MARKNADSUTSIKT

”Men den svenska byggvaruhandeln går som tåget. Folk är korttidspermitterade eller jobbar hemma – då rustar man också sina hus och bygger altaner.”

VIRKESMARKNADEN JUST NU

Söder om Dalälven (främst Mälardalen och södra Värmland)

”Fokus på granbarkborrens härjningar, där våra medlemmar prioriteras. Priserna på skadat virke har sjunkit på grund av det höga utbudet. Stora lager vid väg, i kombination med sågverkens begränsningar och höga lagernivåer, gör att vi inte kan avverka i den utsträckning som vi och våra medlemmar skulle vilja under försommaren. Men inför leveransstarten i juli-augusti räknar vi med normal avsättning igen.”

Norr om Dalälven

”Det finns en marknad för alla typer av avverkningar och kapaciteten att utföra dem. Här har vi ännu ingen påverkan från granbarkborreangrepp som är märkbar.”

Så bygger Mellanskog virkesmarknaden

Förändringarna kan gå snabbt på den lokala virkesmarknaden. Det visar inte minst de senaste årens stormar, bränder och granbarkborreangrepp. – Logistiken är nyckeln när det kommer till att hitta den bästa avsättningen för medlemmarnas virke. Det kan vi göra med hjälp av tågterminalerna, säger Staffan Dalbrink, biobränslechef Mellanskog.

TEXT OCH FOTO ELIN FRIES

Tjärnvik, 2016

Mora, 2014 Mackmyra, 2014

Malungsfors, 2019

Kil, 2010

Kjula, 2017

Katrineholm, 2020

Mellanskog har etablerat sju nya virkesterminaler sedan 2010. Staffan Dalbrink, biobränslechef vid Mellanskog, hoppas på ytterligare etableringsmöjligheter. – DE SENASTE TIO åren har vi jobbat målinriktat med att hitta tåglösningar i Mellanskogs område. Vi har sökt nya platser för terminaler och under våren 2020 öppnar vi vår sjunde tågterminal, säger Staffan Dalbrink.

Miljö- och medlemsnytta

Att flytta transporterna från lastbil till järnväg är något som både miljö och privata skogsägare tjänar på. – Vi har bara sett början av bioekonomin, och tågtransporterna kommer vara viktiga för att Mellanskog skall nå den nya marknad som växer fram, konstaterar Staffan Dalbrink.

Tågterminalerna skapar också förutsättningar för att öka uttaget i skogsbruket, inte minst av skogsbränslen. Störst potential finns i områden långt från Mälardalen och det förutsätter tåglösningar. – I takt med att Mellanskog öppnat tågterminalerna så har våra medlemmar också kunnat öka uttaget av skogsbänslen, säger Staffan Dalbrink.

Men, poängterar han, de lokala industrierna är samtidigt fortsatt viktiga för Mellanskog, det finns inga planer att sluta jobba med dem. Istället fortsätter arbetet att successivt bredda marknaden och att växa med industrikunderna.

Växa med de som växer

Det målinriktade arbetet med tåglösningar har gett frukt de senaste åren. Bland annat vid granbarkborreangrepp. Angripet virke duger vanligen inte till timmer och massaved, utan utsorteras till bränsleved. – Med logistiklösningar och affärskontakter utanför Mellansverige har vi kunnat rädda virkesvärden och kan skapa avsättning och nya sortiment för det granbarkborreskadade virket, bland annat till ett sågverk i norra Tyskland, säger Lars Magnusson, virkeschef vid Mellanskog.

Mellanskog har även startat ett samarbete tillsammans med Setra och Sveaskog där man provsågar granbarkborreskadat virke vid sågen i Hasselfors. De undersöker vilka sågade produkter det är möjligt att ta fram, och vilken marknad som är intresserad. – Vi levererar också en del volymer insektsskadad massaved. Det finns en potential att öka inblandningen av skadat virke i massa- och pappersindustrin, säger Lars Magnusson. ¶

Lars Magnusson är virkeschef på Mellanskog.

Megumi Shimizu-Nilsson, leveransledare biobränsle.

Ett nytt nav – mitt i barkborreområdet

Mellanskogs senaste virkesterminal har etablerats i rekordfart. En månad efter beslutet står terminalen i Katrineholm färdig att användas. – Den ligger i ett av Mellanskogs värst drabbade granbarkborreområden och därför har vi agerat snabbt. Genom att snabbt kunna flytta rätt volym till rätt industri skapar vi bättre förutsättningar för våra medlemmar, säger Megumi ShimizuNilsson, leveransledare biobränsle.

