Svensk forskning banar väg för nya behandlingar av hjärtinfarkt

”Den här forskningen tänder ett hopp, då många lever med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom eller har närstående som drabbats. Värt att tänka på är att forskning har visat att risken för hjärtinfarkt ökar vid kyligt väder”. Foto: Anna Molander/HjärtLungfonden.

Det kroppsegna proteinet placental tillväxtfaktor har enligt en nypublicerad svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visat sig bidra till att reparera skador på kärlväggen och därigenom minska risken för att plack brister och ger upphov till infarkt. Forskningsresultatet är ett viktigt steg i jakten på nya behandlingar mot hjärtinfarkt – och ger hopp om att fler svårt hjärtsjuka i framtiden ska kunna räddas och få ett friskare liv.

– Hittills har behandlingar för att minska risken för hjärtinfarkt huvudsakligen gått ut på att minska skadan på kärlväggen genom att behandla riskfaktorer. Trots det

får fortfarande många infarkt. Min forskning visar på möjligheten att ge kärlen ett ytterligare skydd genom att dra nytta av kroppens egna reparationsprocesser, säger Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Tack vare forskning har behandlingen av hjärtinfarktpatienter förbättrats och dödligheten minskat avsevärt under en trettioårsperiod sedan 80talet. Men under de senaste tio åren har den positiva trenden planat ut. För att fortsätta minska antalet sjukdomsfall behövs fler sätt att behandla hjärtinfarkt.

Tillväxtfaktorn skyddar

I den aktuella studien fastslås att placental tillväxtfaktor, ett protein som finns naturligt i blodet, reparerar kärlskador och bygger upp kärlen snarare än skadar dem, vilket tidigare varit omtvistat. Forskarna har kombinerat studier av celler med en uppföljning av 4 742 patienter och kommit fram till att tillväxtfaktorn skyddar mot risken att drabbas av hjärtinfarkt.

Förhoppningen är att behandlingsmetoder baserade på de nya resultaten i framtiden ska kunna användas vid svårare sjukdomsfall, där det inte räcker att enbart fokusera på riskfaktorer. Ett mål är att hitta sätt att stärka kroppens produktion av tillväxtfaktorn och på så vis hjälpa läkningen. Det kan till exempel handla om patienter som lider av kraftig åderförfettning eller redan har drabbats av hjärtinfarkt. Nästa steg för forskarna är att leta vidare efter fler ämnen i kroppens reparationsprocess som gagnar utvecklingen av nya sjukdomsbehandlingar. – Den här forskningen tänder ett hopp, då många lever med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom eller har närstående som drabbats. Värt att tänka på är att forskning har visat att risken för hjärtinfarkt ökar vid kyligt väder. Tveka inte att söka vård om du känner symtom, även nu när vården är coronabelastad, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: Evidence for a protective role of placental growth factor in cardiovascular disease Publicering: Science Translational Medicine, 2 december 2020 Typ av studie och population: Kombination av analysstudie, cellkulturstudie och prospektiv befolkningsstudie baserad på 4 742 personer

Forskningen finansierad av:

Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer HjärtLungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom. Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet. Foto: Mårten Levin/HjärtLungfonden.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Foto: Anna Molander.

INTE BEHANDLAR DU VÄL ALLA DINA FLIMMERPATIENTER LIKA?

Vi är alla olika, välj LIXIANA® - för dina äldre patienter

INGA SIGNIFIKANTA LÄKEMEDELSINTERAKTIONER MED CYP450-ENZYMER

<10% metaboliseras via CYP3A4/51

ORAL, DIREKT FAKTOR Xa-HÄMMARE DOKUMENTERAD EFFEKT- OCH SÄKERHETSPROFIL1

40% av patienterna i ENGAGE-TIMI 48 var ≥ 75 år*

ENKEL DOSERING - EN TABLETT OM DAGEN1

Med eller utan mat

ENDA FAKTOR XA-HÄMMAREN I ENDOS MED FÄRRE ALLVARLIGA BLÖDNINGAR** JÄMFÖRT MED WARFARIN

LIXIANA® (edoxaban) filmdragerade tabletter 15 mg, 30 mg, 60 mg. Övriga antitrombotiska medel. Rx, F, SPC 06/2020. qLäkemedlet är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. INDIKATIONER: Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom kronisk hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), samt profylax av recidiverande DVT och LE hos vuxna. KONTRAINDIKATIONER: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne Kliniskt signifikant, aktiv blödning. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. Organskada eller tillstånd som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyligen inträffade ulcerationer i mag-tarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyligen inträffade hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen inträffad intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Okontrollerad svår hyperton. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, förutom vid byte av oral antikoagulationsbehandling under speciella omständigheter eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. GRAVIDITET OCH AMNING: Säkerhet och effekt för edoxaban har inte fastställts hos gravida eller ammande kvinnor. Lixiana är kontraindicerat under graviditet och amning. VARNINGAR OCH FÖRSIKTIGHET: Patienter med NVAF med ökad kreatininclearance. Samtidig administrering av Lixiana och acetylsalicylsyra hos äldre patienter ska användas med försiktighet på grund av en potentiellt högre blödningsrisk.

