10 minute read
Cancersatsningar som glömmer patienterna
Vi som drabbas av cancer har i första hand en sak för ögonen: att överleva och i andra hand kunna leva länge med vår cancer. Men har politiker och tjänstemän samma fokus? Nej. På Världscancerdagen 4 februari satte vi fokus på oss – patienterna.
Regeringen och Sverige Kommuner och Regioner (SKR) har nyligen slutit en treårig överenskommelse (2020 - 2023) om fortsatta insatser för cancervården. Arbetet ska göras via Regionala cancercentrum i samverkan.
Advertisement
RCC i samverkan har nu tagit fram ett måldokument som Nätverket mot cancer fått ta del av.
Det saknas tydligt fokus på cancerpatienterna. Vi anser att politiker och mäktiga och styrande myndighetspersoner är förblindade av administration, utredningar, köer, annan byråkrati när det enda som betyder något för en människa som får en cancerdiagnos är att överleva.
Och för detta behövs stort fokus på att vi får det bästa som står till buds gällande operationer, strålning och till sist medicinsk behandling där cytostatika egentligen för många cancersjukdomar är gammaldags behandling. Men något mål om att patienter ska ha bästa behandling, står det inget om i RCCs dokument.
Dokumentet är strukturerat utifrån de tio områden som regeringen i sin långsiktiga inriktning för cancervården har pekat ut. Det står bland annat:
• RCC vill påverka människor att anta och upprätthålla en hälsofrämjande livsstil. Vår kommentar: Viktigt – men berätta att 50 % av cancerfallen är slump och otur! • Alla nya nationella screeningprogram ska införas utan dröjsmål i samtliga regioner. Vår kommentar: En ny undersökning visar att tidigare skarpa rekommendationer om exakt samma sak har negligerats, samtliga regioner är försenade med införandet av tarmcancerscreening som skulle ha startat 1 januari 2019. • Alla patienter med cancer och deras närstående ska ha tillgång till adekvat, kvalitetsgranskad och samlad information om cancer genom vårdprocessernas alla steg. Vår kommentar: Men först vill vi få försäkran om att bästa medicinska behandling ges till alla patienter. Listan är lång men poängen är att den allra viktigaste punkten för oss drabbats saknas: Punkten som säkerställer att vi cancerpatienter ska få den bästa medicinska behandling för just vår cancersjukdom. Och bästa rehabiliteringen när och om vi överlever cancersjukdomen. En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare. Men istället väljer regioner egna vägar framåt, 21 regioner med egna byråkratier av 1000-tals anställda tjänstemän sköter sitt.
Cancer är ingen ”skyll dig själv sjukdom”, vi kan inte välja bort cancer. Cancer är en sjukdom som till stor del
En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare.
beror på förändringar i DNA. För 50 % är det ren otur, slumpen spelar med våra liv.
Vad ska vi med sjukvård till om inte för att diagnostisera och behandla patienter för att bota eller förlänga överlevnad?
Vi anser att pengar för cancervården i första hand ska gå till patienternas liv och behandling av själva cancersjukdomen. Och vi är många som berörs. Fler än 60 000 personer får cancer varje år i Sverige. Totalt är vi över en halv miljon människor i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos – om tio år beräknas 1 miljon vara direkt drabbade.
Elin Henriksson, analytiker och statistiker
Gunilla Åhman, analytiker och statistiker
Fler män än kvinnor är långvarigt sjukskrivna på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Långvarig sjukfrånvaro på grund av hjärt- och kärlsjukdomar drabbar framför allt äldre. Det visar en ny statistikrapport från AFA Försäkring, som tar fram statistik från sin skadedatabas för att bidra i arbetet med att förebygga arbetsskador och ohälsa i arbetslivet.
– Hjärt- och kärlsjukdomar är den femte vanligaste diagnosgruppen. Totalt sett under 2017 och 2018 utgjorde diagnosgruppen 4 procent av den totala långvariga sjukfrånvaron. De senaste tio åren har sjukfallen legat på mellan 2 000 och 2 500 fall per år, säger Elin Henriksson, analytiker och statistiker på AFA Försäkring.
