Uni på svenska 2015-2016

HELSINGFORS UNIVERSITET

HELSINGIN YLIOPISTO

UNIVERSIT Y OF HELSINKI

UNI PÅ SVENSKA 2015 – 2016 HELSINGFORS UNIVERSITET

INNEHÅLL

Finlands mesta universitet

Intressanta studier, roliga fester, nya vänner

Campuskarta

Runt Helsingfors

Åk ut i världen

Detta är Helsingfors universitet

Helsingfors universitets historia i ett nötskal

Hur är studierna uppbyggda

Det svenska vid Uni

Bli expert –på två språk

Har du tagit studenten i Sverige?

Oletko kirjoittanut ylioppilaaksi suomeksi?

Intervju: Jaan Siitonen

Vill du bli lärare?

Intervju: Derya Özgün

Språkcentrum

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Öppna universitetet

Alumnverksamhet

Alumnintervju: Jens Finnäs

Människans beteende och lärande

Intervju: Elin Johansson

Samhälle, språk och kultur

Intervju: Maïmouna Jagne-Soreau

Intervju: Helena Gunst

Intervju: Axel Åhman

Naturvetenskaper och informationsteknik

Intervju: Kimmo Kettula

Skog, miljö och biologi

Intervju: Madelene Lindqvist

Intervju: Åsa Stam

Medicin och läkemedel

Intervju: Robert Östman

Intervju: Emma Vikström

Q&A

Stöd för studier och välmående

98 Viktig information angående studierna

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

FINLANDS MESTA UNIVERSITET Bland de 100 bästa i världen

Helsingfors universitet är ett av världens ledande forskningsuniversitet samtidigt som det också är Finlands äldsta och mest mångvetenskapliga universitet och ett flaggskepp för den tvåspråkiga högsta utbildningen. Universitetet arbetar aktivt för mänsklighetens bästa och för ett rättvist samhälle. På rankinglistorna för världens över 20 000 universitet placerar sig Helsingfors universitet bland de hundra bästa. Universitetets mål är att i framtiden bli ett av de 50 bästa i världen. Som student vid universitetet kan du känna historiens vingslag samtidigt som du deltar i att skapa ny kunskap vid ett av världens ledande moderna forskningsuniversitet. Universitetet erbjuder hundratals olika intressanta ämneskombinationer som ger dig möjlighet att specialisera dig på det område som just du är intresserad av.

Ett tvåspråkigt universitet Helsingfors universitet är enligt lag tvåspråkigt. Detta betyder att undervisningsoch examensspråken vid universitetet är finska och svenska. Universitetets studenter har alltid rätt att tentera och skriva uppsatser på sitt modersmål oberoende av undervisningsspråket. En del av undervisningen och forskningen sker också på engelska. Svenskspråkig undervisning erbjuds i flera olika ämnen. Det är även möjligt att avlägga en officiellt tvåspråkig kandidatexamen; denna möjlighet erbjuds i åtta olika ämnen. Bekanta dig närmare med dessa ämnen på s.34.

SÖK TILL UNI! Är du intresserad av att studera vid Helsingfors universitet? Läs mer om hur du ansöker till universitetet på ansökningsservicens webbsida: www.helsinki.fi/sv/studier/ sok-till-uni

Uni på svenska 2015-2016

www.facebook.com /YliopistoonTilluniversitetet

www.twitter.com /helsinkiuni

www.youtube.com /universityofhelsinki

Om Universitetet

Helsingfors är en livlig studiestad med studenter från alla delar av Finland och från utlandet. Under din studietid får du nya vänner och skapar kontakter som du har nytta av under hela livet.

INTRESSANTA STUDIER, ROLIGA FESTER, NYA VÄNNER! kommer från Helsingfors ger nationerna också en viss hemkänsla då de flesta av medlemmarna kommer från samma landskap. De svenskspråkiga nationerna är: Nylands Nation, Vasa nation, Åbo Nation och Östra Finlands Nation.

Vid universitetet finns flera svenskspråkiga studentföreningar. Ämnesföreningarna ger dig ett ypperligt tillfälle att träffa och umgås med människor som studerar inom samma ämnesområde som du. Studenterna säger ofta att det är den sociala gemenskapen som gör att man trivs så bra med sina studier.

LÄS MER OM NATIONERNA PÅ WEBBEN: www.nylandsnation.fi www.vasa.nation.fi www.abonation.fi www.ofn.fi

DE SVENSKSPRÅKIGA ÄMNES- OCH STUDENTFÖRENINGARNA Studentorganisationen vid Soc&kom StudOrg • Juristklubben Codex • Svenska Nationer och Ämnesföreningar (Snäf) Medicinarklubben Thorax Skald (kultur och kommunikation) Historicus (historia) • Svenska Studenters Agro-forst förening Saga (nordiska språk) • Lycksalighetens ö (nordisk litteratur) Spektrum (matematisk-naturvetenskapliga) • Habitus (sociologi) Didacta (beteendevetenskapliga) • Politicus (statsvetenskapliga) Akademiska Damkören Lyran • Akademiska Sångföreningen Åländska Studentföreningen i Helsingfors • J-komm (journalistik) Helsingfors Svenska Studentmission • Octavia (socialt arbete) Svenska Naturvetarklubben (bio-miljövetenskapliga) • Statsvett (statskunskap) Finlandssvenska vetmed Borderline (socialpsykologi) • Studenternas Teaterförening

Studentkåren vid Helsingfors universitet

Alla som studerar vid Uni är även medlemmar i Helsingfors universitets studentkår, HUS. Studentkåren bevakar studenternas intressen och erbjuder olika slags tjänster och förmåner som t.ex. gratis rättshjälp och rabatt vid studenternas egna UniCafé-restauranger. LÄS MER OM STUDENTKÅREN PÅ WEBBEN: hyy.helsinki.fi/sv

Svenskspråkiga nationer

Unisport – motion på alla campus

Som student kan du vara medlem i någon av de fyra svenskspråkiga nationerna som verkar vid universitetet. Nationerna är indelade enligt landskap och alla nationer har sina egna nationshus runt om i Helsingfors. Det finns många fördelar med att vara aktiv i en nation. Förutom det mångsidiga programutbudet får man ett socialt nätverk och nya vänner. Om man inte

UniSport erbjuder olika träningsalternativ för såväl nybörjare som mer erfarna motionärer. Som student har du tillgång till alla de motionstjänster som UniSport erbjuder till ett förmånligt pris. Du kan delta i verksamheten på det sätt som passar just dig bäst och utnyttja det omfattande träningsutbudet. UniSport har motionscenter på alla campus och även utrymmen i Tölö och i Otnäs. Välj ditt eget sätt att motionera ur UniSports breda utbud! LÄS MER OM UNISPORT PÅ WEBBEN: www.unisport.fi

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

CAMPUSKARTA KARTA ÖVER HELSINGFORS UNIVERSITETS OLIKA CAMPUS

Centrumcampus ett campus för humaniora och samhällsvetenskaper

Centrumcampus befinner sig i Helsingfors stadskärna och till campusområdet hör beteendevetenskapliga, humanistiska, juridiska, statsvetenskapliga och teologiska fakulteten samt Svenska socialoch kommunalhögskolan. Universitetets huvudbibliotek i Kajsahuset är Finlands största universitetsbibliotek. I centrum finns även Lärocentret Alexandria där man kan studera dygnet runt samt Nationalbiblioteket och Språkcentrum. På Centrumcampus finns sju UniCafé-studentrestauranger och Unisports gym.

Campus Vik det gröna campuset

På Viks campus finns farmaceutiska, agrikultur-forstvetenskapliga, biooch miljövetenskapliga samt veterinärmedicinska fakulteten. I Vik finns även en tropisk trädgård och universitetets djursjukhus. I Vik finns tre UniCafé-studentrestauranger, campusbibliotek och Unisports gym.

Campus Gumtäkt ett campus för naturvetenskaper

Campus Gumtäkt är det ledande kompetenscentret för exakta naturvetenskaper i Finland. På campus finns matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här finns även bland annat en partikelaccelerator och botanisk trädgård. I Gumtäkt finns tre UniCafé-studentrestauranger, campusbibliotek och Unisports gym.

Campus Mejlans ett campus för medicin

På campus Mejlans finns medicinska fakulteten. Campusområdet är en hemvist för den medicinska spetsforskning som bedrivs vid universitetet. I Mejlans finns en UniCafé-studentrestaurang, Mejlans campusbibliotek Terkko och Unisports gym.

Ă&#x2026;bo 1 h 30 min KyrkslĂ¤tt 30 min Raseborg 1 h 15 min Sibbo 20 min Tallinn 1 h 40 min

Brobergsterrassen Pedagogernas och beteendevetarnas hem i Kronohagen. Forsthuset Humanisternas hem på Centrumcampus, alla språkämnen finns i detta hus. Helsinki Think Company erbjuder alla med företagaranda lokaler för samarbete, evenemang och projekt. Think Company finns på två ställen i centrum (Berggatan 5) och i Vik (Ladugårdsbågen 3). Huvudbyggnaden Universitetets huvudbyggnad är belägen mittemot Domkyrkan och Statsrådets hus. De viktigaste akademiska högtiderna firas här. Tankehörnan Träffpunkt för stadens invånare, studenter och vetenskapen i centrum. Kajsahuset Unis huvudbibliotek finns i detta hus i Kajsaniemi. I Kaisa kan du hitta din egen mysiga läshörna. Unis övriga bibliotek är Campusbiblioteket Terkko i Mejlans, Campusbiblioteket i Gumtäkt, Odontologiska biblioteket samt Campusbiblioteket i Vik.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Porthania Juristernas hus mitt i centrum. Campus Mejlans De blivande läkarnas och tandläkarnas hem finns i Mejlans och i Brunakärr. På Mejlans sjukhusområde bedrivs medicinsk toppforskning. Universitetets djursjukhus i Vik Sjukhuset erbjuder veterinärmedicinsk service för djur av alla storlekar. Campus Gumtäkt De exakta naturvetenskapernas hem ligger drygt fyra kilometer från Helsingfors centrum. Bland annat Unis acceleratorlaboratorium, Verifikationsinstitutet för konventionen mot kemiska vapen (VERIFIN) och Meteorologiska institutets väderstation finns i Gumtäkt. Campus Vik är känt för sin naturvetenskapliga forskning och undervisning, sina grönskande fält och sina växthus. De blivande veterinärerna, biologerna, biokemisterna och agronomerna studerar här. Universitetets botaniska trädgårdar I Kajsaniemi och Gumtäkt lockar till bekantskap med växternas värld.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

ÅK UT I VÄRLDEN

845

Studenter på utbyte år 2014

Uni på svenska 2015-2016

549 partneruniversitet

Om Universitetet

”Det känns som att min världsbild har blivit mer precis och att min motivation och tillit till de saker jag gör vuxit mycket. Jag känner också att det är lättare för mig att närma mig människor oberoende av vem det är. Överlag har en av mina stora insikter under utbytet varit att jag förstått betydelsen av kommunikation. Med det menar jag att jag har märkt hur många möjligheter som öppnar sig bara man modigt vågar ta kontakt med människor.” BLOGGINLÄGG FRÅN STUDENT PÅ UTBYTE PÅ MADAGASKAR Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

År 2014 åkte över 800 studenter på utbyte. Helsingfors universitet har över 500 partneruniversitet.

utomlands finns det flera olika alternativ att välja mellan. Uni har olika utbytesprogram beroende på till vilken del av världen du vill åka. Om du är intresserad av Norden eller de baltiska länderna kan Nordplusprogrammet vara något för dig. Via Erasmusutbytet kan du åka till ett europeiskt land och avlägga studier inom samma ämnesområde som du studerar vid Helsingfors universitet. Om du vill rikta blicken lite längre bort, finns det till exempel följande alternativ: Afrika, Ryssland, Syd- och Nordamerika och Asien. Valet är ditt!

Som student vid Uni har du möjlighet att avlägga en del av dina studier utomlands. Universitetet erbjuder utmärkta utbytesmöjligheter runt om i världen. Som utbytesstudent får du fina nya erfarenheter, upplever en ny kultur och en ny livsstil och får nya vänner. Studier avlagda utomlands ger dina studier internationell prägel och utby tet erbjuder nya synvinklar på dina studier. Du kan också göra din arbetspraktik utomlands. Som praktikant får du bland annat internationell arbetserfarenhet och bättre språkkunskaper. Med utbytesstudier avses en studieperiod då man studerar vid ett utländskt universitet och avlägger studier som räknas till godo som en del av examen vid Helsingfors universitet. Längden på utbytet är vanligtvis 3-10 månader. Om du är intresserad av att studera

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

VILL DU VETA MER? Erasmus-programmet erasmus@helsinki.fi Nordplus-programmet nordplus@helsinki.fi Ă&#x2013;vriga utbytesprogram ulkomaillaopiskelu@helsinki.fi

EXEMPEL PÅ UTBYTESMÅL

EUROPA SVERIGE

ÖSTERRIKE

LETTLAND

NORGE

RUMÄNIEN

SPANIEN

DANMARK

SERBIEN

LITAUEN

ISLAND

BULGARIEN

POLEN

ESTLAND

GREKLAND

SLOVENIEN

IRLAND

CYPERN

SCHWEIZ

STORBRITANNIEN

TJECKIEN

ITALIEN

NEDERLÄNDERNA

TYSKLAND

MALTA

BELGIEN

SLOVAKIEN

FRANKRIKE

UNGERN

PORTUGAL

KROATIEN

AMERIKA MEXIKO COLOMBIA CHILE USA KANADA PERU BRASILIEN

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

ASIEN + AUSTRALIEN AUSTRALIEN

JORDANIEN

NYA ZEELAND

TAIWAN

HONG KONG

INDIEN

SINGAPORE

MALAYSIA

GEORGIEN

KINA

RYSSLAND

JAPAN

SYDKOREA TURKIET

AFRIKA ZAMBIA NAMIBIA SYDAFRIKA MADAGASKAR

Uni p책 svenska 2015-2016

Om Universitetet

DETTA ÄR HELSINGFORS UNIVERSITET Motto: Mot toppen och ut mot samhället

Fakulteter

Agrikulturforstvetenskapliga

Beteendevetenskapliga

Bio- och miljövetenskapliga

Farmaceutiska

Humanistiska

Juridiska

Matematisknaturvetenskapliga

Medicinska

Statsvetenskapliga

Teologiska

Veterinärmedicinska

Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

DETTA ÄR HELSINGFORS UNIVERSITET

18 300

Fristående institutioner

Fakulteter

GRUNDADES 1640

Läroämnen och utbildningsprogram

SKAFFA DIG EN EXAMEN SOM GER JOBB

Flyttades från Åbo till Helsingfors 1828

Unis svenskspråkiga studenter är nöjda med sina studier och upplever också att deras studier ger dem goda förutsättningar att jobba på svenska inom sitt område. Över 98 % av Unis utexaminerade svenskspråkiga magistrar har sysselsatt sig efter examen. De flesta av universitetets svenskspråkiga utexaminerade arbetar inom ett yrke som motsvarar utbildningsnivån. Av de svenskspråkiga sysselsatta utexaminerade arbetar 84 % som högre tjänstemän, chefer eller specialister. Motsvarande andel för samtliga utexaminerade är 81 %. Av de sysselsatta arbetar 16 % som läkare, 11 % som jurister och 7 % inom socialsektorn.

TVÅSPRÅKIGT Finska och svenska, undervisning ges också på engelska

UTRYMMEN I 300 BYGGNADER På 33 olika orter

BÄTTRE ÄN 99 % 77 genomsnittliga rankingplaceringen

35 000

8 200

Examensstuderande

Anställda

28 000

4 500

Studerande inom fortbildning och på Öppna universitetet

Uni på svenska 2015-2016

2 000

22 %

Svenskspråkiga studenter

Forskare och lärare

Andelen internationella lärare och forskare

27 000

3676

Studerande sökte till HU år 2014

Studenter skrev in sig för att börja studera 2014

38 000

6,3 miljoner

Följare på Facebook och Twitter

Besökare på hemsidan 2014

Om Universitetet

Skaffa dig en examen som ger dig ett jobb

ADMINISTRATÖR ARKEOLOG BARNTR CHEFREDAKTÖR DATASPECIALIST DIR FÖRSÄLJNING OCH FINANSIERING EX OCH TEKNIK FARMACEUT FILOSOF FO GEOGRAF GEOLOG HISTORIKER HÖGR JORDBRUKARE JOURNALIST JURIST K KRITIKER LÄKARE MATEMATIKER MILJ NATIONALEKONOM ORGANISATIONSC PROVISOR PSYKOLOG RADIO- OCH TV SKOGSARBETARE SOCIALARBETARE S SPECIALIST INOM KOMMUNIKATION SP HR-SPECIALIST SPECIALLÄRARE SPRÅ TALTERAPEUT TANDLÄKARE TIDSKRIF UNIVERSITETSLÄRARE VETERINÄR ÄM ÖVERSÄTTARE OCH TOLK Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

RÄDGÅRDSLÄRARE BIOKEMIST REKTÖR DOMARE EXPERT INOM XPERT INOM NATURVETENSKAPER ORSKARE FYSIKER FÖRETAGARE RE TJÄNSTEMAN INTENDENT KEMIST KONSTHISTORIKER JÖINSPEKTÖR MILJÖSPECIALIST CHEF PERSONALCHEF V-REDAKTÖR SAMHÄLLSVETARE SOCIALPSYKOLOG SOCIOLOG PECIALIST I NÄRINGSLÄRA ÅKFORSKARE STATISTIKER FTS-OCH FÖRLAGSREDAKTÖR MNESLÄRARE ÅKLAGARE

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

HELSINGFORS UNIVERSITETS HISTORIA I ETT NÖTSKAL HELSINGFORS UNIVERSITET 375 ÅR

1640–1808

1809–1917

Helsingfors universitets föregångare, Kungliga Akademien i Åbo, grundades 26.3.1640 i 13-åriga Drottning Kristinas namn som ett svenskt riksuniversitet i dåvarande huvudstaden Åbo. Då hade man bara fyra olika fakulteter och studierna gick på latin och svenska. I början fanns det endast 250 studerande och 11 professorer. Akademins huvuduppgift var att utbilda präster. Man lärde även ut bland annat ridning, ritning, musik, och fäktning. Den finska mineralkemisten Johan Gadolin blev 1794 känd för att ha funnit ett nytt grundämne, yttrium. Han har fått grundämnet gadolinium, som används bland annat i CD-skivor, uppkallat efter sig.

1809 blev Finland ett storfurstendöme som en del av Ryssland. Namnet på Akademien byttes till Kejserliga Alexanders universitetet i Finland och Rysslands tronföljare fungerade som kansler. Universitetets nya statuter 1828 fastställde som dess uppgift att främja vetenskapernas och de fria konsternas förkovran i Finland samt att uppfostra dess ungdom att tjäna Kejsaren och fosterlandet. Efter att huvudstaden flyttats till Helsingfors 1812 och efter Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors 1828. Åboromantikens nationalistiska ideologiska arv förvaltades av Lördagssällskapet, vars ledande gestalter var Elias Lönnrot, Johan Ludvig Runeberg, Johan Vilhelm Snellman och Zacharias Topelius. Universitetet hade en väldigt viktig roll i uppkomsten av nationalitetskänslan, välfärdssamhället och staten Finland. Ända fram till 1800-talet övervakade universitetet noggrant studenternas förehavanden. Man var bland annat tvungen

Uni på svenska 2015-2016

att använda uniform och kunde hamna i universitetets eget häkte om man blev fast för omoraliskt beteende, som att spela eller dricka alkohol. Under det galna året i Europa 1848 firade studenterna Floradagen den 13.5 då Finlands nuvarande nationalsång Vårt land uppfördes för första gången. Studenterna har alltid haft en viktig samhällelig roll i Finland, och folket såg dem som spes patriae – fosterlandets hopp. Tio år senare grundades Helsingfors universitets studentkår. Den första kvinnliga studenten, Marie Tschetschulin, inledde sina studier 1872. Ända till 1901 måste kvinnor av kejsaren be om skild dispens, alltså “befrielse från sitt kön” för att få studera.

Om Universitetet

Historian kan delas in i tre faser: Kungliga Akademien i Åbo 1640-1808 Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland 1809-1917 Helsingfors universitet 1917-

STUDENTMÖSSAN 150 ÅR

1917– Efter att Finland blivit självständigt 1917 fick Helsingfors universitet sitt nuvarande namn 18.2.1919. Nu fanns det över 3000 studenter vid universitetet. Lärarna vid universitetet hade en central roll i riksdagen och vid internationella kontakter, och många av professorerna blev statsministrar. I början av 1900-talet var nästan två tredjedelar av studenterna inskrivna vid filosofiska fakulteten. Så småningom breddades utbildningen och fokus riktades mot en teknisk och naturvetenskaplig vetenskap. Den filosofiska fakulteten lades slutligen ner 1992 och dess avdelningar blev egna fakulteter. Vid universitetet försökte man höja finskan till ett bildningsspråk. Utbildningen gick till stora delar på svenska på 1920-talet, något som studerande protesterade emot eftersom majoriteten var finskspråkiga. På grund av språkstriderna grundades Åbo akademi 1919 och Turun suomalainen yliopisto 1922. Akademiska Karelen-Sällskapet och äktfinnarna krävde att Helsingfors universitet skulle bli enspråkigt finskt. Man samlade bland annat in adresser, hade föreläsningsstrejk, ordnade protestmarscher och störde tal som professorer och rektorn hade på svenska. För att lösa de långa tvisterna kring språk och finländskhet stiftades 1937 i universitetslagen att den svenskspråkiga undervisningen bevaras vid Helsingfors universitetet vid sidan om den finskspråkiga. En del av tjänsterna och studieplatserna kvoterades som svenskspråkiga. Vinterkriget och fortsättningskriget avbröt utbildningen och forskningen vid universitetet. Man gjorde sitt bästa för att försöka fortsätta och skickade böcker och föreläsare till fronten. Huvudbyggnaden vid Senatstorget skadades vid luftbombningarna 1944. På 1900-talet nådde forskningen vid Helsingfors universitet europeisk topp-

Uni på svenska 2015-2016

nivå. 1945 fick Artturi Ilmari Virtanen Nobelpriset i kemi för bland annat uppfinnandet av AIV-fodret. Ragnar Granit fick dela på Nobelpriset i medicin 1967. Arkiatern och professorn i pediatrik Arvo Ylppö (1887–1992) blev internationellt känd för sin definition av och forskning i prematura barn. Han var pionjär för den grundläggande barna- och mödrarådgivningen i Finland vilket ledde till att spädbarnsdödligheten snabbt minskade och placerade Finland bland de bästa i världen. Från och med 1950-talet ansåg man att vetenskapen spelade en nyckelroll i den ekonomiska tillväxten. Att investera i utbildning skulle betala sig tillbaka mångdubbelt. Den snabba ökningen av mängden studenter på 1960- och 1970talen förändrade universitetet avsevärt. Universitetet politiserades och radikala studerande protesterade bland annat mot professorernas maktställning. En mängd studenter ockuperade Gamla studenthuset 1968. Först på 1990-talet förnyade man förvaltningen och tog med studerande i de beslutsfattande organen. På 1990-talet föddes tanken om spetsforskningsenheter och man stödde framgångsrika forskningsgrupper även internationellt. Helsingfors universitet blev en del av de europeiska toppuniversiteten. Helsingfors universitet registrerade 1987 webbadressen helsinki.fi och 1991 publicerade studerande i informationsbehandling Linus Torvalds operativsystemet Linux som han kodat. I dag består Helsingfors universitet av 11 fakulteter, 500 professorer och 35000 studerande. Helsingfors universitet är Finlands mångsidigaste institution för vetenskap, bildning och intellektuell förnyelse. Man strävar efter att stärka sin ställning som ett av världens främsta mångvetenskapliga forskningsuniversitet och höra till de 50 bästa universiteten i världen.

