Uni på svenska, volym IV

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

INNEHÃ&#x2026;LL

Utgiven i januari 2017

I Välkommen till tvåspråkiga Uni

III Studier

Välkomsthälsning

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

Skräddarsy din unika examen vid Uni

Campus Vik

Studera på svenska

Pargasbon som har hittat sitt hem i Vik

Hur är studierna uppbyggda?

Miljöekonomens internationella vardag

Spännande studier, roliga fester, nya vänner!

Bli expert på Finlands viktigaste naturresurs

Studentföreningarna, ditt andra hem

Unis betydelse för det självständiga Finland

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER

En grön metropol som är lätt att greppa

Campus Mejlans

Q & A

Med patienten i åtanke

Unis fyra campus

Djurvälfärd — ett gemensamt ansvar

Åk ut i världen

Utbytesmål

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

Har du tagit studenten i Sverige?

Centrumcampus

Oletko kirjoittanut ylioppilaaksi suomeksi?

Historia, hårdrock och Helsingfors

Bli expert — på två språk

De största äventyren finns närmare än du tror

Om att överträffa sig själv

Med språk i ådrorna

Fokus på mångfald, flerspråkighet och social rättvisa

Pedagogik — mångsidigt och meningsfullt

Pedagogen i start up-världen

Proffsidrott + juridikstudier = sant

Studerande i journalistik — vad blev du som stor?

Tuff bakgrund tände gnistan att hjälpa andra

NATURVETENSKAPER

101

Campus Gumtäkt

102

II Stöd för studierna Stress eller skrivkramp? Studiepsykologen hjälper dig vidare

Stöd då vardagen känns tuff

Smidigt in i arbetslivet

Språkcentrum

Öppna universitetet

Vänskap och kunskap för livet

Matematikern som krossar stereotypier 104 Från kust till kust genom Afrika

108

I forskningens främsta led

111

IV Register

112

Information om bland annat de nya utbildningsprogrammen.

KAPITEL 1 — VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

VÄLKOMSTHÄLSNING

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI!

Henrik Meinander, professor i historia

Det självständiga Finland fyller 100 år och det är mycket diskussion om både vår historia och vår framtid. Kom då ihåg en sak. Helsingfors universitet har under alla dessa år fyllt ovanligt många funktioner i det gemensamma projektet. Som Finlands äldsta och största universitet har vi utbildat en stor del av de experter som har deltagit i att forma vårt land till en av världens bäst fungerande välfärdsstater. Och som ett internationellt brett uppkopplat och vetenskapligt konkurrenskraftigt universitet bidrar vi ständigt till ny kunskap som gynnar hela mänskligheten. Tänk bara på datalegenden Linus Torvalds. Eller på den färske Nobelpristagaren Bengt Holmström. Båda har studerat vid Helsingfors universitet. Även de stod i sin ungdom inför samma valsituation som du är i just nu. De funderade på vad de skulle studera och valde att söka in till Helsingfors universitet. Varför? Jo därför att vårt universitet har ett av Nordeuropas bästa utbud av olika studieinriktningar och vetenskapligt framstående lärare. Det här är den bästa garantin för att våra studerande går ut i arbetslivet med färdigheter och insikter som kan bära långt. Ja, ibland förbluffande långt.

Uni på svenska

Kolla bara upp listan på de personer som har blivit utsedda till årets alumn vid vårt universitet. Svensk-, två- och ofta också flerspråkiga ungdomar med en studentexamen snart i fickan har det redan väl förspänt i livet. Också därför lönar det sig att söka sig till en mångspråkig högskola i en dynamisk miljö som just Helsingfors universitet, vars centrala läge och mångförgrenade kontakter gör det lätt att hitta jobb på huvudstadsregionens arbetsmarknad. En annan väsentlig dimension av studielivet är alla de aktiviteter och fester som ämnesföreningarna och studentnationerna står för. Där har du inte enbart roligt och får nya vänner utan lär dig även att axla ansvar för, representera och utveckla dessa gemenskaper i olika sammanhang. Väl ute i arbetslivet märker du snabbt att dessa färdigheter är guld värda. Som ett bonus till allt detta har våra studerande ett fenomenalt fint utbud av motionsutrymmen och –aktiviteter. Summa summarum, Helsingfors universitet har många och fina traditioner. Men den viktigaste orsaken till varför det lönar sig att söka sig just till vårt universitet är att det är den bästa garantin för en högklassig utbildning och ett mångsidigt liv. Både på kort och på längre sikt. Du är hjärtligt välkommen!

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

SKRÄDDARSY DIN UNIKA EXAMEN VID UNI

Vill du få ett intressant och givande jobb?* Studier vid Uni vidgar ditt tänkande, utvecklar din problemlösningsförmåga och vässar dina argument. Du får en bred kunskapsbas att stå på och blir specialist på det du är särskilt intresserad av. Helsingfors universitet är ett av världens ledande forskningsuniversitet. Samtidigt är det också Finlands äldsta och mest mångvetenskapliga universitet. Uni är ett tvåspråkigt universitet som erbjuder undervisning på svenska, finska och engelska. Helsingfors universitet har Finlands bredaste studieutbud och är ett flaggskepp för den högsta tvåspråkiga utbildningen i Finland. Genom att kombinera

Helsingfors universitet

olika studieämnen kan du skräddarsy en unik examen som motsvarar dina intressen och behov. Du blir expert inom ett kunskapsområde och kompetent att arbeta inom flera olika branscher och med många olika typer av frågor. Möjligheten att dessutom studera på flera språk ger dig goda förutsättningar att etablera dig både på den inhemska och den internationella arbetsmarknaden. I dagens samhälle behöver var och en av oss också en förmåga att tänka kritiskt och ifrågasätta saker och ting. Det här lär du dig vid Uni. Valet av utbildningsprogram är det första steget på resan. Välj din utgångspunkt nu och justera riktningen längs vägen.

Uni på svenska

* Karriärundersökningen ”Vad gör du nuförtiden”, gjord 2012, visar att 98% av de som studerat på svenska vid Helsingfors universitet har fått jobb efter examen. Uni på svenska

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

STUDERA PÅ SVENSKA Helsingfors universitet är ett flaggskepp för den högsta tvåspråkiga undervisningen i vårt land. Den svenska gemenskapen vid Uni är levande och mångsidig. Helsingfors universitet har över hundra svenskspråkiga forskare och lärare och tiotals övriga anställda som jobbar för att dina studier skall löpa smidigt. Du studerar tillsammans med över 2000 andra svenskspråkiga på Uni. Som svenskspråkig är du alltså inte ensam – Helsingfors är faktiskt Finlands största svenskspråkiga studiestad! PROGRAMMEN SOM HAR SKILDA SVENSKA ANSÖKNINGSMÅL FINNS MARKERADE I FET STIL.

De här ämnena kan du studera på svenska endast vid Uni Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga jurister, läkare, tandläkare, veterinärer, provisorer, socialarbetare, socialpsykologer, agronomer, forstmästare och geografer. Universitetet är också den enda högskolan som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska.

Vetenskapsområden med svenskspråkig undervisning Undervisning på svenska ges inom många program vid Helsingfors universitet. Inom en del program är all eller den allra största delen av undervisningen på svenska. Utöver de här finns det flera program där mängden svensk undervisning varierar — det kan handla om allt från enstaka kurser på svenska till en betydande del av undervisningen. Både inom de program som är helt svenskspråkiga och inom de som har en del undervisning på svenska finns det skilda svenska ansökningsmål. Blir du antagen till något av de här studerar du tillsammans med andra svenskkunniga och har möjlighet att ta del av en stor mängd svensk undervisning.

VETENSKAPSOMRÅDEN MED STÖRSTA DELEN ELLER ALL UNDERVISNING PÅ SVENSKA • Klasslärarutbildningen

• Juridik (utbildningsprogrammet för rättsnotarie)

• Barnträdgårdslärarutbildningen

• Geografi

• Pedagogik (allmän- och vuxenpedagogik)

• Kemi

• Historia

• Matematiska vetenskaper

• Filosofi

• Medicin

• Nordiska språk och litteraturer

• Odontologi

• Samhällsvetenskaper vid Soc&kom (socialt arbete, socialpsykologi, sociologi, journalistik, rättsvetenskap och statskunskap med förvaltning)

• Veterinärmedicin

• Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper

• Molekylära biovetenskaper

• Magisterprogrammet kultur och kommunikation

• Lantbruksvetenskaper

• Fysikaliska vetenskaper

• Farmaci • Biologi • Miljövetenskaper • Skogsvetenskaper • Miljö- och livsmedelsekonomi

Som studerande har du rätt att använda ditt modersmål, finska eller svenska, i egen sak. Det här betyder att du har rätt att skriva tentamina och arbeten på svenska även om undervisningen går på finska. Dessutom kan du få tentamensfrågor och inträdesförhör, skriftliga dokument, färdiga blanketter, beslut och svar, samt ansöknings- och studierådgivning på svenska.

Mer detaljerad information om andelen svensk undervisning i de olika programmen hittar du längst bak i registret.

Helsingfors universitet

ÖVRIGA UTBILDNINGAR MED UNDERVISNING PÅ SVENSKA

Uni på svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

SVENSKA ÄRENDEN -TEAMET Solveig Cornér sakkunnig, Anna-Christina Martin utvecklingschef, Elina Andersson-Finne campus-

koordinator i Gumtäkt och Vik, Jonas Lindholm campuskoordinator i Mejlans, Rasmus Firon campuskoordinator i centrum.

Handledning och stöd på svenska Beroende på hurdan service eller handledning du behöver får du hjälp av antingen personalen inom ditt vetenskapsområde eller av Unis studentservice. Studentservicen handleder studerande i mer allmänna frågor som berör examen eller då du till exempel behöver olika typer av intyg. Studentservicen betjänar studerande på alla campus. Också Unis karriärservice ordnar verksamhet och har mottagning på svenska, likaså studentprästerna och den svenska

Uni på svenska

studiepsykologen. Längre fram i broschyren på sidorna 42–49 kan du läsa mer om karriärservicen, studentprästerna och den svenska studiepsykologen.

Svenska ärenden Svenska ärenden arbetar för att utveckla och stärka förutsättningarna för den svenska och tvåspråkiga verksamheten vid universitetet. Vi följer upp och bidrar till att utveckla den svenska undervisningen och studentservicen på alla campus och jobbar också för att synliggöra Unis tvåspråkighet utåt. Det är vi som skapar den här Uni på svenska-broschyren

och vi sysslar också mycket med andra former av studentrekrytering — kanske har du redan träffat någon av oss i samband med Högskoledagen eller ett Uni på väg-besök i din skola. Tag modigt kontakt med oss om du har frågor som berör till exempel Unis svenska kursutbud, stödtjänsterna eller den svenska gemenskapen. Vi finns till för att hjälpa dig! DU NÅR OSS PÅ svenska-arenden@helsinki.fi

Helsingfors universitet

HUR ÄR STUDIERNA UPPBYGGDA?

Enligt det nuvarande studiesystemet avlägger du först en lägre högskoleexamen (kandidat) och sedan en högre högskoleexamen (magister). När du blir antagen till universitetet får du i regel automatiskt studierätt att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. Inom vissa yrken är en högre högskoleexamen ett behörighetskrav. Det här gäller till exempel för socialarbetare, läkare, tandläkare (odontologer), veterinärer, jurister samt ämnes- och klasslärare. Läkar- och tandläkarexamen kallas licentiatexamen och ordnas så att en lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

Helsingfors universitet

Målsättningen är att du avlägger 60 studiepoäng per år. En studiepoäng (1 sp) motsvarar ca 27 timmars arbete. Läsåret inleds i slutet av augusti eller början av september och pågår till slutet av april eller början av maj. Läsåret består av två perioder under både höstoch vårterminen. En period är ungefär sex veckor lång.

Uni på svenska

HUR ÄR STUDIERNA UPPBYGGDA?

GULNÄBB

Under det första studieåret, det vill säga som gulnäbb introduceras du till allt från ämnesföreningar och nationer till vad det innebär att studera vid universitetet. Till studielivet hör som känt mycket annat än bara studier och under det första året brukar festerna vara många. Då du orienterar dig i allt det nya har du stöd av tutorer och andra äldre studerande inom ditt vetenskapsområde samt av dem som inleder studierna samtidigt som du. KANDIDAT, 3 ÅR (180 SP)

Lägre högskoleexamen innehåller en stor del studier inom de egna vetenskapsområdena och den egna studieinriktningen. Utöver de här avlägger du obligatoriska allmänna studier och valfria studier. De valbara studierna bildar vanligen så kallade studiehelheter. I regel finns det mycket frihet i hur studierna byggs upp. Inom vissa examina som till exempel medicin och juridik byggs examen upp på ett litet annorlunda sätt och möjligheten till valfria studier är mindre. Inom de allra flesta utbildningsprogram är det möjligt att åka på utbyte eller avlägga en praktik utomlands. Varje studerande gör upp en individuell studieplan och skriver en kandidatavhandling.

MAGISTER, 2 ÅR (120 SP)

På magisternivå fördjupar du dig i ett vetenskapsområde och den egna studieinriktningen. Utöver det här avlägger du valfria studier samt en individuell studieplan. Även här har du möjlighet till utbyte eller praktik utomlands. Högre högskoleexamen innefattar i regel 120 sp och avslutas med att du skriver en pro gradu-avhandling. Vissa utbildningar utgör undantag till det här och är mer omfattande, bland annat utbildningsprogrammen i medicin, veterinärmedicin, odontologi och psykologi. Mer information hittar du bak i registret.

DOKTORSEXAMEN

Om du är intresserad av en forskarkarriär kan du söka dig till doktorandstudier efter att du avlagt högre högskoleexamen. Många påbörjar sina doktorandstudier först efter några år av arbetserfarenhet, andra fortsätter direkt efter att ha avlagt högre högskoleexamen. Doktorsexamen utgörs av studier inom det valda området och avslutas med ett omfattande avhandlingsarbete, doktorsavhandling.

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

SPÄNNANDE STUDIER, ROLIGA FESTER, NYA VÄNNER! Vid universitetet finns tiotals svenskspråkiga studentorganisationer och ämnesföreningar. Föreningarna ger dig ett ypperligt tillfälle att träffa och umgås med personer som studerar inom samma vetenskapsområde som du. Studenterna säger ofta att det är den sociala gemenskapen som gör att de trivs så bra med sina studier.

DE SVENSKSPRÅKIGA ÄMNES- OCH STUDENTFÖRENINGARNA

LÄS MER OM NATIONERNA PÅ WEBBEN www.nylandsnation.fi www.vasa.nation.fi www.abonation.fi www.ofn.fi

Akademiska Damkören Lyran • Akademiska Sångföreningen • Didacta (pedagogik) • Habitus (sociologi) • Helsingfors Svenska Studentmission • Octavia (socialt arbete) • Historicus (historia) • J-komm (journalistik) • Juristklubben Codex • Lycksalighetens ö (nordisk litteratur) • Medicinarklubben Thorax • Politicus (statsvetenskapliga) • Saga (nordiska språk) • Spektrum (matematisk-naturvetenskapliga) • Skald (kultur och kommunikation) • Statsvett (statskunskap) • Studenternas Teaterförening • Studentorganisationen vid Soc&kom StudOrg • Borderline (socialpsykologi) • Svenska Nationer och Ämnesföreningar (Snäf) • Svenska Naturvetarklubben (Svunken) • Svenska Studenters Agro-Forst Förening • Åländska Studentföreningen i Helsingfors

Studentkåren vid Helsingfors universitet Alla som studerar vid Uni är medlemmar av Helsingfors universitets studentkår, HUS. Studentkåren bevakar studenternas intressen, erbjuder olika slags tjänster och förmåner för studenterna samt ordnar roliga evenemang. Du kan läsa mer om studentkårens verksamhet på sidorna 18 och 115.

Svenskspråkiga nationer

UniSport — motion på alla campus

Som student kan du vara medlem i någon av de fyra svenskspråkiga nationerna som verkar vid universitetet. Nationerna är indelade enligt landskap och alla nationer har sina egna nationshus runt om i Helsingfors. Det finns många fördelar med att vara aktiv i en nation. Förutom det mångsidiga programutbudet får du ett socialt nätverk och nya vänner. Om du inte kommer från Helsingfors ger nationerna också en viss hemkänsla då de flesta av medlemmarna kommer från samma landskap. De svenskspråkiga nationerna är: Nylands Nation, Vasa Nation, Åbo Nation och Östra Finlands Nation.

Tennis, yoga, salsa-dans, innebandy, karate, aerobics, gym och mycket mer! UniSport erbjuder olika träningsalternativ för både nybörjare och mer erfarna motionärer. Som student har du tillgång till alla UniSports motionstjänster till ett förmånligt pris. Du kan delta i verksamheten på det sätt som passar just dig. UniSport erbjuder motionstjänster på alla campus och har utrymmen också i Tölö och Otnäs.

