7 minute read
SKOGSÄGARBESÖK
Per-Anders satsar på säkrare skogsägare
Utan skyddsutrustning och med pappas opålitliga motorsåg i handen gjorde en 18-årig Per-Anders Hansson sitt första arbetspass i familjens skog i Hälsingland i början på 70-talet. Målet var att tjäna lite bensinpengar till en begagnad VW bubbla. Sedan dess har ett par generationer skogsägare fått Per-Anders Hanssons hjälp att lära sig hantera motorsåg, plantera rätt träd på rätt plats och jobba säkert i skogen.
Advertisement
TEXT OCH FOTO JESPER MOTT
EFTER ETT HELT yrkesliv i skogen, som engagerad motorsågsinstruktör i Säker skog, och med tio år som ledamot i Mellanskogs styrelse, kan Per-Anders Hansson en hel del om svenskt skogsbruk. Snart 68 år håller han fortfarande i gång med röjning och gallring, han tar fortfarande på sig utbildningsuppdrag och hjälper gärna kunder som behöver få ner ett lurigt träd farligt nära sommarstugan.
Per-Anders Hanssons pappa körde ibland ut med häst och släde i familjens skog i Norrala utanför Söderhamn i Hälsingland. Per-Anders fick följa med innan han ens börjat skolan och tyckte allt var väldigt spännande. Pappas motorsåg av tidigt snitt var inte så pålitlig utan kunde plötsligt vägra starta, vilket fick sinnet att rinna till på en annars ganska stillsam familjefar, minns Per-Anders. 18 år gammal gjorde han själv sitt första arbetspass med gallring i familjens skog till- sammans med en kompis för att kunna tjäna lite extra bensinpengar. – Gallringen tidigare var mest en följd av att folk behövde hämta ut och hugga upp ved. Det är sådan vedhuggning som skapat de riktigt fina gamla skogarna som vi fortfarande har idag. Vid den här tiden hade det moderna skogsbruket kommit i gång och pappa skickade mig och min kompis till ett ställe som inte rörts alls på 35 år. Där var skogen tät på gränsen till ogenomtränglig, säger Per-Ander Hansson.
Den gången höll han på att såga sig i benet, men kände ändå att detta var något han ville fortsätta med.
Ett helt yrkesliv i skogen
Under gymnasieutbildningen inom elkraft satt Per-Anders Hansson och längtade ut i skogen. Efter gymnasiet blev det skogsbruksutbildning för att sedan börja som skogshuggare 1979 som anställd på heltid för Iggesunds bruk – det som senare blev Holmen. Som entusiastisk orienterare var han bra på att planera avverkning så det hamnade ofta på hans bord. Efter några år som anställd i Järvsö flyttade Per-Anders med familj hem till föräldrarnas gård och tog över skogs- och jordbruket med mjölkkor. Samtidigt fortsatte han att jobba i egen regi i skogen på uppdrag av både stora och små kunder.
I egenskap av skogsägare i Söderhamns skogsbruksområde blev han förtroendevald för Mellanskog under 80-talet. I takt med att erfarenheten växte började han hålla i motorsågsutbildningar och arbetade mycket med att förbättra säkerheten för de som jobbar i skogen. – Vi slutade efter hand med mjölkproduktion och jag såg att det fanns stora behov av instruktörer för motorsågsarbete och säkert arbete i skogen. Jag behövde lite ny försörjning och jag älskade att köra motorsåg plus att det var något jag verkligen kunde. Dessutom så har jag väl en viss pedagogisk läggning.
En allt bättre säkerhetskultur
Säkerhetstänket var inte på dagens nivå för kollegorna i skogen när han började jobba. Det var i en period då ackordslönerna började fasas ut för att ersättas av månadslöner. Med en inställning präglad av ackorden låg fokus snarare på att vara snabb och produktiv till vilket pris som helst. Och att bygga en säkerhetskultur sker inte över en natt.
Per-Anders har jobbat med grundläggande utbildningar, som är obligatorisk för alla med ett anställningsförhållande, som ska hålla i en motorsåg, och hela vägen upp till att instruera kraftbolag och industri kring avancerad hantering av motorsåg. Sin egen fortbildning som instruktör skaffade han sig genom bland annat satsningen Säker skog och givetvis genom tusentals arbetstimmar i skogen. Under många år har han dessutom varit Mellanskogs representant i styrgruppen för Säker skog som ska motverka olyckor i det privata skogsbruket och som fick verklig fart när det kom lagkrav på motorsågskörkort. – För de som arbetar i skogen gäller det att förstå var gränsen går för vad som är farligt och när en maskin i stället bör ta över jobbet.