Den nuvarande vita studentmössan härstammar från Tyskland. 1865 beställdes de första mössorna i svensk modell av ett par studenter, men de fick öknamnet ”mjölkmössorna”. Mössan ökade ändå snabbt i popularitet. Först var studentmössan mörkblå, men den vita mössan blev så småningom vanligare. Mörka studentmössor hade använts redan tidigare som en del av den obligatoriska uniformen studenterna måste ha på sig så att man bättre kunde hålla dem under uppsikt. Kvinnorna hade under en tid en egen modell som var mycket högre och där den vita delen hängde över kanten. Märket framme på mössan är Helsingfors universitets symbol, Apollos lyra. Före Finlands självständighet kunde alla som avlagt studentexamen, och därmed hade en studentmössa, börja studera vid universitetet. Finlandssvenskar har en högre kulle och en större lyra än finskspråkiga. Detta har sina rötter i språkstriderna. Ju mindre lyra man hade, desto mer radikal var man i språkfrågan. Finlandssvenskar använder än i dag en 22 mm lyra, medan den hos finskspråkiga ofta är 16 mm. Därmed är den finlandssvenska mössan även dyrare. Fodret inuti mössan har även en viktig funktion. Den signalerar både geografisk och språklig tillhörighet. Bland annat en del landskap och nationer har ett eget foder med sina specifika färger. Studentmössan användes till vardags året runt ända in på 1950-talet. Nu tar man mest fram den till akademiska högtider och Valborg. Enligt tradition få man sätta på sig den vita, alternativt gulnande, mössan först klockan 18 då statyn Havis Amanda har fått sin.

Om Universitetet

HUR ÄR STUDIERNA UPPBYGGDA?

GULNÄBB

I 180 SP KANDIDAT

II Enligt det nuvarande studiesystemet avlägger man först en lägre högskoleexamen (kandidat) och sedan en högre högskoleexamen (magister). Om man vill kan man dessutom efter det fortsätta med forskarutbildning och avlägga doktorsexamen. När man blir antagen till universitetet får man vanligen automatisk studierätt för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen. Målsättningen är att en student avlägger 60 studiepoäng per år. En studiepoäng (1sp) motsvarar ca 27 timmars arbete.

Uni på svenska 2015-2016

I. GULNÄBB

II. KANDIDAT, 180 SP

Under året som gulnäbb introduceras man till allt från nationer och ämnesföreningar till vad det innebär att studera på universitetet. Till studielivet hör som känt mycket annat än bara studier och under första året brukar festerna vara många.

Den lägre högskoleexamen som avslutas med en kandidatexamen innehåller vid sidan om grundstudier i huvudämnet och allmänna obligatoriska studier även biämnesstudier och ämnesstudier i huvudämnet. Undantag utgör examina som inte byggs upp av huvud- och biämnen, t.ex. juridik och medicin. Det finns mycket frihet i hur studierna byggs upp, varje studerande gör upp en individuell studieplan och det finns möjlighet att göra utbyte eller praktik utomlands.

Om Universitetet

HUR ÄR STUDIERNA UPPBYGGDA?

120 SP MAGISTER

III DOKTORSEXAMEN

IV III. MAGISTER, 120 SP

IV. DOKTORSEXAMEN

Under högre högskoleexamen gör man upp en individuell studieplan, avlägger biämnesstudier, valfria studier och fördjupade studier i huvudämnet. Även under denna examen har man möjlighet till utbyte eller praktik utomlands. Den högre högskoleexamen avslutas med en pro gradu –avhandling och innefattar 120 sp (undantag: psykologi 150 sp och veterinärmedicin 180 sp). I medicin och odontologi kan man endast avlägga en högre högskoleexamen.

Om man är intresserad av en karriär som forskare är det möjligt att efter avlagt magisterexamen även avlägga doktorsexamen. De flesta påbörjar sina doktorandstudier först efter några år av arbetserfarenhet, men det är ett beslut man själv får ta. Doktorsexamen utgörs av en mängd studier inom det valda området och avslutas med ett omfattande avhandlingsarbete, doktorsavhandling.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

DET SVENSKA VID UNI

Universitetet erbjuder svenskspråkig undervisning i flera olika ämnen och studenterna har rätt att använda sitt modersmål, finska eller svenska, i sin egen sak. Detta betyder att studenterna har rätt att få skriftliga dokument, färdiga blanketter, beslut och svar, tentamensfrågor och inträdesprov samt ansöknings- och studierådgivning på svenska. Man har även rätt att skriva tentamina och arbeten på svenska även om undervisningen går på finska.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Dessa ämnen kan du studera endast vid Uni Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga jurister, läkare, tandläkare, veterinärer, provisorer, socialarbetare, socialpsykologer, agronomer, forstmästare och geografer. Universitetet är också det enda som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska.

Ämnen med svenskspråkig undervisning

UNDERVISNING PÅ SVENSKA GES I FÖLJANDE ÄMNEN: • Lantbruksekonomi och företagande

STÖRSTA DELEN ELLER ALL UNDERVISNING SKER PÅ SVENSKA I FÖLJANDE ÄMNEN: • Barnträdgårdslärarutbildningen • Pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

• Biologi • Farmaci • Filosofi

VID SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET GES ALL UNDERVISNING PÅ SVENSKA PÅ KANDIDATNIVÅ I FÖLJANDE ÄMNEN: • Journalistik

• Juridik

• Socialt arbete och socialpolitik

• Geografi

• Socialpsykologi

• Kemi

• Historia

• Matematik och statistik

• Nordisk litteratur

• Fysik

• Nordiska språk

• Medicin

• Svensk översättning

• Odontologi

• Magisterprogrammet Kultur och kommunikation

• Allmän statslära (magisternivå)

• Sociologi • Statskunskap med förvaltning • Rättsvetenskap

• Nordenstudier • Medier och kommunikation (magisternivå) • Socialpsykologi (magisternivå) • Socialt arbete (magisternivå) • Sociologi (magisternivå) • Veterinärmedicin

Vi jobbar med det svenska

SVENSKA ÄRENDEN:

• prorektor för tvåspråkighetsärenden

• skapar initiativ och utvecklar verksamhet på svenska

• elva fakultetsvisa tvåspråkighetsdekaner • 38 professorer med svenska som undervisningsspråk • hundratals universitetslektorer och -lärare med svenska som undervisningsspråk • Svenska verksamhetsnämnden: behandlar frågor som är relaterade till universitetets tvåspråkiga verksamhet och undervisning • Delegationen för den svenska verksamheten: främjar den svenskspråkiga verksamheten genom att fungera som en länk mellan universitetet och samhället • Studentkårens språknätverk

Uni på svenska 2015-2016

• uppmuntrar och arbetar för en fungerande tvåspråkighet inom universitetet • främjar samhällelig växelverkan för det tvåspråkiga universitetet • ger ut Uni på svenska-broschyren, ordnar Uni på väg samt Uni:Nu • Svenska ärendens campuskoordinatorer utvecklar den tvåspråkiga verksamheten vid varje campusområde

DU NÅR OSS PER E-POST: SVENSKAARENDEN@HELSINKI.FI

Om Universitetet

BLI EXPERT - PÅ TVÅ SPRÅK

Vid Helsingfors universitet är det möjligt att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen i juridik, ekonomi, kemi, fysik, biologi, miljövetenskaper, socialt arbete och socialpsykologi. Tvåspråkiga examina är riktade till både finsk- och svenskspråkiga studenter.

Vad är en tvåspråkig kandidatexamen?

Varför avlägga en tvåspråkig kandidatexamen?

• studenterna avlägger minst 1/3 (60 sp) av sin kandidatexamen på bägge examensspråken

• en unik förmån som Uni som landets enda tvåspråkiga universitet kan erbjuda

• examensspråk är finska och svenska

• arbetsmarknaden behöver experter som behärskar de båda inhemska språken

• man främjar studenternas språkliga kompetens med hjälp av skräddarsytt språkstöd och språkstudier • i examen ingår ett godkänt språkprov på nivå C1 enligt europeiska referensramen för språk CEFR, vilket betyder professionell kompetens i det andra examensspråket

Uni på svenska 2015-2016

• att du har avlagt en tvåspråkig kandidatexamen nämns i ditt officiella examensbetyg MER INFORMATION: www.helsinki.fi/sv/ bli-expert-pa-tva-sprak

Om Universitetet

HAR DU TAGIT STUDENTEN I SVERIGE? VI SER FRAM EMOT ATT FÅ TRÄFFA DIG PÅ CAMPUS!

Visste du att Helsingfors universitet har gemensam historia med Sverige? Grundat som den Kungliga Akademien i Åbo år 1640 var universitetet det tredje i ordningen av fyra riksuniversitet under den svenska stormaktstiden, tillsammans med Uppsala, Dorpat (nuvarande Tartu) och Lund. Efter Åbo brand flyttade universitetet till Helsingfors och går sedan år 1917 under namnet Helsingfors universitet. Helsingfors universitet är tvåspråkigt finskt-svenskt. Detta betyder att man alltid har rätt att skriva tentamina samt kursuppgifter på svenska, oavsett vilket språk undervisningen går på. Läs mer på s. 30.

Uni på svenska 2015-2016

Studierna

Ansökan

Studierna byggs upp enligt kandidat- och magisterexamen. I de flesta utbildningar antas man direkt till både kandidat- och magisterstudier. I Finland är det vanligt att avlägga både kandidat- och magisterexamen. Först studerar man 3 år till kandidat inom sitt huvudämne, för att sedan studera vidare ytterligare två år till magisterexamen. Läs mer på s. 28. Vid sidan av sitt huvudämne läser man dessutom biämnen, o c h t i l l s a m m a n s me d de s s a kan man skräddarsy sin examen f ör at t motsva ra behoven på dagens arbetsmarknad.

Du är behör ig at t ansöka till Helsingfors universitet om du fullföljt examen som ger behörighet att söka till motsvarande högskoleutbildning i Sver ige, till exempel gymnasiets slutbetyg. Man får inte utgångspoäng för tidigare svensk examen utan blir antagen direkt enligt framgång i Helsingfors universitets urvalsprov, som är individuellt för varje utbild ningsprogra m. Högskole provet krävs inte vid ansökan. Den gemensamma ansökan ordnas årligen under mars månad, med urvalsprov under maj och juni.

FÖR VIDARE INFORMATION, SE: www.helsinki.fi/sv/studier/sok-till-uni

Om Universitetet

OLETKO KIRJOITTANUT YLIOPPILAAKSI SUOMEKSI? Tämän päivän työmarkkinoilla työntekijöiltä odotetaan yhä useammin sujuvaa kielitaitoa. Monissa asiantuntijatehtävissä edellytetään vieraiden kielten osaamisen lisäksi molempien kotimaisten hallintaa. Kuten kielitaito yleensä, myös ruotsin kieli kehittyy sitä käyttämällä. Helsingin yliopisto tarjoaa erinomaisen ympäristön ruotsin harjaannuttamiseen!

Kielikeskus

Kaksikielinen tutkinto

Vaihtoon Pohjoismaihin

Kielikeskuksella on useita toisen kotimaisen kielen kursseja eri teemoilla. Voit suorittaa myös ruotsin opintokokonaisuuden, jonka voi liittää sivuaineena monen eri tiedekunnan tutkintoon. Kielikeskus järjestää myös kielikaverikontakteja suomi-ruotsi –pareille.

Kaksikieliseen kandidaatin tutkintoon kuuluvasta 180 opintopisteestä vähintään 60 op opiskellaan ruotsiksi ja vähintään 60 op suomeksi. Loput 60 op voit opiskella haluamallasi kielellä. Kaksikielisen tutkinnon suorittamalla hallitset oman alasi sekä suomeksi että ruotsiksi. Helsingin yliopiston kaksikieliset tutkinnot ovat Suomen ainoita tutkintoja, joissa todistuksessa mainitaan virallisesti molemmat kielet tutkintokielinä. Kaksikielisen tutkinnon voi suorittaa oikeustieteessä, fysiikassa, kemiassa, biologiassa, ympäristötieteessä, taloustieteessä (maatalous-metsätieteellinen), sosiaalipsykologiassa (valtiotieteellinen) ja sosiaalityössä (valtiotieteellinen). Lue lisää s. 34.

Ota haltuun Tukholma, kotiudu Uppsalan tai Lundin kuuluisaan opiskelijakaupunkiin! Meillä on vaihtopaikkoja lähes 20 ruotsalaisessa korkeakoulussa ja saman verran yhteensä muissa Pohjoismaissa.

Luennot, kurssit,kokonaisuudet Yliopistolla on yli 300 oppiainetta, joista noin 30 antaa opetusta ruotsiksi. Suorita yksittäisiä kursseja tai sivuaineita yli kielirajojen!

Uni på svenska 2015-2016

Yhteisö Tutustu uusiin ystäviin toisella kotimaisella. Ylioppilaskunnalla on noin 250 opiskelijajärjestöä, joista 20 on ruotsinkielisiä.

Om Universitetet

ATT STUDERA PÅ SVENSKA VAR DET BÄSTA BESLUTET I MITT LIV

Jaan Siitonen tyckte inte alls om svenska i skolan och skrev A i studentexamen. Idag jobbar han i Washington DC som finsk-svensk expert och lär finskspråkiga svenska via den egna föreningen Komin.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Det svenska språket kan ha oväntade konsekvenser. För Jaan har det bland annat möjliggjort ett intressant jobb i Washington DC.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

— Det svenska språket har inte alltid varit min grej. När jag började lära mig svenska i sjunde klass tyckte jag inte alls om det. Jag kunde inte förstå varför jag måste lära mig ett onödigt språk som jag aldrig kommer att använda. Jag kunde inte heller förstå vad grammatik och ordlistor hade med själva språket att göra. I sex år var jag mycket aktiv under svensktimmarna men på ett sådant sätt som lärarna kanske inte tyckte om. Jag hörde till den så kallade A-klassen: Approbatur i medellång svenska i studentskrivningarna. Efter att jag skrev studenten från Tapiola gymnasium år 2007 hade jag dock en plan b i bakfickan – jag skulle till Dragsvik. Jag ville visa alla att jag kommer att lära mig svenska genom att åka på utbyte till Svenskfinland. Jag ville lära mig svenska för att med gott samvete kunna vara mot svenskans ställning i Finland. — Armén ändrade mitt liv på många olika sätt. Där fick jag tala svenska vilket jag inte fick göra i skolan. I Dragsvik fick jag göra språkfel och där fick jag öva 24 timmar om dygnet. Man upprepade allt så att den dummaste idioten också förstod vad som skulle göras. I början var denna idiot förstås jag. Men genom hårt arbete och ungefär ett miljon språkfel senare ledde jag min egen grupp på svenska. — Ef ter Dragsv i k st uderade jag företagsekonomi i ett år vid Arcada för att förbättra min svenska ytterligare. Genom att aktivt delta i studielivet lärde jag mig språket mycket effektivt. Varje fest var en 8 timmars muntlig övning. Man hade huvudvärk varje söndag – så hård var läroprocessen.

Hur förberedde du dig inför inträdesprovet och språkprovet? Vad lönar det sig att skriva i studentexamen?

“I Dragsvik fick jag göra språkfel och där fick jag öva 24 timmar om dygnet. Man upprepade allt så att den dummaste idioten också förstod vad som skulle göras. I början var denna idiot förstås jag.”

— När jag skrev svenskan i studentexamen för första gången förberedde jag mig genom att lyssna sången ”Boten Anna” ett par gånger. Det märkte man i resultatet. — Under studierna vid Arcada visste jag att jag ville studera statskunskap, det hade varit min dröm sedan högstadiet. — Jag skulle rekommendera att man lär sig svenska på alla olika sätt man bara kan innan språkprovet, t.ex. genom att delta i språkkurser. Jag och min kollega från vår förening Komin har åkt runt i Finland i finskspråkiga skolor och talat varmt om svenskan. Vi ordnar även muntliga språkkurser där man blir av med sin rädsla för att tala, och många som deltagit studerar nu på svenska i Finland eller i Sverige. — Sedan ska man läsa inträdesmaterialet mycket noggrant. En bra regel är att ifall man inte orkar läsa boken flera gånger är ämnet inte tillräckligt intressant och då ska man inte börja studera det. Det hjälper ifall man har läst historia och följt med politiken en lång tid. Har du några råd till finskspråkiga/ tvåspråkiga blivande studenter och abiturienter som funderar på att börja studera på svenska?

— Att studera på svenska var det bästa beslutet i mitt liv. Svenska språket har haft en nyckelroll för alla möjligheter och arbetsplatser jag fått. Tävlingen på arbetsmarknaden är hård och kunskaper i svenska uppskattas. En finskspråkig som talar mycket bra svenska får höra beröm hela tiden.

Vad studerar du och varför bestämde du dig för att studera på svenska?

Ja g h a r e n k a n d i d a t e x a m e n i statskunskap från Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Jag ville slå två f lugor i en smä l l: lä ra m ig ä m net och språket. Jag håller på att skriva min gradu om Helsinki Think Company och entreprenörskapspolicy n v id Helsingfors universitet.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Hur är det att studera på svenska som finskspråkig? Hur har ditt språk utvecklats?

— Mitt språk har utvecklats otroligt mycket. Så klart gör jag fortfarande fel, speciellt när jag skriver men det är inte så farligt. Gör man inte fel dagligen kan man inte heller uppnå eller lära sig någonting. — När man deltar aktivt i fester och studielivet i allmänhet lär man sig. Man ska inte vara rädd för fel och man ska inte heller vara rädd att möta andra människor. Vad har du för framtidsplaner? Vad skulle du vilja jobba med?

— Ja g j o b b a r nu s om V i s i t i n g Fellow i Washington DC via Liberal Praktik–programmet som Svenska Bildningsförbundet erbjuder. Jag är den finska-svenska experten i tankesmedjan CTR (Center for Transatlantic Relations) och jag v ill for tsätta arbeta med tankesmedjor. Min kortsiktiga dröm är att bli en forskare vid Finlands utrikespolitiska institut. I framtiden kunde jag grunda min egen tankesmedja med några vänner.

Tre fördelar med svenskan som har förändrat mitt liv

III

Det svenska språket har fått mig att ifrågasätta också mina andra fördomar. Jag hade fel i skolan och det kan vara att jag har fel med mina nuvarande fördomar också. Kunskap att kunna ifrågasätta sina egna fördomar och erkänna att man har fel är avgörande element för både individuell och samhällelig utveckling.

Genom att ha lärt mig svenska språket och den svenskspråkiga kulturen har jag lärt mig att uppskatta även mitt eget modersmål finska. Jag anser hur vackert språket är och hur fint det är att kunna tala ett språk som talas av mindre än 0,01 procent av världens befolkning. Det är viktigt att utveckla och behålla det unika språket! Jag tycker mycket om den finskspråkiga kulturen.

Genom det svenska språket har jag lärt mig att göra fel. Jag har gjort så många språkfel att jag tappat räkningen. Och har de felen dödat mig? Nej, utan fel kunde jag inte ha lärt mig svenska och studera på svenska. Fel hör till livet och i dagens läge accepterar jag de fel som jag gör och har också blivit mera tolerant för andras fel. Att leva utan att vara rädd för fel är ett liv värt att leva. På detta sätt kan man uppnå fina saker. Att acceptera fel som man själv och andra gör är kanske livets mening, vem vet.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

VILL DU BLI LÄRARE? Bli barnträdgårdslärare

Den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen

Det är möjligt att studera till barnträdgårdslärare på svenska i Helsingfors. Utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran, identitet och mångfald samt estetisk fostran. Utbildningen leder till en pedagogie kandidatexamen (180 sp), som ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0–6 år samt i förskola. I utbildningen ingår flera praktikperioder.

Den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen ordnas i samarbete med Åbo Akademi. Till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen antas studenter inom ämnena matematik, fysik och kemi, biologi och geografi, modersmål och litteratur samt finska och främmande språk. För att antas till utbildningen måste du vara inskriven som grundexamensstuderande vid Helsingfors universitet och studera något av dessa ämnen. Sex veckor av utbildningen avläggs i Vasa, för övrigt ordnas studierna i Helsingfors. De pedagogiska studierna avläggs parallellt med studierna i ditt huvudämne under cirka fyra, fem år, beroende på din studietakt. Ansökningstiden till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen är på våren.

Den svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen ordnas som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Till utbildningen antas 30 studenter. Alla obligatoriska studier ges på svenska i Helsingfors och studieinformation och övriga tjänster som berör utbildningen finns tillgängliga på svenska. Efterfrågan på barnträdgårdslärare i södra Finland är stor, vilket innebär att utsikterna på arbetsmarknaden är väldigt goda.

Den tvåspråkiga ämneslärarutbildningen vid Helsingfors universitet Svenskspråkiga studenter kan också avlägga pedagogiska studier för ämneslärare vid institutionen för lärarutbildning, enligt samma undervisningsplan som de finskspråkiga. Här får man ämneslärarbehörighet i så gott som alla s.k. skolämnen. Behöriga att söka till de tvåspråkiga pedagogiska studierna för lärare är sådana grundexamensstuderande vid biooch miljövetenskapliga, humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga, teologiska, beteendevetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten som har ämneslärarinriktningen som alternativ i sin utbildning. Undervisningen sker på finska förutom under fältövningen. Fältövningen ska genomföras på svenska i en svenskspråkig skola. Helheten (60 studiepoäng) innehåller tre fältövningsperioder: grundpraktik, tillämpad praktik och fördjupad praktik. Studenten har rätt att använda antingen finska eller svenska som

Vill du bli ämneslärare? Som ämneslärare kan du arbeta i grundskolan, gymnasier, yrkes- och vuxenläroanstalter samt i allmänbildande läroanstalter. För att bli ämneslärare skall du avlägga magisterexamen. Studierna skall bestå av ett huvudämne och av eventuella biämnen samt av 60 sp pedagogiska studier för lärare. För att kunna läsa till ämneslärare måste du ha studierätt i ett ämne som motsvarar ett undervisningsämne inom grundskolan eller gymnasiet, ett s.k. skolämne. Vid Helsingfors universitet kan man också utföra pedagogiska studier för lärare med inriktningen vuxenutbildning. Dessa studier har ingen egentlig tvåspråkig utbildning, men studenter med vuxenutbildning som inriktning kan genomföra sin lärarpraktik vid en svenskspråkig läroanstalt.

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

kursprestationsspråk (t.ex. under tentamina, skriftliga uppgifter). Utbildningen avläggs under fyra studieperioder, antingen under ett läsår eller fördelat över flera år. Ansökningstiden går årligen ut i februari-mars.

oberoende av huvudämne. Studierna ger kompetens för den som vill arbeta som vuxenutbildare i t.ex. yrkesläroanstalter, allmänbildande läroanstalter eller vuxenläroanstalter. Vid den här inriktningen krävs goda kunskaper i finska. Det är möjligt att avlägga studierna inom båda inriktningarna under ett läsår. Närmare information om språkkraven får du vid fakulteten.

