Klimatanpassning kräver långsiktig planering

Mellanskogs förvaltningsuppdrag för Gysinge Skog innehåller flera exempel på klimatanpassat skogsbruk. Skogen löper utefter Dalälven till utloppet vid Älvkarleby och är rikt varierad och känslig.

”På vissa ställen är marken väldigt tålig och på andra kan vi bara driva under korta perioder med tjäle. Det är verkligen högt och lågt.”

PER-OVE TORSTENSSON är Mellanskogs förvaltare gentemot Gysinge Skog sedan avtalet tecknades 2019. Han beskriver området som svallad morän med ömsom stenig och ömsom blöt mark med mycket diken. Skogen är på närmare 30 000 hektar på båda sidor av Dalälven. Det är präglat av tidigare odling med mycket gamla soldattorp på den steniga men bördiga jorden. Drivning på marken är en verklig utmaning.

– På vissa ställen är marken väldigt tålig och på andra kan vi bara driva under korta perioder med tjäle. Det är verkligen högt och lågt. Varje överfart är en risk och en kostnad. Vi gör så få överfarter som möjligt, men där det behövs får det kosta så att det blir rätt och lönsamt i slutändan. Vägnätet är bra överlag och välinvesterat med trummor i rätt storlek. Det håller för regn och den typ av förhållanden som blir vanligare med klimatförändringarna, säger Per-Ove Torstensson.

Minimerar risken för brand

Han beskriver att Gysinge skog också gör noggranna bedömningar av brandrisker vid torra perioder då det är olämpligt att köra i de steniga partierna. Det finns alltid en plan för att hitta avverkningstrakter där brandrisken är lägst.

– Utefter Dalälven fungerar det inte att markbereda med harv. Det blir bara att vi vänder runt en massa sten och resultatet blir få godkända planteringspunkter och omfattande hjälplanteringsbehov. Plantorna får snabbt svår konkurrens från uppslag av grönt gräs. Därför markbereder vi enbart med grävmaskin, väljer bra planteringspunkter och sätter färre plantor än brukligt, men plantorna klarar sig och föryngringen kommer i gång direkt, säger Per-Ove Torstensson.

Vikten av att välja rätt Trädvalet är ett annat exempel på klimatanpassning. Skogen är till stor del blandskog där tall och gran står tillsammans, där just tallen växer överraskande bra på det som man kan betrakta som mellanmarker. På de allra bördigaste partierna med finkornsrik jord planteras fortfarande främst gran, men på mellanpartierna viktas det alltmer över till tall eftersom det visar förvånande fint tillväxtresultat. Röjning sker enligt skolboken när lövuppslagen är ett par meter och tallen någon halvmeter för att lövet ska få en omstart. Slutröjning sker vid en medelhöjdpå 4–5 meter. Målbilden är lövandel på cirka 20 procent om förutsättningarna tillåter och Gysinge Skog vill skapa sammanhängande områden med löv där barrföryngringen misslyckats.

– Om det finns så kallad RASE, rönn, asp, sälg och ek, som är utvecklingsbar vid slutröjning så röjer vi ner fina barrträd. Det kan låta makabert, men det finns inte så mycket löv och resultatet blir några procent koncentrerat på några få ställen som ger brytning och dynamik.

Gallring och röjning

Ytterligare ett exempel på klimatanpassning hos Gysinge Skog är gallringen.

– Där det tidigare i regel skedde två gallringar innan slutavverkning styr vi nu mot endast en gallring på gran och kanske även på tall. Det kommer att minska antalet körningar med skogsmaskiner på mark som inte klarar belastningen.

Som en konsekvens så krävs hårdare röjning och färre lämnade stammar. I vissa blöta områden är röjningen så omfattande som ner till 1 000 stammar per hektar som sedan står till slutavverkning.

– Med gran på sådan mark ser vi väldigt litet värde i att gå in och gallra. Det finns dessutom risk att granen drabbas av rotröta efter gallring och sänkt framtida tillväxt vid körskador. När vi sedan gör slutavverkning finns mer ris tillgänglig så vi kan skona marken.

Gysinge Skog har tillsammans med avverkningsentreprenören investerat i lågmarksband till skogsmaskinerna som minimerar körskadorna på mark med dålig bärighet. Trots att de inte fungerar på stenig mark, har det varit lönsamt med förbättrade marginalerna och ökad körtid.

– Det finns en röd tråd i allt vi gör och det handlar om att anpassa och våga investera på ett sätt som lönar sig på lång sikt, säger Per-Ove Torstensson. ¶