Tidskriften STAD nr 35 – Planera för reträtt

STAD TIDSKRIFTE N

Debatt och reflexion om urbana landskap 35

DEC 2021

Pris: 99 kr

Planera för reträtt Vi behöver jobba med naturen, inte mot den

DESSUTOM: Hej då macken! | Parken som aldrig blir klar | Han brinner för stadsplanering

Gymma ute!

Ett utegym med stark karaktär, uthållig kvalitet och snygga former. Kebnes prisbelönade design erbjuder en stor mängd träningsformer och övningar för både experter och entusiaster med egen kroppsvikt som motstånd. Läs mer på www.nola.se Kebne Utegym Design Kauppi & Kauppi Alltid tillverkat i Sverige.

Nola Industrier AB Produktutveckling: Stockholm +46 (0)8—702 19 60 Order, offert & export: Malmö +46 (0)40—17 11 90

3

INNEHÅLL

STAD #35 LEDARE: I grumligt vatten………………………………………………… 6

FORSKNING PÅGÅR: Effekten av ideellt engagemang… 49

Notiser…………………………………………………………………………………… 8

Framtidens park är aldrig färdig………………………………… 51

TEMA: Planera för reträtt………………………

Hej Mustafa Sharif!………………………………………………………… 54 17

Först när vattnet skvalpar mot farstubron……………… 18 Efter skyfallet…………………………………………………………………… 22 Utsatt läge…………………………………………………………………………… 29 Planerad reträtt………………………………………………………………… 34

REFLEXION: Varför har vi så svårt att bry oss?…………… 38 DEBATT: Där bristen råder……………………………………………… 39

Hej då macken!………………………………………………………………… 56 Recension…………………………………………………………………………… 62 REFLEXION: Förändrad relation……………………………………… 66

15

Din trädgård behövs………………………………………………………… 40 SAMTALET: Kontoren behöver förstärkning……………… 44

22 56

17

4

STAD TIDSKRIFTEN

Tidskriften STAD – debatt och reflexion om urbana landskap fångar upp trenderna, speglar utvecklingen och lyfter fram forskning och praktik för håll­ bar stadsutveckling. Tidskriften STAD ges ut av Tankesmedjan Movium som arbetar med stadsutvecklings­frågor och ­ finns vid SLU. movium.slu.se

Till dig som är prenumerant: Vi utvecklar STAD digitalt.

Under tiden behåller vi samma lösning som under pandemin – vi skickar en länk där du kan läsa STAD digitalt.

CHEFREDAKTÖR

Titti O ­ lsson, 040-41 52 13 titti.olsson@slu.se ANSVARIG ­U TGIVARE

Caroline Dahl caroline.dahl@slu.se REDAKTION

Karin Andersson Caroline Dahl Kolbjörn Guwallius Lena Jungmark Anna Lenninger OMSLAGSILLUSTRATION

Caroline Axelblom

Följ oss!

Utgivning 2022

Du har väl inte missat Tanke­­ smedjan Moviums nyhetsbrev?

STAD nr 36 Sovstaden vaknar – 7 mars. Släppmingel på Form/ Design Center i Malmö – 8 mars.

Här publicerar vi krönikor, debatter och intervjuer och berät­ tar om våra projekt, publikationer och arrange­mang.

STAD nr 37 Stad ur barns och ungas perspektiv – släppmingel i samband med konferensen Publika parker och stadsrum och H22 i Helsingborg den 30 maj.

Teckna dig här för att följa oss kontinuerligt! movium.slu.se/ nyheter/nyhetsbrev

På movium.slu.se och på Facebook berättar vi mer om innehåll och gäster på våra tidningssläpp.

Välkommen!

GRAFISK FORM OCH PRODUKTION

Tomas Rudström, Södra tornet ANNONSER

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@mediarum.se PRENUMERATION

movium.slu.se, klicka vidare till Tidskriften STAD, eller mejla movium-prenumeration@slu.se eller ring 040-41 50 16 HELÅRSPRENUMERATION

Fyra nummer 396 kr Utlandsprenumeration Europa 596 kr ADRESS

SLU Alnarp Tankesmedjan Movium Box 190 234 22 Lomma TRYCK

TMG Öresund, Taberg, 2021 ISSN

2001-631x

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Vi gör STAD! Tidskriften STAD är en av Tankesmedjan Moviums profilprodukter. Movium finns vid SLU och agerar utifrån mottot urban natur – human stad. Forskning, planering, design och förvaltning av urbana landskap står i fokus för vårt arbete. Utgångspunkten är att se utemiljön som en oumbärlig resurs i ska­ pandet av attraktiva och hållbara städer.

GR AND PUBL IC

Domino

BÄN KBO RD D O M IN O FO RM G IVARE J ES PER STÅH L , 2020 1 0 0% ÅTERVU N N EN ALU M IN I U M O L JAD MAH O G NY

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

byarumsbruk.se

LEDARE

I grumligt vatten

N

:C

AR

OL

E IN

AX

ELB

LOM

En ljummen fuktig luft med doft av klor letar sig in i näsan. Lätta krusningar går över ytan när fötterna glider längs det lätt räfflade kaklet på den sluttande bottnen. Tempererat vatten stiger upp mot låren och fuktar den nedre delen av baddräkten. Lutad mot bassängkanten intar jag min plats, låter benen flyta upp. Sträcker ut mig vågrätt under ytan och tänker på konstsimmerskan Esther Williams; jag sprattlar lite tafatt med fötterna. Där kommer någon simmande i dunklet förbi oss andra där vi ligger och guppar: Hej! Den här speciella kvällen är Lågedammsbadet i Hörby förvandlat till biosalong; det är arkitekturfilmfestivalen ArchFilmLund som startar så här. Vi biobesökare har gjort oss till ett med ett för sammanhanget helt oväntat element: vatten. Filmduken tangerar nästan ytan. Alla våra vanliga biobesökarbeteenden är som bortblåsta. Vi är avklädda på mer än ett sätt.

Kan vi ens ha förväntningar? Vad händer med rummet? Med filmen vi ska se?

Med oss?

Det franska – till form, uttryck och handling minst sagt excentriska – science fictionfantasy-dramat De förlorade barnens stad från 1995 exploderar i reflekterande färgsensationer över ytan.

Vi ger oss hän. Vatten skvalpar även på filmduken, smutsigt, grumligt och inte minst förorenat av ondska. En futuristisk stad ligger långt ute vid horisonten. Stora, taggiga minor rullar runt och förvirrar alla seglatser.

RA

TI

O

I den här världen finns det vuxna som stjäl små barn. De sätts i roddbåtar och tas till staden långt därborta. En ond härskare, en vetenskapsman och en rad kufiska figurer har utrustat platsen med laboratorier där barn föds upp i provrör, där individer klonas. Här råder det totala förfallet, parallellt med ett slags dekadens. Någon gång har någonting gått alldeles fel, provrör har exploderat, en vetenskapsman har kastats i havet och lever sen dess på dess botten.

IL L

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

US T

6

Vad handlar det hela om? Jo, om att den ondaste av dem alla, herr Krank, har förlorat förmågan att drömma. Han vill till varje pris få tillgång till barns hjärnor och därigenom åter få tillgång till drömmarna – därför rövar han bort barn. Han skyr inga medel. De som ska bryta detta förlopp och rädda barnen är en liten flicka och en cirkusartist, vars lillebror stulits, en man som kan spränga kedjorna han är bunden med men som har ett barns sinne. De blir ett udda hjältepar som själva håller på att gå under flera gånger.

Jag tänker där i vattnet på den danska journalisten och författaren Carsten Jensen, som menar att vuxna har kapitulerat i fråga om en sann omställning av samhället med hänsyn till det som händer i klimatet.

Men det handlar inte om vi och de, det är en fråga om vi och ni. Vuxna, säger Jensen i en debattartikel i Sydsvenskan, har abdikerat och säger: vi kan inte ändra oss, men det kan ni som nu är unga, det är ni som ska lösa problemen.

Risken finns att det, som i filmen, har gått för långt. I desperation jagar vuxna efter barnets förmåga till fantasi, till drömmar, till närvaro – medan världen blir allt smutsigare och råare, allt mer dunkel och destruktiv. I det offentliga samtalet om omställning ropas det idag allt oftare efter konstens uttryckssätt – man efterlyser berättelserna som går in i mage och hjärta. Det räcker inte med kunskap som stannar i huvudet, det blir aldrig till insikt.

Efter två timmar för oss i vattnet segrar barnen i filmen. Den onda världen exploderar. Cirkusartistens lillebror, pojken som rövades bort i filmens början, ser oss i slutscenen rakt in i ögonen, äter obekymrat på en korv och rapar rakt in i rutan.

Jag sover, lätt frusen, med raggsockor på fötterna den natten.

T I T T I O L S S O N , C H E F R E D A K T Ö R S TA D

Citykross utmanar begreppet jord Se vår lm iC tykross-fi

I takt med att klimatet förändras blir det allt viktigare att ta hand om både dagvatten och värmeböljor.

Hasselfors Gardens version av kolmakadam är en produkt med flera klimatsmarta fördelar.

CITYKROSS är speciellt framtagen tillsammans med Stockholms Stad för att säkra plats för trädens rötter och stadens vatten.

CITYKROSS GROVA PORSYSTEM ger goda möjligheter för rötterna att utvecklas väl.

SUBSTRATET ÄR EN BLANDNING av krossad sten, biokol och grönkompost.

YTAN KOMPAKTERAS INTE, så växtbädden kan enkelt ta emot regnvatten.

För mer information om Citykross och våra andra jordar kan du kontakta kundcenter på 020-50 50 70 eller gå in på vår hemsida

hasselforsgarden.se/landscaping

8

NOTISER

Kunskapen brister Djur saknar skydd i planeringen.

PLANERING Hur står sig djurens

Omfattande insatser krävs för att stänga käftarna.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Prognoser och åtgärder vid ökad gång och cykling. Scenarier om olycksutvecklingen. Rapportförfattaren Krister Spolander lyfter vikten av satsningar på sammanhållen och väl underhål­ len infrastruktur, god halkbekämp­ ning, säkrare korsningar och lägre hastigheter. Att regionerna och försäkringssystemen står för vård­ kostnaderna medan väghållarna svarar för det förebyggande arbetet ser han som ett systemfel. Det eko­ nomiska incitamentet till att bekosta nödvändiga åtgärder i den fysiska miljön ligger inte hos dem som pla­ nerar, anlägger eller sköter vägar, gång- eller cykelbanor. Det krävs enligt FOT omfattande insatser för att sluta gapet.

ANNA LENNINGER

ANNA LENNINGER

FOTO: ANNA LENNINGER

TRAFIK När fler människor går eller cyklar kommer ofrånkomli­ gen antalet olyckor med oskyddade trafikanter att öka. Statistik från trafikvårdande myndigheter och or­ ganisationer och sjukvården, samt motsvarande källor från de stora cykelländerna Danmark och Neder­ länderna, visar detta på ett överty­ gande sätt.

Samhällets strävan mot att gång och cykling ska utgöra en allt större del av trafikarbetet är ett lovvärt mål, liksom strävan efter att minska risken för allvarliga skador. Men dessa båda mål divergerar – därav liknelsen med ett uppspärrat kroko­ dilgap.

Fotgängarnas förening, FOT redo­gör för sambanden i rapporten

FOTO: ANNA LENNINGER

Som ett krokodilgap

rättigheter när vi planerar våra städer?

Frågan ställs på arwidssonstif­ telsen.se till Marcus Hedblom, pro­ fessor vid Institutionen för stad och land, SLU Uppsala.

Svaret är att samhällsnyttan i princip alltid går före djurens rätt.

Miljöer med unika naturvärden och som hyser arter uppsatta på EU:s art- och habitatdirektiv har dåligt skydd mot avverkning. Tumregeln vid exploatering från ett ekologi­ perspektiv är att bevara större och bredare korridorer med natur av bra kvalitet – ju mer desto bättre. Och det finns ett antal kommuner som sticker ut med framgångsrika exem­ pel vid nybyggnation: Örebro, Umeå, Malmö och Kristianstad. Överlag är dock kunskapen om hur biodiversiteten påverkas av byggnation låg. Vi borde lära oss mer om hur de vilda däggdjuren, som rådjur, igelkottar och ekorrar mår, förflyttar sig och interagerar i våra städer. Men, säger Marcus Hedblom till arwidssonstiftelsen.se, blivande landskapsarkitekter tycks på senare tid flytta fokus från design till djur och natur. Marcus Hedblom är även engagerad i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring hur djur påverkas av den omfattande artifi­ ciella belysningen.

NOTISER

Gamla rävar prisas De hyllas för sina insatser för lek.

LEK Nu, när decembermörker rå­

FOTO: ANNA LENNINGER

der, vill vi gärna minnas och påminna om en solig dag i september när det var prisutdelning i Rålambshovspar­ kens amfiteater på Kungsholmen i Stockholm. Utomhusscenen ligger i anslutning till Rålis, en av stadens bemannade parklekar, och båda är uttryck för äldre tiders parkför­ valtningars förmåga att bygga park för både fest och vardag, öppna för såväl ung som gammal. Lekfräm­ jandet delade ut årets lekpris till Eva Norén-Björn och det på grund av pandemin uppskjutna priset för 2020 till Manne af Klintberg.

Båda har under långa yrkesliv verkat för att uppmärksamma leken som essentiell för det enskilda bar­

Lekotop – vad är det?

Nytt begrepp förenar lek- och ekosystem­ värden.

STADSRUM Parkenheten i Örebro kommun arbetar aktivt för att kom­ munens lekplatser ska bli de upp­ levelserika platser som forskning visar att de bör vara.

– Ett av våra allra viktigaste upp­ drag är att bidra till goda uppväxt­

net och som fundament för ett civili­ serat samhälle.

Eva Norén-Björn är utbildad barnpsykolog och har arbetat för Lekmiljörådet, Barnmiljörådet och Barnombudsmannen – en succes­ sion av statliga organisationer där lek och fysisk miljö efter hand getts allt mindre betydelse. Hon har även medverkat i ett stort antal böcker och skrifter som fortsatt finner nya läsare. ”Leken som livsluft” är pris­ motiveringens rubrik och en välfun­ nen beskrivning av Eva Norén-Björn. ”Utan leken stannar livet” är rubriken på motiveringen för ut­ märkelsen till Manne af Klintberg.

Som clownen Manne har han roat (och nog även oroat) barn och vuxna, bland annat i just Rålambshovspar­ kens amfiteater i den kommunalt drivna parkteaterns regi.

Han har varit en av de ihärdiga röster som bidragit till att barnkon­ ventionen inkorporerats i svensk lag. Som en av få kulturskapare har han också arbetat och lekt med teckenspråk för barn med olika grad av hörselskada.

TRÄD Fenomenet med trädkronor som följsamt formar och anpassar sig efter sina grannar brukar kal­ las crown shyness. Flera försök har gjorts att förklara blygheten. Bland annat tror man att det rent meka­ niskt kan vara så att skotten skadas vid kontakt och slutar växa. Andra argumenterar för att trädens skott behöver ljuset som utrymmet ger för att klara sig, medan andra hävdar att träden kemiskt skyddar sig med gas­ molekyler för att förhindra skav och nötning i vinden. Gåtan med varför de undviker kontakt har diskuterats under många år men väntar ännu på sin slutgiltiga lösning.

ANNA LENNINGER

FREDRIK JERGMO

förhållanden i kommunen, säger Mimmi Beckman, planerare på park­ enheten.

För den som arbetar med utom­ husmiljöer innebär det att skapa förutsättningar för barns lek i sti­ mulerande naturmiljöer. Men den praktiska kunskapen om hur ett landskap kan utformas för att upp­ fylla både barns och växters behov saknas i stort. Hur ska platser med naturmaterial anläggas för att klara det slitage som barns lek ofrånkom­ ligen innebär?

Movium Partnerskapsprojektet Naturbaserade leklandskap för barn och unga ska förhoppningsvis kunna

ge några svar. I samverkansprojek­ tet ingår forskare från SLU tillsam­ mans med Örebro kommun och Ur­ bio. Landskapsarkitekter från Urbio medverkar sedan tidigare i arbetet med lekmiljöer i Örebro.

Ordet lekotop stammar ur diskus­ sioner bland deltagare i andra lek­ platsrelaterade forskningsprojekt.

Mimmi Beckman tror att lekotop blir ett begrepp som fylls med något skiftande innehåll beroende på vem som använder det. För henne inne­ bär det en naturlik miljö som förenar lek- och ekosystemvärden.

