Geocaching - hobby som ger mersmak

De finns utspridda över hela vårt avlånga land. De är runt 120 000 till antalet och de väntar på att just du ska leta upp dem. Det handlar om geocaching – en hobby som alla kan ägna sig åt och som fungerar utmärkt året om, även i pandemi-tider. Min Husbil i Sverige har talat med Hans Persson, en sedan många år inbiten geocachare.

TEXT: ANN MELLBLOM FOTO: HANS PERSSON

Geocaching innebär i korthet att någon har gömt en burk eller en låda någonstans i världen och därefter matat in dess GPS-koordinater i en geocaching-app. De koordinaterna når du via appen, sedan är det bara att sätta igång. När du har hittat lådan, som innehåller en loggbok, skriver du in dig i loggen. Vanligtvis loggar man också på geocachings hemsida och berättar att man har varit där. Då kan man även lägga till vad som finns på platsen. Kanske en fin badstrand eller en naturskön utsikt, förklarar Hans Persson.

HÖGTEKNOLOGISK SKATTJAKT Man skulle kunna kalla det för högteknologisk skattjakt, och vem gillar inte att leta skatter? Hans Persson berättar att geocaching skapades i USA år 2000 och spred sig som en löpeld över i princip hela världen, undantaget Nordkorea och något annat land. Till Sverige kom det bara ett par månader efter att det först sett dagens ljus i USA.

Men geocaching, fortsätter Hans Persson, är så mycket mer än skattjakt: - Det är ett sätt att komma ut i naturen, att hitta och upptäcka platser man förmodligen aldrig hade kommit till om

Hans med utsikt över Kalixälven.

man inte var ute på skattjakt. Förra sommaren lånade jag och min hustru Camilla svärföräldrarnas husbil och gav oss ut på en geocachingresa. Vi bor i Linköping och kände att det fanns alltför många vita fläckar för oss i norra Sverige. Vi hade en föreställning om att söka upp minst en cache i varje kommun som vi körde genom.

Det blev en lång och spännande resa där paret i möjligaste mån försökte följa väg E4 upp till Pajala utan alltför långa avstickare. Därefter bar det av mot Gällivare, vidare längs inlandsvägen till Östersund, varpå de åter styrde kosan mot hemmet.

MÄNGDER AV SVENSKA GULDKORN Att följa väg E4 gick sådär, medger Hans Persson. Det fanns alltför många spännande cacher att leta fram. Flertalet av dem på natursköna, spännande eller sevärda platser: - Det blev ganska mycket sicksack, för någonstans mellan Gävle och Sundsvall konstaterade vi att vi inte tidigare hade varit i någon av de kommuner vi for genom.

Camilla skriver in sig i en loggbok.

Ett av alla stopp var vid en sjö utanför Jokkmokk.

I gengäld hittade makarna Persson mängder med svenska guldkorn och smultronställen. Cacher gömda på platser som turisten sällan kommer till, som bara lokalbefolkningen känner till. - Vi använde appen som en guidebok och läste vad olika personer berättar om platserna i ord och i bild. Vi gav oss i kast med synnerligen skumpiga småstigar som vi aldrig hade vågat oss in på i vanliga fall, men tack vare appen visste vi att ”jo, det finns en vändplats vid vägs ände”.

Genom andra geocachares inlägg hittade de allt från bra restauranger, fina rastplatser, undersköna utsikter och gömda små stränder till bensinmackar.

GER MERSMAK OCH TUFFARE UTMANINGAR ERBJUDS Geocaching är inget för den som har bråttom. Det gömmer sig så många cacher på så spännande ställen att det kan ta sex timmar att färdas tio mil. Detta är en hobby som ger mersmak, bensträckare, ren luft i lungorna och mängder av härliga upplevelser.

Det Hans Persson beskriver är den traditionella formen av geocaching. Det finns andra varianter för den som önskar tuffare utmaningar.

Ägnar man sig åt mysterycaching får man GPS-koordinater som pekar på en plats där burken inte finns. Istället finns den någorlunda i närheten, men för att hitta den måste du lösa något problem för att få en ledtråd till det faktiska gömstället.

Multicaching är ännu en variant där man når fram till cachen först efter två, tre kanske fyra platser och vid varje plats måste man förstå ledtrådarna för att komma vidare. - Före pandemin arrangerades också event, där man träffade andra geocachare. Det kunde vara en grillkväll, ett museibesök, ett restaurangbesök eller att prova på att göra en eskimåsväng med kajak. Speciellt när man befinner sig en bit hemifrån är dessa event ett roligt sätt att bekanta sig med lokalbefolkningen och ta del av deras bästa tips om sevärdheter i bygden.

BEROENDEFRAMKALLANDE Vem som helst kan gömma cacher. Allt som behövs är att skaffa appen, en bra burk och sedan hitta den där fina platsen att gömma cachen på.

Geocache modell mindre. Geocache modell pytteliten.

Geocache modell större.

Geocachingevent i Tokyo.

- Man skriver in sin cachebeskrivning och får den granskad. Är platsen godkänd får man OK och sedan kan alla andra se koordinaterna. Reglerna är enkla: Det ska vara minst 160 meter till närmaste cache och vissa ställen ska undvikas, som nationalparker, såvida man inte har fått speciellt tillstånd, och militära områden, betonar Hans Persson.

Det finns en uppsjö av appar. Den största är gratis och bakom den står företaget som hanterar webbsidan. Den finns för både iPhone och för Android. Sedan finns betalappar, men Hans Persson menar att den normala gratisappen räcker långt.

Han avslutar med en skämtsam brasklapp: - Prova geocaching, men risken att du blir beroende är stor!

Geocache med skoj kamouflage.

Husbilen i norska Besseggen.