
3 minute read
Här ges direktkvitto på naturhänsynen
Det blir enklare att redovisa naturvården till miljöcertifieringen. De som gör jobbet får omedelbar feedback och naturhänsynen sammanställs när skördaren rullar iväg. Nu digitaliseras naturvården.
SKOGFORSK HAR TILLSAMMANS med Mellanskog, ForestLink och andra partnerföretag, utvecklat en prototyp som möjliggör att sammanställa och redovisa data om lämnad naturhänsyn – så fort avverkningen är utförd.
Advertisement
– Det här är ett jätteaktuellt forskningsprojekt för oss. För skogsägare är det viktigt att ha koll på var hänsynen lämnats och vilket syfte som åtgärderna har – även på lång sikt. Och på Mellanskog vill vi ha en bra kvalitet på våra hänsynsdata vid uppföljning av interna mål och vid extern granskning av certifieringens revisorer, säger Stefan Bohlin på Mellanskog.
Skördardata är nyckeln
I korthet utnyttjar modellen befintliga produktionsdata från skördare samt information registrerad av maskinförarna. Det kombineras med flygbilder, data från laserscanning och olika register- och kartmaterial. En algoritm räknar ut nyckeltal kopplade till naturvård.
– Vi använder stamkoder för att skördarföraren ska kunna registrera olika typer av hänsyn med en knapptryckning när stammen avverkas. Sedan rapporteras hänsynsdata in tillsammans med den vanliga produktionen, säger Skogforsks Björn Hannrup som tillsammans med Johan J. Möller ansvarar för projektet.
– Det innebär att senast dagen efter att avverkningen är avslutad så kommer alla registerdata vara uppdaterade.
Även i planeringen
Redan innan avverkningen kan planeraren använda modellen, när hänsynen märks ut i fält. I dag sker en omfattande snitsling. Men i takt med allt bättre satellitpositionering kommer vi snart att se färre märkband i skogen.
– Med en noggrannhet på ett par meter under trädskiktet är det självklart att gränser och hänsynsobjekt ska digitaliseras redan under traktplaneringen, säger Björn Hannrup.
Viktigt med bra positioner
Eftersom samma utveckling mot en bättre noggrannhet sker i maskinerna är det nu också möjligt att jobba med så kallade digitala staket (geofencing) – föraren får en varning innan maskinen hamnar för nära exempelvis ett röjningsröse eller en fångstgrop.
Snart i drift
Forskningsprojektet löper på och kommer att vara klart i slutet av nästa år – och Stefan Bohlin på Mellanskog beskriver modellen som en möjlig utveckling som digitaliseringen i skogsbruket ger.
– Forskningsresultaten är så pass lovande att vi ska börja att titta på vilka möjligheter vi har att bygga in modellen i våra system. Många av våra medlemmar är certifierade och det här skulle faktiskt möjliggöra att till exempel bifoga de insamlade naturvårdsnyckeltalen med redovisningen av skogsägarens uppdrag, säger Stefan Bohlin på Mellanskog.
Förarna är nöjda
Niklas Bruun på skogsentreprenören JO:s skogskörning är nöjd med projektet. I projektet har skördarnas produktionsdata tillförts ny information med hjälp av stamkoder, det vill säga koder som förarna registrerar vid upparbetningen av de enskilda träden. Istället för att manuellt klicka i på en karta var hänsynen tas görs det nu via ett klick på styrspakarna.
– Det här är ett bra exempel på en forskningsprodukt som gör nytta i praktiken. Som förare får jag bättre omedelbar återkoppling. Jag har till exempel alltid koll på hur många högstubbar det är kvar att skapa på en trakt. Tidigare fick man anteckna det för hand, säger Niklas Bruun.
Även när sikten är dålig, och snitslar är svårhittade är modellen och geofencing till stor hjälp.
– I grunden är det stora genombrottet bättre positionering, som modellen bygger på. Nu vet vi alltid vår exakta position. Just vid mörkerkörning är den digitala märkningen extra bra, för då ser vi den mycket tidigare och har större chans att kunna spara just enskilda träd med höga naturvärden, säger Niklas Bruun. ¶
Fyra möjligheter när naturvårdsuppföljningen blir digital www.clarktracks.se
1. Skördarförare och planeringsansvariga får omedelbar återkoppling på arbetet.
2. Skogsägarens skogsbruksplan uppdateras automatiskt med naturvårdsåtgärderna.

3. Lättare att redovisa naturvården inom certifiering.
4. Trender blir lättare att upptäcka över tid.
Clark Tracks, som ären del av Nordic Traction AB, är ledande tillverkare av boggiband för skonsam körning i skogen.
Kronos kedjeröjare
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Kvalitet och kompetens
Huggarvagn 6–12 ton
Växlarvagn 10–24 ton
Du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början. Vi har fokus på plantkvalitet och hög tillväxt.

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning
Cirkelsågverk, enmans
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Vedprocessor Helautomatisk vedhantering skogsplantor.se www.dahlberg-maskinab.se
1. Om du bygger en spaljé eller ett plank i din trädgård, blir det både vackert och praktiskt med spaljerade äppelträd framför som får grena ut sig längs ytan.
2. Björnbär trivs i riktigt varma lägen. Plantera dem gärna vid varma stenar eller mot en uthusvägg.
3. I ett växthus kan du odla riktigt goda, maffiga slanggurkor. De som slår affärens motsvarighet med hästlängder i smak.
4. Använd gärna växthuset på tidig vår och sen höst för att odla sallad och kålväxter.