Skogsbruket rustar med klimatanpassade metoder

Arbetet med att dämpa klimatpåverkan måste gå hand i hand med förberedelser inför de förändringar som ändå är oundvikliga på planeten. SMHI erbjuder kurser i klimatanpassat skogsbruk som gynnar hela skogsnäringen och skogsägare har mycket att lära varandra.

SKOGSÄGARE, ENTREPRENÖRER OCH

yrkesverksamma inom skogsbruk i Sverige är grupper som har mycket att vinna på att förbereda sig för klimatförändringar. Det handlar både om att bygga upp en förståelse kring hur olika scenarier av klimatförändring får skilda effekter på olika platser i landet, och om att dela exempel på metoder som säkrar fortsatt livskraftiga och rika skogar med god avkastning.

Stort intresse för mer kunskap Alexandra Birger-Röör, områdeschef för skog på SMHI, är ansvarig för de kurser inom klimatanpassat skogsbruk som myndigheten erbjuder. Intresset för kurserna har varit stort och de tre omgångar av grundkursen som genomfördes förra året har i år utvecklats till hela sex nya omgångar, samt flera omgångar av en fortsättningskurs för de som vill fördjupa sig ytterligare.

– Syftet med grundkursen är att visa vad klimatforskningen faktiskt säger om just Sverige och att titta på vilka klimatindikatorer som har bäring på skogsbruket. Det handlar om de fysiska förändringar som sker på grund av utsläpp, säger Alexandra Birger-Röör.

Om den globala utvecklingen följer rådande kurvor är en genomsnittlig temperaturökning på två grader ett högst rimligt scenario. Det råder inget tvivel om att skogsbruket kommer behöva hantera stora förändringar. Det kan röra sig om minskad tjäle, mer markfukt eller minskad motståndkraft mot stormar. Effekterna kommer också se olika ut beroende på geografiskt läge. Hela södra Sverige får längre torrperioder. Gotland kommer att få lägre grundvattennivåer och längre upp i landet blir det i stället blötare. Parallellt kan skogen faktiskt på sina håll ge bättre avkastning med varmare klimat.

– Om vi håller oss till ett scenario där vi möter Parisavtalet så kommer vegetationsperioderna ändå att bli avsevärt längre. Även vid ett lågutsläppsscenario kan en period bli cirka 25 dagar längre i Mellansverige. Sverige kan därmed få komparativa fördelar jämfört med andra skogsexportörer som eventuellt drabbas av fler negativa konsekvenser.

Metoder som gör stor skillnad Experter från Skogsstyrelsen är engagerade i kursen och går igenom de senaste rönen för anpassade skogsbruksmetoder.

– Det handlar bland annat om trädval och ståndortsanpassning, men också metoder som minimerar brandrisken genom bättre säkerhetsrutiner vid användandet av skogsmaskiner.

I fördjupningskursen får markägare möjlighet att gå vidare och bedöma var de har sårbarheter, hur de kan göra prioriteringar och arbeta med klimatanpassning i skogsbruksplanen. De får också se att det fortfarande finns chans att verkligen göra skillnad.

– Vi har hittat exempel på människor runt om i Sverige som på olika inspirerande sätt har kommit i gång med omställning och modigt vågat satsa på det. Kursdeltagarna får komma ut och träffa dem. De handlar inte om att visa den perfekta metoden, för det skiljer sig väldigt för olika markägare, men vi kan visa exempel på skogsägare som visat handlingskraft.

Sommaren 2018 minns svenskarna som en varm, torr sommar med hög brandrisk. På flera håll vågade man inte köra skogsmaskiner annat än under nattskift. Liknande medeltemperatur kommer att vara det nya normala i slutet av detta sekel. Det är en skrämmande insikt för de flesta kursdeltagarna berättar Alexandra Birger-Röör.