Uni på svenska

LÄS MER OM UNISPORT PÅ WEBBEN www.unisport.fi

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

STUDENTFÖRENINGARNA, DITT ANDRA HEM

Livet som student är inte bara föreläsningar och tenter. För många studenter blir studentföreningarna ett andra hem under studietiden. Så blev det för Rasmus Olander.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

– Jag är med i Östra Finlands Nation, Medicinarklubben Thorax och studentkårens styrelse, räknar Rasmus upp och berättar att studentföreningarnas klubbkvällar, fester, exkursioner och utlandsresor är ett bra sätt att lära känna sina medstudenter. Som studerande vid Uni kan du välja bland hundratals olika föreningar, nationer och klubbar. Det finns idrottsföreningar, samhälleliga, kulturella och religiösa föreningar, politiska föreningar och internationella föreningar. En del av de här är kopplade till ett visst campus eller avsedda för studerande inom ett särskilt område. Till exempel Rasmus ämnesförening Thorax samlar svenskspråkiga läkar-, tandläkar- och veterinärstuderande. Sibbobördige Rasmus tog sitt första steg in i studentverksamheten genom att gå med i sin egen hemnation, Östra Finlands Nation. För dig som är bekant med husindelningen i böckerna om Harry Potter påminner nationerna lite om Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin, men i nationerna väljer du ditt hus enligt varifrån du är hemma. Som student vid Uni kan du till exempel välja mellan Nylands Nation, Vasa Nation, Åbo Nation eller Östra Finlands Nation. Förr var det obligatoriskt för studenterna att höra till en nation enligt sin geografiska härkomst. I dag kan du välja den nation du känner dig mest hemma i. – Mitt tips till den som vill aktivera sig i studentverksamheten är att modigt gå med i den egna nationen eller ämnesföreningen. Engagera dig till exempel i föreningens styrelse. Ett år i styrelsen ger mer än vad det tar! – Eller om det känns för mycket så kan du bli funktionär i föreningen. Till exempel vara med i en programkommitté. Gulnäbbar tas glatt emot i alla föreningar, lovar Rasmus. I föreningarna finns det uppdrag för alla smaker. Den som tycker om att skriva eller fota kan arbeta med föreningens tidning. Som skattmästare tar du hand om föreningens ekonomi och i festkommittén eller som årsfestmarskalk får du hålla i trådarna för årsfesten* och sitsarna**. Programansvariga ordnar allt från bowlingkvällar till teaterbesök. I Vasa Nation kan du bli Bastumajor***. Den som verkligen vill testa sina vingar inom studentverksamheten ska ta sikte på Helsingfors univer-

sitets studentkår. Studentkåren är grundpelaren i det helsingforsiska studielivet och den påverkar både det politiska beslutsfattandet och stadens studieliv. När politikerna till exempel funderar på hur kollektivtrafiken i huvudstadsregionen bör utvecklas, kan du vara säker på att kåren ger dem studenternas syn på saken. Kåren samlar alla föreningar vid universitetet under ett paraply och representerar Helsingfors universitets 30 000 studenter. Rasmus sitter med i kårens styrelse och beskriver att det har varit mycket att stå i den senaste tiden. – Universiteten i Finland har varit tvungna att spara pengar och vår uppgift vid kåren är att se till att studenterna får den service de behöver för att framgångsrikt klara av sina studier, trots inbesparningarna. Om vi upptäcker problem, kontaktar vi universitetets ledning för att försöka lösa dem. I styrelsen har Rasmus ansvar för språk-, idrotts- och hälsofrågor. – Det är väl en perfekt blandning för en svenskspråkig läkarstuderande eller hur, skrattar han och berättar att han tack vare sitt ansvarsområde i styrelsen fått arbeta för studenthälsovårdens framtid. – Studenthälsan SHVS erbjuder hälsovård för alla universitetsstuderande i Finland och det är ett system som fungerar bra. Vi försöker påverka beslutsfattarna så att de inte tar beslut som leder till att studenthälsan försvagas. I praktiken betyder det här att Rasmus träffat såväl journalister som stadens beslutsfattare, riksdagsledamöter och ministermedarbetare för att berätta om studenternas syn på studenthälsan. – Som medlem i kåren och studentföreningarna har jag fått uppleva saker som jag kanske aldrig skulle ha upplevt annars. Jag har haft möjlighet att påverka viktiga politiska beslut, fått erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i arbetslivet och mött intressanta människor. Ett av favoritminnena är från en resa till Sverige med Östra Finlands Nation. – Vår vännation i Uppsala ordnade sin stora fest Vårbalen och hela Uppsala kryllade av studenter. Där sprang vi omkring i sommarnatten iklädda frack och långklänning. Det är kanske så studentlivet ser ut, då det är som bäst, funderar Rasmus.

***

Årsfesten är studentföreningens födelsedag, årets största och viktigaste fest. Festen är högtidlig med middag, festtal och dans. Studenterna är klädda i frack och långklänning.

Sits eller sitz är en trerätters middag med snaps och snapsvisor som ordnas flera gånger under året. Klädkoden varierar: ibland är det föreningens egen studenthalare, ibland mörk kostym och ibland enligt speciellt tema (till exempel halloween).

Bastumajoren ser till att bastun i nationshuset Ostrobotnia i Tölö är trevlig. Har koll på handdukar och duschtvål.

Uni på svenska

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

UNIS BETYDELSE FÖR DET SJÄLVSTÄNDIGA FINLAND Studentmössans långa anor Uni har på ett avgörande sätt bidragit till att bygga upp den identitet, bildning och välfärd som omger oss i dagens Finland. Redan för den unga självständiga staten var det internationella samarbetet och den ekonomiska utveckling som universitetets studenter, lärare och professorer främjade väldigt viktiga. Lärare hade till exempel ofta en central roll inom riksdagen och många professorer blev ministrar. På 1900-talet nådde den vetenskapliga forskningen vid Uni europeisk toppnivå inom många områden. Efter andra världskriget fokuserade forskningen på att förbättra livsvillkoren i Finland, samt på att stöda de strukturella omvälvningarna i samhället och näringslivet. Vetenskapen spelade en nyckelroll för den ekonomiska tillväxten och att investera i utbildningen kom att betala sig tillbaka mångdubbelt. Under 1960- och 70-talen ökade antalet studenter vid Uni väldigt snabbt och universitetet fick flera nya vetenskapsområden. Unis forskning och verksamhet gynnar och är till nytta för oss alla. Vi behöver det språk och sätt att kommunicera samt de teorier, metoder och tänkesätt som är specifika för olika vetenskapsområden för att lösa allt från alldagliga problem till enorma utmaningar som berör hela mänskligheten. Studier vid Uni ger dig verktygen att påverka framtiden hemma och i världen.

Den nuvarande vita studentmössan härstammar från Tyskland. De första mössorna beställdes år 1865 av ett par studenter, men fick under den här tiden öknamnet ”mjölkmössorna”. De flesta hade en mörkblå studentmössa även om den vita mössan också snabbt kom att bli populär. Den mörkblåa mössan var en del av den obligatoriska uniform som studenterna måste ha på sig så att man bättre kunde hålla dem under uppsikt. Studentmössan användes till vardags året runt ända in på 1950-talet. Nu tar man mest fram den till akademiska högtider och valborg. Före Finlands självständighet kunde alla som avlagt studentexamen, och därmed hade en studentmössa, börja studera vid universitetet. Genom tiderna har studentmössans utseende spelat en viktig roll på flera sätt. Kvinnorna hade under en tid en egen modell för den vita mössan. Kvinnornas modell var mycket högre jämfört med männens och den vita delen hängde över kanten. Märket framme på mössan är Helsingfors universitets symbol, Apollos lyra. Ännu i dag har finlandssvenskar en högre kulle och en större lyra än finskspråkiga. Det här har sina rötter i språkstriderna. Ju mindre lyra man hade, desto mer radikal var man i språkfrågan, det vill säga desto starkare anhängare av det finska språket var man. Fortfarande i dag har också fodret inuti mössan en viktig funktion. Den signalerar både geografisk och språklig tillhörighet. Bland annat en del landskap och nationer har ett eget foder med sina specifika färger.

Helsingfors universitet grundades år 1640 som ett svenskt riksuniversitet. Då gick universitetet under namnet Kungliga Akademien i Åbo. Mellan åren 1809 och 1917 var universitetet ett ryskt riksuniversitet i Storfurstendömet Finland. Till en början hette universitetet Kejserliga Akademien i Åbo och efter att ha flyttat till Helsingfors år 1828 Kejserliga Alexanders Universitet i Finland. Från och med Finlands självständighet år 1917 har universitetet varit ett finländskt riksuniversitet och sedan år 1919 gått under namnet Helsingfors universitet.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

PLACEHOLDER IPSUM

Tรถlรถviksparken

Helsingfors universitet

Uni pรฅ svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

EN GRÖN METROPOL SOM ÄR LÄTT ATT GREPPA Helsingfors är en livlig studiestad med studenter från alla delar av Finland och världen. Nästan 40% av landets svenskspråkiga högskolestuderande finns i huvudstadsregionen och Helsingfors är landets största svenskspråkiga studiestad.

Helsingfors är en liten metropol som är lätt att greppa. Den urbana stadens vimmel går hand i hand med naturens lugn. Till och med en tredjedel av huvudstadens yta täcks av parker, skogar och grönområden där du kan idrotta eller slappna av. Många älskar havet och särskilt under sommaren är det populärt att ta sig till bergsklipporna och njuta av ett dopp eller en picnic. I Helsingfors skärgård finns det många öar som du når längs broar eller med färja. I centrum av Helsingfors kan du å andra sidan känna stadens puls. Stadsdelar som Rödbergen och Berghäll är särskilt populära bland unga vuxna. I kvarteren som tidigare varit bebodda av framför allt arbetarklassen finns i dag otaliga mysiga caféer, pubar, restauranger, gallerier, småbutiker, vintage-affärer och loppmarknader. Också de gamla saluhallarna i till exempel Hagnäs eller vid Salutorget lockar många.

Uni på svenska

Hallarna erbjuder vardagsmat och läckerheter, allt från kryddor, grönsaker och fisk till handgjord choklad och kanelbullar. Under alla årstider finns det gott om program och händelser i Helsingfors. Oberoende av om du brinner för modern konst, punk-musik, afro-dans, standup-komik, skönskrinning eller improvisationsteater finns det garanterat kulturevenemang som faller just dig i smaken. I storstaden kommer du smidigt och snabbt fram med cykel, spårvagn, tunnelbana, buss eller tåg. Som studerande får du rabatt på kollektivtrafikens biljetter. Tack vare studentkortet får du också andra förmåner, bland annat rabatt på konsert-, teater- och museibiljetter eller maten på studentrestauranger. I registret längst bak hittar du information som berör andra praktiska frågor som hälsovård och boende.

Helsingfors universitet

Q&A 1. VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT STUDERA I HELSINGFORS? 2. VAD ÄR DITT FAVORITSTÄLLE I STADEN?

Helsingfors universitet

Uni på svenska

ALEJANDRO

ERIKA

OUTI

1. Studentlivet är väldigt aktivt. Jämfört med många andra universitet finns det mycket föreningar och organisationer här.

1. Helsingfors är ett intressant ställe att studera på. Jag gillar mycket i staden: människorna, arkitekturen och till exempel hur staden och samhället fungerar. Omgivningen är vacker och bekväm och det finns gott om grönområden.

1. Helsingfors erbjuder otaliga möjligheter. Om man tänker på studierna är undervisningen på toppen nivå och studerandena får ta del av det nyaste nya. I Helsingfors är det lättare att bygga nätverk och utöka sina kontakter jämfört med mindre orter. Dessutom kan man hitta nya sidor av sig själv tack vare den mångfald av möjligheter och till exempel hobbyverksamhet som finns i staden.

2. Café Regatta är mitt favoritställe. Det består av en riktigt liten röd trästuga precis intill havet. Caféet finns i Tölö och är jättecharmigt.

2. Mest gillar jag hamnen som finns vid Salutorget. Den är stämningsfull särskilt på sommaren. Ett annat favoritställe är Hagnäs med sitt torg och sin gamla saluhall.

2. Rock n’ roll-dans är mitt intresse och jag gillar danssalarna där vi tränar. Det finns också många hemtrevliga bibliotek i staden och särskilt tycker jag om Unis huvudbibliotek, Kajsabiblioteket.

ANTTI

ANNI-SOFIA

1. Jag kan inte sätta fingret på vad som är det bästa med staden, jag gillar den jättemycket! Helsingfors har en passlig storlek, det är en liten storstad. Bland annat trafikförbindelserna är bra och man kommer snabbt och smidigt överallt. Vad gäller Uni så är det bästa kanske den goda undervisningen och utrymmena, framför allt Kajsabiblioteket.

1. Jag kommer ursprungligen från Björneborg men Helsingfors känns som ett hem. Det är lätt att smälta in i stämningen och den helhet som staden utgör. Här finns goda möjligheter att studera och jag gillar atmosfären överlag.

2. Vik är mitt favoritställe tack vare sin vackra natur. Å andra sidan kommer man fort in till centrum från Vik om man så vill. Havet är en annan favorit, det är häftigt.

Uni på svenska

2. Domkyrkan är ett av mina favoritställen, den är så vacker och ståtlig. Jag tycker också om Alexandersgatan som är särskilt fin under jultiden då den kläs med julljus. Dessutom går jag ofta till Café Charlotta som finns i Kampen. Stämningen där är mysig och helt egen.

COLLINS 1. Det bästa med Helsingfors är kanske trafikförbindelserna och kollektivtrafiken. Man kommer lätt och snabbt fram vart som helst. Maten är också ganska förmånlig för studerande vilket är bra. 2. Jag tycker särskilt mycket om området kring Kajsahuset och centrumcampus. Med andra ord alltså stadskärnan. Det är också härligt att sitta i Brunnsparken och titta ut över havet.

Helsingfors universitet

UNIS FYRA CAMPUS

CENTRUM

MEJLANS

Centrumcampus är beläget i Helsingfors stadskärna. Här kan du studera allt från konst, kultur, språk, historia och filosofi till pedagogik, juridik och samhällsvetenskaper. Läs mer på sidan 77.

Campus Mejlans finns fyra kilometer nordväst om stadscentrum och är ett internationellt betydelsefullt campus för medicin. I Mejlans bedrivs medicinsk toppforskning och utbildas hälso- och sjukvårdsexperter för patienternas och hela samhällets bästa. Läs mer på sidan 69.

GUMTÄKT

VIK

På det moderna campuset i Gumtäkt ca fyra kilometer från Helsingfors centrum kan du studera naturvetenskaper och informationsteknik. Är du nyfiken på dina möjligheter att fördjupa dig i kemi, fysik, matematik, geografi, geovetenskap eller datavetenskap. Läs mer på sidan 101.

På campus Vik som ligger ca tio kilometer nordost om Helsingfors innerstad kan du studera bland annat naturen, omgivningen, lantbruk och livsmedel ur många olika perspektiv. Läs mer på sidan 59 om det gröna campuset.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

HELSINGFORS ÅBO

VASA

170 km

423 km

TALLINN

87 km

VIK

AR ABIASTR ANDEN

BÖLE

GUMTÄKT

MEJLANS

BERGHÄLL

BR ÄNDÖ

TÖLÖ DEGERÖ

CENTRUM

RÖDBERGEN

BUSHOLMEN

Uni på svenska

BRU N NSPA R K E N

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

ÅK UT I VÄRLDEN

Är du intresserad av att lära känna en främmande kultur på andra sidan jordklotet eller se hur vardagen fungerar i våra grannländer? Vill du knyta nya vänskapsband och bekanta dig med olika sätt att se på världen? År 2016 åkte ca 800 Uni-studenter på utbyte. Det är också möjligt att avlägga den arbetspraktik som hör till studierna utomlands. Helsingfors universitet har över 500 partneruniversitet och därtill kan du själv hitta dig ett utbytesuniversitet eller en arbetsgivare från utlandet. Att spendera en tid utomlands är ofta nyttigt och lärorikt på flera sätt. Utöver nya erfarenheter och bekantskaper utvecklar du dina språkkunskaper och får annorlunda synvinklar på dina studier. Internationell arbetserfarenhet är till din fördel inom de flesta branscher. Med utbytesstudier avses en studieperiod då du studerar vid ett utländskt universitet och avlägger studier som inkluderas i din examen vid Helsingfors

Helsingfors universitet

universitet. Längden på utbytet kan vara allt från 3 till 10 månader. Utbytesstudier kan även ge dig en chans att fördjupa dig i ett område som inte erbjuds vid Uni. Uni har olika utbytesprogram beroende på till vilken del av världen du vill åka. Om du är intresserad av Norden eller de baltiska länderna kan Nordplus-programmet vara något för dig. Via Erasmusutbytet kan du åka till ett europeiskt land och avlägga studier inom samma vetenskapsområde som du studerar vid Helsingfors universitet. Om du vill rikta blicken längre bort finns det till exempel följande alternativ: Afrika, Ryssland, Syd- och Nordamerika eller Asien. Valet är ditt! VILL DU VETA MER OM UTBYTE KAN DU TA KONTAKT MED studentexchange@helsinki.fi

Uni på svenska

STE VEN LEWIS / UNSPL ASH

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

”Det känns som att min världsbild har blivit mer precis och att min motivation och tillit till de saker jag gör vuxit mycket. Jag känner också att det är lättare för mig att närma mig människor oberoende av vem det är. Överlag har en av mina stora insikter under utbytet varit att jag förstått betydelsen av kommunikation. Med det menar jag att jag har märkt hur många möjligheter som öppnar sig bara man modigt vågar ta kontakt med människor.” BLOGGINLÄGG FRÅN STUDENT PÅ UTBYTE PÅ MADAGASKAR

Uni på svenska

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

UTBYTESMÅL Helsingfors universitet har över 500 partneruniversitet och därtill kan du själv hitta dig ett utbytesuniversitet eller en arbetsgivare från utlandet.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

36 EUROPA Belgien, Bosnien-Herzegovina, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Färöarna, Grekland, Holland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vitryssland, Österrike

18 ASIEN Förenade Arabemiraten, Georgien, Hongkong, Indien, Indonesien, Israel, Japan, Jordanien, Kazakstan, Kina, Laos, Malaysia, Mongoliet Ryssland, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Vietnam

14 AFRIKA Botswana, Egypten, Etiopien, Ghana, Kenya, Madagaskar, Malawi, Marocko, Namibia, Sudan, Sydafrika, Tanzania, Uganda, Zambia

12 AMERIKA Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Kanada, Mexiko, Nicaragua, Peru, USA, Uruguay

3 OCEANIEN Australien, Fiji, Nya Zeeland, Tasmanien

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Kvällssol över sommar-Helsingfors.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

HAR DU TAGIT STUDENTEN I SVERIGE?

Helsingfors universitet är tvåspråkigt finskt-svenskt. Som studerande har du till exempel alltid rätt att skriva tentamina samt kursuppgifter på svenska, oavsett vilket språk undervisningen går på. Läs mer på sidan 12. Visste du att Helsingfors universitet har gemensam historia med Sverige? Grundat som den Kungliga Akademien i Åbo år 1640 var universitetet det tredje i ordningen av fyra riksuniversitet under den svenska stormaktstiden, tillsammans med Uppsala, Dorpat (nuvarande Tartu) och Lund. Efter Åbo brand flyttade universitetet till Helsingfors och går sedan år 1917 under namnet Helsingfors universitet.

