Kan verkligen aluminium vara skadligt?

”Akuta förgiftningar till följd av exponering för aluminium är ovanligt, men modern forskning tyder på att aluminium kan bidra till ökad risk för autoimmunitet och vissa neurologiska och inflammatoriska sjukdomar. Man kan också utveckla allergi mot aluminium”. Foto: Canstock, arkiv.

52 Aluminium är det tredje vanligaste ämnet i jordskorpan. Precis som många andra metaller binds aluminium till proteiner och därmed kan hela kroppens påverkas. Nervsystemet tycks vara mest utsatt och det finns även risk för allergier. Kiselvatten kan avgifta.

Att aluminium är giftigt blev känt då flera personer dog vid dialys under 1970-talet. Metallen fanns i patienternas läkemedel plus i dialysvätskan. Nedsatt njurfunktion gjorde att aluminium ansamlades i kroppen. Symtom som uppträdde var koncentrationsproblem, försämrat tal, motoriska problem, skelettskador, demens och flera andra besvär. 1 Den viktigaste anledningen var att dricksvatten började renas med aluminiumsulfat vilket medförde höga halter i den dialysvätska som användes.

Det här blev en skandal av stora mått och riskerna med aluminium uppmärksammades ordentligt. Folk bytte ut sina aluminiumkastruller då Livsmedelsverket påvisade att aluminium löstes ut vid kokning och trots att debatten ebbat ut informerar fortfarande Livsmedelsverket om riskerna med aluminium.

Folk bytte ut sina aluminiumkastruller då Livsmedelsverket påvisade att aluminium löstes ut vid kokning och trots att debatten ebbat ut informerar fortfarande Livsmedelsverket om riskerna med aluminium.

Aluminium är fortsatt problem Födan och vattnet är de största källorna till aluminium och halterna ökar, men även vår moderna livsstil tillför aluminium i olika former. Många produkter innehåller aluminium och bland dessa kan nämnas deodoranter, smink, läkemedel och vacciner.

Akuta förgiftningar till följd av exponering för aluminium är ovanligt, men modern forskning tyder på att aluminium kan bidra till ökad risk för autoimmunitet och vissa neurologiska och inflammatoriska sjukdomar. Man kan också utveckla allergi mot aluminium.

Orsaken till aluminiums skadlighet är främst att aluminiumjonen (Al3+) binds hårt till proteiner och därmed påverkar hela biokemin och i värsta fall betraktas proteinet som kroppsfrämmande. 2, 3 Aluminium binds också hår till fosfatgrupper och kan därmed påverka hur generna uttrycks.

Aluminium ökar andelen fria radikaler och orsakar därmed oxidativ stress och ökad risk för inflammationer. Aluminium binds starkt till järn och järnbrist kan därför uppstå liksom störningar i kroppens energibildning.

Dessutom försämras kalciumkanalernas funktion i delar av hjärnan. Därtill minskar acetylkolin, som är en viktig signalsubstans och aluminium påverkar även på andra sätt nervfunktionerna.

Sjuka fiskar och surt vatten Forskaren Christopher Exley gjorde en intressant upptäckt för några tiotals år sedan då han studerade fiskar. Relativt måttliga halter aluminium i sur miljö orsakade förgiftning. Fiskarna ändrade först sitt beteende och dog därefter inom två dagar. 4 Aluminiums löslighet och upptag i kroppen beror alltså på vattnets surhetsgrad. Detta har också konstaterats av Erika Jensen-Jarolim. 5 Försurat vatten innehåller med andra ord mer aluminium som kan tas upp av kroppen. På vilket sätt vår egen pH-balans påverkar hur aluminium vandrar i kroppen har inte berörts i dessa rapporter.

Aluminium och vissa demenssjukdomar Aluminium som en av flera orsaker till demens och andra neurologiska sjukdomar har diskuterats. 3, 6 Aluminium har helt klart potential att orsaka sådana besvär, men det är svårt att hitta bra metoder för att påvisa detta. Professor Christoffer Exley och hans forskargrupp analyserar aluminium i donerade hjärnor (Oxford Brain Bank/England) och använder en ny metod som gör att även små mängder kan mätas och lokaliseras. Flera intressanta resultat har kommit ut av detta.