FOTO: DAG PEAK, CC BY 2.0, VIA WIKIMEDIA COMMONS

Blyga trädkronor Vad får träden att anpassa sig?

ANNA LENNINGER

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

9

10

NOTISER FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

Dynamisk förändring Nya stadslandskap speglar tid och rum i Nantes.

FOTO: CAROLINE DAHL

STADSRUM Parallellt med floden Loire i den franska staden Nantes löpte tidigare ett starkt trafikerat genomfartsstråk. Efter önskemål från medborgarna har stråket omge­ staltats. Nu finns här flera samman­ kopplade gröna rum med varierande program och grader av aktivitet. Om­ rådet var historiskt en av flera flod­ armar som ursprungligen delade upp Nantes stadskärna i flera öar men som tidigt blev igenfyllt till förmån för mer land. Omgestaltningen visar på ett fint sätt hur relationen mellan land och vatten dynamiskt kan för­ ändras över tid och ge besökaren en chans att dela denna förståelse.

Mitt emot 1400-talsslottet Châ­ teau des Ducs de Bretagne har en vattenspegel anlagts som minner om att området en gång var täckt av vatten förutom att effektfullt spegla själva slottet.

Lite längre västerut får stråket en mer aktiv prägel med en halvmåne­ formad förvrängd fotbollsplan som sätter de vanliga spelreglerna ur bruk. Feydball, med hänvisning till områdets namn Carré Feydeau och football, är gestaltad av arkitekt­ firman Barré Lambot i samarbete med landskapsdesignern Guillaume Sevin. Bara i den krökta spegeln ser allt ut som ”vanligt” – en bra påminnelse om att det som vi tar för givet håller på att förändras med klimatkris och andra samhällsför­ ändringar.

I de avsmalnande delarna av stråket är enkla gröna rum iordning­ ställda för ögat och klimatet. De ned­ sänkta platsernas murar fungerar fint som sittplatser för besökare som kommer till stadskärnan.

CAROLINE DAHL

Hohögsgatan i Malmö när det begav sig.

Misslyckad satsning Cykelgatan blev en besvikelse.

TRAFIK STAD nr 30 berättade vi om Malmös försök med en så kal­l ad cykelgata i ett villaområde. På en cykelgata måste den övriga trafiken anpassas till cykeltrafiken och tra­ fikmiljön ska vara utformad på ett sätt som får ner hastigheterna och prioriterar cyklister. Nu har försöket avslutats och enligt Sydsvenskan blev det en besvikelse. Medelhastig­ heten på bilarna sjönk visserligen, men boende upplevde gatan som mindre säker och mer otrygg. Att gaturummet blev trängre bidrog inte bara till sänkta hastigheter utan även till att cyklar och bilar kom när­ mare varandra.

– Det är synd att det inte funkade.

Det var ändå roligt att man gör så­ dana här försök att få en bra cykel­ miljö. Det har ju varit otydligt med sikten och trångt. Jag har försökt stå på mig när jag cyklar, men man måste ändå väja för trafiken, sa Anna Schütte, en av de boende, till Syd­ svenskan.

Men Malmö stad har inte gett upp idén, som fungerar i flera andra eu­ ropeiska länder. Troligen blir det ett försök på en mer central gata nästa gång där cyklarna är fler än bilarna.

K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

NOTISER

Stockholm ingår i Viable Cities, men har många utmaningar för att kunna bli en klimatneutral stad.

FOTO: BOEL JONSSON

Först i ledet Checka in Små invånare erbjuds tjusiga hotell.

DJURLIV Vid Tinnerö naturreservat strax utanför Linköping finns en ny entrébyggnad – ett vind- och regn­ skydd för besökare som också fun­ gerar som uteklassrum för lärande och dessutom som hotell för insek­ ter, fåglar och fladdermöss. Vid en sökning på nätet mäts insektshotell både i kubikmeter och kvadratme­ ter, ibland är de högst eller bredast.

Några kallar sig Sveriges största insektshotell, andra till och med kanske världens största.

Hur som helst, Linköping, Malmö, Mölndal och flera andra städer i Sverige erbjuder idag stora, tjusiga hotell för våra minsta invånare i det urbana eller stadsnära landskapet.

Kampen för biologisk mångfald i världen går in i ett avgörande skede och ju fler som bygger insektshotell desto bättre. För insekterna, men kanske ännu mer för det allmänna medvetandet om hur beroende vi människor är av naturens mångfald.

Vill du bygga ett eget insektshotell?

Inspiration finns bland annat på Naturskyddsföreningens, Naturhis­ toriska riksmuseets och Göteborgs botaniska trädgårds hemsidor.

FREDRIK JERGMO

FOTO: FREDRIK JERGMO

Se upp!

En sån kotte i huvudet betyder livsfara.

TRÄD Plötsligt är gångstigen av­ spärrad med rep och framför mig ligger det en gigantisk kotte på marken. Så stor att jag måste lägga

Fler städer ska gå före i omställningen.

KLIMAT Innovationsprogrammet Viable Cities (ungefär ”livskraftiga städer”) utökades under hösten från nio till 23 kommuner, som har be­ stämt sig för att gå före och försöka bli klimatneutrala redan till år 2030.

Kommunerna ska testa nya arbets­ sätt och lösningar på problem och dela lärdomar med varandra under projekttiden. Tanken är att sam­ verkan i sig ska snabba på omställ­ ningen. ”Men, det finns inget facit. Vi vet ännu inte hur den klimatneutrala och hållbara staden ser ut. Det är det vi arbetar med”, skriver projektet på sin hemsida.

med mina solglasögon i bilden för att minnas och förstå. Kotten till Araucaria bidwillii (brödgranssläktet) väger tre kilo och mäter 30 centimeter.

Att få den i huvudet är direkt livs­ farligt för en passerande då trädet är omkring 35 meter högt och kot­ ten tung och stenhård. Det har sitt ursprung i Queensland i Australien men just denna individ släppte sina kottar i Villa Thuret, Jardin Botani­ que, i franska Antibes i september.

FREDRIK JERGMO S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

11

12

NOTISER

Nu är det nog!

FOTO: STOCKHOLMS STAD

P-platser för elspark­ cyklar utreds.

TRAFIK Malmö stads styrande poli­ tiker har fått nog av hur elsparkcyk­ lar slängs huller om buller i staden och försvårar för fotgängare och cyklister. Under hösten inträffade en dödsolycka i Västerås när en äldre man körde in i en elsparkcykel som hade lämnats på en cykelbana.

En utredning i Malmö ska nu titta på om elsparkcyklarna måste ha bestämda parkeringsplatser och om tjänsten måste upphandlas, likt kommunens system för hyrcyklar som aldrig ligger slängda eftersom de måste återlämnas och kopplas in på fasta punkter. En majoritet i riksdagen har också under hösten krävt hårdare tag mot uthyrningen av elsparkcyklar och flera vill se en lagstiftning på området. Regeringen har hittills hänvisat till att det finns möjligheter att begränsa en del av problemen via lokala ordningsföre­ skrifter.

Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd (C) och Anna König Jerlmyr, finansborgarråd (M) framför en muralmålning.

Konst lyfts fram

Fler muralmålningar i Stockholm.

KULTUR Stockholms stad kommer att delta i projektet Wall Street Stockholm, som ska genomföra en stor festival med offentlig konst i form av muralmålningar, skulpturer med mera under nästa år.

– Vi tror att projektet kommer att synliggöra och skapa intresse för

den offentliga konsten och Stock­ holm som kulturstad, säger kulturoch stadsmiljöborgarråd Jonas Nad­ debo (C) i ett pressmeddelande.

Målet är att 222 konstverk ska skapas under 2022.

K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

CITATET:

»Den bästa egenskapen en arkitekt kan ha 2021 är att förstå sin tid.« FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

G E R T W I N G Å R D H I B R A N S C H A K T U E L LT. S E

NOTISER FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

Sinnligt möte Sensorer mäter våra reaktioner på natur.

Kropp möter rum Åter dags för stadskroki i Lund.

HÄLSA Handledsburna sensorer ska kunna lära forskare mer om naturens betydelse för vardagslivet, det hoppas forskare vid SLU. Förra året började man bygga upp ett la­ boratorium för att i liten skala kunna testa den bärbara utrustningen.

Meningen är att man ska kunna samla in data i realtid från den omgivande miljön som analyseras.

Förhoppningen är att man kan bidra till att utveckla kunskapen om hur sensorteknologi kan användas i forskningen om hur människan på­ verkas av miljön.

FOTO: MARIANNE PERSSON

K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

TRAFIK Inom ramen för stadsmil­ jöavtalen har Trafikverket under hösten beviljat stöd på 75 miljoner kronor till cykelfrämjande åtgärder i 17 kommuner. Staten finansierar hälften av projektkostnaden och kommunerna gör motprestationer som också anses främja cyklandet.

Avsmalnade körbanor på samma ytor, fler cykelparkeringar och cy­ kelvänliga arbetsplatser är några av motprestationerna som ger kom­ munerna i huvudsak nya cykelbanor.

Bland mottagarna finns både små och stora kommuner, bland andra Åmål, Hultsfred och Göteborg.

Nästa ordinarie ansökningsperiod för stadsmiljöavtalen stänger i slutet av januari.

KULTUR Stadskroki under ledning av konstnären Johan Sunesson har blivit ett återkommande inslag under Konsthelg i Lund, som i år arrange­ rades den 16–17 oktober. Gallerier, ateljéer och biografer bjuder in, folk vimlar runt, stadsrummet sjuder.

Vad händer i modellens kropp när den möter trappan på Lunds domkyrka? Lutar den inte lite? Och hur placerar sig då benet, foten?

Människor som njuter i höstsolen längs den medeltida domens sten­ vägg överraskas av en man i beige rock – det är Johan Sunesson – som går runt med en högtalaranlägg­ ning i släptåg, och delar högt och ljudligt med sig av sina tips om hur tecknarna kan hitta linjerna som lyckas fånga en hel situation där på papperet. Fem minuter. Tystnad och koncentration. Sen drar de vidare med ljudanläggning och stafflier. Det är sånt som plötsligt kan hända en söndag i stadens offentliga rum.

I alla fall ibland.

K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

TITTI OLSSON

Lättare att cykla 75 miljoner till bättre cykelinfrastruktur.

Hurra för Movium!

NY BOK Med anledning av Tanke­ smedjan Moviums 40-årsjubileum 2020 genomfördes under förra året en rad rundabordssamtal med ett antal nyckelpersoner vid SLU. Uti­ från dessa samtal har Movium nu sammanställt en antologi med titeln Urban natur – human stad. 40 år med SLU Tankesmedjan Movium. Boken består av personligt hållna texter och reflexioner från såväl SLU:s

forskare och tidigare verksam­ hetsledare som yrkesverksamma i branschen. Tankesmedjans egen framtidsspaning avslutar boken med en berättande bildessä. Läs ett ut­ drag på sidan 18! Boken kommer ut vid årsskiftet och ingår i Tankesmed­ jan Moviums bokserie Stad & Land med nummer 190. Den går att köpa i vår nätbokhandel och ladda ner som PDF. Läs mer på movium.slu.se.

FOTO: TITTI OLSSON

Nu kommer jubileumsboken.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

13

14

NOTISER

I ny kostym Lekutställningen visas på H22.

LEK Utställningen LEK! visades på

FOTO: HELLE NEBELONG

Form/Design Center 2018. Nästa som­ mar blir den en utomhusutställning un­ der Helsingborgs stadsmässa H22. ­ H22 är Helsingborgs stora välfärds­ satsning där staden vill utveckla morgon­dagens lösningar för en ökad livskvalitet i en smartare och mer hållbar stad. Flera nya lekplatser och lekstråk kommer att invigas.

Utställningen LEK! föräras ny grafisk kostym och kompletterande text där Helsingborgs långvariga arbete med lek lyfts fram. Utställningen visas med både svensk och engelsk text.

Katalogen finns på Form/Design Centers hemsida.

LENA JUNGMARK

Eget revir

Vuxna stannar utanför.

STADSRUM Kolle 37 är barnens egen plats mitt i Berlin. Hit är alla barn mellan 6 och 16 år välkomna för att leka, bygga, snickra, göra keramik och smide. Fyra anställda personer finns på plats, men andra vuxna får stanna utanför – det är ju barnens eget ställe. Här är det gratis att vistas och öppet alla vardagsef­ termiddagar.

FOTO: LENA JUNGMARK

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

LENA JUNGMARK

15

NOTISER

Glädjefull arkitektur Detaljer piggar upp.

FOTO: LENA JUNGMARK

ARKITEKTUR Glad blir den som vistas i ett av Berlins sex Unesco­ skyddade modernistiska bostads­ områden, Gartenstadt Falkenberg, byggt 1913–1915 och ritat bland an­ nat av den tyske arkitekten Bruno Taut. Inspirationen kom från den engelska trädgårdsstaden.

LENA JUNGMARK

Kyrkogård blev park Vilt liv välkomnas.

FOTO: LENA JUNGMARK

STADSRUM I stadsdelen Prenz­ lauer Berg, nordöst om centrala Berlin, har två äldre kyrkogårdar gjorts om till offentlig park. Lek­ redskap samsas nu med gravar och klättring är tillåten överallt utom på gravarna. Parken är samtidigt en viltrefug och hyser ekorrar och kattugglor.

LENA JUNGMARK

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

16

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

INNEHÅLL: Först när vattnet skvalpar mot farstubron............... 18 Efter skyfallet.............................................................22 Utsatt läge..................................................................29 Planerad reträtt.........................................................34 REFLEXION: Varför har vi så svårt att bry oss? . .....38 DEBATT: Där bristen råder........................................39 Din trädgård behövs...................................................40 SAMTALET: Kontoren behöver förstärkning.............44

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

17

TEMA:

Planera för reträtt

Hur ska vi förhålla oss till det stigande vattnet? Den frågan diskuteras överallt i världen. Vallar och murar byggs. Vatten pumpas. Men detta är kortsiktiga och otillräckliga lösningar, menar allt fler forskare. Det är hög tid att vända blicken åt ett annat håll och gå i en annan riktning.

T E M A I L L U S T R AT I O N E R : C A R O L I N E A X E L B L O M

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

18

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

I en inledande essä i Moviums nya bok Urban natur - human stad frågar sig Carola Wingren om hon kan bo kvar i staden vid kusten …

J

ag spänner på mig skidorna på farstubron och tar en tur över fälten. Detta fritidshus i Sveriges inland är inte mitt hem just nu, men kommer det att bli så framöver? Kommer jag att vara en av dem som flyr staden i en tid när klimatförändringarna minskar stadens attraktionsvärde? När staden blir sämre som boplats på grund av värmeöar och ökande temperaturer? Eller på grund av att källare och vistelseytor svämmas över för att den hårdgjorda staden inte förmår hantera de skyfall som ökar?

Kommer jag att flytta när den attraktiva staden vid kusten blir en sämre boplats än idag, och priset på den egna bostaden sjunker i takt med insikten om stigande havsnivåers negativa effekter på fastigheternas trygghet, säkerhet, värde och livsmiljö?

Redan idag sker en utflyttning från städer som Stockholm och Göteborg, kanske mest grundat på höga bostadspriser och en oro för luftföroreningar och buller som kan leda till ökande hälsorisker. Men också på grund av de negativa effekter som pandemin fört med sig i förhållande till det traditionella stadslivet med sitt kulturella utbud och rika jobbmöjligheter. Ska ett förändrat klimat och dess negativa effekter på stadslivet,

inte minst vid kusten, sätta än mer fart på flytten från staden och sökandet efter ett bättre och tryggare liv utanför storstadens gräns?

Kampen för att minimera klimatförändringarna blandas ofta samman med kampen för att bevara ett lokalt landskap som livsrum och fysisk miljö för de människor som bor och försörjer sig där.

Denna sammanblandning bidrar till att mer eller mindre realistiska målbilder för en högsta temperaturökning ställer sig i vägen för relevanta klimatanpassningsåtgärder i landskapet. Istället borde åtgärderna rikta in sig på ett värs­ ta scenario för att främja proaktiva och kraftfulla landskapsarkitektoniska åtgärder i planering, utformning och hantering av en livsmiljö i stark förändring.

