SAMTALET: Kontoren behöver förstärkning

Kontoren behöver förstärkning

Mattias Gustafsson saknade ett landskapsarkitektkontor med en tydlig grön profil och startade därför Urbio år 2010. Vilken roll kan en landskapsarkitekt spela när det handlar om att samverka med naturen, med vattnet?

TEXT OCH FOTO: ANNA LENNINGER

På väggen bakom Mattias Gustafsson hänger en illustration på ett litet barn i regnjacka och gummistövlar framför en regnskördartunna. Det är en principskiss över hur regnvatten från ett stuprör på ett flerfamiljshus kan komma till glädje på vägen mot en recipient. Det är samma slags tunna som byggvaruhandeln säljer till villaägare – fast snyggare och bättre anpassad till en stadsmiljö.

Regnskördartunnan är ett idékoncept som först utförts på ett antal bostadsgårdar i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. På en av gårdarna har nu regnskördartunnorna stängts av så att inget vatten kan tappas ut för lek eller bevattning. Man vill inte ha besvär med vatten på ”fel” plats utan låter det gå direkt till det ordinarie dagvattensystemet. På en annan gård har en annan förvaltare på eget initiativ kopplat ett droppbevattningssystem till kärlets kran och använder vattnet för bevattning i intillliggande planteringsytor.

– Det är genialiskt – att inte vi kom på det själva, säger Mattias Gustafsson med ett skratt.

Att en förvaltare ser nya möjligheter och utvecklar något som landskapsarkitekter initierat är positivt och visar hur något föds ur en kedja av mer eller mindre uppenbara influenser.

– Men att vi i projekteringsledet är avklippta från driftskedet försenar en kunskapsutveckling som snabbare skulle kunna omsättas i andra projekt. >

»Samhället måste utveckla system för hur stora mängder regnvatten som ska kunna mellanlagras för att pö om pö användas för bevattning av stadsgrönskan.

Regnskördartunnor om några kubikmeter på ett antal gårdar skulle kunna avfärdas som fina inredningsdetaljer. Visserligen med pedagogisk potential men utan nämnvärd inverkan på hantering av stora mängder regnvatten. I all sin enkelhet illustrerar de emellertid flera olika aspekter som är relevanta för arbetet med anpassning till nya väderförhållanden. Och Mattias Gustafsson tror på lösningar som inte är beroende av komplicerad teknik och krävande drift.

Klimatomställningen innebär inte enbart stora mängder vatten vid skyfall utan också långa perioder av förödande torka. I delar av östra Sverige är detta redan påtagligt. När träd torkar och dör, och markens vattenupptagande förmåga försämras, förstärks ett förändrat klimats negativa inverkan ytterligare.

– Samhället måste utveckla system för hur stora mängder regnvatten som ska kunna mellanlagras för att pö om pö användas för bevattning av stadsgrönskan.

Att använda dricksvatten är redan idag problematiskt, och det lär inte bli bättre när kostnader för drickbart vatten ökar. – Apropå droppbevattning, som kan vara ett effektivt sätt att styra vatten till växtrötter – det finns miljöcertifieringssystem som inte godkänner denna teknik för bevattning. Syftet är att hushålla med dricksvatten, men det slår även mot metoder som använder regnvatten som en resurs.

Takvatten från en privat fastighet tillåts inte orenat ledas till kommunens dagvattenledning. Men vid skyfall gäller andra regler. En nyanlagd innergård får inte vara helt kringbyggd, någon form av öppning för utflöde vid skyfall måste finnas. Förlorade värden i byggnader och infrastruktur mätt i ekonomiska mått är ett större samhällsproblem än att orenat vatten ibland når recipienten.

Samhällsplaneringen sker inom en töjbar väv av gränser, fysiska såväl som administrativa.

Men vattnet följer tyngdlagen och väljer den kortaste möjliga sträckan, det bryr sig knappast om administrativa gränser.

Urbio har projekterat en skyfallsanläggning i Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. Parken är en av stadens klassiska 1900-talsparker och en av de mest nyttjade. Slitaget från besökare och olika publika evenemang är stort. Vid regn blev vattnet tidigare stående centralt i parken, vilket ytterligare komplicerade skötseln av de stora gräsytorna.

– Vårt uppdrag var att skapa förutsättningar för att gräsytorna bättre ska tåla besökstrycket och inte behöva återställas lika ofta som tidigare. Lösningen utgörs av en kombination av regnbäddar och magasin under markytan samt en höjdsättning som styr översvämning mot bestämda delar av gräsytorna.

Under projektets gång väcktes frågan om det vore möjligt att även ta hand om vatten från en sträcka längs en angränsande väg. Vatten från körbanor omhändertas normalt separerat, men när nu resurser lades på dagvattenhantering i parken kanske även gatans vatten skulle kunna hanteras lokalt?

Gränsen mellan trafikkontorets och stadsdelens domäner blev väldigt tydlig när förslaget först kom på tal, berättar Mattias Gustafsson. Men efter långa diskussioner kan vatten nu avledas från en av Västerbrons avfarter via särskilda ränndalar till ett fördröjnings- och reningsmagasin under en ny, upphöjd perennplantering i Rålambshovsparkens skyfallsdel.

Mattias Gustafsson startade Urbio AB i Stockholm 2010. Han saknade ett landskapsarkitektkontor med tydlig inriktning på gröna frågor. Landskapsarkitektkontor utan grön inriktning kan låta motsägelsefullt. Men arbetet på de kontor han då hade erfarenhet av präglades av en starkt urban trend där biologisk mångfald inte betraktades som stadsmässig. I dag är inställningen i branschen en helt annan.

– Nu behövs förstärkning på kontoren med personer som har specifik kompetens kring hydrologi och VA för att klara framtida planeringsuppgifter.

Enligt Mattias Gustafsson befinner sig samhällsplaneringens och samhällsbyggandets aktörer i en aktiv fas av kontinuerlig fortbildning. Hans uppfattning är att många initiativ och innovationer kommer från eldsjälar som tillåts experimentera lite vid sidan om den ordinarie arbetsstrukturen.

Landskapsarkitektkontoren har störst inflytande i tidiga planskeden när det är möjligt att påverka lokaliseringar av byggnation i förhållande till mark, vatten och vegetation. Då är det också lättare att hänvisa till kommunens eller bostadsbolagets egna policydokument.

– Men landskapsarkitekter har en viktig roll även senare genom att gestalta lösningar för omhändertagande av vatten så att tekniska frågor löses samtidigt som publika platser utvecklas.

Regnet faller utanför Urbios kontor. Men inte mer än att trottoarens lutning och körbanans bombering leder vattnet till brunnarna och vidare ur synhåll.

Ett höstregn som håller sig inom VA-dimensioneringens gräns.

Idag behövs förstärkning på kontoren med personer som har specifik kompetens kring hydrologi och VA för att klara framtida planeringsuppgifter, menar Mattias Gustafsson.