Skogsägare får betalt för vägslyet

Biobränsleterminalerna gapar tomma och efterfrågan på biobränsle är rekordhög. I den intensiva biobränslejakten seglar en hittills förbisedd resurs upp: sly. För skogsägaren är det en möjlighet till extra inkomst – och bättre vägunderhåll.

DET SENASTE ÅRET har efterfrågan ökat dramatiskt på biobränsle, samtidigt som värmeverkens alternativa råvaror minskar. Lågkonjunkturen gör att det byggs mindre i Europa, så bränsle från rivningar minskar och eldas i ökad utsträckning i hemländerna. Sågverkens spån sugs upp av pelletsindustrin. Och kriget gör att virke från Ryssland och Belarus inte längre går att importera. Men kanske finns biobränslet betydligt närmare än man trott. Nya analyser från Skogforsk visar att det finns betydande biomassa i träden längs vägrenarna.

Stor potential

– Det här är träd som mest betraktats som problem. Men våra analyser visar att potentialen för lönsam skörd av sly i infrastrukturåtgärder och andra igenvuxna marker som inte används för skogsproduktion i dag ligger runt 5–10 TWh per år. Det kan jämföras med dagens användning av sly för energi som 2021 låg på 0,752 TWh, säger forskaren Raul Fernandez Lacruz vid Skogforsk.

I dag sker ingen storskalig skörd av sly längs vägkanterna eller andra igenvuxna marker utanför skogen. Mycket av röjningen sker med en kättingslaga monterade på en traktor, och stora volymer med högt energinetto får ligga kvar.

En affärsmöjlighet för skogsägaren – Dagens efterfrågan på bioenergi gör vägröjning till en intressant affärsmöjlighet för skogsägarna, säger Jonas Jonsson, produktionsledare för bränsle vid Mellanskog. Fast helst vill man som skogsägare inte hamna i en situation där biobränsleuttag är möjligt. En väg med röjda kanter håller längre, torkar snabbare på våren, ger bättre sikt och i längden bättre ekonomi. Men så ser inte alltid verkligheten ut – och då kan biobränsleuttag vara ett alternativ.

Långsiktigt intresse från industrin Att det inte skördats mer biobränsle från vägrenar och åkerkanter tidigare förklaras av dålig lönsamhet. Avverkningskostnaderna ökar när trädens storlek minskar. Med dagens prissättning ser det ljusare ut. Och från industrin är intresset stort. En av de största kunderna är Vattenfall.

– Det är på skogsbränslesidan vi vill öka. Det ger bra energiutbyte, men det handlar även om försörjningstrygghet, med stora inhemska tillgångar, säger Mattias Laitamaa, vid Vattenfall.

Terminaler spelar nyckelroll

För att öka uttagen av skogligt biobränsle anläggs flera terminaler runt om i landet. I våras invigdes Loadexs Hogdalterminalen mellan Överhogdal och Ytterhogdal. Det blir en av Sveriges till ytan största virkesterminaler. Här kommer biobränsle kunna transporteras både via tåg och lastbil.

– Speciellt norrut är det svårt att flisa vintertid, skogsbilvägar måste snöröjas för att ta sig fram till groten. Med ytterterminaler får vi en bättre buffert, och entreprenörer får jämnare sysselsättning året om, säger Mattias Laitamaa, vid Vattenfall.

Pressar priser

Till skillnad från majoriteten av skogsbranschen stängde Mellanskog aldrig dörren för biobränsle när intresset störtdök.

– Det har varit en medveten strategi, som i dag visat sig lönsamt, säger Jonas Jonsson. Tack vare biobränsle-sortimentet har vi kunnat pressa priserna. Om vi inte får bra betalt för massaveden finns bränslemarknaden där. Det ger en förhandlingsposition. Och nu när efterfrågan ökar har vi redan etablerade entreprenörskontrakt och mycket av logistiken på plats.

Skapar vinterarbete

Att biobränsleuttag längs vägkanterna även ger spinoff-effekter menar Jonas Jonsson är viktigt för entreprenörer.

– För att öka resursutnyttjandet använder vi GROT-skotare och grävmaskiner som normalt har låg sysselsättning under vinterhalvåret. Och vi behöver backa upp våra entreprenörer, för allt talar för att samhället behöver mer biobränsle från skogen i framtiden, säger han. ¶