Självklart hänger klimatmål och klimatanpassning samman. Men 2-gradersmål eller liknande kan inte få styra de planer som tas fram. Istället måste landskapsarkitekten – i samarbete med beslutsfattare och andra professioner –

ä v n k t r s s r t v ö e a F ttn S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

19 utveckla lösningar och långsiktiga strategier som inbegriper möjligheten att temperaturen ökar mer och i accelererande takt. Landskapsarkitekten måste tänka in föränderligheten och osäkerheten i sin planering och utformning av den fysiska livsmiljön – för landskapet å ena sidan och klimatet å den andra är inte alls samma sak. Det framtida fysiska landskapets utveckling är beroende av de verkliga klimatförändringarna och människors agerande i landskapet i relation till dessa förändringar. Det är i detta fallet verkligheten som har betydelse och inte de mål som satts upp eller de värden som önskas.

Snabba och omfattande landskapsförändringar kopplade till klimatet slår hårt mot det liv som finns på en plats: djur och växter flyttar sina habitat geografiskt och över tid – om det inte går så illa att de slås ut. Det kan komma en tid då även människor uppfattar det som mer fördelaktigt att flytta än att skydda sig mot värme eller väta. Att utforska en sådan framtid och koppla samman scenariot med landskapsförvaltning,

-utformning och -planering kan bidra till att människor, kommuner och regioner kan förbereda sig för och diskutera hur en klimatanpassning kan eller bör gå till. Genom kunskapsutveckling och kunskapsspridning får alla en chans att agera i tid.

Därför är det dags att tänka längre än 2-gradersmålet och planera för att havsnivåerna kan stiga med betydligt mer än en meter inom överskådlig tid.

Strategierna för hur skydd eventuellt kan byggas, eller bebyggelsen kan dras tillbaka från kusten, måste baseras på möjliga, troliga och ofta fruktade hotbilder och inte endast på önskningar om en bättre framtid. Om omställningen eller de förändringar som tas som utgångspunkt för landskapsutformning och planering visar sig vara överdrivna är det mindre problematiskt än om hoten om förändring inte beskrivs och förstås med full intensitet. För kanske är även dessa siffror en underdrift när allt kommer till kritan. >

alp t u s r b a r f on … ar mot S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

20

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

UR KOMMANDE BOK Carola Wingrens essä är ett utdrag ur antolo­ gin Urban natur – human stad. 40 år med SLU Tankesmedjan Movium, som ges ut vid årsskif­ tet i Moviums bokserie Stad & Land. För att fira tankesmedjans 40-åriga verksamhet reflekterar här ett antal inbjuda nyckelpersoner från SLU och bran­ schen över det offent­ liga rummet – vad har hänt och vad kommer kanske att ske i fram­ tiden i den urbana livsmiljön?

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Förändringar är svåra att acceptera, inte minst när det handlar om ny konkurrens eller förlust av befintliga värden.

Länder, städer eller privatpersoner vallar in sig i rädsla för det stigande havet, för att skydda sig själva, den odlingsbara jorden och det man lever av. Men samtidigt leder hårda skydd mot havet till ökad erosion längs angränsande kuststräckor där havet istället tar ut sin rätt. I denna kamp mot stigande hav och ökande stormar är det ofta de rikare som förmår att bygga skydd. De fattigare på tomten bredvid är de som förlorar såväl land som försörjning på grund av en ökad erosion.

I Sverige och i västvärlden är polariseringen mellan fattig och rik inte lika tydlig som i många andra länder eller världsdelar. Men effekterna av stranderosion i anslutning till hårda skydd finns det många exempel på även längs Sveriges kuster, inte minst i Skåne.

Och även här kan det vara lättare för

resursstarka orter som Falsterbo och Skanör (Vellinge kommun) att driva en tillståndsprocess för invallningar mot havet, såväl i relation till naturkrafterna som till olika lagrum och en miljööverdomstol. Efter mångmiljoninsatser och många arbetstimmar fick Vellinge kommun i maj 2020 slutligen besked om att deras skydd mot havet får lov att byggas.

M

en även om den kampen är vunnen så fortgår en annan som handlar om invånarnas känsla för landskapet, landskaps­ identitet och utsikt. Många är de som överklagat de skyddsvallar som planeras, trots att avsaknaden av dem skulle innebära att den egna fastigheten på sikt skulle bli obeboelig. Detta synliggör i allra högsta grad att kunskapen om koldioxidutsläppens påverkan också på det egna landskapet ännu inte trängt in i medvetandet hos delar av en inhemsk befolkning. Det är först när vågorna slår mot farstubron som hotet blir verkligt och förståeligt. Så är vi tillbaka där diskussionen började; att kunskapen om ett hot troligen måste bli mer än teoretisk och intellektuell för att alla ska agera tillsammans i god tid och på ett relevant sätt.

I mitt tidigare arbete med inriktning på kommunikation om abstrakta framtida landskapsförändringar som stigande havsnivåer, har jag tillsammans med bland annat en koreograf försökt öka den kroppsliga förståelsen hos mina masterstudenter i landskapsarkitektur inför ett sådant scenario. Mina egna och studenternas iakttagelser antydde att den kroppsliga och känslobaserade kunskap som skapades i samband med olika övningar och framträdanden var avgörande för deras förståelse och möjlighet att angripa problematiken på ett mer engagerat och kunnigt sätt i sina gestaltade lösningar. Jag har benämnt ansatsen eller metoden som reflective motion, men skulle också kunna beskriva den som en metod där ett slags augmented reality (förstärkt verklighet) skapar ökad förståelse och kunskap.

Vägen till en proaktiv klimatanpassning genom planering och utformning

av framtidens landskap skulle kunna förbättras avsevärt. Bland många möjliga åtgärder vill jag särskilt argumentera för ett par. För det första: att hos medborgare, beslutsfattare, arkitekter och andra professionella etablera en reell och kroppslig förståelse för klimatförändringarna och vad de, på ett lokalt plan, kan göra med mig personligen, med mina medmänniskor, mina anhöriga, mitt landskap och min identitet, genom att erbjuda en fördjupad känsla och förståelse för framtidslandskapet med olika typer av augmented reality.

För det andra: att arbeta mycket konkret med stora strategiska ställningstaganden, konkretiseringar och landskapslösningar som möter mer omfattande och snabbare landskapsförändringar än de som ”matchar” eventuella miljömål.

Klimatet förändras och det får effekter på det landskap som rent fysiskt förändras och förskjuts både i betydelse, identitet, geografi och innehåll. Det är i den verkligheten som landskapsarkitekten jobbar och ska jobba. Jag känner tillförsikt!

VÅ R O D L I N G - VÅ R T H A N T V E R K

CAROL A WINGREN

Professor i ”Landskapsarkitekturens profession och praktik” vid Institutionen för stad och land, SLU.

En selektion av det finaste växtmaterialet som formgivits och vårdats av oss på Stångby Plantskola.

Vi anpassar utifrån dina specifika behov och tar fram lösningar på de utmaningar och önskemål som ställs.

Tveka inte att höra av dig till oss för konsultation i ditt projekt! www.stangby.nu

22

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

Efter skyfallet I somras föll 160 millimeter regn över Gävle på ett dygn. Hur rustar man en stad efter det?

T E X T: K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

D

e extrema skyfallen i Tyskland i juli överraskade både landet och världen. Delar av byar spolades bort när floderna svämmade över av allt vatten som måste ner från sluttningarna i Rheinland-Pfalz och NordrheinWestfalen. Katastrofscener som sällan syns i vår del av världen kablades ut i medierna.

Bara en månad senare var det Sveriges tur när 160 millimeter regn föll över Gävle på ett dygn. Stora delar av staden lades under vatten och vägar spolades bort. Skolstarten som skulle äga rum samma dag fick skjutas upp, bostäder vattenfylldes och ett hus underminerades och blev hängande i luften.

Att kraftiga regnoväder kommer med tätare intervall har länge förutspåtts bli en konsekvens av klimatförändringarna eftersom en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga. Enligt SMHI kan skyfallen bli 20–40 procent kraftigare fram till sekelskiftet beroende på utsläppen. Därför sattes sommarens skyfall av många i samband med den globala uppvärmningen.

Har fullt upp

När STAD besöker Gävle i oktober är det inte mycket som på ytan påminner om skyfallet i augusti. Trafiken flyter på som vanligt på torra gator. Men det allmänS TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

nyttiga bostadsbolaget Gavlegårdarna har fullt upp. En höghusbrand har precis tvingat dem att evakuera boende till paviljonglägenheter som nyss varit upptagna av skyfallsevakuerade.

Håkan Svedlund har hand om återställandet av de översvämningsdrabbade bostäderna. Han visar runt i det mest utsatta området, Hemsta, där vattnet steg flera decimeter över marknivån.

– I stort sett härifrån började vattnet, sedan blev det bara högre och högre, säger han och pekar från bilen medan han kör.

Skålformad yta

Vi följer gatan mellan husen i en knappt märkbar sluttning nedåt. Bebyggelsen här ligger inom en lätt skålformad yta, en skålform som inte märks förrän vid ett extremt skyfall när dagvattensystemet når sin maxkapacitet. Området avgränsas av banvallen för järnvägen och flacka backar i andra riktningar.

Vägen under en järnvägsviadukt strax utanför området vattenfylldes. Den permanenta pumpstation som i vanliga fall håller vatten borta från försänkningen lade av när vattennivån nådde elektroniken.

I en mörklagd marklägenhet på två rum och kök har allt bohag tagits ut och ersatts med tork- och städutrustning. Överallt har gipsskivorna i väggarna

23

skurits av på 80–90 centimeters höjd och regelverket bakom är blottat. Man räknar med att torka ut en lägenhet på cirka tre veckor, därefter måste den renoveras. 1970-talshusen på Hemsta har lyckligtvis bjälklag av betong som dessutom på flera ställen har hållits torrt av plastmattor. Fukten har därför huvudsakligen hamnat i väggarna.

Slut på resurser

– Vi höll på i en vecka ungefär med akuta ärenden. Det är inte bara vi som har drabbats, det är ju villaägare och andra.

Så stort är inte Gävle, så resurserna tog ju slut, säger Håkan Svedlund.

Han berättar att många fick klättra ut

genom fönster när de skulle evakuera sina lägenheter. Dörrarna gick inte att öppna med vatten som tryckte på utanför.

– När det börjar stiga vatten inomhus och man försöker öppna dörren men inte kan öppna den, för det är mer vatten utanför, vad gör man då? Det var bara att samla ihop det viktigaste och kliva ut och vada bort, i stort sett.

I en annan lägenhet är uttorkningen klar och två byggarbetare har påbörjat renoveringarna.

– Det är lite krångligare att bygga baklänges. Inne i lägenheten är det inga större problem, men vid fasaden är det bökigare, säger byggarbetaren > Anders Wallström.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

också handla om att kommuner vill förtäta i områden med äldre bebyggelse där senare bedömningar har pekat ut dem som alltför utsatta.

Fick anmärkningar

FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

24

Staketgatan i centrala Gävle vattenfylldes i underfarten under vägar och järnväg nära centralstationen.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Svårt att åtgärda

När Gavlegårdarna bygger nytt förekommer sedan en tid tillbaka lösningar som sedumtak och öppen dagvattenhantering. Men bolagets äldre bestånd är svårare att åtgärda. Än har man inte kommit fram till något som skulle ändra förutsättningarna just på Hemsta. Ett liknande regn skulle göra samma skada igen.

– Nu måste man ju börja vakna. Man måste börja titta på hur dagvattnet är draget i staden i sin helhet. Det finns en bäck här som ska leda bort vattnet, men den tar inte emot de här mängderna, säger Håkan Svedlund.

Lagen kräver att länsstyrelserna ska verka för att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till bland annat översvämningsrisk och erosion. En granskning som SVT gjorde i slutet av sommaren visade att 40 procent av de kommuner vars byggplaner hade grans­ kats av länsstyrelserna hade fått kritik när det gällde hanteringen av översvämningsrisker. Efterfrågan på låglänta bostäder nära vatten gör att sådan bebyggelse ofta planeras i strid med den kunskap som finns om riskerna. Det kan

Gävle fick förra året anmärkningar av länsstyrelsen på den fördjupade översiktsplanen för Norra Brynäs, en stadsdel som ska byggas på låglänt mark nära Bottenhavskusten. Myndigheten ansåg att dagvattensituationen var otillräckligt utredd. Den behövde lösas för området som helhet snarare än för varje enskild detaljplan, menade man.

– Jag upplever inte att kommunen är okunnig om riskerna men jag skulle önska att de jobbat mer strukturerat och lagt ner mer resurser i tidigt skede, sa Christoffer Carstens som jobbar med hållbar utveckling på Länsstyrelsen i Gävleborg till Gefle Dagblad efter sommarens översvämning.

Thomas Pettersson är biträdande professor i vattenteknik på Chalmers. Han tycker att kommunerna ska akta sig för att bevilja bygglov för låg bebyggelse eftersom det är svårt att skydda den mot översvämningar. Det är också svårt att få ut vatten som väl har börjat flöda in.

Ökad problematik

– Med ökande skyfall och nederbördsintensitet ökar också problematiken med översvämningar i ledningssystemen och utsläpp av orenat avloppsvatten som riskerar att förstöra vattentäkter med mera.

VA-systemen är inte dimensionerade utifrån de här kraftiga regnen, säger Thomas Pettersson.

Han tycker att alla kommuner måste kartlägga hur riskerna ser ut om de inte redan har gjort det. Kartläggningarna kan vara kostsamma, men konsekvenser av ett skyfall riskerar att bli långt dyrare. Åtminstone en del skador kan undvikas genom förebyggande åtgärder.

– Man kan beräkna utifrån vad som händer om det kommer lika mycket regn som i Gävle, för det kommer förr eller senare. Att inte göra det är slarv och tjänstefel. Men om man gör det får man en uppfattning om vad som skulle hända, säger Thomas Pettersson.

25

Söderkullaparken i Malmö byggdes om efter skyfallet 2014. Gräsytorna har sänkts och parkträden står kvar på nybildade öar. Vid parken (tv) syns radhuslängorna på gatan som översvämmades.

»Enligt SMHI kan skyfallen bli 20–40 procent kraftigare fram till sekelskiftet beroende på utsläppen.

En väckarklocka

I Gävle har sommarens översvämningar blivit en väckarklocka. Vattensamordnaren Magnus Westerstrand på kommunen berättar att skyfallsfrågorna tidigare låg lägre på listan över arbetsuppgifter han skulle prioritera.

– Det är ju en resursfråga, säger han medan han visar runt på Näringen, ett framtida exploateringsområde som i dag är ett flackt industrilandskap bakom järnvägsstationen.

Han sveper med handen över en gata och en stor industritomt som täcktes av vatten i augusti. Just det här området ska granskas av studenter på Uppsala universitet inom ramen för ett examensarbete. Men politikerna i kommunen har också fattat ett beslut om att prioritera frågorna högre.

– Det långsiktiga klimatanpassningsarbetet har definitivt fått en skjuts av händelsen. Vi har pratat om det tidigare också men det har inte funnits en organisation för att jobba med det på kommunen utan det har handlat om konsultstöd för att få in kartor och sådant. Nu verkar det bli ett större arbete, säger han.

Flera viadukter

På vägen till Näringen åkte vi på Staketgatan, en central led i Gävle mellan centrum och ett par östliga delar av staden som är förlagd under flera viadukter med såväl gator som järnväg. Även denna svacka vattenfylldes vid översvämningarna.

Tanken är att man nu ska titta på flera olika nederbördsscenarier. Vilka incitament finns för att skapa lösningar som fungerar även vid ännu större regnmängder, som ett 500-årsregn? På många sätt är det en fråga om ekonomi.

– Någonstans går det en gräns när det inte blir ekonomiskt försvarbart, men jag tänker att det är ganska platsberoende.

Jag får intrycket att många kommuner sätter en nivå och så följer man den, men jag hade gärna sett att man utvecklar det litegrann och blir mer specifik, säger Magnus Westerstrand.

Stort inflytande

Åsa Wiklund Lång är kommunstyrelsens ordförande i Gävle. I den rollen har hon stort inflytande över hur kommunens utgifter för vattenhanteringen ska sättas i relation till samhällsnyttan.

– I dagsläget kan vi grovt uppskattat se att vi behöver lägga 300 miljoner på vattnet. Det behöver vi göra nu. Det är bara för att få undan det akuta och ta höjd för att vår vattenhuvudman (Gästrike vatten) kommer att få skadeståndskrav och måste vidta åtgärder, säger hon.

Men varifrån pengarna ska tas är inte beslutat än. En del av finansieringen kommer att ske genom avgiftshöjningar

> S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

26

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

»Det är inte lätt att säga hur man ska göra i befintliga områden som redan har sina tillstånd.

för vattenkollektivet, annat måste tas via skattsedeln. Vilket innebär nedskärningar på annat håll eller skattehöjningar. Och det är bara början. Kostnaderna för att skyfallsanpassa Gävle för framtiden kan teoretiskt bli hur höga som helst och det handlar om att välja en nivå man kan bära ekonomiskt. Men det lär krävas miljardinvesteringar, utslagna över flera år.