Exempel på åtgärder

Alexandra Birger-Röör nämner bland annat en mycket engagerad privat skogsägare i Småland som tar emot deltagare under våren. Familjen har haft gården sedan 1700-talet och de har drabbats av flertalet stormar. Det har lett till en vilja att experimentera fram bra sätt att minimera skadorna, bland annat med blandskog och stängsel. Skogsägaren kan beskriva hur han tillsammans med rådgivare har fått med de nya idéerna i skogsbruksplanen och bibehållit lönsamhet.

Ett annat exempel är en grupp på 17 markägare i trakten runt Tiveden som tillsammans testar olika former av hyggesfritt skogsbruk. De beskriver vad det har för effekt på såväl lönsamhet som barkborreangrepp.

I trakten har Sveaskog ett exempel på plockhuggning som kursdeltagarna också får chans att besöka för få en insikt i huruvida storskaligt skogsbruk kan fungera hyggesfritt.

Ett tredje exempel finns i Svartberget strax utanför Umeå, där kursdeltagarna får följa med till forskningsstationen i Vindeln.

De får titta på försöksytor med en mängd olika typer av trädslag och sorter som planterats för cirka 20 år sedan och deltagarna får se hur de utvecklats över tid. Det handlar om allt från traditionella val till mer udda sorter. De träffar även en markägare som planterat blandskog på stora ytor och som också samarbetar med ett företag som handlar med utsläppsrättigheter och låter en del skog stå mot betalning.

Alexandra Birger-Röör och hennes kollegor hoppas kunna ingjuta hopp och lust att testa nytt med årets kurser i klimatanpassat skogsbruk. Hon beskriver det som svårt att bedöma tänkbara klimatförändringar, men det svåraste och mest osäkra är att bedöma hur vi människor kommer att bete oss.

– Vi kommer alla att behöva göra såväl anpassningar som utsläppsminskningar för att klara utmaningarna. De går hand i hand, säger Alexandra Birger-Röör. ¶

Hej Isabelle Bergkvist, produktionschef på Mellanskog!

Vad innebär klimatförändringarna för skogsbruket i Mellanskogs geografi?

– Ett varmare klimat förväntas ge mindre tjälade perioder, eller inga alls i södra Sverige, fler stormar, bränder och insektsangrepp samt perioder med hög nederbörd. Detta bemöts bäst genom att sköta skogen på ett konsekvent sätt utifrån den kunskap som finns.

Kan du ge exempel på vad det innebär i praktiken?

– Mycket av problemen med till exempel insektsskador beror av att träden redan är stressade på grund av att de växer på fel mark. Rätt ståndortsanpassning och träslagsval blir alltmer betydelsefullt. Granbarkborren ger större negativ effekt på granbestånd som planterats på torra marker och till exempel törskatesvamp drabbar tallarna som värst när de planterats på alltför bördig mark. Blandskog kan ha positiv effekt då man sprider risken bättre och föryngringen av insektspopulationen minskar i effektivitet.

Vilka andra förberedelser vill du lyfta fram?

– Bäst effekt för att undvika storskaliga bränder och även problem med körskador på blöt mark, är en tät infrastruktur med skogsbilvägar. Det ger tillgänglighet i ett släckningsarbete, möjlighet att skära av brandförlopp och det betyder också kortare transportavstånd och därmed kortare körsträcka i skogen. Välskötta skogar som röjts och gallrats i tid ger också stabila och motståndskraftiga skogar. Det funkar mot såväl stormar som övriga andra kraftiga väderhändelser.

Fyra sannolika konsekvenser för skogsbruket på grund av klimatförändringar

• Ökad brandrisk i främst i södra Sverige och mest efter östkusten, både på grund av en kombination av högre temperaturer och på grund av minskad markfukt.

• Mer skyfall där regnet faller så häftigt att marken inte kan ta upp mängden.

• Starkare säsongsvariationer, som till exempel torrare somrar och blötare höstar, kommer att få stora konsekvenser för skogsbruket.

• Betydligt gynnsammare förhållanden för skadedjur och svampangrepp.