I en nyligen publicerad studie påvisades signifikant förhöjda aluminiumhalter hos personer med ärftlig Altzheimers sjukdom (fAD) jämfört med kontrollgruppen. 7 Denna sjukdom drabbar 2-3 procent av dem som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom och patienterna är i allmänhet 30-40 år då sjukdomen slår till.

Intressant var att merparten aluminium fanns utanför cellerna tillsammans med amyloida plack som är tecken på Alzheimers sjukdom. Här sammanfaller alltså två riskfaktorer, vilket gör resultaten mycket intressanta.

Autism och aluminium Mätning av aluminium i hjärnvävnad från avlidna personer som haft diagnosen autism visade i samtliga fall höga halter aluminium. Hos en 15-årig pojke uppmättes så mycket som 22,11 mikrogram aluminium/gram torrvikt 8 , vilket var det absolut högsta värdet forskarna varit med om. Förklaringar till detta söks nu.

Till skillnad från undersökningen av prover från dem med ärftlig Alzheimers fann forskarna denna gång aluminium både utanför cellerna och inuti och dessutom i både grå och vit substans. Aluminium skulle teoretiskt kunna vara det ämne som utlöser inflammationer i hjärnan hos autistiska personer.

Fler mätningar och andra undersökningar behövs för att bekräfta resultaten då denna studie endast handlade om fem individer och dessutom det är första gången aluminium mäts i hjärnvävnad hos personer med autismdiagnos.

Aluminium i vacciner För att trigga igång kroppens immunförsvar används aluminiumsalter, som så kallad adjuvant, i flertalet vacciner. Ibland i form av nanopartiklar. Huruvida dessa kan orsaka sjukdom har diskuterats.

Forskning finns som visar att injicerat aluminium påverkar kroppens immunförsvar till ökad bildning av antikroppar. Samtidigt sker förändringar av immunförsvaret som kan öka risken för allergier och autoimmuna reaktioner 9 På själva injektionsstället kan hårda knutor och rodnad uppstå, vilket sannolikt är exempel på allergiska reaktioner Sådana allergier har varit svåra att mäta via sjukvårdens vanliga hudtester (5, 10).

Även om halterna av aluminium kan tyckas små i vacciner blir koncentrationen relativt hög vid själva injektionsstället. Därifrån kan aluminium transporteras till platser i kroppen där metallen kan ansamlas. 11 Höga halter har redovisats i hjärnor från personer diagnostiserade med autism 8 respektive ärftlig Alzheimers sjukdom. 7 Vaccin mot livmoderhalscancer (HPV) ger högre aluminiumexponering än andra vacciner och därför finns misstankar att metallen orsakat de allvarliga biverkningar detta vaccin gett. Betydligt mer forskning behövs dock, men nuvarande kunskaper bör ändå föranleda viss försiktighet när det gäller vacciner med aluminium.

Födan och vattnet är de största källorna till aluminium och halterna ökar, men även vår moderna livsstil tillför aluminium i olika former. Många produkter innehåller aluminium och bland dessa kan nämnas deodoranter, smink, läkemedel och vacciner. Foto: Canstock, arkiv.

Allergier mot aluminium I en doktorsavhandling vid Lunds universitet har Ingrid Siemund redovisat att allergi mot aluminium kan uppträda (10). Hon konstaterade också att denna allergi är svår att upptäcka med nuvarande metoder. Knutor under huden och hudeksem är vanliga reaktioner och främst lokalt efter vaccinationer.

Allergier har också rapporterats från immunterapi, då upprepade injektioner ges under en längre tid i syfte att minska eller ta bort allvarliga allergiska reaktioner. Även i dessa används oftast aluminium som adjuvant och allergiska reaktioner har uppmärksammats. 5 Vanliga hudtester ger sällan utslag för aluminiumallergi och det kan vara både falskt positivt och falskt negativt. 5, 10 Melisa-testet ger sannolikt bäst möjligheter att upptäcka allergi mot aluminium åtminstone när det gäller att påvisa minnesceller (www.melisa.org). Dock erbjuds detta test inte svenska patienter.