Tillsammans med kollegan Gunilla Åhman har hon tagit fram en ny rapport om långvarig sjukfrånvaro med koppling till sjukdomar i hjärta och kärl, som exempelvis hjärtinfarkt, hjärtstillestånd och stroke.
– Vi kan se att cirkulationsorganens sjukdomar utgör 6 procent av mäns långvariga sjukfrånvaro, vilket är en större andel än för kvinnor där motsvarande siffra är 2 procent. Yrkesförare löper högst risk för långvarig sjukfrånvaro på grund av hjärt- och kärlsjukdomar och det gäller både kvinnor och män, säger Elin Henriksson.
Rapporten bygger på en genomgång av 4 030 ärenden med långvarig sjukfrånvaro 2017 och 2018 som AFA Försäkring har betalat ut ersättning för genom sjukförsäkringen. Med långvarig sjukfrånvaro menas sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.
Vanligaste diagnoserna uppdelat på kön – Akut hjärtinfarkt och andra former av hjärtsjukdom och sjukdomar i hjärnans kärl, som exempelvis stroke, utgör tre fjärdedelar av de långa sjukfallen på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Akut hjärtinfarkt utgör en nästan dubbelt så stor andel för männen som för kvinnorna, 13 respektive 7 procent, säger Elin Henriksson.
– Nästan hälften av kvinnors diagnoser beror på sjukdomar i hjärnans kärl. Andra former av hjärtsjukdom är den näst vanligaste diagnosen för kvinnor, 23 procent. För männen är fördelningen jämnare. Sjukdomar i hjärnans kärl utgör 37 procent av diagnoserna och andra former av hjärtsjukdom 27 procent.
Äldre mest drabbade – typfallet en 60-åring med sjukdom i hjärnans kärl – Det är främst de äldre åldersgrupperna som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Bland män utgör 56–64-åringar mer än hälften av de drabbade. Bland kvinnor står samma åldersgrupp för 45 procent. För båda könen står 46–55-åringar för en tredjedel av de långa sjukfallen orsakade av sjukdomar i hjärta och kärl, säger Gunilla Åhman. – För kvinnor är den typiska personen som har långvarig sjukfrånvaro på grund av sjukdom i cirkulationsorganen en undersköterska som är i 60-årsåldern och har en sjukdom i hjärnans kärl. För män är typfallet en lastbilsförare som är i 60-årsåldern och har en sjukdom i hjärnans kärl.
Vill förebygga arbetsskador och ohälsa – därför sprids rapporterna – 9 av 10 arbetande svenskar omfattas av någon av AFA Försäkrings kollektivavtalade försäkringar. Det gör att vi har en unik skadedatabas som innehåller 14 miljoner ärenden. Där kan vi se vilka yrkesgrupper, sektorer, arbetsuppgifter och aktiviteter som är förknippade med olika skador och sjukdomar. Genom att sprida rapporter som utgår från vår statistik hoppas vi kunna bidra i arbetet med att förebygga arbetsskador och ohälsa, säger Gunilla Åhman.
Källa: AFA Försäkring
FOR TODAY FOR TOMORROW
I DECLARE-studien, den största kardiovaskulära utfallsstudien med en SGLT2-hämmare som inkluderade 17 160 patienter, visade Forxiga en fördel i jämförelse med placebo både hos patienter med och utan etablerad kardiovaskulär sjukdom när det gäller det sammansatta effektmåttet sjukhusinläggning för hjärtsvikt eller kardiovaskulär död. Skillnaden i effekt drevs av sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Forxiga reducerad även förekomsten av renala händelser i det sekundära sammansatta effektmåttet.
