SKOGSÄGARBESÖK

”I våra digitala tider känns det faktiskt inte så annorlunda. Med Mellanskogs hjälp och min pappa på plats på fastigheten går det bra.

Medlemsappen är ett stort stöd

– Den funkar jättebra! Pappa hade skogsskötselplanen i en pärm och det var inte lika praktiskt. Det är lättare att lära känna skogen med hjälp av appen. Ute i skogen kan jag se precis var jag står i kartan, jag kan klicka på den och få fram uppgifter om skogen just där, förklarar Katarina.

Vi ringer upp Katarinas nuvarande skogsinspektor, Mikael Cantzler, för att byta några ord. Han för genast risken för granbarkborreangrepp på tal. – Den frågan är högt upp på agendan för många skogsägare just nu. Vi borde nog höras, Katarina! Barkborrarna har fått en rivstart i värmen, säger han.

Katarina har inte kunnat resa till fastigheten under våren, eftersom hon inte vill ta onödiga risker med tanke på Covid-19. Hon frågar Mikael var risken för angrepp är som störst och vad man bör göra om man fått angrepp på sin skog. – Det som gäller just nu är att hålla ögonen på riskbestånden, det vill säga främst gammal granskog. Vi kallar det ”Sök och plock” och det innebär att vi tar bort angripna grupper av träd. Ibland behöver vi avverka hela bestånd där man redan fått större angrepp. Risken är annars att angreppen fortsätter, säger Mikael.

Han förklarar att vädret under våren och sommaren kommer att vara avgörande för hur allvarliga skadorna blir. En blöt och kall vår vore

”Det som gäller just nu är att hålla ögonen på riskbestånden, det vill säga främst gammal granskog. Vi kallar det ”Sök och plock” och det innebär att vi tar bort angripna grupper av träd.”

”Förhoppningsvis kan jag också väcka ett intresse hos mina små pojkar att en dag ta över skogen. De älskar att vara i skogen, för det finns så mycket att klättra på! Till min förfäran vägrar de att äta kantareller.”

önskvärd från barkborresynpunkt. Mikael tipsar om ett skikt i medlemsappen som visar i vilka av Katarinas skogsbestånd risken för barkborreangrepp är förhöjd. – Oj – rött är dåligt, eller hur? Jag gillar ju den där skogen – den vill jag nog inte avverka, utbrister Katarina när hon tittar i appen.

Mikael förklarar att det röda i kartan är tänkt som en hjälp när man inventerar skador. – Det är ingen sanning – det talar om att ”här trivs nog barkborrarna”. Det sparar tid när man letar efter angripna träd i skogen, säger han.

Skogsägarens engagemang avgör

De båda kommer överens om att höras av inom kort för att prata vidare om inventering av barkborreangrepp och kommande skogsbruksåtgärder. Vi kommer in på hur det är att äga skog på distans. Mikael tycker att det behöver avdramatiseras. – Många som ska ta över skog är fundersamma över hur det ska gå, eftersom de ofta inte bor på fastigheten. Jag menar att skogsägarens engagemang är det viktiga. Man saknar ju inte automatiskt engagemang bara för att man inte bor på fastigheten – tvärtom! Det går alldeles ypperligt att sköta sin skog på distans, säger han.

Mikaels erfarenhet är att många skogsägare har ont om tid oavsett var de bor. – Det är viktigt att inte tveka att ta hjälp så att åtgärder blir utförda i rätt tid. Passivitet är oftast dyrt i längden. Det är också viktigt att ha en aktuell skogsskötselplan som även gärna speglar vad man vill med sin skog, säger han.

Hoppas få sönerna intresserade

Katarina berättar att det för henne är viktigt att fortsätta tidigare generationers arbete och att en dag kunna lämna över en välskött skog till nästa generation. – Jag vill kunna sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt och gärna få lite inkomst från den också. Att driva en verksamhet som är hållbar på riktigt är ju helt fantastiskt! Min relation till skogen skulle jag säga handlar om en blandning av sentimentala barndomsminnen och ett spännande nytt affärsområde. – Förhoppningsvis kan jag också väcka ett intresse hos mina små pojkar att en dag ta över skogen. De älskar att vara i skogen, för det finns så mycket att klättra på! Till min förfäran vägrar de att äta kantareller. Det måste jag jobba på … ¶

Medlemsdemokratin tar inte paus – förtroendevalda möts på nätet

Samhället går på sparlåga, men Mellanskogs förtroendevalda fortsätter att ses. En modern digital plattform möjliggör dialog och beslutsfattande trots corona-krav på fysisk distansering

TEXT MALIN VON ESSEN FOTO SKÄRMDUMP FRÅN TEAMS, ERIK WESTBERG

FÖR FÖRENINGSSTYRELSEN HAR möten via digital plattform blivit vardag berättar Mellanskogs ordförande Karin Perers. – Från att tidigare ha varit ett komplement har digitala möten blivit ordinarie arbetssätt, säger hon.

