Här börjar livet som skogsägare

En grupp nyfikna nybörjare gläntar på dörren till en spännande tillvaro när de för första gången ser skogen ur ett skötselperspektiv. Instegskursen i Mellanskogsakademin heter Det är kul att äga skog, och den ger en bra start för nya skogsägare.

Kursen avslutas med en fältdag där ledare och deltagare också blickar framåt.

DET ÄR FJÄRDE och sista kurstillfället i denna omgång av Det är kul att äga skog. Platsen är en rikt varierad skogsfastighet strax utanför Sunne som valts ut med omsorg av kursledarna Agneta Persson och Britt-Marie Nordquist.

Agneta Persson jobbar vanligen som produktionsledare för drivning inom verksamhetsområde väst. Britt-Marie Nordquist är skogsägare med lång erfarenhet och även förtroendevald i Norra Värmlands skogsbruksområde.

– Mellanskog ville engagera en rutinerad skogsägare för att vara med och hålla i kursen och jag är glad att de frågade mig. I mitt eget arbete med skogen har jag hunnit prova på det mesta och det är kul att få dela med mig av det, säger Britt-Marie Nordquist.

Tillsammans har de planerat kursen med utgångspunkt i det grundkoncept som Mellanskog tagit fram.

– Det är viktigt att vi som håller i kursen själva jobbar praktiskt och aktivt med skogen för att bäst förmedla vad skogsägaren enkelt kan göra själv. Vi bidrar med lite olika infallsvinklar där jag delar erfarenheter och sådant som man med lite rutin kan se med egna ögon. Agneta visar tabeller, instrument och verktyg som de kan använda sig av. Vi kompletterar varandra på det sättet. Det är både skogsägarperspektivet och Mellanskogsperspektivet, säger Britt-Marie Nordquist.

Agneta Persson förklarar att hon vill ge nyttiga insikter kring hur Mellanskog tänker vid beslut om sådant som gallring och avverkning, och vilka kostnader och vinster en medlem i Mellanskog behöver ta i beaktande när de fattar skogliga beslut.

– Våra skogliga rådgivare lyssnar på medlemmarnas önskemål. Det är själva utgångspunkten. Vi på Mellanskog har också en standard som är en trygghet och ett stöd för skogsägarna när de fattar beslut, säger Agneta Persson.

En grundkurs alla kan gå

Det är kul att äga skog omfattar både teoretiska och praktiska moment. Under de teoretiska delarna träffas gruppen vid tre tillfällen. De som känner att det är enklare att delta digitalt har också den möjligheten. Tillsammans går de igenom de flesta begreppen kopplade till skog och mätning av skog. Mellan andra och tredje träffen får deltagarna en hemuppgift där de funderar ut egna åtgärdsförslag.

– Men det är en grundkurs utan krav på direkta förkunskaper. Allt som krävs är en vilja att lära sig. Vi går igenom skogsbrukscykeln med åtgärder från slutavverkning, markberedning och plantering till röjning och gallring och även planering på lång sikt formulerat i skogsskötselplan, säger Agneta Persson.

Blandar teori och praktik

Vissa av deltagarna äger egen skog andra står i begrepp att ta över i ett köp eller generationsskifte.

Med idag finns bland andra Katarina

Bäckström och hennes son Albin Stolpe. De har valt kursen som ett gemensamt projekt för att på sikt ta över driften för en skog som Katarina äger tillsammans med sin syster och som deras pappa än så länge sköter.

– Pappa var i gång och högg senast förra vintern, men han är 87 år gammal och i år har han inte orkat. Vi känner att det är dags att ta in en yngre generation nu och Albin är också intresserad så vi gör detta tillsammans, säger Katarina Bäckström.

Katarina och Albin har ingen djupare erfarenhet av skogsskötsel, men de har en kärlek till skogen, landskapet och till sjön som ligger vid familjens mark i Norra Gärdsjön mellan Grums och Arvika, sex mil utanför Karlstad. De har inte ambition att klara av allt arbete själva, men att röja och plantera kan de tänka sig.

– Vi vill förstå hur skogen fungerar för att fatta bra beslut. En första målsättning är att hålla en nivå som gör att skogen inte kostar mer än vad vi får tillbaka. Den ska kunna gå runt av sig själv.

Albin Stolpe gillar att kursen fogar samman både teori och praktiska moment. Att förstå terminologi och kunna läsa varningstecken i skogen och att sätta prioriteringarna kommer att ge en trygghet som skogsägare.

