Tre av tio strokepatienter får afasi Strokefallen minskar men andelen som drabbas av språkstörningen afasi efter insjuknande är fortfarande hög. Det visar ny forskning. Upptäckten belyser vikten av att patienter med stroke får rätt vård och rehabilitering.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att kontrollera strokepatienters språkförmåga redan i den akuta fasen, så att de med afasi kan fångas upp och få bästa möjliga behandling, säger Angelina Grönberg, logoped och doktorand vid Lunds universitet. I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer årligen av stroke – och av dessa dör 6 300. Nya förebyggande behandlingar har lett till att de som insjuknar i så kallad ischemisk stroke, den vanligaste typen av stroke, har blivit färre. Samtidigt har minskad dödlighet och det faktum att befolkningen blir allt äldre medfört att antalet patienter som lever med långsiktiga följder av stroke ökar. Den nya forskningen visar att 30 procent av de som får ischemisk stroke drabbas av afasi. Trots att diagnostik och behandling av stroke utvecklats mycket de senaste decennierna ligger andelen som får språkstörningen på samma nivå som 2005–2006. De som råkade ut för afasi i studien var generellt patienter som hade svårare former av stroke, var äldre och tillbringade längre tid på sjukhus. Afasi innebär svårigheter att prata, skriva, läsa eller problem med att förstå vad andra säger. Forskarna kunde se att majoriteten av de drabbade fick en svår form av språkstörningen. Rehabiliteringen av strokepatienter som drabbas av afasi går dessutom ofta sämre än för andra som fått en stroke. Fakta om stroke •S troke är syrebrist i hjärnan. Syrebristen orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). • Flera tydliga symtom. Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet. • 26 000 personer drabbas. I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer varav 6 300 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar. •F lera forskningsframsteg minskar dödlighet. Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder. •F orskningen ska bidra till att minska antal drabbade. Hjärt-Lungfondens forskningsmål är att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet. Så minskar du risken att drabbas av stroke • H åll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
– Att få afasi påverkar livskvaliteten mycket negativt. Risken för depression är stor och det kan vara svårt att börja jobba igen. Det är därför viktigt att forska mer på afasi efter stroke, så att patienterna kan få optimal vård och rehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Den nya studien omfattade 308 patienter som vårdades för ischemisk förstagångsstroke vid Skånes universitetssjukhus i Lund 2017–2018. För att upptäcka eventuella förändringar i förekomst jämfördes dessa med strokedrabbade som vårdats på sjukhus 2005–2006. Källa: Hjärt-Lungfonden •Ä t hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag. • Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel bröd, ost, charkuteriprodukter, färdig mat som soppor såser och färdigrätter. • Sluta röka - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka. • Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården, välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning. Källa: Hjärt-Lungfonden
#4-5 2022
13
