Meetings Västsverige Borås/Sjuhärad, #04 apr 2013 by Meetings Västsverige

VÄSTSVERIGE MEDFÖLJER MEETINGS INTERNATIONAL #55 2013 SIDRUBRIK

Borås/Sjuhärad #04 APR 2013

BJÖRN BERGQVIST FÖRE DETTA KS-ORDFÖRANDE

Arenorna skapar fler nya mötesplatser i Borås

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

VI KAN MÖTEN! Scandic ger dig energin att ta bättre beslut, i allt från små möten till stora konferenser. Du kan välja ur vårt utbud av möteslokaler i och utanför city över hela landet. Dessutom vet du alltid vad som ingår i priset. Det är skönt. Då kan du fokusera på dina affärsbeslut istället. Att det sedan finns åtta tillbehör till din soppa och sju sorters bröd att välja mellan, det beslutet lämnar vi med varm hand över till dig att ta. Välkommen till en ny mötesupplevelse.

Scandic Borås Plaza Tel: 033-7858200 mail: borasplaza@scandichotels.com Läs mer på scandichotels.se/borasplaza

SIDRUBRIK

Gunilla Mitchell

VI FOKUSERAR PÅ MÖTESINDUSTRINS MÖJLIGHETER HELA ÅRET I över 14 år har jag tillsammans med många engagerade entreprenörer, politiker, samarbetspartners och kollegor inom Västra Götalandsregionen arbetat för att vi och våra gäster ska upptäcka de vackra landskap vi har, kunna ta del av det stora kultur- och fritidsutbud som finns, koppla av, överraskas av alla fantastiska restauranger, och mycket annat. Som vd för Västsvenska Turistrådet har jag också under hela den här tiden jobbat för att få andra gäster än turister att besöka vår region. Sedan i februari finns ett beslut, antaget av Regionutvecklingsnämnden, som innebär att Västra Götalandsregionen aktivt arbetar med att uppmuntra medarbetare, forskare och näringsliv att bjuda in till möten, kongresser och events för att på så sätt stärka regionens forskningsmiljöer, attrahera talanger, sprida västsvenska

innovationer och visa upp de kvaliteter vi har som region. Projektet ”Möten för tillväxt i Västsverige” har tagits fram av Västsvenska Turistrådet eftersom en viktig del av effekterna av möten kommer turismföretagare till del. Mötesgäster fyller hotellrum, vi bjuder dem på minnesvärda matupplevelser, vi visar sevärdheter och många besökare som är här för första gången i samband med ett arbetsrelaterat möte, en kongress eller en konferens återvänder ofta med familjen, vänner eller på egen hand. Samtal med forskare, ansvariga för olika verksamheter inom regionen och näringslivet, kombinerat med visionen som regionen antagit om att vi vill skapa ett område där man kan leva ett gott, hållbart och innehållsrikt liv, har gjort att jag förstått hur angeläget det är att få fler att vilja, våga och kunna bjuda in till möten här hos oss.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

Ett möte genomförs främst för att man vill förflytta kunskap mellan deltagarna. Arrangeras mötet i vår del av landet kan många fler av dem som bor här ta del av kunskaperna. Samtidigt får vi möjlighet att visa det som gör regionen till en fantastisk plats att besöka, bo och arbeta i. Vi är en region som arbetar fokuserat med att utveckla mötesindustrins stora möjligheter hela året. Jag är glad över att ha fått bidra till att göra Västra Götaland till en ännu bättre region. Året runt och veckans alla dagar. Gunilla Mitchell Nyligen avgående vd för Västsvenska Turistrådet

För mer information om Västsvenska Turist rådets arbete i mötesindustrin kontakta gärna Carin.Klemetz@vastsverige.com

S IDRUBRI K

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Björn Bergqvist, kommunstyrelsens ordförande (M) år 2002–2007 Foto: Wiwi Aronsson

VI S I ON

I BORÅS VILL MAN, KAN MAN OCH GÖR MAN Björn Bergqvist, kommunstyrelsens ordförande (M) år 2002–2007, kom in i politiken väldigt sent efter ett långt liv inom näringslivet och tekoindustrin med ledande chefspositioner på arbetsplatser i Sverige, Portugal, Ryssland och Fjärran Östern. – Det som var min styrka var också min svaghet. Jag kunde inte mycket om det politiska arbetet eller det politiska språket. Jag drevs av viljan att de som bor i Borås ska känna stolthet över att bo här. Han berättar att de skulle driva betydelsefulla projekt och att Borås Arena var det viktigaste just då. De ville skapa en stad som är tilltalande att bo i. – Att då ställa arenafrågan mot barnomsorg är en klassisk politisk fråga, men i min värld kan det vara så att om vi inte skapar en attraktiv stad att bo i behöver vi heller ingen barnomsorg. Får vi en positiv flyttrend ökar skatteunderlaget, och vi kan bygga den barnomsorg och de skolor som behövs för att skapa en ännu mer tilltalande stad. Det är ganska enkel matematik. År 1997 växlade Björn Bergqvist över till konsultbranschen. Efter många år i den internationella tekoindustrin ville han tillbringa mer tid med familjen. Han insåg att för att få vara med och förändra boråsarvet fick han engagera sig politiskt. År 2002 blev han ombedd att bli kommunstyrelsens ordförande, och lyckades bli

