Utsatt läge

Under århundraden har utfyllnader utmed Bäveån och i Byfjorden skapat land ur havet. Där ligger Uddevalla, staden som mer än en gång drabbats av översvämningar.

TEXT: ANNA LENNINGER

Havet med skeppsfarten och fisket, bergen med stenen, skogen och virket och däremellan dalgångar med små jordbruk. Landskapet vid Byfjorden och Bäveåns mynning utgör de förutsättningar som byggt staden Uddevalla.

Utsikten från Stadshusets takterrass är storslagen. Fjordens vatten, mjuka fjäll, i väster Uddevallabron. Bostadsområden i grönska, energibolagets höga skorstenar. Och Skansberget, varifrån den svenska armén mer än en gång skjutit sönder och bränt ner staden som under århundraden ömsom tillhört Danmark-Norge, ömsom Sverige.

Den äldre stadskärnan ligger uppströms i Bäveåns dalgång. Från Stadshuset sett är dagens stadskärna avskärmad från fjorden genom Skansberget. Men det som framförallt skiljer den centrala staden från havet är den infrastruktur som tillhört en omfattande hamnverksamhet samt annan skrymmande verksamhet.

Överta industrimark

Precis som i andra städer finns tankar kring att låta bostäder, handel och publika platser överta industrimark i nära kontakt med fjorden. Uddevalla räknar med att befolkningen växer och att behovet av bostäder därför kommer att öka. Hamnverksamheten, som har behov av en ny djuphamn, planerar för en flytt något längre ut i Byfjorden. Flera kajer i den inre hamnen är dessutom obrukbara för transporter på grund av dålig markstabilitet.

Under århundraden har utfyllnader utmed Bäveån och i Byfjorden skapat land ur havet och staden har återkommande drabbats av översvämningar. Under fyllnadsmassorna finns lera som ytterst långsamt komprimeras under den påförda tyngden. – I alla tider har människor haft ett kort tidsperspektiv och byggt där man inte borde bygga, säger Tomas Brandt, enhetschef vid Kulturmiljö och samlingar, Bohusläns museum och tillägger: – Marken här vid museet har sjunkit flera decimeter sedan det byggdes på 1980-talet.

Viktig pulsåder

Skeppsfarten har historiskt utgjort en så viktig ekonomisk pulsåder att det varit nödvändigt med ett direkt möte mellan vatten, vägar och bebyggelse. – Översvämningar är inget nytt. Vi kan inte säkert veta om man accepterade att kajer och andra hamnområden stod under vatten under vissa väderförhållanden – eller om en stormflod hanterades som något oförutsett som sedan relativt snabbt glömdes bort, säger han.

Företrädare för den offentliga kulturmiljösektorn i Västra Götalands och Hallands län har samarbetat för att skapa sig en bild av vilka effekter som ett förändrat klimat beräknas få på kulturmiljön. Översvämningar framstår som en av de viktigaste frågorna. Flera av de geografiska nationella riskområden som av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utpekats som framtida översvämningsområden ligger i Västsverige. Uddevalla är ett av dem. Vid högt vattenstånd i fjorden pressas havsvatten in i Bäveån och utgör den främsta orsaken till översvämningar i centrum.

Nya årsringar

Det arbete som i olika utsträckning påbörjats i landets kommuner kommer enligt Tomas Brandt att skapa nya årsringar i stadskärnorna. Därför är det viktigt att även kulturmiljöaktörer, som har specifik kunskap kring vad som skapar upplevelsevärden, kommer till tals.

De stora effekterna av klimatförändringarna har inte visat sig än i Uddevalla. Nu är det främst utformningen av de planerade skyddsåtgärderna som behöver diskuteras. Tekniska lösningar är nödvändiga för att skydda kulturmiljön, men sättet på vilket tekniken förhåller sig till stadens många olika tidsskikt och upplevelsevärden är komplext.

Kommer landets vattennära stråk att kantas av likartade murar och kajstråk i betong, cortenstål, granit eller trä?

Tomas Brandt lyfter fram vikten av att inte förlora estetiska värden och tidsdjup vid de nödvändiga förändringarna. Gamla kajer med skeva murar och trappor har patina och berättar om en äldre stad med andra förutsättningar.

Saknar kompetens

Uddevalla kommun saknar egen strategisk landskapsarkitektkompetens. Därför har Malmöbaserade Sydväst arkitektur och landskap handlats upp för att agera motsvarande stöd.