Helsingfors universitet

Studierna

Ansökan

Studierna byggs upp enligt kandidat- och magisterexamen, det vill säga lägre och högre högskoleexamen. I Finland är det vanligt att avlägga båda två och i de flesta utbildningar antas du direkt till både kandidat- och magisterstudier. Att avlägga lägre högskoleexamen tar tre år, medan magisterexamen avläggs på två. Läs mer på sidorna 14–15. Förutom studier inom det egna vetenskapsområdet och den egna studieinriktningen avlägger du bland annat valfria studier som ofta bildar studiehelheter. Du har möjlighet att skräddarsy din examen för att motsvara dina intresseområden och behoven på dagens arbetsmarknad.

Du är behörig att ansöka till Helsingfors universitet om du fullföljt examen som ger behörighet att söka till motsvarande högskoleutbildning i Sverige, till exempel gymnasiets slutbetyg. Du får inte utgångspoäng för tidigare svensk examen utan blir antagen direkt enligt framgång i Helsingfors universitets urvalsprov. Urvalsproven är skilda för varje utbildningsprogram. Högskoleprovet krävs inte vid ansökan. Den gemensamma ansökan ordnas årligen under mars månad, med urvalsprov under maj och juni.

MER INFORMATION HITTAR DU PÅ helsinki.fi/sv/studier/sok-till-uni

Uni på svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

OLETKO KIRJOITTANUT YLIOPPILAAKSI SUOMEKSI?

Erottaudu työmarkkinoilla

Kaksikielinen tutkinto

Kielikeskus

Tämän päivän työmarkkinoilla työntekijöiltä odotetaan yhä useammin sujuvaa kielitaitoa. Monissa asiantuntijatehtävissä edellytetään vieraiden kielten osaamisen lisäksi molempien kotimaisten hallintaa. Kuten kielitaito yleensä, myös ruotsin kieli kehittyy sitä käyttämällä. Helsingin yliopisto tarjoaa erinomaisen ympäristön ruotsin harjaannuttamiseen!

Kaksikieliseen kandidaatin tutkintoon kuuluvasta 180 opintopisteestä vähintään 60 op opiskellaan ruotsiksi ja vähintään 60 op suomeksi. Loput 60 op voit opiskella haluamallasi kielellä. Kaksikielisen tutkinnon suorittamalla hallitset oman alasi sekä suomeksi että ruotsiksi. Helsingin yliopiston kaksikieliset tutkinnot ovat Suomen ainoita tutkintoja, joissa todistuksessa mainitaan virallisesti molemmat kielet tutkintokielinä. Kaksikielisen tutkinnon voit suorittaa oikeustieteessä, fysiikassa, kemiassa, biologiassa, ympäristötieteissä, ympäristö- ja elintarviketaloudessa sekä sosiaalitieteissä (sosiaalipsykologian ja sosiaalityön suuntauksissa).

Kielikeskuksella on useita toisen kotimaisen kielen kursseja eri teemoilla. Voit suorittaa myös ruotsin opintokokonaisuuden, jonka voi liittää moneen alempaan ja ylempään korkeakoulututkintoon. Kielikeskus järjestää lisäksi kielikaverikontakteja suomi-ruotsi –pareille.

Luennot, kurssit, kokonaisuudet Voit suorittaa yksittäisiä kursseja tai opintokokonaisuuksia yli kielirajojen. Yliopiston kandi- ja maisteriohjelmissa on tarjolla lukuisia ruotsinkielisiä kursseja jokaisella kampuksella.

Uni på svenska

Vaihtoon Pohjoismaihin Ota haltuun Tukholma, kotiudu Uppsalan tai Lundin kuuluisaan opiskelijakaupunkiin! Meillä on vaihtopaikkoja lähes 20 ruotsalaisessa yliopistossa ja saman verran yhteensä muissa Pohjoismaissa.

Yhteisö Tutustu uusiin ystäviin toisella kotimaisella. Ylioppilaskunnalla on noin 250 opiskelijajärjestöä, joista 20 on ruotsinkielisiä.

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

BLI EXPERT — PÅ TVÅ SPRÅK Uni är det enda universitetet i landet som erbjuder dig möjligheten att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen. Tvåspråkiga examina är attraktiva alternativ för både svensk- och finskspråkiga studerande.

En tvåspråkig kandidatexamen kan du avlägga inom följande vetenskapsgrenar: • juridik (utbildningsprogrammet för rättsnotarieexamen, både Helsingfors och Vasa) • e konomi (kandidatprogrammet i miljö- och livsmedelsekonomi) • kemi • fysik • biologi • miljövetenskaper • s ocialt arbete (kandidatprogrammet i sociala vetenskaper) • socialpsykologi (kandidatprogrammet i sociala vetenskaper)

Vad är en tvåspråkig kandidatexamen?

Varför avlägga en tvåspråkig kandidatexamen?

• d u avlägger minst 1/3 (60 sp) av din kandidatexamen på bägge examensspråken

• d u blir bekant med terminologin inom det egna området

• examensspråk är finska och svenska

• d itt självförtroende för att använda språk blir starkare

• a tt du har avlagt en tvåspråkig kandidatexamen nämns i ditt officiella examensbetyg • d in språkliga kompetens främjas med hjälp av ett skräddarsytt språkstöd och språkstudier • i examen ingår ett godkänt språkprov på nivå C1 enligt europeiska referensramen för språk CEFR, vilket betyder professionell kompetens i det andra examensspråket.

• du förbättrar dina språkkunskaper

• d u har bättre chanser att få jobb och flera alternativ att välja mellan. Arbetsmarknaden behöver experter som behärskar de båda inhemska språken

MER INFORMATION HITTAR DU PÅ helsinki.fi/sv/bli-expert-pa-tva-sprak

Tvåspråkiga examina är riktade till både finsk- och svenskspråkiga studenter.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

OM ATT ÖVERTRÄFFA SIG SJÄLV Aino Peltola behöver inte fundera länge över sitt svar på frågan om vad som har varit det bästa med att studera inom ett tvåspråkigt program vid Uni.

– Jag har gjort många saker som jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra och jag har överträffat mig själv. Jag har vågat gå med i situationer även om jag inte har vetat om jag kommer att klara det. Jag har lärt mig ett nytt språk! Aino talar finska som modersmål och läser biologi för andra året. Biologin hör till de så kallade tvex-programmen där studerande kan välja att avlägga sin lägre högskoleexamen på de båda inhemska språken. Kravet är att den studerande avklarar minst en tredjedel av studierna på finska och en annan på svenska. Aino säger sig vara nöjd med valet att studera inom ett tvex-program. – Den största nyttan är att jag har möjlighet att i framtiden jobba på både finska och svenska. Dessutom har jag fått svenska kontakter som jag inte skulle ha utan tvex-studierna. Just det här är tvex-programmens syfte: att erbjuda studerande bredare möjligheter att få jobb samt att få ett större och flerspråkigare nätverk. Aino studerade nästan hela första året på svenska. Hon säger sig alltid ha haft ett särskilt intresse för svenskan, men hon tycker att man klarar sig inom tvex-programmen också med magra kunskaper i det andra inhemska. – I början kändes det såklart ganska svårt och på de första svenska föreläsningarna vågade jag inte fråga någonting. Då en ny kurs drar igång skall man lära sig en hel del terminologi, vilket känns jobbigt. Lyckligtvis lär man sig snabbt och man blir bra på att gissa ord. Aino påpekar att till exempel hörförståelsen ändå utvecklas fort och ofta förbättras språkkunskaperna utan att man själv hinner märka det.

Helsingfors universitet

En minnesvärd stund som visade för Aino att hon gjort framsteg ägde rum på en fältkurs efter det första studieåret. Alla kursdeltagare talade finska som modersmål förutom två som talade svenska. De två svenskspråkiga studerandena talade automatiskt svenska med Aino, även om de visste att svenska inte var hennes modersmål. – De visste att jag är en tvexare och räknade mig socialt som en som behärskar svenskan. Det kändes fint! Hurdana råd skulle Aino ge till den som funderar på att studera på ett språk som inte är ens modersmål? – Att läsa och skriva är såklart viktigt, men det allra viktigaste är nog att tala svenska och lyssna på språket. Jag hade stor nytta av att vara med på föreläsningarna och bland annat grupparbeten gjorde att jag helt enkelt måste tala svenska. Aino upplever sig ha haft stor nytta av den så kallade Alice-kursen som Helsingfors universitets språkcentrum ordnar. Alice-kursen går ut på att man har en typ av språkkompis som har ett annat modersmål än man själv. Tillsammans med språkkompisen gör man grejer som båda tycker att är roliga, samtidigt som språkkunskaperna utvecklas under ledigt vardagligt tal. Aino rekommenderar också att man är aktiv. – Det är jätteviktigt att ta del av det sociala och komma med i program som ämnesföreningarna och nationerna ordnar. Sitsar, spelkvällar och andra evenemang är roliga och där är det lättare att bli bekant med folk.

Uni på svenska

VÄLKOMMEN TILL TVÅSPRÅKIGA UNI

Studierna och det sociala stöder varandra. Att man blir bekant med sina medstuderande gör ofta att man känner sig mer motiverad. Att studera på ett språk som inte är ens modersmål kräver tid och tålamod. Hur lyckas man? – Nog kräver det en hel del tid och tålamod. Mest såklart i början. Jag måste till exempel skriva föreläsningsanteckningar i efterhand i och med att jag inte kan lyssna och skriva svenska samtidigt. Dessutom har jag gjort en del ordlistor med viktiga termer. Vissa stunder känns det mer utmanande, men det är viktigt att inte ge upp.

Uni på svenska

Lärare och föreläsare är införstådda med att tvexare inte kan språket perfekt. Det är inte heller syftet, utan målet är att utvecklas under studiernas gång. I essäer får man använda termer på sitt eget modersmål och ordböcker är tillåtna i samband med tenter. Grammatiken spelar inte här en stor roll utan det räcker med att man blir förstådd. Processen med att lära sig ett språk ser Aino som evig och man lär sig nytt dagligen. – Varje gång jag möter en ny svensktalande ber jag honom eller henne att lära mig ett nytt ord. Det är ett enkelt och roligt knep för att bredda ordförrådet i vardagen.

Helsingfors universitet

KAPITEL 2 — STÖD FÖR STUDIERNA

STÖD FÖR STUDIERNA

STRESS ELLER SKRIVKRAMP? STUDIEPSYKOLOGEN HJÄLPER DIG VIDARE Susanne Tiihonen är Helsingfors universitets svenskspråkiga studiepsykolog. Till henne kan du söka dig om du behöver hjälp med bland annat studiemetoder eller tips på att hantera stress.

– I början av studierna handlar det ofta om att komma in i det nya och få en lyckad start på studierna. Senare kan det vara frågan om till exempel så kallad skrivkramp, att man kör fast med större skriftliga uppgifter eller sin avhandling. Ibland sker det något annat i livet som gör att också studierna känns ovanligt utmanande. Studiepsykologen är lättillgänglig och du når henne vanligen utan att köa längre tider. Du kan träffa henne på tumanhand, ta del av träffar i smågrupper på 3-8 personer eller delta i kurser och workshops om studieteknik som ordnas årligen även på svenska. – Redan det att man får tala av sig och märka att man inte är ensam om sina tankar hjälper många. Man inser att andra tänker i samma banor och tampas med liknande utmaningar. Exakt hurdana träffar smågrupperna har beror på deltagarnas behov och önskemål. Ofta går sessionerna ut på att diskutera och tillsammans fundera på sätt att övervinna det som känns svårt. Grupperna kan också sitta och skriva tillsammans en stund för att sedan diskutera kring de tankar och känslor som skrivprocessen väcker. Överlag är studiepsykologen involverad i mycket som påverkar studerandena direkt eller indirekt. Hon samarbetar med bland annat lärare för att utveckla

Helsingfors universitet

undervisningen och planera fungerande och trivsamma studiemiljöer. Susanne har några viktiga tips för den som funderar över studier vid Helsingfors universitet eller för den som nyss har inlett sina studier. – Lita på att du kommer in i det nya, men våga ge det tid. I början av studierna får du mycket ny information och det kan kännas överväldigande särskilt om du flyttar från en annan ort eller inte har ett likadant stödnätverk runtomkring dig som tidigare. Saker är kanske inte heller exakt som du tänkt dig, men ge inte upp. Redan under det första året kommer du att utvecklas och lära dig väldigt mycket. Ha tålamod med dig själv, ta en sak i taget och ge dig tid att anpassa dig. Susanne talar också om att våga lyssna på ens egen motivation och iver, den så kallade magkänslan. Det finns ingen orsak att grubbla över om du är rätt typ eller har rätt personlighet för ett eller annat. För att komma vidare är det allra viktigaste att man litar på sig själv. – Var aktiv och kom ihåg att du inte är ensam. Studiekompisar, tutorer, lärare och övrig personal finns till för dig och inga frågor är för små eller dumma för att ställas. Alla har vi varit nybörjare och är det då vi börjar med något nytt. Även om det tidvis kan kännas kaotiskt har du alla förutsättningar att klara det!

Uni på svenska

STÖD FÖR STUDIERNA

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Långbrokajen sett från stranden vid Kajsaniemiparken.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

STÖD FÖR STUDIERNA

Helsingfors universitet

Uni på svenska

STÖD FÖR STUDIERNA

STÖD DÅ VARDAGEN KÄNNS TUFF Jessica Högnabba och Leena Huovinen är två av Helsingfors universitets sju studentpräster. Till deras mottagning kan du komma i ett litet eller stort ärende och då du vill byta tankar med en utomstående.

– Det spelar ingen roll om man är troende eller inte, eller till vilket trossamfund man hör. Om det känns bekvämare att lätta på hjärtat skriftligen når man oss också via e-post eller sociala medier. Vi ordnar även meditationskvällar, retreater och andra samlingar för unga vuxna. Leena och Jessica berättar att de ganska ofta träffar framför allt unga som har det illa att vara eller känslor av ångest utan att riktigt kunna sätta ett finger på vad som är på tok. Många lever i en djungel av valmöjligheter och det kan kännas svårt att veta vilken riktning man borde ta. Å andra sidan kanske man ända sedan barnsben har blivit betraktad som en viss typ av person, satt i en form utgående från den personlighet eller karaktär man haft som barn. Leena säger att det är viktigt att inse att det inte finns en enda sanning som definierar oss, utan många berättelser som ändras genom hela livet. – I 20–30-års åldern sker det vanligen många stora förändringar i våra liv. Eventuellt flyttar vi från barndomshemmet till en ny ort, inleder studier eller avslutar dem, snuttjobbar, får nya vänner och skiljer oss från gamla. Vi kanske förälskar oss och bildar familj. Ofta ställer vi dessutom höga krav på oss själva och upplever en press från samhällets sida. Vem som helst känner sig vilsen då saker och ting inte går enligt normen eller som man själv har tänkt sig, säger Leena. Studentprästerna hoppas att ribban för att komma och tala med dem skall vara så låg som möjligt. Jessica berättar att hon ibland tar del av årsfester och andra studentevenemang för att komma studerandena närmare. Leena och Jessica uppmanar en att inte grubbla

Uni på svenska

över om orsaken till att ta kontakt är tillräckligt konkret eller stor. – Tillsammans kan vi tala om allt som hör livet till. Någon vill diskutera sina människorelationer, en annan har ekonomiska bekymmer, den tredje söker sin sexualitet och identitet. Vi finns naturligtvis också till i akuta krissituationer som då någon anhörig har avlidit eller om man har blivit utsatt för våld. Särskilt då det gäller livets ”stora frågor” säger Leena att det ibland kan vara svårt att acceptera att vissa saker helt enkelt saknar svar. Allt går inte att förklara och alltid finns det inte ett sista ord. Det är viktigt att våga fortsätta vidare även om man inte får en förklaring till varför något hände eller blev som det blev. Både Leena och Jessica känner sig glada över att den yngre generationen är öppnare och modigt talar om livets upp- och nedförsbackar utan att känna skam. Leena påpekar att diskussioner ansikte mot ansikte är viktiga utöver de samtal som förs på sociala medier. – Man kanske lätt tänker att dagens värld är full av diskussion tack vare framför allt sociala medier. Men det är överraskande sällan som vi blir sedda på ett genomgående sätt, med alla våra gester, miner och uttryck. På till exempel sociala medier blir vi sedda och hörda på ett annorlunda sätt jämfört med en levande diskussion ansikte mot ansikte. LÄS MER OM STUDENTPRÄSTERNA PÅ www.helsingforsforsamlingar.fi/studentarbete

Helsingfors universitet

STÖD FÖR STUDIERNA

SMIDIGT IN I ARBETSLIVET Hur kan jag förbereda mig för min kommande karriär och vad borde jag tänka på under studietiden för att i framtiden vara attraktiv på arbetsmarknaden? Var kan jag hitta ett jobb som motsvarar min utbildning och hur ser en bra arbetsansökan ut? Ifall du grubblar över liknande frågor kan du vända dig till Unis karriärservice.

– Vi erbjuder individuell handledning, karriärplaneringskurser, olika workshopar och evenemang. Vi kan sitta och skriva arbetsansökningar i smågrupper eller träna på att bli intervjuad för ett jobb. Utöver det här förmedlar vi bland annat arbetsannonser via vår plattform Rekrynet. Anna Storgårds jobbar som en av karriärservicens handledare. För både den som ämnar börja studera vid universitetet och för den som har studierna på gång har Anna flera dyrbara råd. – Det är viktigt att återkommande reflektera över det egna kunnandet och att dokumentera det man har gjort. Efter att ha avlagt till exempel en kurs kan du helt enkelt fråga dig vad du vet eller kan nu som du inte visste eller kunde förut. Anna säger att det här stöder självkännedomen, man märker vad man lyckats särskilt bra med och vad som å andra sidan kanske inte är ens intresseområde. Då man är van vid att sätta ord på sin kompetens känns det inte heller lika utmanande att berätta om sitt kunnande då man söker jobb.