– Bara nu när jag senast var ute och valde ut julgran såg jag skogen med lite andra ögon. Jag känner också att vi blir bättre på att kommunicera med skogliga rådgivare och entreprenörer. Med energipriserna som de är kan vi spara en hel del genom att fixa vår egen ved, så det ger också en drivkraft säger Albin Stolpe.

Katarina Bäckström tycker att det engagemang och glädjen som Britt-Marie Nordquist har inför skogen är något som smittar av sig.

– Det är också kul att det är många yngre och flera kvinnor som går kursen. Det bådar gott för framtiden, säger Katarina Bäckström.

En skog med många ansikten

Detta tillfälle då kursen avslutas med gruppen samlad i skogen utanför Sunne innebär att deltagarna får se tydliga exempel på sådant de tidigare gått igenom teoretiskt.

Fastigheten som Agneta och Britt-Marie valt är smal, långsträckt och går i en stigning tvärt upp efter en åsrygg. Den omfattar en mängd olika typer av skog i olika stadier och är därför ett väldigt bra studieobjekt för gruppen.

– Det här är ett perfekt ställe att visa tydliga praktiska exempel. Här saknas bara föryngringsavverkning och alldeles nyplanterad skog, men annars finns exempel på i princip allt, säger Britt-Marie Nordquist.

Tillsammans börjar gruppen vandringen genom en gallringsskog med gran för att sedan ta sig vidare upp via ett område som planterades för ett tiotal år sedan. Därefter följer en stigning över i en ny typ av gallring med tall och inslag av lärk. Utefter vägen testar kursdeltagarna att mäta antal stammar på en cirkelyta i en ung plantering. De får också prova på att använda relaskop för att mäta grundyta och se om stammarna står lagom tätt i en mer mogen skog.

På brantare ställen står imponerande knotiga gamla tallar lämnade som evighetsträd. Plötslig stannar kursledarna och pekar ut en plätt med en markerad och något upphöjd rektangulär form som tydligt är skapad av människohand. Gruppen gissar snart på att det är en kolbotten, vilket också är helt korrekt. Det blir ett bra tillfälle att diskutera hur höga stubbar kan fungera som bra indikation så att maskinförare noterar att det finns en lämning som ska skyddas.

Viktigt att skydda vissa marker Nästan vid toppen av åsen finner de en bit mark som drabbats av svampangrepp och som fått stå helt orörd en längre period. Här står klena björkar, tallar och granar väldigt tätt. Gruppen får lära sig att det är en skog som måste gallras väldigt försiktigt. Alltför hård gallring nu riskerar att resterande träd kollapsar av snö och vind.

Högst upp på åsen är en platå som en gång i tiden varit våtmark. Någon gång under andra världskriget har marken dikats. Skogsägaren har valt att lämna den här biten av blandad löv- och barrskog som frivillig avsättning för naturvård. En avverkning skulle riskera att orsaka kraftiga skador på den blöta marken och kostnaden skulle troligen vara högre än intäkten.

– Det är ett bra exempel på en mark som är mer värd som skyddad avsättning och som en fin miljö för fågel och annat djurliv. Skogsägare som bedriver certifierat skogsbruk behöver sätta av en viss del av skogen och då är detta ett bra val, säger Britt-Marie.

Säsongens första ordentliga snöfall tilltar när gruppen tar sig ner till startpunkten igen. En skål varm gulaschsoppa och en smörgås värmer gott. Det är ett fint tillfälle för deltagarna att summera sina intryck och fundera på hur de själva vill gå vidare som skogsägare.

Katarina och Albin säger att de kan tänka sig att gå vidare med fortsättningskurser. I Norra Gärdsjö står maskiner och väntar om de väljer att ta på sig jobbet som självverksamma. Nu vet de i vilken ände de ska börja. ¶

En smidig, stark och lättmanövrerad traktorprocessor – omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Matningshastighet upp till 5 m/s! Nu även med apteringsautomatik som tillval.

En rationell, smidig, trepunktsburen gallringsprocessor som trots sin litenhet och ringa vikt på ca 800 kg utför ett snabbt och e ektivt arbete! Med eget hydraulsystem, lastkännande ventil för mjuka köregenskaper och tre matarhjulsmotorer för maximal dragkraft.

För mer info kontakta oss på tel: 0479-220 59 / e-post: info@hypro.se @hyproab @hyproforest @hyproforest hypro.se