Din trädgård behövs

Privata initiativ är nödvändiga i arbetet med att klimatsäkra samhället. Men det är svårt att reglera ekosystemtjänster på privat mark.

TEXT: HARALD KLEIN

Klimatförändringarna gör att nederbörden ökar, vilket i sin tur ökar behovet i den bebyggda miljön av vegetation och mark som inte är hårdgjord för att det ska vara möjligt att hantera nederbörden när befintliga dagvattensystem inte räcker till. Kraven på våra grönytor ökar i takt med förtätningen av vår bebyggda miljö eftersom den ofta innebär ännu mer hårdgjorda ytor.

En hård och tät yta, som asfalt eller ett tak, släpper varken igenom eller suger upp vatten. Beroende på ytans lutning och form rinner vattnet snabbt bort och belastningen på dagvattensystemen blir hög.

Släpper igenom

En mjuk yta, som en gräsmatta eller en rabatt, kan släppa igenom och infiltrera vatten. Men hur det ser ut under markytan spelar också stor roll. Möjligheterna att infiltrera dagvatten varierar utifrån de lokala förutsättningarna kring hur marken är beskaffad – den så kalllade terrassen är avgörande för markens infiltrationskapacitet. SLU-forskaren Johanna Deak Sjöman har gjort en jämförelse mellan områden i Lomma och Lund, som bara ligger åtta kilometer från varandra. Hon visar att trots att marken i Lomma hamn består av dubbelt så mycket hårdgjord yta som marken i ett villaområde i Lund så är volymen vatten som kan infiltreras per ytenhet lika stor. Skillnaden beror på att det i Lomma är porös sandmark medan det i Lund är kompakt lermark.

Utöver markytan och terrassen så spelar vegetationen en viktig roll. De amerikanska forskarna Xiao och McPherson visade i en studie att ett stort lövträd under sommartid hindrar 80 procent av ett 20 millimeters regn att nå marken. Denna ekosystemtjänst kallas för interception, det vill säga infångande eller hejdande, och är den del av nederbörden som fastnar i vegetation, till exempel i trädkronor, och som avdunstar därifrån utan att nå underliggande mark.

Trädkronans täthet

Hur stor interceptionen är beror förstås på trädkronornas täthet. För lövträd kan tätheten även variera över året. Samma studie visar att avlövade grenverk hindrar 15 procent av nederbörden från att nå marken. Barrträd är exempel på träd som har hög interception under hela året‚ de fäller ju inte sina barr och dessutom har de en väldigt stor ”lövyta”. Som bekant suger vegetationens rötter även upp vatten från marken som sedan transpireras ut i luften och torkar upp fuktig mark så att mer vatten kan infiltreras.

Genomsläpplig mark, vegetation och grönytor är alltså mycket viktiga verktyg i arbetet för att klimatsäkra staden och det blir viktigare och viktigare att planera dessa ytor. Men det är en stor del av grönytorna som kommunerna – som är de som ansvarar för att översvämningar inte ska drabba befolkningen – inte har rådighet över. Den marken är oftast inte heller allmänt tillgänglig. Det handlar nämligen om den privatägda marken, eller kvartersmarken som det heter i plansammanhang. I många grönplaner pekas kvartersmarken ut som viktig, men kommunerna har i princip alltså inga planeringsverktyg för den.

Avgörande roll

2016 publicerades en rapport med titeln Får ekosystemtjänster tillräckligt stöd i PBL? från det av Boverket stödda projektet BEST. Åtta kommuner ingick i projektet tillsammans med två länsstyrelser och två regioner. I rapporten konstateras det att Plan- och bygglagen (PBL) har en avgörande roll för möjligheten att skapa förutsättningar för den grönblå infrastrukturen och följaktligen produktionen av ekosystemtjänster. I projektet studerades vilket befintligt lagstöd PBL erbjuder med syftet att bevara, stärka och skapa grönblå infrastruktur:

”PBL ger verktyg för att styra över detaljer som exempelvis fasadfärger, men det saknas möjlighet att styra över principiella övergripande frågor som har betydelse för hållbar utveckling. Lagstiftningen fokuserar i stor utsträckning på byggnaderna i sig trots att vi idag lägger allt större vikt vid det som händer i rummet mellan husen och hur detta rum ska utformas.”

Det är alltså svårt att reglera ekosystemtjänster på privat mark. Förutom visst skydd av befintlig vegetation går det egentligen bara att anvisa var byggnader inte får stå. Hur marken behandlas går inte att reglera – det är fritt fram att hårdgöra den om man vill. Äganderätten för den enskilde går före allmänna intressen.

»Äganderätten för den enskilde går före allmänna intressen.

Illustrationer: Caroline Axelblom

Problematisk planeringspraxis

Förutom att lagstiftningen är svag är även rådande planeringspraxis, där förtätning länge har varit ett ledord, problematisk.

Helena Hanson, som är forskare i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, har i en ny studie undersökt hur privata trädgårdar påverkar dels den biologiska mångfalden i staden, dels trädgårdsägares välmående. Hon konstaterar att ur båda dessa perspektiv är de urbana trädgårdarna minst lika viktiga som allmänna gröna ytor.

Vilka värden som en trädgård kan ha beror på storlek, ålder och design. I studien uttrycks kritik mot att nya bostadsområden ofta har små trädgårdar med liten eller ingen plats för exempelvis träd. För att de urbana trädgårdarna ska nå sin fulla potential måste både trädgårdsägare och kommunen förändra hur man planerar, utvecklar och sköter dem. Enligt Helena Hanson behöver trädgårdsägare få mer och bättre information om vad de kan göra för att bidra till den biologiska mångfalden, och kommunen måste bli medveten om att små trädgårdar inte kommer att bidra särskilt mycket till mångfalden.

Får ersättning

Ett intressant exempel gällande dagvattenhantering på kvartersmark står VA Syd för. Genom projektet Plats för vatten kan Malmö- och Lundabor få 2 500kr i ekonomisk ersättning om de kopplar bort sina stuprör från ledningsnätet och istället tar hand om regnvattnet på sin egen tomt. VA Syd har ett verktyg som kan beräkna hur stor volym av vatten som behöver fördröjas vid 20 mm regn (vilket ju är interceptionskapaciteten hos ett större träd). Man visar en mängd olika metoder för att skörda regn, och under hashtagen #tusendroppar på Instagram har en känd trädgårdsprofil publicerat klimatsmarta växtval, roliga lösningar för att ta hand om regnvatten och praktiska råd för trädgårdsintresserade. VA Syd är också med och sponsrar utmärkelsen Årets Regnskördare inom Weibulls tävling Trädgårdshjälte.

Personligt ansvar

Det personliga ansvaret i klimatfrågan belystes för några veckor sedan i en insändare i DN från läraren och ekologen Emma Ådahl, där hon önskar att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, skapar en liknande informationsbroschyr som ”Om krisen eller kriget kommer” som skickades ut till alla hushåll i Sverige år 2018.

Syftet med broschyren var att betona individens ansvar att vara förberedd att klara sina egna grundläggande behov vid en krissituation. Insändarskribenten betonar att klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden är reella kriser och att befolkningen behöver få grundläggande kunskap om detta och om vilka konkreta åtgärder man som individ kan göra.

Några av dessa åtgärdsförslag kunde kanske vara att plantera ett träd och riva upp hårdgjorda ytor från sin egen tomt.

Illustration: Caroline Axelblom