Helsingfors universitet

Anna berättar att Uni på flera sätt satsar på att studerande har tät kontakt med arbetslivet. Utbildningarna skall vara så relevanta för arbetslivets krav som möjligt och bland annat skall det ordnas mera så kallade projektkurser. – Projektkurserna går ut på samarbete mellan Uni och företag. I praktiken jobbar företaget tillsammans med studerandena på någon typ av uppdrag. Studerandena får värdefull arbetserfarenhet, viktiga kontakter, samt insyn i vad framtida uppgifter alldeles konkret kan gå ut på. Anna påpekar att det är bra att börja bygga sitt professionella nätverk i tid, eftersom det inte föds över en natt. Också den så kallade expertidentiteten utvecklas under vägens gång. – De verktyg som man har nytta av i arbetslivet får man genom olika och varierande erfarenheter. Under bland annat utbyten eller då man är aktiv inom någon förening lär man sig ofta värdefulla kunskaper om arbetslivet.

Uni på svenska

STÖD FÖR STUDIERNA

Då man skall hitta ett jobb är det nyttigt att börja med att kartlägga de egna styrkorna och intressena. Än en gång är det enklast att gå tillväga genom att ställa sig själv frågor: vad tycker jag om att göra? En hurdan person är jag? Vilka hobbyer har jag? Självkännedom är väldigt viktigt för karriärplaneringen. Efter det här måste man fundera över vad man har att erbjuda en arbetsgivare – varför borde han eller hon anställa just mig? Karriärplanering är även något man lär sig

och som genomgående stöder individen under olika perioder i livet. – Ifall det är svårt att hitta svar på de här frågorna finns karriärservicen till hjälp. Vi har inga färdiga svar, men vi agerar som speglar. Ofta kommer man vidare redan då man får klä tankarna till ord. Ett mer allmänt råd är att vara nyfiken, studera det som intresserar dig och oroa dig inte för framtiden!

Över 98 % av Unis utexaminerade svenskspråkiga magistrar har sysselsatt sig efter examen. De flesta arbetar med ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå. Av de svenskspråkiga sysselsatta utexaminerade arbetar 84 % som högre tjänstemän, chefer eller specialister. Motsvarande andel för samtliga utexaminerade är 81 %.

Bland annat Mervi Palva, Anna Storgårds, Heidi Layne och Minna-Roosa Kanniainen jobbar på karriärservicen.

Uni på svenska

Helsingfors universitet

STÖD FÖR STUDIERNA

SPRÅKCENTRUM

Självstudier, språkklubbar och -kompisar Språkcentrum ansvarar för de obligatoriska språkstudierna i främmande språk och det andra inhemska språket som ingår i examina. Språkcentrum ordnar undervisning på universitetets alla fyra campus och erbjuder också kurser i skrivande och i muntlig färdighet på svenska för studerande med svenska som modersmål. Dessutom ordnar Språkcentrum varje år nybörjar-, fortsättnings- och specialkurser för studenter i ca sexton språk.

Lokalerna för självstudier i språk finns i Lärocentret Aleksandria. Studiehandledarna för självstudier och lärartutorerna hjälper dig att flexibelt studera över 40 olika språk. Språkcentrum ordnar även språkklubbar i avslappnad stämning. I de här får du tillfälle att prata med andra som känner till språket eller har det som modersmål. Språkcentrums informella Språkkompisnätverk ger dig en möjlighet att öva dina språkkunskaper med en infödd talare. Via nätverket kan man söka efter en kompis vars modersmål kan vara vilket som helst. MER INFORMATION Språkcentrum www.helsinki.fi/kksc/svenska

Helsingfors universitet

Uni på svenska

STÖD FÖR STUDIERNA

Språkcentrum ordnar undervisning och stöd i bland annat följande språk

ARABISKA

ESTNISKA

ENGELSKA

ISLÄNDSKA

SPANSKA

NORSKA

ITALIENSKA

FÄRÖISKA

JAPANSKA

UNGERSKA

KINESISKA

EGYPTISKA

PORTUGISISKA

HINDI

FRANSKA

KOREANSKA

SVENSKA

TURKISKA

TYSKA

GREKISKA

DANSKA

LATIN

RYSKA

MED MERA

Uni på svenska

Helsingfors universitet

STÖD FÖR STUDIERNA

ÖPPNA UNIVERSITETET

Öppna universitetets undervisning följer Helsingfors universitets examensfordringar. Undervisningen är öppen för alla, oavsett om du studerar vid universitetet eller inte. Studieprestationer som avlagts vid Öppna universitetet förs in i universitetets studeranderegister. Undervisningen består främst av närundervisning, men en del av kurserna kan också genomföras som webbstudier. Kurserna ordnas huvudsakligen på kvällstid. Information om undervisningen ges på Öppna universitetets webbsidor, som också presenterar Öppna universitetets övriga verksamhet. Öppna universitetet erbjuder kurser i flera läroämnen på svenska. Dessutom finns det ett rikligt utbud av kurser på finska. Om du deltar i en finskspråkig kurs kan du ändå alltid tenta på svenska. Öppna universitetets kurser är avgiftsbelagda. Sommarundervisningen är avgiftsfri för Helsingfors universitets närvaroanmälda grundexamensstuderande. Öppna universitetet arrangerar studier själv och i samarbete med flera olika vuxenutbildningsinstitut på olika håll i landet.

Helsingfors universitet

MER INFORMATION HITTAR DU PÅ helsinki.fi/sv/oppna-universitetet/oppna-universitet

Studierådgivning om Öppna Uni opiskelijaksiavoimeen@helsinki.fi 02941 28100 Kundservice (betjänar enligt tidsbokning) Fabiansgatan 33, 1 våningen

Uni på svenska

Storsits pĂĽ Senatstorget.

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

ALUMNVERKSAMHET

PROFESSORERNA. SILLISEN. KÄRLEKEN. NATIONEN. KAJSA. OMTENTEN. PORTHANIA. ÅSIKTERNA. VAPPEN. SITSEN. OPPONENTEN. VANHA.

Vi fick minnen för livet.

Helsingfors universitet

Uni på svenska

ALUMNVERKSAMHET

VÄNSKAP OCH KUNSKAP FÖR LIVET En evig gemenskap

Nätverka med 7000 alumner som medlem i Alumnföreningen

Universitetsgemenskapen tar inte slut efter examen. Även efter att man blivit färdig lönar det sig att hålla kvar kontakten med universitetet och studiekamrater. Universitetets alumnverksamhet arbetar ständigt för att främja sammanhållningen mellan alumner. Samtidigt kan du hålla dig uppdaterad med förändringar och ny forskning vid universitetet och få veta mera om möjligheter för vidareutbildning och fortbildning. Alla Helsingfors universitets nuvarande och tidigare studenter, forskare och anställda är alumner. I dagens läge har Uni över 200 000 alumner.

Dagens arbetsmarknad präglas allt mer av kontakter och vidden av ditt personliga nätverk. Genom att studera vid Helsingfors universitet berättigas du till att bli medlem av Alumnföreningen som består av 7000 tidigare studerande, vilket i sig utgör ett ovärderligt och livslångt kontaktnät. Alumnföreningens medlemmar hjälper studenterna till bättre karriärmöjligheter genom att organisera mentorprogram, karriärevenemang, speed networking, jobbskuggning samt möjlighet till volontärarbete och tillgång till en sluten LinkedIn-grupp. Som medlem av Alumnföreningen får du tillgång till ett unikt och tvärvetenskapligt program bestående av seminarier, föreläsningar, resor, fester, tidningen Yliopisto hem eller till din arbetsplats, rabatt på konsertbiljetter, tidningar, böcker, kurser och motionstjänster samt en möjlighet att medverka i att utveckla universitetet.

Alumncampus Alumncampus är en avgiftsfri nättjänst för alla utexaminerade. Via Alumncampus får du regelbundet information om alumnevenemang och nyheter om universitetet. Förutom det har campuset en mängd funktioner som gör det lätt för dig att hålla kontakten med dina studiekompisar. Via Alumncampus får du bland annat vetenskapsnyheter i ett nyhetsbrev, en e-postadress för alumner, karriärservice för nyutexaminerade, information om fortbildningsmöjligheter och universitetets bibliotekstjänster.

MER OM ALUMNFÖRENINGEN PÅ www.helsinki.fi/alumnforeningen

LÄS MER PÅ www.helsinki.fi/alumn

VEM ÄR EN ALUMN?

NÄTVERKA

STÖD

Alla som har fått studierätt vid Helsingfors universitet med eller utan avlagd examen. Forskare, nuvarande och tidigare anställda, professorer och studerande är alumner.

med tusentals andra alumner

sysselsättning av studenter

Uni på svenska

DELTA

LÄR

i program och akademiskt frivilligarbete

för livet genom att upprätthålla kontakten med universitetet

Helsingfors universitet

KAPITEL 3 â&#x20AC;&#x201D; STUDIER

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

ATT VÄRNA OM MILJÖ OCH MÄNNISKA

Uni på svenska

Helsingfors universitet

ATT VÄRNA OM MILJÖ OCH MÄNNISKA

På campus Vik kan du undersöka livets alla former och processer. Studier i Vik ger dig möjlighet att experimentera i labbet eller upptäcka naturen och miljön ute på fältet.

Brinner du för klimat- och miljöfrågor eller hållbar utveckling? Vill du lära dig mera om maten vi äter, användningen av våra naturtillgångar eller agrikultur? Studier av skog, miljö och biologi omfattar allt från lantbruksvetenskaper till miljö- och livsmedelsekonomi och molekylära biovetenskaper. Betydelsen av bio- och miljövetenskapligt kunnande i samhället har ökat betydligt under de senaste årtiondena och dess tillämpningar är avgörande inom hållbar utveckling och framtidens miljöskydd.

Arbetsmarknaden behöver miljöexperter och -sakkunniga för administration, media och ledarskap samt miljöforskare inom forskningsinstitut. Inom flera av programmen kan du välja att bli ämneslärare, det vill säga undervisa i biologi. Efter examen inom utbildningsprogrammen i Vik kan du också jobba som expert och rådgivare inom lantbruk, jordbrukspolitik och landsbygdens utveckling. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga agronomer som det råder stor brist på. Läs mer i registret på sidan 120.

Om du är intresserad av levande organismer och livets processer, lantbruk, hållbar användning av naturtillgångarna och livsmedel är studierna på campuset i Vik något för dig. Inom flera program kan du avlägga studier på svenska och biologi kan du studera på svenska under hela första studieåret.

Helsingfors universitet

PÅ CAMPUS VIK FINNS FÖLJANDE KANDIDATPROGRAM • Biologi • Lantbruksvetenskaper • Miljö- och livsmedelsekonomi • Miljövetenskaper • Molekylära biovetenskaper • Skogsvetenskaper • Livsmedelsvetenskaper • Utbildningsprogrammet för veterinärmedicin * • Utbildningsprogrammet för farmaceutexamen *

* Utbildningsprogrammen för veterinärmedicin och farmaceutexamen kan du läsa mer om i avsnittet Medicin och hälsovetenskaper på sidorna 69–75.

Uni på svenska

CAMPUS VIK

S TI

SBÅ

GEN

ÄG

VIK

ÄG

ÅG

MUSTIA LAGATA N

PA S

RÖ

ATA

ÄG

FÖ

VÄ

ÖK IGE

ÅR

Ur både nationellt och europeiskt perspektiv har campuset en betydelsefull roll inom biobranschen. Campuset finns knappa tio kilometer nordost om stadscentrum och ligger geografiskt sett i Helsingfors mittpunkt. Intill campuset finns universitetets djursjukhus, växthus, samt försöksgården med sina kor och

GÅ

VÄ

SST

Gammelstadsvikens naturskyddsområde med sitt rika fågelliv. På campuset finns flera UniCafé-studentrestauranger och UniSports motionstjänster. På gångavstånd till Unis byggnader finns också en hel del studentbostäder.

1 . I N F O C E N T R E T K O R O N A O C H C A M P U S B I B L I O T E K E T 2 . A – E - H U S E N ( T. E X . L A N T B R U K S V E T E N S K A P E R , S K O G S V E T E N S K A P E R O C H M I L J Ö - O C H L I V S M E D E L S E K O N O M I ) 3 . E E - O C H F - H U S E N S A M T E V I R A ( T. E X . V E T E R I N Ä R M E D I C I N O C H L I V S M E D E L S V E T E N S K A P E R ) 4 . V I K S G Å R D 5 . B I O C E N T E R 1 – 3 ( T. E X . B I O L O G I , M I L J Ö V E T E N S K A P E R , FA R M A C I O C H M O L E K Y L Ä R A B I O V E T E N S K A P E R ) 6 . C U LT I VAT O R I O C H I I 7. VÄ X T H U S 8 . M I L J Ö H U S E T 9 . U N I V E R S I T E T E T S D J U R S J U K H U S 1 0 . U N D E R V I S N I N G S - O C H F Ö R S Ö K S G Å R D E N

UNICAFÉ

UNISPORT

UNIVERSITETET

S T U D E N T B O S TÄ D E R

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

STUDENT

PARGASBON SOM HAR HITTAT SITT HEM I VIK Sara Willberg är hemma från en gård i Pargas med ett femtiotal köttkor. Efter gymnasiet bestämde hon sig för att börja studera husdjursvetenskap vid Helsingfors universitet. Flytten till huvudstaden innebar mycket nytt för Sara som inte kände någon i Helsingfors.

– Nog var det en och annan som blev litet överraskad då jag berättade i hemtrakten om att jag skall flytta till storstaden. Men campus Vik där jag både studerar och bor är skönt med tanke på att det finns åkrar och kossor här. Kontrasten mellan Helsingfors och Pargas är naturligtvis stor, men jag trivs i Vik. För Sara har det alltid varit mer eller mindre klart att hon vill studera något som har med lantbruk att göra. Inom hennes ämnesområde är det ganska vanligt att man har en liknande bakgrund som hon, det vill säga att man är hemma från en gård. – Jag bor i en studiecell och delar kök med tio andra som studerar inom samma fält som jag. Utav de här har nästan alla kossor hemma, så vi är likasinnade och stämningen är bra. Många kommer också från andra delar i landet utanför Nyland. Innan Sara hade bestämt sig för att söka till Uni var hon tveksam över huruvida hon skulle klara sig på sitt modersmål svenska i storstaden och vid universitetet. Även om Sara hade goda skolvitsord i finska hade hon egentligen aldrig talat språket. – Jag kommer ihåg att vi tillsammans med mitt gymnasium var på studiebesök till Helsingfors universitet, och då sade en Uni-studerande som var hemma från Närpes att man nog klarar sig på svenska. Då tänkte jag att ifall den här personen kan fixa det så kan också jag!

Helsingfors universitet

Och så har det varit. Sara studerar för fjärde året och har nyss inlett magisterstudierna efter att ha avlagt sin lägre högskoleexamen. Sara har inriktat sig på husdjursvetenskap som konkret går ut på att lära sig om djurens föda och hälsa. Utöver det här har Sara studerat lantbruksekonomi. – Särskilt bra tyckte jag om studiepraktiken. Då spenderade jag fyra månader på en finskspråkig mjölkgård i Tarvasjoki drygt 30 kilometer nordost om Åbo. Utöver arbetet med djuren och på gården lärde jag mig en hel del finska. Det har varit nyttigt och sänkt ribban för att tala språket. Ända sedan första hösten vid Uni har Sara varit aktiv inom sin egen ämnesförening, Svenska Studenters Agro-Forst Förening r.f. Studentlivet som helhet har gett Sara många nya upplevelser. – Förutom att det har varit jätteroligt att vara med i föreningen så har jag blivit bland annat betydligt modigare att tala med folk och ta kontakt. Jag har fått många nya vänner och tillsammans har vi till exempel rest utomlands. Vi gjorde en studieresa till Amsterdam där vi besökte en tulpanodling och en till Dublin där vi var på en fårfarm. Nästan varje veckoslut åker Sara hem till Pargas, där hon har en hel del på gång. – Jag odlar bland annat morötter, rödbetor, frilandsgurka, tomater, broccoli, örter, jordgubbar och hallon.

Uni på svenska

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

Den rågodling jag hade i somras gav mig ungefär trettio kilo råggryn, och av dem kokar jag gröt varje morgon i Vik. Även om Sara inte är säker på att hon någon dag vill ta över föräldrarnas gård i Pargas är kopplingen mellan studierna och arbetet hemma till nytta. Tack vare sina studier säger Sara att hon bland annat lärt sig om vilken föda och vilka näringsämnen djur behöver

Uni på svenska

i olika utvecklingsfaser. Hon hoppas på att eventuellt också i samband med sin pro gradu-avhandling, det vill säga slutarbetet för magisterexamen kunna forska i en fråga som är aktuell på hemmafronten. – I Sverige har man fått tecken på att kor möjligtvis avlidit efter att ha ätit ekollon. Jag skulle vara intresserad av att undersöka det här närmare: är det så att ekollon faktiskt är farliga för kor och varför i så fall?

Helsingfors universitet

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

Helsingfors universitet

Uni på svenska

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

ALUMN

MILJÖEKONOMENS INTERNATIONELLA VARDAG Maria Vuorelma brinner för miljöfrågor och vill se en grönare framtid. Maria har studerat miljöekonomi vid Helsingfors universitet och jobbar i dag som handläggare för Statens Energimyndighet i Sverige.

– Jag är inte av den traditionella skogsmulletypen även om jag nog tycker om att röra mig i naturen. Mitt intresse för miljöfrågor handlar mer om miljöns egenvärde, som kanske härstammar från en stark empatikänsla för alla levande ting. Maria är särskilt insatt i frågor som berör klimatpolitik på ett internationellt plan. Hon jobbar med olika forskningsprojekt världen över och samarbetar med föreningar, organisationer och statliga organ. Här är Marias goda språkkunskaper till stor nytta. – Utöver finska, svenska och engelska, förstår jag danska och norska. Jag kan också grunderna i några andra europeiska språk. Språkkunskaper är alltid värdefulla! Bland annat då jag deltog i klimatförhandlingarna i Lima, Peru hade jag nytta av att förstå en del spanska. Utöver miljöekonomi och språk har Maria studerat socialpsykologi. Hon berättar att ekonomi och psykologi går tätt hand i hand. En förståelse för socialpsykologi, det vill säga hur människor tänker och fungerar i massor, stöder det nationalekonomiska, som följer och förutspår det samma. Tror majoriteten till exempel att det kommer att bli ekonomiskt bättre eller sämre tider så blir det ofta så. – Mitt bästa råd till unga är nog att gör modiga val och välj spännande ämneskombinationer. Det vidgar dina vyer! Att vara nyfiken och öppet fråga om saker du inte känner till är också viktigt. Du lär dig bäst genom att vara aktiv och uppmärksam.

