Nya Europabladet 2021

INNEHÅLL

3

LEDARE Att vända blad... 4-5

ARTIKEL Klimatlagen visar vägen mot ett klimatneutralt Europa

TEMA Så här ska utsläppen sjunka TEMA Fit for 55 6-7

ARTIKEL Vad betyder den gröna given för företagen?

TEMA Ett företagsnätverk som är föregångare i klimatfrågor 8-9

INTERVJU EU – ett miljötänk som bärs upp av medborgarna och företagen 10-11

ARTIKEL 1,8 biljoner euro – vägen framåt för återhämtningen men också EU

KOLUMN Redskap för att förnya Finland!

ARTIKEL Från ett problembarn till flera – hur mår pressfriheten i Europa? 12-13

ARTIKEL En EU-framtid med många utmaningar

ARTIKEL Vätgasen på frammarsch

KOLUMN Virus, vaccin och vanföreställningar 14-15

INTERVJU Hur gick det sen?

INTERVJU Anders Casén utbildar en ny generation européer 16

TEMA Specialmedarbetarnas smultronställen i Bryssel

om tidningen

Denna tidning har sammanställts av Johannes Lith, Elisabet Rantschukoff, Alexander Lång, Minna Österholm, Celinda Nordqvist och Nils Torvalds

ANSVARIG UTGIVARE Nils Torvalds

MEDVERKANDE

Anna-Maja Henriksson, Krista Mikkonen, Torbjörn Kevin, Jouni Keronen, Axel Hagelstam, Heidi Jern, Mats Löfström, Katarina Dahlman, Anton Nilsson, Beata Björkvall, Anders Casén UPPLAGA 90 000 exemplar

TRYCK

karleby Botniaprint vanda Sanomapaino KSF Tryckeri salo Salon Lehtitehdas mariehamn Ålandstidningen

!

TIDNINGEN UTKOMMER I FÖRSTA HAND SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNING ARNA HUFVUDSTADSBLADET, VÄSTRA NYLAND, ÖSTNYLAND, ÅBO UNDER RÄTTELSER, VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING, SYD-ÖSTERBOTTEN OCH ÅLANDSTIDNINGEN.

LAYOUT

Ida-Maria Wikström

OMBRYTNING

Marie Krogius

PÄRMFOTOGRAFI 2019 EU-EP/Christian Creutz

ATT VÄNDA BLAD...

EUROPEISKA UNIONENS STORA löfte efter valet 2019 var att leva upp till målsättningarna från CoP21-klimatmötet i Paris 2015. I praktiken innebar det, att all klimatrelaterad lagstiftning, alla tidigare mål sättningar och alla åtgärder på nytt skulle granskas, revideras och skärpas.

Det är lite som att reparera ett flygplan i luften. Landnings banan finns någonstans där i framtiden 2050. Det är egentligen bara en mellanlandning. Också efter det skall vi klara av nya utmaningar, men luftfarkosten eU skall hållas igång under hela den här flykten in i framtiden. Det är där den stora utmaningen finns.

JUST NU HAR vi skapat ramverket för den här omläggningen – den europeiska klimatlagen. Det var inte alldeles lätt och alla tänk bara utmaningar, som det mänskliga beslutsfattandet begränsas av, fanns med i vår strävan att sammanjämka väldigt olika ut gångspunkter.

Utmaningarna fanns i alla hörn av den beslutstriangel europe isk lagstiftning har skapat. För kommissionens del bestod utma ningarna av en ytterst besvärlig siloförvaltning där olika gene raldirektorat svartsjukt håller fast vid nästan ogenomträngliga väggar. Den här strukturen av att den-ena-handen-vet-inte-vadden-andra-gör understöds dessutom av kommissionärhimlens förvirrande organigram.

RÅDETS UTMANINGAR DEFINIERAS av uppdelningen mellan nettobetala re och nettomottagare, men också av väldigt olika företags- och beslutskulturer och av vitt skilda utvecklingshistorier genom Eu ropas alla dramatiska skeden. Medlemsländerna står ingalunda vid samma startstreck och kommer knappast i mål samtidigt.

Europaparlamentet saknar inte heller fallgropar på vägen

framåt. Sammansättningen avspeglar både nationella och kul turella olikheter plus olika ideologiska infallsvinklar. Men den kanske besvärligaste fallgropen gräver vi själva för oss.

PARLAMENTET HAR INGET parlamentariskt ansvar. Det framhålls ibland som en förtjänst eftersom det underlättar samarbetet över de politiska gruppernas gränser. Det finns inte regerings partiernas och oppositionspartiernas kadaverdisciplin. Men det finns också frånvaron av realism. Ingenting förhindrar parla mentarikerna att över- eller underbjuda varandra i skönmålande och världsfrånvarande målsättningar.

Alla de här utmaningarna stötte vi på under behandlingen av klimatlagen. Varje enskilt tillkortakommande kunde dessutom ha stjälpt hela lasset. Det är just då man behöver lite pragma tism.

Jag har inget större behov av att framhäva min insats som en av skuggrapportörerna för lagförslaget, men jag är samtidigt övertygad om att den balansgång Finlands politiska avgöranden har framtvingat sedan självständighetens första dagar också har hjälpt mig.

DET VAR MED en god portion pragmatism vi rodde förslaget i hamn. Därmed skapade vi ramen för både europeisk och global klimat politik. Mera behövde vi inte just nu. Men inte heller mindre.

ledare NILS TORVALDS Medlem av Europaparlamentet

FOTO ©2021 EU -EP/Jan Van de Vel

a rtikel

KRISTA MIKKONEN Miljöminister

KLIMATLAGEN VISAR VÄGEN MOT ETT KLIMATNEUTRALT EUROPA

CORONAKRISEN ÖVERRASKADE OSS ALLA för ett drygt år sedan. Däremot har vi varit medvetna om allt värre klimat och naturkriser i flera år el ler årtionden. Det är glädjande att vi mitt i en kris inte har avstått från vårt arbete att lösa andra kriser; under coronakrisen har eU:s med lemsstater och Europaparlamentet behandlat förslaget till en europeisk klimatlag. Nu har förhandlingarna kommit i mål och eU har fått sin klimatlag.

Klimatlagen gör eU:s klimatmål bindande och anger en grön riktning för eU:s framtid. Medlemsstaterna och Europaparlamentet har redan bekräftat att eU ska vara världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Klimatlagen kommer att ge medborgare och företag större förtroende för att målsättningen tas på allvar och kommer att uppnås. Klimatneutralitet är dock bara en milstolpe, och efter 2050 bör sän kor absorbera mer koldioxid från atmosfären än vad vi släpper ut.

Framsteg i klimatarbetet kräver en långsiktig vision och hårt arbete. Det är därför viktigt att

klimatlagen innehåller tydliga riktlinjer för att uppnå klimatneutraliteten. Målet för utsläpps minskning år 2030 kommer att fungera som en viktig mellanetapp. Enligt medlemsstaterna bör eU minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030. Finland eftersträvade ännu större ambitioner i förhandlingarna; minska utsläppen med minst 55 procent och att se över sänkorna separat.

mationen från övervakningen, kommer det att bli möjligt att i framtiden bedöma var vi går på vägen mot klimatneutralitet och hur mycket åtgärder som fortfarande behövs.

Det var viktigt att komma överens om klimat lagen och dess komponenter - 2030-målet, 2050-målet och övervakningssystemet – i god tid innan kommissionen presenterar sitt för slag i juni om hur eU:s klimat- och energilag stiftning bör reformeras för att nå det ökade 2030-målet. Det är då arbetet i både rådet och Europaparlamentet kommer att gå från mål till konkreta medel.

När man sätter mål, måste det också övervakas att de uppnås. Övervakningen av klimatneu tralitetsarbetet kan låta byråkratiskt, men det är ett viktigt verktyg för förutsägbarheten och insynen i eU:s åtgärder. Mot bakgrund av infor

Klimatlagen handlar dock inte i grunden om mälsättningsår, procentsatser eller vägar att nå utsläppsminskningar. Det handlar om vår framtid. Det handlar om vilken typ av vintrar och somrar som vi kommer att ha i framtiden. Det handlar om livskvalitet och livsmöjligheter. Framtida jobb och konkurrenskraft.