Fristående pedagogiska lärarstudier för dem som avlagt magisterexamen Fristående pedagogiska lärarstudier är avsedda för utexaminerade magistrar. Förutom att den sökande har avlagt en högre högskoleexamen, krävs det att hon har minst 60 studiepoäng av grund- och ämnesstudier minst i ett läroämne som undervisas i grundskolan eller gymnasiet. För att vara behörig att söka krävs alltid motsvarighetsintyg från ämnesfakulteten för det aktuella läroämnet. Motsvarighetsintyget är ett intyg över att studier som sökanden har slutfört motsvarar de studier i ett läroämne inom den grundläggande utbildningen och/eller gymnasiet som krävs av en ämneslärare. Det är möjligt att avlägga de fristående pedagogiska lärarstudierna inom den tvåspråkiga utbildningen med inriktning på grundskola och gymnasium. Du måste behärska det svenska språket fullständigt och dessutom ha intyg över nöjaktiga kunskaper i finska. Vid inriktningen vuxenutbildning kan du studera

Uni på svenska 2015-2016

Bli klasslärare i Helsingfors Hösten 2016 inleds en ny, svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors, med betoning på språklig, kulturell och social mångfald i den svenska skolan i Finland. De första studenterna till klasslärarutbildningen i Helsingfors antas våren 2016.

MER INFORMATION PÅ: www.helsinki.fi/pedagogik/

Om Universitetet

Derya Özgün är färdig kandidat från finska, finskugriska och nordiska institutionen. Hon har nordiska språk som huvudämne och ämneslärarutbildningen som biämne. Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

BLIVANDE LÄRARE MED MÅNGA JÄRN I ELDEN Svenska som språk, nordiskt samarbete, vår — gemensamma nordiska kultur och historia har alltid intresserat mig och jag ansåg att de här alla aspekterna får jag lära mig mer om då jag studerar nordiska språk. Danska, norska och isländska som språk intresserade mig inte så mycket, utan främst svenskan i Norden och en samhällelig koppling till språken. Så hade jag också som baktanke att fortsätta till lärarstudierna, då jag hade vikarierat en stund och märkte att det intresserar mig. Derya kommer från en trespråkig familj. Hennes mamma är finlandssvensk och pappa kommer från Turkiet. Hon har vuxit upp i Riihimäki, men gått skolorna på svenska först i Hy vinge och sedan högstadiet och gymnasiet i Norsen, Helsingfors. Helsingfors universitet var ett naturligt val för Derya, då hon redan tillbringade mer av sin fritid i huvudstaden än i Riihimäki. — Dessutom tyckte jag att det var rätt fint att studera inte endast på Finlands bästa universitet, utan på ett universitet som rankats bland de 100 bästa universiteten i hela världen. Under sitt första år vid Uni hann Derya vikariera en del i olika skolor och det var genom vikariaten som hon märkte att lärarens jobb var något som passade henne. — Jag trivdes väldigt bra i klassen med eleverna. För att komma in på ämneslärarlinjen gick jag på en intervju där jag fick en text och 15 minuter på mig att läsa igenom texten och förbereda mig inför intervjun. Sedan ställde de frågor till mig gällande texten och om min motivation att studera till lärare. Derya har det redan klart för sig vad hon vill lära ut. — Jag valde linjen för nordiska språk med inriktning på det andra inhemska språket på grund av att jag visste att jag ville bli svenskalärare för finskspråkiga elever, i stället för modersmålslärare. I framtiden vill jag lära ut både svenska och engelska. För mig spelar åldersgruppen inte så stor roll. Jag har vikarierat allt från högstadier och gymnasier till yrkesskolor. Enligt Derya är studierna på Nordica (nordisk litteratur, nordiska språk, svensk översättning) nästan

Uni på svenska 2015-2016

som att fortsätta i gymnasiet på grund av den varma stämningen. — Professorerna och lektorerna känner studerandena och tröskeln att gå och diskutera med någon av professorerna är låg. Däremot kan jag inte säga det samma om lärarstudierna. Där är man en bland många andra, för att fakulteten är mycket större. Lektorerna har inte lika mycket tid för var och en och lektionerna är för det mesta stora föreläsningar, istället för små och dynamiska. Derya blev lite förvånad över hur teoretiska ämneslärarstudierna var. — Man har tre stycken praktikperioder, men annars gäller endast teori. Dessa tre praktiker är enligt mig inte tillräckliga för att utgående från dem bli färdig lärare. Jag hade själv inget problem med detta, eftersom jag hade vikarierat så mycket i olika skolor, men några av mina studiekompisar var oroliga hur de kommer att klara sig ensamma senare, då de inte fått så mycket instruktioner och ledning. På fritiden lär Derya ut jazz-dans för barn och håller på med politik. Hon hör till Riihimäkis kommunfullmäktige och utbildningsnämnd. — Universitetet erbjuder nästan allt mellan himmel och jord vid sidan om studierna. Jag har själv fungerat som studentambassadör och gått runt i skolorna och marknadsfört studierna vid Helsingfors universitet. Dessutom har jag varit med i Uni på väg-projektet, där vi gått runt i svenskspråkiga gymnasier i Finland och undervisat eleverna i någon av våra egna kurser som vi haft under universitetsstudierna. Efter en praktikperiod i London på The Liberal Democrats partibyrå kommer Derya att fortsätta med sin magisterexamen och sedan gå ut i arbetslivet. — Det som intresserar mig inom arbetslivet är lärarjobb i skolor, administrativa jobb inom utbildningssektorn, så som jobb vid undervisningsministeriet, och att gå vidare inom politiken.

Om Universitetet

SPRÅKCENTRUM

Språkcentrum ansvarar för de obligatoriska språkstudierna i främmande språk och det andra inhemska språket som ingår i examina. Språkcentrum ordnar undervisning på universitetets alla fyra campus och erbjuder också kurser i skrivande och i muntlig färdighet på svenska för studerande med svenska som modersmål. Dessutom anordnar Språkcentrum varje år nybörjar-, fortsättnings- och specialkurser för studenter i ca sexton språk.

Självstudier, språkklubbar och kompisar

OLIKA SPRÅK

Lokalerna för självstudier i språk finns i Lärocentret Aleksandria. Studiehandledarna för självstudier och lärartutorerna hjälper dig att flexibelt studera över 40 olika språk. Språkcentrum ordnar även Språkklubbar, där du får ett tillfälle att prata med andra som känner till språket eller har det som modersmål i en avslappnad stämning. Språkcentrums informella Språkkompis-nätverk ger dig en möjlighet att öva dina språkkunskaper med en infödd talare. Via nätverket kan man söka efter en kompis vars modersmål kan vara vilket som helst.

Uni på svenska 2015-2016

MER INFORMATION PÅ www.helsinki.fi/sprakcentrum Språkcentrum Fabiansgatan 26 (PB 4) 00014 Helsingfors universitet

Om Universitetet

ÖPPNA UNIVERSITETET

Öppna universitetets undervisning följer Helsingfors universitets examensfordringar. Undervisningen är öppen för alla, oavsett om man studerar vid universitetet eller inte. Studieprestationer som avlagts vid Öppna universitetet förs in i universitetets studeranderegister. Undervisningen består huvudsakligen av närundervisning, men en del av kurserna kan också genomföras som webbstudier. Kurserna anordnas huvudsakligen på kvällstid. Information om undervisningen ges på Öppna universitetets webbsidor, som också presenterar Öppna universitetets övriga verksamhet. Öppna universitetet erbjuder kurser i flera läroämnen på svenska. Dessutom finns det ett rikligt utbud av kurser på finska. Om du deltar i en finskspråkig kurs kan du ändå alltid tenta på svenska. Öppna universitetets kurser är avgiftsbelagda. Sommarundervisningen är avgiftsfri för Helsingfors universitets närvaroanmälda grundexamensstuderande. Öppna universitetet arrangerar studier själv och i samarbete med flera olika vuxenutbildningsinstitut på olika håll i landet.

Uni på svenska 2015-2016

MER INFORMATION www.avoin.helsinki.fi/oppna_universitetet/index.htm Kundtjänst: Studentservicen, Fabiansgatan 33 studentinfo@helsinki.fi

Om Universitetet

ALUMNVERKSAMHET VÄNSKAP OCH KUNSKAP FÖR LIVET

Universitetsgemenskapen tar inte slut efter examen. Även efter att man blivit färdig lönar det sig för dig att hålla kvar kontakten med universitetet och dina studiekamrater; det kan du göra genom universitetets alumnverksamhet! Samtidigt kan du hålla dig ajour med förändringar och ny forskning vid universitetet och får veta om vidareutbildnings- och fortbildningsmöjligheter. Alla Helsingfors universitets nuvarande och tidigare studenter, forskare och anställda är alumner. Uni har ca 200 000 alumner.

Alumnföreningen Alumnföreningen är en viktig mötesplats för vetenskap och praktik – ett forum där alumnerna möter varandra och universitetet. Föreningen är ett aktivt alumnsamfund för dem som vill stödja universitetet och delta i kunskapsberikande och roliga alumntillställningar. Som medlem har du möjlighet att fördjupa och förnya din kunskap. Vid sidan om tvärvetenskapliga evenemang ordnar föreningen också alumnresor. Alumnföreningen stöder grundexamensstuderande med stipendier ur Alumnfonden och utnämner årligen Årets alumn. Tillsammans med universitetet utvecklar föreningen alumnverksamheten. Som medlem av Alumnföreningen (30 euro/ år) får du ett unikt och tvärvetenskapligt program bestående av såväl föreläsningar, seminarier, resor och fester, tidningen Yliopisto hem eller till din arbetsplats, rabatt på konsertbiljetter, tidningar, böcker, kurser och motionstjänster samt en möjlighet att medverka i att utveckla universitetet och vara en del av alumngemenskapen.

Alumncampus Alumncampus är en avgiftsfri nättjänst för alla utexaminerade. Via Alumncampus får du regelbundet information om alumnevenemang och nyheter om universitetet. Förutom det har campuset en mängd funktioner som gör det lätt för dig att hålla kontakten med dina studiekompisar. Via Alumncampus får du bland annat vetenskapsnyheter i ett nyhetsbrev, en livslång e-postadress för alumner, karriärservice för nyutexaminerade, information om fortbildningsmöjligheter och universitetets bibliotekstjänster.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION SE www.helsinki.fi/alumnforeningen

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION SE www.helsinki.fi/alumn

Uni på svenska 2015-2016

Om Universitetet

Uni p책 svenska 2015-2016

Om Universitetet

JOURNALISTIKEN ÄR DÖD, LÄNGE LEVE JOURNALISTIKEN Disk ussionen om och hur lä nge papperstidningen kan överleva är ointressant för frilansjournalisten Jens Finnäs. Den digitala journalistiken öppnar många nya möjligheter, tror han. Ef ter studier i jour na listik och statskunskap vid Helsingfors universitet grundade han år 2013 frilansbyrån Journalism ++ Stockholm tillsammans med kollegan Peter Grensund. Aftonbladet, TV4 Sverige, YLE och Hufvudstadsbladet är exempel på organisationer som deras byrå samarbetat med sedan dess. Jens Finnäs råd till den blivande jour na listen är at t tänka på sin profilering. — Det räcker inte att säga “jag tycker om att skriva”. Arbetstrygghet kommer i dag i allt högre utsträckning ur en speciell kompetens, snarare än ur en formulering på ett anställningsavtal. Själv har Jens Finnäs specialiserat sig på datadriven journalistik. Det är en snabbt växande journalistikgenre, där journalisten använder datamaterial, t.ex. myndigheters statistik, för att upptäcka och avslöja nya berättelser på et t v isuellt t illta lande och läsarvänligt sätt. Man kan säga att databasjournalisten är en blandning av statistiker, detektiv, dataprogrammerare och historieberättare.

Uni på svenska 2015-2016

“Det behövs journalister som kan skriva bra, ta högklassiga bilder, gå på djupet och skapa sammanhang.”

— Jag ha r va r it int resserad av programmering sedan högstadiet. I slutet av mina magisterstudier 2010 läste jag om journalister i USA och Storbritannien som använde sig av programmering för att samla in data och berätta historier och insåg att det här kunde vara något för mig. Jens Finnäs påminner att man ingalunda behöver vara en fullfjädrad kodare för att i framtiden lyckas inom journalistiken. — Det som behövs mest är systemtänkande journalister som har förståelse för helheter och hur olika delar i den journalistiska processen hänger ihop med varandra. Inom datajournalistiken betyder det att journalisten förstår möjligheterna och begränsningarna i data och kod, inte att hen programmerar allting själv. I e n t id d å a l l a k a n publ ic e r a material på nätet, har efterfrågan på kvalitetsjournalistik också ökat. Det behövs journalister som kan skriva bra, ta högklassiga bilder, gå på djupet och skapa sammanhang. — Att studera journalistik gav mig basfärdigheter för att kunna ta mitt första jobb som journalist. Under studierna får du en känsla för språket och dess möjligheter och framförallt utvecklar du en allmän kritisk hållning som du kommer att ha nytta av i din karriär.

Om Universitetet

MÄNNISKANS BETEENDE OCH LÄRANDE

MÄNNISKANS VÄXANDE OCH LÄRANDE Studier av människans beteende och lärande innebär att förstå människans växande, utveckling och inlärning. Området omfattar allt från småbarnspedagogik, i nd iv iden s l iv sc yk ler o ch u nder v i sn i ng t i l l kommunikation mellan olika människor från olika kulturer och åldrar. Du får kunskap om hur människor utvecklas, lär sig, samverkar och kommunicerar - både på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kunskaper inom beteendevetenskaper behövs i många sammanhang. Människans beteende och lärande studerar man vid beteendevetenskapliga fakulteten. Utbildningen i pedagogik och barnträdgårdslärarutbildningen går på svenska. Pedagog i ken som vetensk ap undersöker människans uppvä xt, ut veck ling och lärande

samt hur dessa processer främjas genom fostran, undervisning och hur samhället organiseras. Studierna är mångsidiga och genom att välja biämne enligt eget intresse kan du skräddarsy din egen kompetensprofil. Sysselsättningsläget är gott för utexaminerade pedagoger som behövs i olika uppgifter både inom privata företag och inom den statliga och kommunala servicen. Många väljer att jobba med personalfrågor eller som konsulter, utbildningsplanerare eller vuxenutbildare. Barnträdgårdslärarutbildningens tyngdpunktsområden är f lerspråkighetsfostran, identitet och mångfald samt estetisk fostran. Utbildningen ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0-6 samt i förskola. Arbetsmarknaden behöver svenskspråkiga behöriga barnträdgårdslärare. Läs mer i registret på s. 101.

FAKULTETEN I SIFFROR BETEENDEVETENSKAPLIGA

Utbildningar

Uni på svenska 2015-2016

Magisterprogram

Människans beteende och lärande

MÄNNISKANS BETEENED OCH LÄRANDE

FAKULTETEN I SIFFROR

BETEENDEVETENSKAPLIGA

Utbildningar Magisterprogram

Uni på svenska 2014–2015

Om universitetet

MÄNNISKANS BETEENDE OCH LÄRANDE

PEDAGOGISKA LÖSNINGAR I TANKARNA Elin Johansson är från Åland. Hon tog studenten från Ålands gymnasium 2010. Under gymnasietiden studerade hon ett år på Scandinavian School of Brussels i Belgien och efter studentexamen hade hon ett mellanår då hon bland annat åkte som au pair till Savolax för att lära sig finska. Hon har talat endast svenska hemma men studerat finska i skolan.

— Jag tänkte att jag vill göra något nytt, jag vill göra någonting på mitt eget sätt och jag vill också lära mig språk. Så jag tänkte att jag vill åka till Finland först och lära mig finska. Elin grubblade länge över vad hon vill göra och surfade runt på Unis hemsidor. Till slut sökte Elin in till allmän- och vuxenpedagogik i både Vasa (ÅA) och Helsingfors (HU), men valde till slut att påbörja sina universitetsstudier i huvudstaden. Hon hade varit i Helsingfors en del tidigare bland annat för att hälsa på släkt och delta i en abisits som ordnades av Åländska studentföreningen i Helsingfors (ÅSFH). I princip alla av Elins kompisar åkte dock till Sverige för att studera. — För en ålänning är det ganska vanligt att åka till Sverige, men jag sökte aldrig dit. Att f lytta till Helsingfors gick smärtfritt; bostad fixade sig ganska lätt via släktingar, men annars så finns det ju studentbostäder och om man kommer långt ifrån är det lättare att få bostad. Det kan vara ganska jobbigt att flytta till en ny stad men här finns ändå en stark studentkultur. Jag gick med i Åbo Nation och de tog emot mig med öppna armar. Jag tillbringade mycket tid under det första året vid nationen och vid ÅSFH, där jag fick lära känna en massa människor och saker att göra, så det var en ganska mjuk övergång kan man säga. Det är ganska bekvämt på ett sätt att åka till ett ställe dit alla ens kompisar far, men sedan så tror jag att man missar ganska mycket också när det kommer till den personliga utvecklingen. För när man kommer

Uni på svenska 2015-2016

till en ny stad och en ny kultur så måste man verkligen anpassa sig på nytt helt och hållet, hitta sina kompisar och ett sätt att vara i nya sammanhang. Det går att avlägga hela kandidat- och till stor del också magisterexamen på svenska, så det har inte varit något problem för Elin. Hon anser att det ändå lönar sig att ta vara på möjligheten att lära sig finska bättre i Helsingfors. — Kan man finska, eller vågar utsätta sig för finska, så har man möjlighet att ta kurser på finska och har ett större kursutbud. Det finns goda möjligheter att utveckla sina finskakunskaper. I början så kunde jag själv nästan ingenting, jag kunde bara grammatik och sådana grundläggande saker. Nu kan jag finska och det är så himla skönt. Elin tycker att det har varit väldigt nyttigt att studera allmän- och vuxenpedagogik. Hon är nu inne på sitt femte år men vet ännu inte vad exakt hon vill jobba med i framtiden. — Pedagogik handlar om människans lärande både på individplan och i samhället. Man läser mera om utbildning och lärande i teori än om till exempel didaktik, som är mer praktiskt och har mer med undervisning att göra. Då man väljer en universitetsutbildning så får man en ganska omfattande utbildning och en bred bas med samma tema. Utifrån det så kan man göra vad som helst, och då handlar det ganska mycket om vad man själv vill göra efter studierna.

Människans beteende och lärande

MÄNNISKANS BETEENDE OCH LÄRANDE

— Att bli lärare för vuxenutbildning är endast ett av många alternativ. För att bli lärare måste man studera tilläggskurser. Efter examen kan man också jobba inom organisationsutveckling, olika projekt som tangerar utbildning eller forska. Jag vet att det finns ett behov av pedagogik i samhället och då kommer det att behövas också folk som jag. Någonstans kommer jag sedan att hitta min plats. Elin har redan haft mycket nytta av sina studier. I början visste hon inte riktigt vad hon ska göra av sin utbildning, men sist och slutligen anknyter det som man lär sig väldigt mycket till omgivningen och blir till ett sätt att förstå sin omvärld. Elin skrev sin kandidatavhandling om hemundervisning i Finland och när hon nämnde det i sin ansökan om praktikplats på Ålands utbildningsbyrå blev hon tillfrågad om hon ville skriva en rapport om hemundervisningen på Åland för dem. — Det var en riktigt ärofylld uppgift och ett konkret exempel på att man har nytta av det man lär sig på Uni redan i ett tidigt skede. Nu ska jag snart börja skriva min pro gradu-avhandling inom HU:s och ÅA:s projekt Textmöten. De har använt sig av nydanande metoder för att forska i den digitala världen och bland annat språk. Projektgruppen har filmat vad några elever gör på sina mobiltelefoner samtidigt som de observerat vad som pågår i klassrummet. Som studerande kan man även åka utomlands på utbyte för att studera. Elin åkte till Sveriges västkust och studerade på Göteborgs universitet där hon gick kurser om bland annat det svenska skolsystemet och barnets rättigheter.

Uni på svenska 2015-2016

— Sverige får ju mycket kritik för deras utbildning just nu, så jag var väldigt intresserad av att se hur samhället fungerar och hur det är att leva i Sverige. Baserat på vad jag lärde mig där höll jag i Finland en kort utbildning om barnets rättigheter för föreningen Natur och miljö. Elin har trivts med sina studier. Det tas årligen in runt 14 nya studerande till den svenskspråkiga linjen och hon har uppskattat den lilla linjen väldigt mycket eftersom gruppen är väldigt trygg och de följs åt och går på samma kurser. — Dessutom är föreläsarna mycket kunniga. Vi lär oss saker som är aktuella med tanke på vad som händer i världen, och det forskas i intressanta ämnen vid fakulteten. Den akademiska friheten har Elin tyckt om. Det går att handplocka kurser och lägga upp sin dag på ett sätt som passar en bäst. — Man får ju göra nästan precis som man vill då man studerar, och det är ju ingen som säger åt en hur man ska göra. Jag brukar stiga upp 8-tiden, äta en god frukost och börja plugga halv tio ifall jag inte har en föreläsning. Efter ett par timmar lunchar jag med en kompis och så har man kanske en föreläsning på eftermiddagen. Efter det blir det fika, sedan pluggar man lite till, tränar och åker hem för att äta middag. — Jag rekommenderar verkligen att också engagera sig i en förening. Studentföreningarna är ganska festbetonade om man vill göra sådant, men om man vill ha mera fritidsaktiviteter och liknande så finns det en hel del andra slags grupper också. Som motvikt till allt sittande när man studerar har jag sysslat med dans och olika slags träning. Det är bra att röra på sig.

Människans beteende och lärande

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

ATT FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

Det alltmer mångkulturella samhället och världen omkring oss gör det allt nödvändigare att förstå olika kulturer och språk. För att kunna styra och förbättra världen och vårt samhälle behövs det experter inom etik och socialt arbete, juridik, politik samt fred och u-länder. Studier i samhälle, språk och kultur omfattar allt från humaniora och socialpsykologi till journalistik, samhällslära och juridik. Vid Helsingfors universitet erbjuder humanistiska, juridiska, statsvetenskapliga och teologiska fakulteterna samt Svenska socialoch kommunalhögskolan studier inom detta område. Humanistiska fakultetens utbud är brett, på svenska kan du studera filosofi, historia, nordiska språk, nordisk litteratur, svensk översättning samt kultur och kommunikation. Arbetsmarknaden behöver språkkunniga humanister både inom privata sektorn och inom offentlig förvaltning som språk- och kulturvetare, lärare, journalister och experter inom media och kommunikation, skolväsendet och museibranschen. Juridiska fakulteten utbildar jurister som är utbildade i att analysera och lösa juridiska problem samt att

Uni på svenska 2015-2016

tolka och tillämpa rättsreglerna. Juridiska fakulteten är den enda instansen i Finland vid vilken man kan bli juris magister med svenska som examensspråk. Samhällsvetenskaper kan du studera helt och hållet på svenska vid Svenska socialoch kommunalhögskolan. Välj mellan socialpsykologi, sociologi, socialt arbete och socialpolitik, journalistik, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. Vid statsvetenskapliga fakulteten ordnas en del av undervisningen på magisternivå på svenska. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga socialarbetare och socialpsykologer. Universitetet är också det enda som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska. Teologiska fakulteten utbildar teologer för teologiska uppgifter inom kyrkan och samhället och lärare i religion. Fakultetens undervisning sker huvudsakligen på finska. Läs mer i registret på s. 104, 106, 110 och 112.