Uni på svenska

Ett ivrigt engagemang i studielivet har stött Marias senare karriärutveckling. Under studietiden var Maria ekonomiansvarig för sin egen ämnesförening, och ansvarade för föreningens första årsfest någonsin. Det här kom att påverka hennes framtid mer än hon kunde ana. – I samband med årsfesten lade en konsult märke till mig. Han gillade mitt sätt att arbeta och jag kom att skriva mitt slutarbete för företaget. Det jobbet förde in mig på internationell klimatpolitik, och på det spåret är jag fortfarande. För att hitta din plats i arbetslivet lönar det sig att tänka brett och beakta många olika möjligheter. Du har inget att förlora då du tar kontakt med och visar ditt intresse för arbetsgivare som du vill jobba för. För att ta hand om både miljöns och människornas välmående är det viktigt att rikta blickarna framåt säger Maria. Energisektorn står i dag för den överlägset största delen av utsläppen. En fossilfri framtid är utmaningen vi nu står inför. – Om man som privatperson vill delta i att bygga en hållbar framtid och göra klimatsmarta val kan man fundera på vad man kan påverka inom de tre områden som en privatpersons utsläpp kommer ifrån: hur vi bor, hur vi rör oss och vad vi äter. Viktigast är ändå att rösta på en beslutsfattare som gör det möjligt för var och en av oss att fatta vettiga val i vardagen. Eller göra som jag och jobba för prissättning av utsläpp så att det skall vara dyrt att göra fel och billigt att göra rätt.

Helsingfors universitet

Biocenter 1 pĂĽ campus Vik.

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

FORSKARKOLUMN I SKOGSVETENSKAPER

BLI EXPERT PÅ FINLANDS VIKTIGASTE NATURRESURS

Finland är ett av världens mest skogbeklädda länder. Träd växer överallt i de mest skilda förhållanden. Från ekar i frodiga lundar i söder till vindpinade björkar på fjällsluttningar i norr. Skogen är självklar för de flesta av oss på ett sätt som skiljer oss från människor från många andra länder. Skogen är också en resurs som står för mycket av Finlands välfärd. Den ger oss arbeten, exportinkomster och många olika produkter. I den framtida bioekonomin har skogen utpekats som en av de viktigaste hörnpelarna för Finlands utveckling. Samtidigt har det också höjts varnande röster för överexploatering och skövling. Inom skogsvetenskaperna utbildar vi forstmästare som har kunskap och förmåga att förstå och fatta beslut inom detta komplexa system som skogen utgör. Vi undervisar och forskar inom allt möjligt som har med skog, träd och skogliga produkter att göra. Här samsas teoretiker och praktiker, smala specialister och breda generalister, för att vi ska kunna få en så bra grund som möjligt att utbilda studenter. Det finns stora möjligheter att som student specialisera sig på något som man är särskilt intresserad av, men också möjligheter att lyfta blicken och få en bred vy över skogen och dess roll i samhället. Vi har naturligtvis en bas i traditionell skogskunskap, som skogsskötsel, ekologi, virkeslära, skogsekonomi med mera. Men hela tiden så ändras förutsättningarna och då måste också utbildningen ändras. Ett exempel är skogsuppskattning, det vill säga att mäta stående träd. Vi använder fortfarande ofta enkla instrument, men dessutom har det allt mer kommit att handla om utnyttjande av fjärranalys, som satellitbilder och laserskanning av olika slag. Här pågår ett intensivt forskningsarbete som också avspeglar sig i utbildningen. Var får man då jobb som färdig forstmästare? Naturligtvis är fortfarande olika delar av skogssektorn, som skogsindustrin, skogscentralerna och andra organisationer, de vanligaste arbetsgivarna. Men vi har också exempel på forstmästare som blir lärare, programmerare, forskare, journalister, jobbar utomlands med mera. Så har du ett intresse för skog och träd, så har vi en utbildning som kan anpassa sig efter dina intressen och färdigheter. Välkommen.

Bo Dahlin

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER

ATT LÄKA OCH LINDRA

Uni på svenska

Helsingfors universitet

ATT LÄKA OCH LINDRA

Studier inom medicinska områden och farmaci lär dig att läka och lindra sjukdomar hos såväl människa som djur. Landets svenskkunniga läkare, tandläkare, veterinärer och provisorer utbildas av Uni.

Drömmer du om ett yrke inom medicin eller farmaci? Brinner du för djurens välmående? I utbildningarna inom medicin, farmaci och veterinärmedicin lär du dig att värna om människornas och djurens hälsa och välfärd. I arbetet som läkare eller tandläkare behöver du en stark medicinsk eller odontologisk vetenskaplig grund, men samtidigt behöver du också färdigheter i att möta människan bakom sjukdomen. På campus Mejlans erbjuds studier i medicin och odontologi. Om du vill lära dig hur man utvecklar nya läkemedel och hur de fungerar är farmaci något för dig. Farmaci är en mångvetenskaplig disciplin som har specialiserat sig på läkemedelsförsörjning och som i första hand med hjälp av tillämpade naturvetenskaper, hälsovetenskaper och delvis också samhällsvetenskaper studerar olika läkemedel.

Helsingfors universitet

Veterinärer arbetar i många olika sammanhang för att värna om djurens och människornas hälsa samt för att slå vakt om miljön. I Finland kan du studera veterinärmedicin endast vid Uni. Hälsovårdsbranschen behöver språkkunniga läkare, tandläkare, farmaceuter, provisorer och veterinärer. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga läkare, tandläkare, veterinärer och provisorer. Efter en examen från Uni har du goda och många olika möjligheter att få ett givande arbete. I Mejlans kan du också bli insatt i det mentala, det vill säga studera psykologi eller bli expert på människans sätt att kommunicera, använda sin röst och sitt språk och tal, med andra ord bli logoped.

PÅ CAMPUS MEJLANS FINNS FÖLJANDE PROGRAM • Medicin (högre högskoleexamen) • Odontologi (högre högskoleexamen) • Odontologi • Logopedi • Psykologi

Utbildningsprogrammen i veterinärmedicin och farmaci finns på campus Vik. Du kan läsa mer om utbildningsprogrammen i det här avsnittet om medicin och hälsovetenskaper. Om du å andra sidan vill bekanta dig med campus Vik och campusets övriga utbildningar se sidorna 59–67.

Läs mer i registret på sidan 124.

Uni på svenska

CAMPUS MEJLANS

B RU N A K Ä R R S VÄ G E N

STOCKHOLMSGA TAN

4 M

6 PA

CI U

SS G AT A N

PE LI US

GA TA N

Stadsdelen Mejlans ligger vid havet, ca fyra kilometer nordväst om centrum av Helsingfors. Området är känt för sitt stora sjukhusområde, dit också Unis campusområde hör. På campuset

hittar du bland annat en UniCafé-studentrestaurang och också UniSports gym finns på nära håll.

1. BIOMEDIUM HELSINKI 2 2. BIOMEDICUM HELSINKI 1 3. CENTRALBIBLIOTEKET FÖR HÄLSOVETENSKAPER (TERKKO) 4. HAARTMANINSTITUTET 5. BYGGNADERNA I BRUNAKÄRR 6. KLINIKEN FÖR CANCERSJUKDOMAR 7. TORNSJUKHUSET OCH TRIANGELSJUKHUSET 8. HAARTMANSKA SJUKHUSET 9. ÖGON- OCH ÖRONSJUKHUSET 10. KVINNOKLINIKEN 11. DET NYA BARNSJUKHUSET 12. BARNETS BORG

UNICAFÉ

UNISPORT

UNIVERSITETET

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER

ALUMN

MED PATIENTEN I ÅTANKE Staffan Berg har studerat farmaci vid Helsingfors universitet. Apoteksvärlden var bekant för honom redan innan studietiden eftersom hans mamma är farmaceut och har jobbat med kundbetjäning på apotek. Staffan själv valde en annan bana inom farmacin.

– Jag jobbar som forskare på ett läkemedelsföretag och trivs fantastiskt bra med mitt jobb. Att experimentera är både roligt och intressant, samtidigt som det jag gör är till nytta för andra människor. Det är givande att få utlopp för min vetenskapliga nyfikenhet och att veta att jag bidrar till att ge någon en bättre livskvalitet. Staffan berättar att farmaci är ett brett område och det är möjligt att fördjupa sig i olika delar. För honom var valet av specialiseringsområde inte särskilt svårt. – Ganska snabbt klarnade det för mig att jag ville inrikta mig på och arbeta med forskning och produktutveckling. I samband med provisorsstudierna, det vill säga den högre högskoleexamen var jag på ett utbyte i Salt Lake City i USA och det var då jag insåg att jag i framtiden vill jobba med läkemedelsutveckling. Under utbytet jobbade jag i laboratorium med den experimentella delen av mitt examensarbete som handlar om ett målstyrt läkemedel mot cancer. Efter studierna i gymnasiet ville Staffan fortsätta med något som kombinerar kemi och biologi. Hans andra alternativ var biokemi, men farmacin kändes mer bekant och konkret. Ursprungligen kommer Staffan från Korsnäs. Under studietiden trivdes han väldigt bra i Helsingfors för han tycker att staden har mycket att erbjuda och är lagom stor. – Helsingfors var inte alls bekant för mig då jag flyttade till orten. Det första halvåret var det tyngsta, sedan kom man in i det hela. Vad gäller studierna och mitt modersmål så brukade jag alltid skriva till exempel tenter på svenska även om undervisningen var på finska eller engelska.

Helsingfors universitet

I dag bor Staffan i Göteborg och har nyligen fått anställning på ett företag som sysslar med läkemedelsforskning. Kort sagt går hans arbete ut på att undersöka och säkerställa att läkemedel absorberas i kroppen, oftast från tarmen. De mediciner som han arbetar med är avsedda för hjärtsjukdomar och diabetes. – Mina vardagliga uppgifter varierar jättemycket och det är något jag uppskattar. Någon dag kanske jag spenderar helt och hållet i labbet, en annan modellerar jag simulationer med dator, en tredje sitter jag på möten med vårt forskningsteam. Tillsammans med gruppen driver vi igenom stora projekt. Jag strävar alltid efter att ha den potentiella patienten i åtanke, det att mitt arbete kan påverka någons liv avsevärt. Processen då man skapar och utvecklar nya mediciner är lång och tar flera år berättar Staffan. Allt börjar från att identifiera ett hurdant läkemedel som behövs, vad det är som man skall få bukt på. I samband med det här undersöks olika fysiologiska processer och kemiska molekyler i kroppen för att få reda på hur man kan rätta till det som gått fel. Efter det här syntetiserar man en molekyl som optimeras efter hand. Effekt och säkerhet testas noggrant i flera omgångar innan man till slut studerar läkemedlets effekt i människor. – Det hela är en komplicerad process som man studerar en längre tid om man valt att inrikta sig på biofarmaci och farmakokinetik som Staffan gjort. Staffan påpekar att läkemedel alltid kommer att behövas, inte minst i framtiden då stora åldersklasser blir äldre. Möjligheterna att få jobb är bra och arbetsuppgifterna mångsidiga.

Uni på svenska

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER

– I Finland sysselsätter sig de flesta på apotek, men ute i världen finns det gott om läkemedelsföretag. Överlag är branschen ganska liten i Finland jämfört med länder som Sverige, Danmark, Tyskland, England eller USA. För den som studerar farmaci är Staffans tips att redan i ett tidigt skede engagera sig i olika forsknings-

Uni på svenska

projekt för att se vad det experimentella arbetet går ut på och för att komma in också på den sidan. – Jag är glad över att ha bred erfarenhet i bakfickan. Det är en av orsakerna till att jag i dag är där jag är, till att jag varje dag set framemot att gå på jobb. Såhär har jag inte känt med någon annan arbetsplats tidigare i livet.

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

FORSKARKOLUMN I VETERINÄRMEDICIN

DJURVÄLFÄRD — ETT GEMENSAMT ANSVAR Hur mår djuren på de finska svingårdarna? Har broilers nytta av sittpinnar? När är rätt ålder att överlämna hundvalpar till sina nya hem? Hur kan man bäst lindra smärta vid avhorning av kalvar eller kastrering av grisar? Djurvälfärd definieras allmänt som djurets egen upplevelse av sin fysiska och psykiska tillvaro. Eftersom vi inte kan fråga djuren direkt hur de mår, estimerar vi inom djurvälfärdsforskningen djurens upplevelser med mångdisciplinära, indirekta metoder. Basen för djurvälfärdsforskningen ligger i beteendestudier och mätningar av hormonnivåer relaterade till stress, men vi är också intresserade av, bland annat, djurens hälsa och prestationsnivå. Djurvälfärdsforskningen stöder beslutsfattare då lagar skall stiftas eller implementeras, men ökar även allmänt kunskapen om djuren och deras behov, samt ger verktyg för djurägare att förbättra djurens välfärd. Vi strävar till att jobba med de frågor som är mest relevanta för producenter, beslutsfattare, den samhälleliga debatten, och framförallt för djuren, samtidigt som vi även sysslar med basforskning för att öka kunskapen om våra husdjur, om deras behov, och om hur man bättre kunde mäta deras välfärd. Ett forskningsämne som är väldigt aktuellt för den samhälleliga debatten inom EU är svansbitning hos svin. Svansbitning är ett allmänt, stressrelaterat beteendeproblem, som lett till att grisarnas svansar kapas av i de flesta länder, för att minska risken för svansbitning. I Finland är det av djurskyddsskäl förbjudet att kupera grisarnas svansar. Svansbitningsforskningen är även ett bra exempel på mångfalden av metoder och infallsvinklar vi jobbar med. Under årens lopp har vi bland annat undersökt svansbitande svins stressfysiologi, hälsa, beteende och signalsubstanser i hjärnan, vi har tittat på ytstrukturen i deras tarmar och på kopplingen mellan svansbitning och köttkvalitet. Men vi har även varit med och räknat ut hur svansbitning påverkar gårdarnas ekonomi och vi har undersökt vilka faktorer på finska svingårdar som påverkar risken för svansbitning. Djurbeteende är givande och intressant att jobba med, men innebär massor med timmar framför videoinspelningar av djur i olika situationer, alternativt direkta observationer av dessa. Djurs välfärd väcker ofta intresse bland studenter, så tacksamt nog kan vi oftast rekrytera motiverade studenter till våra projekt. Jag undrar om vi genomfört ett enda projekt utan att det gett upphov till minst ett slutarbete i form av en licentiat- eller pro gradu-avhandling! Inom mitt läroämne – husdjurshållning och välfärd – undervisar vi kommande veterinärer i ämnen som är nära kopplade till vår forskning. Vi erbjuder även tillvalskurser, som i mån av möjlighet är öppna för studenter från andra utbildningsprogram. Under dessa kan man lära sig bland annat om husdjurens beteende, produktionsmiljöns inverkan på djurens välfärd, om djuretik, lagstiftning, och om välfärds- och beteendeforskningens metoder. Vill du veta mer om vår forskningsgrupp och våra aktiviteter, besök gärna vår hemsida (endast på finska): https://www.helsinki.fi/fi/tutkimusryhmat/ elainten-hyvinvoinnin-tutkimuskeskus

Uni på svenska

Anna Valros

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

GER AN DE KLERK / UNSPL ASH

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

ATT FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

Uni på svenska

Helsingfors universitet

ATT FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

Vill du skipa rättvisa, lära dig för att lära, bli insatt i kultur och språk eller fundera över livets stora och små frågor? Om du känner för att studera mänskligheten och människan samt hennes historia, nutid och framtid är studier på centrumcampus något för dig. Området för humaniora och samhällsvetenskaper inbegriper allt från människans utveckling och lärande till juridik, historia, filosofi, språk samt till exempel forskning av olika kulturer eller konst. Det mångkulturella samhället och världen omkring oss gör det allt nödvändigare att förstå hur olika samhällen fungerar och hur människorna samverkar. PEDAGOGIK Studier av människans beteende och lärande innebär att förstå hur människor växer, utvecklas, lär sig och kommunicerar. Området omfattar allt från småbarnspedagogik till undervisning och individens livscykler. Kunskaper i pedagogik behövs i många sammanhang. Du blir specialist på bland annat hur människor tar till sig information och fungerar på såväl individ-, gruppsom samhällsnivå. Uni har ett brett utbud av studier på svenska inom pedagogiken: du kan välja att bli klasslärare, barnträdgårdslärare eller allmän- och vuxenpedagog och studera på svenska på både kandidat- och magisternivå. Pedagogiken som vetenskap undersöker människans uppväxt, utveckling och lärande samt hur dessa processer främjas genom fostran och undervisning. Studierna är mångsidiga och genom valfria studier kan du skräddarsy din egen kompetensprofil. Sysselsättningsläget är gott för utexaminerade pedagoger

Helsingfors universitet

som behövs i olika uppgifter både inom privata företag och inom den statliga och kommunala sektorn. SAMHÄLLE, JURIDIK, SPRÅK OCH KULTUR Språkkunniga humanister behövs såväl inom den privata sektorn som offentlig förvaltning. Du kan bli till exempel språkoch kulturvetare, lärare, journalist eller expert inom museibranschen, skolväsendet eller media och kommunikation. Filosofi, historia, nordiska språk och litteraturer samt kultur och kommunikation kan du studera helt på svenska. Om du å andra sidan vill analysera och lösa juridiska problem samt tolka och til�lämpa rättsreglerna är studier i juridik ditt val. En betydande del av undervisningen i juridik ges på svenska och Uni är den enda instansen i Finland vid vilken man kan bli juris magister med svenska som examensspråk. Om du är intresserad av samhällsvetenskaper erbjuder Svenska social- och kommunalhögskolan mångsidiga möjligheter. Du kan inrikta dig på socialpsykologi, sociologi, socialt arbete och socialpolitik, journalistik, rättsvetenskap eller statskunskap med förvaltning. Såväl studierna som examen avlägger du på svenska. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga socialarbetare och socialpsykologer, och är det enda univer-

sitetet som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska. Uni utbildar även teologer för olika uppgifter inom kyrkan och samhället. Du kan också välja att bli lärare i religion. Inom teologin sker undervisning huvudsakligen på finska men du har alltid rätt att skriva tenter, övningsarbeten, studiedagböcker och annat på svenska. Läs mer i registret på sidan 126. PÅ CENTRUMCAMPUS FINNS FÖLJANDE PROGRAM • Filosofi • Finskugriska och nordiska språk och litteraturer • Historia • Pedagogik • Samhällsvetenskaper vid Soc&kom • Juridik (utbildningsprogrammet för rättsnotarie) • Sociala vetenskaper • Ekonomi • Konstforskning • Kulturforskning • Politik, medier och kommunikation • Samhälle i förändring • Språk • Teologi och religionsforskning

Uni på svenska

KAJ S

ANI E

MIS

TRA NDE

LÅNGA BRON

CENTRUMCAMPUS

G ER

BROBERGSTERR ASSEN

4 2

ELISABETSGATAN

K A JS A N I E M I PA R K E N

FA BI A NSGATA N

BERGGATAN

16 15 14

13 MIK AELSGATAN

SNELLMANSGATAN

AN JS KA

17 JÄ R N VÄ G S T O R G E T

UNIONSGATAN

DOMKYRK AN UNIVERSITETSGATAN

11 SENATSTORGET ALEX ANDERSGATAN

NORR A ESPLANADEN

SALUTORGET

E SPL A N A DPA R K E N

H AV I S A MA NDA

SÖDR A ESPLANADEN

Centrumcampus finns i Helsingfors hjärta. I Kajsahuset hittar du också ett av landets största bibliotek, det vill säga Unis huvudbibliotek. Intill Kajsa finns Lärocentret Aleksandria, som tillsammans med biblioteket är väldigt populärt bland studerande. Många kommer nästan dagligen till Kajsa och

Aleksandria för att studera och träffa studiekompisar. Utöver det här finns Nationalbiblioteket och Språkcentrum, samt flera UniCafé-studentrestauranger och UniSports motionstjänster i centrum. Också många av Unis ämnesföreningar och nationer har sina utrymmen på eller i närheten av campuset.