"Klimatlagen gör EU:s klimat mål bindande och anger en grön riktning för EU:s fram tid"

ÖVERSATT FRÅN FINSKA FOTO © Statsrådets bildbank

a rtikel MINNA ÖSTERHOLM OCH JOHANNES LITH

VAD BETYDER DEN GRÖNA GIVEN FÖR FÖRETAGEN?

DEN GRÖNA GIVEN är en tillväxtstrategi som ska ställa om eU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växt husgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Med inga nettosutsläpp menas att utsläppen inte får vara högre än vad de existerande kolsänkorna kan absorbera.

DE POLITISKA REFORMERNA kommer att bidra till en effektiv koldioxidprissättning i hela ekonomin. Det kommer följdaktligen att uppmuntra för ändringar av konsumenternas och företagens beteende, vilket leder till ökade hållbara offent liga och privata investeringar.

För att uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi måste industrin delta fullt ut. Det räknas allmänt att det tar 25 år att ställa om en industrisektor och alla värdekedjor. För att omställningen ska bli klar till 2050 måste beslut fattas och åtgärder vidtas inom de närmaste åren.

Omställningen utgör ett tillfälle att bygga ut hållbar och sysselsättningsskapande ekonomisk verksamhet. Det finns en betydande potential på världsmarknaden för lågutsläppsteknik och hållbara produkter och tjänster. Den cirkulära ekonomin erbjuder dessutom stora möjlighe ter till ny verksamhet och jobb. Omställningen går dock för tillfället alldeles för långsamt, och

framstegen är begränsade och ojämna. Den eu ropeiska gröna given ska stöda och påskynda eU:s omställning till en hållbar modell med till växt för alla.

NY TEKNIK, HÅLLBARA lösningar och banbrytande innovation är avgörande om vi ska kunna nå målen i den gröna given. Om eU ska kunna behålla sin konkurrensfördel inom ren teknik måste den storskaliga spridningen och demon strationen av ny teknik i alla sektorer och på hela den inre marknaden öka avsevärt, och nya innovativa värdekedjor måste skapas.

Digital teknik är en viktig möjliggörande fak tor för att uppnå den gröna givens hållbarhets mål i många olika sektorer. eU-kommissionen känner också till detta och överväger ytterligare åtgärder för att se till att digital teknik som ar tificiell intelligens, 5G, moln, edge computing och sakernas internet kunde påskynda och max imera politikens effekter för att hantera klimat förändringen och skydda miljön.

Dessa potentiella åtgärder kommer i allra högsta grad att påverka även små och medel stora företag. Då vi talar om Europas små och medelstora företag, är det nyttigt att stanna upp och förstå deras betydelse i förändringen. Det finns cirka 24 miljoner av dem och tillsammans representerar de cirka 99% av alla företag inom eU. De ansvarar för de allra flesta nya jobben och spelar en avgörande roll i utvecklandet av de europeiska industriella värdekedjorna. Kort

sagt, litar våra samhällen på dem till allra hög sta grad.

DET ÄR ALLTSÅ självklart att små och medelstora företag kommer att vara i centrum för över gången till ett grönt och digitalt Europa och kommer därmed också att vara en viktig källa till kreativitet och innovation. Med andra ord bidrar de till Europas hållbara framtida tillväxt. I samband med uppdatering av lagstiftning är det därmed ytterst viktigt att se till att bygga en stabil och förutsägbar regleringsmiljö, som ökar investeringssäkerheten och underlättar företags planering i allmänhet.

Samtidigt som den ambitiösa men nödvändi ga tidtabellen kan vara krävande för en hel del små företag förser den samtidigt stora möjlig heter, både vad gäller produktivitetsvinster och konkurrenskraft. Inte minst för finska företag som traditionellt varit snabba i digitala omställ ningsarbetet.

Gröna given kommer alltså att påverka alla företag, både de som har större och mindre resurser att lägga på de nya förutsättningarna.

Vi är ändå alla överens om att förändringen är nödvändig. Nu gäller det för politiska beslutsfat tare att se till att våra innovativa företag som sett möjligheterna i den gröna och digitala om vandlingen får en förutsägbar lagstiftning som lockar till sig investeringar.

ILLUSTRATION © Adobe Stock

SÅ HÄR SKA UTSLÄPPEN SJUNKA

I nedan grafer har vi valt ut länderna i eU med de största utsläppen (Tyskland och Italien) samt de nordiska eU-länderna. Statistiken är samlad från prognoser som gjorts fram till år 2035 av Climate Action Tracker (climateactiontracker.org) och Europeiska miljöbyrån (eea.europa.eu) med beak tande av Sveriges målsättning om klimatneutralitet 2045 och eU:s målsättning om klimatneutralitet 2050. Klimatneutraliteten baserar sig på en förväntad motsvarande storlek av kolsänkor, vilket förklarar att kurvorna inte når 0.

EU 1990: 5 652 000 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR (13% AV GLOBALA UTSLÄPPEN) 2018: 4 226 000 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2030: 2 946 000 – 3 564 000 KT CO2 UTSLÄPP/ ÅR (6% AV GLOBALA UTSLÄPPEN OCH 55% LÄGRE NIVÅ ÄN 1990 ENLIGT EU:S MÅLSÄTT NING) 2050: 339 000 – 559 000 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR (KLIMATNEUTRALITET ENLIGT EU:S MÅLSÄTT NING, D.V.S. UTSLÄPPEN MOTSVARAR KOLSÄN KORNAS STORLEK)

TYSKLAND

1990: 1 249 459 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2018: 858 369 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2035: 697 552 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR

ITALIEN

1990: 516 052 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2018: 427 529 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2035: 322 147 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR

FINLAND

1990: 71 065 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2018: 56 359 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2035: 37 459 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR (KLIMATNEUTRALITET ENLIGT LANDETS MÅLSÄTTNING, D.V.S. UTSLÄPPEN MOTSVARAR KOLSÄNKORNAS STORLEK)

DANMARK 1990: 69 646 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2018: 47 943 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2035: 37 805 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR

SVERIGE 1990: 71 185 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2018: 51 779 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2035: 45 554 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR 2045: MAX. 40 000 KT CO2 UTSLÄPP/ÅR (KLIMAT NEUTRALITET ENLIGT LANDETS MÅLSÄTTNING, D.V.S. UTSLÄPPEN MOTSVARAR KOLSÄNKORNAS STORLEK)

PROGNOS AV EU-KURVANS UTVECKLING ENLIGT CLIMATE ACTION TRACKER:

Fit For 55

tema

JOHANNES LITH

DEN EUROPEISKA GRÖNA GIVEN som presente rades av EU-kommissionens ordförande Ur sula von der Leyen i december 2019, beskriver en detaljerad vision om att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten 2050. I samband med gröna given lovade von der Leyen att lägga fram en omfattande plan för att öka EU:s mål för utsläppsminskning innan 2030. Denna plan går under namnet Fit for 55 – d.v.s. redo för att skära ner utsläppsni vån med 55% till år 2030.

Det är tydligt att vi inte kommer att nå planens målsättning med nuvarande åtgär der och lagstiftning. I praktiken är alltså Fit for 55 så mycket mera än en plan och en mål sättning. Det är en revision av all lagstiftning som på något sätt kan hjälpa oss nå målsätt ningen.

Det här kommer att synas i Europapar lamentet i form av en aldrig skådad mängd direktiv som behöver uppdateras på samma gång. Att få alla direktiv att bli samman hängande och godkända först av parlamen tet och sedan av medlemsländerna kommer att bli utmanande. Men samtidigt drivs alla av det faktum att det inte finns någon tid att förlora.