Styrelsen har behövt fler sammanträden än vanligt för att kunna följa utvecklingen under pandemin. För Karin känns det alltmer naturligt att mötas digitalt istället för fysiskt. – När pandemin tog sitt grepp om Europa förstod vi att den kommer att påverka all skogsnäring och vår förening. Styrelsen möts nu varje vecka och vi blir mer och mer erfarna när det gäller digitala möten. Vi är ett samspelt lag och det var inte så svårt att gå från mötesrummet till en digital mötesplats.

Ordföranderådet är ett rådgivande organ till föreningsstyrelsen, årets första möte med rådets sextiotal deltagare blev ett digitalt eldprov. – Det var viktigt att innehållet kunde vara i fokus och deltagarna fick därför välja om de ville delta hemifrån eller via ett Mellanskogskontor med tekniskt stöd, berättar Karin.

Fler digitala möten

I skrivande stund står Mellanskog inför digitalt motionstorg och stämma (se sid. 10–11). Karin tror att Mellanskog efter corona kommer att fortsätta mötas digitalt i kombination med fysiska möten. De digitala verktygen öppnar också för nya möjligheter i den planerade Mellanskogsakademin. – Det är effektivt och trevligt att mötas digitalt och kan också vara en inspirationskälla i varje skogsägares kunskapslängtan. Med Mellanskogs digitala plattform kommer vi att kunna hitta varandra i studiecirklar och kurser oavsett var vi bor, berättar hon.

Örebro var först ut bland skogsbruksområdena med ett digitalt årsmöte. Medlemmarna kunde välja att delta via egen dator eller via ett särskilt mötesrum, utrustat för distansmöten på Örebrokontoret. – Det var ett nytt sätt att mötas och viktigt att det funkade för alla, säger Karin Janzon, nybliven Sbo-ordförande.

Kolbjörn Kindströmer, vice ordförande, tycker att den digitala tekniken blir intressant också efter coronapandemin. – Vi kommer säkert att hålla fysiska årsmöten i framtiden, men också öppna för digitalt deltagande. Det skulle kunna öka medlemsnyttan, säger Kolbjörn. – Ja, det kan finnas möjlighet att få med fler distansskogsägare på det sättet, tillägger Karin.

Det går också att mötas utomhus. Vid Karins första styrelsemöte i rollen som Sbo-ordförande träffades styrelsen hemma i hennes trädgård.

”Det har gått oerhört bra. Före corona fanns en tröskel, men när vi måste försvinner motståndet snabbt. Med dator eller smart telefon är tröskeln låg.”

Karins man bjöd på korv med bröd. – Det är viktigt att lära känna varandra om styrelsearbetet ska fungera bra. I naturen blir det så avslappnat. Nästa ordinarie möte blir också ute i det fria och kanske är det så vi kommer att mötas under sommarhalvåret, säger hon.

Den digitala plattformen blir förstås också ett självklart komplement i Sbo-styrelsearbetet. – Vi kan använda den för täta korta avstämningar, till exempel lägesrapporter från virkesområdeschefen om granbarkborren och om vart konjunkturen är på väg, säger Karin. – Och kommer det upp något akut kan vi kalla ihop styrelsen och fatta beslut snabbt, tillägger Kolbjörn.

Han tycker för övrigt att digitala möten skapar utrymme för mer fritid. – Tidigare har jag ofta rest iväg tidigt till olika möten och kommit hem sent. Nu hinner jag ut i verkstaden en stund på eftermiddagen! Jag tror att vi kommer ut starkare och hållbarare ur den här krisen – både som personer och organisation, säger han.

Viktigt få stöd

Erik Westberg, på Mellanskogs avdelning för kommunikation och medlem, tycker att omställningen från fysiska möten till digitala har varit smidig. Lättanvända digitala hjälpmedel och nya mötesrum anpassade för distansmöten på lokalkontoren har varit avgörande. – Det har gått oerhört bra. Före corona fanns en tröskel, men när vi måste försvinner motståndet snabbt. Med dator eller smart telefon är tröskeln låg. – Folk inser hur mycket vi klarar på distans. Vi sparar både tid och pengar på att resa mindre, säger han. ¶