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

FAKULTETERNA I SIFFROR

Huvudämnen

Uni på svenska 2015-2016

Magisterprogram

JURIDISKA

HUMANISTISKA

TEOLOGISKA

STATSVETENSKAPLIGA

Magisterprogram

Huvudämnen

Magisterprogram

SOC & KOM

Ämnen

Magisterprogram

Huvudämnen

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

SVENSKFINLAND I FOKUS Efter gymnasiet ville Maïmouna gå till Akademie der Künste i Berlin och bli sångerska, men hon var inte 18 år då ännu och måste vänta ett år. Under tiden började hon studera musikvetenskap vid Sorbonne i stället, men det tyckte hon inte alls om och ville byta. — Den ansökningen som ännu var öppen i november var till Nationella Institutet för Orientaliska Språk och Civilisationer vid Sorbonne, och där började jag sedan studera finska. Jag fick alltså byta huvudämne i sista minuten. Jag hade själv studerat finska på egen hand ur en bok några månader tidigare för att jag tyckte det var roligt. Alla tyckte det var jättekonstigt att jag studerade finska, men jag tyckte det var annorlunda och exotiskt. Jag gillade uppmärksamheten och ville att det skulle vara min grej. I Frankrike tävlar man mycket, även kompisar emellan, så jag hittade finskan som ingen kunde tävla med mig i. Dessutom var studierna så motiverande att jag valde att fortsätta studera finska som huvudämne, och tog dessutom svenska som biämne. Maïmouna blev även kär i den svenska författaren och dramatikern August Strindberg och via det insatt i den nordiska kulturen. Søren Kierkegaard, den danska filosofen och författaren, intresserade även henne väldigt mycket, så hon började studera danska för att kunna läsa hans originaltexter. Maïmouna talar nu sju språk. Tredje studieåret åkte Maïmouna på Erasmusutbyte. Hon ville åka till någon huvudstad och valde till slut att komma till Helsingfors och fokusera på det finlandssvenska. Hon började bland annat sjunga i en finlandssvensk kör, gick på teater på svenska, lyssnade på radio X3M, umgicks på Soc&kom, började jobba på Arbis och forskade i finlandssvenska arkiv. — Uni valde jag för att det inte går att studera de nordiska språken i lika stor utsträckning i de andra nordiska länderna som här. Jag beviljades inte examensrätt men fick stanna så jag tog alla kurserna här men skickade studiepoängen till Sorbonne. Maïmouna kom in på magisterskedet i Nordiska språk, med svenska som andra inhemska språk. Hon fick även ett undantagstillstånd för att kunna studera på modersmålslinjen. — Jag märkte att jag inte alls är intresserad av lingvistik, utan litteratur, men fick inte byta mera. Så jag tog litteraturvetenskap som biämne, skrev två pro graduavhandlingar och blev godkänd som filosofie magister i Sorbonne våren 2014. Ef ter sin examen f ick Maïmouna påbör ja doktorsprogrammet i nordisk litteratur vid Uni och

Uni på svenska 2015-2016

i Sorbonne. Hon har två handledare men ett projekt som hon jobbar med. — I min avhandling kritiserar och dekonstruerar jag begreppet invandrarlitteratur och diskuterar mellanförskap, det vill säga att man är mellan två kulturer och lyckas aldrig fullt identifiera sig varken till den ena eller den andra. Maïmouna nämner två större skillnader mellan studier i Frankrike och Finland. — Kontakten mellan studerande och professorer här är helt annorlunda, man kan dua dem och kalla dem vid förnamn. Dessutom ger de en av sin tid och jag har många gånger tagit kaffe med min handledare som gett mig råd. Det är inte heller hierarkiskt vilket det är i Frankrike där det går ihop med pressen att man måste klara sig för att hela tiden komma uppåt. Jag var väldigt positivt överraskad över att man tar mitt jobb så seriöst och tror på att jag har något att ge. Men det som jag tycker saknas här är disciplin. Man kan studera fem år och inte riktigt veta vad man ska göra och ta en till kurs här och där och byta biämne. Man bara vandrar omkring och blir inte färdig med någonting för att det inte finns någon press. I Frankrike är situationen lite annorlunda för studerande; man kan till exempel inte ha mellanår. — Min tid här har varit ganska påverkad av fransk studierytm och rutin. Kandidatexamen ska göras på tre år och magisterexamen på två. Det går inte att byta huvudämne så lätt och om du avbryter dina studier är det väldigt svårt att komma tillbaka in i systemet. Maïmouna måste jobba väldigt mycket vid sidan om eftersom hon inte får något studiestöd eller finansiering. Men hon hinner ändå med att sjunga i Lyran och vid Sibeliusakademin samt med fäktning. — Redan i gymnasiet studerade jag konst och min familj tyckte att det var kört med mig eftersom jag skulle bli humanist, och humanister är enligt dem hippier som inte klarar av någonting. De tror fortfarande att jag stängt alla dörrar eftersom jag inte studerar till exempel matematik eller ekonomi. Men ju längre jag har studerat, desto fler dörrar har öppnats för mig till just sådana saker som jag är intresserad av. Jag har fått flera varierande jobb och i framtiden vill jag fortsätta forska i nordisk litteratur, förhoppningsvis vid Uni som forskardoktor. Jag skulle även kunna tänka mig att bli lektor eller professor i nordisk litteratur, men det är kanske inte möjligt eftersom svenska inte är mitt modersmål. Jag vill åtminstone stanna i Norden, och kanske flytta till Danmark eller Norge.

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

Maïmouna Jagne-Soreau är 23 år och kommer från Paris i Frankrike. Hon är doktorand i nordisk litteratur vid både Helsingfors universitet och Université Paris-Sorbonne. Uni på svenska 2015-2016

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

Helena Gunst studerar sitt femte år juridik vid juridiska fakulteten i Helsingfors. Hon insåg i ett väldigt sent skede att hon var intresserad av juridik, före det hade hon egentligen inte ens tänkt tanken. Uni på svenska 2015-2016

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

TRO PÅ DIG SJÄLV — Efter att ha gått gymnasiekursen i juridik på abivåren började jag fundera på att ämnet var intressant, och jag bestämde mig för att söka in bara några dagar före universitetsansökan stängde. Jag minns att jag då på ett lite förenklat sätt tänkte att juridik borde passa bra för någon som är så noggrann och envis som jag! Eftersom jag bestämde mig så sent kändes det också bra att juridiken lämnade många dörrar öppna för framtiden och gav mig en möjlighet att först senare tänka på vad jag egentligen vill jobba med. Med tiden har jag mer och mer insett hur perfekt ämnet egentligen är för mig! När hon väl insåg att juridik var det hon ville studera kändes Uni som ett väldigt naturligt val, eftersom hon redan bodde i Helsingfors. Helena tycker det är lite ledsamt att det ofta målas en skräckbild av att det är otroligt svårt att komma in till juri: det är faktiskt många som kommer in rakt från gymnasiet varje år. Själv hanterade hon läsandet till inträdesprovet som ett heltidsjobb: hon satt på biblioteket på dagarna och försökte tänka på annat på kvällarna. Rutinen och lässällskapet hjälpte att lätta på stressen. — Jag skulle säga att det viktigaste är två saker: inlärningsteknik och självförtroende. Gällande inlärningstekniken är det viktigt att du vet hur du själv lär dig bäst. Detta gör att man kan använda den korta lästiden på det vettigaste sättet för en själv. Själv insåg jag under skrivningarna att jag lär mig visuellt, så jag lagade massor med färggranna minneslappar på inträdesvåren, men alla lär sig på sitt egna sätt. Framför allt vill jag betona betydelsen av att tro på sig själv. Vart du än söker kan jag nästan lova att provet går bättre om du under våren har attityden att du nog klarar av det här, och försöker att inte tänka för mycket på vad de andra håller på med. Själv försökte jag satsa mycket tid på att hålla min egna feelis uppe, lita på att jag nog skulle klara av det och försöka låta bli att stressa alltför mycket, och för mig var det tydligen ett fungerande koncept eftersom jag kom in på första försöket. Det viktigaste är att aldrig låta bli att söka in till något ämne som du verkligen vill studera bara för att du är rädd för att det är svårt att komma in! Det här kan inte poängteras för mycket, och gäller oberoende vilket ämne man är intresserad av. Juridikstudierna ger en bra möjlighet att prova på olika saker och få en bred kunskapsbas.

Uni på svenska 2015-2016

— Alla juridikstuderande lär sig under de tre första studieåren grunderna för alla de olika ämnesområdena, vilket jag uppskattar eftersom detta ger alla en möjlighet att bekanta sig med olika delar av juridiken. Då man studerar juridik måste man inte välja något specifikt huvudämne eller någon viss linje, vilket jag tycker om eftersom man som sagt får pröva på lite av allting först. Under studietiden inser man mer och mer hur intressant ämnet är. Det finns också möjligheter att vid sidan om studierna få dra nytta av sina kunskaper rent konkret. — Det finns superbra möjligheter för studerande att få jobb inom branschen redan under studietiden och därmed få en inblick i vad man kan jobba med: jag har redan jobbat på en domstol, advokatbyrå och ett immaterialrättsinstitut. Vid juridiska fakulteten går det inte att studera helt på svenska, men man vänjer sig snabbt vid tvåspråkiga studier tycker Helena. – En del undervisning går på svenska men de flesta böckerna är nog på finska. Som svenskspråkig studerande får man alltid skriva tenter och förhör på svenska vilket underlättar mycket. Språket är absolut inte något att vara rädd för – själv är jag i princip helt ”enspråkigt svensk” men efter att ha vant mig har det gått riktigt bra att studera också på finska. Dessutom är det en stor fördel att vara tvåspråkig redan under studietiden och kunna sitt ämne på båda språken! Juristklubben Codex, ämnesföreningen för de svenskspråkiga juridikstuderandena i Helsingfors, har spelat en viktig roll för henne och studerandegemenskapen. — Det lönar sig absolut att gå med i en ämnesförening. Tack vare Codex har jag hittat några av mina bästa vänner och har haft galet roligt under min studietid! Helena vet inte riktigt ännu vad hon vill göra i framtiden, men många dörrar står öppna. Hon ser fram emot att någon dag hitta en intressant möjlighet och sedan satsa fullt på den. — Det jag vet är att jag skulle vilja jobba med något som rent konkret handlar om lite mera än bara pengar. Det är en riktig kliché, men jag skulle faktiskt vilja jobba med något som gör världen till en ens lite rättvisare plats!

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

Axel Åhman studerar journalistik på Svenska Social- och Kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet för tredje året. Han är även en del av den framgångsrika humorgruppen KAJ som uppträder och framför sina låtar på dialekt. Till gruppen hör även hans vänner Kevin Holmström och Jakob Norrgård. Uni på svenska 2015-2016

Samhälle , språk och kultur

SAMHÄLLE, SPRÅK OCH KULTUR

KONSTEN AV ATT VARA PJASALAPP

Axel kommer från Palvis, en liten by i Vörå i Österbotten. Han växte upp på en bondgård, så att han skulle bli just journalist var inte precis någon självklarhet. Tanken var väl att han skulle ta över sina förfäders åkrar, men intresset för journalistiken var starkare. — Jag har alltid gillat att skriva och efter en praovecka på Vasabladet när jag gick i nian visste jag att det var journalist jag skulle bli. Axel förberedde sig för inträdesprovet under en längre tid. — Jag läste tidningar under flera år, hängde med i vad som hände i samhället och utvecklade mitt språk. Modersmål är givetvis bra att satsa på i studentexamen, men också samhällslära är bra att skriva. Allmänt så kan man säga att målmedvetenhet räcker långt. Och att inte vara korkad. Ett litet tips. Soc&kom är det enda stället där man kan studera journalistik som huvudämne på svenska i Finland. Axel har trivts riktigt bra, och tycker att Soc&kom är en liten skola med trevliga människor. — Jag har klarat mig bra bara på svenska hittills, det beror förstås på vilka biämnen man tar men jag hade väntat mig mer problem än jag haft. Plus att finnar inte är farliga. Det har jag lärt mig sen jag flyttade till Helsingfors. Alltså vissa bör man ju undvika, de med

Uni på svenska 2015-2016

kniv och fyra promille, men annars är de trevliga. — Det bästa med studierna är att vi får göra en massa praktiskt och faktiskt testa på jobbet. Jag gillar de praktiska kurserna mest. Jag trodde att studierna skulle gå ut på att skriva texter och få svidande kritik. Det var ganska korrekt, men det är massor av annat också. Axel är ingen typisk heltidsstuderande eftersom han har haft så mycket annat för sig på fritiden, till exempel att jobba på radio och skriva nya låtar. KAJ har haft en väldigt stor betydelse för Axel, och han har haft fullt upp med att koppla samman studierna, studielivet och att vara pjasalapp. — KAJ är mitt största intresse och mitt jobb. Det bästa är att man har möjlighet att göra vad man vill inom humor på vilken plattform man vill. Det har gått ganska bra att kombinera studierna med KAJ eftersom lärarna varit ganska förstående för att det tar tid. Ibland krockar tenter med gig men då måste man prioritera. Tenten går oftast att skriva en annan gång. Akademiskt siktar jag nog bara på att lämna in kandidatavhandlingen, tacka för mig och börja jobba med nya projekt. I framtiden vill jag gärna jobba med att producera TV och radio. Det finns redan planer på något nytt.

Samhälle , språk och kultur

NATURVETENSKAPER OCH INFORMATIONSTEKNIK

UNIVERSUMS HELA SPEKTRUM Är du intresserad av frågor kring universum och naturen? Vill du lära dig att utveckla smartare material, förstå hur vår planet fungerar eller delta i jakten på efterlysta partiklar? Då kan naturvetenskaper och informationsteknik vara något för dig. Dagens informationssamhälle kräver skickliga matematiker och datavetare medan morgondagens samhälle kräver djupare förståelse om vårt universum, jorden och naturen. All teknik har sin grund i naturvetenskapen. Studier i naturvetenskaper och informationsteknik omfattar allt från kemi, fysik och geografi till data och matematik. Studierna går mycket ut på att lära sig genom räkneövningar som oftast görs i mindre grupper. På svenska kan du studera kemi och fysik, delvis också geografi och matematik och statistik. Kemi är läran om materiens struktur och omvandlingar medan fysiken studerar materien i olika former, dess minsta beståndsdelar och stora

Uni på svenska 2015-2016

system såsom hela universum. Matematik och statistik är exakta metodvetenskaper vars metoder erbjuder mångsidiga hjälpmedel till nästan alla vetenskaper. Målet för geografivetenskapen är att bygga upp en heltäckande bild och förklaring av regionala fördelningar. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga geografer. Arbetsmarknaden behöver sk ick liga och ny f ik na nat urvetare som vill forska i och upptäcka naturens lagar. Många jobbar inom industrin, i teknologiföretag eller som forskare i universitet och forskningsinstitut. Svenskspråkiga ämneslärare i naturvetenskaper behövs. Vid Helsingfors universitet är det matematisk-naturvetenskapliga fakulteten som erbjuder studier inom detta område.

FAKULTETEN I SIFFROR MATEMATISKNATURVETENSKAPLIGA

Utbildningsprogram

Magisterprogram

Läs mer i registret på s. 107.

Naturvetenskaper och informationsteknik

NATURVETENSKAPER OCH INFORMATIONSTEKNIK

Svarta hål, exoplaneter, avlägsna stjärnor och galaxer… Kimmo Kettulas närmaste studieobjekt ligger sex miljarder ljusår härifrån. Hans specialitet är galaxhopar – universums största byggklossar.

Uni på svenska 2015-2016

Naturvetenskaper och informationsteknik

NATURVETENSKAPER OCH INFORMATIONSTEKNIK

ASTRONOM 2.0

— Galaxhoparna består av flera galaxer som klumpat ihop sig och på så sätt bildar en grupp. Det kan vara svårt att få grepp om hur stora strukturer det faktiskt är fråga om. Vårt solsystem är till exempel en del av galaxen Vintergatan som i sin tur är en del av en galaxhop som kallas Den lokala galaxhopen. Den anses vara en ganska liten galaxhop, ”bara” 5-10 miljoner ljusår i diameter. — Genom att studera galaxhoparna lär vi oss mer om den mörka materian, den osynliga energin som håller ihop universum och som driver dess expansion. Universum består till över 70 procent av mörk energi, men den är fortfarande ett olöst mysterium, berättar Kimmo Kettula. Fysikerna söker lösningar på gåtan på många olika sätt. — De stora obesvarade frågorna verkar vi få svar på genom att studera antingen de riktigt stora byggklossarna i universum, d.v.s. galaxhoparna, eller de riktigt små, som Higgs partikel. — Tekniken är fortfarande ett hinder. Vi saknar mätinstrument som klarar av dessa extrema storleksmått, berättar Kimmo Kettula. När tekniken utvecklas kommer man att kunna testa det som i dag finns som teoretiska modeller – något för blivande fysiker att se framemot! Brändöstudenten Kimmo Kettula började studera vid Uni år 2004. Nu får han snart sin doktorshatt och är en av Unis många unga forskarlöften. — Det fina med fysiken är att det finns något för alla. Tycker du om praktiskt laboratoriearbete kan du välja

Uni på svenska 2015-2016

vanlig fysik, medan den teoretiska fysiken ger dig möjlighet att verkligen fördjupa dig i matematiska modeller som används för att beskriva och förstå världen. Astronomin som jag valde är en lämplig blandning av dessa. De skäggiga gubbarna bakom ett teleskop är således ett minne blott. Den moderna astronomens viktigaste verktyg är datorn och den som kan programmera kan sikta mot stjärnorna. — Jag rekommenderar alla som studerar för en examen i fysik att lära sig grundläggande programmering. Det är kunskap du behöver för att skapa simuleringar och modellförlopp, t.ex. av en galax rörelser. Trots att en stor del av de moderna astronomerna i dag kikar på datorskärmen oftare än i teleskopet lönar det sig nu och då att titta upp och beundra vår galax Vintergatan och dess 200–400 miljarder stjärnor. De bästa observationerna lär man enligt K immo Ket tula kunna göra på Hawaii och i Atacamaöknen i Chile. — Kanarieön La Palma är också en av världens bästa observationsplatser, avslöjar han. — Turbulens i jordens atmosfär bryter stjärnornas ljus och gör så att de blinkar. För astronomer som vill göra noggranna mätningar är det störande. I La Palma är atmosfären lugn och stjärnorna tindrar mindre.

Naturvetenskaper och informationsteknik

SKOG, MILJÖ OCH BIOLOGI

ATT VÄRNA OM MILJÖN Brinner du för klimat- och miljöfrågor eller hållbar utveckling? Vill du lära dig mera om maten vi äter, användning av våra naturtillgångar eller agrikultur? Studier i skog, miljö och biologi omfattar allt från lantbruksekonomi och näringslära till biologi, genetik och bioteknik. Betydelsen av biooch miljövetenskapligt kunnande i samhället har ökat betydligt under de senaste årtiondena och dess tillämpningar är avgörande inom hållbar utveckling och framtidens miljöskydd. Om du är intresserad av lantbruk, hållbar användning av naturtillgångarna och maten vi äter är agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten något för dig. Lantbruksekonomi och företagande kan du studera delvis på svenska. Arbetsmarknaden behöver experter och rådgivare inom lantbruk, jordbrukspolitik och landsbygdens utveckling. Det råder stor

FAKULTETERNA I SIFFROR

Läs mer om agrikultur-forstvetenskapliga och biooch miljövetenskapliga fakulteterna i registret på s. 100 och 102.

AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA

BIO-MILJÖVETENSKAPLIGA

Huvudämnen

Uni på svenska 2015-2016

brist på agronomer och Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga agronomer. Levande organismer och livets processer studerar man vid biooch miljövetenskapliga fakulteten. Hållbart utnyttjande av naturen och miljöskydd är centrala inom den biooch miljövetenskapliga forskningen. Inom utbildningsprogrammet i biologi kan du studera på svenska. Arbetsmarknaden behöver miljöexperter och -sakkunniga för administration, media och ledarskap, miljöforskare inom forskningsinstitut samt ämneslärare i biologi.

Magisterprogram

Utbildningsprogram

Magisterprogram

Skog, miljö och biologi

SKOG, MILJÖ OCH BIOLOGI

Uni på svenska 2015-2016

Skog, miljö och biologi

SKOG, MILJÖ OCH BIOLOGI

MED RÖTTERNA I ÖSTERBOTTEN

Madelene Lindqvist är hemma från en by i Österbotten som heter Purmo. Hon är uppväxt på en mjölkgård, djupt rotad i den Österbottniska myllan. Madelene har tagit studenten från Pedersöre Gymnasium och är utexaminerad agrolog (YH) från Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Efter det jobbade hon ett par år som landsbygdssekreterare på Pedersöre kommun och som mjölkgårdsrådgivare åt ProAgria. Sedan sökte hon in till magisterstadiet i lantbruksekonomi och -politik vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. — Det kändes att det var dags för en ny utmaning. Att arbeta är nog intressant på sitt vis, men jag ville fördjupa mina kunskaper i det som är mitt stora intresse. Lantbruksekonomi är ett väldigt brett ämne. Det är tur att jag har en bred kunskapsbas gällande lantbruket från min agrologexamen, det gör det lättare att få ett grepp om mina nya studier. Lantbrukspolitikkurserna handlar mycket om att förstå hur politiken påverkar t.ex. varför gårdarna blir större och färre. Många av kurserna kräver att man har en grund i företagsekonomi, men även att man förstår att lantbruk i sig har vissa särdrag. Madelenes mål är att få en djupare grund att stå på och kunna söka utmanande jobb då hon har sin examen. Det finns många olika alternativ att välja mellan. — Jag har själv en bekant som arbetar på en organisation som fungerar som intressebevakare inom lantbrukspolitiken. Andra kan jobba som rådgivare, tjänstemän eller i den privata sektorn. En del agronomer jobbar t.ex. på landsbygdsverket eller ministeriet med lantbrukspolitiska frågor. Drömmen är nog att få jobba med frågor som berör lantbruksekonomi, men exakt var det kommer att vara får framtiden utvisa. Eftersom Madelene själv inte har haft en riktigt spikrak väg till Uni, så brukar hon försöka säga när

Uni på svenska 2015-2016

någon frågar: ingen panik. Man behöver inte veta idag, eller imorgon exakt vad man vill bli. Det är okej att prova på och se vad man är intresserad av och vad man trivs med att studera. Madelenes studier har främst gått på finska, en del av magisterkurserna är på engelska. — Jag har i början haft en del kompletterande kurser och de har gått på svenska, bl.a. nationalekonomi, företagsekonomi och statistik. Studiemiljön är dock nästan helt finskspråkig för min del i och med att de flesta av mina studiekamrater är finskspråkiga. I början var det ganska tungt med finskan, då jag varken var van att tala eller ens höra finska i min vardag. Men det är en vanesak, efter ett par månader så löper lyssnandet bra och att tala finska övar jag varje dag i skolan. Vid sidan om studierna har Madelene varit aktiv i Agro-forst, en ämnesförening för de som är svenskspråkiga vid Agrikultur- och forstvetenskapliga fakulteten. Hon hittade även bostad i sin nya studiestad via föreningens Facebook-sida. — Jag var väl inte stormförtjust över att vara tvungen att flytta till Helsingfors, lantis som jag är. Jag fasade lite för att leva bland asfalt och höghus i en mera finskspråkig miljö än där jag är uppväxt. Men jag har trivts jättebra och det allra bästa med att studera i Vik är studentföreningen Agro-Forst. Jag hängde tidigt med på Agro-Forsts guliskaffe och andra evenemang från hösten, vilket resulterade i att jag blev invald i styrelsen till vice ordförande. Vi har så kul tillsammans! Att hitta umgänge på svenska i en annars finskspråkig miljö, är det som gör att jag trivs så bra med mina studier.