Historiska utsläpp Historiska kolsänkor

Nuvarande åtgärder efter COVID-19

2020 målsättning

Alternativ prognos för nuvarande åtgärder före COVID-19

Nationellt fastställda bidrag Långsiktig målsättning

Otillräckliga åtgärder för att Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning skulle uppnås Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning kan möjligtvis uppnås

Tillräckliga åtgärder för att garantera att Parisavtalets målsättning på max. 2C global uppvärmning skulle uppnås

ETT FÖRETAGSNÄTVERK SOM ÄR FÖREGÅNGARE I KLIMATFRÅGOR

a rtikel

ÅR 2013 BÖRJADE flera företagsledare disku tera och planera tillsammans hur den finländska industrin kunde hjälpa till för att bromsa klimatförändringen. Det resulterade år 2014 i grundandet av Cli mate Leadership Coalition (CLC). De sju grundande medlemmarna - Caverion, Fortum, Kone, Neste, Outotec, Sitra och ST1 - förstod att klimatförändringen utö var ett enormt hot, men också en stor affärsmöjlighet för dem som utvecklar nya lösningar. Det skapar å sin sida eko nomisk tillväxt, investeringar, jobb och intäkter som kan upprätthålla och ut veckla samhällen på ett hållbart sätt.

CLC anser att övergången till en håll bar värld kan vara ekonomiskt fördel aktig, livskraftig och finansierbar. Med lemmarna strävar efter att vara ledande inom sina respektive områden när det gäller ambitioner för att minska klimat förändringarna. Tillsammans med sina medlemmar strävar CLC efter att uppnå en positiv klimatpåverkan genom af färslösningar. CLC hjälper sina medlem mar att bli ännu starkare klimatledare genom att identifiera och införa bästa globala företagspraxis, politiska tillvä gagångssätt och strategier samt aktivt deltagande i klimatpolitisk utveckling på nordisk, eU och global nivå.

Idag är CLC det största icke-vinstdri vande klimatföretagsnätverket i Europa, sett till medlemsorganisationer. CLC har 87 medlemsorganisationer: 58 företag, 9 universitet, 7 branchorganisationer, 6 städer, 5 forskningsinstitutioner, en stif telse och ett fackförbund. CLC har också välkomnat 45 personliga medlemmar. Medlemmarna sysselsätter 520 000 an ställda globalt och representerar cirka 70 procent av Helsingforsbörsens börsvärde. CLC har 15 temagrupper och organise

rar regelbundna möten för sina medlemmar. Temagrupperna arbetar med ett brett spektrum av ämnen: kommunikation, HR, skogsbruk, jordbruk och livsmedel, klimatpolitik, en ergi, ICT, finans, detaljhandel och samhällsengagemang, byggande, transport, cirkulär ekonomi och klimatavtryck. De två nyaste temagrupperna behandlar klimat och hälsa samt städer för grön tillväxt. Temagrupperna ger medlemsorganisationerna möjligheten att nätverka, lära sig av varandra och av internationella talare samt att planera projekt tillsammans.

Som ett första projekt initierade CLC och Sitra en s.k. Smart & Clean Founda tion, som utvecklar skalbara klimatlös ningar i huvudstadsregionen. Genom Smart & Clean Foundation har CLC ini tierat bl.a. BioSata-projektet, med mål sättningen att bussar, tung utrustning och lastbilar i huvudstadsregionen ska övergå till att använda biobränslen base rade på avfall.

CLC HAR ÄVEN initierat metoder som hjäl per oss att bättre förstå de bästa sätten att bekämpa klimatförändringen. Ett exempel är en metod för beräkning av klimatavtryck som utvecklats av Tek nologiska forskningscentralen VTT och Villmanstrands tekniska universitet. Ett annat exempel, som fortfarande är under utveckling, är en plattform för mätning och redovisning av kolsänkor i skog.

För att engagera medborgarna i klima tåtgärder stödde CLC lanseringen av Zero Emissions Day - konceptet i New York 2017 och initierade kampanjen i Finland efter det. Under 2018–2020 drev tiotals

CLC-medlemsorganisationer egna relate rade kampanjer för kunder, personal och andra intressenter. Dessutom jobbade många organisationer också tillsammans med skolor för att öka kunskapen kring utsläpp.

ÖVERSATT FRÅN ENGELSKA CLC ORDNAR UNDER NORMALA OMSTÄNDIGHETER REGELBUNDET EVENEMANG OCH MÖTEN FÖR SINA MEDLEMMAR. UNDER PANDEMIN HAR DESSA MÖTEN FRÄMST SKÖTTS PÅ DISTANS. JYRKI KATAINEN (I MITTEN) FUNGERAR SOM STYRELSENS VICE-ORDFÖRANDE. HENRIK EHRNROOTH (TILL VÄNSTER) OCH JORMA OLLILA (TILL HÖGER) HÖR TILL GRUPPEN AV NÄTVERKETS RÅDGIVARE.

FRÅN OCH MED 2018 har CLC lagt fram kli matpolitiska förslag för regeringar, eU och andra intressenter. CLC uppmuntrar beslutsfattare att påskynda den gröna övergången och den gröna återhämt ningen genom att locka till sig investe ringar, som följer ambitiös och förut sägbar lagstiftning samt genomgående marknadsdrivna lösningar. Tillsammans med sina nordiska partners Hagainitia tivet i Sverige, Concito i Danmark och Skift i Norge, initierade CLC den nordis ka utlysningen 2018 som bad eU om mer ambitiösa klimatmål för att nå sina för pliktelser enligt Parisavtalet. Initiativet var ett av de största av sitt slag inom eU År 2020 föreslog CLC att en koalition för en global koldioxidprissättning skulle skapas. År 2021 lanserade CLC, Hagainiti ativet och Skift en global uppmaning till effektivare koldioxidprissättning för att öka klimatvänliga investeringar.

EU – ETT

SOM BÄRS UPP

i ntervj U TORBJÖRN KEVIN

Vi börjar på ett allmänt plan.

GAN?

JA, DEN ILLUSTRERAR ett jättebesvärligt problem i förhållande till alla andra globala makter. I Kina sitter en gubbe och säger ”nu gör vi så här”, när Putin talar inför federationsrådet får han sva ret ”vi gör som du säger”, och Usa har sitt presidentiella system där presiden tens ord är starkt.

EU HAR SINA motsträviga medlemmar och här fanns ju lite av en ingrodd för seställning att Covid inte var så farligt,

så innan eU fick sin hjord samlad så gick det ett par, tre veckor, det vill säga just det försprång som Storbritannien fick.

eU är enligt Torvalds i en del kritiska lägen bunden vid långsamheten. Å an dra sidan vill vi inte heller ha ett fede ralt system där alla råkar ut för samma besluts goda eller dåliga sidor.

BESLUTSPROCESSEN ÄR NU en gång för alla denna, Usa löste det i tiden med ett inbördeskrig enligt modellen ”häng med eller vi skjuter er”. eU står där 150 år senare, men måste gå en annan väg. Vi är tvungna att vara alerta när det gäller att förbereda besluten, och här är pandemin faktiskt ett gott exem pel: Vi fick varningar redan i början av 2000-talet – men tog dem inte ad no

tam. Hade vi gjort det skulle vi ha kla rat sitsen betydligt snabbare och bättre.

Nicke ritar upp den klassiska triangeln: medlemsländerna, kommissionen och eU-parlamentet. Det är här vi måste hantera framtidens utmaningar lite klarare.

OCH VEM HAR DÅ RESURSERNA ATT GÖRA DET?

I FÖRSTA HAND är det kommissionen som måste ha de resusrerna. Kommis sionen måste gå till rådet och säga att vi måste få gå vidare, men å andra si dan borde kommissionen aldrig få för många chanser att gå sina egna vägar, för då står vi där med en federal stat, om än indirekt. Det här ligger framför oss i högsta grad när sommarpaketet kommer.

Paketet skjuter in sig på utsläppshan deln, fördelningen av bördan av trans port, byggnader, jordbruk och företag utanför utsläppshandeln, och på mark användningen. Cirka 50 lagförslag om klimat- och miljölagstiftning.

ALERT KOMMISSION, PÅTRYCKANDE PARLAMENT

MED ANDRA ORD: Kommissionen ska vara alert, men inte av egen kraft. Till ex empel den klimatlag som klubbades av i april – en ramlag för hantering av klimatkrisen – ger medlemsländerna en stor utmaning när det gäller att ställa om produktionsapparaten för en kolneutral framtid. Här gäller att se in i framtiden utan att vi förstör vår kon kurrenskraft i förhållande till de andra stora globala aktörerna.

