Klimatsmart byggande med korslimmat trä

Med ”grönsamhet” vill Setra Group göra affärer som alla tjänar på – kunder, samhället och naturen. Ett sätt att göra verklighet av visionen är innovativa metoder för att öka nyttan från restprodukter i och utbytet av det som är företagets råvara – gran och fura från från mellanskogs medlemmar.

KL-träfabriken är inrymd i Outokumpus gamla stålverk som lades ner för några år sedan. Batteriet av aspiratörer på taket skvallrar om höga ambitioner när det gäller arbetsmiljön i fabriken och att ta hand om all spån som produceras i tillverkningen.

MED MELLANSKOG OCH Sveaskog som ägare är Setra Group stadigt förankrat i det svenska skogsbruket. Sju sågverk utgör stommen i verksamheten och vid förädlingsverksamheten i Långshyttan i södra Dalarna ökas virkesproduktionens värde rejält. Här produceras limträ, konstruktionselement till fönster- och dörrkarmar samt KL-trä – byggelement i korslimmat trä.

KL-trä är ett hållbart alternativ till traditionella byggelement i stål och betong som fått allt större användning på senare år. I jakten på grönare och hållbarare byggmetoder har husbyggen i trä rönt ett jättestort intresse inom byggindustrin.

Idag byggs allt högre och större hus med KL-trä och limträ i väggar och bjälklag. Det är inte bara en miljövänligare byggmetod utan det bidrar också i hög grad till att öka utbytet i virkesproduktionen från både gran och furu.

Precisionstillverkning

Hans Messing är fabrikschef hos Setra i Långshyttan. Han är stolt över att få leda driften vid en av Sveriges mest innovativa och effektiva produktionsenheter för byggträ.

– Här i Långshyttan tar vi fram precisionstillverkade byggelement i en process som är helt kundanpassad, från ritbord till montage på byggplatsen. Vi kan göra större byggblock i KL-trä än någon annan enhet i landet och göra dem exakt sådana som det aktuella projektet kräver – med en noggrannhet på max ett par millimeter, förklarar Hans Messing.

I Långshyttan har Setra tillverkat Limträ sedan 1960-talet. 2018 startades komponent- fabriken som gör råämnen till fönster- och dörrkarmar i furu. Året därpå stod den hypermoderna KL-träfabriken klar. Förädlingsverksamheten i Långshyttan har gett Setra ett nytt ben att vila verksamheten på och bidrar till att jämna ut toppar och dalar i konjunkturcyklerna. Så är det tänkt, men så här långt har fabriken haft fullt upp att göra sedan starten, trots den avmattning som märkts inom byggbranschen det senaste året.

En stark och hållbar byggtrend – Just nu är vi i en upprampningsfas. För ett par år sedan levererade vi strax under 50 000 m³ och idag har vi dubblat det till 100 000 m³. Planen är att vi ska leverera 200 000 m³ förädlade trävaror inom ytterligare ett par, tre år, förklarar Hans Messing.

Han grundar sin optimism på flera starka trender inom byggandet de senaste åren.

– Att bygga miljöcertifierat och hållbart är verkligen inne just nu. Vi har flera exempel på byggprojekt där man tänkt om och frångått stål och betong som byggelement och i stället satsat på trä. Handlar det om riktigt höga hus händer det att betongen får vara kvar för att göra till exempel hisschakt, men i övrigt låter många byggare trä ersätta betong och stål, både i stomme och byggnadsskal, berättar Hans Messing.

Hållbara innovationer

Inom Setra-gruppen talas det mycket om ”grönsamhet” – det är ett centralt begrepp i Setras profilering både utåt mot kunderna och inåt mot de anställda. Den här grönsamheten handlar inte bara om att ta fram alternativ till mer miljöbelastande byggmaterial utan också om att ta bättre vara på råvaran – sågtimret, att ta hand om restprodukter i tillverkningen och om att hitta innovativa sätt att få ut mer nytta ur produktionen.