Skog, miljö och biologi

SKOG, MILJÖ OCH BIOLOGI

JORDEN RUNT SOM BIOLOG

Uppe bland de tropiska molnskogarna på Taitabergen i sydvästra Kenya kan man råka på Åsa Stam. Där studerar hon mossor och lavar som växer på de krokiga trädstammarna i den dimmiga luften som gett molnskogarna dess namn. Mossorna och lavarna ger sken av att vara små och obetydliga växter, men är i själva verket avgörande för hela skogens ekosystem. — De epifytiska* mossorna och lavarna spelar en stor roll för molnskogarnas luftfuktighet, förklarar Åsa Stam. — De suger i sig vatten som de kan låta avdunsta under torrare perioder till nytta för andra växter i skogen. Mossorna och lavarna är inte bara viktiga för skogens vattenkretslopp. De bildar också stora mattor där andra växter, som orkidéer, kan slå rot samtidigt som de erbjuder boplatser åt t.ex. spindlar. För en biolog som Åsa, med ett stort intresse för den biologiska mångfalden, är mossorna oerhört intressanta studieobjekt. De skvallrar nämligen om hur skogen mår. — Mossorna och lavarna är jättekänsliga redan för små förändringar. Om något händer dem, så påverkas hela molnskogens ekosystem. Klimatförändringen gör t.ex. skogen torrare och kan i värsta fall leda till att molnskogen och dess dimma helt försvinner, skissar hon upp. — Genom att studera mossorna och lavarna, lär vi oss hurdan miljö som får dem att vantrivas eller att frodas. Då kan vi planera en lämplig miljövård och bidra till att bevara molnskogen. Molnskogarna på Taitabergen har redan drabbats ganska hårt, nu finns det ganska få molnskogar kvar i bergsområdena i Kenya. — Skogshuggning och luftföroreningar har påverkat

Uni på svenska 2015-2016

molnskogen negativt. Invånarna i Taita-området har börjat ta itu med dessa problem för att skydda de molnskogar de fortfarande har kvar. Helsingfors universitets forskningsstation i Kenya deltar i verksamheten genom att dela med sig av forskningsresultat, så som Åsa Stams studie om mossor och lavar. — Forskningsstationen i Kenya är en spännande mötesplats. Där samlas forskare från olika länder och vetenskapsområden, t.ex. geografer, klimatforskare, fågel- och insektexperter, som alla på sitt sätt bidrar med kunskap om hur man ska bevara naturen. Åsa Stam har just avlagt sin magisterexamen i biologi och är nu ett av universitetets unga forskarlöften. Snart åker hon tillbaka till Kenya för att fortsätta sin forskning. Under studietiden har hon också varit i Nya Zeeland där hon studerade växtbiologi och i Arizona där hon gjorde en arbetspraktik som volontär i delstatens olika nationalparker. — Biologin bjuder på många internationella möjligheter för den som vill. När du hittat ett ämne som intresserar dig, våga kontakta forskare inom området och berätta om ditt intresse, rekommenderar Åsa Stam. — Tänk inte att du måste vara fullärd eller bäst på ditt ämne. När du själv är aktiv får du stöd som hjälper dig att utvecklas inom ditt område. *En epifytisk växt är en växt som lever utanpå andra växter utan att ta näring eller vatten från dem. Mossorna och lavarna som Åsa Stam undersöker, lever på trädstammarna i molnskogarna på Taitabergen i Kenya.

Skog, miljö och biologi

SKOG, MILJÖ OCH BIOLOGI

Uni på svenska 2015-2016

Skog, miljö och biologi

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

ATT LÄKA OCH LINDRA

Drömmer du om ett yrke inom medicin eller farmaci? Brinner du för djurens välmående? I utbildningarna inom medicin, farmaci och veterinärmedicin lär du dig att trygga människornas och djurens hälsa och välfärd. I arbetet som läkare eller tandläkare behöver du en stark medicinsk eller odontologisk vetenskaplig grund, men samtidigt behöver du också färdigheter i att möta människan bakom sjukdomen. Medicinska fakulteten erbjuder studier i medicin och odontologi. Om du vill lära dig hur man skapar nya läkemedel och hur de fungerar är farmaceutiska fakulteten något för dig. Farmaci är en mångvetenskaplig disciplin som specialiserat sig på läkemedelsförsörjning och som i första hand med hjälp av tillämpade naturvetenskaper, hälsovetenskaper och delvis också samhällsvetenskaper studerar läkemedel och mediciner.

Uni på svenska 2015-2016

Veterinärer jobbar med många slags arbetsuppgifter för att trygga djurens, människornas och miljöns hälsa och välbefinnande. Universitetets veterinärmedicinska fakultet är den enda instansen i Finland där du kan studera veterinärmedicin. Hälsovårdsbranschen behöver språkkunniga läkare, tandläkare, farmaceuter, provisorer och veterinärer. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga läkare, tandläkare, veterinärer och provisorer. Medicinska, veterinärmedicinska och farmaceutiska fakulteterna erbjuder undervisning delvis på svenska. Läs mer i registret på s. 103, 109 och 113.

Medicin och läkemedel

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

FAKULTETERNA I SIFFROR FARMACEUTISKA

MEDICINSKA

Utbildningsprogram

Uni på svenska 2015-2016

VETERINÄRMEDICINSKA

Utbildningsprogram

Magisterprogram

Huvudämne

Medicin och läkemedel

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

ATT STUDERA MED SINA FRAMTIDA KOLLEGER Robert Östman är från Salo och studerar tredje året på medicinska fakulteten. För honom var det ett enkelt val att börja studera medicin.

— Jag var nog väldigt ung när jag började inse att jag ville jobba med något för att hjälpa människor. Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskaper och jag antar att de två faktorerna sedan ledde till att valet kändes rätt från första början. Det krävdes dock ett par försök innan Robert kunde börja med sina drömstudier. Han tog studenten 2010 och sökte in både till medicin på HU och fysik på Åbo akademi. Han kom in till fysiken men började inte studera direkt. — Jag tog det ganska lugnt med studentexamen och skrev de ämnen jag var intresserad av. Jag minns att jag kände mig ganska borttappad eftersom jag inte riktigt visste om någon annan som skulle söka in till medicin. Jag kom inte in, men det gjorde ingenting. Efter att jag jobbat till årets slut och gjort mitt i det militära började jag studera fysik våren 2012 och läste på gymnasiekurserna i fysik, kemi och biologi. Jag gick också Thorax prepkurs, och den våren blev jag ett poäng ifrån att komma in. Följande år blev jag sedan antagen. Robert hade ingen aning om vad studierna i medicin skulle gå ut på när han började. Lite hade han hört från andra som redan studerade medicin men det hela kändes väldigt avlägset och spännande, men definitivt något han ville börja med. Studierna skiljer sig ganska mycket från gymnasiets obligatoriska lektioner och kurser med samma uppgifter för alla. — I universitetsstudierna ligger huvudansvaret för inlärningen hos studerandena själva och ingen ”håller dig i handen” så att säga. Medicinska studier har visst en stor del obligatoriska studier, men till stor del går ändå utbildningen ut på föreläsningar som inte är

Uni på svenska 2015-2016

obligatoriska. För vissa kanske det känns främmande att ingen kollar upp hur man studerar men för vissa är det en stor frihet i att kunna planera sina dagar själv. Enligt Robert är största styrkan i hans huvudämne helt enkelt sammanhållningen, studiemiljön och studierna. — Från första dagen börjar man förklara om att alla i föreläsningssalen är framtida kolleger och att alla skall fungera tillsammans. Det ger en sammanhållning som jag själv uppskattar otroligt mycket. Det finns mycket att studera och utan varandras stöd kan det nog bli tungt. Speciellt på svenska linjen bildas en otrolig sammanhållning. Professorerna är också speciellt närvarande i studierna, vilket ökar på studiemotivationen. Robert tycker att det fungerar bra att vara svenskspråkig studerande vid medicinska fakulteten trots att studierna inte i sin helhet går på svenska. — De som jobbar på den svenskspråkiga linjen är väldigt engagerade i sin linje och sina studerande vilket ger ett bra stöd. Det går nog inte helt att studera på svenska, men det är också naturligt i medicinska studier eftersom det mesta av litteraturen är på engelska samt den inhemska litteraturen är på finska. Men det är också något som man måste bli van med i arbetslivet så det är lika bra att inlärandet går så vid medicinska fakulteten. Men till stor del är ändå undervisningen på svenska och så har man möjlighet att svara på tenter på svenska. Robert är aktiv i sin ämnesförening, Medicinarklubben Thorax. Klubben är till för alla svenskspråkiga studerande i medicin, odontologi och veterinär-

Medicin och läkemedel

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

medicin. Klubben ordnar bland annat sitser, har en egen tidning som ges ut en gång per kvartal, har en utbredd mentorverksamhet samt ett populärt spex. — När jag inte är på klubben brukar jag idrotta, vilket man har väldigt bra möjligheter till i Helsingfors oberoende var man finns i staden tack vare Unisport. Universitetslivet är bra på det sättet att finns det något man är intresserad av så finns det garanterat möjligheter att hitta andra som är intresserade av samma sak. Robert har några råd att ge till gymnasister, speciellt till dem som funderar på att söka in till medicin. — Stressa inte vid studentexamen, läser man och gör sitt bästa kommer man nog att få helt bra vitsord, men det gör ingenting fast vitsorden inte är på topp eftersom man ändå kan komma in bara man har motivationen. Om man ändå vet att man skall söka in till medicin så lönar det sig att redan i gymnasiet satsa extra hårt på just fysik, kemi och biologi eftersom det kommer att hjälpa när man söker in. Ta inte stress även om man

Uni på svenska 2015-2016

inte kommer in första året man söker, man brukar säga att det tar i medeltal runt tre gånger för en sökande att bli antagen. Jobba så mycket ni kan och orkar och spara pengarna efteråt. När studieplatsen (var den än är) kommer så är det guld värt med en liten sparkassa att ta till. — När man tänkte på arbetet som krävs för att få börja studera medicin på HU var det lätt att man blev frustrerad och tänkte att det är omöjligt. Det är verkligen inte omöjligt och jag ångrar inte alls att jag satt all den tid jag gjorde på inträdesprovet. Att det skulle vara så givande att studera medicin hade jag ingen aning om. Om man som abiturient ännu funderar om det skulle vara värt det att försöka söka in så är mitt svar ett definitivt ja.

Medicin och läkemedel

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

Uni på svenska 2015-2016

Medicin och läkemedel

MEDICIN OCH LÄKEMEDEL

FRÅN LARSMO TILL VETERINÄRMEDICINSKA Emma Vikström har hela sitt liv tyckt om djur. Att arbeta med djur var inget nytt för henne då hon började studera veterinärmedicin.

— Hela min familj tyckte att jag skulle passa som veterinär och eftersom jag hade ett ”läshuvud” ville jag utnyttja det och se hur långt jag kan ta mig. Efter studentexamen studerade Emma först ett år biovetenskap och medicin vid Borgå folkakademi. Där förberedde hon sig inför inträdesprovet genom att läsa gymnasieböckerna i biologi, fysik och kemi samt genom att räkna gamla inträdesprov. Enligt Emma lönar det sig att skriva dessa ämnen i studentexamen eftersom det annars kan bli tungt att börja läsa ämnena från början då man är trött efter att man tagit studenten. Helsingfors är det enda stället där man kan studera veterinärmedicin i Finland. — Jag är från Larsmo, nära Jakobstad i Österbotten. Det är långt hemifrån men det har gått hur bra som helst och studielivet är bra i Helsingfors. Bostad får man ganska lätt via någon förening som hyr ut studentbostäder. Emma är nu inne på sitt fjärde år och har trivts med studierna. Studiemiljön är trevlig och professorerna kan sin sak. Det är mycket praktiskt arbete och övningar i mindre grupper vilket gynnar inlärningen. — Vi har obduktioner där vi lär oss anatomin: namn och plats på muskler, nerver, ligament, organ osv. Laborationer är en annan del; det kan vara t.ex. blodprovsanalys eller odling av bakterier. Sedan har vi också praktisk tent i både obduktion där man ska fastställa dödsorsaken, och laboration då man ska göra olika test så man hittar vilken bakterie som finns i ett prov av något organ. Vi har även lärt oss grunder i hur man gör ultraljudsundersökningar, tar blodprov och röntgar. Hittills har vi handskats med hästar, kor, får, grisar och hundar. Studierna innehåller även bland annat 12 dagars praktikperioder på svin- och mjölkgårdar samt dejour på universitetets djursjukhus.

Uni på svenska 2015-2016

Största delen av studierna på fakulteten går på finska men man får stöd av de andra svenskspråkiga studerandena. — Föreläsningarna och de praktiska övningarna går på finska, men vi får tentamensfrågor på svenska och får skriva allt på svenska. Men det har inte varit något problem, man lär sig snabbt. Universitetsstudierna skiljer sig från gymnasiet på flera punkter. Ibland har man föreläsningar hela dagen, ibland bara praktiska övningar på eftermiddagen. Det har varit mycket färre 8-16-dagar än vad Emma väntat sig. — Den största skillnaden är ändå att man måste ta ansvar själv. Man har inga läxförhör och föreläsarna kollar inte upp om man läser eller inte. Man måste också plugga mycket mer, det går absolut inte att ta fram tentboken kvällen före tent. Men studierna i Helsingfors handlar inte bara om att sitta med näsan i boken. Det finns också mycket annat att göra som hjälper en att orka med studierna. — Man ska nog ha någon hobby tycker jag. Man måste koppla bort studierna. Studielivet här är bra, ämnesföreningarna ordnar sitser, evenemang, föreläsningar, fester osv. Vid UniCafe får man billig lunch och vid UniSport får man träna till ett förmånligt pris. Svenska hobbyer hittar man också, själv sjunger jag i Akademiska damkören Lyran. Emmas framtidsplaner är ännu oklara men hon har många alternativ att välja mellan med tanke på arbetslivet. På fakulteten inriktar man sig inte på något speciellt, utan alla läser allt. — Nu på sommaren har jag påbörjat min licentiatavhandling som faktiskt innehåller en period utomlands. Något som jag verkligen ser fram emot!

Medicin och läkemedel

Q&A 1. Vilket är ditt smultronställe i Helsingfors? 2. Vad är det bästa med ditt ämne?

ANTTI

PAULIINA

MISKA

Teologi, psykologi och pedagogik (5:e året)

Litteraturvetenskap, engelsk översättning och ämneslärarutbildning (3:e året)

Skogsekonomi (4:e året)

Sveaborg. Det är så olikt allt annat.

Kajsa-biblioteket.

Jag gillar mångsidigheten. När man studerar vet man aldrig vad det är som man kommer att möta i sitt ämne.

Man får verkligen tänka och utvidga sin egen förståelse om ämnet. Man lär sig hur språken fungerar och skiljer sig från varandra. Man börjar också förstå att det som händer i kulturen i dag beror på historien – alla fenomen bottnar i någonting. Jag har till exempel förstått hur mycket vi har att tacka det arabiska arvet för vår litteratur.

Jag gillar centralparken. Det är naturnära och det är ett ställe där det går bra att hitta lugnet.

I mitt ämne förenas ekonomin och naturen. Om man jämför till exempel med studierna på Handelshögskolan ger våra studier mer innehåll i form av vad skogen och naturresurserna innebär för ekonomin.

JULIA

SOFIA

RONJA

Socialpsykologi (5:e året)

Juridik (2:a året)

Kommunikation (2:e året)

Just nu är det skogarna kring Malmgård. Jag bor där, och jag älskar skogen.

Socialpsykologi ökar förståelsen för världen överlag och för människan. Man förstår bättre varför människor gör som de gör, och det är lättare förstå orsak och verkan.

Rödbergen. Där finns gott om vacker arkitektur.

Det är intressant att studera juridik eftersom den ändras hela tiden. Man måste hela tiden lära sig nytt. Dels ändras lagstiftningen men också rättspraxis ändras med tiden.

Jag gillar Tölö, särskilt områden kring Sibeliusparken och stranden vid Merikantovägen. Det är skönt att göra promenader där och det är naturskönt.

Man får fundera på stora samhälleliga frågor, men samtidigt är det ett väldigt konkret ämne och man får en god uppfattning om vad man kunde jobba med. Jag kan ta ett jobb nästan var som helst – kommunikation behövs överallt.

STÖD FÖR STUDIER OCH VÄLMÅENDE Vid Uni och inom samhället finns olika verksamheter som stöder studenterna både med studier och välmående. Du kan kontakta karriärservicen om du behöver hjälp med t.ex. att skriva ett CV, du kan anhålla om studiestöd via Folkpensionsanstalten (FPA) och bostad via Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS. Universitetet har även studiepsykologer som vägleder studenterna t.ex. angående studiemotivation. Läs mer om studiepsykologen och de olika stödfunktionerna nedan.

KARRIÄRSERVICEN

BOENDE

STUDENTHÄLSAN - SHVS

Behöver du hjälp med att skriva ett CV eller arbetsansökan? Vilka är dina styrkor på arbetsmarknaden och hur söker man jobb? Karriärservicen stöder dig i frågor angående sysselsättning och karriärplanering redan från och med ditt första studieår. Dessutom ordnas föreläsningar om arbetssökande och karriärplanering som stöder arbetslivsorientering samt evenemang med anknytning till arbetslivet. Lediga arbetsplatser hittar du på Rekrynet. Karriärservicen koordinerar också universitetets praktiksystem och gör undersökningar om hur utexaminerade från Helsingfors universitet placerar sig på arbetsmarknaden. Mer information hittar du på: www.helsinki.fi/sv/studier/ ut-i-arbetslivet

I huvudstadsregionen har Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (HOAS) det största utbudet av bostäder för studenter. Även vissa nationer erbjuder bostäder. På studentkårens hemsidor finns information angående studentbostäder samlad. Som svenskspråkig studerande, speciellt om man är medlem i någon av de svenskspråkiga nationerna, har man en god möjlighet att få en studiebostad. Det lönar sig att vara ute i god tid. Studenter kan även ansöka om bostäder av staden eller andra samfund, t.ex. Sato och VVO. Svenska studenters bostadsstiftelse SSBS www.ssbs.fi Studentbostäderna i Majstranden www.majstranden.fi Mer information på: www.hoas.fi hyy.helsinki.fi/sv www.sato.fi www.vvo.fi www.ovenia.fi/asunnot/ opiskelija-asunnot

Under din studietid kan du vända dig till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) i alla frågor som berör hälsa och sjukdom. Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS erbjuder hälsovårdstjänster åt grundexamensstuderande vid universiteten och vid vetenskaps- och konsthögskolorna. SHVS erbjuder hälso- och sjukvårds-, mentalvårds- och munhälsovårdstjänster. Förutom mottagningsverksamheten gör SHVS ett mångsidigt arbete för att främja studenternas hälsa. SHVS ger råd och vägleder på olika sätt om hur man sköter sin hälsa, förebygger sjukdomar och hur egna val och livsstil kan påverka hälsotillståndet. Kontaktuppgifter, öppettider och priser finns på SHVS:s webbplats. Där finns också en omfattande hälsodatabank med mycket nyttig information om hälsa, sjukdomar, mentalvård och tandvård. Via webbrådgivningen kan du dessutom ställa frågor till olika hälsovårdsexperter. Ta med ditt studentkort eller annan utredning över att studentkårens medlemsavgift är betald. Var noga med att avboka en bokad tid om du får förhinder; följande kund kan vara i trängande behov av tiden! Mer information på: www.shvs.fi

STUDIESTÖDET Information om studiestöd hittar du på FPA:s webbplats (www.fpa.fi > Studerande). Allmän rådgivning i studiestödsfrågor ges vid studentservicens serviceställen i centrum och Gumtäkt. Kontaktinformation och öppettider hittar du på adressen: www.helsinki.fi/sv/studier/ kontakta-oss/studentservicen

Uni på svenska 2015–2016

STÖD I PERSONLIGA FRÅGOR

SVENSKSPRÅKIG STUDIEPSYKOLOG Vid Uni finns studiepsykologer som erbjuder vägledning för HU:s grundexamensstuderande som behöver stöd i frågor med anknytning till studiefärdighet, motivation, tidsanvändning eller orkande. Vägledning ges individuellt eller i grupp. Det finns en svenskspråkig studiepsykolog vid universitetet som ger service på svenska. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på flamma.helsinki.fi/sv/ HY311766 (För att komma in på sidan krävs det att du loggar in med dina användarkoder till universitetet.)

NYYTI R.F. – STÖDCENTRAL FÖR STUDERANDE Målet med Nyytis verksamhet är att stödja och främja studenternas psykiska välbefinnande och livskompetens. Nyyti erbjuder service i form av webbsidor, kurser i livsfärdighet, webbaserade diskussionsgrupper och s.k. chillkvällar. I de webbaserade diskussionsgrupperna kan man vädra sina tankar kring ensamhet och singelliv. Chillkvällarna är rusfria sammankomster som är gratis och öppna för alla studerande. Nyytis verksamhet sker på finska. Mer information på: www.nyyti.fi/sv/

Uni på svenska 2015–2016

UNIVERSITETSPRÄST Helsingfors kyrkliga samfällighet har en svenskspråkig universitetspräst som står till förfogande för samtal och kyrkliga förrättningar. Universitetsprästen har mottagning onsdagar kl. 10-12 i universitetets huvudbyggnad (Fabiansgatan 33). Mer information på: www.helsingforsforsamlingar.fi/ studentarbete

STUDENTKÅREN ERBJUDER TJÄNSTER Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) grundades 1868 och har för närvarande ca 30 000 medlemmar. Alla som studerar för lägre eller högre högskoleexamen är medlemmar i HUS. Doktorander kan ansluta sig till Studentkåren om de vill. HUS är Finlands största tvåspråkiga studentkår, och det svenska språket har en officiell ställning inom studentkåren. HUS betjänar sina medlemmar på två plan; dels bevakar den studenternas intressen och dels erbjuder den olika slags tjänster och förmåner. Studentkåren uppbär årligen en medlemsavgift som också är en förutsättning för närvaroanmälan vid universitetet. Studentkåren erbjuder mångsidiga tjänster åt medlemmarna, till exempel gratis rättshjälp, rådgivning i studieoch utkomstfrågor samt tillgång till en barnpassningstjänst. Som medlem av studentkåren är du berättigad till ett stort antal förmåner, bland annat Studentbladet, Ylioppilaslehti, studentkalendern,

rabatt vid UniCafe och andra rabatter med studentkortet. Över 250 organisationer verkar inom studentkåren. HUS understöder medlemsorganisationernas verksamhet med olika slags bidrag. En stor del av föreningarna och nationerna under HUS är verksamma i HUS lokaler i Gamla studenthuset, Nya studenthuset och i det tredje studenthuset Domus Gaudium i Alkärr. Organisationer får utöver bidrag och utrymmen också andra tjänster från studentkåren. Mer information på: www.hyy.helsinki.fi/sv

STUDENTENS RÄTTIGHETER Det är viktigt att du känner till dina rättigheter som student, och vet vart du kan vända dig om du anser att du t.ex. har blivit felbedömd i tentamen. Universitetet har en rättsskyddsnämnd vars uppgift är bland annat att behandla rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studieprestationer, ta initiativ till att förbättra rättssäkerheten för studenterna och ge utlåtanden i frågor som rör rättssäkerheten. Du hittar mer information om studentens rättsskydd på Flamma: flamma.helsinki.fi/sv/ studentens-rattigheter

VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE STUDIERNA

BEGRÄNSAD STUDIETID De studenter som fått rätt att avlägga examen den 1.8.2005 eller senare omfattas av en lag som begränsar studietiden. I lagen har man ställt upp en målsatt tid för avläggandet av examen. De målsatta tiderna för att avlägga examen varierar, likaså hur mycket man får överskrida den. De här studietiderna gäller inte för utbildningarna i psykologi, medicin, odontologi och veterinärmedicin.