VILKEN ÄR EU :S KRAFT ATT AGERA, TILL EXEMPEL I SKENET AV VACCINATIONSFRÅ

Nils Torvalds:

FOTO © 2019 EU-EP/Christian Creutz

KOMMISSIONEN HAR HÄR varit på alerten, men det var ju rådet som gav den full makten att vara det. Parlamentet igen kan inte formellt ta initiativ, men vi kan komma med resolutioner.

Alla delar av triangeln har med andra ord sina roller.

Ett annat projekt som sysselsätter eU är återhämtningspaketet på 750 mil jarder euro. Ett jättelån för framtiden. Torvalds ser faror i paketet:

JAG KÄNNER ETT växande obehag inför vad vi just nu sysslar med. Under täck manteln Covid-19 kopplar vi loss alla bromsar – ekonomiska och mentala – och bränner bekymmerslöst pengar. En del av den här stimulansen är helt säkert nödvändig och vi har t.o.m. för sökt ingärda områdena där pengarna får användas för att åstadkomma en mera hållbar framtid. Men. Jag åter kommer hela tiden till olika men, här finns en ”efter oss syndafloden”tendens.

VI SER DEN också i Bidens politik. Far soten ger honom ett tillfälle som ingen annan amerikansk president har haft: att ge pengar till alla tänkbara och goda, men i längden kanske ohållbara projekt.

EU HAR SITT problem i att medlems länderna sitter, och kommer att sitta, på kassaskrinet. Och då finns det alltid bromsare – ja, gudskelov för det. Men samtidigt ser vi tendensen att med lemsländerna tänker: ”låt eU ta hand om det”, inklusive pengarna.

INBYGGD TENDENS TILL ANSVARSLÖSHET

TORVALDS KALLAR DET en inbyggd tendens till ansvarslöshet som hänger ihop med att medborgarna i nästan alla forna östländer, i en del sydliga länder – och kanske också Frankrike – inte litar på att samhället sköter sina förehavanden. Han drar en parallell till kommunfusio nerna i Finland som ledde till att kom muner såg chansen att ”andra betalar” och investerade på tröskeln till fusio nen. Ett slags verklighetsflykt – i ett stort europeiskt sammanhang. Nack delen är att ju mer man flyttar över till den europeiska nivån, desto mindre får medborgarsamhället att göra, och det är enligt Torvalds en farlig väg.

DÄRFÖR ATT OM vi inte i de här proces serna kan aktivera medborgarsamhäl let, vilken kontroll har vi då? Vi har tagit stora lån som vi måste använda klokt med tanke på kommande gene rationer, och det är medborgarna som ska kontrollera hur pengarna används.

Torvalds ser ”en besvärlig praktik” i att eU:s övervakning, kommissionen, inte klarar av att säga till 27 medlemsländer att de fuskar!

PÅ DEN PUNKTEN är ju faktiskt Finland ett enastående och ganska vackert ex empel: Varför har vi klarat Covidkrisen så bra? För att vi fortfarande litar på våra myndigheter. Vi är enda landet i Europa där man fortfarande litar på poliserna – det är en bra mätare!

Läget är annorlunda t.ex. i Calabrien, men också Frankrike väcker Torvalds pessimism:

OM MAN FÖR att vinna ett presidentval kastar upp hela det politiska systemet i luften och ser var det landar kan det gå illa.

KORRUMPERANDE VALSYSTEM

NÄR VI DESSUTOM i nästan alla andra eU-länder än Finland har listval till eU parlamentet börjar eU-parlamentariker vid den här tiden, halvvägs in i man datperioden, fundera på hur man kla rar nästa val. Jag har en kollega som är invald som liberal men som erbjudits valbar plats på en soc dem-lista – ett praktexempel på hur korrumperande de långa listorna är.

Samtidigt står eU inför utmaningen att satsa de 750 miljarderna vettigt – inte minst på klimatomställningen. Här är Torvalds mer optimistisk.

ATT LÄGGA OM produktionsapparaten är en oerhört allvarlig uppgift. Företa gen borde se sin framtid på minst 15 års sikt. Vi ska vara konkurrenskraftiga med morgondagens teknologi, företa gen måste omvandla dagens forskning till morgondagens produktionstekno

logi, och här har under mina nio år i eU-parlamentet skett en positiv föränd ring. Förr klagade företagen på att eU:s beslut skapar problem, i dag säger de att de behöver mer långsiktighet och stabilitet än någonsin. Det har skett en grundläggande förändring!

HÄNGER EU MED PÅ DE FÖRVÄNTNINGARNA? SATSAR VI TILLRÄCKLIGT PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING?

Torvalds svar är krasst: eU har uppfyllt sitt löfte, men medlemsländerna har dessvärre i kristid dragit ner på sina nationella budgetar för att inte behöva öka på skattetrycket inför val.

SOM JAG NÄMNDE tidigare: Man har den fatala uppfattningen att eU sköter!

OM EU SKA satsa medan medlemsländer na skär ned inför val når inte eU fram. Därför måste vi hela tiden påvisa vad man kan åstadkomma genom forskning och genom att lägga om produktionen.

NESTE – ETT GOTT EXEMPEL

HÄR KAN MAN igen lyfta fram ett gott fin ländskt exempel: Nestes biodieselpro jekt. Det varierar lite kring vilka råvaror som får användas i bioproduktionen, men Neste ligger till exempel bra till när det gäller att hitta ersättande, för nybara flygbränslen.

ÖVERHUVUDTAGET SÖKER MAN efter nya käl lor, och det gäller hela den fossila in dustrin där de stora oljebolagen har sett att det finns ett bäst före-datum som kommer att vara en jättestor utmaning.

UNDER ETT ÅR DÅ FYSISKA MÖTEN INTE ALLTID VARIT ATT REKOMMENDERA AV HÄLSOSKÄL, HAR VIKTEN AV DE MÖTEN SOM BLIVIT AV ÖKAT. HÄR ANNA-MAJA HENRIKSSON OCH NILS TORVALDS I HELSINGFORS I NOVEMBER.

TORVALDS INNE PÅ SITT KONTOR I BRYSSEL.

1,8 BILJONER EURO – VÄGEN FRAMÅT FÖR ÅTERHÄMTNINGEN MEN OCKSÅ EU

a rtikel ALEXANDER LÅNG

ALLTSEDAN STATSÖVERHUVUDENA SAMLADES till topp möte i december 2020 för att besluta om eU:s budgetpaket fram till 2027, den fleråriga bud getramen för 2021-2027, har det talats om ra mens rätt oförståeliga storlek. Budgeterna för den kommande sjuårsperioden, medräknat eU:s coronaåterhämtningsfond – NextGenera tioneU på 750 miljarder euro, är sammanlagt 1,8 biljoner euro. För att sätta dessa 1800 mil jarder i perspektiv, så brukar Finlands stats budget ett vanligt år ligga på cirka 56 miljarder euro.

på sju år, vilket är 157 miljarder. År 2021, efter långa förhandlingar, är eU:s årliga budget un gefär 166 miljarder euro, vilket är just under en procent av medlemsländernas sammanlag da uppskattade BNP för 2021.

DELAR MAN UPP hela kakan på budgetramens sju år kan det antas att det skulle vara årsbudgetar på ungefär 257 miljarder per år. Men riktigt så enkelt är det inte, dels för att implemente ringen av vissa eU-program är långsam i början av perioden (ja, det börjar traditionellt nya program i samband med att en ny ramperiod börjar) och dels p.g.a. variationer i program mens uppbyggnad. Sedan så är också de ovan nämnda 750 miljarderna från återhämtnings fonden medräknade i kakan den här perioden, även om de ses som en engångsföreteelse. Där för kommer vi närmare sanningen genom att jämföra hur mycket 1,1 biljoner blir utjämnat

NEXTGENERATION EU -ÅTERHÄMTNINGSFONDEN PÅ 750 miljarder euro är uppdelad i två delar, 390 miljarder i direkta stöd och 360 miljarder som gemensamt lån för eU. Det här är den första gången någonsin unionen tar lån. För att sätta dessa miljarder i perspektiv så är stöddelen drygt 2% av eU bnP:t men det uppdelas på tre år. Återhämtningsfonden kan användas 20212023. Stora summor men förhoppningsvis ock så stora resultat.