Vid förskrivning och för aktuell information, förpackningar och priser se fass.se.

Allvarliga blödningar: Definierat av International Socielty of Thrombosis and Haemostasis. *n=21 105. N-tal inkluderar patienter som behandlades med warfarin och Lixiana i lågdos. **p=0,0009. Lixiana i lågdos (15 mg) är inte godkänt för behandling. 1. SPC Lixiana 06/2020 2. Kato et al. J Am Heart Assoc. 2016;5: e003432 Product under license of Daiichi Sankyo Europe GmbH msd.se Copyright© 2020 Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB SE-OCP-00068 09/2020

Forskare studerar hjärtmuskelceller som odlas i en odlingsflaska. Foto: Markus Johansson.

Skövdeforskare möjliggör för tidigare diagnos av hjärtsjukdom

I ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde har forskare skapat en modell av hjärtmuskelceller. Syftet har varit att kunna studera hjärthypertrofi, ett tillstånd där hjärtat blivit förstorat till följd av någon hjärt-kärlsjukdom. Forskarna hoppas nu att resultaten ska bidra till en tidigare diagnos av hjärthypertrofi och hjälpa till i framtagandet av nya läkemedel.

Forskningsprojektet CardioTrophy har pågått vid Högskolan i Skövde sedan 2017. I projektet har forskarna använt sig av stamceller som utvecklats till hjärtmuskelceller, för att kunna studera hjärthypertrofi – ett tillstånd där hjärtat blivit förstorat på grund av att cellerna som formar hjärtmuskeln blir större än normalt.

Hjärthypertrofi är ett vanligt symptom vid många olika hjärt/kärlsjukdomar och vikten av att upptäcka tillståndet tidigt är viktigt för patientens hälsa. Men i dag är det svårt att upptäcka hjärthypertrofi i ett tidigt skede. – Av naturliga skäl är det svårt att studera det här, särskilt i människor. Därför har vi utvecklat en modell där man kan studera hjärtmuskelceller i en laboratoriemiljö istället för i hjärtat, säger Jane Synnergren, biträdande professor i bioinformatik samt projektledare för CardioTrophy.

Skapat frisk cell för att göra den sjuk

Forskarna började med att använda stamceller och utveckla dem till friska hjärtmuskelceller. Sedan har hjärtmuskelcellerna exponerats för ett ämne som orsakar hjärthypertrofi, för att se om cellerna producerar vissa proteiner som saknas i ett friskt hjärta. Markus Johansson arbetar som doktorand i projektet och har haft huvudansvar för utvecklingen av modellen i labbet. – Vi har helt enkelt utvecklat en frisk hjärtmuskelcell, för att sedan göra den sjuk för att studera hur vi kan göra den frisk igen. Syftet med projektet är att utveckla en modell som kan användas för att ta fram läkemedel för behandling av hjärthypertrofi, berättar Markus Johansson.

Om hjärthypertrofi inte upptäcks i tid kan det leda till hjärtsvikt. Det är ett mycket allvarligt tillstånd, och det enda som kan hjälpa patienter med svår hjärtsvikt är en hjärttransplantation.

Biomarkörer för tidig diagnos

Ett viktigt syfte med projektet har varit att identifiera nya biomarkörer, vilket forskarna gjort genom att jämföra friska och sjuka celler över tid. Biomarkörer kan exempelvis vara gener, proteiner eller andra molekyler. Rätt biomarkörer kan hjälpa till att kunna identifiera patienter som är i tidigt skede av att utveckla hjärthypertrofi. – Vanligtvis upptäcks det när det redan har gått ganska lång tid. Ju tidigare vi kan fånga upp de här patienterna, desto bättre utsikter har de att få behandling för att bromsa sjukdomsutvecklingen, säger Jane Synnergren.

Fortsättningen byter 2D mot 3D

Projektet, som förlängts ett år på grund av coronapandemin, avslutas under våren. Men den viktiga forskningen kring hjärtat kommer att fortsätta på Högskolan i Skövde. Modellen som har utvecklats i CardioTrophy är en tvådimensionell modell och forskarna tittar redan nu på hur modellen kan förbättras genom att exempelvis göra den tredimensionell. – En modell är aldrig en perfekt representation av verkligheten och det går alltid att göra den bättre. I modellen vi har utvecklat i det här projektet odlar vi celler i ett lager i en 2Dstruktur, men så ser ju inte ett riktigt hjärta ut. I hjärtat växer cellerna i en 3Dstruktur som gör att cellerna kan kommunicera med varandra på ett annat sätt. Vi arbetar därför med att utveckla och förbättra modellen genom att prova nya odlingssätt, avslutar Markus Johansson.

Källa: Högskolan i Skövde

Jane Synnergren, biträdande professor i bioinformatik.

Markus Johansson, doktorand.