Kisel avgiftar För alla som utsätts för aluminium och lagrar det i kroppen är det angeläget att hitta möjligheter till avgiftning. Kiselvatten tycks vara naturens eget sätt att avgifta från aluminium och intressant forskning finns som redovisar mekanismerna för detta. 12 Naturligt finns hög kiselhalt i vatten från vissa källor. Mineralvatten eller flaskvatten från sådana källor säljs band annat under namnen Fiji, Volvic och Acilis. I Sverige finns gott om åkerfräken som också innehåller rikliga halter kisel.

Även om man får i sig för mycket aluminium finns alltså ett naturligt sätt att avgifta kroppen.

ANN-MARIE LIDMARK

Litteratur: 1. Parkinson, IS, Ward, MK and Kerr, DN (1981). Dialysis encephalopathy, bone disease and anaemia: the aluminium intoxication syndrome during regular haemodialysis. J Clin Pathol 34: 1285-94 2. Klotz, K, Weistenhöfter, W, Neff, F et al (2017). The Health Effects of Aluminium Exposure. Dtsch Arztebl Int. 114; 553-659 3. Maya, S, Prakash, T, Das Madhu, K et al (2016). Multifaceted effect of aluminium in neurodegenerative diseases: A review. Biomed Pharmacotherapy. 83: 746-754 4. Exley,C, Chappell, JS and Birchall, JD (1991). A mechanism for acute aluminium toxicity in fish. J Theoretical Biology. 151 (3); 417-428 5. Jensen-Jarolim, E (2015). Aluminium in Allergies and Allergen immunotherapy. World Allergy Organistion Journal. 8:7 6. Inan-Eroglu, E and Ayaz, A (2018). I aluminium exposure a risk factor for neurological disorders? J Res Med Sci. 23:51 7. Mold, M, Linhart, C, Gomez-Ramirez, J et al (2019). Aluminium and Amyloid- in Familial Alzheimer´s Disease. J Alzheimer´s Disease. 1 (1-9) 8. Mold, M, Umar, D, King, A et al (2018). Aluminium in brain tissue in autism. J Trace Elem Med Biol. 46: 76-82 9. Tomljenovic, L and Shaw, CA (2011). Aluminium Vaccine Adjuvants: Are they safe? Current Med Chemistry. 18; 2630-2637 10. Siemund, I (2017): Contact allergy to aluminium (Doctoral Dissertation, University of Lund) 11. Kahn, Z, Combadiere, C, Antier, FJ et al (2013). Slow CCL2-depenent translocation of bioperspistent particles from muscle to brain. BMC Med. 11:99 12. Jones, K, Linhart,C, Hawkins, C and Exley C (2017). Urinary Extretion of Aluminium and Silicon in Secondary Progressive Multiple Sclerosis. EBiomedicine. 26:60-67

eliminera nattspring och jakt på toaletter dagtid med effektiv värmebehandling

Godartad prostataförstoring är en folksjukdom som drabbar de flesta äldre män. Bara i Sverige är det fler än 300 000 män som söker vård för sina besvär och 200 000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom. Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp och många av männen har tyvärr inte kunskap om att det finns hjälp att få. Han möter dagligen patienter med problem orsakade av godartad förstorad prostata.

För en man med godartad prostataförstoring kan livskvaliteten påtagligt begränsas. – De här patienterna blir ofta undanträngda av annan vård och det är ett jätteproblem i Sverige. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Köerna för kirurgisk behandling har på sina ställen rapporterats vara väntande i inte bara månader utan år. Och alla får inte information om att det finns andra beprövade metoder som kan hjälpa dem.

Nattspringet är för många det värsta. Att springa på toaletten tre-fyra-fem gånger varje natt påverkar självklart välbefinnandet även på dagen. Och i tillägg till det nattliga springet innebär tillståndet för många också att man måste kissa en gång i timmen på dagen och att trängningarna ofta kommer akut vilket gör att de här männen helst inte vill gå ut, gå på bio eller teater, för de vågar inte.

Godartad prostataförstoring går dock att bota. Och man behöver inte utsätta sig för en operation med de risker en sådan alltid bär med sig.

Sonny Schelin har varit med och vidareutvecklat en värmebehandling med mikrovågor, som visat sig vara lika effektiv som operation men enklare att utföra och lindrigare för patienten. CoreTherm, som metoden heter, är en botande behandling till skillnad från läkemedel och katetervård som bara är symtomlindrande och tillfällig hjälp.