omvald trots att han lovat sig själv att det bara skulle bli en period. – Jag fick förmånen, för det var en stor förmån, att få leda en sexpartikoalition för att vara med och skapa ett Borås som invånarna skulle vara stolta över efter den kraftiga nedgången inom tekoindustrin som tog bort mycket av självkänslan av att bo här. Björn Bergqvist lämnade politiken runt årsskiftet 2007–2008. Det sista han var med att driva igenom var beslutet att ta Jim Dinestatyn Pinocchio till Borås. När statyn kom på plats i maj 2008 hade han lämnat över stafettpinnen. Stadens skulpturer lockar många besökare och är ett givet mellanrum i vilken kongress, konferens eller företagsmöte som helst. Som samtalsämne är det också stort. För Pinocchionotan står konstsamlaren Bengt Swegmark, mannen bakom det privata konstmuseet Abecita korsettfabrik i Borås, samt flera sponsorer. Skattebetalarna har inte lagt en krona på inköpet. Ett annat exempel är när friidrottsklubben IK Ymer kom till Björn Bergqvist och, nästan med mössan i hand, frågade om det också kunde byggas en inomhusarena för friidrott. Då hade staden redan bestämt sig för att bygga Borås arena och simarena. ”Det är väl uteslutet att vi får bygga …”, sa friidrottens sändebud till Björn Bergqvist. Men det var inte alls omöjligt. Hallen byggdes för det i

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

sammanhanget låga priset strax över 15 miljoner kronor, något som har spridit sig över hela landet. Eller som Björn Bergqvist säger: ”I Borås vill man, kan man och gör man.” Han anser att det är helt avgörande för en stad som Borås att ha en vision för hur staden ska utvecklas. Skapar du en attraktiv ort som invånarna är stolta över blir de ambassadörer för sin egen stad. En stad med en bra högskola får också unga människor att flytta hit. Idag har Borås över 105 000 invånare och fortsätter att växa. Inflyttningen sker från Göteborg och regionen i övrigt. – Att skapa en positiv inflyttning var en av de visioner vi hade och där vi skapade förutsättningar för att flyttströmmen skulle vända. Björn Bergqvist säger att det är viktigt att möten, kongresser och evenemang är inskrivna i Borås stads strategi eftersom utvecklingen hänger ihop. Och för att få fler människor att besöka Borås ska det finnas flera reseanledningar. När 16 000 åskådare kommer till matchen mellan Elfsborg och IFK Göteborg gäller naturligtvis samma resonemang för kongresser och andra events som inte har med idrott att göra. – Borås blir en allt viktigare eventstad, bland annat har vi Friidrotts-SM här i sommar, och självklart har Ryavallen fått nya banor och nya läktare. Det blir också allt viktigare att bevaka utvecklingen av de evenemang som rör sig i landet.

V IS I O N

Som före detta näringslivschef konstaterar Björn Bergqvist att ska man ha en produkt att sälja är förutsättningen att man verkligen har en produkt. – Som politiker ska vi skapa förutsättningarna för att de som bor här ska vara stolta. Det första jag gjorde som politiker var att ta reda på vad Borås var känt för i Sverige. Så här

blir ett utvecklingsnav som i sig drar unga människor till Borås. Nu är det snart dags för de avgörande besluten om det nya kongresshuset. Björn Bergqvist är optimistisk och tror att bygget kan vara igång redan hösten 2014 i samband med valet. Byggnaden är också nyckeln till att fortsättningsvis få betydligt fler kongresser och

”Inget kongresshus, inga kongresser – så enkelt är det” såg listan ut: 1. Elfsborg. 2. Ellos och 3. Borås djurpark. – Vi hade kostnader för 10–12 miljoner kronor per år för att driva djurparken. Är det värt det? Jo, om det är en av de tre viktigaste anledningarna till varför man vet vad man förknippar Borås med. För att få politik, näringsliv och universitet/högskola att samarbeta mer för att utveckla en stad och en region som Borås, har Björn Bergqvist suttit i högskolans styrelse de sex senaste åren. Han anser att det enskilt viktigaste beslutet i stadens moderna historia var att se till att det blev en bra högskola. Den har också ambitionen att bli universitet, vilket han tycker är väldigt bra. Det är flera faktorer som spelar in men samspelet mellan högskolan, näringsliv och stad är en av de absolut viktigaste frågorna att driva. Här finns en väldigt stor potential att bygga vidare på. – Forskningen på högskolan är i flera fall världsledande och högskolan

evenemang till Borås i samarbete med högskola och stad. – Det här är ett väldigt viktigt beslut. Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) och jag var hela tiden överens om betydelsen av det beslutet. Inget kongresshus, inga kongresser så enkelt är det. Återigen: Skapa en attraktiv stad. Boråsarna skämdes över sin stad efter tekokrisen. Idag är boråsarna själva de viktigaste ambassadörerna som sett till att vinden har vänt och att allt fler flyttar hit. Han säger att som politiker gäller det att se sammanhang. Ett exempel är att fotbollens utveckling delvis hänger ihop med arenornas framväxt. På samma sätt hänger en kongressanläggning samman med att få läkarkongresser till Borås. Vill de som arrangerar kongresser, konferenser och företagsevent komma till staden måste de också ha möjlighet att vara någonstans med sina möten. – Man måste se sammanhangen för att kunna fatta rätt politiska

beslut. Fullmäktige fattade ett beslut om godkännande om att satsa 210 miljoner kronor på kongressanläggningen. Företaget Industribyggnader, där Björn Bergqvist är ordförande, ska ta fram ett underlag som visar att de kan bygga huset för den summan, enligt det som idag kallas Boråsmodellen. Hans absoluta ambition är att det inte ska bli politisk strid. – Jag och Ulf Olsson kommer väldigt väl överens och har alltid gjort det. Det finns alltid en fara i att hamna i dagisdebatten, att saker felaktigt ställs mot varandra när de lika gärna kan vara varandras förutsättning. Jag tror att det kommer ett slutligt positivt beslut direkt efter semesterperioden i sommar och att bygget kommer igång under valrörelsen 2014. Enligt Björn Bergqvist har arenor stor betydelse för att en stad ska uppfattas som attraktiv. Han betonar betydelsen av att ha ett brett utbud med en vacker konsthall och bra förutsättningar för kultur, idrott och events. Men också fina, välskötta gator, bra uteserveringar och allt som skapar de yttre förutsättningarna för att sedan generera olika slags möten. Förutsättningarna hänger ihop och är lika betydelsefulla för en stads utveckling. – Idag har Borås 105 000 ambassadörer. Det är riktigt bra. Att vi dessutom har Borås Convention Bureau visar att vi satsar på service. En service som säger: Här finns vi. Så här jobbar vi. CVBn är en dörr in där hela staden är beredd. Convention Bureaun ska inte göra själva mötet, men vara den som öppnar dörrar och ser till att möten och kongresser blir av.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L ® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