MÅLSATTA TIDER • Lägre högskoleexamen: tre år, får överskridas med ett år. • Lägre och högre högskoleexamen: fem år, får överskridas med två år. • Högre högskoleexamen: två år, får överskridas med två år. Under studiernas gång kan du vara frånvarande två terminer, vilka inte räknas med i den målsatta tiden. Till den målsatta tiden räknas inte heller den tid som använts för frivillig militärtjänst eller fullgörande av värnplikt och för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet Om examen inte avläggs inom utsatt tid, kan man ansöka om tilläggstid för studierätten.

Uni på svenska 2015–2016

BIÄMNESSTUDIER I EXAMINA Examina som avläggs vid universitetet skall innehålla biämnesstudier. Studenterna kan relativt fritt välja biämnen vid andra fakulteter och institutioner än den egna, men studierätt i biämne varierar mellan fakulteter och institutioner. Om det är frågan om fri biämnesrätt, så kan du välja bland fria läroämnen, alltså sådana som inte kräver nivåprov eller särskild ansökan. Begränsad biämnesrätt betyder att studierätt för biämnesstudier beviljas på basis av nivåprov eller genom särskild ansökan. Undervisningen i ett biämne är identisk med den undervisning som erbjuds huvudämnesstudenterna. Mer information får du vid institutionerna och fakulteterna.

JOO -AVTALET – FLEXIBEL STUDIERÄTT Genom JOO -avtalet har grundexamensstuderande och doktorander möjlighet att inkludera studier från andra universitet i sin examen till exempel för att avlägga en biämneshelhet eller fristående studieperioder. Avtalet för flexibel studierätt (JOO) är ett avtal mellan alla universitet i Finland och JOO -studierna är avgiftsfria för studenterna. Den flexibla studierätten syftar till att bredda hemuniversitetets kursutbud, öka valmöjligheterna och stöda studiegången. Flexibel studierätt ger studenterna en möjlighet att inkludera lämpliga studier från andra universitet i sin examen och dra nytta av expertis och specialområden vid andra universitet.

TILLGODORÄKNANDE AV TIDIGARE FÖRVÄRVAD KOMPETENS Har du studerat tidigare? Då har du möjlighet att tillgodoräkna den kompetensen i din examen. Den tidigare kompetensen behöver inte vara förvärvad endast genom en formell utbildning, utan det är även möjligt att tillgodoräkna kompetens som fåtts på något annat sätt, t.ex. via arbete. Denna kompetens måste dock kunna bestyrkas med faktiska bevis och ha relevans för den examen du utför. Det finns två sätt att få studierna tillgodoräknade; a) ersättning och b) inkludering. Vid ersättning är det fråga om studier i utbildningen som ersätts med tidigare förvärvad kompetens. Då studierna ersätts måste innehållet av kompetensen motsvara de studier som ersätts. Vid inkludering är det fråga om att den tidigare förvärvade kompetensen tas in i examen som biämnen eller valfria studier.

2015–2016 Uni på svenska 2014–2015

AGRIKULTUR- FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN – FRÅN ÅKERN TILL BORDET

ENGELSKSPRÅKIGA MAGISTERPROGRAM •

Biotechnology (MBIOT)

Om du är intresserad av lantbruk, skog, miljö och maten vi äter är agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten något för dig. Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten främjar en hållbar användning av naturtillgångarna med hjälp av utbildning och forskning.

•

Environment and Natural Resources (MENVI)

•

Food Sciences (MScFood)

•

Forest Sciences and Business (MScFB)

•

Plant Production Science (MScPPS)

ANSÖKNINGSOBJEKTEN VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN (HUVUDANTAGNINGARNA)

EXAMINA

•

Lantbruksvetenskaper

•

Livsmedelsvetenskaper

•

Miljö- och naturresursekonomi

•

Näringslära

•

Skoglig ekologi och resurshushållning

•

Konsumentekonomi

•

Lantbruksekonomi och företagande

•

Livsmedelsekonomi och företagande

•

Marknadsföring

•

Skogsekonomi och marknadsföring

GEMENSAMMA MED OCH ADMINISTRERAS AV BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN: •

Miljövetenskaper

•

Molekylära biovetenskaper

HUVUDÄMNENA I MAGISTERSTUDIER: •

agroteknologi

•

bioteknik

•

husdjursvetenskap

•

lantbruksekonomi

•

livsmedelsekonomi

•

livsmedelskemi

•

livsmedelsteknologi

•

konsumentekonomi

•

mark- och miljövetenskap

•

marknadsföring

•

mikrobiologi

•

miljö- och naturresursekonomi

•

näringslära

•

skoglig ekologi och resurshushållning

•

skogsekonomi och marknadsföring

•

växtproduktionsvetenskap

Uni på svenska 2015–2016

Master’s Degree Programme in:

och handledning ges på svenska. Svenskspråkiga studenter har möjlighet att ta en del av studierna vid andra universitet och högskolor i t.ex. Norden via Nordplus-utbytet och NOVA -samarbetet. NOVA är ett samarbetsnätverk på magister- och forskarnivå mellan skogs-, lantbruks- och veterinärmedicinska fakulteter eller universitet. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga agronomer. Karriärvägar

Vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten man kan avlägga både lägre och högre högskoleexamen: kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVK), agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) samt magisterexamen i livsmedelsvetenskaper (LVM) eller agronomie- och forstmagisterexamen(AFM). Fakultetens ansökningsobjekt Molekylära biovetenskaper och Miljövetenskaper är gemensamma med och administreras av Bio- och miljövetenskapliga fakulteten och där kan man avlägga som lägre högskoleexamen kandidat i naturvetenskaper (NaK). Bio- och miljövetenskapliga fakulteten beviljar examen. Den som har avlagt kandidatexamen i naturvetenskaper i ansökningsobjekt molekylära biovetenskaper eller miljövetenskaper kan avlägga som högre högskoleexamen agronomie- och forstmagisterexamen (AFM) eller magisterexamen i livsmedelsvetenskaper. Påbyggnadsexamina är licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVL), agronomie- och forstlicentiatexamen (AFL) samt doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper (LV D) eller agronomie- och forstdoktorsexamen (AF D).

De utexaminerade placerar sig ofta i lednings- och redovisningsuppgifter som experter, analytiker, utvecklare eller rådgivare inom detaljhandeln, inom bank- och försäkringsbranschens sektorer samt i rådgivningsorganisationer. De som behärskar lantbrukspolitiken verkar i sakkunniguppgifter inom den offentliga förvaltningen, som t.ex. experter på EU:s jordbrukspolitik i hemlandet och utomlands eller i t.ex. internationella organisationer eller institutioner för u-landsfrågor. Det råder stor brist på svenskkunniga agronomer, bl.a. i Österbotten.

STUDERA PÅ SVENSKA

ÖVRIGA MÖJLIGHETER TILL SVENSKSPRÅKIG HANDLEDNING OCH UNDERVISNING

LANTBRUKSEKONOMI OCH FÖRETAGANDE

Läroämnet lantbruksekonomi är uppdelat i lantbrukets företagsekonomi och lantbrukspolitik. Målet för lantbrukets företagsekonomi är att analysera hur lantgårdar och småföretag på landsbygden lyckas ekonomiskt samt att identifiera faktorer som påverkar detta. Inom lantbrukspolitiken granskas marknadskrafternas och det offentliga beslutsfattandets inverkan på samhällets välfärd i sin helhet, på landsbygdens utveckling samt på livsmedelskedjans verksamhet som sträcker sig från producenten till konsumenten. Flera kurser per år går på svenska

100

SKOGSVETENSKAPER

Undervisningen ges på finska eller engelska vid institutionen för skogsvetenskaper, men en allmän skogskurs går på svenska varje år. Studenterna blir bekanta med skogsterminologi och får träning i att lyssna, läsa och tala svenska. Också handledning ges på svenska. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga forstmästare.

Vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten kan de som studerar vid institutionen för ekonomi avlägga en tvåspråkig kandidatexamen. I studierna ingår bland annat integrerad språkundervisning – det vill säga att man kan avlägga språkkurser och ämneskurser i ett enda paket. Också i andra ämnen vid fakulteten finns det svenskkunnig personal som kan hjälpa till med information och handledning. På campus Vik ordnas dessutom en hel del tvärvetenskaplig och allmän undervisning på svenska som är öppen

för studenter från olika ämnen och fakulteter. Årligen ordnas drygt 30 kurser på svenska i Vik. Du kan sannolikt bara få in en del av dem i din examen, men det finns en hel del undervisning på svenska att välja mellan. Till exempel ordnas kurser på svenska i nationalekonomi, vetenskapsfilosofi, ledarskap, statistik och kemi. På biooch miljövetenskapliga fakulteten finns ett nytt, helt svenskt biämne i hållbar utveckling, som är öppet även till exempel för dem som studerar vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Kursutbudet på svenska i Vik utvecklas ständigt – det gäller bara för dig att ta reda på vilka kurser som passar dig och som du kan använda i din examen när du har blivit antagen.

BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN– MÄNNISKAN I UTVECKLING

SVENSK ÄMNESFÖRENING

Är du intresserad av att studera människans beteende ur olika perspektiv? Vid beteendevetenskapliga fakulteten får du kunskap om hur människor utvecklas, lär sig, samverkar och kommunicerar – både på individ-, grupp- och samhällsnivå. UTBILDNINGAR VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN •

utbildningen i pedagogik (allmänoch vuxenpedagogik, skild antagning på finska och svenska)

•

utbildningen i specialpedagogik

•

utbildningen av klasslärare

•

utbildningen av barnträdgårdslärare (skild antagning på finska och svenska)

•

utbildningen av lärare i huslig ekonomi

•

utbildningen av handarbetslärare (textilslöjd)

•

utbildningen i huslig ekonomi

•

utbildningen i slöjdvetenskap

•

utbildningen i psykologi

MER INFORMATION

•

utbildningen i kognitionsvetenskap

Fakultetens kansli: Viksbågen 11 (PB 62) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/af-fakulteten/ studier/index.html

•

utbildningen i fonetik, allmänna linjen

•

utbildningen i logopedi

Vid fakulteten finns en svenskspråkig ämnesförening som heter Svenska Studenters Agro-Forst förening rf. Där välkomnas studenter från fakultetens alla inriktningar med bland annat gulnäbbsprogram i början av hösten. Läs mer på föreningens hemsidor: http:// www.agro-forst.fi

MAGISTERPROGRAM •

magisterprogrammet i förskolepedagogik

•

Master’s Degree Programme in Education on Diversities and Social Justice (inleds 2016)

EXAMINA

Vid beteendevetenskapliga fakulteten kan man avlägga lägre högskoleexamen, dvs. pedagogie kandidatexamen (PeK), psykologie kandidatexamen (PsK) och kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK), och högre högskoleexamen, dvs. pedagogie magisterexamen (PeM), psykologie magisterexamen (PsM) och filosofie magisterexamen (FM) samt vetenskaplig påbyggnadsexamen (forskarexamen), dvs. pedagogie licentiat- och doktorsexamen (PeL/PeD), psykologie licentiat- och doktorsexamen (PsL/PsD) och filosofie licentiat- och doktorsexamen (FL/FD).

STUDERA PÅ SVENSKA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK (ALLMÄN- OCH VUXENPEDAGOGIK)

Pedagogiken som vetenskap undersöker Uni på svenska 2015–2016

101

människans uppväxt, utveckling och lärande samt hur dessa processer främjas genom fostran och undervisning. Fokus ligger på individens livscykler och de förändrings- och utvecklingsprocesser som sker i samhället. Studierna är mångsidiga och genom att välja biämne enligt eget intresse och behov kan du skräddarsy din egen kompetensprofil. Huvudämnesstudierna i utbildningen i pedagogik går på svenska. Arbetsmöjligheter Pedagogie magistrar placerar sig väl på arbetsmarknaden, såväl inom privata företag och olika organisationer som inom den statliga och kommunala servicen. De arbetar som utbildningsplanerare, konsulter, vuxenutbildare, personalchefer och forskare samt med utvecklings- och sakkunniguppdrag inom den akademiska världen. En del arbetar med forskning eller undervisning vid universitetet och vid andra forskningsinstitut och läroanstalter. Sysselsättningsläget är gott för utexaminerade pedagoger och arbetsmöjligheterna är både många och mångsidiga. BARNTRÄDGÅRDSLÄRARUTBILDNINGEN

Utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran, identitet och mångfald samt estetisk fostran. Utbildningen arrangeras av Helsingfors universitet och Åbo Akademi och ordnas i sin helhet i Helsingfors. Årligen antas sammanlagt 30 studenter till utbildningen. Huvudämnesstudierna inom barnträdgårdslärarutbildningen anordnas på svenska. Barnträdgårdslärarstudierna innehåller huvudämnesstudier i pedagogik (med barnpedagogisk inriktning), studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, studier i språk och kommunikation samt biämnesstudier. I utbildningen ingår flera praktikperioder. Utbildningen leder till en pedagogie kandidatexamen (180 sp), som ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0–6 år samt i förskola. Utsikterna på arbetsmarknaden är väldigt goda. SVENSK ÄMNESFÖRENING

Fakulteten har en svensk ämnesförening som heter Didacta. Läs mer på föreningens hemsidor: www.didacta.n.nu MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Brobergsterrassen 5 A 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/behav/svenska Register

BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN – LEVANDE VETENSKAP

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MILJÖVETENSKAPER •

miljövetenskaper (Helsingfors, Lahtis) (NaK)

Betydelsen av biooch miljövetenskapligt kunnande i samhället har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Den biooch miljövetenskapliga forskningens tillämpningar är centrala inom hållbart utnyttjande av naturen och miljöskydd, inom hälsovård och medicin samt inom många industriella områden.

•

miljöekologi (Lahtis) (FM)

•

miljöförändring och miljöpolitik (Helsingfors) (FM)

UTBILDNINGSPROGRAM OCH HUVUDÄMNEN

I utbildningsprogrammen kan man avlägga kandidatexamen (NaK) och magisterexamen (FM). Vid fakulteten finns fyra utbildningsprogram, som omfattar följande huvudämnen:

Utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper och utbildningsprogrammet för miljövetenskaper är i kandidatskedet ett gemensamt vittomfattande utbildningsprogram för campus Vik och Lahtis universitetscampus. Kandidatexamen avläggs vid biooch miljövetenskapliga fakulteten. Efter avlagt kandidatexamen har studenterna rätt att avlägga magisterexamen antingen vid biooch miljövetenskapliga fakulteten eller vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten.

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR BIOLOGI

MAGISTERPROGRAM •

Biotechnology (MBIOT)

•

biologi (NaK)

•

Neuroscience (MNEURO)

•

allmän mikrobiologi (FM)

•

ekologi och evolutionsbiologi (FM)

Multidisciplinary Studies on Urban Environmental Issues (MURE)

•

fysiologi och neurovetenskap (FM)

•

genetik (FM)

•

växtbiologi (FM)

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MOLEKYLÄRA BIOVETENSKAPER •

molekylära biovetenskaper (NaK)

•

allmän mikrobiologi (FM)

•

biokemi (FM)

•

bioteknik (FM)

•

genetik (FM)

Grundexamina vid biooch miljövetenskapliga fakulteten är kandidat i naturvetenskaper (NaK) som är lägre högskoleexamen och filosofie magister (FM) som är högre högskoleexamen. Vetenskapliga påbyggnadsexamina vid fakulteten är filosofie licentiat- (FL) och filosofie doktors- (FD) examen.

STUDERA PÅ SVENSKA UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR BIOLOGI

•

Det är möjligt att bli antagen till biologistudier vid biooch miljövetenskapliga fakulteten i den svenskspråkiga antagningen. I utbildningsprogrammet för biologi är huvudämnet biologi i kandidatexamen i naturvetenskaper. I magisterexamen finns fem olika huvudämnen. Grund- och ämnesstudier i allmän biologi ges i sin helhet på svenska och kan avläggas under det första läsåret. Det här paketet utgör grunden till alla huvudämnen inom ut-

Uni på svenska 2015–2016

Mer information om den svenska undervisningen i biologi hittar du på hemsidan: www.helsinki.fi/biovetenskaper/ studier/enheten.htm En del av undervisningen på svenska erbjuds via campussamarbetet mellan campus Vik och campus Gumtäkt, se nätsidan: www.helsinki.fi/campus_vik_gumtakt

EXAMINA

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR AKVATISKA VETENSKAPER akvatiska vetenskaper (NaK och FM)

bildningsprogrammet. Under de följande läsåren följer obligatoriska, alternativa eller fritt valbara studieavsnitt specifika för det huvudämne som valts – dessa studier sker huvudsakligen på finska eller engelska, men i mån av möjlighet erbjuds en del kurser på svenska. Svenskspråkig handledning finns tillgänglig inom alla huvudämnen. Man kan bli ämneslärare i biologi oberoende av vilket huvudämne man valt. Inom utbildningsprogrammet för biologi är det även möjligt att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen. Läs mer på s. 34.

102

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MOLEKYLÄRA BIOVETENSKAPER

Urvalsprovet ordnas på finska och svenska. Undervisningen sker till största delen på finska, men då utbildningsprogrammet har flera svenskspråkiga lärare kan handledning ofta ordnas också på svenska. De som antagits till utbildningsprogrammet i biologi kan avlägga studieavsnitt inom utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper. Även studenter som antagits till utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper kan delta i den svenskspråkiga grundundervisningen i biologi. UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MILJÖVETENSKAPER

Utbildningsprogrammet för miljövetenskaper är i kandidatskedet ett gemensamt

vittomfattande utbildningsprogram för campus Vik och Lahtis universitetscampus. I magisterskedet omfattar utbildningsprogrammet för miljövetenskaper miljöförändring och miljöpolitik i Helsingfors samt miljöekologi i Lahtis. Undervisningen i Helsingfors omfattar svenskspråkig undervisning i hållbar utveckling, som kan avläggas på svenska i form av enskilda kurser eller som ett biämne. Någon egen svenskspråkig intagningskvot finns inte, men studenterna kan avlägga en tvåspråkig examen, vilket innebär att minst 60 sp avläggs på svenska och minst 60 sp på finska. Karriärvägar I biooch miljövetenskaper utbildas sakkunniga för ett brett fält av uppgifter, bl.a. miljöexperter för administration, media, ledarskap och forskning. I arbetslivet fungerar utexaminerade magistrar och doktorer som lärare, forskare inom forskningsinstitut, konsultföretag och industri, som sakkunniga inom ministerier och andra förvaltningsorgan, som journalister, inom föreningar, organisationer samt som privata företagare. Många väljer att avlägga filosofie doktorsexamen efter avlagd filosofie magisterexamen. SVENSK ÄMNESFÖRENING

Svenska Naturvetarklubben är en ämnesförening för dem som studerar biologi, geografi och miljövetenskaper på svenska. Läs mer på föreningens hemsida: www.helsinki.fi/jarj/svnk/index.shtml MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Viksbågen 2a (PB 65) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/bio/fakulteten

Uni på svenska 2015–2016

FARMACEUTISKA FAKULTETEN – MÅNGVETENSKAPLIG KUNSKAP OM LÄKEMEDEL Hur fungerar ett läkemedel, vilken effekt har det och hur vet man att medicinen hjälper? Och hur skapar man nya läkemedel? Det studerar och forskar man vid vid farmaceutiska fakulteten. UTBILDNINGSPROGRAM OCH INRIKTNINGSALTERNATIV UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR FARMACEUT UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR PROVISOR •

Biofarmaci

•

Farmaceutisk kemi

•

Farmaceutisk teknologi

•

Farmaceutisk biologi

•

Farmakologi

•

Socialfarmaci

•

Industriell farmaci

Farmaci är en mångvetenskaplig disciplin som specialiserat sig på läkemedelsförsörjning och som i första hand med hjälp av tillämpade naturvetenskaper, hälsovetenskaper och delvis också samhällsvetenskaper studerar läkemedel och mediciner. Dessutom studerar och forskar man i utvecklingen, tillverkningen och användningen av dem och deras effekter. Om du vill arbeta med läkemedel och är intresserad av naturvetenskaper, speciellt kemi, biologi och medicin, är farmaci den rätta inriktningen.

STUDERA PÅ SVENSKA Undervisningen vid farmaceutiska fakulteten hålls huvudsakligen på finska. Oavsett på vilket språk undervisningen ges har studenten rätt att besvara tentamina på svenska och flera lärare behärskar svenska väl och kan ge handledning på svenska. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskkunniga provisorer. Första årets studenter jobbar i små grupper, dels för att lära känna varandra och dels för att kunna diskutera svåra saker som kommer upp i undervisningen. Från och med hösten 2015 kommer även en svenskspråkig studiecirkelgrupp att fungera. Arbetsmöjligheter Största delen av de utexaminerade farmaceuterna och provisorerna jobbar på apotek. Andra möjliga arbetsplatser är sjukhusapotek, läkemedelsindustrin, FPA, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, universitet och forskningsinstitut. Arbetsmarknaden är god för både farmaceuter, som det tidvis rått brist på, och också för provisorer. Språkkunskaper är en fördel. EXAMINA

Vid farmaceutiska fakulteten kan man avlägga farmaceutexamen (farm.) som är en lägre högskoleexamen och provisorsexamen (prov.) som är en högre högskoleexamen samt farmacie licentiatexamen (FaL, farm. lic.) och farmacie doktorsexamen (FaD, farm. dr) som är vetenskapliga påbyggnadsexamina. MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Viksbågen 5 (PB 56) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/farmaceutiska

103

HUMANISTISKA FAKULTETEN – FOKUS PÅ MÄNNISKAN SOM KULTURELL VARELSE Vi behöver kulturkännedom, gedigen bildning och djup förståelse för att ha en möjlighet att begripa dagens mångkulturella värld och reagera på de överraskningar och kulturmöten som dagligen sker. Det förutsätter studier av människan som kulturvarelse, hennes liv och miljö. I vår lokalt globala värld är det i dag också av största betydelse att vi vet var vi själva kommer ifrån, känner vår egen kultur och vårt språk.

STUDERA PÅ SVENSKA

•

Konsthistoria

•

Latin och romersk litteratur

•

Mellanösternstudier

FILOSOFI

•

Musikvetenskap

•

Nordisk litteratur

•

Nordiska språk (svenska som andra inhemska språk)

•

Nordiska språk (svenska som modersmål)

•

Portugisisk filologi

•

Region- och kulturstudier

Filosofin ställer grundläggande frågor om världen, verkligheten och vår erfarenhet, om våra begrepp och våra handlingar. Genom att studera filosofi utvecklar man sin kritiska och argumentativa förmåga. Samtidigt fördjupar man sin förståelse av den västerländska tanketraditionen och den mänskliga kulturen överlag.