Utsatt läge

Gävle är som många andra svenska orter utsatt från flera håll: förutom skyfallsrisken ligger staden nära havsnivån och två åar rinner genom bebyggelsen.

– Det akuta måste åtgärdas. Det är bara att hitta pengar. Däremot får man titta på ambitionsnivån och takten för framtiden, konstaterar Åsa Wiklund Lång.

Kanske måste Gävleborna vänja sig vid översvämningar.

– Ja, det får vi leva med, men konsekvenserna måste vi kunna påverka. Frågan är hur stora anpassningar vi klarar av med tanke på olika prioriteringar. Vad det innebär att vara tillräckligt rustad är en jättesvår fråga som ingen jag har pra-

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

tat med har kunnat svara på. Det kommer att vara ständiga avvägningar.

Mycket av skyfallssäkringen handlar om dagvattenledningarna. När de fylls till brädden forsar vatten upp ur gatubrunnarna. I äldre områden med kombinerade avloppssystem finns hushållens avloppsvatten med i samma system, vilket leder till att även detta både kommer ut på gatorna och stiger upp i folks källare genom golvbrunnar och toaletter.

Tillåts rinna ut

Att bygga system som står emot hur mycket regn som helst är kostsamt. I stället har man ofta nödventiler som ger möjligheter till bräddning där avloppsvatten tillåts rinna ut orenat i en recipient, ett vattendrag. Men hur ska man hantera bräddning när skyfallen kommer oftare och därmed riskerar att styra ut en större andel av det orenade vattnet i naturen?

– Det är en relevant fråga. Det är otroliga volymer som kommer under kort tid, så det är inte alldeles lätt att säga att man ska ta bort bräddningarna, säger Magnus Bäckström, rörexpert på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Han nämner ett exempel från Jönköping, där man har byggt en nödpumpstation som gör en enklare filtrering och tar bort synliga rester från avloppet.

Minska flödet

Men alla som bidrar till att fylla rören måste också se över vad de kan göra för att minska flödet i dem, menar Magnus Bäckström.

– Annars går det inte att lösa det här.

Den som har en villa med gräsmatta får väldigt lite avrinning, men när någon hårdgör sina ytor får alla grannar vara med och betala för ett utbyggt system.

Det behöver ställas tydligare krav i detaljplaneringen, men då pratar vi om nybyggnation. Det är inte lätt att säga hur man ska göra i befintliga områden som redan har sina tillstånd, säger han.

Att göra ingrepp i den befintliga miljön är komplicerat och kostsamt. Det kunde Malmö stad konstatera efter det stora skyfall som drabbade staden 2014, då mer än 100 millimeter föll på några

27 FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

Översvämmade gator i närheten av Söderkulla i Malmö i augusti 2014.

timmar. Det ledde till att kommunen tog fram en skyfallsplan. I samma veva konstaterade en statlig utredning att sannolikheten för att ett regn som det i Malmö ska inträffa är en på 360 år.

Malmö var först

Vattenstrategen Pär Svensson på Malmö stad har fått ta emot samtal från Gävle efter att de drabbades. Även många and­ ra riktar blickarna mot Malmö.

– Vi var först ut i landet med en skyfallsplan. Det visade sig att lagstiftningen var otydlig, säger han.

I planen står det att det är dyrt att inte anpassa staden eftersom skadorna blir så stora. Men Pär Svensson vill nyansera det.

– Det är dyrt att anpassa också. Det var en tidig bedömning. I dag finns mer kunskap, så vi hade nog justerat vissa bitar. Först kanske man tänker att det inte är någon större sak, men det tog flera hundra år att bygga Malmö. Det är mycket som ska anpassas.

Drabbades värst

Regnet i augusti 2014 drabbade stadsdelen Söderkulla värst. En park, flera gator och en gång- och cykeltunnel vattenfylldes och ett 20-tal radhuslägenheter fick stå obebodda i omkring ett år medan de torkades ut och totalrenoverades.

Sedan dess har två parker i stadsdelen byggts om och skyfallsanpassats. Bollplaner och en hundrastgård har förlagts upp till en meter under den ursprungliga

>

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

28

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

nivån och landskapet har skulpterats och fått små dalar. Ytorna ska tillsammans kunna ta emot och fördröja 7 000 kubikmeter vatten som i huvudsak får vänta i parken tills det blivit plats i ledningarna.

Men den typen av åtgärder kan inte göras överallt. Pär Svensson tycker att alla aktörer gemensamt behöver komma fram till vad som är en rimlig risknivå.

Den behöver bestämmas utifrån lokala förutsättningar.

Sjukhus prioriteras

Han anser själv att till exempel sjukhuset bör kunna nås från alla väderstreck.

– När ett sådant här regn kommer blir det problem i varenda stad. Men det är en svår uppgift att hamna rätt när det gäller vad som är acceptabelt. Det behöver göras genom dialog och genom att man inte slår på varandra och skyfflar över frågan. Det krävs dialog och ett bra samtalsklimat för att hitta rätt, säger Pär Svensson.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Den statliga skyfallsutredningen slår fast att enskilda har ett ansvar för konsekvenserna på deras fastigheter. Att det regnar är ingens fel, men inte heller någon särskild aktörs absoluta ansvar. Pär Svensson är kritisk och menar att det behövs en större tydlighet. Staten behöver ta tag i ansvarsfrågan igen, tror han.

– Vi tycker inte att utredningen kom tillräckligt långt. I debatten under sommaren har det låtit som att kommunen ska ta ansvar, men så ser inte det juridiska ansvaret ut, det bygger på frivillighet.

Jag tror att det behövs mer skyldigheter.

Vi måste göra plats för vattnet tillsammans.

Samtidigt är det komplicerat.

– Ska fastighetsägare ensamma ta smällen för ett globalt misslyckande i klimatfrågan? Man skulle kunna ösa statliga pengar på klimatanpassning, men så mycket kust som Sverige har blir det väldig mycket pengar. Det är inte rimligt att staten tar hundra procent av det. Man behöver sätta ner foten för att vi i Sverige ska ta oss igenom detta på ett så bra sätt som möjligt. Men jag har inte svar på exakt hur.

29

Utsatt läge Under århundraden har utfyllnader utmed Bäveån och i Byfjorden skapat land ur havet.

Där ligger Uddevalla, staden som mer än en gång drabbats av översvämningar. > T E X T: A N N A L E N N I N G E R

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

30

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

H

avet med skeppsfarten och fisket, bergen med stenen, skogen och virket och däremellan dalgångar med små jordbruk. Landskapet vid Byfjorden och Bäveåns mynning utgör de förutsättningar som byggt staden Uddevalla.

Utsikten från Stadshusets takterrass är storslagen. Fjordens vatten, mjuka fjäll, i väster Uddevallabron. Bostadsområden i grönska, energibolagets höga skorstenar. Och Skansberget, varifrån den svenska armén mer än en gång skjutit sönder och bränt ner staden som under århundraden ömsom tillhört Danmark-Norge, ömsom Sverige.

Den äldre stadskärnan ligger uppströms i Bäveåns dalgång. Från Stadshuset sett är dagens stadskärna avskärmad från fjorden genom Skansberget. Men det som framförallt skiljer den centrala staden från havet är den infrastruktur som tillhört en omfattande hamnverksamhet samt annan skrymmande verksamhet.

Överta industrimark

Precis som i andra städer finns tankar kring att låta bostäder, handel och publika platser överta industrimark i nära kontakt med fjorden. Uddevalla räknar med att befolkningen växer och att behovet av bostäder därför kommer att öka. Hamnverksamheten, som har behov av en ny djuphamn, planerar för en flytt något längre ut i Byfjorden. Flera kajer i den inre hamnen är dessutom obrukbara för transporter på grund av dålig markstabilitet.

Under århundraden har utfyllnader utmed Bäveån och i Byfjorden skapat land ur havet och staden har återkommande drabbats av översvämningar. Under fyllnadsmassorna finns lera som ytterst långsamt komprimeras under den påförda tyngden.

– I alla tider har människor haft ett kort tidsperspektiv och byggt där man inte borde bygga, säger Tomas Brandt, enhetschef vid Kulturmiljö och samlingar, Bohusläns museum och tillägger: – Marken här vid museet har sjunkit flera decimeter sedan det byggdes på 1980-talet.

Viktig pulsåder

Skeppsfarten har historiskt utgjort en så viktig ekonomisk pulsåder att det varit nödvändigt med ett direkt möte mellan vatten, vägar och bebyggelse.

– Översvämningar är inget nytt. Vi kan inte säkert veta om man accepterade att kajer och andra hamnområden stod under vatten under vissa väderförhållanden – eller om en stormflod hanterades som något oförutsett som sedan relativt snabbt glömdes bort, säger han.

Företrädare för den offentliga kulturmiljösektorn i Västra Götalands och Hallands län har samarbetat för att skapa sig en bild av vilka effekter som ett förändrat klimat beräknas få på kulturmiljön. Översvämningar framstår som en av de viktigaste frågorna. Flera av de geografiska nationella riskområden som av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utpekats som framtida översvämningsområden ligger i Västsverige.

Uddevalla är ett av dem. Vid högt vattenstånd i fjorden pressas havsvatten in i Bäveån och utgör den främsta orsaken till översvämningar i centrum.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

31 FOTO: L ASSE EDWARTZ

Nya årsringar

Det arbete som i olika utsträckning påbörjats i landets kommuner kommer enligt Tomas Brandt att skapa nya årsringar i stadskärnorna. Därför är det viktigt att även kulturmiljöaktörer, som har specifik kunskap kring vad som skapar upplevelsevärden, kommer till tals.

De stora effekterna av klimatförändringarna har inte visat sig än i Uddevalla. Nu är det främst utformningen av de planerade skyddsåtgärderna som behöver diskuteras. Tekniska lösningar är nödvändiga för att skydda kulturmiljön, men sättet på vilket tekniken förhåller sig till stadens många olika tidsskikt och upplevelsevärden är komplext.

Kommer landets vattennära stråk att kantas av likartade murar och kajstråk i betong, cortenstål, granit eller trä?

Tomas Brandt lyfter fram vikten av att inte förlora estetiska värden och tidsdjup vid de nödvändiga förändringarna.

Gamla kajer med skeva murar och trappor har patina och berättar om en äldre stad med andra förutsättningar.

Saknar kompetens

Uddevalla kommun saknar egen strategisk landskapsarkitektkompetens.

Därför har Malmöbaserade Sydväst arkitektur och landskap handlats upp för att agera motsvarande stöd. Åsa von Malortie är projektledare för uppdraget som påbörjades 2018. Kommunen hade då förkastat ett alternativ med en port mot inkommande högvatten placerad i Byfjorden och tagit ett principbeslut om att bygga översvämningsskydd längs Bäveån. Sydväst fick i uppdrag att arbeta fram ett gestaltningsprogram för de stråk och publika platser som berörs av projektet ”Kajpromenad med översvämningsskydd”.

– För att skydda den befintliga stadsmiljön som ligger lågt är ett uppstickande skydd i anslutning till vattnet ett rimligt alternativ, säger hon.

Däremot behöver skyddet inte ha en enhetlig utformning utmed hela sträckan. Det kan te sig rationellt och ekonomiskt effektivt att låta samma teknik och material återkomma men då >

Kommer visionen om att bygga vattennära stad att kunna realiseras när verk­ samheter lämnar den inre hamnen för nyetablering på annat håll? Bild från över­ svämning i februari 2020.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

32 FOTO: STEN GRANATH © /BOHUSL ÄNS MUSEUM

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

riskerar andra viktiga aspekter av stadens skiftande karaktär att gå förlorade.

Komplexa utmaningar

Det finns en risk med att allt för tidigt välja en specifik teknisk lösning när utmaningarna i stadsbyggandet är många och komplexa.

– Ofta är det många bakomliggande frågor som behöver adresseras innan vi kan ta oss an den specifika planeringsfråga som ett uppdrag gäller.

Som exempel nämner Åsa von Malortie hur ett planområde definieras. Hur görs gränsdragningen i förhållande till de planerade åtgärderna och vilka möjliga effekter utanför planområdet beaktas? Det är lätt att låta befintliga gator och ledningar styra kommande byggnation när det i stället kan vara bättre att skapa ett helt nytt och mer ändamålsenligt vägnät. Vidare måste inte översvämningsskydd vara strandnära och utgöra kant mot hav eller å utan kan utgöra en integrerad del av en nyanläggning.

Med stövlarna på – när havsnivån är hög och Bäveån svämmar över når vatten upp i den gamla staden. Bild från översvämning i slutet av 1960-talet.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

FOTO: OK ÄND/BOHUSL ÄNS MUSEUM

Kontakten mellan vattnet och transportleder på land har varit avgörande för stadens ekonomi. Här en ögonblicksbild från 1923 med stationshuset från 1903 i fonden.

33

»I alla tider har människor haft ett kort tidsperspektiv och byggt där man inte borde bygga.

Tre principer

För att illustrera olika strategier presenterade Sydväst skisser som visade tre olika principer för att möta översvämning från havet vid en nybyggnation: ett med befintliga låga markhöjder och uppstickande skydd i anslutning till strandlinjen, ett där översvämningsskyddet integreras i en förhöjd kaj, till vilken ny bebyggelse på säker nivå ansluts för att i bakkant ansluta till befintlig huvudgata på en lägre nivå, och slutligen ett där bakomliggande huvudgata höjs upp och ny bebyggelse med nödvändig angöring byggs på säker nivå, samtidigt som översvämning accepteras på andra ytor. Det sistnämnda alternativet skulle kunna ses som en indirekt antydan om att låta visst land återgå till havet.

Planerarna i Uddevalla har tillsammans med konsulter inom olika teknikområden inledningsvis haft kunskap om markförhållanden, skredrisk och beräknade klimatförändringar. Men under arbetets gång utvecklas och fördjupas med nödvändighet kunskapsläget, något som måste kunna tas tillvara och påverka kommande beslut.

Givet kunskapsläge

Det är enligt Åsa von Malortie rimligt att ha visioner om till exempel utbyggnad och att sätta igång en planeringsprocess utifrån ett visst givet kunskapsläge. Men klimatanpassad stadsplanering kräver tillgång till mångsidig kompetens och måste få ta tid för att det ska vara möjligt att hantera allt som komplicerade projekt innebär.

Hon är övertygad om att stadsbyggandet inte längre kommer att ske som ”van-

ligt”. Ett fördjupat, närmast filosofiskt, samtal behövs om vad det är vi siktar mot med klimatanpassning och vad det får kosta. Är målet att ingen människa ska dö? Att räddningstjänsten kan ta sig fram? Eller att ingen ska lida ekonomisk skada?

– Vad man än gör finns en rad problem att hantera. Föroreningar, instabilitet, sjunkande marknivåer – och en redan befintlig stad som ligger där den ligger, säger Åsa von Malortie.

Hon tillägger att det finns lösningar för översvämningar från havet och ån liksom för hanteringen av instabil mark.

En stor och ännu olöst utmaning i relation till klimatförändringen för Uddevalla är hanteringen av framtida skyfall från de stora omgivande avrinningsområdena.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

34

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

Planerad reträtt

Runt om i världen diskuteras långsiktiga strategier för förhållningssätt till det stigande vattnet: städer måste flyttas, infrastruktur dras om, nya hem skapas.

Det handlar om planerad reträtt.

T E X T: K A R I N A N D E R S S O N

A

tt havsnivån stiger till följd av att isarna smälter är en så ofta uttalad sanning att det nästan är svårt att ta den till sig. Kanske ser vi en ensam isbjörn framför oss, på ett isflak i Norra ishavet som inte länge kan gå iland eftersom Arktis smälter bort.

Men de senaste åren har fler bilder av den stigande temperaturens konsekvenser lagts till vår kollektiva bildbank.

Kustområden är speciellt drabbade, när stormar blir fler och hårdare eskalerar också översvämningar.

Det händer redan idag. Och framtiden ser inte ljusare ut. Enligt FN:s klimatpanel kommer havsnivåerna att stiga med minst 0,3 meter till 2100, i det värsta scenariot med drygt en meter. Och lokalt handlar det om ännu högre siffror.

I Indonesien planeras för en flytt av huvudstaden Jakarta som spås stå till en tredjedel under vatten om trettio år.