SIDRUBRIK

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

S IDRUBRI K

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Leif Schöndell, miljöchef, Borås kommun

HÅLLB A R U T VEC K LI N G

”VI UTVECKLAR ETT KONCEPT FÖR DET HÅLLBARA MÖTET” – När världens ledare på de senaste årens toppmöten visar sig oförmögna att komma överens om åtaganden när det gäller klimatet och andra miljöfrågor så är det på den lokala nivån, i kommuner och regioner, som vi kan göra skillnad för framtiden genom att driva ett aktivt miljöarbete. Det är den insikten som motiverar mig i jobbet, säger Leif Schöndell, miljöchef i Borås kommun. Borås har antagit utmaningen att bli en ledande miljökommun och är motiverade att välja det som är bäst för en hållbar utveckling. Borås är också staden där möten mellan människor står i fokus. Vad kan vara lämpligare än att slå ihop dessa ambitioner och göra det lätt att välja ”det hållbara mötet”. Sveriges Ekokommuners årsmöte är det första miljödiplomerade eventet i staden. Lokalen för årsmötet är Navet Science Center, ett kompetenscenter för Sjuhäradsbygden kring hållbar utveckling. Leif Schöndell säger att staden har lagt en bra grund i visionen Borås 2025 som utgår från att alla ska arbeta för en hållbar utveckling tillsammans och där ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

samverkar. Det ska dessutom finnas en uttalad politisk vilja att Borås ska vara en ledande miljökommun. Ett av verktygen för att kommunorganisationen ska gå i en hållbar riktning är de nyligen beslutade miljömålen för åren 2013–2016 vilka innehåller en rad konkreta mål och åtgärder. Ett exempel är att bygga ett Orangeri i Stadsparken som utöver ett kafé också ska innehålla ett rådrum. – Det är tänkt att bli ett forum för att kommunicera stadsutveckling och hållbar livsstil med boråsarna, men även fungera som en arena för medborgardialog. En framgångsfaktor i miljöarbetet är kunskap. För att lyckas anser Leif Schöndell att man måste skapa ett engagemang kring och medvetenhet om hur människors livsstil påverkar miljön lokalt, men kanske i ännu högre grad globalt. Andra frågor som är angelägna att driva i Borås, som är en Fair Trade City, är de etiska aspekterna på konsumtion. Att Borås stad så tydligt tar ställning för en hållbar utveckling tror Leif Schöndell blir en konkurrensfördel i framtiden. Det signalerar att staden har människors livsmiljö i fokus.

HÅL L BA R UTVECKL I NG

”När världens ledare inte kommer överens kan vi göra skillnad lokalt”

– Vi måste ha en gemensam bild av vart vi vill nå. Att visionen bygger på hållbar utveckling och att vi ska vara medvetna om hur våra olika val påverkar livsmiljön. Men också att vi ska välja de alternativ som är bäst ur hållbarhetssynpunkt. Hur angeläget är det att möten som kongresser, konferenser och evenemang är inskrivet i den strategin? – Möten mellan människor är berikande och ger ny kunskap, nya intryck och upplevelser. I dagens kunskapsbaserade näringsliv har möten blivit ännu viktigare. Borås gick med i Ekokommunerna hösten 2011 och vid årsmöteskonferensen i Enköping förra året deltog de för första gången. Där tog Leif Schöndell initiativet och ”räckte upp handen” för att välkomna mötet till Borås. – Det var snarare så att jag lite diskret informerade ordföranden i Ekokommunerna om att vi var intresserade. Att få mötet till Borås handlar om att medverka i strategin att få fler möten till oss. Men det är också ett sätt att profilera miljöarbetet nationellt och till ett intressant nätverk. Ett nätverk som det också är betydelsefullt att dela erfarenheter med.

Sveriges Ekokommuners årsmöte är Borås första miljödiplomerade event. Är det ett mål att alla möten som genomförs i staden ska vara miljödiplomerade? – Absolut. Det är en fråga som vi ska arbeta vidare med. Leif Schöndell tycker att Ekokommunerna är ett intressant nätverk av de idag 88 kommunerna där alla har en tydlig vilja att arbeta med miljöfrågor. Det är även ett bra forum för erfarenhetsutbyte. Ekokommunerna arbetar också med flera miljönyckeltal som gör att de kan jämföra sig med varandra. Medlemskapet är också ett sätt att manifestera vikten av miljöarbetet. Inom Borås stad finns det exempel på hur politik, näringsliv och högskolan samarbetar för att utveckla staden och regionen. Bland annat har Borås energi och miljö ett samarbete med Högskolan och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inom avfallsområdet. Samarbete med högskolan finns också när det gäller stadsutvecklingsprojekt. Men det finns potential för fler samarbeten, menar Leif Schöndell. – Genom att vara i framkant i miljöarbetet blir vi en intressant stad att besöka och ha möten i. Den nya

kongressanläggningen gör det möjligt att genomföra betydligt större möten så att Borås blir en ännu mer attraktiv mötesplats. Att kongresshuset ligger så centralt är bra ur transportsynpunkt och gör det möjligt att ha hållbara möten. Vilka områden sätter Borås främst i utvecklingsarbetet som en miljödestination i framkant? – Med goda exempel i det praktiska miljöarbetet. Plus att vi utvecklar ett koncept för det hållbara mötet. Leif Schöndell säger att de har haft stort stöd av Borås Convention Bureau inför Ekokommunernas årsmöte. – Borås Convention Bureau har medverkat till att göra strategin att locka möten till vår stad tydlig. Vi hade ett bra stöd av dem i initialskedet med att kolla upp möjliga lokaler och hotell etcetera.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

