Öländsk ordlista

Här är några ord typiska för de öländska dialekterna som man hör runtom på ön. Precis som i en annan del av världen vi tycker mycket om, Skottland, är det svårt och ibland omöjligt att hänga med när en öbo pratar med en bred och uråldrig dialekt. Men precis som i Skottland är folk genuina och trevliga, så det är bara att nicka med i samförstånd så löser sig det mesta.

aank på/anke på – ångra sig ”de ha ja nôô aannk på” ’det har jag ofta ångrat’ bakanfö(e) –bakom ”ho sto bakanfö dörra å lyddes heel tin” ’hon stod bakom dörren och lyssnade hela tiden’ fåk –snöstorm ”Nä gålsfôôlk va åt otta på julmöen, så ble de ett aglitt oväde me fôk, s’att de kuunn ta åån ifrån en. De snöa, s’att en knafft kunn si siin hänne.” ’När gårdsfolket var på julottan på juldagsmorgonen, så blev det ett förskräckligt oväder med fåk, så att det kunde ta andan ur en. Det snöade så att man knappt kunde se sina händer.’ fänta –flicka (främst norra Öland) ”däe va e stackes fäänt som så alldes förbi ut” ginglig –ostadig ”en jingli stol” (språkprov från Sandby/ Gårdby) gräbba –flicka (främst södra Öland) ”de e graann gräbber” ’det är vackra flickor”

blinning –kroppkaka utan fläsk ”fläsket rääckt iint, vi ble tvungne å jöe ett pa blinning” bollhorva –fotbollsplan damp –unghäst ”ja anker som e hunn på att ja iint ble ve gåls-boes gåål damp, får han ä ett sånt åverdrevet kräk så karjer” ’jag grämer mig som en hund över att jag inte köpte grannens gula unghäst, för han är ett alldeles utmärkt präktigt djur’, ”dampa skaLka mä fänta på aLvare så såån fök” ’unghästen skenade med flickan på Alvaret så att sanden rök’

drittle/drettel –söla/spilla med vätskor, ge ut i småportioner ”drettel iint ut nu!” ’spill inte ut nu’ horva/höörva –liten (inhägnad) åker, åkerlapp, igenvuxen åker ”häängn in e höörv” ’hängna in så det blir en horva’, ”dåm dä hörvra” ’de där horvorna’ hörk/höörke –pigg, kry, karsk, frisk och stark ”kon va så hörk å frisk” jongle –gå lite ostadigt, vingligt, hållningslöst eller släntrande ”kommô injonglens som e gammel utresen ko” ’komma invinglande som en gammal avmagrad ko’ jålk –småpojke ”han va ju bae en liten jålk nä en kuunn sjiikk en efte kräka” ’han var ju bara en liten småpojke när man kunde skicka honom efter boskapen’ kroppkakvälling –kroppkakspad som till ungefär hälften blandat med mjölk användes som dryck till kroppkakor.

myyck/mööck –mycket ”hå mööck e klocka?”

Får heter inte lamm här. Det heter får.

pratspa –ordflöde ”de va ett falit pratspa på den kaen” prisnosi – kavat, lite uppnosig ”de e e prisnosi fäänt, men ho e falit så grann” ’det är en uppnosig flicka, men hon är farligt vacker’ (språkprov från Högsrum) på hippedippen –nästan, på vippen ”de vae på hippedippen att han ramla neä ifrån tjörktaket” på linkehåll –i närheten ”ja höll mäj på linkehåll ifall han skull behööv jälp” russel/råssel –livlig verksamhet, stor aktivitet, liv och rörelse ”de va ett falit råssel hä e!” siimm (simme) –snöre, bit av snöre ”han haadd en siimm elle et snöå på va sii åm båten” skumme –mörker ”sitt iint å läs i skummet å föstöe ögna” snurpi(g) –högfärdig, lättstött ”den däe frua va så snurpi, ho tyyckt väll att ho va fine än annre männske” söka/söke –må illa, känna sig illa till mods ”ja ble så rädd så de söökt mej” stofögo/stoôfôgo –kräsen, högfärdig ”pojken han e ju så stoåfögo som ban e nu fö tin, så stövla de få ju ja slit opp” ’pojken han är ju så kräsen som barn är nuförtiden, så stövlarna de får ju jag slita upp’ (språkprov från Isof) tingli –lätt och behändig, lättskött, praktisk, lätthanterlig, ”de e så tinglitt” ’det är så praktiskt’ tjiimm –mulna ”de tjimmô liit i kväll” (språkprov från Sandby/Gårdby) tykännas –vara blyg för främmande, om barn ”han tytjänns allti föe främmet folk. Han e så tyen den liill tjoteldinken”

tjoteldink –omhuldat sladdbarn össel –ogräs (grav accent), även lite nedsättande om grönsaker: ” ja vill int ha össel på smörgåsa” Uttalet som anges här är alltid typiskt öländskt, och något mycket speciellt för öländskan är den dubbla betoningen av vokaler. I ordlistan anges detta med två vokaler. Exempelvis ska inledningen av ordet ”aank” alltså uttalas med två a efter varandra som båda betonas: a:ank.

Källor

Isof – Institutet för språk och folkminnen OSDs – Samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter, Institutet för språk och folkminnen

KÖK

KÖK

Smarta hus med modern och inbjudande planlösning.