•

Religionsvetenskap

•

Ryska språket och litteraturen

•

Rysk översättning

•

Spansk filologi

•

Språkteknologi

Studera på svenska

•

Asienstudier

•

Svensk översättning

•

Afrikaforskning

•

Sydasienforskning (FM)

•

Allmän historia

•

Teatervetenskap

•

Allmän litteraturvetenskap

•

Teoretisk filosofi

•

Allmän språkvetenskap

•

Tysk översättning

•

Altaistik (FM)

•

Arabiska språket och islamforskning

Väst- och sydslaviska språk och kulturer

Huvudämnesstudierna på kandidat- och magisternivå går i sin helhet att avlägga på svenska. Det svenskspråkiga ämnet filosofi har ett rikt kursutbud och de studerande inom det svenska ämnet har även tillgång till den undervisning som erbjuds inom de två finskspråkiga filosofiämnena. De studerande erbjuds likaså möjlighet att delta i enstaka kurser på engelska (och i vissa fall andra språk, såsom tyska och franska). Inom det svenska ämnet görs ingen skarp åtskillnad mellan teoretisk och praktisk filosofi.

•

Östasienforskning (FM)

Karriärvägar

•

Arkeologi

•

Assyriologi

•

Baltiska språk och kulturer

•

Egyptologi

•

Engelsk filologi

MAGISTERPROGRAM

•

Engelsk översättning

•

European Studies (eng.)

•

Estetik

•

Intercultural Encounters (eng.)

•

Etnologi

•

Kultur och Kommunikation (sve.)

•

Filosofi

•

Genusforskning

•

Finlands och Nordens historia

•

Finska språket

•

Finska språket och kulturen (för internationella studenter)

•

Finskugriska språk och kulturer

•

Folkloristik

•

Fransk filologi

•

Germansk filologi

•

Grekiska och grekisk litteratur

•

Historia

•

Inhemsk litteratur

Historia lär studenten förmågan att kritiskt bearbeta och analysera information om det förflutna. En historiker skall kunna förstå och tolka händelseprocesser i samhället ur ett balanserat och rättvist perspektiv, och dessutom kunna förklara det. Historia har som målsättning att ge en grundutbildning i historia i vidsträckt bemärkelse utan principiella begränsningar ifråga om perioder, geografiska regioner eller tematik.

•

Italiensk filologi

Studera på svenska

•

Indoeuropeistik (FM)

•

Klassisk arkeologi (HuK)

Undervisningen och handledningen sker på svenska.

HUVUDÄMNEN

(HuK = endast i kandidatexamen i humanistiska vetenskaper FM= endast i filosofie magisterexamen)

Personer som studerat filosofi kan vara verksamma inom många olika yrkesområden, där den filosofiska kompetensen utgör en tillgång. Utexaminerade filosofer arbetar som forskare och som ämneslärare i filosofi, men också inom det fria bildningsväsendet, näringslivet, den offentliga förvaltningen, inom journalistik och överlag inom media. Många är även konstnärer och författare. HISTORIA

EXAMINA

Vid humanistiska fakulteten är det möjligt att avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK, hum. kand.), filosofie magisterexamen (FM, fil.mag.), filosofie licentiatexamen (FL, fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (FD, fil.dr).

Karriärvägar Studierna förbereder för uppgifter inom forskarvärlden, museibranschen, i olika arkiv och organisationer, inom massmedier, förlag, offentlig förvaltning och kultursektorn i allmänhet. Studierna kan också leda till arbetet som ämneslärare i historia.

Uni på svenska 2015–2016

104

NORDISK LITTERATUR

Undervisningen i nordisk litteratur är främst inriktad på den svenska och finlandssvenska litteraturen men som enda instansen i Finland erbjuder vi också kurser i dansk, norsk, isländsk samt finsk litteratur. I utbildningen ingår litteraturteori, poetik och genrekunskap samt specialkurser som t.ex. litteraturpedagogik, litteraturkritik, barn- och populärlitteratur. Gästföreläsningar av författare, forskare och kulturarbetare garanterar ytterligare bredd i undervisningen. Studera på svenska All undervisning går på svenska med undantag av de kurser som förutsätter användning av något av de övriga nordiska språken. Kunskaper i finska förutsätts inte (finsk litteratur kan läsas i översättning). Karriärvägar Man kan bli lärare; som modersmålslärare bör man ha antingen litteratur eller nordiska språk som huvudämne, men det finns dessutom gott om arbetsmöjligheter inom vuxenutbildningen. Man kan också söka sig till kulturjournalistik, massmedia, förlag eller arkiv. NORDISKA SPRÅK

Inom ämnet nordiska språk utbildas experter med hög språklig och vetenskaplig kompetens. Studenterna blir specialister främst på det svenska språket, men läser också de övriga nordiska språken norska, danska och isländska. Kurser i färöiska erbjuds vissa läsår. Dessutom får studenterna en vetenskaplig syn på språkets betydelse för människan och dess värde för kultur och samhälle. Inom ämnet finns två inriktningsalternativ, ett för studenter med svenska som modersmål och ett för finskspråkiga och andra studenter med svenska som andraspråk. Studenterna kan välja mellan att specialisera sig på en allmän språkvetenskaplig bana eller välja kurser som stöder läraryrket. Studera på svenska All undervisning går på svenska med undantag av kurser i norska och danska och norsk och dansk litteratur. Karriärvägar Lärarutbildningen för svenskspråkiga studenter ger kompetens som modersmålslärare inom det svenska skolväsendet

Uni på svenska 2015–2016

i Finland, medan finskspråkiga studenter får kompetens som svensklärare i finska skolor. Många jobbar också som journalister, redaktörer, informatörer, språkgranskare och forskare. SVENSK ÖVERSÄTTNING

Läroämnet svensk översättning ger en mångsidig kännedom om det tvåspråkiga Finland samt nordiska språk, litteratur och kulturer ur översättningens och översättningsforskningens synvinkel. Studenten får en gedigen språkkunskap och kulturkännedom samt teori och praxis inom översättning och tolkning samt språk- och textvård inom språkparet finska och svenska med målet att bli akademisk expert inom flerspråkig kommunikation. Studera på svenska All undervisning går på svenska med undantag av kurser i norska och danska. Karriärvägar Inom läroämnet svensk översättning utbildas både finsk- och svenskspråkiga översättare och tolkar. Utbildningen lämpar sig också för andra arbetsuppgifter som språkexpert, språkkonsult och terminolog. MAGISTERPROGRAMMET KULTUR OCH KOMMUNIKATION

Det tvärvetenskapliga programmet på 120 studiepoäng satsar på en bred och samhällsorienterad utbildning, men med en stark akademisk förankring. Syftet med programmet är att ge förståelse av kultur och kommunikation som ett historiskt, litterärt, språkligt och medialt fenomen, men samtidigt ligger tyngdpunkten också vid samhälls- och yrkesorientering. Utgångspunkten för programmet är kontakten med samhället och målsättningen är att de utexaminerade skall ha bättre möjligheter att få anställning och att de skall kunna göra en yrkeskarriär inom förlag, marknadsföring, medier, medborgarorganisationer och överlag inom kulturpolitik, men de utexaminerade kan också fortsätta med forskarstudier. Huvudämnet i magisterprogrammet (120 sp) kan vara nordiska språk, nordisk litteratur eller historia och undervisningen går i sin helhet på svenska. Medverkande i programmet är läroämnen vid Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning; Finska, finskugriska och nordiska institutionen; Institutionen för världens kulturer samt Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

105

STUDIEPROGRAMMET NORDEN

Norden är ett inriktningsalternativ i region- och kulturstudier vid Institutionen för världens kulturer. Som biämne är studieprogrammet öppet för alla studenter vid Helsingfors universitet. Denna helhet lämpar sig för den som siktar på en yrkeskarriär inom undervisning, forskning, journalistik, konst och litteratur samt kultur och samhällsförvaltning. Nordenstudier erbjuder kunskap om de nordiska länderna var för sig, Norden som helhet och det nordiska i en vidare mening. I programmet betraktas Norden ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv med betoning både på aktuella fenomen och historisk kunskap. Undervisningen sker på svenska, andra skandinaviska språk, finska och engelska. Region- och kulturstudier är ett huvudämne med eget inträdesprov. De antagna studenterna kan välja Norden som regional studieinriktning redan inom kandidatstudierna, samt fortsätta inom Nordenstudier till magisterexamen. BIÄMNESSTUDIER I MARINARKEOLOGI

Det marinarkeologiska ämnet studerar människans materiella kultur som blivit till i anslutning till människors verksamhet vid vatten. Ämnet lär därför studenterna att kritiskt studera och försöka förstå människor och samhällen utifrån ett maritimt perspektiv. Man behöver inte kunna dyka för att studera marinarkeologi. En del kurser i marinarkeologi går på svenska, handledning finns att få på svenska. SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR

Inom fakulteten finns fyra svenskspråkiga ämnesföreningar: Historicus rf (historia), Saga rf (nordiska språk), Lycksalighetens Ö rf (nordisk litteratur) och Skald rf (Magisterprogrammet Kultur och kommunikation). Läs mer på föreningarnas hemsidor: www.historicus.fi www.sagahelsingfors.wordpress.com www.lycksalighetenso.wordpress.com www.helsinki.fi/kulkom/Studentliv/ skald.htm MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Unionsgatan 40 (PB 24), 3:e våningen 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/hum/svenska

JURIDISKA FAKULTETEN – ATT SKIPA RÄTTVISA Juridiska problem är något som vi alla ställs inför förr eller senare. Juridiska fakulteten utbildar jurister, eller med andra ord personer som är specialiserade på lag och rätt. En jurist är utbildad i att analysera och lösa juridiska problem samt att tolka och tillämpa rättsreglerna. Studierna i juridik ger studenterna en helhetsbild av innehållet i Finlands rättssystem, grunderna för rättslig verksamhet och främjande av rättvisa. ÄMNEN

De som studerar med sikte på en tvåspråkig examen avlägger åtminstone en tredjedel av studierna på såväl svenska som finska och får ett omnämnande i examensbetyget om att examen avlagts som tvåspråkig. DEN TVÅSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I VASA

Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet har ordnat tvåspråkig juridisk utbildning i Vasa sedan 1991. I Vasa är det möjligt att avlägga både rättsnotarieexamen och magisterexamen i sin helhet. I Vasa är studierna kursbetonade, och det är i allmänhet obligatoriskt att följa föreläsningar innan man kan delta i tentamen.

•

arbetsrätt

•

Europarätt

•

familje- och kvarlåtenskapsrätt

STUDERA PÅ SVENSKA

•

finansrätt

J uridiska fakulteten är den enda fakulte-

•

folkrätt

•

förvaltningsrätt

•

genus och rätt

•

handelsrätt

•

idrottsjuridik

•

internationell privaträtt och rättsjämförelse

•

miljörätt

•

medicinsk rätt och biorätt

•

medie- och informationsrätt

ten i Finland vid vilken man kan bli juris magister med svenska som examensspråk. Vid juridiska fakulteten ges undervisning på svenska i de viktigaste ämnena från grundnivå till fördjupad nivå, särskilt i de ämnen som har en svenskspråkig professur. En stor del av tentamenslitteraturen finns ändå endast på finska, vilket innebär att utbildningen i stor utsträckning är tvåspråkig också i sådana ämnen där undervisning ges på svenska.

•

obligationsrätt

RÄTTSAM

•

process- och insolvensrätt

•

rättsekonomi

•

rättshistoria

•

rättssociologi

•

rättsteori

•

sakrätt

•

statsförfattningsrätt

•

straffrätt

Rättsam är ett samarbetsorgan inom rättsvetenskap mellan juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, Svenska socialoch kommunalhögskolan vid HU (SSKH) samt Svenska handelshögskolan (Hanken). Genom Rättsamsamarbetet är det möjligt för studenter vid HU, SSKH och Hanken att utan extra kostnader delta i kurser i juridik vid alla högskolor.

Arbetsmöjligheter Juristerna har varierande arbetsuppgifter i samhället. Med en juridisk slutexamen kan man jobba som domare, advokat, åklagare, företagsjurist eller tjänsteman inom stats- och kommunförvaltningen. Som jurist har man även goda möjligheter att göra en internationell karriär som diplomat, inom företagsvärlden eller inom någon överstatlig organisation såsom t.ex. EU eller FN. Arbetsmarknaden har alltid varit god för språkkunniga jurister. SVENSK ÄMNESFÖRENING

Juridiska fakulteten har i Helsingfors en svenskspråkig ämnesförening som heter Juristklubben Codex r.f. I Vasa finns en motsvarande tvåspråkig förening, Justus r.f. Läs mer på adresserna: www.codex.fi och www.justuswasa.fi MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Universitetsgatan 3 (PB 4) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/juridik/studier www.helsinki.fi/oik-vaasa/svenska

EXAMINA

Vid juridiska fakulteten kan man avlägga rättsnotarieexamen (RN, 180 sp) som är en lägre högskoleexamen och juris magisterexamen (jur. mag., JM, 120 sp) som är en högre högskoleexamen. Den genomsnittliga studietiden har varit ca 5,5 år.

Uni på svenska 2015–2016

106

MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN – EN UPPTÄCKSRESA FRÅN JORDENS INRE LÅNGT UT I RYMDEN För den som studerar naturvetenskaper framstår världen som fascinerande: det finns såväl pyttesmå som jättestora saker att studera och forska i. Tidsmässigt rör sig naturvetaren smidigt från världsalltets begynnelse till våra framtida livsmiljöer. UTBILDNINGSPROGRAM, HUVUDÄMNEN OCH SPECIALISERINGSLINJER

•

organisk kemi

•

programvarusystem

•

polymerkemi

•

radiokemi

algoritmisk bioinformatik (engelskspråkig)

Kemilärare UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR GEOGRAFI

Geografi •

geoinformatik

•

kulturgeografi

•

naturgeografi

Regionvetenskap

ENGELSKSPRÅKIGA MAGISTERPROGRAM OCH HUVUDÄMNEN: •

Advanced Spectroscopy in Chemistry

•

Atmospheric Sciences

•

Chemistry

•

Computer Science

•

Geography and Geology

•

Mathematics and Applied Mathematics

•

Modeling Molecules and Nanosystems

•

utvecklingsgeografi (engelskspråkig)

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DE FYSIKALISKA VETENSKAPERNA

•

turismgeografi

•

stadsgeografi

•

Physical Sciences

Fysik

•

planeringsgeografi

•

Statistics

•

aerosol och miljöfysik

Geografilärare

•

beräkningsfysik

•

biooch medicinsk fysik

•

elektronik och industritillämpningar

•

fasta jordens geofysik

•

material- och nanofysik

•

partikel- och kärnfysik

•

rymdfysik

Geofysik •

hydrosfärens geofysik

Meteorologi •

dynamisk och fysikalisk meteorologi

•

mikrometeorologi och kemisk meteorologi

EXAMINA

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK

Matematik •

algebra och topologi

•

analys

•

matematisk fysik

•

matematisk logik

Tillämpad matematik •

biomatematik (engelskspråkig)

•

tillämpad analys

•

stokastik

•

datorstödd matematik

•

försäkrings- och finansmatematik

•

statistisk maskininlärning

Vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten kan man avlägga den lägre högskoleexamen kandidat i naturvetenskaper (NaK, nat. kand.), den högre högskoleexamen filosofie magisterexamen (FM, fil. mag.) samt de vetenskapliga påbyggnadsexamina filosofie licentiatexamen (FL, fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (FD, fil.dr.).

STUDERA PÅ SVENSKA GEOGRAFI

•

allmän statistik

Geologi

•

biometri och bioinformatik

•

hydrogeologi och miljögeologi

•

psykometrik

•

berggrundsgeologi och ekonomisk geologi

•

samhällsstatistik

•

paleobiologi och paleoklimatologi (engelskspråkig)

•

statistisk maskininlärning

Alla fenomen på jorden har en dimension som är föremål för geografens intresse. Det må sedan vara fråga om urbaniseringen, närmiljöns tillstånd, migrationsströmmar, u-landsproblem eller EU:s regionalpolitik. Målet för geografivetenskapen är att bygga upp en heltäckande bild och förklaring av regionala fördelningar som t.ex. bosättning, ekonomisk verksamhet, ytformer och växtlighet och processer som t.ex. migrations- eller handelsströmmar, erosion och avrinning på jordytan. Geograferna rör sig från lokala frågeställningar till globala sammanhang, ofta med betoning på växelverkan mellan natur och människa.

•

tidsserieanalys och ekonometri

Studera på svenska

•

fasta jordens geofysik

Teoretisk fysik Astronomi

Matematiklärare

Fysiklärare

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR STATISTIK

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR GEOLOGI

Statistik

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR KEMI

Kemi •

analytisk kemi

•

oorganisk kemi

•

fysikalisk kemi

Uni på svenska 2015–2016

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DATAVETENSKAP

Datavetenskap •

algoritmer, dataanalys och maskininlärning (engelskspråkig)

•

distribuerade system och datakommunikation (engelskspråkig)

107

Undervisningsspråket på kandidatnivån är i regel finska. Filosofie magisterexamen avläggs också i regel på finska men övningskurserna på grund- och ämnesstudienivå ges på svenska.. Du har rätt att använda finska eller svenska i dina studieprestationer oberoende av undervisningsspråket, ifall en studieprestation inte uttryckligen ska genomföras på engelska.

Arbetsmöjligheter

MATEMATIK OCH STATISTIK

Utexaminerade studenter i geografi eller regionvetenskap kan hitta arbete till exempel som forskare vid högskolor och regionala forskningsinstitut eller experter inom den offentliga förvaltningen, företag och medborgarorganisationer. Du kan också arbeta inom förlagsbranschen, vid planerings- och ingenjörsbyråer, som expert på kartografi, vid miljöcentraler, inom turism, information och marknadsföring eller med u-landsfrågor. Ämneslärare i geografi arbetar oftast som ämneslärare i grundskolan eller gymnasiet. Magistrar i geografi och regionvetenskap från Helsingfors universitet har haft lätt att hitta arbete.

Matematik och statistik är exakta metodvetenskaper, vars metoder och resultat erbjuder viktiga och mångsidiga hjälpmedel till nästan alla andra vetenskaper från humanistiska vetenskaper till utvecklingen och tillämpningarna av teknologi.

KEMI

Kemi är läran om materiens struktur och omvandlingar. Den har traditionellt uppdelats i grenarna analytisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi och oorganisk kemi. Samtidigt har nya tillämpningar uppstått inom atmosfärkemi, biokemi, geokemi, kärnkemi/radiokemi, medicinsk kemi, nanoteknologi, polymerkemi, osv. Beräkningskemin har datorer som sitt verktyg. Studera på svenska Kemiska institutionens laboratorium för svenskspråkig undervisning erbjuder, med undantag för några kurser på finska, svenskspråkig undervisning för en kandidatexamen i kemi. För inriktningsalternativen fysikalisk kemi ges en del av den fördjupade undervisningen för magisterexamen också på svenska. Experimentella laboratoriearbeten för kandidatexamen och för magisterexamen med inriktning i analytisk, fysikalisk eller organisk kemi kan utföras under svenskspråkig handledning. Inom kemi finns också möjlighet att avlägga en tvåspråkig examen. Mera information om den tvåspråkiga examen finns på adressen www.helsinki.fi/matnat/ urval/tvasprakig.html Arbetsmöjligheter Kemiindustrin hör till de största arbetsgivarna i Finland. Kemister arbetar vanligtvis som experter, forskare och produktutvecklare eller med kommersiella uppgifter inom t.ex. den tekniska, medicinska eller biovetenskapliga branschen. En del hittar arbete inom forskning och utbildning samt vid myndigheter och övervakande organisationer. Arbetspraktiken under studietiden hjälper dig att hitta din egen bransch och det finns också möjligheter att arbeta utomlands. De svenskspråkiga kemisterna har dessutom den fördelen att de utan problem kan placeras i tvåspråkiga miljöer eller i övriga Norden.

Uni på svenska 2015–2016

Det totala undervisningsutbudet på institutionen för matematik och statistik är, alla tre undervisningsspråk beaktade, det största och mångsidigaste inom området i Finland. På institutionen föreläses varje läsår tre, fyra kurser på svenska för första till tredje årets studenter, och därtill ordnas två, tre svenskspråkiga räkneövningsgrupper per termin för varierande kurser.

På Institutionen för fysik kan nästan alla kurser som hör till grund- och ämnesstudierna genomföras på svenska. Om du genomför minst 60 studiepoäng på det andra inhemska språket har du möjlighet att få en tvåspråkig examen. Mera information om den tvåspråkiga examen finns på adressen www.helsinki.fi/matnat/ urval/tvasprakig.html Undervisningsspråken för magisterexamen är i regel finska och engelska, men vissa kurser som hör till de fördjupade studierna erbjuds på svenska. Du har rätt att använda finska eller svenska i dina studieprestationer oberoende av undervisningsspråket, ifall det inte särskilt anges att studieprestationens språk är engelska.

Arbetsmöjligheter

Matematik Sysselsättningssituationen för utexaminerade magistrar i matematik eller tillämpad matematik är god. En del studenter från bägge huvudämnena fortsätter efter magisterexamen med påbyggnadsstudier som siktar på licentiat- eller doktorsexamen och en akademisk forskarkarriär. Matematiker arbetar ofta inom försäkrings- och finansbranschen och vid olika forskningsinstitut. Speciellt magistrar i tillämpad matematik arbetar ofta inom industrin med uppgifter inom forskning och utveckling. Det finns också arbete inom undervisning och utbildning. I utbildningsbranschen kan man ha nytta av att ha genomfört pedagogiska studier för lärare.

Fysiker placerar sig i forskningsuppgifter som forskare, forskningschef, produktchef osv., inom förvaltningen som planerare, inspektör, avdelningschef osv., och inom näringslivet som egenföretagare, på ledande poster samt inom undervisningen som universitetsforskare, universitetslektor, professor, forskare, lektor osv. De viktigaste arbetsgivarna för fysiker är industrin, speciellt inom högteknologiföretag, universitet och forskningsinstitut, skolor samt olika planerings- och konsultuppgifter. En fysiker har lätt att få arbete tack vare de många valmöjligheterna och samhällets stora behov av experter med naturvetenskapligt kunnande. Goda språkkunskaper är en tillgång i näringslivet.

Studera på svenska

Statistik Sysselsättningssituationen för utexaminerade magistrar är god. En stor del av magistrarna i statistik fortsätter sina universitetsstudier med sikte på doktorsexamen och en akademisk forskarkarriär. DE FYSIKALISKA VETENSKAPERNA

Fysiken studerar materien i olika former, materiens minsta beståndsdelar och stora system såsom hela universum, vilket materien bygger upp. Utgående från de lagbundenheter som råder i naturen skapar fysiken modeller och teorier med vilka vi förstår skeenden i naturen. Den teoretiska förståelsen ligger till grund för den moderna tekniska utvecklingen och fysiken tjänar därför som metodvetenskap för lösningen av praktiska problem. Nya områden för forskning inom fysik hittas dagligen och fysiken som forskningsområde växer ständigt. Bl.a. är jorden och dess atmosfär ett område för mycket aktiv forskning inom fysik just nu, inte minst p.g.a. den pågående klimatdebatten.