Den låglänta önationen Kiribati i Stilla havet har köpt mark på Fiji för en framtida migration.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Fanns inget vatten

Hela 98 procent av ön Isle de Jean Charles i Louisiana, USA, har försvunnit under vatten sedan mitten på förra seklet.

På de två procent som finns kvar längs en smal vägsträcka bor sedan generationer Edison Dardars familj. I ett filmklipp säger han att på 60-talet var här inget vatten. Då var ön grön, grön, grön. Nu står det 20-tal hus som finns kvar på pelare och invånarna väntar på en flytt av hela samhället, finansierad av statliga medel.

I prognoser av ett amerikanskt forskningsprojekt kan 13 miljoner människor behöver flytta från sina hem längs kusterna i USA på grund av en höjd kustlinje till slutet av seklet. Florida tros då ligga till största delen under vatten.

Runt om i världen diskuteras strategier för förhållningssätt till det stigande vattnet. Vallar och murar byggs och återuppbyggs. Vatten pumpas. Men dessa kortsiktiga lösningar kommer inte att vara tillräckliga, menar fler och fler forskare. Hela eller delar av städer kommer att behöva flyttas. Infrastruktur kommer att behöva dras om. Människor kommer att bli tvungna att skapa sig nya hem på andra platser. Strategin brukar kallas planerad reträtt.

Bygger vallar

Men i Sverige är det väldigt tyst kring frågan. Tystare än det borde vara, enligt Gunnel Göransson, forskare i geovetenskap på Statens geotekniska institut.

Här fortsätter vi att bygga vallar mot vattnet och nya bostadsområden i havsnära lägen.

– När det gäller vatten finns olika strategier hos svenska kommuner. Främst handlar det om att dika ur mark eller skydda med barriärer. Reträtt nämns i handlingsplaner men blir aldrig ett riktigt alternativ. När det kommer till praktik så faller den möjligheten bort, säger Gunnel Göransson.

Planerad reträtt består av tre delar.

Det handlar om att skapa utrymme för vattnet. Det kan innebära att helt ta bort byggda barriärer och låta vattnet bre

35

ut sig i landskapet, eller att öppna upp i barriärer så att vattnet kommer in på utvalda ställen. Det handlar också om att ta hand om ekosystem och låta dem utvecklas uppåt land. Idag krymps många av de ekosystem som ligger kring kuster när nya områden och odlingsmark anläggs allt närmare vattnet.

»Det händer idag.

Och framtiden ser inte ljusare ut.

Olämplig placering

Den tredje aspekten av planerad reträtt är mer kontroversiell och innebär att flytta på byggda strukturer som ligger olämpligt. I riktigt olycksdrabbade områden i världen, som inte längre är möjliga att skydda, flyttas bebyggelse och storskalig infrastruktur. I Sverige handlar det i dagsläget oftast om att flytta ledningar och cykelvägar eller låta ett vattendrag få tillbaka ett meandrande flöde.

– Men det benämns inte som planerad reträtt, säger Gunnel Göransson, det kallas planering eller anpassning.

Hon tror att begreppet i sig har en avskräckande effekt, men menar att det > S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

36

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

»Att jobba mot naturen innebär att problem flyttas någon annanstans.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

snarare handlar om att vi som samhälle behöver ett nytt synsätt på hur samhället ska byggas. Ordet reträtt är lånat från ett militärt uttryck, men det betyder inte, som man kanske tror, förlust eller att kapitulera. Det innebär snarare att vända blicken åt ett annat håll och avancera i en annan, mer lämplig, riktning.

Annat tankesätt

Gunnel Göransson förklarar: – I själva strategin reträtt ligger ett annat tankesätt kring hur vi vill anpassa oss till klimatet och naturen. Vi behöver jobba med naturen, inte mot den. Det innebär en annan samhällsstruktur, inte bara var byggnader ligger, utan vårt sätt att bo och leva. Att jobba mot naturen innebär att problem flyttas någon annanstans.

Men i Sverige gör vi tyvärr just det alltför ofta. Städer exploaterar närmare vattnet för att locka boende och skatteintäkter. Det, menar Gunnel Göransson, är fel väg att gå.

tidlös_

– Man måste fråga vad som verkligen är ett attraktivt liv. Vad är livskvalité?

Vi förlitar oss på tekniska system när vi bygger ut i vattnet. Jag tror att man på det viset bygger in problem som kommer att visa sig i framtiden.

Fler möjligheter

Det finns flera motiv och möjligheter med planerad reträtt, med att jobba med naturen. De främsta är det långvariga skyddet. Att vi helt enkelt inte har värdefull infrastruktur och bebyggelse i riskområden. Samhället slipper anläggnings- och underhållskostnader för byggda barriärer.

Vi kan återskapa naturmiljöer, gynna undanträngda ekosystem och öka biodiversiteten samtidigt som vi skapar rekreationsområden. Tyvärr ligger även hinder för planerad reträtt i just detta.

Gröna, mjuka värden är svåra att ekonomiskt värdera. Andra hinder finns i vårt politiska system med korta mandatperioder, lagstiftning gällande äganderätt till marken och målkonflikter inom den kommunala planeringen. Vad ska vi använda marken till? Naturligtvis sticker det i ögonen om värdefull jordbruksmark ska tillåtas att översvämmas. Och den infrastruktur vi redan har håller staden i ett fast grepp.

Klimatanpassning bör inte ske isolerat från övrig samhällsplanering utan vara en del av den. Här kan en planering av en reträttstrategi skapa nya möjligheter till ett framtida bättre samhälle, menar Gunnel Göransson. Vi behöver lyfta på locket och börja diskutera strategier som planerad reträtt.

– Vi kommer inte att kunna skydda allt. Havet slutar inte stiga.

_design Hanna

Nyhet!

Armatur med inspiration från en golvlampa för uteplatser i såväl privata som offentliga miljöer. Varmgalvaniserad eller i lackerad stål.

Läs mer på elignosjoab.se Lykthuset erbjuds även separat utan fot för montering på 60 mm stolpe.

#elignosjo

38

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

REFLEXION

Varför har vi så svårt att bry oss?

Karin Andersson

Det finns psykologiska förklaringar till att människor har så svårt att engagera sig. Men ändå; hur kan vi bara sitta där och byta tevekanal, undrar Karin Andersson.

Klimatkrisen är ett faktum. Och även om jag tycker att ansvaret främst bör ligga hos regeringar, internationella organ och globala företag kan jag inte låta bli att undra: Varför är det så svårt för oss människor att ändra vårt beteende för att om inte vända så i alla fall bromsa klimatförändringar?

Varför är det svårt för människor att på riktigt bry sig, bortom engagerade diskussioner kring middagsbord och förfasade kommentarer på alarmerande Instagraminlägg? Att faktiskt göra någonting. Varför är inte alla (som kan) ute på gator och torg högljutt demonstrerande dagarna i ända? Hur kan vi sitta så lugnt i tv-soffan och bara byta kanal?

En ingång till förståelse finns inom psykologin. Våra hjärnor är genetiskt kodade i en värld väldigt annorlunda än dagens. Evolutionen verkar långsammare än den tekniska utvecklingen. Människor är därför jättebra på att agera på omedelbara hot, då ändrar vi beteende direkt. En flodvåg kommer – vi springer.

Men för hot som ligger i framtiden är vi, till kommande generationers olycka, inte lika bra på att agera. Inom psykologin heter det att vi diskonterar framtida händelser. Hjärnröntgen visar att när vi tänker på oss själva aktiveras vår prefrontala cortex, då lyser den främre delen av hjärnan upp. När vi tänker på nära och kära lyser det fortfarande, men inte lika mycket. Med relationellt och fysiskt avstånd till människor avtar aktiviteten drastiskt. En främling på andra sidan jorden kan inte väcka samma engagemang hos mig som en nära vän, hur mycket främlingens hem än håller på att översvämmas. Personen, händelsen är passiviserande långt bort.

Detsamma gäller framtiden. Ju längre fram i tiden en händelse ligger, desto mindre kan vi engagera oss i den.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Till och med när vi tänker på oss själva om några år avtar aktiviteten i främre pannloben. Jane McGonigal, forskningsledare på Institute for the Future, skriver: ”Din hjärna beter sig som om ditt framtida jag är någon du inte känner och ärligt talat inte bryr dig särskilt mycket om.” Det är både skrämmande och skämmigt hur svårt vi har, ur ett psykologiskt perspektiv, att bry oss om framtida generationers välmående.

Det finns flera andra psykologiska fenomen som påverkar vår knappa förmåga att bry oss om klimatkrisen.

Sociala jämförelseteorin säger att vi gärna tittar på hur människor i vår omgivning agerar och väljer beteende efter det. Om alla andra reser till Thailand över jul så kan väl även jag göra det. Single action bias synliggör hur vi känner oss nöjda över att ha gjort en bra sak, så pass nöjda att vi tycker att det räcker. Du köpte en miljöbil så då behöver du väl ändå inte sluta äta kött.

Samtidigt menar etikprofessor Samuel Scheffler att vi faktiskt behöver framtiden för att våra liv ska kännas meningsfulla. Ta bort framtiden och något grundläggande med att vara människa försvinner.

Kanske har American Psychological Association rätt när de spår att psykologer kommer att vara en superviktig profession i spåren av klimatkrisen. De ser att människors mentala hälsa kommer att försämras i takt med att klimatförändringarna stegras. Det känns dystopiskt att de viktigaste yrkena i samhället inte är de som förhindrar krisen, utan de som tar hand om konsekvenserna av den – ångest, depression och trauma. Men kanske är det helt i linje med vårt mänskliga psyke. Vi agerar inte förrän vi är direkt drabbade. Och då kommer det att vara för sent. Det låter onekligen som ett förlopp som slutar i ångest.

39

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

DEBATT

Där bristen råder Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.

FOTO: PRIVAT

Kollegorna runtom i Sverige arbetar med spännande regnbäddar och vi samlar vatten i hinkar ute på gatan och öser in i trädgården. Bevattningsförbud, rekommendationer från Region Gotland att spara på vatten och där står man med en hink bredvid sig i duschen och en balja på diskhon i köket för att samla upp de extra dropparna för återanvändning.

I somras var det tillfällen när det inte kom något vatten när man öppnade sin kran på Fårö. Vi som bor på ön anpassar oss mer och mer till att duscha kortare tid och att stänga av vattnet vid intvålning, att vattna blommor med vatten som samlades upp vid duschning eller efter att äggen har kokats. Men vi har också ungefär en miljon besökare per år som inte är vana vid att anpassa sig efter vårt torra tillstånd.

Det kan kännas hopplöst men vi har ju sett att under de senaste årens katastrofläge med Covid-19 har bara fantasin begränsat sätten att träffas. Det är alltså fantasin som blir till stor hjälp för att lösa problemen med vattenbrist på ön, både i små som stora sammanhang. Det är härligt att se hur människor hittar egna lösningar i trädgårdarna till att samla vatten. Själv har jag grävt ner en tank på tre m3 där mitt takvatten och dagvatten pumpas in i tanken. Det gör att jag kan vattna mina grönsaker hela sommaren med lokalt omhändertaget vatten.

På regionnivå arbetas det också för att hitta lösningar. Traditionellt avsaltningsverk har byggts och utvärderats nogsamt; kan man känna skillnad på det vattnet och vattnet från grundvattentäkter? Fler avsaltningsverk kommer gissningsvis att byggas. Så finns det också finurliga tjänstepersoner som har kommit på och anlagt en lösning för att återanvända det vatten som har använts i reningsprocessen av dricksvatten när man tvättar filtren i ett vattenverk. I vanliga fall går det vattnet ut i dagvattenledningar, men istället har man grävt ner en stor reservoar som man släpper in och samlar vattnet i. Vattnet används sen till de arbetsmoment där det har blivit bevattningsförbud, bland annat bevattning av nyplanteringar, spolbilar och dammbindning av vägar.

En framtida utmaning är planeringen av omhändertagande av dagvatten i nya exploateringsområden eftersom större delen av Visby ligger inom sekundärt vattenskyddsområde med ett vattenskydd enligt vattenskyddsföreskrifter.

En annan utmaning är att få nyplanterat växtmaterial att etablera sig när det är stor torka och ingen nederbörd faller under långa perioder under sommarhalvåret. Vikten av att spara stora träd blir större när träden kanske har svårare att etablera sig och växa.

Hur ser då räddningen ut för den vackra ön ute i havet med sin spännande natur? Det är säkert kunskaper och utveckling som kommer att lösa våra problem.

Men det behövs också en stor portion av fantasi och uppfinningsrikedom.

PERNILL A JOHANSSON

Stadsträdgårdsmästare, Region Gotland

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

40

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

Din trädgård behövs

Privata initiativ är nödvändiga i arbetet med att klimatsäkra samhället. Men det är svårt att reglera ekosystemtjänster på privat mark.

T E X T: H A R A L D K L E I N

K

limatförändringarna gör att nederbörden ökar, vilket i sin tur ökar behovet i den bebyggda miljön av vegetation och mark som inte är hårdgjord för att det ska vara möjligt att hantera nederbörden när befintliga dagvattensystem inte räcker till. Kraven på våra grönytor ökar i takt med förtätningen av vår bebyggda miljö eftersom den ofta innebär ännu mer hårdgjorda ytor.

En hård och tät yta, som asfalt eller ett tak, släpper varken igenom eller suger upp vatten. Beroende på ytans lutning och form rinner vattnet snabbt bort och belastningen på dagvattensystemen blir hög.

Släpper igenom

En mjuk yta, som en gräsmatta eller en rabatt, kan släppa igenom och infiltrera vatten. Men hur det ser ut under mark­ ytan spelar också stor roll. Möjligheterna att infiltrera dagvatten varierar utifrån de lokala förutsättningarna kring hur marken är beskaffad – den så kal�lade terrassen är avgörande för markens infiltrationskapacitet. SLU-forskaren Johanna Deak Sjöman har gjort en jämförelse mellan områden i Lomma och Lund, som bara ligger åtta kilometer från varandra. Hon visar att trots att marken S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

i Lomma hamn består av dubbelt så mycket hårdgjord yta som marken i ett villaområde i Lund så är volymen vatten som kan infiltreras per ytenhet lika stor. Skillnaden beror på att det i Lomma är porös sandmark medan det i Lund är kompakt lermark.

Utöver markytan och terrassen så spelar vegetationen en viktig roll. De amerikanska forskarna Xiao och McPherson visade i en studie att ett stort lövträd under sommartid hindrar 80 procent av ett 20 millimeters regn att nå marken.

Denna ekosystemtjänst kallas för interception, det vill säga infångande eller hejdande, och är den del av nederbörden som fastnar i vegetation, till exempel i trädkronor, och som avdunstar därifrån utan att nå underliggande mark.

Trädkronans täthet

Hur stor interceptionen är beror förstås på trädkronornas täthet. För lövträd kan tätheten även variera över året. Samma studie visar att avlövade grenverk hindrar 15 procent av nederbörden från att nå marken. Barrträd är exempel på träd som har hög interception under hela året‚ de fäller ju inte sina barr och dessutom har de en väldigt stor ”lövyta”.

Som bekant suger vegetationens rötter även upp vatten från marken som sedan

41

transpireras ut i luften och torkar upp fuktig mark så att mer vatten kan infiltreras.

Genomsläpplig mark, vegetation och grönytor är alltså mycket viktiga verktyg i arbetet för att klimatsäkra staden och det blir viktigare och viktigare att planera dessa ytor. Men det är en stor del av grönytorna som kommunerna – som är de som ansvarar för att översvämningar inte ska drabba befolkningen – inte har rådighet över. Den marken är oftast inte heller allmänt tillgänglig.

Det handlar nämligen om den privatägda marken, eller kvartersmarken som det heter i plansammanhang. I många grönplaner pekas kvartersmarken ut som viktig, men kommunerna har i princip alltså inga planeringsverktyg för den.

Avgörande roll

2016 publicerades en rapport med titeln Får ekosystemtjänster tillräckligt stöd i PBL? från det av Boverket stödda projektet BEST. Åtta kommuner ingick

i projektet tillsammans med två länsstyrelser och två regioner. I rapporten konstateras det att Plan- och bygglagen (PBL) har en avgörande roll för möjligheten att skapa förutsättningar för den grönblå infrastrukturen och följaktligen produktionen av ekosystemtjänster. I projektet studerades vilket befintligt lagstöd PBL erbjuder med syftet att bevara, stärka och skapa grönblå infrastruktur: ”PBL ger verktyg för att styra över detaljer som exempelvis fasadfärger, men det saknas möjlighet att styra över principiella övergripande frågor som har betydelse för hållbar utveckling. Lagstiftningen fokuserar i stor utsträckning på byggnaderna i sig trots att vi idag lägger allt större vikt vid det som händer i rummet mellan husen och hur detta rum ska utformas.”