Satsa på röjning
Per-Anders rekommenderar nyblivna skogsägare som vill ta steget att bli självverksamma att fokusera på plantering och röjning. Med en kort röjningsutbildning går det fort att komma i gång med arbete på den egna fastigheten. – Det är relativt enkelt och säkert att köra röjsåg om man jämför med att köra motorsåg.
– Det finns en härlig entusiasm hos självverksamma skogsägare. Jag känner att det är viktigt att jag kan dela med mig av min erfarenhet för att de ska kunna jobba bättre och säkrare, säger Per-Anders Hansson.
Namn: Per-Anders Hansson Bor: Närby i södra Hälsingland. Ålder: 68 i sommar. Familj: Hustrun Marianne, fyra barn och sex barnbarn. Fritid: Orienterar, motionerar och snickrar. Uppdrag: 10 år i Mellanskogs styrelse. Ett antal år i Säker Skogs styrelse. Tips: Ta gärna en titt på filmerna, Huggarglädje I och II, som finns tillgängliga på Youtube.
Fastigheten i Norrala består av skog i blandad ålder från föryngringsyta till avverkningsbar. Det är en relativt mager talldominerad skog på 250 hektar uppdelad i olika skiften med annan mark emellan.
Det går fort att skapa något som känns tillfreds- ställande, för det blir snabbt fint när du röjer. Jag menar att det går att göra röjare av nästan vem som helst med några dagars utbildning.
Röjningen innebär inget merarbete med att forsla bort fällda träd som efter gallring eller slutavverkning. Det betyder att det är enklare för självverksamma att pussla in röjningsarbetet i allt annat tidskrävande i vardagen. En annan sak värd att poängtera är att det idag oftast inte finns någon ekonomi i att avverka med motorsåg i konkurrens med maskiner. Motorsågen hävdar sig förvisso när det rör sig om mindre volymer. Men med röjningen kan självverksamma skogsägare spara pengar när de väl lärt sig grunden och känner lusten att lägga tid på röjning. – I Mersmak röjning ger vi deltagarna kunskap att avgöra vad de bör spara och vad som med fördel kan röjas bort. Där är det fokus på mångfald, skoglig biologi och kulturella värden.
Även plantering kan vara ett sätt att spara pengar. Det ger också kännedom om marken och manar till eftertanke kring vilken skog man önskar på vissa platser, anser Per-Anders.
Allt större fokus på miljön
Den största skillnaden mellan skogsbruk år 1978 och 2022 är enligt Per-Anders Hansson det miljötänk som finns idag, och som även spridit sig till de större skogsägarna.
– Förr kunde man skada många träd i avverkningen. Idag ser du inga skador på stammarna på träden som står kvar. Björk uppfattades som värdelöst ogräs och den sågades oftast bara ner utan omsvep. Och det var frikostigt med kemikalier för att slippa blånadsskador på virket som låg staplad.
Mindre bondskiften kunde vara mer likt dagens skogsbruk, med mer hänsyn i känsliga miljöer och omsorg om mark som ägaren kände en stark koppling till, men skogsbruk av större skala byggde på kalhyggen med raka linjer. För mindre skogsägare har växande miljötänk inte varit en lika dramatisk omställning. Snarare har privata skogsägare tagit täten i miljöarbetet. – För över trettio år sedan var det en privat skogsägare i vårt förtroenderåd i Mellanskog som på eget initiativ tog fram en mall för hur vi borde göra miljö- och kulturdokumentation över våra marker för kommande generationer. Det var första gången jag såg något liknande. Det fanns alltså inga sådana pålagor från myndigheterna då. Därför känns det märkligt att få höra att vi skogsägare inte månar tillräckligt om miljö- och kulturvärden.
Vi måste värna frihet under ansvar
Det som oroar Per-Anders i svensk skogspolitik idag är inskränkningar i äganderätten och
krafter som vill göra det svårare för skogsägare att fatta egna beslut kring sin egen skog.
Frihet under ansvar har stor betydelse. Per-Anders menar att det ligger till grund för många av de skogliga värden vi har i Sverige idag. – Vi engagerar oss för att vi har friheten att fatta beslut om den skog som vi känner och värderar högre än någon annan. Om det blir omöjligt på grund av regelkrångel, då tröttnar vi och pysslar med annat i stället. Det skulle inte vara bra för vare sig naturvärden eller ekonomi. Vi är många, vi äger skogen med olika förutsättningar och behov och vår mångfald gör att skogen i sin tur får en mångfald. ¶