VAD FÅR VI FÖR DESSA TUSENTALS MILJARDER?

FÖRUTOM EN ÅTERHÄMTNING efter coronakrisens ekonomiska påverkan så finansierar eU-bud geten det eU alltid har hållit på med, alltså aktiviteter som sträcker sig från att utveckla landsbygdsområden och bevara miljön till att skydda yttre gränser och främja mänskliga rät tigheter. Ungefär hälften av pengarna går till landsbygdsutveckling och jordbruksstöd, en fjärdedel till klimatrelaterade åtgärder från hållbart jordbruk till investeringar i energief

fektivitet i byggnader och förnybar energi. Resten går till dels forskning och innovationer men också andra program såsom Erasmusstudentmobilitetsprogrammet, investerings program och så mycket annat. Genom de olika eU-programmen skapar miljarderna möjlighe ter för miljoner studenter, tusentals forskare, städer, företag, regioner och icke-statliga orga nisationer att klara sig i den globala tävlingen i framtiden.

HUR DELAS DESSA TUSENTALS MILJARDER UPP?

FOTO © Frederic Koberl/Unsplash

redskaP För att Förnya Finland!

ANNA-MAJA HENRIKSSON Justitieminister, partiordförande

FINLANDS PROGRAM FÖR HÅLLBAR tillväxt ger stora möjlighe ter för Finland att förnya sig och bli en föregångare. Syftet med programmet är att Finland ska komma ur coronakrisen starka re och med bättre resiliens, d.v.s. motståndskraft, förmåga att anpassa sig och förändras. Programmet ger oss möjligheter att göra satsningar på goda initiativ och innovationer.

EU är Finlands största marknad och det ligger i vårt intres se att hjulen börjar snurra i hela EU. För vår del ska det natio nella programmet ses som en möjlighet att bygga för ett fortsatt framgångsrikt Finland. Det är en möjlighet för oss att göra be tydande insatser för att minska på växthusgaser, höja sysselsätt ningen, öka satsningarna i forskning och innovationer, förbätt ra produktiviteten och öka tillväxten. Därtill handlar det om riktade åtgärder för att försnabba tillgången till vård, främja

jämställdhet och ge finländska företag förutsättningar att vara framgångsrika. Det handlar kort och gott om den väg som stö der att få Finland på fötterna igen efter coronapandemin, och som i slutändan handlar om att trygga välfärden.

Av det preliminära programmets finansiering, som nu ser ut att omfatta en helhet på cirka 2,1 miljarder euro, går hälften till grön omställning, en fjärdedel till digitalisering samt nästan 700 miljoner euro till forskning och utveckling. Vi i SFP ser att just de här tre helheterna är de som kan ge långsiktig positiv inverkan på Finlands ekonomiska utveckling och tillväxt. Enligt en preli minär uppskattning kan privata investeringar fås igång till ett värde om mer än tre miljarder euro. Då skulle programmet få en effekt på över fem miljarder euro.

Målet för investeringarna i grön omställning är att sätta

FRÅN ETT PROBLEMBARN TILL FLERA – HUR MÅR PRESSFRIHETEN I EUROPA?

ALEXANDER LÅNG

I ÅRATAL HAR det talats om att Ungerns situation gäl lande pressfriheten varit alarmerande, alltefter att Viktor Orbáns auktoritära styre har tagit över den fria pressen genom att stänga ner eller köpa upp aktör efter aktör. Det ungerska regeringspartiet Fi descz har skapat och finslipat processerna för hur staten övertar media det senaste decenniet. Det här har skett genom att missbruka den lagstiftande och administrativa makten för att tysta ner kritiska mediaröster, medan man samtidigt byggt upp en kör som bara tutar ut det egna budskapet och domi nerar medialandskapet.

DET POLSKA REGERINGSPARTIET Lag och Rättvisa (PiS) har tagit modell av den ungerska modellen och justerat den för att passa i det polska medialandskapet. I Po len har det föreslagits att det införs en mediaskatt

som enligt media själv hotar pressfriheten då själv ständig media försätts i en sämre position än den statligt finansierade.

LIKNANDE UTVECKLING ÄR också på gång i Slovenien, där SDS-regeringen angriper public service-medier och på ett fientligt sätt förbjuder alla typer av uttalan den från kritiska journalister samtidigt som den backas upp av en medieoperation med betydande investeringar från Fidesz-länkade företag. Orbán och hans gelikar fungerar alltså som modell men också som finansiärer för aktioner som för oss mot ett illiberalt samhälle och eU

MODELLEN FÖR ATT hota pressfriheten, att tysta den fria median, är ett subtilt och komplext men samti digt direkt hot mot allmänhetens rätt att veta. Ned

fart på lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Genomför andet av industrins färdplaner för att minska koldioxidavtryck et är en betydande del av helheten och det ska skapas ny teknik som påskyndar övergången från fossila bränslen. Investeringar i grön omställning bidrar till att det uppstår nya arbetsplatser och skapas ny kompetens som förbättrar den finländska export industrins konkurrenskraft. Det handlar om ny energiteknik, allt från biogas och väte till möjligheter för batteriindustrin.

En viktig del i programmet handlar om att främja digitali seringslösningar för såväl hushåll, privatpersoner, den privata sektorn och det offentliga. Det handlar om att skapa en smidi gare vardag, större datasäkerhet och klimatmålsättningar. I synnerhet företagen kan dra nytta av utvecklingen av spetstek nologi, såsom 6G och artificiell intelligens. Avsikten är att skapa branschkompetens i Finland, vilket skulle skapa nya arbetstill fällen, öppna studiemöjligheter och därmed förbättra Finlands konkurrenskraft.

Sysselsättning och kompetens lyfts även upp i programmet. Likaså de utmaningar coronapandemin förorsakat inom socialoch hälsovården i form av längre vårdköer. Avsikten är att ut veckla en ny kundorienterad serviceform för arbetssökande och företag, arbetsrelaterad invandring ska underlättas och det görs specialinsatser för unga i form av navigatorstjänster, fler nybör jarplatser vid högskolorna och betydande satsningar på konti nuerligt lärande. Forskning, utveckling och innovationer ökar produktiviteten och förbättrar företagens internationella kon kurrenskraft och därför satsas det speciellt på dessa.

Ännu återstår att få grönt ljus av kommissionen för planen. Riksdagen är också i en nyckelposition då det gäller godkännan de av EU-stödpaketet som helhet.

monteringen av pressfriheten görs genom indirekta handlingar eller genom formellt oberoende organ, vilket alltid ger dessa regeringar möjligheten att lyfta upp händerna och bedyra sin oskyldighet.

EFFEKTERNA ÄR ÄNDÅ tydliga. Hoten mot den oberoende journalistiken och pressfriheten genom de här tre regeringarna snedvrider mediamarknaden till deras fördel, med skadeeffekter för pressfriheten och demokratin i respektive land men också i hela Europa. Ett problembarn blev plötsligt tre, men hur många fler får de bli?

FOTO © Son Tung Tran/Pexels

EN EU-FRAMTID

MED MÅNGA UTMANINGAR

a rtikel

NILS TORVALDS

DEN 12 MAJ 2000 höll Tysklands dåvarande utrikes minister Joschka Fischer ett tal på Humboldt universitetet i Berlin. Han höll talet som ”privat medborgare”. En minister är aldrig riktigt en privat medborgare. Uppfinningen tjänade i det här sam manhanget bara ett ändamål: att som utrikesmi nister säga någonting som låg långt utanför reger ingsprogrammets ramar. Fischer var medveten om risken och medgav därför också i sin inledning ”att det inte riktigt går” att lägga bort den tidvis begrän sande manteln.

Efter den här brasklappen räknade Fischer upp orsakerna till att han nu tog till orda: globalisering en, den gemensamma valutan, utvidgningen öst erut, problemen inom kommissionen, Europaparla mentets svaga acceptans, kriget på Balkan och den gemensamma säkerhetspolitiken. Med undantag för kriget på Balkan finns alla problem kvar. Balkan kan visserligen ersättas med Ukraina. Kommissio nen är idag på gott och ont starkare, men minst lika uppdelad i förvaltningens betongsilon.