HÅLLB A R U T VEC K LI N G

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Anki Snygg, verksamhetschef, Anestesiavdelningen, Borås sjukhus

KU N S K A P S D ELN I N G

”SFAI-VECKAN VAR VIKTIG FÖR VÅR UTVECKLING” – Det är ett tufft arbete att arrangera en kongress, men det har stärkt oss som klinik. Inte minst läkargruppen som stod för nästan allt arbete inför kongressen, säger Anki Snygg, verksamhetschef för Anestesiavdelningen vid Södra Älvsborgs sjukhus Borås. Hon förklarar att med stöd av styrelsen för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI, och den medicinska fakulteten i Göteborg, skapade läkarna det vetenskapliga programmet och engagerade föreläsare. Läkarna var också mycket drivande i framtagandet av det sociala programmet SFAIs kongress genomfördes i höstas på Åhaga för 500 anestesi- och intensivvårdsläkare. Programmet var omfattande med bland annat föreläsningar, utställning, bankett, fria föredrag, posters, workshops och lunchsymposier. Det sociala programmet hade en tydlig lokal prägel, och maten som serverades var närodlad och med västsvenskt tema. Orsaken till att mötet hamnade i Borås var för att uppmärksamma att intensivvården i Sverige firar 60 år. – Vi har landets äldsta intensivvårdsavdelning. Att vi har de första

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

intensivvårdsplatserna är en viktig händelse för sjukhuset och något vi alla kan vara stolta över. Det medicinska mötet fick stor uppmärksamhet i lokal press och sjukhuset fick mycket positiv uppmärksamhet. Men kongressen har även inneburit andra gynnsamma effekter för kliniken. – Att arrangera kongressen gav oss på sjukhuset ökade möjligheter att rekrytera nya medarbetare i framtiden. Det är en av fördelarna med att ta på sig arbetet med att genomföra en kongress. Anki Snygg berättar att de fick många bra kontakter under veckan. ST-läkarna, det vill säga läkare under specialistutbildning, hade sina vetenskapliga arbeten som abstracts under mötesdagarna. – Den delen var mycket välbesökt och uppskattad. Att få ta del av andras pågående forskning både sporrar och utmanar. Förhoppningsvis får vi se fler intressanta resultat framöver. Hon säger vidare att en kongress av det här slaget är en bra möjlighet att samlat få ta del av vad som är aktuellt via föreläsningar och utställning av medicinsk utrustning. Men en kongress ger också möjligheter att

KU N SKA PS DELN I NG

”Att ta del av andras pågående forskning sporrar och utmanar”

utvidga sitt kontaktnät för eventuella kommande samarbeten. – Det är ett måste om man ska hänga med i den allt snabbare utveckling som sker inom medicinområdet. Sen är det också viktigt att vi fick visa vår stad och inte minst vårt fina sjukhus. Under kongressdagarna bad några av deltagarna om ett studiebesök på sjukhuset, vilket ordnades. – Det är bra att andra sjukhus än universitetssjukhusen får arrangera kongresser av det här slaget, det stärker oss. Kongresser är betydelsefulla för fortbildning, inspiration och nätverksbyggande. Anki Snygg tycker att flera anställda borde vara med på flera kongresser. Under sina 32 år på kliniken har hon deltagit i sju, åtta stycken, varav bara två utomlands. ”Kanske bör fortbildning planeras in i det ordinarie arbetet på ett mer genomtänkt sätt?” När Anki Snygg och hennes kollegor fick förfrågan om att arrangera SFAI-veckan insåg de hur tidskrävande projektet skulle bli om de tackade ja. Tid som inte fanns i det dagliga arbetet. – Vi hade en vision om att kunna avsätta tid, men ärligt talat gjordes mycket av arbetet på ledig tid. Kunde vi avvara läkare att jobba med det vetenskapliga innehållet? Då blev konsekvensen att övriga kollegor fick

arbeta lite hårdare eftersom vi inte hade vikarier att ta in. – Den enda belöning jag/sjukhuset kunde lova var att alla skulle erbjudas möjlighet att närvara på kongressen. Under själva mötesdagarna drogs verksamheten ned till ett minimum så att samtliga narkosläkare kunde delta i eller arbeta på kongressen. Två arbetsgrupper bildades. En för det vetenskapliga innehållet och en för att organisera mötet. Grupperna arbetade under nästan två år, det blev mer intensivt de sista månaderna före kongressens öppnande. En anestesisjuksköterska på operation utsågs till samordnare, ett beslut som Anki Snygg säger bidrog till framgångsfaktorn för deras arbete inför kongressen. Anestesisjuksköterskan hade en dag i veckan avsatt för planering och var den som hade mest kontakt med den professionella kongressorganisatören MCI, som har ett flerårigt samarbete med SFAI. En medicinsk kongress i den här storleksordningen skapar även viktiga ekonomiska intäkter för staden Borås. Femhundra personer som bor på hotell i flera nätter, äter på restauranger, besöker kaféer, går på skulpturvandring med mera. Borås stad visade sin uppskattning via kommunfullmäktiges ordförande som välkomnade deltagarna till ett samarrangerat ”Get together party” den inledande kvällen.