1 . K A J S A N I E M I B O TA N I S K A T R Ä D G Å R D 2 . A U R O R A 3 . M I N E R VA 4 . P S Y C H O L O G I C U M O C H AT H E N A 5 . S TAT S V E T E N S K A P E R 6 . S V E N S K A S O C I A L - O C H K O M M U N A L H Ö G S K O L A N , S O C & K O M 7. F O R S T H U S E T 8 . A L E X A N D E R I N S T I T U T E T 9 . T O P E L I A 1 0 . N AT I O N A L B I B L I O T E K E T 1 1 . H U V U D B Y G G N A D E N 1 2 . TA N K E H Ö R N A N 2 0 1 7 1 3 . P O R T H A N I A 1 4 . T E O L O G I 1 5 . S P R Å K C E N T R U M 1 6 . A L E K S A N D R I A 1 7. K A J S A H U S E T O C H U N I V E R S I T E T E T S H U V U D B I B L I O T E K

UNICAFÉ

UNISPORT

UNIVERSITETET

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

STUDENT

HISTORIA, HÅRDROCK OCH HELSINGFORS Efter att ha vuxit upp i lilla byn Snappertuna i Raseborg drog storleken, valmöjligheterna och musikutbudet Martin Pettersson till Helsingfors.

– Jag har alltid tänkt mig att jag ska studera i Helsingfors, säger Martin som studerar historia på svenska. Med det blev verklighet först under Martins andra studieår. Första studieåret gick av stapeln vid Åbo Akademi där Martin trivdes bra, men han kunde inte släppa tanken på att studera i Helsingfors. Så han sökte på nytt till Uni och blev antagen. Nu är Martin inne på sitt tredje studieår i Helsingfors och har just inlett magisterstudierna. Orsaken till att Martin började studera just historia är bekant för många. Han hade en bra historielärare som väckte hans intresse för ämnet. Men det starkaste minnet av historieintresset är från barndomen då Martin läste Bamsetidningar och Bamse och tidsmaskinen gjorde ett starkt intryck. Martin tyckte att tanken på att resa tillbaka i tiden och uppleva helt annorlunda världar var jättehäftig. – Historia fascinerar mig för att jag vill förstå människans och samhällets utveckling. För att förstå dagens tid måste man förstå historian. Jag är också mycket intresserad av hur man använder sig av alternativt missbrukar historian för att uppnå olika mål i dag, berättar Martin. Historia har gett en djupare förståelse för dagens värld. När Martin inledde studierna ville han bli lärare i historia och samhällslära. Han hade tidigare vikarierat i skolor och tyckte om det. Därför har han också studerat både nationalekonomi och statskunskap vid Uni. Men att bli lärare är inte längre Martins huvudplan. – Jag vet inte exakt vad jag vill jobba med. Jag tycker väldigt mycket om och är bra på att skriva. Jag skulle gärna skriva skönlitterärt. Vid sidan om studierna jobbar Martin som guide på museer. Trots att jobbet är givande och ger möjligheten att ge besökare aha-upplevelser, tror Martin inte att han kommer att jobba på museer hela livet. – Min filosofi är att saker löser sig. Jag tror inte att någon i min generation förväntar sig att få ett tillsvi-

Helsingfors universitet

darejobb där man jobbar resten av livet. Arbetsmarknaden har förändrats så mycket att jag förväntar mig flera tidsbundna kontrakt och att man måste skapa sina egna jobb. Jag kan också tänka mig någon form av företagande. Historia ska man studera främst för att man är intresserad av själva ämnet, säger Martin. Om det inte fanns några realiteter att beakta skulle Martin vilja vara författare. – Jag skulle skriva skönlitterärt, klä mig i basker, sitta på caféer och filosofera och gå på teater, säger Martin med glimten i ögat. Historia finns som ett helt svenskspråkigt ämne både som kandidat- och magisterstudier vid Uni. Martin har ändå läst en hel del kurser på finska och engelska, för då är valmöjligheterna fler. – Jag har bara talat svenska hemma, men klarat mig bra ändå. Det märks att det främst är tvåspråkiga personer från huvudstadsregionen som studerar här. Men jag skulle uppmuntra alla svenskspråkiga studerande att kliva ur sin bekvämlighetszon och våga kasta in sig i en tvåspråkig miljö. Martin upplever att all väsentlig information finns på svenska. Dessutom skriver han alla tentamenssvar på svenska oberoende av vilket språk själva kursen går på. Ungefär tio personer per år antas till historia på svenska och de svenskspråkiga blir ett tajt gäng. Den svenskspråkiga ämnesföreningen för historia Historicus var också väldigt viktig för Martin till en början. Senare när studier och museijobb tagit upp allt mer av tiden har han prioriterat ett annat intresseområde; hårdrocken. Också för det här har Martin hittat sitt sammanhang vid Helsingfors universitet, nämligen intresseföreningen Hyrmy, metallens och hårdrockens vänner där Martin sitter med i styrelsen. Vurmen för Helsingfors, fascinationen för historia och intresset för hårdrock kombineras i Martins studier vid Helsingfors universitet.

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Nationalbiblioteket vid Helsingfors universitet, centrumcampus.

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

FORSKARKOLUMN I FILOSOFI

DE STÖRSTA ÄVENTYREN FINNS NÄRMARE ÄN DU TROR Ett liv utan filosofi är inte värt att leva. Ungefär så sa den för sin fulhet kända filosofen Sokrates åt sina kompisar i Atens folkförsamling dagen efter att de hade dömt honom till döden. Det är tveksamt om Sokrates hade helt rätt. Det går kanske att leva utan filosofi. Kanske. Problemet är att filosofin är försåtlig. När man minst anar det finns den där, och den kan vara svår att köra bort. Du undrar varför så många flickor kastar boll på ett annat sätt än pojkar. Hela kroppen kommer liksom inte med. Och du undrar hur det kan finnas normalbegåvade unga män som tycker att rikedom är ett tecken på framgång och som beundrar miljonärer som är kända för sin fräckhet. Du märker att du inte vet vilket som får det att svindla mera: tanken att tid och materia uppstod samtidigt vid universums plötsliga födelse i Big Bang eller tanken att tid, och kanske materia, fanns före Big Bang. Du upptäcker att en sida av dig tänker att matta, logik och naturvetenskap handlar som sådant som man verkligen kan veta medan allt som gäller moral och konst egentligen är subjektivt. En annan sida av dig tänker att det inte bara är du som tycker att det är fel att hålla kor och grisar instängda i trånga bås hela livet eller att bedra sin kompis. Du har svårt att skaka av dig en känsla av ursinne och vanmakt varje gång du minns att du lever i en tid då vi kan skicka människor till månen och snart kanske till Mars samtidigt som vi inte kan utplåna svälten och krigen på vår egen planet. Du märker att livet är värt att leva, och du undrar varför det är så. I alla de här fallen är du drabbad av filosofin. Filosofin ligger, kan man säga, alltid i bakhåll för människan. Den finns där det finns eftertanke och frågor som vi inte väljer att ställa men som vi kan ha lika svårt att svara på som att skaka av oss. Filosofin handlar om de största frågorna i människans liv; om det absoluta och det mest universella men också om det mest precisa och om det okända. Eller kanske handlar filosofin om det som vi redan vet men har svårt att förstå. Vägarna till filosofin är många, nästan lika många som vägarna inom filosofin. På Helsingfors universitet kan man studera filosofi! Välkomna!

Thomas Wallgren

Uni på svenska

Helsingfors universitet

Unis nya huvudbibliotek i Kajsahuset pĂĽ centrumcampus.

Helsingfors universitet

Uni pĂĽ svenska

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

STUDENT

MED SPRÅK I ÅDRORNA Eddie Myrskog har nordiska språk i släkten; hans mamma har studerat ämnet och flera släktingar är skribenter. Eddie visste helt enkelt inte vad annat han skulle kunna studera. Ämnet var bekant och modersmål var favoritämnet i skolan.

– Jag har alltid tyckt om att läsa och skriva och jag vill bli bättre på att skriva. Norden är fascinerande, särskilt Island är ett mysterium för mig. Överlag brinner Eddie för språk. Till repertoaren hör svenska, finska engelska och tyska. Som liten talade Eddie också spanska, eftersom hans familj bott i Venezuela. Det språket har han tyvärr glömt, men skulle gärna vilja återuppliva det. Tyska talar han efter ett utbytesår i Tyskland under gymnasiet. Efter gymnasiet fick Eddie också en studieplats vid Åbo Akademi vid ämnet tyska språket och litteratur, men nordiska språk drog det längsta strået. Eddies första studieår har börjat ganska lugnt med några obligatoriska kurser. – Det är lite ovant med så här mycket fritid och frihet, säger Eddie som har militären i färskt minne. Om jag hade vetat detta hade jag valt till någon extra språkkurs. Eddies första kurser vid Helsingfors universitet är i grammatik, skrivande och i nybörjarnorska. Skrivkursen är den som tagit mest tid. Eddie och hans studiekompisar får lära sig skriva bland annat recensioner och insändare. Efter kursen hoppas Eddie att han blivit bättre på att skriva tidningstexter. – Jag hoppas också jag lär mig att tala norska. Jag vill kunna kommunicera på norska fastän norrmän förstår svenska. Ännu vet Eddie inte riktigt vad han ”vill bli som stor”, han hoppas att det klarnar under studiernas gång och att han plötsligt ska inse vad ha vill jobba med. Vanliga yrken bland dem som studerat nordiska språk är till exempel informatör, tolk, översättare och modersmålslärare. Det är mot det sistnämnda som Eddie främst lutar sig mot, sitt favoritämne i skolan. – Jag vet att jag vill jobba med språk. Det behöver

Helsingfors universitet

inte nödvändigtvis vara ett nordiskt språk, men jag gillar språk överlag oerhört mycket. Det är härligt att kunna kommunicera väl och att kunna tala med människor från olika kulturer. Till exempel när det var internationell matmarknad på Järnvägstorget i Helsingfors beställde jag munkar på tyska av en kille från Hamburg. Han blev så glad och det blev genast en oerhört god stämning. Jag fick till och med gratis munkar. Jag älskar att kunna skapa kontakter med olika människor och kulturer, berättar Eddie som siktar på att åka på utbyte vid något skede av studierna. Eddie säger att universitetsstudierna inte riktigt är som han hade väntat sig. Han såg framför sig enorma läsesalar där hundratals studerande slinker ut och in som de vill. Verkligheten ser ganska så annorlunda ut. – Vi är ett litet ämne med tio studerande och våra lektioner är intima med mycket diskussion. Det är egentligen mycket bättre än vad jag hade förväntat mig och man lär känna varandra bra. De svenskspråkiga studerandena i nordiska språk har en gemensam tvåspråkig ämnesförening Saga med de finskspråkiga studerandena i nordiska språk. De finskspråkiga studerandena är, som studieämnet antyder, sällsynt intresserade av det svenska språket. – De vågar prata och är jättebra på svensk grammatik. Vid en punkt på gulnäbbsintagningen skulle man svara på svenska grammatikfrågor och vi svenskspråkiga kunde inget medan de finskspråkiga kunde allt, berättar Eddie. Överlag tycker Eddie att informationen på svenska fungerat och att deras tutorer varit duktiga på att informera. – Det känns bra att studera här vid Helsingfors universitet, säger Eddie.

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

Uni på svenska

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

FOKUS PÅ MÅNGFALD, FLERSPRÅKIGHET OCH SOCIAL RÄTTVISA

Då den nya svenska klasslärarutbildningen startade hösten 2016 planterades Kunskapens träd, tillsammans med personal, studenter och representanter för donatorerna vid Brobergsterrassen, där de svenskspråkiga

Helsingfors universitet

utbildningarna i pedagogik är samlade. Kunskapens träd ses som en symbol för pedagogik och lärande. Det måste vårdas och ges näring för att frodas, berättar Gunilla Holm, professor i pedagogik. Trädet bör även

Uni på svenska

FORSKARKOLUMN I PEDAGOGIK

ses som en symbol för de synergier som man hoppas att skapas mellan både studenterna och personalen, berättar Holm vidare. De svenska utbildningsprogrammen i pedagogik genomsyras av profilområdena mångfald, flerspråkighet och social rättvisa. I den svenskspråkiga lärar- och barnträdgårdsutbildningen läggs, förutom den språkliga aspekten, även stor fokus på att ge de blivande lärarna och barnträdgårdslärarna kunskap och verktyg att arbeta i en allt mer mångkulturell miljö. “När de nya lärarna och barnträdgårdslärarna utexaminerats ska de ha nytta av forskningsresultaten i klassrummen och daghemmen”, säger Holm. Hon fortsätter att berätta att hon och personalen har forskat kring just den här profilen i många år inom ramen för det nordiska excellenscentret Justice through Education (JustEd). Gunilla Holm konstaterar att i dagens flerspråkiga, mångkulturella samhälle är det mycket viktigt att skolan inte ses som isolerad, utan att skolan aktivt samarbetar med sin omgivning. De finlandssvenska eleverna bör även få färdigheter att umgås både språkligt och ur ett mångfaldsperspektiv. En av forskarna inom JustEd är Pedagogie doktor Pia Mikander. Pia har i många år jobbat som ämneslärare i högstadiet och blev som lärare intresserad av hur andra kulturer beskrivs i skolans läroböcker och hurdan världsbild de förmedlar till eleverna. Pia säger att det finns utrymme för mer kritisk läsning av läroböckernas texter och bild inom sitt skrå. Hon föreslår till exempel att lärarna funderar på hur alla människors lika värde syns i de läroböcker som används och att man försöker hitta de mekanismer som stärker indelningen i ”vi” och ”de andra”. Hon tycker också att en viktig del av lärarens arbete är att lära eleverna att läsa sina läroböcker mer kritiskt. Hon nämner vidare att den nya läroplanen ger utrymme för läraren att fundera på exempelvis begreppet mångfald tillsammans med eleverna. Som skolboksforskare tycker Pia att det är inspirerande att undervisa de blivande klasslärarna vid Uni i och med att utbildningen särskilt fokuserar på mångfald och social rättvisa i undervisningen. Klasslärar- och barnträdgårdslärarutbildningen, tillsammans utbildningen i allmän- och vuxenpedagogik, har på några år bidragit till att det uppstått en stark och dynamisk svensk samhörighet inom pedagogiken. Under de kommande åren kommer antalet studenter och personal, som studerar och jobbar på svenska, att öka markant i den internationella miljön där kurserna inom utbildningsprogrammet i pedagogik kan avläggas.

PEDAGOGIK — MÅNGSIDIGT OCH MENINGSFULLT

Enligt en undersökning gjord av Kalle Anka* står lärarjobbet stadigt som ett favorityrke bland barn. Många vuxna verkar hålla med barnen – det är många som söker till lärarutbildningarna inom Helsingfors universitet. Just nu håller pedagogiken dessutom på att stärka sitt fäste också på svenska inom universitetet. Förutom utbildningsprogrammet i allmän- och vuxenpedagogik har barnträdgårdslärarlinjen, som startade år 2011, blivit en etablerad del av det pedagogiska centret på ”terrassen”, Brobergsterrassen i Kronohagen. Sedan hösten 2016 har också klasslärarutbildningen dragit igång. Det finns med andra ord mycket iver och engagemang i luften, nu är en bra tid för att börja studera pedagogik. Pedagogik är mera än bara metoder för lärande. Samhällets mångfald, flerspråkighet och social rättvisa är hörnstenar för de svenskspråkiga pedagogiska utbildningarna på Uni. De studerande uppmuntras till kritiskt tänkande och får insikter i både psykologiska och samhälleliga aspekter på lärande. Studenter inom allmän- och vuxenpedagogik blir experter på att till exempel planera utbildningar och arbeta med personalfrågor. Min egen erfarenhet av att forska och undervisa inom pedagogik på Uni är att vi gillar att tänka på det pedagogiska också när vi genomför våra kurser. Klassiska tenter är ganska ovanliga, ofta lär man sig mera av att skriva lärdagbok, att genomföra en egen observationsstudie eller att delta i en gruppdiskussion. De studerande inom pedagogik, barnträdgårdslärarutbildningen och klasslärarutbildningen kan studera helt på svenska men har också fantastiska möjligheter att delta i gästföreläsningar eller kurser på finska eller engelska. Kalle Anka-läsarna har säkert förstått något viktigt: att arbeta med att förbereda barn och unga för livet i det framtida samhället måste vara något av det mest givande man kan välja att göra i livet. Jag uppmanar gärna alla intresserade att söka till de pedagogiska utbildningarna på Brobergsterrassen!