Det är alltså svårt att reglera ekosystemtjänster på privat mark. Förutom visst skydd av befintlig vegetation går det egentligen bara att anvisa var byggnader inte får stå. Hur marken behandlas

> S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

42

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

»Äganderätten för den enskilde går före allmänna intressen.

går inte att reglera – det är fritt fram att hårdgöra den om man vill. Äganderätten för den enskilde går före allmänna intressen.

Problematisk planeringspraxis

Förutom att lagstiftningen är svag är även rådande planeringspraxis, där förtätning länge har varit ett ledord, problematisk.

Helena Hanson, som är forskare i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, har i en ny studie undersökt hur privata trädgårdar påverkar dels den biologiska mångfalden i staden, dels trädgårds­ ägares välmående. Hon konstaterar att ur båda dessa perspektiv är de urbana trädgårdarna minst lika viktiga som allmänna gröna ytor.

Vilka värden som en trädgård kan ha beror på storlek, ålder och design. I studien uttrycks kritik mot att nya bostadsområden ofta har små trädgårdar med liten eller ingen plats för exempelvis träd. För att de urbana trädgårdarna ska nå sin fulla potential måste både trädgårdsägare och kommunen förändra hur man planerar, utvecklar och sköter dem. Enligt Helena Hanson behöver trädgårdsägare få mer och bättre information om vad de kan göra för att bidra till den biologiska mångfalden, och kommunen måste bli medveten om att små trädgårdar inte kommer att bidra särskilt mycket till mångfalden.

Får ersättning

Ett intressant exempel gällande dagvattenhantering på kvartersmark står VA Syd för. Genom projektet Plats för vatten kan Malmö- och Lundabor få 2 500 kr i ekonomisk ersättning om de kopplar bort sina stuprör från ledningsnätet och istället tar hand om regnvattnet på sin egen tomt. VA Syd har ett verktyg som kan beräkna hur stor volym av vatten som behöver fördröjas vid 20 mm regn (vilket ju är interceptionskapaciteten hos ett större träd).

Man visar en mängd olika metoder för att skörda regn, och under hashtagen #tusendroppar på Instagram har en känd trädgårdsprofil publicerat kli-

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

matsmarta växtval, roliga lösningar för att ta hand om regnvatten och praktiska råd för trädgårdsintresserade. VA Syd är också med och sponsrar utmärkelsen Årets Regnskördare inom Weibulls tävling Trädgårdshjälte.

Det personliga ansvaret i klimatfrågan belystes för några veckor sedan i en insändare i DN från läraren och ekologen Emma Ådahl, där hon önskar att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, skapar en liknande informationsbroschyr som ”Om krisen eller kriget kommer” som skickades ut till alla hushåll i Sverige år 2018.

Syftet med broschyren var att betona individens ansvar att vara förberedd att klara sina egna grundläggande behov vid en krissituation. Insändarskribenten betonar att klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden är reella kriser och att befolkningen behöver få grundläggande kunskap om detta och om vilka konkreta åtgärder man som individ kan göra.

Några av dessa åtgärdsförslag kunde kanske vara att plantera ett träd och riva upp hårdgjorda ytor från sin egen tomt.

Foto: Anja Barte Telin

Personligt ansvar

publika parker och stadsrum

2022

30 maj – i Helsingborg lockar med det roliga, oväntade och spännande. Kom till Helsingborg och inspireras av svenska och internationella föreläsare. Mingla och nätverka med branschkolleger, utställare och representanter från SLU Tankesmedjan Movium, värdstaden Helsingborg och våra samarbetskommuner Malmö och Lund.

Vi ses redan dagen innan för guidad tur och söndagsmiddag på Sofiero slott med utdelning av stipendiet till Ulla Molins minne. Passa på att uppleva stadsmässan H22 med aktiviteter i hela staden. Vi har förhandsbokat hotellrum och ser fram emot att träffas live igen till våren när rododendron och magnolier står i full blom.

Välkommen! den lekfulla staden

info om konferensen

publiceras löpande på movium.slu.se

Annons_publika-parker-STAD35.indd 1

2021-11-09 16:10

44

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

Kontoren behöver förstärkning

Mattias Gustafsson saknade ett landskapsarkitektkontor med en tydlig grön profil och startade därför Urbio år 2010. Vilken roll kan en landskapsarkitekt spela när det handlar om att samverka med naturen, med vattnet?

TE X T OCH FOTO: ANNA LENNINGER

45

SAMTALET

Mattias Gustafsson på plats i Urbios skyfallslösning i Rålambshovsparken, Stockholm, där även vatten från trafik­ miljön inkluderats.

P

å väggen bakom Mattias Gustafsson hänger en illustration på ett litet barn i regnjacka och gummistövlar framför en regnskördartunna. Det är en principskiss över hur regnvatten från ett stuprör på ett flerfamiljshus kan komma till glädje på vägen mot en recipient. Det är samma slags tunna som byggvaruhandeln säljer till villaägare – fast snyggare och bättre anpassad till en stadsmiljö.

Regnskördartunnan är ett idékoncept som först utförts på ett antal bostadsgårdar i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. På en av gårdarna har nu regnskördartunnorna stängts av så att inget vatten kan tappas ut för lek eller bevattning. Man vill inte ha besvär med vatten på ”fel” plats utan låter det gå direkt till det ordinarie dagvattensystemet. På en annan gård har en annan förvaltare på eget initiativ kopplat ett droppbevattningssystem till kärlets kran och använder vattnet för bevattning i intillliggande planteringsytor.

– Det är genialiskt – att inte vi kom på det själva, säger Mattias Gustafsson med ett skratt.

Att en förvaltare ser nya möjligheter och utvecklar något som landskapsarkitekter initierat är positivt och visar hur något föds ur en kedja av mer eller mind­ re uppenbara influenser.

– Men att vi i projekteringsledet är avklippta från driftskedet försenar en kunskapsutveckling som snabbare skulle kunna omsättas i andra projekt. >

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

46

TEMA: PLANERA FÖR RETRÄTT

»Samhället måste utveckla system för hur stora mängder regnvatten som ska kunna mellanlagras för att pö om pö användas för bevattning av stadsgrönskan.

R

egnskördartunnor om några kubikmeter på ett antal gårdar skulle kunna avfärdas som fina inredningsdetaljer.

Visserligen med pedagogisk potential men utan nämnvärd inverkan på hantering av stora mängder regnvatten. I all sin enkelhet illustrerar de emellertid flera olika aspekter som är relevanta för arbetet med anpassning till nya väderförhållanden. Och Mattias Gustafsson tror på lösningar som inte är beroende av komplicerad teknik och krävande drift.

Klimatomställningen innebär inte enbart stora mängder vatten vid skyfall utan också långa perioder av förödande torka. I delar av östra Sverige är detta redan påtagligt. När träd torkar och dör, och markens vattenupptagande förmåga försämras, förstärks ett förändrat klimats negativa inverkan ytterligare.

– Samhället måste utveckla system för hur stora mängder regnvatten som ska kunna mellanlagras för att pö om pö användas för bevattning av stadsgrönskan.

Att använda dricksvatten är redan idag problematiskt, och det lär inte bli bättre när kostnader för drickbart vatten ökar.

– Apropå droppbevattning, som kan vara ett effektivt sätt att styra vatten till växtrötter – det finns miljöcertifieringssystem som inte godkänner denna teknik för bevattning. Syftet är att hushålla med dricksvatten, men det slår även mot

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

metoder som använder regnvatten som en resurs.

Takvatten från en privat fastighet tillåts inte orenat ledas till kommunens dagvattenledning. Men vid skyfall gäller andra regler. En nyanlagd innergård får inte vara helt kringbyggd, någon form av öppning för utflöde vid skyfall måste finnas. Förlorade värden i byggnader och infrastruktur mätt i ekonomiska mått är ett större samhällsproblem än att orenat vatten ibland når recipienten.

Samhällsplaneringen sker inom en töjbar väv av gränser, fysiska såväl som administrativa.

Men vattnet följer tyngdlagen och väljer den kortaste möjliga sträckan, det bryr sig knappast om administrativa gränser.

U

rbio har projekterat en skyfallsanläggning i Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm.

Parken är en av stadens klassiska 1900-talsparker och en av de mest nyttjade. Slitaget från besökare och olika publika evenemang är stort. Vid regn blev vattnet tidigare stående centralt i parken, vilket ytterligare komplicerade skötseln av de stora ­gräs­y torna.

– Vårt uppdrag var att skapa förutsättningar för att gräsytorna bättre ska tåla besökstrycket och inte behöva åter-

47 ställas lika ofta som tidigare. Lösningen utgörs av en kombination av regnbäddar och magasin under markytan samt en höjdsättning som styr översvämning mot bestämda delar av gräsytorna.

U

nder projektets gång väcktes frågan om det vore möjligt att även ta hand om vatten från en sträcka längs en angränsande väg. Vatten från körbanor omhändertas normalt separerat, men när nu resurser lades på dagvattenhantering i parken kanske även gatans vatten skulle kunna hanteras lokalt?

Gränsen mellan trafikkontorets och stadsdelens domäner blev väldigt tydlig när förslaget först kom på tal, berättar Mattias Gustafsson. Men efter långa diskussioner kan vatten nu avledas från en av Västerbrons avfarter via särskilda ränndalar till ett fördröjnings- och reningsmagasin under en ny, upphöjd perennplantering i Rålambshovsparkens skyfallsdel.

Mattias Gustafsson startade Urbio AB i Stockholm 2010. Han saknade ett landskapsarkitektkontor med tydlig inriktning på gröna frågor. Landskapsarkitektkontor utan grön inriktning kan låta motsägelsefullt. Men arbetet på de kontor han då hade erfarenhet av präglades av en starkt urban trend där biologisk mångfald inte betraktades som stadsmässig. I dag är inställningen i branschen en helt annan.

– Nu behövs förstärkning på kontoren med personer som har specifik kompetens kring hydrologi och VA för att klara framtida planeringsuppgifter.

E

nligt Mattias Gustafsson befinner sig samhällsplaneringens och samhällsbyggandets aktörer i en aktiv fas av kontinuerlig fortbildning. Hans uppfattning är att många initiativ och innovationer kommer från eldsjälar som tillåts experimentera lite vid sidan om den ordinarie arbetsstrukturen.

Landskapsarkitektkontoren har störst inflytande i tidiga planskeden när det är möjligt att påverka lokaliseringar

av byggnation i förhållande till mark, vatten och vegetation. Då är det också lättare att hänvisa till kommunens eller bostadsbolagets egna policydokument.

– Men landskapsarkitekter har en viktig roll även senare genom att gestalta lösningar för omhändertagande av vatten så att tekniska frågor löses samtidigt som publika platser utvecklas.

Regnet faller utanför Urbios kontor.

Men inte mer än att trottoarens lutning och körbanans bombering leder vattnet till brunnarna och vidare ur synhåll.

Ett höstregn som håller sig inom VAdimensioneringens gräns.

Idag behövs förstärkning på kontoren med personer som har specifik kompetens kring hydrologi och VA för att klara framtida planerings­ uppgifter, menar Mattias Gustafsson.

Nästa nummer: Sovstaden vaknar – det händer något, kanske påskyndat av pandemin.

Finns det hållbar sprawl?

Det spanar vi efter i STAD 36.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

FOTO: ANNA LENNINGER

48

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

49 FORSKNING PÅGÅR

EFFEKTEN AV IDEELLT ENGAGEMANG Kan gräsrotsengagemang för klimat­ omställning påverka politik och samhälle?

T E X T: A N N A L E N N I N G E R

V

ärlden runt deltar människor i mer eller mindre spontant uppkomna grupper för att försöka påverka samhällsutvecklingen utifrån den egna vardagens förutsättningar. Vi brukar kalla dem för gräsrotsrörelser för att skilja dem från etablerade organisationer och myndighetsinitiativ. I länder som Sverige uppstår gräsrotsrörelser när det offentliga samhället inte agerar eller reagerar på angelägna frågor på ett tillfredsställande vis – som till exempel det långsamma sätt som klimatomställning och resurshushållning hanteras på.

Drivkraften bakom att männi­ skor engagerar sig för klimatomställning och vilka effekter engagemanget har, är lite studerat, trots att mycket samhällsforskning inom miljö- och klimatområdet pågår.

Matproduktion och gemensamhets­ odlingar är exempel på gräsrotsini­ tiativ som projektet studerar.

– Gräsrotsperspektivet är viktigt för omställningsarbetets legitimitet, säger humanekolog Rikard Warlenius.

Han är universitetslektor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet och projektledare för forskningsprojektet ”Gräsrotsinitiativ för energiomställning – effekter, hinder och framgångsfaktorer”.

Pandemins påverkan

I projektgruppen ingår forskare från Uppsala universitet, KTH och Linnéuniversitetet. Projektet beviljades forskningsmedel från Energimyndigheten 2019. Kunskapsinhämtningen bygger till stor del på intervjuer och deltagande observation, men på grund av pandemin har både tidplanen och upplägget påverkats.

Under hösten 2021 kunde datainsamling i fält påbörjas i Berlin och Göteborg. I båda städerna finns starka sociala rörelser vars engagemang springer ur frågor om energiförsörjning, trafik, matproduktion och varukonsumtion.

Städerna har ambitiösa klimatmål men skiljer sig åt vad gäller administrativa, finansiella och andra maktrelaterade strukturer.

Genom att kartlägga och sedan jämföra ett antal gräsrotsinitiativ i de båda städerna hoppas forskarna kunna identifiera omständigheter som bidrar till att ett initiativ blir framgångsrikt.

Med framgångsrikt avses att initiativen får stor spridning, bidrar till minskade utsläpp och syftar till att påverka den formella energi- och klimatpolitiken.

Förstärker varandra

Relationen mellan gräsrotsinitiativ och politiska aktörer betraktas i forskningsprojektet som potentiellt ömsesidigt förstärkande.

Framgångsrika medborgarinitiativ tänks kunna öka acceptansen för och bidra till den nödvändiga omställningen av städer.

Projektet beräknas vara avslutat vid årsskiftet 2022/2023 med bland annat en populärvetenskaplig rapport som STAD får anledning att återkomma till.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

50 FOTO: EMMA B JONES

Ettårig blomsteräng med rosenskära för självplock – en tidig kvalitet som på sikt kommer att kunna ge plats för andra funktioner.

51

FRAMTIDENS PARK ÄR ALDRIG FÄRDIG Vad kan vi lära oss av ett projekt med målet att skapa något ofärdigt? Och vad betyder det för oss som har uppdraget att forma dessa miljöer? Landskapsarkitekt Emma B Jones reflekterar över ett uppdrag som aldrig ska bli klart.

F

ör drygt tre år sedan utlyste Malmö stad en tävling för utformandet av Hyllies nya stadsdelspark formulerad utifrån en önskan om en framtidens park. Det vinnande förslaget svarade att Framtidens park är aldrig färdig, med en gestaltning formad utifrån delaktighet, skaparglädje och naturfascination. I somras invigdes Hyllievångsparkens första del och vi blickar nu tillbaka på några av de första milstolparna i en gestaltningsprocess utan slut. Vad kan vi lära oss av ett projekt med målet att skapa något ofärdigt? Och vad betyder det för oss som har uppdraget att forma dessa miljöer? ”För att möta Malmös och Hyllies utmaningar nyttjar parken kraften i ständig förändring.” Så formulerades en av grundidéerna i vårt förslag för gestaltningen av Hyllievångsparken. När förväntningarna på gröna, rekreativa stadsrum idag är högre än någonsin räcker det inte med ambitionen att skapa miljöer att vistas i och titta på.

Engagera och inkludera

En park måste idag på ett tydligare sätt engagera och inkludera, bidra till att möta klimatförändringar och fylla allt fler människors behov av gröna rum i allt tätare stadsdelar. Inom hållbarhetsforskning talas det om resiliens – den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Som arkitekter och planerare innebär det att vi måste sträva efter att forma vår närmiljö på sätt som tillåter omtag och nytänkande. Vi måste bli bättre på att arbeta med dynamisk förändring som konkret gestaltningsgrepp.