Anki Snygg tycker att Borås är en bra kongresstad med centrala hotell och Åhaga som kongressanläggning. – Åhaga var det enda stället som klarade våra krav på golvyta och andra givna tekniska förutsättningar. Nu var vi ju nöjda, men Borås skulle behöva fler kongresslokaler. På frågan vilket stöd fick SFAIveckan fick av Borås Convention Bureau svarar hon: – Med deras hjälp kunde vi förverkliga våra visioner. Deras arbete var guld värt. Utan deras kontakter hade vi fått arbeta ännu mer!

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L ® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

SIDRUBRIK

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

S IDRUBRI K

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Birgitta Losman, ordförande (MP), Regionutvecklingsnämnden Västra Götaland Foto: Bert Leandersson

U T VEC K LI N G

MÖTEN – EN DEL AV VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS UTVECKLINGSARBETE I januari fattade Västra Götalandsregionens utvecklingsnämnd beslut om att ge i uppdrag åt det av regionen helägda bolaget Västsvenska Turistrådet att inleda ett projekt med syfte att få fler möten till regionen. Birgitta Losman (MP) är ordförande i Regionutvecklingsnämnden och ansvarig för regionens insatser för att främja en hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling i hela Västra Götaland. – Genom att vi alla tillsammans bidrar till en kultur som är öppen, nyfiken och välkomnande skapas förutsättningar för att människor ska trivas och växa här. Jag ser fram emot att vi från regionens sida uppmuntrar och hjälper till att locka möten till oss som stärker hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsarbetet. Jag följer arbetet inom Västsvenska Turistrådet noga. Birgitta Losman säger vidare att en av utmaningarna med att vara politiker är att hela tiden ställas inför att göra prioriteringar. – När det gäller mötesindustrin är det av stor vikt att vi lyckas förena ekonomisk utveckling med minskad klimatpåverkan. Den som lyckas med det blir verkligt konkurrenskraftig ur ett globalt perspektiv. Här finns en resa att göra och en hög ambition från Västra Götalandsregionen att lyckas.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

– En sak som vi brukar kunna enas om över partigränser är behovet av ett kunskapssamhälle. Möjligheter för människor att mötas är en viktig del i att bygga kunskapssamhället. Regionutvecklingsnämnden jobbar med en mängd frågor. Ytterst är uppdraget att arbeta för att så många som möjligt ska ha jobb. Utvecklingsinsatser för företagande, stärkt industriell utveckling och kompetensförsörjning är centralt. Nämnden har precis antagit handlingsprogram inom fyra områden: hållbara transporter, life science, livsmedel – gröna näringar och energi – samt klimatteknik. Birgitta Losman säger att inom samtliga områden kan spännande möjligheter till möten finnas. – Inom koncernen Västra Götalandsregionen finns enormt stark kompetens hos medarbetarna inom hälso- och sjukvård och regional utveckling. Förhoppningsvis får vi de kommande åren se fler internationella och nationella möten här inom de områden där regionen visar framfötterna nationellt och globalt. Spetskompetensen finns inte bara i de större städerna, utan i hög grad i mindre orter.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Hans Björk, universitetslektor, Högskolan Borås Foto: Ulf Nilsson, Högskolan Borås

N ÄT VER K

MÖTET BLIR EN KONKRET MÖJLIGHET ATT SKAPA NYA NÄTVERK FN-konferensen i Borås i september låter som en dröm och kanske är det så också? Borås är redan en nationellt känd mötesplats och snart får staden dessutom ett efterlängtat kongresshus. I höst kommer omkring 150 internationella gäster från ett femtiotal länder för att diskutera hur en hållbar avfallshantering kan implementeras i utvecklingsländer. Kanske är det en början till att Borås blir ännu mer synliggjord som mötesplats för forskning, innovation och samhällsutveckling? – Mötet blir en väldigt bra och konkret möjlighet att skapa nya akademiska nätverk och forskningssamarbeten för oss i nätverket ”Waste Recovery”. Vi ska även prioritera samarbetsmöjligheter med företag, säger universitetslektor Hans Björk som representerar Högskolan Borås och den person som sett till att FN-mötet kommer till Borås. Det började med att han blev inbjuden som keynote speaker till en kongress i Seoul, Sydkorea, för att berätta om ”Waste Recovery” och kretsloppsstaden Borås. – Jag tog upp frågan och vi diskuterade intresset för en konferens i Borås. Sen lovade jag att prata med samtliga berörda parter här hemma. Eftersom ”Waste Recovery” är ett nätverk måste allt förankras hos alla inblandade ledningar och i stadens politiska styre.

Hoppet från Seoul kan ju synas långt, men Borås modell för avfallshantering väcker ett stort intresse över hela världen. Inför mötet ser Hans Björk mycket fram emot det internationella utbytet. Men inte bara det. – Att arbeta med internationalisering och ”Waste Recovery” är mitt lilla bidrag till en bättre värld. På frågan vilken betydelse det har för högskolans utveckling att arrangera kongresser och konferenser är Hans Björks svar att de ger nya kontakter, ny kunskap som förstärker varumärket Högskolan Borås. Vad betyder det för forskningens utveckling på högskolan att vara värd för höstens möte? – Vi gör inte konferensen ensamma utan i samverkan med staden, Borås energi och miljö samt SP Sveriges Tekniska Forsk ningsinstitut. Mötet har fokus på private public partnerships (PPP) där forskningen är en delmängd, men självfallet ger det oss nya kontakter inom resursåtervinning som är ett av högskolans huvudområden. – Borås har ambitionen att bli en kongresstad. Med det i åtanke är det förstås väldigt viktigt att synas i internationella sammanhang. Då blir Borås som kretsloppsstad extra synliggjord. Hans Björk vet inte riktigt hur många kongresser han har deltagit i Sverige och utomlands. Men det rör sig om flera per år och de handlar om

