40
TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT
Din trädgård behövs
Privata initiativ är nödvändiga i arbetet med att klimatsäkra samhället. Men det är svårt att reglera ekosystemtjänster på privat mark.
T E X T: H A R A L D K L E I N
K
limatförändringarna gör att nederbörden ökar, vilket i sin tur ökar behovet i den bebyggda miljön av vegetation och mark som inte är hårdgjord för att det ska vara möjligt att hantera nederbörden när befintliga dagvattensystem inte räcker till. Kraven på våra grönytor ökar i takt med förtätningen av vår bebyggda miljö eftersom den ofta innebär ännu mer hårdgjorda ytor. En hård och tät yta, som asfalt eller ett tak, släpper varken igenom eller suger upp vatten. Beroende på ytans lutning och form rinner vattnet snabbt bort och belastningen på dagvattensystemen blir hög.
Släpper igenom
En mjuk yta, som en gräsmatta eller en rabatt, kan släppa igenom och infiltrera vatten. Men hur det ser ut under mark ytan spelar också stor roll. Möjligheterna att infiltrera dagvatten varierar utifrån de lokala förutsättningarna kring hur marken är beskaffad – den så kal�lade terrassen är avgörande för markens infiltrationskapacitet. SLU-forskaren Johanna Deak Sjöman har gjort en jämförelse mellan områden i Lomma och Lund, som bara ligger åtta kilometer från varandra. Hon visar att trots att marken S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1
i Lomma hamn består av dubbelt så mycket hårdgjord yta som marken i ett villaområde i Lund så är volymen vatten som kan infiltreras per ytenhet lika stor. Skillnaden beror på att det i Lomma är porös sandmark medan det i Lund är kompakt lermark. Utöver markytan och terrassen så spelar vegetationen en viktig roll. De amerikanska forskarna Xiao och McPherson visade i en studie att ett stort lövträd under sommartid hindrar 80 procent av ett 20 millimeters regn att nå marken. Denna ekosystemtjänst kallas för interception, det vill säga infångande eller hejdande, och är den del av nederbörden som fastnar i vegetation, till exempel i trädkronor, och som avdunstar därifrån utan att nå underliggande mark.
Trädkronans täthet
Hur stor interceptionen är beror förstås på trädkronornas täthet. För lövträd kan tätheten även variera över året. Samma studie visar att avlövade grenverk hindrar 15 procent av nederbörden från att nå marken. Barrträd är exempel på träd som har hög interception under hela året‚ de fäller ju inte sina barr och dessutom har de en väldigt stor ”lövyta”. Som bekant suger vegetationens rötter även upp vatten från marken som sedan