Åsa von Malortie är projektledare för uppdraget som påbörjades 2018. Kommunen hade då förkastat ett alternativ med en port mot inkommande högvatten placerad i Byfjorden och tagit ett principbeslut om att bygga översvämningsskydd längs Bäveån. Sydväst fick i uppdrag att arbeta fram ett gestaltningsprogram för de stråk och publika platser som berörs av projektet ”Kajpromenad med översvämningsskydd”. – För att skydda den befintliga stadsmiljön som ligger lågt är ett uppstickande skydd i anslutning till vattnet ett rimligt alternativ, säger hon.

Däremot behöver skyddet inte ha en enhetlig utformning utmed hela sträckan. Det kan te sig rationellt och ekonomiskt effektivt att låta samma teknik och material återkomma men då riskerar andra viktiga aspekter av stadens skiftande karaktär att gå förlorade.

Med stövlarna på – när havsnivån är hög och Bäveån svämmar över når vatten upp i den gamla staden. Bild från översvämning i slutet av 1960-talet.

FOTO: STEN GRANATH ©/BOHUSLÄNS MUSEUM

Komplexa utmaningar

Det finns en risk med att allt för tidigt välja en specifik teknisk lösning när utmaningarna i stadsbyggandet är många och komplexa.

– Ofta är det många bakomliggande frågor som behöver adresseras innan vi kan ta oss an den specifika planeringsfråga som ett uppdrag gäller.

Som exempel nämner Åsa von Malortie hur ett planområde definieras. Hur görs gränsdragningen i förhållande till de planerade åtgärderna och vilka möjliga effekter utanför planområdet beaktas? Det är lätt att låta befintliga gator och ledningar styra kommande byggnation när det i stället kan vara bättre att skapa ett helt nytt och mer ändamålsenligt vägnät. Vidare måste inte översvämningsskydd vara strandnära och utgöra kant mot hav eller å utan kan utgöra en integrerad del av en nyanläggning.

Kontakten mellan vattnet och transportleder på land har varit avgörande för stadens ekonomi. Här en ögonblicksbild från 1923 med stationshuset från 1903 i fonden.

FOTO: OKÄND/BOHUSLÄNS MUSEUM

»I alla tider har människor haft ett kort tidsperspektiv och byggt där man inte borde bygga.

Tre principer

För att illustrera olika strategier presenterade Sydväst skisser som visade tre olika principer för att möta översvämning från havet vid en nybyggnation: ett med befintliga låga markhöjder och uppstickande skydd i anslutning till strandlinjen, ett där översvämningsskyddet integreras i en förhöjd kaj, till vilken ny bebyggelse på säker nivå ansluts för att i bakkant ansluta till befintlig huvudgata på en lägre nivå, och slutligen ett där bakomliggande huvudgata höjs upp och ny bebyggelse med nödvändig angöring byggs på säker nivå, samtidigt som översvämning accepteras på andra ytor. Det sistnämnda alternativet skulle kunna ses som en indirekt antydan om att låta visst land återgå till havet.

Planerarna i Uddevalla har tillsammans med konsulter inom olika teknikområden inledningsvis haft kunskap om markförhållanden, skredrisk och beräknade klimatförändringar. Men under arbetets gång utvecklas och fördjupas med nödvändighet kunskapsläget, något som måste kunna tas tillvara och påverka kommande beslut.

Givet kunskapsläge

Det är enligt Åsa von Malortie rimligt att ha visioner om till exempel utbyggnad och att sätta igång en planeringsprocess utifrån ett visst givet kunskapsläge. Men klimatanpassad stadsplanering kräver tillgång till mångsidig kompetens och måste få ta tid för att det ska vara möjligt att hantera allt som komplicerade projekt innebär.

Hon är övertygad om att stadsbyggandet inte längre kommer att ske som ”vanligt”. Ett fördjupat, närmast filosofiskt, samtal behövs om vad det är vi siktar mot med klimatanpassning och vad det får kosta. Är målet att ingen människa ska dö? Att räddningstjänsten kan ta sig fram? Eller att ingen ska lida ekonomisk skada?

– Vad man än gör finns en rad problem att hantera. Föroreningar, instabilitet, sjunkande marknivåer – och en redan befintlig stad som ligger där den ligger, säger Åsa von Malortie.

Hon tillägger att det finns lösningar för översvämningar från havet och ån liksom för hanteringen av instabil mark. En stor och ännu olöst utmaning i relation till klimatförändringen för Uddevalla är hanteringen av framtida skyfall från de stora omgivande avrinningsområdena.