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

forskning, utbildning, samverkan och internationalisering. Den första kongressen minns han mycket väl. ”Den var i Prag 1990 där jag presenterade en forskningsposter.” Han understryker vikten av fortbildning för alla medarbetare på universitet och högskolor, och då är konferenser och kongresser bra att vara med på. – De är centrala för att kunna hänga med i utvecklingen av den akademiska världen. Hans Björk lyfter fram några faktorer som han tror kan locka olika slags möten till Borås. – Det är en lagom stor stad med nära till allt. Sedan finns det några särskilda specialiteter som borde kunna attrahera: kretslopp, hållbar stadsutveckling, textil och mode, handel, logistik och bibliotek. Hur ställer sig Hans Björk till att Borås Högskola skapar en mötesstrategi som ett strategiskt verktyg för fortsatt utveckling och kommande rekryteringar? – Det är förstås en sak för rektor, ledning och högskolestyrelse. Jag personligen tror att det är önskvärt att det sker en samordning mellan mötesintressenterna, det vill säga staden, SP och högskolan. Ekonomiska risker bör hanteras gemensamt. Det tror jag delvis är en förutsättning för en volymökning.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Nanna Siewertz Tulinius, Waste Recovery, Borås stad

HÅLLB A R H ET

FN-MÖTET LYFTER FRAM BORÅS SOM DET GODA EXEMPLET Den 9–11 september är Borås värd för en FN-konferens och platsen för mötet blir Textile Fashion Center. Det är världsförbundets nystartade organisation för kunskapsutbyte om kretslopp, IPLA, som väljer Borås för sin andra kongress. IPLA står för International Partnership for Expanding Waste Management Services of Local Authorities. Organisationen startades vid ett FN-möte om hållbar utveckling i Tokyo år 2011. IPLA arbetar under FNs kommission för hållbar utveckling, UNCRD. Närmare 150 deltagare från 30–50 länder beräknas komma till Borås för att delta i seminarier och studiebesök. Majoriteten av delegaterna kommer från Asien, men även från Latinamerika och Afrika. Förutom kunskapsöverföring om avfallshantering främjar konferensen möjligheten att arbeta med olika partnerskap internationellt mellan offentlig och privat sektor. – Konferensen blir en chans för svenska miljöteknikföretag att möta städer och länder som vill bygga hållbara avfalls- och energilösningar. Det är ett tillfälle för regionens företag att genom sponsring vara med och skapa internationella kontakter och affärsmöjligheter.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

Det säger Nanna Siewertz Tulinius som är Borås stads representant i Waste Recovery-samarbetet och en av projektledarna. Hon ser stora möjligheter för näringslivet i staden tack vare mötet. – Förhoppningen är att företagen ska vara med och förstå att det finns affärsmöjligheter här. Vi har sett bolag utveckla nya produkter med vårt arbete som inspiration, och jag tror att vi får se mycket mer av den varan. Borås har kommit långt, vi är duktiga på att inte lägga avfall på deponi, det har inte den största delen av världens länder ännu. Hon förklarar att IPLAs vision om kretsloppsanpassning och avfallshantering i städer sammanfaller med den framgångsrika affärsmodellen hos Waste Recovery. Det är huvudskälet till att organisationen har valt att lägga mötet i Borås. Konferensen ska lyfta fram Borås som det goda exemplet för kretsloppsanpassning av städer. – Borås modell för samverkan mellan kommun, näringsliv och den akademiska världen har fått mycket uppmärksamhet, och stämmer väl överens om hur IPLA vill arbeta. FN-konferensen hålls i det då nyinvigda Textile Fashion Center i Simonsland, där de gamla

HÅL L BA RHET

”FN-mötet är ett tillfälle att skapa globala kontakter”

fabriksbyggnaderna omvandlats till moderna lokaler certifierade som Green Building. Någon officiell inbjudan har ännu inte gått ut. Mötet vänder sig till IPLAs medlemmar, men är öppen för alla i Sverige som är intresserade av de här frågorna. Nanna Siewertz Tulinius berättar att de har kontaktat svenska företag som de tror kan vara intresserade av att delta och ställa ut i samband med mötet. – Det finns fortfarande möjlighet för företag och organisationer att profilera sig under konferensen. Det kan vara allt ifrån företag som arbetar med miljötekniklösningar till andra som vill profilera sig i det här sammanhanget. Hon säger vidare att de åtar sig att stå för resa och uppehälle för deltagare som kommer från världens mest fattiga länder. Så här långt har Västra Götalandsregionen, Borås stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Högskolan Borås beviljat ekonomiska anslag till det kommande FN-mötet. Nanna Siewertz Tulinius ser fram emot att delegaterna samtalar kring hur man kan bygga upp samarbeten mellan olika aktörer. Det handlar

om hur man kan skapa ett samhälle med så lite avfall som möjligt. I Borås återvinner och använder de avfall som en resurs för att bland annat framställa biogas. Tanken är att de olika grupperna träffas, lär av varandra och bygger nätverk. Andra mervärden som Nanna Siewertz Tulinius nämner är att staden är bra på att ta vara på sina resurser, och att besökarna får möjlighet att uppleva stans möjligheter som mötesplats. Dessutom får lokala aktörer i näringslivet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och högskolan visa vad de kan. Hon tror även att FN-mötet kan leda till möjligheter att hålla större kongresser och konferenser i Borås i framtiden. Resia fungerar som Professionell Congress Organiser, PCO, och sköter en del av de praktiska delarna kring exempelvis anmälningar, administration, bokningar av luncher och middagar. Det sociala programmet håller på att planeras. Arrangörer för mötet är förutom IPLA, parterna i Waste Recovery International Partnership, Borås stad, Högskolan Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Borås energi och miljö.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