I Hyllievångsparken är en av de viktigaste strategierna att medvetet och selektivt skapa användbara ytor och kvaliteter i tidigt skede. Redan nu, ungefär fyra månader efter invigningen, ser vi parken ta form som en efterlängtad grön mötesplats i stadsdelen. Anlagt finns idag en fruktlund med ätbart växtmaterial, en blomsteräng och planteringar för självplock, volleybollplaner, leksand, picknickbord och ytor för odling. >

HYLLIEVÅNGS­ PARKEN Årtal: 2018 – pågående Plats: Hyllie, Malmö Yta: 64 000 m2 Beställare: Fastighetsoch gatukontoret, Malmö stad Gestaltande och projek­ terande konsulter: Plot Studio, Ekologigruppen, Kreera Samhällsbyggnad, Luxera och Marcus Abra­ hamsson Arkitektur. Övriga rådgivande specialister: Peter Linder, Anders Folkes­ son, Structor och Nyréns Arkitektkontor.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

52 Samtidigt är andra delar av parken långt ifrån klara och några av de tidiga kvaliteterna kommer på sikt att ge plats för andra funktioner. Att hitta detta ramverk, som tillåter andra värden att växa fram på sikt, är ett arbetssätt som vi upplever borde kunna vara praxis i fler projekt.

I etapper

Ett annat viktigt tillvägagångssätt är att låta parken byggas ut i etapper. Det ofärdiga ges plats genom att inte begränsa dessa strikt geografiskt utan i stället låta dem överlappa. Etapperna gör det möjligt att inom samma projektområde

»Vi måste bli bättre på att arbeta med dynamisk förändring som konkret gestaltningsgrepp.

FOTO: EMMA B JONES

Pallkragar för odling på en av parkens mer flexibla ytor.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

jobba med flera lager av tid både i projekterings-, anläggnings- och förvaltningsskedet. Etapperna anpassas efter när bebyggelsen i parkens omgivning kommer på plats och efter de nyckelgrupper av brukare som först tar sig till parken.

Därför prioriteras ytor för odling, lek, promenad- och motionsstigar, tillgänglig vegetation, hundrastgård och sittplatser.

För oss som gestaltar ger detta möjlighet att jobba platsspecifikt på riktigt; vi får se hur våra lösningar fungerar långt in­nan parkens alla delar hunnit projekteras.

Just nu sitter vi med områdets tema­ lekplats på ritbordet och på sikt planeras färdigställande av parkens södra delar.

Här prioriteras bland annat att skapa gröna miljöer – flerskiktade vegetationssystem som genom succession och kreativ skötsel ges tid att växa sig lummiga och robust varierade. I ett mer vanligt förfarande är sådana vegetationsmiljöer svåra att få till och detsamma gäller parkens ettåriga blomsterängar, flexibla odlingsytor och dess framtida klätterskog. Men framför allt gäller det kanske parkens sociala succession: att med sina brukare förändras till något annat än det vi först ritade.

53 Yrkets grundkomponent

av drift och skötsel i projekten. Det kräver i sin tur enormt framsynta och engagerade beställare.

Vi står inte med facit i hand, utan befinner oss mitt i en process som i parkskapandets värld bara har börjat.

Men vi anar att det finns en del att vinna på att se över vissa av våra arbetssätt.

Vi vill därför uppmana till att omfamna komplexiteten. Det vi har att förlora är platser som inte fungerar, där enorma resurser läggs i en samlad insats för att skapa något som inte alltid etableras väl eller utvecklas med sin omgivning. I ett större perspektiv gäller det staden som helhet. Vi måste våga rita det som aldrig är färdigt.

EMMA B JONES

Landskapsarkitekt och delägare, Plot Studio

Parkens Biergarten med picknickbord under träd­ kronor av korstörne – ett exempel på det ramverk som skapas för att ge andra delar av parken utrymme att växa fram över tid. Samtliga bilder från parken är tagna i oktober 2021.

FOTO: EMMA B JONES

Som landskapsarkitekter är förmågan att tänka långsiktigt en grundkomponent i vårt yrke. Mycket av det vi ritar blir vad vi tänkt först flera år efter att vi lämnat projektet, både som projektörer och beställare. Men det är en fälla att tänka att landskapsarkitekturen i sig innebär denna förändring över tid. Att föreskriva träd som växer räcker inte. Som konsulter måste vi bli bättre på att argumentera för mer dynamiskt föränderliga och därmed ibland även tillfälliga, komplexa och obeprövade lösningar. För beställare och förvaltning är utmaningarna kanske ännu större. Förändring över tid kräver inte bara traditionell anläggning och skötsel utan även omgestaltning, platsskapande initiativ och långsiktigt engagemang. Då krävs en större, mer flexibel budget i förvaltningsskedet och tidigare involvering

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

54

Du är stadsplanerare och personen bakom Urbanistica, en internationell podcast om levande städer. Du fick ta emot utmärkelsen Årets Möjliggörare på Arkitekturgalan 2021, en utmärkelse som sätter strålkastaren på branschens vardagshjältar. Det gratulerar vi till! Vad är det som fascinerar dig med stadsplanering?

– På grund av krig i Irak fick min familj flytta till olika städer så jag har bott på många olika platser sedan jag var barn. Under mina studier har jag också rest mycket och pluggat i olika städer. Jag får en speciell känsla för arkitektur, människor och natur i varje stad jag besöker. Varje stad har sin berättelse och funkar på ett visst sätt. På så sätt väcks mitt intresse – jag fascineras av stadsplanering!

I ett novemberavsnitt av podden samtalar du med Lena Jungmark, nationell samordnare av barns och ungas utemiljö, här hos oss på Tankesmedjan Movium. Vad fick dig att bjuda in Lena?

– Jag har följt Lenas arbete under åren och hon gör ett otroligt viktigt jobb på Movium genom sitt fokus på städer för alla barn.

Nyligen har hon skrivit boken Barn Plats Lek Stad. Den gillar jag

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

mycket och har läst den två gånger faktiskt. Jag bjöd in henne för att prata om innehållet i boken och om hur vi kan planera och gestalta offentliga miljöer för barn, tillsammans med barn.

Vilken betydelse lägger du i uttrycket smart city?

– Smart city kopplas ofta till maskiner, robotar, AI, internet of things … för mig är en smart city en stad där själva människorna är smarta genom att leva på ett hållbart sätt. En smart city behöver inte nödvändigtvis vara en stad med high-tech och sensorer över allt. Den kan vara en stad där människan lever i harmoni med naturen. En stad där barnen leker, cyklar och går fritt på gator. En stad där unga tjejer och kvinnor känner sig trygga ute, även om det är mörkt och mitt i natten. Där naturen är en stor och fundamental del av staden. En stad där det finns rum för konst och kultur.

Din egen favoritstad, Mustafa?

– Jag har ingen favoritstad faktiskt! Men jag har en drömstad som är en blandning av tre olika städer som jag har bott i. Städerna är Bagdad, Milano och Stockholm.

Det finns olika element i varje stad

FOTO: PRIVAT

Hej Mustafa Sharif! som jag älskar. I Bagdad, där jag föddes, älskar jag livet mellan husen. I Bagdad bor runt sex miljoner människor tillsammans i en liten stad, och det finns alltid, alltid folk på gatan oavsett väder, tiden på dagen och året. I Milano älskar jag hur både den offentliga och privata sektorn investerar i konst och kultur i det offentliga rummet.

Där har de alltid festivaler och utställningar på gator och i byggnader. Där finns alltid något nytt som man kan uppleva och ta del av. I Stockholm älskar jag naturen, harmonin mellan den gröna och den blå strukturen. Jag har alltså ingen favoritstad, men jag har favoritelement från olika städer.

När jag planerar städer nu tänker jag mycket på dessa element som grund i framtida städer.

TITTI OLSSON

Fotnot: Lyssna på Mustafa Sherifs samtal med Lena Jungmark i Urbanistica avsnitt nr 237!

Soffor, bänkar och bord ur vår möbelserie Line.

blidsbergs.se

KONSTEN ATT FÅNGA OCH TA HAND OM DAGVATTEN Under de närmaste åren kommer många att söka lösningar för att bättre ta hand om dagvattnet i våra tätorter. För att fånga vattnet och hålla bädden på plats krävs en korrekt dimensionerad låda.

JOM har ett flexibelt system av betongfundament som möjliggör unik utformning för varje plats där vattnet skall fångas och filtreras innan det når känsliga recepienter.

Hör av er så berättar vi mer info@jom.se eller jom.se Tel 08- 687 00 10

Regnbädd b.indd 1

2021-11-10 13:01:51

FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

56

Fredrik Viotti är bilmekaniker och driver den tidiga­ re macken Mariedalsvägens Bilvård & Service som är både en aktiv bilverkstad och ett litet museum fyllt med bilhistoriska nostalgiföremål.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

57

HEJ DÅ MACKEN! ”Hej då macken, vi ses imörrn!” är svensk tv-historia. Men snart är kanske den där morgondagen borta.

T E X T: K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

58

I ÖVERLEVER ”MACKEN”?

Vad framtidens mackar kommer att kallas lär visa sig. Blir de mackar av hävd eller bara laddstationer? Förledet bensin- torde försvinna, liksom andra ord som ”bensinstation”.

Att ordet ”mack” blev etablerat beror på att den svenska bensin­ pumpstillverkaren Mackmeter hade de fyra bokstäverna skrivna på sina pumpar.

Bokstäverna är en akronym bildad av de fyra grundarnas efternamn.

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

en krönika i Dagens Nyheter i våras skrev kulturjournalisten Mårten Blomkvist om bensinmackens betydelse i filmhistorien. Han undrade hur filmskaparna ska klara sig utan mackar, där många scener traditionellt utspelar sig.

I sitt senaste valmanifest drev Miljöpartiet i Stockholm att fossila bränslen inte skulle få säljas inom kommungränsen efter år 2030. Partiet vill ha bort samtliga bensindrivna fordon från gatorna tio år senare.

Om mackarna försvinner uppstår nya möjligheter till exploatering. Det kan exempelvis bli fickparker eller verksamheter som fungerar väl i de tidigare lokalerna – allt från bilverkstäder till mindre restauranger och konstgallerier kan komma i fråga. När en bensinmack har lagts ned måste marken saneras innan den kan tas i bruk för andra ändamål, vilket är ett ansvar som vilar på fastighetsägaren.

Oljelukten kvar

Oljelukten sitter måhända i väggarna inne i butikslokalen på macken på Mariedalsvägen i västra Malmö, men någon bensin har inte tankats här sedan 1979.

Den centrala lilla macken drevs först under namnet Esso, sedan IC och på slutet BP. Pumparna är borta men i övrigt är det mesta bevarat. Verkstadsdelen är fortfarande i drift, men den lilla butikslokalen är i huvudsak ett litet museum som drivs av bilmekanikern Fredrik Viotti.

– Det är roligt. Jag och mina föräldrar hade en bensinstation på Nobelvägen här i Malmö tidigare. För tolv år sedan fick jag höra att den här verkstaden var till salu. Jag har alltid varit intresserad av gamla bilar, bensinstationer och sådant. Här fanns en massa gamla grejer och jag har fyllt på med mer, säger han och pekar mot burkar, askar och skyltar som står uppställda på hyllorna.

Han visar bland annat en antik klocka som följde med lokalen när den såldes.

Hans pappa hade alltid drömt om att försöka köpa den. En dag kunde Fredrik berätta för pappan att han hade köpt hela den tidigare macken i stället. Föräldrar-

nas egen mack fick läggas ner när kravet på E85-pump gjorde att säkerhetsavståndet till omkringliggande bostadsbebyggelse inte var långt nog. Den låg också i tät bebyggelse.

Karaktäristiskt tak

Den lilla byggnaden på Mariedalsvägen har förutom butikens inredning en fasad i kakelmosaik och ett karaktäristiskt runt tak över ytan där bensinpumparna tidigare stod. För några år sedan behövde den gamla pumprefugen renoveras och Fredrik Viotti fick ge sig ut på jakt efter rätt sorts klinkers.

Det har hänt flera gånger att folk har kommit in och velat köpa macken av honom. Någon ville göra om den till en glassbar. Men den är inte till salu. Lokalen är byggnadsminnesmärkt sedan 2015 efter en process som Fredrik Viotti medverkade till i samarbete med museiverksamheten på Kulturen i Lund.

– I verkstaden är det lite mer fritt, men här inne i butiksdelen får jag inte ändra på så mycket, till exempel golvet. Men jag har inget emot det. Jag trivs bra här och min fru är glad att jag har mina samlargrejer här i stället för hemma. Det är också många som kommer in bara för att titta på grejerna, säger Fredrik Viotti.

Unik arkitektur

Hans verkstad är en av ett antal äldre mackar i landet som har fått en byggnadsminnesmärkning för sina kulturhistoriska värden. Det handlar oftast liksom i Fredrik Viottis fall om 1950-talsmackar eller äldre där unik arkitektur har bevarats. Så när uppstår ett bevarandevärde när det gäller de stora bensinkedjornas hårt mallade mackar?

– Det sker ett naturligt urval när saker försvinner i en bebyggelsekategori som det finns mycket av. När det börjar avta tror jag att man börjar intressera sig för frågorna. Det är ett spår man kommer att vilja titta på, säger Hanna Gelotte Fernandez, byggnadsantikvarie och utredare på Riksantikvarieämbetet.

Enligt henne skulle det sannolikt bli intressant att bevara även några av kedjornas mackar om det skulle komma till att bara ett fåtal återstår.

59 FOTO: ÖREBRO KURIREN/ÖREBRO L ÄNS MUSEUM

FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

Format städerna

Även mackar från 1980- och 1990-talen utgör delar av städernas årsringar och är starkt förknippade med bilismen, som har format mycket av våra städer.

– Men jag tror att många av dem kan göras om till laddstationer i stället.

De ligger ofta strategiskt placerade så länge vägsträckningarna inte förändras.

Många av dem har redan fått diversifierade funktioner och har blivit matställen med mera. Sådana mackar kan även ha kvar sin form eftersom den tydligt signalerar vad det handlar om.

Med mackar i innerstäderna är det svårare i och med att behovet av laddning på station lär minska när många laddar hemma samtidigt som marken kan vara attraktiv för annan exploatering. Hanna Gelotte Fernandez tror att många innerstadsmackar redan är hotade i och med att många kommuner vill minska bilismen och ta säkerhets­ aspekter i beaktande.

Har bevarandevärde

Samtidigt kan mackarna vara en del av kulturmiljön och därför ha ett bevarandevärde.

– Då kan det bli en diskussion om ifall just den macken har sådana värden. Men än så länge tror jag att det kan vara svårt

FOTO: DAN GUNNER/ VÄRML ANDS MUSEUM

Bensinmackarna hade länge betjäning vid pumpen. 1958 kostade bensinen 77 öre litern. Senare kom stationer med stora skyltar om att man fick ”tanka själv”.

Mariedalsvägens Bilvård & Service säljer inte längre någon bensin, men fungerar fortfarande som bilverk­ stad. Butiksdelen är ett litet bilhistoriskt museum.

Naftamacken i Karlstad, fotograferad på 1930-talet, är sedan länge borta.

att komma fram till det i en stadsmiljö när det handlar om en nyare anläggning.

I så fall måste den ha äldre karaktär och bära på en kulturhistorisk berättelse som kan skapa förståelse för varför den bör bevaras, säger hon.

Förra året öppnade företaget Gridserve sin första helelektriska mack i Storbritannien. Företaget har sedan tidigare ett nätverk av laddstolpar utplacerade runtom i landet, men deras egna laddstationer ska likna bensinmackar med snabbladdstolpar på rad under tak täckta med solcellspaneler. En av de bärande idé­­­erna bakom konceptet är att det ska finnas en stor servicebutik med kafé. Eftersom kunderna behöver stanna längre än när de fyller en bensintank behöver det finnas någonting att göra under tiden. > S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

FOTO: ÖREBRO KURIREN/ÖREBRO L ÄNS MUSEUM

60

Nyöppnad BP-mack i Örebro 1955.

Varierande kapacitet

Den första macken har 24 laddplatser.

Elen kommer från företagets egna ”solfarmer”, som även har batterilagring.

Företaget har laddstolpar för olika bilars laddkapacitet – upp till 350 kilowatt, vilket innebär en väl tilltagen marginal till marknadens just nu mest snabbladdande bilar, där de flesta ligger i ett intervall mellan 100 och 200 kilowatt. Priset för en kilowattimme ligger hösten 2021 på ungefär tre kronor, vilket räcker för att köra ungefär en halvmil.

I Sverige är en liknande utveckling i startgroparna. OKQ8 aviserade under hösten att de ska installera sammanlagt 800 ”supersnabbladdare” fördelade på samtliga av sina 300 bemannade stationer runtom i landet fram till 2026. Laddarna är på 150 kilowatt vilket gör att ett laddstopp kan bli allt mellan 20 minuter och en timme beroende på bilmodell och behov.

