SKOGSBILVÄGAR

Välskötta vägar ger lönsammare skogsbruk

Att underhålla sina skogsbilvägar är A och O – annars kan det bli svårt att få ut virket efter avverkning. Det är också en förutsättning för skogsvården och för räddningstjänsten vid bränder. Det säger Greger Hjärpsgård, medlem i Mellanskog i Hälsingland och tidigare ansvarig för delar av Sveaskogs vägnät.

TEXT MALIN VON ESSEN FOTO FREDRIK STALAND, GREGER HJÄRPSGÅRD

DET SVENSKA SKOGSBILVÄGNÄTET är de finaste kapillärerna i virkestransporternas blodomlopp. Om de ska kunna trafikeras på ett säkert sätt behöver de underhållas. Skogsbilvägen är dessutom en stor investering som bör förvaltas väl, tycker Greger Hjärpsgård.

Det är kapitalförstöring att inte sköta om en väg man en gång i tiden har investerat i. Det innebär inte så stora kostnader att hålla vägen i skick, men att inte göra det blir dyrt i längden, säger han och fortsätter: – Viktigast av allt är att se till att vägen torkar upp efter tjällossning och regn. Vatten är vägens värsta ovän! Att hyvla vägen är en viktig del av ett regelbundet vägunderhåll. En bra hyvelförare kan se till att vägen blir bomberad, det vill säg konvex, så att vattnet rinner av. Det är också viktigt med fungerande vägtrummor under vägen som leder bort regn- och smältvatten från vägdikena till ett utloppsdike. Regelbundet underhåll gör att man också slipper akuta utryckningar i samband med virkestransporter.

”Viktigast av allt är att se till att vägen torkar upp efter tjällossning och regn. Vatten är vägens värsta ovän! ”

En väg som är i gott skick behöver inte lagas medan man avverkar. Att akut behöva beställa gruslass eller nya trummor blir kostsamt, säger Greger.

Behov av bättre bärighet

– Mycket talar för att kraven på skogsbilvägarna kommer att öka. Ett skäl är att virkes- transporterna blir tyngre när kostnader och koldioxidutsläpp per transporterad kubikmeter ska sänkas. Samtidigt skapar klimatförändringarna fler tjälperioder och

Greger Hjärpsgård

Underhåll skogsbilvägarna regelbundet:

• Hyvla helst vägarna en gång per år under förutsättning att det finns något att hyvla. Om vägen inte används så mycket räcker det att hyvla vartannat år.

Om det finns för lite krossgrus behöver man lägga på mer så att vägen håller. • Hyvla när vägen är torr, det vill säga under försommar, sommar eller sensommar. • Krossgrus bör fyllas på vid behov – hur ofta beror på hur stora volymer virke som ska transporteras ut. Vägar som används vid dåligt väder bör underhållas oftare så att krossgruset inte vandrar ner i vägkroppen. • Buskröj vid behov, ungefär vart tredje till vart femte år och oftare i söder än i norr. Utan buskröjning växer vägen igen och virkesbilarna får svårt att komma fram. Åtgärden bidrar också till att solen kommer åt att torka upp vägbanan efter snösmältning och regn.

Lär dig mer om skogsbilvägar på skogskunskap.se:

• På skogskunskap.se hittar du information i form av text, bild och filmer, som ger stöd vid underhåll, projektering, byggande och upphandling av skogsbilvägar. Du kan också lära dig mer om hur skogsbilvägar klassificeras och vilka lagar som gäller.

De svenska skogsbilvägarna:

• Utgör ungefär hälften av alla enskilda vägar och omfattar cirka 21 000 mil. • Är främst avsedda för skogsbrukets transporter med lastbil och ska klara fordon som är 24 meter långa, 2,6 meter breda och 4,5 meter höga. • Gör skogen tillgänglig också för räddningstjänsten, jägare, boende och allmänheten. • Klassas utifrån hur tillgänglig vägen är under olika delar av året och utifrån hur fort bilar kan köra på vägen.

mer intensiva regn. Allt detta i kombination med industrins behov av jämna virkesflöden året runt, innebär att den skogsägare som har skogsbilvägar med god bärighet blir en vinnare, förklarar Greger.

Ett sätt att förstärka vägen är att lägga på bergkross blandat med lite morän.

Han tipsar också om att en duktig hyvelförare under vissa omständigheter kan förstärka vägen genom att återvinna grus från vägslänten. Och oavsett vilka åtgärder man väljer att göra, är det viktigt att investeringarna står i proportion till hur mycket virke som görs tillgängligt.

Stora mängder virke ger förstås anledning att kosta på vägen mer, men vid en liten avverkning är det bättre att vänta till en lämplig årstid, säger Greger.

Vägens bärighet är en av flera faktorer som avgör vad man som medlem i Mellanskog får betalt för virket. Vägar med god bärighet bidrar till att optimera virkesflödena från skog till industri vilket är värdefullt för Mellanskog och premieras därför med ett högre pris. ¶

Vill du lära dig mer?

Den 23 mars sänder vi webbinariet Grundkurs i skogsbilvägar. Läs mer och anmäl dig på

www.mellanskog.se/evenemang

Bygga ny skogsbilväg?

Även om det svenska skogsbilvägnätet är väl utbyggt uppstår behov av nya vägar. Ta hjälp av någon som är riktigt kunnig om det blir aktuellt att bygga en skogsbilväg. På Mellanskog finns många medarbetare som är duktiga på vägar – din skogliga rådgivare kan hjälpa till med kontakter. – Det är en stor investering att bygga ny skogsbilväg och det gäller att göra projektering så att vägen ger största möjliga nytta vid avverkning till så låg kostnad som möjligt, säger Greger Hjärpsgård.

Han understryker att det är väldigt viktigt att tänka på lutningen och kurvradien. – Kraftiga lutningar kostar pengar eftersom vägen kan spolas sönder vid kraftigt regn och måste sandas vintertid. Och vägar som har alltför tvära kurvor kan bli svårframkomliga för virkesbilar.

Att projektera vägen med hjälp av en kunnig person sparar pengar både vid byggnation och underhåll.  Det är en mindre kostnad att lägga några extra timmar på planering av vägbygget jämfört med att ha en grävmaskin på plats flera dagar extra när vägen ska byggas.