Frivillighet i fokus när skog ska skyddas

Modellen för svenskt skogsbruk utgår från att brukandet kan bedrivas överallt men anpassas så att virkesproduktion förenas med skogens alla värden, vare sig det handlar om friluftsliv eller bevarande av biologisk mångfald. Ett självklart inslag i denna modell är också de områden som helt undantas från brukande.

TEXT MARIE WICKBERG FOTO JESPER MOTT, THOMAS ADOLFSÉN / SCANDINAV.SE

EN UTMANING HAR varit en avsaknad av markägares perspektiv vid skyddandet av skog. Arbetssättet har i många fall skapat oro, misstro mot myndigheterna och minskat incitament till att utveckla skogar med höga naturvärden. Men nu ökar politikens fokus på frivillighet i skydd av skog – och skogsägarrörelsen är med på tåget.

Mellanskog har länge menat att det måste gå att arbeta på ett annat sätt – med skogsägarens engagemang i centrum. I en undersökning som genomfördes bland LRF:s skogsägande medlemmar 2021 säger 83 procent av de tillfrågade skogsägarna att de själva skulle kunna tänka sig ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen i ett scenario där staten erbjuder ersättning och all form av skydd på marken sker med skogsägarens medgivande.

En ny inriktning

Genom propositionen: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund slogs i november 2021 fast att formellt skydd av skog i huvudsak ska ske utifrån frivillighet och på initiativ från markägarna. Mellanskog välkomnar förändringen och tillsammans med övriga skogsägarföreningar och LRF har vi beskrivit hur en ny modell för formellt skydd med grund i frivillighet skulle kunna se ut (se illustration).

Beprövat arbetssätt Tanken om frivillighet i det formella skyddet är inte ny. Under åren 2010–2014 genomfördes ett försök kring frivilligt formellt skydd i fem områden. Försöket fick namnet Komet och gick ut på att markägarna själva skulle föreslå områden som kunde bli aktuella för formellt skydd. Utvärderingar har visat att arbetssättet förbättrade samarbetet mellan markägare och myndigheter. Det stimulerade skogsägares intresse för naturvård samtidigt som många tidigare okända områden med naturvärden uppmärksammades. Däremot ansågs arbetssättet inte bidra till måluppfyllelsen för skydd av skog i samma omfattning som traditionellt arbete. Även kostnaderna per hektar blev högre än traditionellt arbete, främst på grund av projektkostnader och omfattande informationsinsatser till skogsägare.

Våra nordiska grannar Norge och Finland har sedan mer än femton år tillbaka arbetat på ett sätt som säkerställer frivillighet, ömsesidig respekt och tillit till skogsägarnas egen kunskap och engagemang. Huvudregeln är att formellt skydd av skog inte sker mot markägarens vilja.

Myndigheterna identifierar vilka naturtyper som har störst behov av skydd och prioriterar resurser till dessa.

Behov Utlysning

Myndigheterna gör en utlysning där de tydligt beskriver för markägaren vilka naturvärden som efterfrågas för skydd av natur.

I stället anger staten kriterier och önskvärda prioriterade naturvärden. Därefter tar skogsägaren själv initiativ till att skydda mark. De finska och norska modellerna har legat till grund för den modell som skogsägarrörelsen i Sverige nu föreslår.

Vad händer nu?

På uppdrag av regeringen ser Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen över arbetet med formellt skydd av skog. Mellanskog deltar i processen som kommer att pågå till och med 2024. LRF och Skogsägarrörelsens modell för frivilligt formellt skydd är ett inspel i detta arbete. ¶

Fakta

Det formella skyddet utgör 8,8 procent av den totala skogsmarken och består av nationalparker, naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Men faktum är att ungefär en fjärdedel av den totala svenska skogsmarksarealen på olika sätt är undantagen från brukande. Det handlar, utöver det formella skyddet, om impediment, alltså skogar med så låg produktionsförmåga att de enligt lag inte får brukas, frivilliga avsättningar och hänsynsytor i det aktiva skogsbruket.

Hänsynsytor

Frivilliga avsättningar

Improduktiv skogsmark utanför formellt skyddad skogsmark

F Rslag Verens

Markägaren föreslår områden till myndigheten. Även myndigheterna kan föreslå områden som är lämpliga för skydd. Markägaren har i princip alltid rätt att säga nej till föreslaget avtal.

Myndigheten och markägaren kommer överens om skyddsform, föreskrifter och ersättning.