Pia Mikander

Läs mer om det nordiska excellenscentret Justice through Education (JustEd) www.justed.org

* HS.fi 2.11.2016. ”Aku Ankka kysyi suomalaislasten toiveammatteja – ”Kärkiviisikko oli meille aika yllätys”” www.hs.fi/elama/a1478054035794

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

ALUMN

PEDAGOGEN I START UP-VÄRLDEN Det talas ofta om att studier vid universitet öppnar många dörrar och ger ett brett kunnande. Maria Sundström är ett bra bevis på det här. Maria har studerat vuxenpedagogik och grundat ett eget start up-företag som verkar inom teknologibranschen. Studierna i pedagogik har varit till nytta då Maria tillsammans med två andra har skapat en mobilapplikation som används av försäljningspersonal på företag.

– En pedagog är specialiserad på människan och hur hen tänker och fungerar. För att skapa en mobilapplikation måste man förstå hur människan tar till sig uppgifter och data och hanterar de här. Tack vare kunskaper i pedagogik säger Maria att hon är en bättre chef och kollega. Nyttan av studierna vid universitetet har varit stor också på ett allmännare plan. – Med hjälp av akademiska studier anammar man ett visst sätt att tänka. Jag vet till exempel hur jag skall gå tillväga för att effektivt och snabbt hitta, analysera och producera information. Utöver studierna vid Helsingfors universitet har Maria avlagt en examen vid Aalto-universitetet för att bredda sitt ekonomiska kunnande. Startups och företagande är heta ämnen i dagens läge. Särskilt inom teknologibranschen är konkurrensen hård och tempot högt. Hur är det i verkligheten att grunda och driva eget? – Visst är det stressigt och tidskrävande, och ofta tungt särskilt i början. Samtidigt är det väldigt roligt och en typ av passion. Jag är stolt över att vara företagare, folk är jätteintresserade av vad vi håller på med och det är ganska uppskattat att driva eget. Maria säger att marknaden i Finland är relativt begränsad, vilket hon ser som både positivt och negativt. – Många vill understöda inhemska start up-företag. Å andra sidan måste man rikta blickarna ut i världen ifall man vill växa och bli större.

Helsingfors universitet

Maria säger att vi i Finland har globalt sett ett visst försprång inom den mobila teknologibranschen. I flera länder i västvärlden är fasta bordstelefoner fortfarande vanliga, men inte i Finland där i stort sett alla har en mobiltelefon. Tack vare det här och hög utbildning har vi goda förutsättningar att skapa mobila innovationer. Maria påpekar att det inte gäller att ständigt oroa sig eller att älta saker och ting då man grundar eget, utan köra på och jobba hårt. – Fokusera på det egna och tro på det du gör. Ägna inte alltför mycket tid åt att följa med vad dina konkurrenter gör. Var aktiv och utåtriktad! Också ett brett nätverk är väldigt viktigt för startuppare. – Att känna till folk är otroligt nyttigt. Till exempel då du vill anställa en ny arbetstagare är det en fördel och stor hjälp om du har kontakter. Maria känner sig glad över att hennes företag i dag har sina utrymmen i Start up Maria, som är en typ av start up-kollektiv beläget i centrala Helsingfors. Här kan de verksamma lätt byta erfarenheter. I framtiden vill Maria fortsätta inom företagarvärlden, förhoppningsvis växa större och kanske någon dag igen starta ett nytt företag. – Jag har lärt mig jättemycket om att grunda eget under de senaste två åren. Det skall bli spännande att se vad framtiden för med sig.

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

Uni på svenska

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

Helsingfors universitet

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

STUDENT

PROFFSIDROTT + JURIDIKSTUDIER = SANT En karriär som proffsidrottare och studier vid Helsingfors universitet — kan det gå att kombinera? Jo säger Rasmus Schüller som spelar fotboll i Allsvenskan och studerar juridik för andra året.

– I själva verket är studierna och fotbollen bra motpoler till varandra. Det skulle vara tungt med bara fotboll för man spelar med en så kraftig känsla. Studierna är utmanande på ett annorlunda sätt och det känns skönt. I januari 2016 slöt Rasmus ett treårigt kontrakt med BK Häcken och nu bor han i Göteborg. Rasmus studerar alltså på distans, vilket han tycker att lyckas relativt bra. – Självstudier samt flexibla och samarbetsvilliga lärare gör det möjligt. Av diverse orsaker behöver ganska många studerande nu och då alternativa sätt att avlägga studierna. Hur går det till i praktiken att kombinera fotbollskarriären med distansstudier? – Vi har träningar dagligen och 1-2 matcher per vecka, men på eftermiddagar eller kvällar finns det tid över för att studera. Visst känner jag ibland stress på grund av studierna precis som alla andra gör, men det handlar om hur man använder sin tid. Rasmus skriver tenter och lånar litteratur från

Uni på svenska

biblioteket då han är på besök i Finland. Också bekanta kan vara till hjälp och hämta med sig böcker då de hälsar på i Göteborg. Trots avståndet är kontakten med medstuderandena tät. – Vi har till exempel en gemensam Whatsapp-grupp med de svenskspråkiga juridikstuderandena som började samtidigt som jag. Det är en aktiv och jättebra kanal. Vi diskuterar grejer som gäller studierna men också annat. Rasmus säger att han gärna skulle ta del av studentlivets roliga evenemang i högre grad. – All den kårverksamhet jag tagit del av har varit jätteskojig och det känns synd att missa sitsar och annat program. Hur framtiden ser ut får tiden visa. Rasmus säger att han njuter av att känna att han lyckas och gör framsteg vad gäller studierna. Det är ett viktigt sätt för honom att förbereda sig för det kommande. – Jag valde att studera juridik för det öppnar så många dörrar och ger en bred kompetens. Min dröm är att en dag kunna kombinera juridiken och idrotten.

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

STUDERANDE I JOURNALISTIK — VAD BLEV DU SOM STOR? Om du studerar journalistik kan du jobba på de traditionella medierna, det vill säga på till exempel TV, radio eller en papperstidning. Men du kan också söka dig till många andra typer av uppgifter som har att göra med kommunikation. Unis journalistalumner visar att ditt eget intresse är det som avgör var du landar.

JENNI TUOVINEN ”Det bästa med mitt jobb är att jag har möjlighet att göra ett nära samarbete med väldigt konstnärliga individer och samtidigt få full användning för min egen kreativitet.”

Vad har du studerat utöver journalistik?

de viktigaste beslutsfattarna inom dokumentärbranschen, så som tv-programbeställare, finansiärer och distributörer. Det bästa med mitt jobb är att jag har möjlighet att göra ett nära samarbete med väldigt konstnärliga individer och samtidigt få full användning för min egen kreativitet

I samband med kandidatexamen har jag studerat film- och tv-forskning vid Uni och filmvetenskap vid Stockholms universitet där jag var på utbyte. Jag har en magisterexamen i Film Exhibition and Curation från University of Edinburgh. Programmet fokuserade på kuratoriskt arbete inom rörliga medier.

Vad tog dig dit du är i dag? Bland annat min arbetserfarenhet: jag har haft en rad journalistiska uppdrag för finlandssvenska medier och jobbat med kulturprojekt för finländska exportorganisationer. De senaste åren har jag fokuserat allt mer på projektkoordinering och projektutveckling för filmfestivaler, kulturevenemang och produktionsbolag. Journalistikstudierna gjorde att jag började tänka på omvärlden på ett nytt sätt, medan internationella praktikplatser skapade förutsättningar för jobb utomlands. Mest nytta har jag haft av att jag vågat prova på en rad olika jobbuppdrag – det har hjälpt mig att bilda en uppfattning om vilka roller jag trivs med och i vilken riktning jag vill ta min karriär.

Vad jobbar du med nu? Jag jobbar frilans inom film- och kulturbranschen, både i Finland och Storbritannien. Mina arbetsuppgifter varierar mycket beroende på projekt. I mina senaste uppdrag har jag jobbat med att producera olika typer av networkingevenemang för professionella inom kulturbranschen. Det här betyder att jag har fört samman internationella gäster, allt från kulturministrar till teaterdirektörer, med den skotska konst- och kulturbranschen. Under två år har jag också jobbat som koordinator för en ledande brittisk dokumentärfilmfestival. I samband med det här har jag producerat evenemang där dokumentärfilmare har möjlighet att träffa

Helsingfors universitet

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

ERIK NYSTRÖM ”Jag riktade in mig på utrikesnyheter, speciellt konflikter, och gjorde längre resor till intressanta länder för att se världen med egna ögon.”

Vad har du studerat utöver journalistik?

små ansträngningar gör stor skillnad. Mest givande är att se framstegen, hoppet och lyckan som vårt arbete bidrar till.

Jag har studerat U-landsforskning samt avlagt en studiehelhet som heter Foreign Reporting. Magisterexamen har jag i ett internationellt program som heter Erasmus Mundus: Journalism, Media and Globalisation. Jag specialiserade mig på studier som berör krig och konflikter, och studerade i Danmark, Australien och Wales.

Vad tog dig dit du är i dag? Jag har arbetat som tidnings- och radiojournalist på finska och finlandssvenska medier. Dessutom har jag frilansat för tidskrifter som behandlar till exempel politiska och samhälleliga frågor på internationellt plan. När jag började studera visste jag inte vad jag ville göra på sikt så jag prövade mig fram. Som journalist har man väldigt mycket nytta av att specialisera sig på något intresseområde, brett eller specifikt. Jag riktade in mig på utrikesnyheter, speciellt konflikter, och gjorde längre resor till intressanta länder för att se världen med egna ögon. Specialisering är nyckeln till dörrar också utanför journalistiken. Tack vare vänner och erfarenheter lärde jag mig mer om mig själv och vad jag vill sträva efter. Det är bättre att ångra något man gjort än något som blev ogjort.

Vad jobbar du med nu? Jag är informatör på en biståndsorganisation. I mitt arbete skriver jag om vår verksamhet för interna och externa syften, planerar videor och håller kontakt med medier och det övriga samhället. Mina primära bevakningsområden är Mellanöstern och Uganda, och jag arbetar både i Helsingfors och ute på fältet. Det bästa med mitt jobb är att jag dagligen får befatta mig med intressanta ämnen och länder. I arbetet med konflikter, katastrofer och utvecklingssamarbete märker man att relativt

JESSICA SUNI ”Det är alltid till stor nytta för människan att byta miljö och se andra ställen utöver det som man är van vid i vardagen.”

Vad har du studerat utöver journalistik?

Vad tog dig dit du är i dag?

Jag har studerat uttrycksförmåga vid Jyväskylä universitet och miljöjournalistik i Tasmanien där jag var på utbyte via Uni. Jag har påbörjat studier i Unis svenska magisterprogram Kultur och kommunikation.

Jag har gått kringelikrokiga vägar och det hela är en summa av lyckliga sammanträffanden, folk jag lärt känna, mitt eget intresse och min nyfikenhet. Det är alltid till stor nytta för människan att byta miljö och se andra ställen utöver det som man är van vid i vardagen. I de sena tonåren jobbade jag som telefonförsäljare, vilket var ett utmärkt sätt att komma över telefonskräck. En journalist kan inte vara rädd för att ta kontakt med folk. Jag har också varit turistguide. Tack vare det arbetet är jag bra på att berätta storyn och van vid att uppträda och tala inför folk. Jag har varit aktiv i flera föreningar och organisationer vilket har lärt mig otroligt mycket om det sociala överlag och om många praktiska grejer. Jag vet också hur det är att bli intervjuad och har sett med egna ögon vad man åtminstone inte skall göra som journalist. För mig har det kreativa skrivandet varit ett intresse hela livet, men journalistikstudierna lärde mig det konkreta jobbet. Också kontakter har varit viktiga och till exempel det beröm som lärare gett.

Vad jobbar du med nu? Jag jobbar som frilansskribent och författare. Jag har skrivit en roman och har en del kreativa skrivprojekt som till exempel ett filmmanus under arbete. Utöver det här jobbar jag som inhoppare på nyhetsmediesidan. För att hitta jobb och få arbetsuppdrag inom branschen har jag märkt att det är viktigt att vara aktiv och seg, målmedveten och envis. Det lönar sig att ta emot de mest varierande uppdrag man blir erbjuden för erfarenhet ger en alltid något nytt. Ett jobb föder ett annat då någon läser och tycker om det du skrivit. Det bästa med mitt nuvarande arbete är friheten, att jag inte behöver jobba från nio till fem utan har möjlighet till kreativa projekt. Deadliner är också ett bra bot mot perfektionism: man lär sig att man inte kan fila på sin text i evighet.

Uni på svenska

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

STUDENT

TUFF BAKGRUND TÄNDE GNISTAN ATT HJÄLPA ANDRA Benjamin Sidorov tycker att studierna i socialt arbete och socialpolitik har varit mer än han kunde ana. För honom är det kommande yrket som socialarbetare ett kall.

Mina studier har varit jättegivande och jag skulle inte byta ut dem mot något. Studierna har definitivt fått mig att se på världen ur ett bredare perspektiv och förstå hur samhället fungerar på ett djupare plan. Benjamin har sin kandidatexamen närapå avklarad och han jobbar just nu i en liten kommun på Åland innan han planerar att fortsätta med magisterstudierna. I och med att Benjamin tillsammans med kommunens socialchef har hand om hela kommunens socialförvaltning är arbetsuppgifterna på Åland mycket varierande. – Ifall du jobbar i en liten kommun är det ofta så att du får ha hand om barn, åldringar och till exempel missbrukare. Du lär dig en massa nytt varje dag. Om du å andra sidan jobbar i en stor kommun är ditt arbetsområde väldigt specifikt. Då har du möjlighet att fördjupa dig i det som intresserar dig mest. För att jobba som socialarbetare är det en fördel att vara modig och medveten om sina styrkor och svagheter säger Benjamin. Han upplever att studierna ger ypperliga färdigheter och verktyg för det här. Orsakerna till att Benjamin ville bli socialarbetare var flera. – Först och främst har jag alltid varit en person som folk vänder sig till med sina problem. I tonåren var jag dessutom själv utslagen ur samhället men fick hjälp av socialarbetare. I något skede började jag fundera om inte jag själv skulle ha förutsättningar att göra liknande arbete som min egen socialarbetare gjorde, och dessutom dra nytta av att inte alltid haft det så bra ställt. Utöver den akademiska sidan känner jag till den sidan som klienter upplever. Vid Uni har Benjamin studerat på svenska och han är tacksam över den goda handledning som han fått under studierna och till exempel då han skrev sitt slutarbete för kandidatexamen. I sin avhandling

Helsingfors universitet

analyserade Benjamin hur marginaliserade ungdomar, och deras vardag och världssyn beskrivs i låttexter skrivna av hiphopartister. Ursprungligen är Benjamin hemma från Vasa, men i Helsingfors där han studerar trivs han väldigt bra. – Då jag flyttade till Helsingfors upplevde jag staden som något nytt och spännande och jag var nyfiken på att se vad den kunde erbjuda mig. Stämningen i Helsingfors är öppen och tolerant, det finns utrymme för alla ens sidor och ingen höjer på ögonbrynen. Utöver det här gläder sig Benjamin över att hans finskakunskaper har förbättrats. Efter tiden på Åland planerar Benjamin att ta itu med magisterstudierna. Dem vill han inleda genom ett utbyte. – Jag har flera bekanta socialarbetare som har varit på utbyte till bland annat Sverige, Portugal, Polen och Kroatien, och trivts jättebra. Det här är något jag också själv vill uppleva. Benjamins önskan är att ”som stor” fungera som socialarbetare i en mindre kommun. I Finland råder det stor brist på socialarbetare och särskilt akut är läget på svenskt håll. Det finns knappt om män i branschen. Benjamin hoppas på att se en ändring i det här. – Många kanske tänker att det sociala området tillhör kvinnor och är omanligt. Jag anser att det är en bransch där modiga människor behövs oavsett kön. En annan av Benjamins drömmar är att bli forskare. – Som särskilt intressanta ser jag frågor som har att göra med hur män uttrycker sin känslomässiga sårbarhet. Jag vill undersöka i hurdana situationer det finns utrymme för män att vara känsliga och varför det är just såhär.

Uni på svenska

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

SOC&KOM Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom) är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors universitet. Vid Soc&koms kandidatprogram i samhällsvetenskaper utbildas politices kandidater i sex vetenskapsområden: socialt arbete, socialpsykologi, sociologi, journalistik, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap.

Uni på svenska

Utbildningen är treårig och både undervisningsoch examensspråket är svenska. Efter kandidatexamen kan du fortsätta inom det svenska magisterprogrammet i samhällsvetenskaper. För att bli behörig socialarbetare bör du avlägga magisterexamen.

Vid Soc&kom finns två olika ansökningsmål: samhällsvetenskaper och socialt arbete. Om du är intresserad av journalistik, socialpsykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning eller rättsvetenskap väljer du ansökningsmålet samhällsvetenskaper. Om du vill bli socialarbetare väljer du ansökningsmålet i socialt arbete.

Helsingfors universitet

100

Uni pĂĽ svenska

NATURVETENSKAPER

UNIVERSUMS HELA SPEKTRUM

Uni pÃ¥ svenska

101

Helsingfors universitet

UNIVERSUMS HELA SPEKTRUM

På campus Gumtäkt kan du bli insatt i frågor som berör såväl jordklotets inre som det som finns allra längst borta ute i rymden. Campuset är det största centret för naturvetenskapligt kunnande i Norden.