SIDRUBRIK

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

S IDRUBRI K

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

Torbjörn L Johansson, ordförande, Borås Borås Näringslivs Ekonomiska Förening

VI S I ON

”VI MÅSTE VÄRNA OM HELHETEN ISTÄLLET FÖR DELARNA” ”Borås utvecklar sin framtid på arvet inom textil och handel. I Borås står möten mellan människor i fokus. Möten där tillit och respekt är honnörsord och där man tar till vara individernas unika kraft, kunskap, förmåga och idéer. Borås utmärks av kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor. I Borås lever människor tillsammans, och i harmoni med naturen och omvärlden. I Borås finns spetskompetens inom miljöteknik och textil innovation, logistik och elektronisk handel. Ett intensivt internationellt utbyte inom handel och forskning skapar globala möten. Möten ger nya relationer och kunskaper, och vi har mötesplatser och aktiviteter som passar alla. Vi är stolta över att stå värd för större nationella och internationella evenemang och möten.” Ur Borås 2025 – vision och strategi. Innan staden skrev sin vision och strategi föregicks det bland annat av arbetet som gjordes av bland andra Borås Borås Näringslivs Ekonomiska Förening. Torbjörn L Johansson är föreningens ordförande och en av de viktiga aktörerna för att utveckla mötes- och eventmarknaden i staden. Han är

också vd för Svenska stadshotell med tre hotell i Borås och ytterligare två i Göteborg. – Vi skapade en egen vision utifrån vad näringslivet i Borås tror måste hända, och vad det ska satsas på för att kommunen ska kunna nå målet med 125 000 invånare år 2025. Frågan ställdes till föreningens närmare 900 medlemmar. Hur ska Borås se ut år 2025? Torbjörn L Johansson berättar att genom svaren kom de fram till tio fokusområden som skulle prioriteras och i ordningen: invånare, boende, barnomsorg, kultur, arkitektur, skola och utbildning, kommunikation, idrott, näringsliv och forskning. – Vi hade inte med äldreomsorgen som naturligtvis är jätteviktig. Men inte för att etablera och utveckla näringslivet eller locka specialkompetens till högskolan och sjukhuset. Då handlar det om att skapa den bästa barnomsorgen, den bästa skolan, men också bra boendemiljöer. Vill du locka nya invånare till Borås måste det finnas många fördelar. Torbjörn L Johansson anser att en bra vd ställer sig frågorna: Hur ser barnomsorgen ut? Var ska mina barn gå i skolan?

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE | Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

– Att fokusera på de frågorna ur ett näringslivsperspektiv är kanske lite annorlunda. Men fixar inte kommunen det blir det inga inflyttningar. Idag är barnomsorg, skola, boende och mark hygienfaktorer. Föreningen har tagit fram en modell som fått namnet torktumlarmodellen. Det innebär att man utöver de tio fokusområdena ställer frågor som: Vad är viktigt utöver att lösa de grundläggande frågorna? De pratar om hållbarhet, mångfald, långsiktighet, upplevelser, utbud, landmärken, tillgänglighet, trygghet, samverkan och själ. – Det är olika viktigt för olika fokusområden, ja, men väldigt betydelsefulla frågor för att vilja studera, bo, eller arbeta i och besöka staden. Det underlag som togs fram skickades in från näringslivet och ut kom ”Borås 2025 – vision och strategi”, och dessutom i politisk enighet. – Nu är vi framme vid genomförandedelen, som trots allt är den viktigaste med att skapa en vision, och därefter ha en strategi för hur vi ska närma oss den visionen. Torbjörn L Johansson förklarar att det finns många intresseföreningar i staden. Borås Borås Ekonomiska Förenings mål är att tillsammans med

V IS I O N

”I ett kongresshus överförs kunskap som skapar ny kompetens”

andra aktörer vara kommunens kontaktyta till näringslivet. De arbetar med det gemensamma målet att Borås ska bli en bättre stad att leva, studera och arbeta i, men även att besöka. – Kommunen har en fantastisk kommunikationsplattform via forumet. Ibland fungerar det som den lilla stenen i skon som trycker på hårdare för att det verkligen ska ske en utveckling i enlighet med strategin. Styrelsen har möten fem, sex gånger per år och de hålls hos kommunen för att utvecklingen oavbrutet ska föras framåt. Allt har sin utgångspunkt i samverkan och filosofin är enkel. – Det är viktigt att fortsätta att prata med varandra. Så enkelt och lika svårt är det. Föreningen har även skapat två andra forum. I så kallade Erfa-möten träffas de och har erfarenhetsutbyten. De inbjudna är alla kommunala tjänstemän, förvaltningschefer, politiker samt föreningens samtliga medlemmar. Därutöver finns en samrådsarena. Där möts tio till fjorton personer och lika många från näringslivet i ovala bordsmöten, och uppgiften är att ta fram olika projekt. Till samrådsarenan bjuds alla förvaltningschefer och

kommunalråd plus några vd-ar från näringslivet. – Det har hänt mycket i Borås de senaste sex, sju åren, men vi började jobba så här redan 2004. Allt syftar till att göra Borås till en bättre stad. När det gäller det kommande kongresshuset är Torbjörn L Johansson solklar. Det är kunskapen och dess spridning i staden som är det viktiga med att bygga anläggningen. – Självklart är det bra att vi arrangerar specialistkongresser där kunskapen kommer hit och till många samtidigt. Vi skapar en arena där man utbyter kunskap med varandra. Har man en kongress om handkirurgi får många fler boråsare möjlighet att få mer kompetenta läkare här. Då blir vi mer konkurrenskraftiga, får högre disponibel inkomst och staden utvecklas. – Om Borås växer och mår bra, mår även hotellen bra. Det är helheten istället för delarna som vi måste värna om. Som Torbjörn L Johansson ser det behöver Borås Convention Bureau kongresshuset. Idag säljer de in möten i befintliga lokaler. – De gör ett bra arbete, men vi behöver ett kongresshus och jag hoppas att Borås samtidigt växlar

upp Convention Bureauns arbete. Anställer nya medarbetare med en annan utbildningsnivå? De kanske ska vara utbildade inom medicin, teknik, logistik eller ha forskarerfarenhet? Men allt handlar inte om kongresser, konferenser och företagsevenemang. Torbjörn L Johansson menar att det gäller att bygga något som får fler människor att besöka Borås nya mötesplats även vid andra tillfällen. Som exempel tar han mindre revyer, ståupp-komiker och gästföreläsningar. Om visionen blir verklighet är Borås en stad med 125 000 invånare år 2025. – Med den tillväxten behöver vi ett kongresshus, men också ytterligare ett hotell. Går allt smidigt är det realistiskt att huset är färdigt 2017. På kongressidan betyder det fullt genomslag år 2019–2020. Då behövs också ett hotell till eller åtminstone flera hotellrum.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E | B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess

SIDRUBRIK

BORÅS CONVENTION BUREAU www.boras.com/kongress

Sven Eriksonsplatsen 3, 503 38 Borås Tel: 033-35 32 93/98 E-post: kongress@boras.com

ANNA LILJA

Telefon: 033-35 32 93 Mobil: 0734-15 36 58 E-post: anna.lilja@boras.com

ORDLISTA Mötesindustrin består av följande huvuddelar: kongresser, mässor, konferenser, företagsevent och incentive/belöningsresor.

E-post: erik.johnson@boras.com

Abstract Gäller endast veten skapliga kongresser. Sammandrag av forskares föredrag som skickas till kongresskommittén för be dömning om tid och utrymme ska ges under kongressen för muntlig presentation eller via poster.

www.meetingsvastsverige.se

AIPC International Association Congress Venues.

ERIK JOHNSON

(föräldraledig till och med aug 2013) Telefon: 033-35 32 98 Mobil: 0768-88 32 98

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com PUBLISHER Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com SKRIBENTER Roger Kellerman, Atti Soenarso FOTOGRAF Sara Appelgren (alla foton

där inte annat anges). Övriga fotografer: Wiwi Aronsson (inklusive omslag), Sergey Jarochkin, Bert Leandersson, Ulf Nilsson. DESIGN KellermanDesign.com KONTAKT Meetings International Publishing,

P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office +46 8 612 42 20, Commercial Office +46 8 612 42 96, info@meetingsinternational.se, www.meetingsinternational.se TRYCKERI Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001 ISSN 1651-9663

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

AMC Association Management Company. Hjälper föreningar och organisationer att med ut gångspunkt i ett möte utveckla hela föreningen eller organi sationen. Badge Namnskylt. Bid En inbjudan till en förening/organisation om att man vill vara värd för en internationell kongress. Buzz session Gruppmöte. Clinic Praktik. Conference Den engelska benämningen på en kongress. Convention Den amerikanska benämningen på en kongress. (För en amerikan är The Con gress den styrande politiska församlingen.) Core PCO En PCO som är av talsbunden till en organisation och följer en kongress från stad till stad under flera år. Kontraktstiden är oftast tre år. Corporate meetings Företags möten. Local PCO Vanligen en Pro fessional Congress Organiser, PCO, som bara är verksam i en stad.

CVB Convention Bureau. Ägs av en stad och arbetar för att skapa fler möten, evenemang och kongresser åt staden. DMC Destination Management Company. Står internationellt för aktiviteter och upplevelser i samband med kongresser och företagsmöten. Eventbyrå Specialister på att skapa eller förstärka ett evenemangs budskap eller underhållning. Ledande byråer arbetar allt oftare med upple velsebaserad kommunikation och varumärkesbyggande. Facilitator Neutral mötesleda re. Läs mer på www.iaf.org. Fam trips Familiarization trips används i inledningsfasen där man bjuder in företrädare/ beslutsfattare hos en organisa tion inför en planerad kongress eller ett större evenemang för att besöka värdstaden, träffa rätt personer och förvissa sig om att staden kan erbjuda det mötet strävar efter. Function rooms Möteslokaler. IAPCO International Associa tion of Professional Congress Organizers. ICCA International Congress & Convention Association. Keynote presentation Huvud föredrag. Konferens Ett enskilt möte som samlar personer kring ett för inbjudaren viktigt ämne. Konferensen har en beställare och en faktureringsadress för hela mötet.

Kongress Ett, vanligen, regel bundet återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälning och be talning. MPI Meetings Professional International. Internationellt nätverk. Multitrack sessions Parallella sessioner. Open Space Ett mötesformat. PCO En Professional Congress Organiser är en fackmässig kongressorganisatör. Två av världens största PCO-företag finns i Sverige: Congrex och MCI Group. Poster En utställningsskärm som erbjuds en vetenskaps man som framfört en önskan om att få berätta om sin forskning för sina kollegor men inte fått plats som talare. Poster exhibition Utställning med affischer. RFP Request for Proposal. Begäran om offert för en kongress, konferens eller ett företagsmöte. Begärs hos CVBer eller kongressanlägg ningar. SBTA Swedish Business Travel Association. SITE Society of Incentive Travel Executives. Site inspection Inspektionsresa för kontroll av anläggningar, hotell och leverantörer för att se till att ett möte ska kunna genomföras som det är tänkt. Think-tank Expertgrupp.

www.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

www.ideinvest.se

www.ideinvest.se www.ideinvest.se

www.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

Borås. Gör det möjligt. Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com

Borås. Borås. Gör Gör det det möjligt. möjligt.

Borås Borås Convention Convention Bureau Bureau www.boras.com/kongress www.boras.com/kongress e-post: e-post: kongress@boras.com kongress@boras.com

Borås. Borås. Gör Gör det det möjligt. möjligt.

Borås Borås Convention Convention Bureau Bureau www.boras.com/kongress www.boras.com/kongress e-post: e-post: kongress@boras.com kongress@boras.com

www.ideinvest.se

Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com

www.ideinvest.se

Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com