ÖVRIGA MÖJLIGHETER TILL SVENSKSPRÅKIG UNDERVISNING ELLER HANDLEDNING

Inom det svenskspråkiga campussamarbetet vid Campus Vik och Gumtäkt ordnas kurser med svensk undervisning som studenterna vid Campus Gumtäkt har möjlighet att ta. I datavetenskap och geologi ordnas inte undervisning på svenska, men du har möjlighet att få handledning på svenska. SVENSK ÄMNESFÖRENING

Vid fakulteten finns en svenskspråkig ämnesförening som heter Spektrum. Läs mer på föreningens hemsida: www.spektrum.fi MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Gustaf Hällströms gata 2a (PB 64) 00014 Helsingfors universitet http://www.helsinki.fi/matnat

Studera på svenska

108

MEDICINSKA FAKULTETEN – ATT BOTA OCH FÖREBYGGA I arbetet som läkare eller tandläkare behöver du en stark medicinsk eller odontologisk vetenskaplig grund, men samtidigt behöver du också färdigheter i att möta patienten, människan bakom sjukdomen. Forskningen spelar en väsentlig roll i att förbättra och utveckla både den framtida sjukvården och människornas hälsa och välmående. UTBILDNINGSPROGRAM •

medicinska utbildningsprogrammet

•

odontologiska utbildningsprogrammet

MAGISTERPROGRAM •

Master’s Degree Programme in Translational Medicine

EXAMINA

Grundexamina vid medicinska fakulteten är medicine licentiatexamen (ML) och odontologie licentiatexamen (OL). Det tar ca 6 år att avlägga en medicine licentiatexamen och ca fem och ett halvt år att avlägga en odontologie licentiatexamen om man studerar på heltid. Studierna i odontologi och medicin är under de två första studieåren nästan identiska. Efter avlagda grundexamina är det möjligt att avlägga yrkesinriktade och vetenskapliga påbyggnadsstudier vid fakulteten. Yrkesinriktade påbyggnadsstudier är specialistläkar- och specialisttandläkarutbildningen och vetenskapliga påbyggnadsexamina är medicine doktorsexamen (MD) och odontologie doktorsexamen (OD). Den yrkesinriktade utbildningen sker huvudsakligen vid universitetscentralsjukhuset.

STUDERA PÅ SVENSKA

MER INFORMATION

Medicinska fakulteten ansvarar för grundutbildningen av svenskkunniga läkare och tandläkare. Fakulteten har två studielinjer i både medicin och odontologi; en finskspråkig och en svenskspråkig. Gruppundervisningen på svenska studielinjen sker mestadels på svenska medan undervisning i större grupper sker på både svenska och finska. De flesta patienter är finskspråkiga. En stor del av kurslitteraturen är på engelska. Studierna sker enligt principerna för problembaserat lärande och utbildningen innehåller bl.a. grupparbeten, seminarier, föreläsningar och praktiska perioder. Som utgångspunkt för undervisningen används ofta olika beskrivningar av patientfall och under de senaste åren har fakulteten tydligt strävat efter en integrering av teoretiska och kliniska kunskaper. Vid medicinska fakulteten är forskning och undervisning starkt knutna till varandra och studenter som är intresserade av forskningsarbete kan redan i början av sina studier inleda sin forskarbana.

Fakultetens kansli: Stockholmsgatan 8 B (PB 20) 00014 Helsingfors universitet www.med.helsinki.fi/svenska

Karriärvägar Läkare och tandläkare arbetar inom många sektorer i samhället. Arbetet varierar till stor del beroende på den specialitet man valt. Största delen av de verksamma läkarna tjänstgör antingen på hälsovårdscentraler eller sjukhus. Läkare arbetar dessutom med undervisningsoch forskningsuppgifter, som privatläkare och inom företagshälsovården. Också tandläkare tjänstgör på hälsovårdscentraler och sjukhus, arbetar som privatpraktiker och med undervisningsoch forskningsuppgifter. Under de senaste åren har sysselsättningsläget för läkare och tandläkare varit gott. Svenskkunniga läkare och tandläkare har för närvarande goda möjligheter att hitta meningsfulla uppgifter i landets svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner. Svensk ämnesförening Medicinarklubben Thorax r.f. är ämnesföreningen för svenskspråkiga medicine-, odontologie- och veterinärmedicinstuderande vid Helsingfors universitet. Läs mer på föreningens hemsidor: www.thorax.fi

Uni på svenska 2015–2016

109

SVENSKA SOCIALOCH KOMMUNALHÖGSKOLAN - STUDERA SAMHÄLLSVETENSKAPER PÅ SVENSKA Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (Soc&kom) verkar på Centrumcampus. Soc&kom är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors universitet . Undervisnings - och examensspråket är svenska. Vid Soc&kom kan du avlägga politices kandidatexamen som är en lägre högskoleexamen i samhällsvetenskaper. Efter kandidatexamen har du automatisk rätt att fortsätta för magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten utan något skilt inträdesförhör. HUVUDÄMNEN VID SOC&KOM: •

journalistik

•

socialt arbete och socialpolitik

•

socialpsykologi

•

sociologi

•

statskunskap med förvaltning

•

rättsvetenskap (ingen direkt intagning)

EXAMINA

Politices kandidatexamen vid Soc&kom omfattar 180 studiepoäng och består av allmänna studier och språkstudier, grund- och ämnesstudier i huvudämnet och dessutom ett stort biämne (60 studiepoäng) eller två små biämnen (25+25 studiepoäng). Efter avlagd politices kandidatexamen kan du fortsätta direkt till Statsvetenskapliga fakulteten för politices magisterexamen inom motsvarande huvudämne. Ett undantag är rättsvetenskap, där du kan fortsätta med magisterstudier i offentlig rätt vid Åbo Akademi. Journalistik På utbildningen lär du dig att förstå och kritiskt granska samhället och olika skeenden samt att förstå och kritiskt granska mediernas och journalistikens roll och betydelse i samhället. Du lär dig även att behärska modersmålet som arbetsredskap och uttrycksmedel, förmedla nyheter och information, behärska de grundläggande arbetsmetoderna inom press, radio och tv och använda digitalteknik inom de olika medierna.

Uni på svenska 2015–2016

Socialt arbete och socialpolitik Studierna i socialt arbete ger kunskaper om orsakerna till uppkomsten av de mångfacetterade sociala problem som individer och grupper kan möta på olika livsområden och ger redskap för att förhindra eller lösa dem. Socialarbetets insatser behövs både inom klientarbete med individer, familjer, grupper och närsamhällen och inom olika utvecklings-, planerings- och forskningsuppgifter i olika delar av samhället. Behörighet som socialarbetare förutsätter magisterexamen. Soc&kom har tillsammans med institutionen för socialvetenskap vid statsvetenskapliga fakulteten det nationella ansvaret för den svenskspråkiga utbildningen av socialarbetare, vilket betyder att behörighetsgivande utbildning på svenska bara ges här. Socialpsykologi Socialpsykologin undersöker den sociala interaktionens och smågruppernas lagbundenheter samt den sociala miljöns inverkan på individernas tänkande, känslor och handling. Socialpsykologin är en ”brovetenskap” som förenar psykologi och sociologi. Undervisningen i socialpsykologi vid Soc&kom ger grundkunskaper i socialpsykologiska och psykologiska begreppssystem och traditioner. Familjeforskning- och intervention är ett uppmärksammat område inom forskningen och undervisningen. Undervisningen är integrerad med undervisningen i ämnet socialpsykologi vid institutionen för socialvetenskap vid statsvetenskapliga fakulteten. Sociologi Sociologerna studerar sociala fenomen på olika nivåer, från växelverkan i smågrupper till globala sociala system. Studierna omfattar t.ex. historiska analyser av institutioner, demografiska förändringar, förändringar i arbets- och familjelivet, könssystemet, det urbana, rurala och förortsamhället, miljö, ras- och etniska relationer, massmedia, de sociala dimensionerna i dagens centrala institutioner så som familjen, arbete, hälsovård. Sociologisk kunskap ger därför en god grund för även andra samhällsinriktade studier.

samhällelig organisering och i institutioner i allmänhet, såsom partiväsendet, pressen och intresseorganisationerna. Makt och inflytande är centrala begrepp, vilka ofta används som utgångspunkt i studier av politiska fenomen. Rättsvetenskap En studerande kan byta sitt huvudämne till rättsvetenskap och fortsätta till magisterstudier i offentlig rätt vid Åbo Akademi utan att delta i urvalsprovet. Det är inte möjligt att bedriva fortsatta studier i ämnet vid Helsingfors universitet. Inom ämnet rättsvetenskap lär du dig undersöka rättsreglernas uppkomst, sammanhang och tillämpning samtidigt som du lär dig förstå rättssystemet. Syftet med kurserna i rättsvetenskap är att stöda dina övriga studier vid Soc&kom och tyngdpunkten i innehållet ligger på kurser i offentlig rätt och socialrätt. BIÄMNESHELHETER

Studerande vid Helsingfors universitet har rätt att läsa biämnesstudier vid Soc&kom. Högskolan har också mångvetenskapliga biämnen: ”Samhällsvetenskapernas grunder”, ”Etniska relationer”, ”Miljö” och ”Genusstudier”. Dessa helheter omfattar kurser från högskolans olika ämnen. Vid högskolan kan också ämnet socialpolitik avläggas som ett litet (25 sp) eller ett stort biämne (60 sp). Dessutom erbjuds en biämneshelhet i praktisk journalistik (60 sp) som förutsätter deltagande i ett nivåprov som ordnas i samband med högskolans inträdesförhör. SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR

Förutom StudentOrganisationen vid Soc&kom (för hela högskolan), finns fem svenskspråkiga ämnesföreningar; Statsvett (statskunskap), Octavia (socialt arbete), Borderline (socialpsykologi), Habitus (sociologi) och J-komm (journalistik). MER INFORMATION

Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Snellmansgatan 12 00014 Helsingfors universitet www.sockom.helsinki.fi

Statskunskap med förvaltning Studier i statskunskap ger dig kunskap om de villkor som gäller för den moderna demokratin. Inom statskunskapen vid Soc&kom studerar du aktörer, strukturer och processer inom politik och förvaltning. Studierna är inriktade på relationerna och ansvarsfördelningen mellan kommuner, regioner, staten och överstatliga organ. Du får också insyn i

110

STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SAMHÄLLETS OLIKA DIMENSIONER

MAGISTERPROGRAM

•

Economics

Vad händer i samhället runt omkring oss och vad beror det på? Vad handlar beslutsfattande om? Hur påverkar samhällsförändringarna den enskilda människan och varför uppstår sociala problem och hur kan de lösas? Det här är frågor som vi söker svar på vid statsvetenskapliga fakulteten.

•

Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI)

•

European Studies (MES)

•

Media and Global Communication (MGC)

•

Democracy and Global Transformations (DGT)

•

Intercultural Encounters (ICE)

HUVUDÄMNEN OCH STUDIELINJER

•

Research Master´s Degree Programme in Social Sciences (REMS)

Allmän statslära •

Linjen för politologi

•

Linjen för förvaltnings- och organisationsforskning

•

Linjen för forskning i världspolitik

Ekonomisk och social historia Medier och kommunikation Ekonomi Politisk historia Praktisk filosofi Social- och kulturantropologi

Master´s Degree Programme in:

EXAMINA

De grundexamina som kan avläggas vid fakulteten är politices kandidatexamen (pol. kand., PK), d.v.s. lägre högskoleexamen, och politices magisterexamen (pol. mag., PM) eller högre högskoleexamen. Påbyggnadsexamina vid fakulteten är politices licentiatexamen (pol.lic., PL) och politices doktorsexamen (pol. dr., PD).

STUDERA PÅ SVENSKA

•

EU-studier

•

Ledarskap

•

Forskning om åldrande

Tack vare samarbetet mellan Svenska socialoch kommunalhögskolan (Soc&kom) och statsvetenskapliga fakultetens tre svenskspråkiga professurer, kan man avlägga en stor del av huvudämnesstudierna i medier och kommunikation, allmän statslära, socialt arbete, sociologi och socialpsykologi på svenska. I biämneshelheten ledarskap erbjuds några kurser på svenska. Studenter som avlagt sin kandidatexamen vid Soc&kom (kandidatexamen i medier och kommunikation, allmän statslära, socialt arbete, sociologi eller socialpsykologi) kan fortsätta direkt med magisterstudierna vid Statsvetenskapliga fakulteten.

•

Handikappsforskning

ALLMÄN STATSLÄRA

•

Miljöpolitik

•

Barn- och ungdomsforskning

•

Stadsforskning

•

Livsåskådningskunskap

•

Vetenskaps- och teknologiforskning

Den samhälleliga styrningen, som sker genom den politiska verksamheten, beskrivs ofta som maktutövning och lösning av konflikter inom samhället. Politik är också “statskonst”, alltså förmågan att styra medborgarnas samarbete och hela samhället via staten, självstyrelseorgan, offentliga förvaltningen, politiska partier och olika medborgarorganisationer.

Samhällspolitik Socialt arbete Socialpsykologi Sociologi •

Allmän linje

•

Demografi

Statistik U-landsforskning ENDAST SOM BIÄMNE

Studera på svenska

Handledning ges på svenska. Inom linjerna politologi samt förvaltning och organisationsforskning ordnas svenska kurser på magisternivå. Kurserna innehåller svenskspråkig kontaktundervisning, antingen i form av traditionell undervisning eller i form av seminarier. Karriärvägar Enligt undersökningar arbetar personer som haft statslära som huvudämne som tjänstemän, befattningshavare, och planerare inom den offentliga förvaltningen och olika organisationer, som forskare vid universiteten, högskolorna och forskningsanstalterna samt inom olika uppgifter inom masskommunikation, information och personalförvaltning. SOCIALPSYKOLOGI

Människan lever i en social värld. Hon lever tillsammans med andra människor som en medlem av grupper, organisationer, ett samhälle och en kultur. Inom socialpsykologin forskar man i hur denna sociala värld och de enskilda människorna påverkar och formar varandra. Studera på svenska Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna på kandidatnivå i sin helhet på svenska. På magisternivå erbjuds några kurser per år på svenska inom socialpsykologin. Handledning ges på svenska. Karriärvägar Socialpsykologer arbetar inom mycket olika områden. Inom den privata sektorn arbetar de t.ex. som personalchefer, mediekonsulter och egenföretagare, och inom den offentliga sektorn t.ex. inom socialoch hälsovård, med internationella frågor, med utbildning och undervisning och inom olika organisationer inom den s.k. tredje sektorn, t.ex. i invandrarorganisationer och välgörenhetsföreningar. SOCIALT ARBETE

Universitetsämnet socialt arbete intresserar sig för de olika sociala problem människor kan drabbas av i sina vardagsliv, försöker förstå orsakerna bakom problemen och utveckla sätt att lindra eller avhjälpa dem. Studierna ger kunskap om samhällsförändringar och hur de återspeglar sig i människors vardagsliv. Frågor kring barns välfärd, ungdomsproblem, missbruk och arbetslöshet är centrala teman i undervisningen.

Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna på kandidatnivå i sin helhet på svenska. På magisternivå erbjuds flera kurser per år på svenska i läroämnet allmän statslära.

Uni på svenska 2015–2016

111

Studera på svenska Kandidatstudier ges på svenska vid Soc&kom. Magisterstudierna inom socialt arbete går endast delvis på svenska. Studievägledning ges på svenska och den fördjupade undervisningen i forskningsmetoder och forskningsseminarierna går på svenska. En del undervisning är tvåspråkig. Karriärvägar Magisterexamen ger behörighet att arbeta som socialarbetare. Socialarbetare arbetar oftast inom det offentliga socialoch hälsovårdssystemet men också inom den privata och tredje sektorn. Arbetsuppgifterna kan gälla olika slag av klientarbete, utvecklings- och planeringsuppgifter, undervisningsoch forskningsarbete, utbildaruppgifter m.m. SOCIOLOGI

Inom sociologin studerar man människans sociala liv, olika grupper och samhällen, med tonvikten på det moderna samhället. Man försöker se mönster i människors handlanden, förstå hur grupper och samhällen är uppbyggda och hur makten i samhället är fördelad. Sociologer studerar samhället i stort, men också hur och varför det existerar olikheter i individers handlingsmöjligheter, värderingar och i människors livsvillkor. Studera på svenska Vid Soc&kom går huvudämnesstudierna i sin helhet på svenska. På magisternivå erbjuds några sociologikurser per år på svenska. Handledning ges på svenska. Karriärvägar För en person som har sociologi som sitt huvudämne finns det olika typer av arbetsmöjligheter inom den privata sektorn eller inom den offentliga sektorn. Exempel på uppgifter är planerare, informatör, projektkoordinator, verksamhetsledare och överinspektör. Arbetsuppgifterna kan även gälla t.ex. undervisningsoch forskningsarbete. MER INFORMATION

Statsvetenskapliga fakultetens studiebyrå: Unionsgatan 37 (PB 54) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/statsvetenskapliga/ studier/index.html www.sockom.helsinki.fi/studier

Uni på svenska 2015–2016

TEOLOGISKA FAKULTETEN – FÖRSTÅELSE OM RELIGIONER FÖR ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN Religionen har alltid haft en enorm betydelse för hur samhällen och kulturer har uppstått och formats. I vår globaliserade värld och vårt allt mer mångkulturella samhälle är kunskapen om och förståelsen för religioner och livsåskådning viktigare än någonsin. HUVUDÄMNEN

Det är möjligt att avlägga både högre och lägre högskoleexamen vid teologiska fakulteten. Den lägre examen är teologie kandidatexamen (teol. kand., TK) och den högre är teologie magisterexamen (teol. mag., TM). De vetenskapliga påbyggnadsexamina är teologie licentiat (teol.lic., TL) och teologie doktor (teol. dr., TD) eller filosofie doktor (fil. dr., FD). Studera på svenska Undervisningen vid fakulteten sker huvudsakligen på finska. Karriärvägar

Exegetik •

gammaltestamentlig exegetik

•

nytestamentlig exegetik

Kyrkohistoria •

allmän kyrkohistoria

•

Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria

Systematisk teologi •

dogmatik

•

ekumenik

•

teologisk etik och socialetik

•

religionsfilosofi

Religionsvetenskap •

EXAMINA

religionsvetenskap

Praktisk teologi •

praktisk teologi

•

kyrkosociologi

•

religionspedagogik

MAGISTERPROGRAM •

Det nordiska och internationella magisterprogrammet Religious Roots of Europe

•

Det internationella magisterprogrammet Religion, Conflict and Dialogue

UTBILDNINGSPROGRAM

Inom fakulteten finns två utbildningsprogram som båda har två linjer. Utbildningsprogrammet för studier för teologiska uppgifter inom kyrkorna och samhället erbjuder på A1-linjen de studier som krävs för tjänst som präst eller lektor vid Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. A2-linjen är en s.k. allmän linje där studenten riktar in sig på andra uppgifter än inom kyrkan eller samhället. Utbildningsprogram B för studier för skolornas religionslärare är indelad i en B1-linje för lärare i ett ämne och en B2-linje för lärare i två ämnen. En stor del av de inledande studierna är gemensamma för båda utbildningsprogrammen.

112

Största delen av teologerna har av tradition sysselsatts inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller inom andra religiösa samfund och som religionslärare. För tjänster både inom kyrkan eller skolan krävs teologie magisterexamen. Kyrkan sysselsätter över hälften av teologerna och ungefär en femtedel av teologie magistrarna arbetar med undervisning och fostran inom kommunerna. Ungefär en fjärdedel av teologie magistrarna hittar arbete vid staten, statens affärsverk, organisationer och stiftelser eller privata företag. DET NORDISKA OCH INTERNATIONELLA MAGISTERPROGRAMMET RELIGIOUS ROOTS OF EUROPE, RRE

Det samnordiska magisterprogrammet Religious Roots of Europe, RRE, går på engelska och räcker två år. I programmet deltar förutom teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet också Lunds, Oslos, Köpenhamns och Århus universitets teologiska fakulteter. Målsättningen är att studenterna bekantar sig med judendomen, kristendomen och islam samt deras födelseprocesser och växelverkan mellan dem från början av vår tideräkning till det sjunde århundradet. Unikt för programmet är att religionerna granskas i ett och samma utbildningsprogram. Mer information på programmets hemsida: www.helsinki.fi/rre

DET INTERNATIONELLA MAGISTERPROGRAMMET RELIGION, CONFLICT AND DIALOGUE, RCD

Det internationella magisterprogrammet Religion, Conflict and Dialogue, går också på engelska och räcker två år. Programmets undervisning, som omfattar alla teologiska discipliner, ordnas i samarbete med finländska och utländska akademiska och professionella experter. Målsättningen är att erbjuda studenterna färdigheter att fungera i heterogena konfliktsituationer som experter och analysera religionens roll i konflikter och konfliktlösning. Magisterprogrammet förbereder sina studenter för en bransch som har brist på specialister och väcker intresse även utomlands. Programmets föreläsningsserier är öppna för alla studerande vid Helsingfors universitet. Mer information på programmets hemsida: www.helsinki.fi/rcd MER INFORMATION

Fakultetens kansli: Berggatan 3 (PB 4) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/teol/tdk/svenska/ index.htm

VETERINÄRMEDICINSKA FAKULTETEN – TRYGGAR DJURENS OCH MÄNNISKORNAS VÄLBEFINNANDE Veterinärer behövs varje dag. Veterinärer jobbar med många slags arbetsuppgifter för att trygga djurens, människornas och miljöns hälsa och välbefinnande.

veterinärmedicin

Veterinärmedicinens betydelse för att trygga människans hälsa blir allt tydligare, till exempel inom övervakningen av livsmedelskvalitet och smittosamma djursjukdomar. Den snabba moderniseringen av husdjursproduktionen och det ökade antalet sällskaps- och hobbydjur vidgar också veterinärernas arbetsfält. Veterinärmedicinska fakulteten är den enda enheten som utbildar veterinärer i Finland. Till fakulteten hör även universitetets djursjukhus som är undervisningssjukhus för blivande veterinärer och veterinärer som vill specialisera sig. Kliniken i Helsingfors vårdar smådjur och hästar och kliniken i Saari, Mäntsälä, även produktionsdjur. EXAMINA

Veterinärstudierna består av en treårig veterinärmedicine kandidatexamen (vet. med. kand., VMK) på 180 sp och en treårig veterinärmedicine licentiatexamen (vet. med. lic., VML) på 180 sp. Påbyggnadsexamina är veterinärmedicine doktor (vet. med. dr., VMD). Som yrkesinriktad påbyggnadsexamen är det möjligt att ta en finländsk specialveterinärexamen eller en europeisk specialistexamen.

Uni på svenska 2015–2016

Som utexaminerad kan man jobba som kommunalveterinär, smådjursveterinär, hästveterinär, djurskyddsinspektör, veterinäröverinspektör, forskare och med arbete inom livsmedelshygien. Veterinärer har en hög sysselsättning och lönen är en av de högsta inom de akademiska yrkena. Bristen på svenskkunniga veterinärer är speciellt stor. Studera på svenska

HUVUDÄMNE •

Karriärvägar

113

Undervisningen ges huvudsakligen på finska, delvis på engelska och i viss mån också på svenska. Skriftliga arbeten, tentamina och en del av praktiken kan göras på svenska. Det är också möjligt att få handledning på svenska. Svenskspråkiga studenter har möjlighet att ta en del av studierna vid andra universitet och högskolor i t.ex. Norden via Nordplus-utbytet och NOVA-samarbetet. NOVA är ett samarbetsnätverk på magister- och forskarnivå mellan skogs-, lantbruks- och veterinärmedicinska fakulteter eller universitet. MER INFORMATION

Fakultetens kansli (studieärenden): Agnes Sjöbergs gata 2 00014 Helsingfors universitet www.vetmed.helsinki.fi/svenska www.vetmed.helsinki.fi/svenska/ studier/svenskastudier.html

UTGIVARE Enheten för svenska ärenden, Rektorskansliet REDAKTÖR Martta Lindström LAYOUT Agency Leroy INTERVJUER Pauliina Perkonoja & Vera Schoultz BILDER Charlotta Boucht, Sofia Rådström (Jens Berg) och Helsingfors universitet STILLEBEN Agency Leroy PÅ PÄRMEN Maïmouna Jagne-Soreau av Charlotta Boucht

HELSINGFORS UNIVERSITET