Den officiella invigningen av järnvägsterminalen sker i mitten maj och därefter kommer skog från Sörmland rulla in till terminalen. Genom att flytta transporter från lastbilar till tåg beräknas den här terminalen redan i år bidra till att vi minskar utsläppen av koldioxid med 200 ton säger Megumi Shimizu-Nilsson. – Transportavståndet är en av de viktigaste faktorerna som avgör när det blir lönsamt att transportera på järnväg. Terminalen ligger optimalt, nära skogsproduktionen. I Sörmland är avstånd till och mellan mottagare relativt långt.

Kan utvecklas ytterligare

Ägaren av marken är Katrineholms kommun. Än återstår lite fix på den nya terminalen, bland annat ska man strukturera upp ytor för att ställa i ordning hur intransporterna kan optimeras inför planerade tåglastningar. –Stickspåren är elektrifierade, dessutom är terminalen långsmal, över 200 meter som är placerade i anslutning till kontaktledningen och ligger längs lastningssträcka vilket är en stor fördel. Det innebär att man kan flytta tåget effektivt under lastning med ellok och kunna minimera köravståndet vid lastning, säger Megumi Shimizu-Nilsson.

Den nya terminalen väntas kunna lagra cirka 5 000–7 000 kubikmeter (m 3 fub) – en relativt liten virkesterminal, men med stor potential. – Att korta ned lastbilstransporten är en stor miljövinst, och samtidigt bidrar bättre logistik till en sundare marknadssituation i området, säger Megumi Shimizu-Nilsson.

Björk blev Megumis favoritträd efter flytten till Sverige.

Från japanskt timmerhus till leveransledare i Västerås

I Japan fick en skogsägares entusiasm Megumi Shimizu-Nilsson att byta livsbana. Hon valde bort tjänsten som universitetslärare för att själv sätta sig i skolbänken med målet att få ett skogligt jobb.

PULSEN STIGER NÄR hon kliver av planet i Japan. – Jag känner den där speciella stressen direkt när jag kommer tillbaka. Vi börjar springa till tåg, trots att det går ett nytt om fem minuter, säger Megumi Shimizu-Nilsson, kallad Meg.

I Japan är stress i arbetslivet ett sedan länge uppmärksammat problem. – Jag såg knappt min far, han jobbade hårt, precis som många av mina vänners föräldrar, säger Meg.

Den japanska skogen blev en fristad, inte minst efter ett år som utbytesstudent i Sverige. – När jag kom tillbaka sökte jag mig ut till naturen. Jag ville skapa balans mot det stressiga livet i Japan, säger hon.

Ett avgörande möte

Tillsammans med naturintresserade vänner startades föreningen Forest. Där skedde ett

TEXT OCH FOTO ELIN FRIES

möte med en äldre skogsägare som för alltid ändrade Megs livsbana. – Han hade lagt själ och stora investeringar i sin skog, men vare sig barn eller barnbarn var intresserade av skogen. När han såg vårt skogsintresse erbjöd han oss att timra vårt klubbhus på hans mark – och använda träden på hans mark, säger hon.

Bygget tog ett år. Skogsägaren pratade ofta om sina tankar om att sköta skogen. Sakta började en ny tanke spira hos Meg. – Jag bestämde mig för att lära mig hur man sköter skogen på rätt sätt. Men som färdigutbildad språklärare kunde jag ju ingenting om skogsbruk, säger hon.

Inte den som ger sig

Vägen till skogen som arbetsplats var inte spikrak, men drivkraften hög. Först en lärartjänst på Linnéuniversitet. Viljan att jobba i skogen försvann dock inte, och Meg bestämde sig för att läsa in naturvetenskapliga gymnasieämnen efter att hon fullföljt lärartjänsten. Därefter jobb på sågverk i fem år. Sedan var det äntligen dags för skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg. – Nej, resan var inte spikrak direkt, men jag ger mig inte, skrattar Meg.

Var omskolningen från språklärare till jobbet i skogen värt det? – Absolut, jag är bara tacksam för att det finns möjlighet i Sverige att skola om sig till det man verkligen brinner för. ¶

Namn: Megumi Shimizu-Nilsson Jobb: Leveransledare biobränsle. Familj: Man och två barn.

Det bästa med Mellanskog:

Jag har fantastiska kollegor, och blir inspirerad av dem. Jag känner mig också stolt att jobba med ett hållbart material som skogen.