BIO CCS

Energibolaget som vill fånga skogens koldioxid

Negativa utsläpp genom infångning och lagring av koldioxid från biogena källor förväntas spela en viktig roll för att nå klimatmålen. I värmeverket Värtan bygger Stockholm Exergi en anläggning för att avskilja koldioxid vid förbränning av skogsrester och lagra den i havet.

TEXT SVERKER JOHANSSON FOTO STOCKHOLM EXERGI

PÅ STOCKHOLM EXERGIS kraftvärmeverk KVV8 omvandlas råvara från skog och skogsindustri i form av lutar, bark, spån, flis och GROT (grenar och toppar) till 750 GWh elektricitet och 1 700 GWh värme varje år. Det motsvarar uppvärmningen av ungefär 190 000 normalstora lägenheter. Vid full produktion går det åt 12 000 kubikmeter flis per dygn – eller tre skottkärror i sekunden. Årsförbrukningen motsvarar en procent av tillväxten av den svenska skogen under samma tid och råvaran kommer bland annat från Mellanskogs medlemmar.

Men även förbränningen av biogena rester bildar koldioxid. I en forskningsanläggning vid KVV8 testas och utvärderas därför en teknik för att avskilja och permanentlagra koldioxiden.

Infångningen sker genom BECCS – Bio Energy Carbon Capture and Storage. Tekniken bygger på att man tillsätter kaliumkarbonat till rökgaserna under ökat tryck och värme. Koldioxiden omvandlas sedan till vätska. Forskningen visar så här långt goda resultat och anläggningen ska därför byggas ut för att möjliggöra fler tester. – Vi har varit igång sedan 2019 och fått de allra viktigaste svaren, nu jobbar vi med fininställning av processerna, säger Erik Dahlén vid Stockholm Exergi. Tack vare att vi kan skicka ut spillvärmen direkt på fjärrvärmenätet så blir det en mycket effektiv process.

Stor potential – och en bra affär?

BECCS-anläggningen vid KVV8 kommer att ha en avskiljningskapacitet på 800 000 ton koldioxid per år och planeras att vara i drift 2025. – Vi har också en annan fördel, säger Erik Dahlén. Anläggningen ligger vid en hamn. Att köra koldioxiden på båtar direkt till lagrings- platserna är billigast.

Däremot är det ännu oklart vad BECCS kostar. Hela kedjan med avskiljning, transport och lagringskostnaden förväntas inom överskådlig framtid landa på 800–1 300 kronor per ton, enligt en analys från forskare vid Chalmers. Stockholm Exergi vill inte uppge sin kalkyl, men en färsk förstudie vid ett av Stora Ensos sulfatbruk visar på kostnader mellan 1 400 – 1 600 kronor per ton. Det kan jämföras med kostnaden för utsläppsrätter, som noterades till 90 euro i början av december. Där ligger alltså lönsamhetsgränsen.

Lagring i havsbottnen

Vem ska då ta hand om koldioxiden? Att lagra koldioxid kräver en porös och gärna basisk berggrund att pumpa ned gasen i, och då vill man ha basalt, sandsten och kalksten – gärna på stort djup för att skapa ett tryck på minst 80 bar så att det binds hårt till berggrunden. Storbritannien och Danmark har gamla gasfält i Nordsjön som skulle passa, och i Norge finns många lämpliga ställen. – Självklart är det viktigt att det finns konkurrens på lagringsmarknaden, konstaterar Erik Dahlén. Även Polen och Litauen jobbar numera med lagring och i Sverige kan lagring vara möjlig utanför Gotland och runt Skåne.

Vem ska binda skogens kol?

Skogsbrukets lönsamhet har de sista decennierna haft en negativ trend och fler skogsägare letar ytterligare ben att stå på. Idag hoppas många på att kolbindning i skogen ska kunna bidra till affären vid sidan av det traditionella skogsbruket – genom att låta skogen stå längre, öka tillväxten eller återväta torvmark.

EU:s nuvarande regelverk när det gäller kolbalans vid markanvändning (LULUCF) innebär att så länge upptag och utsläpp av koldioxid balanserar varandra så uppfyller medlemsstaterna kraven, något som Sverige klarar med stor marginal. Men nu vill EU-kommissionen ersätta balansmålet med ett minusmål som ett av flera sätt att nå Parisavtalet. Skogens och markens upptag av koldioxid ska öka varje år. För Sveriges del skulle det kunna innebära ett bindande krav på att öka kolsänkan från 34 miljoner ton till 47 miljoner ton 2030.

En sådan stor och snabb ökning av kolsänkan kan troligen bara göras på ett sätt – en drastisk minskning av avverkningarna. BECCS kommer knappast att hinna byggas ut i den omfattningen till 2030 – idag finns bara planer på två miljoner ton. Det är heller inte säkert att BECCS får räknas in i kolbalansen vid markanvändning. Här finns dock möjligen en ny öppning; i en färsk skrivelse från EU-kommissionen angående minusmålet för LULUCF talas försiktigt om tekniska lösningar som en del av regelverket, samt certifiering av kolbindning.

Och potentialen är i teorin stor vid skogsindustrins anläggningar. En analys från Svebio visar att de 23 största skogsindustrierna tillsammans med de 15 största bioenergianläggningarna släpper ut 30 miljoner ton koldioxid varje år. ¶

Erik Dahlén, Stockholm Exergi

”Vi har varit igång sedan 2019 och fått de allra viktigaste svaren, nu jobbar vi med fininställning av processerna.”

Stockholm Exergis kraftvärmeverk KVV8 i Värtan är en hypermodern anläggning.

Här töms containers med biobränsle – bland annat från Mellanskogs medlemmar.

Hallå där, Staffan Dalbrink

affärsansvarig biobränsle på Mellanskog

Vilken är Mellanskogs del i Stockholm Exergis projekt?

Mellanskog levererar bioenergi till Stockholm Exergi, våra medlemmars råvara kommer att vara en viktig del i den framtida satsningen.

Är den här tekniken kontroversiell eller riskfylld?

Det här är en teknik som ännu inte finns i kommersiell skala och den är därmed oprövad. Det finns en del kvarvarande frågetecken, bland annat totalekonomin i projekten, energiförbrukning men också långsiktigheten i lagringsplatserna. I den andra vågskålen ligger naturligtvis möjligheten att inte bara neutralisera utsläpp, utan att faktiskt skapa negativa utsläpp.

Hur ser du på risken att man sänker andra klimatambitioner i samhället och istället använder skogen som en dammsugare av koldioxid?

För att nå klimatmålen behöver vi utforska alla tänkbara vägar och göra det vi kan på alla fronter. Det innebär att vi sannolikt både kommer att behöva minska våra utsläpp och använda oss av ny teknik, som till exempel lagring av koldioxid från bioenergi.

Hur kommer det här att påverka mig som skogsägare?

Jag tror att efterfrågan på bioenergi kommer att öka om den här tekniken får ett genombrott. Även leverans- perioden kan tänkas förlängas vilket kan effektivisera skogsbränslesystemen. Fortsatt hög efterfrågan på biobränsle är viktigt för skogsgårdens ekonomi.