Slutsatsen Joschka Fischer kom till lät så här: Det skulle bli en mager men samtidigt en till handling förmögen europeisk federation.

KÄRNPUNKTEN I FISCHERS resonemang fram till slutsat sen finns fortfarande kvar. I talet förundrade han sig över hur ett europeiskt råd bestående av 27 sta ter eller flera skulle klara av att fatta beslut. Vem har egentligen överblick över den processen och hur genuint demokratisk är den? Men samtidigt som vi konstaterar det här, måste vi också konsta tera att den europeiska dynamiken håller på att förändras – och förändras grundligt.

Till lust och leda har vi under de senaste drygt 50 åren tramsat om hur väsentlig relationen mellan Tyskland och Frankrike har varit i den europeiska processen. Den dynamiken hotar nu att försvinna. Tyskland står inför ett parlamentsval, som med sitt utfall grundligt kommer att förändra det politiska landskapet under det närmaste decenniet. Symbo len för den gamla stabiliteten är Angela Merkel –konservativ, samarbetsvillig och pragmatisk.

Vad som kommer vet vi inte.

FRANKRIKE SER ANNORLUNDA ut, men inger inte något större förtroende. Emmanuel Macrons ”Republik på marsch” anger inte heller någon riktning, men ska par lätt oberäkneliga rörelser. I värsta fall ”hit och dit” som på Virta bro.

Inför det franska presidentvalet kan alltså eU vara en lite herrelös sammanslutning. Det ställer genast en besvärlig fråga om vem som riktigt kom mer att leda unionens marsch.

NÄR JAG FRÅN parlamentets utsiktspost betraktar kom missionens arbete får jag en allt starkare känsla av att arbetet leds av några generaldirektorat under

ställda de starkaste kommissionärerna. Det innebär att förslagen inte nödvändigtvis är horisontella, att de är lätt vinklade och därmed i längden mindre ef fektiva än vad Europa behövde.

Meningen med reformerna under Junckerkommissionens andra mandat var att effektivera beslutsprocessen och skapa fungerande kluster av kommissionärer och generaldirektorat. Med von der Leyen-kommissionen fick klustren en start, men kommissionen förefaller ha förlorat ledning en. Den ledningslösheten är visserligen idag min dre farlig än vad den var för ett år sedan i och med att Förenta staterna har återvänt och försöker åter ta sin position som västvärldens ledande nation.

NÄR FISCHER HÖLL sitt tal för 21 år sedan föreföll det största säkerhetspolitiska hotet bestå av det postjugoslaviska inbördeskriget. I all sin klokhet och framsynthet kunde han inte föreställa sig, att Ryss land på nytt skulle bli ett allvarligt säkerhetshot. Nästan ingen av oss kunde ens för tio år sedan fö reställa sig att Ryssland inför kritik och sanktioner för påvisade förbrytelser mot normala protester –för att citera president Vladimir Putin – skulle till gripa asymmetriska, snabba och hårda åtgärder.

Rysk politik i förhållande till omvärlden har lärt oss vad det innebär: att militärt slå till mot de sva gaste länkarna. Asymmetrin heter Krim, Donetsk och Syrien och förteckningen kan alltså förlängas.

SAMTIDIGT FINNS DET också ett internt hot. Både i våra sydliga och i våra östliga medlemsstater finns det en tendens att skuffa problemlösningarna till Brys sel. Mina MEP-kolleger från de här regionerna litar inte på sina samhälleliga institutioner. Det leder till en hela tiden närvarande vilja att flytta över ansvar

på unionen och därmed indirekt på kommissionen. I samma veva flyttas det ekonomiska ansvaret över på eU:s budget och på nettobetalarna.

På den punkten var Joschka Fischer klokare än många av mina kolleger. För 21 år sedan underströk han uttryckligen subsidiariteten. Den glöms nu allt mera ofta i viljan att hitta ekonomisk avlastning och skapar samtidigt sina nationella – och natio nalistiska – motreaktioner. Redan nu hör vi röster från syd och ost om nödvändigheten av återkom mande räddningspaket.

Då ringer mina varningsklockor, men jag är illa rädd för att den stundande framtidskonferensen om eU kommer att eka av motsvarande förslag.

KONFERENSEN OM EUROPAS FRAMTID •

• PÅ SOCIALA MEDIER KAN MAN FÖLJA KONFERENSEN UNDER #THEFUTUREISYOURS

• SENAST VÅREN 2022 FÖRVÄNTAS KONFERENSEN HA NÅTT SLUTSATSER SOM SKA VISA VÄGEN FRAMÅT FÖR EUROPA

TORVALDS OCH EUROPEISKA RÅDETS REPRESENTANT, TYSKLANDS AMBASSADÖR SUZANNE SZECH-KOUNDOUROS, UNDER FÖRHANDLINGARNA FÖR DEN NYA PROGRAMPERIODEN AV EU:S MILJÖ- OCH NATURPROGRAM LIFE I DECEMBER 2020.

v irUs, vaCCin oCh vanFöreställningar

NILS TORVALDS Medlem av Europaparlamentet

PÅ KORT TID HAR det ramlat in närmare 100 000 brev i min inkorg. Alla med mer eller mindre samma innehåll: acceptera inte det gröna vaccinationsintyget i någon som helst form. Min första reaktion var att de så gott som identiska breven inte var värda någon större uppmärksamhet. Snabbt insåg jag att det skulle vara att bortse från ett mycket stör re problem.

I ALLA MEDDELANDEN KALLAS vaccinationsin tyget ett pass. Det är förmodligen avsiktligt. Passet hänvisar till gränskontroller som i sin tur, hänvisar till risken att stöta på ett förbud mot att korsa en gräns.

Vaccinationsintyget är ändå inte ett pass av den enkla orsaken att den fria rörligheten inom EU inte kommer att vara hotad för nå gon medborgare i samband med introduktio nen av intyget. Tvärtom, har det utformats för att underlätta den fria rörligheten.

pågår det också en annan utveckling: den in diska varianten av viruset har minst två mu tationer i ”spiken”, dvs den del av viruset som tränger in i cellen. Det betyder med stor san nolikhet att vaccinerna inte biter tillräckligt effektivt på den här mutationen. Samtidigt sprider sig viruset nu så snabbt att det också innebär en ständigt ökande risk för nya vari anter med nya och farligare mutationer.

Det är den här risken många inte vill se. De upplever EU:s förslag om ett grönt certi fikat som intrång på deras personliga frihet och kroppsliga oantastlighet. Men argumen tet har också en annan sida: vilka rättigheter till trygghet och kroppslig oantastlighet har vi överhuvudtaget och gäller tryggheten och oantastligheten också medborgarnas rätt till hälsa – dvs trygghet i förhållande till risken för smitta?

test är dessutom inte till 100 procent tillförlit liga, men de ger en hygglig anvisning om var vi befinner oss.

MEN TILLBAKA TILL E-POSTFLODEN. Ett minnes värt namn uppträdde i många av breven: Ro bert Kennedy III.

Robert den tredje, är sonen till Robert Kennedy, som mördades 1968 i en hotellobby i Los Angeles. John F. Kennedys brorson. En så dan man kan inte ha fel. Men i det här fallet har han det.

I djungeln av existentiella frågor växer också undervegetationen. Från det går människor lätt in i en världsbild som inte riktigt hänger ihop med verkligheten. Det skapar en världs bild av föreställningar. Det är här den verk liga problematiken ligger.