Arbetet har mjukstartat och planen är att ett 40-tal stationer ska ha sådana laddare i drift innan 2022 är slut.

Framtida samexistens

Men OKQ8:s laddare kommer att samexistera med bensinpumparna under överskådlig tid. Det finns ingen siffra på hur många bensinpumpar det finns i samma nätverk, men det är åtskilligt fler.

– Vi behöver fortsätta leverera flytande drivmedel med fokus på att ersätta det fossila med förnybart så länge det finns ett behov. Det går inte att säga ett datum när det är slut, man får följa utS TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

vecklingen, säger Karin Hellgren, kommunikationschef på OKQ8.

Trots att många förväntas ladda bilen hemma, längs stadsgator och i parkeringshus ser hon en framtid för mackarna. Dels bor många i lägenhet och saknar laddmöjligheter i anslutning till bostaden, dels kommer det att finnas ett fortsatt behov av att ladda i samband med längre resor.

En undersökning som OKQ8:s samarbetspartner Skellefteå Kraft nyligen har låtit göra visade att möjligheten till publik laddning är viktigare än möjligheten att ladda vid bostaden för dem som funderar på att skaffa elbil. Det framgår inte av undersökningen om detta till exempel beror på att de tillfrågade ansåg sig kunna skaffa möjlighet till hemmaladdning när den väl behövs, men det är ändå tydligt att många av de tillfrågade trots allt efterfrågar goda laddningsmöjligheter längs vägarna.

Behov av tjänster

Karin Hellgren tror inte på någon omfattande ”mackdöd” på grund av elektrifieringen.

– Det kommer att fortsatt finnas behov av de tjänster som finns på en servicestation, som tvätt och verkstad. Det handlar också om vilken typ av mat och dryck som erbjuds och möjligheten att sätta sig ner i en schyst lounge och ta en paus.

För även om en högre andel av drivmedlet kommer att ”tankas” på andra ställen än mackar ger långfärdskunderna upphov till nya och bättre affärsmöjligheter än tidigare. Medan en stressad bensinbilist fyller tanken på ett par minuter, betalar vid pump och susar ut på motorvägen igen behöver en elbilist ta tid på sig även när det heter supersnabbladdning. Ett eller två halvtimmesstopp (beroende på utomhustemperatur) krävs för att köra även någon av de nyare bilmodellerna från Stockholm till Malmö eller Umeå. Gott om tid för att gå på toaletten, fika och shoppa, alltså.

Ny infrastruktur

Men en stor skillnad mot tidigare är att det krävs en annan typ av infrastruktur än för bensin. Investeringskostnaderna är inte nödvändigtvis lägre, men det är

61 fler aktörer som kan komma in på marknaden och slåss om kunderna.

– Omställningen vi står inför är den största som vår bransch har varit med om. När det gäller publik laddning har vi helt andra typer av konkurrenter som vi inte hade när det gällde flytande drivmedel eftersom man även kan ladda på till exempel snabbmatsrestauranger.

Vi måste säkerställa att vi har ett er­ bjudande som är mer attraktivt, säger Karin Hellgren.

Många mackar kan dö redan nästa år, varnar branschen. Då träder nämligen nya miljöregler i kraft som ska förebygga läckage från ledningar under mark.

Frost- och rostsäkringen som krävs sägs innebära kostnader på upp emot en miljon – en fantasisumma för en mindre glesbygdsmack men även ett högt pris för mackar med kort kvarvarande livslängd i mer centrala lägen.

Orolig landsbygd

Frågan är också för vilken framtid en frostsäkring görs med tanke på övergången till el och andra förnybara drivmedel. Framför allt på landsbygden finns en oro för möjligheten att driva bensinstationer vidare, där butiksdelen

»Eftersom kunderna behöver stanna längre än när de fyller en bensintank behöver det finnas någonting att göra under tiden. ibland kan fungera som lite av varje – livsmedelsaffär, spelbutik, postombud och systemombud.

Enligt Svensk Bensinhandel, som organiserar fristående bensinstationer, kommer omkring 500 av deras medlemmar inte att ha råd med förändringarna.

Ett visst investeringsstöd finns, men det betalas ut först i efterhand vilket ställer till det för mackägare med små marginaler.

Det står klart att bensinbranschen står inför stora förändringar och att dessa kommer att påverka stadsbilden. Exakt hur vet vi kanske först om ett par decennier. Men det kan ändå vara dags att fundera på vad som kan hända där bensinförsäljningen upphör.

Gridserves första elmack i Braintree, nordost om London.

FOTO: RCSPRINTER123/ WIKIMEDIA COMMONS (CC BY 3.0)

S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

62

RECENSION

När perspektiven förskjuts Basics of Urbanism är en bitvis ambitiös bok som både vill skapa förståelse för och förnyelse av samtidens stadsbyggande. Caroline Dahl har läst.

BASICS OF URBANISM: 12 Notions of Territorial Transformation

…

Aglaée Degros, Anna Bagaric, Sabine Bauer, Radostina RadulivaStahmer, Mario Stefan, Eva Schwab (red)

…

Park Books, 2021

Boken Basics of Urbanism har sitt ursprung i forskning och undervisning vid TU Graz och Institutet för urbanism.

Därmed har den ett ganska stort fokus på centraleuropeiskt stadsbyggande, men även holländska stadsbyggnadsdiskurser skymtar förbi.

Ett territoriellt perspektiv på stadsbyggande är en del av en sådan diskurs.

Detta förs fram som en förklaringsmodell för ett nytt sätt att se på stadsbyggandet – föränderlighet och dynamiska processer förs in som nya lager som läggs samman med den mer statiska bebyggelsestrukturen. Här skymtar tankemodeller kring det antropocena fram tillsammans med en relationell förståelse av rum och plats. Det är begrepp och föreställningar som länge varit en integrerad del av landskapsarkitekturens praktik och kunskapsfält och som nu nått det europeiska stadsbyggandet.

Fler perspektiv

Rättviseperspektiv och socioekologiska relationer, eller enklare uttryckt samband mellan stad och land, är exempel på andra aktuella perspektivförskjutande teman i stadsbyggandet som tas upp i bokens essäer. Eva Schwab bidrar med en essä kring just dessa frågor.

Den pekar på vikten av att stadsbyggandet uppdaterar sin förståelse för hur man kan arbeta med dessa stora och angelägna samhällsfrågor. Att se urbanisering som process och urbanism som system är några vägar framåt, men för att detta ska kunna ske behöver också de administrativa ramarna förändras enligt författaren. Vidare menar Eva Schwab att dagens administrativa regleringar innebär att stadsbyggandet har svårt att hantera komplexitet eftersom regler och riktlinjer ofta resulterar i förenklade bilder av verkligheten där inte platsers och S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

människors fulla potential tas till vara.

Därmed ökar våra boplatsers sårbarhet.

Boken innehåller – som titeln antyder – tolv delar: historia, kontext, komposition, nätverk, tvärsnitt, täthet, funktion, gemenskap, tillgänglighet, deltagande, omställning och metabolism. Delarna är av mycket olika omfattning. Vissa delar utgör enbart ett par sidor reflekterande text medan andra delar omfattar essäer och beskrivningar av projekt, både genomförda och på idéstadiet.

Tydliga och konkreta

De mer omfattande delarna är tydliga och konkreta kring stadens rumsligheter och innehåller allmängiltiga gestaltningsprinciper som man menar ger förutsättningar för ett gott stadsbyggande.

De kan exempelvis handla om hur olika funktioner bör blandas, morfologiska relationer mellan bebyggelsetäthet, byggnadshöjd och friyta samt lämpliga gatusektioner för att prioritera gång- och cykeltrafik och stadsliv.

Obalansen kring de olika delarnas omfattning är lite störande, också för att flera texter saknar uppgifter om vem som skrivit dem. Däremot är boken rikt illustrerad med ritningar, diagram, fotografier, kartor et cetera, och dessa visualiseringar innehåller minst lika mycket data som själva texten. Därför önskar jag mig också mer informativa bildtexter som inte bara beskriver vad bilden visar utan också diskuterar dess innehåll och betydelse för stadsbyggandet. Sammantaget framstår boken som en god handbok i konkret stadsbyggande och jag kan rekommendera den till den som önskar handfasta råd.

Bokens fåtal essäer är också ett viktigt bidrag till ett förändrat stadsbyggande med större möjligheter att möta samtidens komplexa utmaningar.

CAROLINE DAHL

Stad i ljus.

OPTI räcke med LED Design: Smekab

64

RECENSION

Spel på hög nivå Mikael Andersson är inte förtjust i höga hus och älskar därför Malmö – men där finns det ju höghus, eller?

MALMHATTANISM Skyskrapan i Malmös utveckling

…

Fredrik Torisson

…

Nordic Academic Press, 2021

Jag hatar höghus (delvis på grund av min höjdrädsla). Kanske är det därför som Malmö är en av mina favoritstäder.

Det är en stad som, åtminstone enligt mig, definieras av horisontalitet snarare än vertikalitet. Visst finns det höghus i Malmö, men dessa är inte karaktäristiska för stadens arkitektur. De är arkitektoniska undantag, ingenting annat.

Spontant ställer jag mig alltså tveksam till grundpremissen i arkitekturforskaren Fredrik Torissons Malmhattanism. Skyskrapan i Malmös utveckling.

Har verkligen skyskrapan format Malmös identitet?

I tre kronologiskt ordnade delar går Torisson metodiskt igenom Malmös höghushistoria. Kockums huvudkontor, SDS-huset och Kronprinsen från tidsperioden 1950–1970. Triangeln, Turning Torso samt några orealiserade och realiserade projekt i stadsdelen Hyllie från åren mellan 1980 och 2010 (The Point invigdes dock först häromåret). Malmö Live och Törnrosen Tower (Culture Casbah) representerar tioårsperioden mellan 2010 och 2020.

Dagens forskningstrend

Inom arkitekturhistorisk forskning i dag är arkitekturens administrativa, ekonomiska, ideologiska och sociala dimensioner lika viktiga som dess material, tektonik, form och stil. De immateriella strukturer, nätverk och diskurser som har möjliggjort det arkitektoniska objektet är lika intressanta att undersöka som det arkitektoniska objektet i sig självt.

Det har bland andra Frida Rosenberg och Erik Sigge visat i sina avhandlingar från KTH. Torissons Malmhattanism S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

hör till samma kategori av forskning.

Med begreppet ”malmhattanism” vill Torisson fånga den särskilda beställarideologi som ligger bakom många av Malmös höghusprojekt ända från 1950-talet och fram till i dag. Det unika samspelet mellan privata och offentliga aktörer och medel, byggherrar, fastig­ hetsutvecklare, arkitekter, politiker och tjänstemän: ”Malmö har sina egna förutsättningar för spel, och sina egna spelare. Dessa aktörer vet var det finns en elasticitet i systemet och har resurser att spela med. När skyskrapan blir en offentlig angelägenhet blir den en spelpjäs i stället för en trofé. Samtidigt får vi inte syn på spelet om vi bara betraktar den konventionella byggnadsproduktionens processer och utgår från att dess aktörer spelar de roller vi förväntar oss av dem.”

Djärvt språkval

Fredrik Torisson kombinerar ofta stora skeenden med triviala detaljer på ett sätt som levandegör framställningen. Att Malmhattanism är skriven på svenska – vilket är glädjande och djärvt – signalerar att han vill nå en bredare publik än seminarierummens. Dessvärre står den akademiska jargongen och terminologin ändå ofta i vägen för innehållet. Dispositionen är onödigt stolpig och boken innehåller en rad omtag och upprepningar som gör att skärpan i de teoretiskhistoriska resonemangen försvinner.

Trots texthantverkets brister får läsningen i alla fall mig att börja omvärdera min Malmöbild. Kanske är Malmös höghus mer än bara arkitektoniska undantag.

MIK AEL ANDERSSON

Arkitekturhistoriker och kritiker

Bevattning & Fontän

Välkommen kontakta oss för att prata bevattning, fontäner och andra vattenanläggningar

Önskar alla våra kunder och läsare av Stad ETT GOTT NYTT ÅR!

BVK

BEVATTNINGSKONSULT AB

Box 740 , 182 17 Danderyd 010-179 40 00 , info@bvkab.se , www.bvkab.se

66

REFLEXION

REFLEXION

Förändrad relation

Vad händer med människans relation till vatten när kärlek förbytts till hot i klimatförändringarnas kölvatten, frågar sig Lena Jungmark.

Vatten är förutsättning för allt liv. Våra vattenfyllda kroppar kräver kontinuerligt in- och utflöde av vatten för att inte torka ut och dö. Människan – ett landdjur kommet från havet med ett tvingande behov av att ha tillgång till sötvatten där vi lever och bor.

Stranden, där vattnet möter land, drar människan till sig. Ur hav och sjö kan vattenlevande varelser hämtas upp som går att äta. Strömmande vatten kan utnyttjas som drivkraft och vattnets flytkraft hjälper vid tunga transporter. Ju mer jag tänker på hur närhet och tillgång till vatten styrt och påverkat människans liv och kultur genom historien, desto mer känner jag mig alienerad från en viktig relation och en smula sorgsen över vår nutid.

För hur relaterar vi som samhälle till det livsnödvändiga vattnet idag? Vårt tämjda och domesticerade vatten tas för givet – dolt i rörsystem där både källa och recipient är otydliga och ointressanta för de flesta.

För mig, liksom för många andra i vår världsdel, är hav och strand i första hand förknippat med exklusiv havsutsikt, semester, lek och härliga solnedgångar. Så vad händer nu när vattnet blir en hotfull kraft i klimatförändringarnas kölvatten?

Vattnet som symbol för nöje och semester har inte mer än ungefär hundra år på nacken. Att kustsamhällen utvecklats till sommaridyller är förhållandevis nytt.

Både i Sverige och på många andra håll har man traditionellt byggt bostadshus och gårdar en bra bit upp på land. Havet sågs som oberäkneligt och farligt, något man med risk för livet gav sig ut på för att skaffa mat.

De fattigaste fick gärna bo i enkla skjul på stranden.

Där ville ändå ingen annan bo.

Stranden som no-go zone blev tydlig för mig vid en vistelse i Västafrika. Här krockar normerna mellan S TA D 3 5 | D E C 2 0 2 1

Lena Jungmark

västvärldens turism och de traditionella fiskesamhällena samman – och stranden blir en plats för prostitution. Rika, soltörstande och avklädda nordbor möter bofasta som för sin överlevnad säljer sina kroppar och sitt sällskap. Stranden blir då en dubbelt farlig plats dit familjer som bor uppåt land förbjuder unga män och kvinnor att gå för att de inte ska dras in i elände.

Människans dragning till vatten kan förklaras vetenskapligt med ökad mängd alfavågor och oriktad fascination. Ett annat tankespår kan vara att vårt beroende av vatten ger oss drivkraft och vilja att förstå och bemästra elementet och dess föränderliga egenskaper.

Vattnet som genom sina fysikaliskt unika egenskaper ständigt kan ändra form och konsistens och som i varje sekund ställer sig vågrätt mot jordens mittpunkt.

Vattenlek är därför oslagbart. Is, snö, droppande, rinnande, plaskande och strömmande vatten är oemotståndligt, oavsett ålder. Samtidigt är vatten en av våra största olycksrisker. Fantasieggande berättelser om bäckahästar, sjöormar, näckar och spökskepp vill skrämma och varna oss för att gå för nära.

Nu håller vår relation till vattnet på att förändras.

Kanske är den hundraåriga smekmånaden över. För hur kommer havsutsikt att värderas i relation till skyddsvallar och översvämningsrisk? Kommer bostäder nära havet att tappa i värde medan bostäder inåt land med regnbäddar, översvämningsytor och skyfallsplaner blir åtråvärda? Är det åter dags för oss människor att dra oss upp på torra land, bort från stigande havsnivåer? Olika tidsdjup klingar tillsammans när jag tänker på människans okuvliga kärlek till vatten och stränder. För hur kort är inte tidsperioden då vi varit besatta av havsutsikt jämfört med människobarnens tidlösa lek i vattenpölarna? Den leken är evig.

NYX 1-2-3

tel: 08–440 85 40 info@foxbelysning.se www.foxbelysning.se

Blå Parken, Upplands Väsby

Arkitektur som växer Vi skapar livsmiljöer för framtidens hållbara samhälle.

Våra landskapsarkitekter, ingenjörer och trädgårdsmästare utvecklar och förvaltar långsiktiga lösningar med fokus på människa, miljö och ekonomi.

www.funkia.se