Kejsarsnitt ökar risken att barnet får allergi – för tidig födsel minskar risken

”Barn födda med kejsarsnitt får en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett färdigutvecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer är den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoämnen”. Foto: Canstock, arkiv.

En fjärdedel av alla barn i Sverige drabbas av astma och allergisjukdomar. Redan vid födseln påverkas risken att insjukna senare i livet. ”I avhandlingen såg vi att de barn som föddes med kejsarsnitt hade en ökad risk för allergier. Däremot barn som föddes innan vecka 37 hade en lägre risk”, berättar forskare Niki Mitselou vid Universitetssjukhuset Örebro.

Faktorer som verkar tidigt i livet, såsom kejsarsnitt och för tidig födelse, påverkar immunsystemets utveckling och tarmflorans mognad. – Jag ville undersöka sambandet mellan kejsarsnitt, för tidig födelse eller andra faktorer runt födelsen och risken att utveckla allergier under barndomen. En glädjande upptäckt var att för tidigt födda barn, innan vecka 37, hade en lägre risk att få allergier senare i livet, säger Niki Mitselou, överläkare och barnallergolog på verksamhetsområde Barn- och ungdomsmedicin vid Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Orsaken till varför det är så är enligt Niki Mitselou att barn födda med kejsarsnitt får en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett färdigutvecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer är den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoämnen. Materialet hon har tittat på utgår från data på över en miljon barn från Nationella hälsodataregister samt från BAMSE-studien som har följt drygt 4000 individer från födelsen upp till 24 års ålder. I blodprover från BAMSE har det framgått ifall barnet har allergi-antikroppar mot exempelvis pollen, kvalster, pälsdjur eller födoämnen. – För tidigt födda barn exponeras för allergener i miljön tidigare i sitt liv. Samspelet mellan ett omoget immunsystem och exponering kan vara det som gör att de får mindre allergier, förklarar hon.

Allergivaccinering hos kvinnan påverkar inte fostret

I sin forskning har hon även studerat om det finns ett samband mellan att den gravida kvinnan får allergivaccinering, så kallad allergen immunterapi, under sin graviditet och risk att barnet får en medfödd missbildning eller andra graviditetsutfall.

I underlaget som hon undersökte ingick över 900 000 graviditeter i Sverige mellan åren 2005–2014. Av dessa var det 743 kvinnor som fick allergen immunterapi i form av tabletter eller sprutor under sin graviditet. – Resultatet visade att allergen immunterapi under graviditet inte ökar risken för medfödda missbildningar, för tidig födelse, kejsarsnitt, att barnet dör i livmodern eller andra graviditetsutfall. Det är en säker behandling, avslutar hon.

Forskningsresultaten från Nikis olika studier kan vara en vägledning vid beslutsfattande kring förlossningssätt och allergivaccinering av den gravida kvinnan samt öka förståelsen för risk- och skyddsfaktorer för utveckling av allergier.

”Resultatet visade att allergen immunterapi under graviditet inte ökar risken för medfödda missbildningar, för tidig födelse, kejsarsnitt, att barnet dör i livmodern eller andra graviditetsutfall”. Foto: Canstock, arkiv. Niki Mitselou Barnallergolog och överläkare. Foto: Elin Abelson

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Avhandling:

Niki Mitselous avhandling - Preterm birth and allergic disease. https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=tit le_sort_asc&query=niki+mitselou&language=sv&pid=diva2%3A1644597&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=research&aqe=%5B%5D&sor tOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=1044