SENASTE VETENSKAPLIGA

DE

undersökningar na kring viruset Sars-CoV-2 pekar på en in tressant och besvärlig fråga: vaccinen skapar eventuellt inte långa immuniteter. Samtidigt

VI KOMMER ANTAGLIGEN UNDER en överskådlig framtid att leva med både gradvis sjunkande immunitet och nya varianter av Sars-CoV-2. Det förutsätter också att vi har lite ord ning på hur vi reser. Utan ett grönt certifikat tvingas vi leva som jag har gjort under det senaste halvåret: till dags dato 26 test. Inn an sommaren börjar och certifikatet finns till hands (och jag har fått min andra vaccindos) har jag säkert klarat av över 30 test. I den si tuationen tror jag att vaccinet är en betydligt enklare - och mera praktisk - lösning. Våra

Robert Kennedy III har under sin långa karriär försvarat ekologin i Hudson River på ett beundransvärt sätt. Men han valde fel väg i en vaccinrelaterad fråga. I USA var en av de första stora "fake news" -kampanjerna rela terade till vacciner. Kampanjens biff var att vaccinet orsakade autism. Grunden till kam panjen var en lite slarvigt skriven bedömning som sedan har tagits bort från det prelimi nära godkännandet i den vetenskapliga tid skriften som publicerade bedömningen. Men föräldrar med barn med autism erbjöds änt ligen en förklaring och det är enbart mänsk ligt att de grep tag i den sortens förklaringar.

VI STÖTER PÅ ALLA möjliga svårigheter och motgångar under våra liv. Vi vill ha svar på varför det är så. Då finns ofta internet och olika plattformar där för oss, fulla av svar som vi lätt också drunknar i.

VÄTGASEN PÅ FRAMMARSCH

JOHANNES LITH

DEN HETASTE DISKUSSIONEN inom energipolitiken på eU nivå kretsar för tillfället kring vätgas. En storskalig satsning på vätgas från förnybara energikällor ses i många läger som den potentiellt största enskilda nyckeln till att nå eU:s ambitiösa målsättning att bli klimatneutralt 2050. Orsaken är att vätgas förväntas kunna ersätta en stor del av energiproduktionen för energiintensiva sektorer som för tillfället är starkt beroende av fossila energikällor.

VÄTGASENS BETYDELSE KOMMER garanterat att öka från nu varande andelen på mindre än 2 procent av eU:s en ergiproduktion. De flesta Europaparlamentariker hål ler även med om att utvecklingen kommer att kräva starkt eU- och statligt stöd i en lång tid framöver, för att sparka igång en marknad som tills vidare hållit sig i skymundan. Trots att vätgas som uppfinning är när mare 200 år gammal.

Då diskussionen går över till vilka energikällor som

ska tillåtas i vätgasproduktionen, uppstår däremot starka åsiktsskiljaktigheter mellan och även inom de politiska grupperna i Bryssel.

PROBLEMATIKEN HÄNGER IHOP med vätgasens ursprung. Trots att vätgas innehar en gigantisk potential för att minska våra utsläpp, så bygger produktionen på en ergikällor som används i större skala och som vi kän ner till bättre. I praktiken betyder det här att 96% av dagens vätgasproduktion baserar sig på naturgas och stenkol. Så gott som alla Europaparlamentariker hål ler med om att det här måste ändra och att vi måste prioritera förnybara energikällor som grund för vät gasproduktion. I annat fall kan vi glömma klimatmå len.

Men hur snabbt vi kan övergå till förnybara ener gikällor som grund för vätgasproduktionen är en vä sentlig fråga. Just nu finns det i praktiken inte någon vätgasmarknad att tala om och tyvärr räcker inte de

offentliga investeringarna till för att sparka igång en vätgasmarknad som enbart grundar sig på förnybara energikällor. Balansgången mellan att skuffa markna den så snabbt som möjligt mot förnybara energikäl lor och att säkerställa tillräckliga mängder privata investeringar på marknaden för att industrin ska ha råd att byta till grön vätgas från fossila energikällor, har varit i centrum av debatterna som hittills förts i Europaparlamentet. Ifall vi hamnar för långt på nå gondera sidan av denna balansgång, är det planeten och kommande generationer som står för notan.

DETTA HAR ÄVEN en bred majoritet av Europaparlamen tariker förstått, vilket kan ses i Europaparlamentets vätgasstrategi, som förväntas godkännas i maj. Stra tegins tankar kring vätgasens framtid kommer med säkerhet även att synas i framtida uppdateringar av energidirektiv.

ILLUSTRATION © Vätgas Sverige / FCH JU

NILS TORVALDS FICK BLAND DE FÖRSTA EUROPAPARLAMENTARIKERNA LÄSA DELAR AV KONTRAKTET MELLAN EU OCH VACCINTILLVERKAREN CUREVAC I JANUARI.

HUR GICK DET SEN?

i ntervj U ELISABET RANTSCHUKOFF

Under de nio år som Nils ”Nicke” Torvalds varit Europaparlamentariker har sex specialmedarbetare gått vidare i karriären. Vi blev nyfikna på hur de så här efteråt uppfattat sin tid inom Team Torvalds. Därför frågade vi våra tidigare medarbetare två frågor:

AXEL HAGELSTAM - slutade augusti 2013 Chef för strategisk planering vid Försörjningsberedskaps centralen

1. FRÄMST AV allt lärde jag mig förstå den inre dynamiken i eU:s sätt att fungera. Denna kunskap har jag haft nytta av vid flera tillfällen, främst då jag jobbade vid Nato. Där är kunskapen om eU begränsad, men behovet av koordinering och samarbete desto större. Också under det finländska eU-ordförandeskapet hösten 2019 var förståel sen för dynamiken mellan institutionerna mycket värdefull.

2. DET FINASTE med att jobba i ett team som Nickes (och Calle Haglunds inn an dess) är den urstarka sammanhållningen samt känslan av att vara med och bygga ett bättre, tryggare och effektivare eU. Och kaffestunderna på kontoret - och alla de oräkneliga skratten!

MATS LÖFSTRÖM – slutade april 2015 Riksdagsledamot vid Finlands riksdag

1. UNDER MINA fyra år i parlamen tet lärde jag mig hur mycket osynligare Svenskfinland och Åland vore utan en svensk språkig parlamentariker från Finland. Det som besluts i Bryssel har betydelse även om det ibland kan kännas oö verskådligt. Det jag lärde mig var att vi genom hårt arbete kunde åstadkomma saker som hade konkret betydelse för mångas var dag. Utan att Nicke och jag hade suttit vid de bord där de slutliga besluten togs, ibland till klockan fem på morgonen, så skulle t.ex. rederierna ha dyrare kostnader om inte vinter- och isförhållandena fanns med i miljö reglerna. Ej heller skulle yrkesfiskare få ersättningar för sälskador. Det jag lärde mig var på riktigt hur viktigt det är att vi alltid har en svensk röst från Finland i parlamentet.

2. EN FANTASTISK arbetsgemenskap där vi alla jobbade långa dagar för att göra skillnad för Svenskfinland och Åland. Trots allvarliga frågor var det alltid lätt att skratta tillsammans i teamet. Att jobba med Nicke var både oerhört roligt och intellektuellt stimulerande med hans långa erfarenhet, djupa kunskap och intresse för mycket.

JERN – slutade november 2013 Samhällspolitisk chef på Google

1. JAG LÄRDE mig så oerhört mycket att det är svårt att veta var man ska börja. Den stora lärdomen var nog hur viktigt det är att analytiskt sätta sig in i substansen av lagförslag och ta in många olika per spektiv för att verkligen axla det politiska och lagstiftnings mässiga ansvaret. Men även hur man som enskild person eller litet team verkligen kan göra skillnad genom att jobba hårt och ambitiöst, även inom väldigt stora institutioner och företag.

2. UTAN TVEKAN alla de härliga och begåvade människor jag fick jobba med, från olika delar av världen och med olika perspektiv, men med en passion för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

KATARINA DAHLMAN – slutade december 2018 Specialsakkunnig inom mil jöfrågor, Finlands ständiga representation vid eU

1. STYRKAN I ett ärligt och öppet samarbete. Det går att göra skillnad och påverka – till och med vara en central kraft i de beslut som fattas - men det lyckas inte ensam. Flitigt fot arbete, samarbete och en öp pen, ärlig dialog är grundpe lare som jag lärde mig att bär långt. Att veta hur parlamentet fungerar i praktiken är också något som jag dagligen har nytta av i mitt nya jobb.

2. DET BÄSTA var helt klart teamet. Vilket gäng! Drivna, kloka, proffsiga, ro liga. Analytiska, smarta, humoristiska, nyfikna, lite knasiga. Teamet var som en familj, där vi delade både skratt och tårar. Mycket av det jag lärde mig och nu bär med mig från tiden i parlamentet kommer just från tea met.