Värmebehandling utförs på 15 sjukhus i landet. Trots att vården i Sverige ska vara jämlik över landet så varierar chansen att få en botande behandling stort beroende på var man bor. – Det är t.ex. nästan 5 gånger större sannolikhet att en man från Kalmar får en botande behandling jämfört med en hallänning, säger Sonny Schelin. Här erbjuds alla som önskar en värmebehandling och då den inte kräver operationssalar, operationspersonal, narkospersonal eller vårdplatser för övervakning efter operation kan vi hjälpa många fler.

Värmebehandlingen är smärtfri, tar bara ca 10 minuter och är i stort sett komplikationsfri och patienten kan resa sig och gå hem direkt efteråt. Efter behandlingen får patienten en urinvägskateter som vanligen plockas bort efter tre-fyra veckor och tre månader senare får han komma på efterkontroll.

Sonny Schelin - urolog Specialistläkargruppen i Kalmar

www.coretherm.se facebook: ProstaLund mer information: 046-12 09 04

LJUDINTOLERANS – relativt okänd men vanlig sjukdom

Nio procent lider av ljudintolerans. De drabbade begränsas i såväl vardag som arbetsliv och har ofta andra sjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Ljudintolerans innebär att människor besväras av låga ljud som de flesta andra inte störs av. Det kan vara prasslet från en tidning, sorlet på en restaurang eller surret från en luftkonditionering. Johan Paulin, forskare i psykologi, har studerat ljudintolerans – ibland känt som hyperakusi - och hur det påverkar personer i deras vardag och arbetsliv. Hans forskning ger ny kunskap om omfattningen av ljudintolerans.

– Ljudintolerans är en relativt okänd, men ändå ganska vanligt förekommande sjukdom. Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, med en motsvarande siffra av 5,5 procent i en yrkesverksam population, säger Johan Paulin.

Avhandlingen visar att de som definierade sig som ljudintoleranta i högre grad upplevde oro, brist på socialt stöd och belöning. De upplevde sig begränsade i vardagen, en vanlig strategi var att undvika miljöer de misstänkte kunde innehålla mycket ljud. Det var även på detta sätt som de tyckte att de kunde påverka sin omgivning.

Betraktats som en bisjukdom till t. ex. autism eller ADHD De ljudintoleranta hade i större utsträckning även andra sjukdomar. Förutom hörselrelaterade sjukdomar som tinnitus och hörselnedsättning, var psykiatriska (utbrändhet, ångest, depression, PTSD), funktionella somatiska syndrom (fibromyalgi, IBS) och muskel- eller ledvärk klart överrepresenterade jämfört med den icke-ljudintoleranta gruppen.

I mycket av den tidigare forskning som genomförts har ljudintolerans ofta betraktats som en bisjukdom till t. ex. autism eller ADHD. Paulins studie fann att ljudintolerans förekommer i samsjuklighet med andra diagnoser, men inom så pass olika sjukdomar, och även på egen hand, att det finns fog för att betrakta ljudintolerans som en separat sjukdom som bör studeras närmare

– Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga.

Öka kunskapen om ljudintolerans Forskningsstudiens resultat visar även att de som angav sig vara ljudintoleranta påverkades mer än de icke”Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga” Foto: Canstock, arkiv.

ljudintoleranta när de utsattes för brus i en kontrollerad labbmiljö. De ljudintoleranta upplevde bruset som starkare och obehagligare och presterade sämre. Även deras hjärtslag påverkades vilket kan tolkas som ett tecken på stress.

Johan Paulin menar att en ökad kunskap om ljudintolerans är en förutsättning för ett förändringsarbete på till exempel på arbetsplatser och offentliga miljöer.

– Trenden bland både privata och offentliga arbetsgivare pekar mot mer resurssparande och gemensamma ytor med färre utrymmen för att kunna blockera ut den yttre miljön. I dessa arbetsmiljöer är anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans begränsade. Man kan fråga sig hur t.ex. öppna kontorslandskap påverkar de anställdas mående, oavsett grad av ljudintolerans. Det är rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur även låga ljud kan inverka negativt på de anställda, avslutar Johan Paulin.

Källa: Umeå Universitet

Johan Paulin, forskare i psykologi. Foto: Ulrika Sahlén