– Vi har till exempel ett samarbete med Preem för att producera bioolja från sågspån vid vår enhet i Kastet, Gävle. Det är en olja som kan ersätta dieselolja som drivmedel i fordon eller eldningsolja i värmeproduktion. Här i Långshyttan ska vi nästa år dra i gång en pelletsfabrik för att ta hand om såg- och kutterspån från våra fabriker och vi tillverkar sedan tidigare byggreglar av avkap från komponenttillverkningen, säger Hans Messing.

Målsättningen är att så lite som möjligt ska gå till spillo i produktionen vid Setras olika anläggningar.

Använder mest gran

– För den svenska marknaden använder vi i huvudsak virke av gran, men det finns inget tekniskt i linjen som begränsar oss från andra träslag.

Hans Messing förklarar att byggelementen tillverkas i två kvalitetsklasser – synlig och inbyggnad. Synlig används precis som det låter där träytor ska vara synliga och inbyggnad där andra byggnadsskikt kommer att dölja KL-träelementen. Till den synliga kvaliteten sorteras virke med mindre kvist fram och dessa byggelement putsas också, på båda sidor, i en stor bandslip.

Bland de projekt där KL-trä från Långshyttan använts nämner Hans Messing de så kallade Cederhusen i Hagastaden, Stockholm. Det handlar om elva våningar höga hus i massivträ, ett av världens största trähusprojekt i innerstadsmiljö med 111 bostadsrättslägenheter. Flera andra större trähusbyggen pågår runtom i landet, inte bara för bostadsändamål utan också för kontorsbyggnader, skolor, med mera. Setra ska till exempel leverera trästommarna till första byggetappen av Greenhouse Sthlm, Electrolux nya klimatsmarta kvarter vid Stadshagen i Stockholm. ¶

Så skapas byggelementen

Tillverkningsprocessen i Setras KL-träfabrik är hårt styrd. Varje byggelement är unikt och anpassat för dess plats i det aktuella byggprojektet. Så här ser tillverkningsprocessens sexton olika steg ut.

1. Byggnaden och dess konstruktionsdetaljer ritas upp i CAD-program på dator.

2. I ett så kallat ”nesting-program” fastställs exakt hur de olika delarna ska fogas ihop med varandra.

3. Dataunderlaget från dessa första steg används för att kalibrera inställningar på maskiner och verktyg i produktionslinjen (bild 1)

4. Råvaran – brädorna – konditioneras i upp till två veckor inomhus för att uppnå önskad temperatur och fuktkvot (bild 2)

5. Alla brädor skannas, hyvlas och vänds så att fiberriktningen är densamma. I fortsättningen kallas de ”lameller” (bild 3)

6. Kvistar i ändarna kapas bort för att inte utgöra hinder för fingerskarvningen.

7. Lamellerna fräses i ändarna för fingerskarvning. Polyuretanlim appliceras.

8. Lamellerna trycks samman och kapas i längder på upp till 20 meter. Limmet får härda i en ”härdzon” innan lamellerna bearbetas vidare (bild 4)

9. Lamellerna hyvlas till exakt rätt dimension.

10. Efter hyvling sammanfogas lamellerna till skivor och pressas ihop. Skivorna kapas till önskad längd.

11. Färdiga skivor lagras i ett höglager tills alla skivor för en KL-träskiva är klara, då hämtas de för sammanfogning och pressning (bild 5)

12. De olika skikten limmas i kors mot varandra. Sammanfogningen sker med polyuretanlim i en press som med måtten 6 x 20 meter är den största i sitt slag på världsmarknaden (bild 6)

13. KL-träskivor av synlig kvalitet slipas i en jättelik bandputsmaskin.

14. De färdiglimmade och hoppressade KL-träskivorna tas in i en stor CNC-styrd fräsmaskin med två verktygshuvuden. Maskinen kan också borra hål från sidan av elementet, för senare ledningsdragning. Om så krävs vänds elementen för bearbetning från andra sidan (bild 7)

15. Prover tas ut från varje element för kvalitetskontroll av limskarvar, med mera. Data från dessa prover sparas individuellt för varje KL-träskiva i tio år. KL-träskivorna kontrollmäts (bild 8)

16. En montageordning har hela tiden styrt flödet och används nu för att skapa paket med KL-träelement och för att styra hur de lastas vid transport till bygget. Avsikten är att varje element ska lossas i den ordning som det ska monteras på byggplatsen.