HEIDI

1. VAD LÄRDE DU DIG SOM DU HAFT NYTTA AV I SENARE JOBB?

2. VAD VAR DET BÄSTA MED TEAM TORVALDS-TIDEN?

ANTON NILSSON – slutade november 2019 eU-specialsakkunnig för Ålands frågor vid Finlands ständiga re presentation i Bryssel

1. TEAM TORVALDS var den perfekta skolan för att lära sig det poli tiska hantverket. Både hur man på allvar når resultat i Bryssel och Strasbourg, men också hur viktigt det är att alltid hålla kontakt med folk där hemma. Det är trots allt för dem som vi gör jobbet!

2. DET LÅTER SÅKLART lite nördigt men jag tyckte verkligen om förhandlingarna. Under min tid med Nicke var jag med om flera kluriga trialog-förhandlingar och det var verkligen spännande. Även om det ibland var långa dagar så kände man att man var med och gjorde skillnad. Sedan tyckte jag alltid om resorna hem till ”verkligheten” tillsammans med Nicke och alla diskussio ner över kaféborden med intresserade människor.

BEATA BJÖRKVALL – slutade november 2020 Politisk sakkunnig i Renew Europe-gruppen i Europapar lamentet

1. JAG HAR tagit med mej att allt brukar gå smidigare genom ett positivt och lösningsorien terat samarbete. En enskild meP kan ha stort inflytande på eU-politiken inbegripet det politiska spelet inom Eu ropaparlamentet.

2. TEAMET UTAN tvekan! Under åren har jag arbetat ihop med flera olika personer och stämningen och positiva arbetssättet har alltid varit det samma. Och tillgången till en superb kaffemaskin. :)

Åländska samhällsläraren a nders Casén U tbildar en ny generation eU roPéer

DET FÖRSTA ÄR digitaliseringen, numera ser man säl lan papper och penna i skolmiljön. Jag tror också att dagens snabba tempo gör att det blir allt svårare för oss att försjunka i djupare och mera omfattande tex ter. Samtidigt är det idag mycket lättare att snabbt hitta relevant material om företeelser i samhället. Sedan försöker jag knyta ihop det som står i böck erna med det som sker utanför skolan. En annan sak som tillkommit med åren är faktakollen, inte så lätt alla gånger.

4. HUR SER DU ATT LÄRARE KUNDE ENGAGERA UNGDOMAR BÄTTRE I EU -FRÅGOR?

CELINDA NORDQVIST

ANDERS CASÉN ÄR lärare i samhällskunskap vid Ålands Lyceum och har i många år engagerat ungdomar i samhällsfrågor både på nationell och eU-nivå. Här berättar Casén mer om sin bakgrund och varför det är så viktigt att ungdomar involveras i samhällsdis kussionerna.

1. BERÄTTA OM DIG SJÄLV OCH VARFÖR DU BLEV JUST SAM HÄLLSLÄRARE?

BÅDA MINA FÖRÄLDRAR var lärare, min far undervisade i samhällslära och var i viss mån politiskt engagerad, så kanske det i tiden påverkade mitt yrkesval? Jag tog studenten i Gamlakarleby 1975, fullgjorde militär tjänstgöringen i flottan och studerade sedan till po litices magister vid Åbo Akademi. Sedan 1984 bor jag i Mariehamn och trivs utmärkt; närheten till natur, hav och segelbåten ger en livskvalitet jag uppskat tar. eU-engagemanget tog fart efter Sovjetunionens kollaps när vi i snabba ryck skulle rikta blickarna västerut och Ålands handelsläroverk startade en eU

kurs som jag fick ta hand om. Sedan har det fortsatt av bara farten.

2. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT UNGA PERSONER LÄR SIG OM SAMHÄLLET OCH EU ?

JAG FÖRSÖKER BETONA våra möjligheter att påverka både politiker och tjänstemän, samtidigt som vi bör vara medvetna om alla särintressen och även deras försök till påverkan. Mycket handlar om informell maktutövning. Även diskussioner kring sociala me dier och deras påverkan på oss som personer och på demokratins sätt att fungera tas upp. Och visst är det lättare att leva i ett samhälle när man vet hur det fungerar? Jag försöker också betona att våra resurser är begränsade, vi kan inte få allt och det gäller att prioritera när det gäller satsningar i samhället. Här kommer vi ofta in på fördelningspolitik och rättvi sefrågor. Gällande eU-frågor brukar vi ofta diskutera motsättningar mellan kortsiktiga nationella intressen och gemensamma mera långsiktiga intressen. Det finns 27 nationella parlament i eU och alltid är det val någonstans...

DET FINNS ALLTID studerande som gärna tar sig an lite större utmaningar och för dem är olika riksomfattan de tävlingar (exempelvis Generation €uro, reds. anm.) både sporrande och engagerande, samt ger ofta en fördel i studentproven. Det gäller att först informera sina studerande om dessa evenemang och sedan på olika sätt puffa på t.ex. när man möts i skolans kor ridorer. Framgång och engagemang smittar lätt av sig på de yngre årskullarna. Jag har dessutom gjort ett flertal studiebesök till Bryssel under åren med olika grupper av studerande och tydligt märkt hur dessa resor har ökat intresset och engagemanget kring det som sker i unionen. Vi har även internt i skolan ar rangerat frågesporter kring eU-relaterade ämnen och försöker även med jämna mellanrum bjuda in per soner, speciellt tidigare studerande, som jobbar med eU-frågor till skolan. Dessa träffar vi även i Bryssel under studieresor.

SÅ SMÅNINGOM ÄR det aktuellt för Anders Casén att läm na över till nya och yngre krafter, men han räknar ändå med att stå till förfogande i kulisserna. Som ett testamente till hans förmåga att engagera sina stude rande har Ålands Lyceum vunnit den finländska fina len av Generation €uro 2017, 2018 samt 2021.

3. HUR HAR DITT SÄTT ATT LÄRA UT ÄMNET FÖRÄNDRATS ÖVER ÅREN?

LITH SPECIALMEDARBETARE

Forêt de Soignes är något som mätt i belgiska mått kan anses en skog, precis som namnet tyder. Även om man sällan kan gå 5 minuter utan att möta andra naturäls kare, så är det oerhört skönt att ha ett ställe nära till hands, där man kan andas ut på helgerna – ibland t.o.m. utan att höra ljudet från trafiken!

CELINDA NORDQVIST

SPECIALMEDARBETARE

Gömd bakom Autoworld i Cinquantenaireparken i Bryssel finns ingången till en utställning med gips gjutningar som få Brysselbor, till och med belgare, känner till. Samlade i ett fåtal rum finns repliker av statyer av allt från hjältar i grekiska mytologin till Michelangelos Den döende slaven. Besökare har även chansen att tala med de anställda vid workshopen, som gärna berättar om statyerna och deras jobb. Ett annorlunda och minnesvärt besök både för turister och lokalbor!

MINNA ÖSTERHOLM

SPECIALMEDARBETARE

Första dagen i Bryssel gick jag förbi en europeisk bokhandel i Ixelles och den blev "min" på en gång. Librebook och Antonio bjuder på vänlig service och böcker från många länder – också Finland och Sverige.

ELISABET RANTSCHUKOFF SPECIALMEDARBETARE I FINLAND

Frederic Blondeel nära St Cathrine-kyrkan var mitt fa voritcaféställe 2013-2020. Nu – kanske beroende på co ronan – har cafét en ny ägare; Atelier Sainte Catherine. Stället är i alla fall borta från turiststråken, var man kan sitta ute året om och ta sin café latte med några utsökta chokladpraliner till. Framför finns en liten damm där ankor simmar och under jultid, fylls hela mittparken av små julstugor där det säljs glühwein, rostade nötter och juldekorationer.

ALEXANDER LÅNG SPECIALMEDARBETARE - KONTORSANSVARIG

På slagfältet i Waterloo sammanbinds lugnet, naturen och historiens vingslag. Till skillnad från EU-kvarteren och Bryssels centrum känns det som att det är tyst, lugnt och tomt där. Det är kanske helt enkelt så att den finländska längtan till naturen också spelar in på stämningen.

JOHANNES

FOTO © Derek Blyth/The Brussels Times