För sjukhuskrävande hjärtsvikt 27% RRR (0,8% ARR)
Riskkvot 0.73 (konfidensintervall 0.61-0.88) Forxiga gruppen 2.5% respektive Placebo gruppen 3.3%, p< 0.001 1
Progression till nefropati 47% RRR (1,3% ARR)
Riskkvot 0.53 (konfidensintervall 0.43-0.66) Forxiga gruppen 1.5% respektive Placebo gruppen 2.8%, Nominell Signifikans: p<0.0001 1-2 Renala komponenter i det renalt sammansatta effektmåttet, nefropati = kvarstående eGFR-minskning, njursjukdom i slutstadiet och njurdöd. 1
Hjälp patienter att nå sina behandlingsmål i dag för att minska risken för händelser av sjukhuskrävande hjärtsvikt eller bidra till att minska risken för renala händelser i framtiden 1
RRR = relativ riskreduktion, ARR = absolut riskreduktion
References: 1. Forxiga SPC. www.fass.se. 2. Mosenzon O et al. Lancet Diab Endocrinol 2019, vol 7, augusti 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31196815
Forxiga ® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx, (F). Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll och kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Viktig säkerhetsinformation: Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas. Senaste översyn av produktresumén: 2019-11-19. För ytterligare information och priser se www.fass.se.
I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på Karolinska Universitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar. Foto: Canstock, arkiv.
Höga nivåer lipoprotein(a) vid typ 1-diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom
8 Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, det visar en studie från Karolinska Institutet som har publicerats i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)- nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.
– Det finns i dag ingen lättillgänglig behandling för att sänka höga lipoprotein(a)-nivåer, men behandlingen av övriga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom bör optimeras hos patienter med typ 1-diabetes som har höga lipoprotein(a)-nivåer, säger studiens försteförfattare Karin Littmann, läkare och doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.
Patienter med typ 1-diabetes har på grund av sin sjukdom en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom.
Diabetes och höga blodsockernivåer kan också på sikt leda till läckage av proteiner i urinen, nedsatt njurfunktion, försämrad cirkulation, nedsatt känsel och skada på ögats näthinna med försämrad syn.
Lipoprotein(a) är en typ av blodfett, men dess nivåer i blodet bestäms framför allt av ärftliga faktorer och påverkas inte av kost eller livsstilsfaktorer så som nivåerna av övriga blodfetter gör. Tidigare forskning har visat att höga nivåer av lipoprotein(a) innebär en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtklaffsjukdom. Hur lipoprotein(a) påverkar risken för hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar hos patienter med typ 1-diabetes är i dag inte helt känt. Man vet inte heller om det finns något samband mellan lipoprotein(a)-nivåer och höga blodsockernivåer i denna patientgrupp.
Dubbelt så hög risk att drabbas I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på Karolinska Universitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar.
Patienter med typ 1-diabetes och höga lipoprotein(a)- nivåer hade 50 procents ökad risk att drabbas av någon hjärtkärlsjukdom, 70 procents ökad risk för kranskärlssjukdom och dubbelt så hög risk att drabbas av klaffsjukdom jämfört med patienter med typ 1-diabetes och låga lipoprotein(a)-nivåer. De hade också 70 procents ökad risk att få läckage av proteiner i urinen, vilket är ett tecken på nedsatt njurfunktion. Patienter med höga värden av långtidssocker (HbA1c) hade högre lipoprotein(a)-nivåer jämfört med patienter med låga nivåer av långtidssocker. – Vår slutsats är att höga nivåer av lipoprotein(a) hos patienter med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Nivåerna av dessa blodfetter bör därför mätas och vara en del i den totala riskbedömningen, säger Karin Littmann.
Källa: Karolinska Institutet
Publikation: “The association of lipoprotein(a) plasma levels with prevalence of cardiovascular disease and metabolic control status in patients with type 1 diabetes mellitus”. Karin Littmann, Tigist Wodaje, Michael Alvarsson, Matteo Bottai, Mats Eriksson, Paolo Parini, Jonas Brinck. Diabetes Care, online 18 december 2019, doi: 10.2337/DC19-1398.
Studien finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet samt genom ett forskarinitierat projekt med stöd av läkemedelsföretaget Sanofi. Sanofi har inte medverkat i studiedesign, datainsamling, analys, manusskrivande eller beslut att publicera artikeln.
Karin Littmann, läkare och doktorand. Foto: Privat.
Gabriella, svensktalande pati entrådgivare, HjerteCenter Mølholm.
Vill du bli av med ditt förmaksfl immer? Ablati on kan vara lösningen.
Ring 010-585 33 40 för mer informati on.