Är du intresserad av frågor kring universum, naturen och vår omgivning? Vill du lära dig att utveckla smartare material, förstå hur vår planet fungerar, delta i jakten på okända partiklar eller bli specialist på regional- och geopolitik? Då kan naturvetenskaper och informationsteknik vara något för dig. Studier inom det här området omfattar allt från kemi, fysik och geografi till data och matematik. All teknik har sin grund i naturvetenskapen. Dagens informationssamhälle behöver skickliga matematiker och datavetare medan morgondagens samhälle kräver djupare förståelse om vårt universum, jorden och naturen. På svenska kan du studera kemi och fysik, och delvis också geografi och matematiska vetenskaper. Kemi är läran om materiens struktur och omvandlingar medan fysiken studerar materien i olika former, dess minsta beståndsdelar och

Helsingfors universitet

stora system såsom hela universum. Matematikens delområden hör till de exakta metodvetenskaperna vars teorier och praxis erbjuder mångsidiga hjälpmedel för nästan alla vetenskaper. Inom geografin analyserar du olika naturfenomen eller forskar i hur städer och regioner är uppbyggda och fungerar. Helsingfors universitet ansvarar som enda universitet i Finland för att utbilda svenskkunniga geografer.

PÅ CAMPUS GUMTÄKT FINNS FÖLJANDE KANDIDATPROGRAM

Arbetsmarknaden behöver skickliga och nyfikna naturvetare som vill forska i och upptäcka naturens lagar. Många jobbar inom industrin, på teknologiföretag eller som forskare vid universitet och forskningsinstitut. Också svenskspråkiga ämneslärare i naturvetenskaper är efterfrågade.

• Geovetenskap

• Fysikaliska vetenskaper • Geografi • Kemi • Matematiska vetenskaper • Ämneslärare i matematik, fysik och kemi • Datavetenskap

Läs mer i registret på sidan 122.

102

Uni på svenska

CAMPUS GUMTÄKT

GUMTÄKTS KOLONITR ÄDGÅRD

G A D O L IN S G

T A F H Ä L L S R M

S G

E S T IN D E L Ö F S G A T A P

GUS

TAV

VA S

VÄ G

JY R

Ä N K Ö

VÄ

AR ABIASTR ANDENS KÖPCENTRUM

ARCADA

PR AKTICUM

Campuset är beläget ca fyra kilometer norr om Helsingfors centrum. På det moderna campuset finns en partikelaccelerator, Gumtäkts grönskande botaniska trädgård och Meteorologiska institutet.

Utöver det här hittar du UniCafé-studentrestauranger och UniSports gym i Gumtäkt. På nära håll finns också en stor mängd studentbostäder.

1 . C H E M I C U M 2 . P H Y S I C U M O C H C A M P U S B I B L I O T E K E T 3 . E X A C T U M 4 . DY N A M I C U M O C H M E T E O R O L O G I S K A I N S T I T U T E T 5 . A C C E L E R AT O R L A B O R AT O R I E T 6 . G U M TÄ K T G Å R D 7. G U M TÄ K T S B O TA N I S K A T R Ä D G Å R D

UNICAFÉ

UNISPORT

UNIVERSITETET

S T U D E N T B O S TÄ D E R

NATURVETENSKAPER

STUDENT

MATEMATIKERN SOM KROSSAR STEREOTYPIER Aino Ukkonen studerar matematik för femte året vid Helsingfors universitet. Hon har nyligen avlagt sin kandidatexamen och nu påbörjat sina magisterstudier. Vid sidan om matematiken har Aino studerat fysik.

– Jag tror att många kopplar ihop matematik med inåtvända supergenier som sitter ensamma i en mörk källare och grubblar över formler. Det stämmer inte alls, verkligheten är helt annan! I gymnasiet visste Aino att hon ville fortsätta med något inom naturvetenskaper. Hennes lärare tipsade om matematik vid Helsingfors universitet och det verkade mest lockande. Matematik är viktigt på alla naturvetenskapliga områden och tillämpas inom det mesta. – Jag tycker om att matematiken är logisk och strukturerad. Det finns ett exakt rätt svar och alla argument måste vara vettiga. Man kan inte grunda ett svar på egna åsikter och påståenden. Aino berättar att studierna i början går relativt långt ut på att få en god matematisk allmänbildning, medan man senare specialiserar sig enligt sitt intresse. Aino har valt att inrikta sig på biomatematik. – Inom mitt område tillämpas de matematiska modellerna och teorierna inom ekologi, medicin och biologi. Exempelvis kan man räkna ut en hur stor andel av befolkningen som måste vaccineras för att en viss sjukdom skall utrotas. De matematiska teorierna kan också användas bland annat då man vill förutspå hur snabbt en art kommer att dö ut. Inom matematiken vid Helsingfors universitet är den svenska gemenskapen rätt så stark och i samband med sina kandidatstudier hade Aino möjlighet att avlägga en hel del studier på svenska. – Det finns ett bra svenskt nätverk och man får handledning på sitt modersmål. Stämningen är ganska

Helsingfors universitet

internationell inom ämnet och det finns utbytesstuderande från till exempel Tyskland. Aino hoppas på att matematiken i framtiden skulle locka mera kvinnliga studerande. Hon säger att området fortfarande är relativt mansdominerat och uppskattar att ungefär en femtedel av studerandena är kvinnliga. Aino påpekar att man inte behöver vara ett mattegeni för att söka sig till ämnet. – Det viktiga är att man är intresserad! Det är nog nyttigt att ha läst lång matematik i gymnasiet, men inte en förutsättning. I praktiken skiljer sig studierna vid universitetet inte väldigt mycket från matematiken i gymnasiet. Det som dock är olika är att studerande inte sitter ensamma och räknar, utan att man löser uppgifter tillsammans. Studierna är sociala och det gör att Aino trivs särskilt bra. – Vi har något som kallas för räknestugan, och där löser vi uppgifter tillsammans i grupp eller under handledning av personal och äldre studerande. I gymnasiet måste man klara uppgifterna på egen hand, men så är det inte alls vid universitetet. Tvärtom: det är önskvärt att samarbeta. Aino berättar att räknestugan, där hon också själv jobbat som assistent är öppen nästan alltid och att det är väldigt låg tröskel att komma med. – Särskilt i början var det stöd som man fick i stugan viktigt för att man skulle komma in i studierna snabbt och smidigt. För att få en god räknerutin måste man räkna flitigt i början. Aino berättar att ganska många som söker sig till

104

Uni på svenska

NATURVETENSKAPER

matematiken har oklart för sig vad de exakt vill jobba med i framtiden. Många fortsätter som forskare eller som matematiker inom finansvärlden. Själv tänker sig Aino att hon gärna skulle syssla med någon typ av världsförbättrande eller bli lärare. Arbetssituationen för matematiker är god. I magisterskedet vill Aino studera informations- och datavetenskap vid sidan om matematiken. Av det här

Uni på svenska

fick hon en smakbit bland annat på sitt utbyte i Oslo. – Kunskaper inom datavetenskaper är till nytta i dagens läge. Till en början tänkte jag att man måste vara intresserad av datorspel och hur datorer fungerar för att kunna studera ämnet. Det stämmer inte, datavetenskap är inte alls så mystiskt som man kanske tänker sig. Samma gäller matematiken!

105

Helsingfors universitet

Physicum och campusbiblioteket på campus Gumtäkt.

Helsingfors universitet

106

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

107

Helsingfors universitet

NATURVETENSKAPER

ALUMN

FRÅN KUST TILL KUST GENOM AFRIKA Kumasi, Meknes, Casablanca, Marrakesh och Taita-bergen. Det här är några av de ställen som Matias Andersson har fått besöka tack vare sina geografistudier vid Helsingfors universitet. Orterna ligger på olika håll i Afrika.

– Då jag hade studerat geografi i ett par år tog jag del av en fältkurs till Marocko. Vi gjorde mindre forskningsprojekt i grupper, besökte lokala universitet och fick ta del av föreläsningar. Dessutom hade vi möjlighet att träffa marockanska studerande och utbyta erfarenheter med dem. Matias berättar att resan var en typ av rundtur i landet och under den besökte studerandena tillsammans med lärare såväl stadsområden som landsbygden. Vad gäller till exempel servicen och infrastrukturen var skillnaderna väldiga mellan städerna och området som hör till Sahara. Efter tiden i Marocko tog det inte länge innan Matias igen besökte Afrika, den här gången Ghana. – I slutskedet av kandidatstudierna spenderade jag tre månader, en sommar i västafrikanska Ghana. Jag avlade studiepraktiken som hör till kandidatexamen i en stad som heter Kumasi. Även om det låter som en kliché kan jag inte säga annat än att upplevelsen var fin och lärorik på flera sätt. I Ghana undervisade Matias yrkesstuderande. Konkret gick arbetet ut på att dra kurser och seminarier i hur man grundar småföretag och startar eget. Matias jobbade på engelska som är ett av landets officiella språk. Efter den första kulturchocken blev han van vid att bland annat vardagens tempo var lugnare och arbetstakten långsammare. Det var nyttigt att se att arbetskulturen kan fungera på så många olika sätt. Saker och ting ordnade sig alltid även om det inte skedde direkt på minuten som vi finländare är vana vid.

Helsingfors universitet

Ursprungligen var Afrika också en av orsakerna till att Matias sökte till Uni och geografin. – Under gymnasietiden var jag tillsammans med min familj på en kryssning till Kap Verde, Senegal och Gambia. Det här väckte min nyfikenhet för att se världen. Jag ville lära känna annorlunda sätt att leva utöver det västerländska och dessutom studera något som skulle ge mig möjligheter att hjälpa dem som har det sämre ställt. Också min geografilärare i gymnasiet var en bra typ. Sitt val har Matias inte behövt ångra. Han säger att studierna är mångsidiga och valmöjligheterna stora. Det finns ingen färdig stig som man måste följa, utan man kan specialisera sig på otroligt mycket inom ämnet. I slutskedet av sina magisterstudier åkte Matias till en av Unis forskningsstationer som finns i sydöstra Kenya. Han spenderade tio veckor i Taita-bergen för att samla material för sitt slutarbete. Matias forskning handlar om ekologiska toaletter och hur man med hjälp av dem kan främja en hållbar utveckling i området kring Taita. – Taita-bergen är ett väldigt lugnt område jämfört med en del andra ställen i Afrika. Jag trivdes bra, men som studiemiljö är det naturligtvis annorlunda jämfört med hemma i Helsingfors. Till exempel nätförbindelse fanns i teorin, men fungerade inte en enda gång under min vistelse. I dag är Matias utexaminerad från Uni och han jobbar på ett företag som sysslar med bland annat konsumentanalyser. Matias berättar att kunskaper

108

Uni på svenska

NATURVETENSKAPER

i GIS det vill säga de geografiska informationssystemen är något som i dag behövs inom ganska mycket som berör geografi. Det är också Matias huvudsakliga arbetsverktyg då han i sitt arbete gör olika analyser som kunderna beställer. – Tack vare studierna lärde jag mig att arbeta med GIS, men också att jobba självständigt. En examen från Uni är ett bevis på att du kan jobba självständigt, på att du åstadkommer saker och på att du inte är rädd för utmaningar. Med tanke på mitt nuvarande jobb är

Uni på svenska

det till exempel jätteviktigt att jag kan plocka ut det viktigaste ur stora mängder information och presentera saker så att man snabbt och enkelt förstår innehållet och dess värde. Matias intresse för det som ursprungligen fick honom att söka till geografin har inte slocknat. Han känner fortfarande entusiasm för främmande kulturer och för att hjälpa sämre ställda. Just nu stillar småbarnspappan ändå sitt världsräddarsinne med frivilligarbete.

109

Helsingfors universitet

110

Uni pĂĽ svenska

FORSKARKOLUMN I DATAVETENSKAP

I FORSKNINGENS FRÄMSTA LED

Datorer finns överallt omkring oss. I tvättmaskinen, för att inte tala om din mobiltelefon: smarttelefonen är ju rent ut sagt en uppkopplad dator. För många av oss är det en bisak att man också kan ringa med den. I nya bilar finns det över 100 miljoner rader kod, som bland annat kontrollerar motorn. I tidningen får vi läsa om hur artificiell intelligens ersätter människor i många jobb och att endast en elit i framtiden kommer att ha ett jobb så som vi förstår ordet ”jobb” i dag. Intelligenta applikationer uppstår dock inte av sig själv. Visst kommer programmering också att automatiseras i viss mån, men någon måste också göra programmen som realiserar denna automatisering. Dessutom skapar ny teknik alltid nya sorters jobb, så jag tror inte på de pessimistiska visionerna. I skolan har man sällan datavetenskap som ämne. Många kanske tror att datavetenskap betyder programmering. Men det är inte så. Datavetenskap i dag är ett väldigt mångsidigt område. Det sträcker sig från teoretiska problem, vilket närmast är matematik, till att studera vad användare tycker om nya datatekniska lösningar, vilket närmast är sociologi. Läroämnet datavetenskap vid Helsingfors universitet fyller 50 år 2017. Vår forskning är mångsidig och av hög kvalitet. I Times Higher Education World University Ranking 2016−17 är vi nr 69 i världen och de bästa i hela Norden. Vi är med i tre av Finlands akademis spetsforskningsenheter. Ett toppforskningsområde är maskininlärning och data-analys. Maskininlärning går ut på att datorn lär sig från data. Ett långvarigt tvärvetenskapligt område inom data-analys är bioinformatik, som behandlar metoder för att analysera biologiska data, till exempel arvsmassan. Ett nytt område är artificiell kreativitet, så som automatisk produktion av dikter. Ett annat viktigt område för oss är datanätverk och distribuerade system. När du söker något på google, är processeringen och data utspridda över en massa datorer i många länder. Under senaste år har vi satsat speciellt på datasäkerhet och programutvecklingsforskning. Vi gör mycket samarbete med Aalto-universitetet och med många företag, till exempel Nokia, F-Secure och Intel. Vill du vara med där det händer? Vill du hitta ditt eget område inom datavetenskapen? Vill du vara med i forskningens främsta led? Kom och studera hos oss. Datavetenskap är roligt!

Patrik Floréen

Uni på svenska

111

Helsingfors universitet

KAPITEL 4 — REGISTER

Helsingfors universitet

112

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

113

Helsingfors universitet

STÖD FÖR STUDIER OCH VÄLMÅENDE

Vid Uni och inom samhället finns olika verksamheter som stöder studenterna både med studier och välmående. Du kan t.ex. anhålla om studiestöd via Folkpensionsanstalten (FPA) och bostad via Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS. Också Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) erbjuder studenterna mångsidig service.

Helsingfors universitet

114

Uni på svenska

STUDIESTÖDET Studerande kan få stöd från FPA för högskolestudier. Information om studiestöd hittar du på FPA:s webbplats www.fpa.fi > Studerande BOENDE I huvudstadsregionen har Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (HOAS) det största utbudet av bostäder för studenter. Även vissa nationer erbjuder bostäder. På studentkårens hemsidor finns samlad information angående studentbostäder. Som svenskspråkig studerande, speciellt om du är medlem i någon av de svenskspråkiga nationerna, har du en god möjlighet att få en studiebostad. Det lönar sig att vara ute i god tid. Studenter kan även ansöka om bostäder av staden eller andra samfund, t.ex. Sato och VVO. MER INFORMATION PÅ

www.hoas.fi hyy.helsinki.fi/sv www.sato.fi www.vvo.fi www.ovenia.fi/asunnot/opiskelijaasunnot Svenska studenters bostadsstiftelse SSBS www.ssbs.fi Studentbostäderna i Majstranden www.majstranden.fi STUDENTHÄLSAN - SHVS Under din studietid kan du vända dig till Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) i alla frågor som berör hälsa och sjukdom. SHVS erbjuder hälsovårdstjänster åt grundexamensstuderande vid universiteten och vid vetenskaps- och konsthögskolorna. SHVS erbjuder hälso- och sjukvårds-, mentalvårds- och munhälsovårdstjänster. Förutom mottagningsverksamheten gör SHVS ett mångsidigt arbete för att främja studenternas hälsa. SHVS ger råd om hur du sköter din hälsa och förebygger sjukdomar, samt om hur dina egna val och livsstilen påverkar ditt välmående. Kontaktuppgifter, öppettider och priser finns på SHVS:s webbplats. Här hittar du också en omfattande hälsodatabank med mycket nyttig information om hälsa, sjukdomar, mentalvård och tandvård. Via webbrådgivningen kan du dessutom ställa frågor till olika hälsovårdsexperter.

Uni på svenska

Ta med ditt studentkort eller annan utredning över att du är medlem av studentkåren. Var också noga med att avboka en bokad tid om du får förhinder; följande kund kan vara i trängande behov av tiden! MER INFORMATION PÅ

www.shvs.fi NYYTI R.F. — STÖDCENTRAL FÖR STUDERANDE Målet med Nyytis verksamhet är att stödja och främja studenternas psykiska välbefinnande och livskompetens. Nyyti erbjuder service i form av webbsidor, kurser i livsfärdighet, webbaserade diskussionsgrupper och s.k. chillkvällar. I de webbaserade diskussionsgrupperna kan du vädra dina tankar kring ensamhet och singelliv. Chillkvällarna är rusfria sammankomster som är gratis och öppna för alla studerande. Nyytis verksamhet sker på finska. MER INFORMATION PÅ

www.nyyti.fi/sv HUS – STUDENTKÅREN Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) ordnar årets mest minnesvärda evenemang för dem som studerar vid Uni. Vi erbjuder nationer, ämnesföreningar och hobbyföreningar lokaler att husera i, samt påverkar såväl universitet som staden så att de tjänar studenternas intressen. HUS är studentkåren för dig som studerar vid Helsingfors universitet! Studentkåren grundades 1868 och har för närvarande ca 27 000 medlemmar. Alla som studerar för lägre eller högre högskoleexamen är medlemmar i HUS. Doktorander kan ansluta sig till studentkåren om de vill. HUS är Finlands största tvåspråkiga studentkår, och det svenska språket har en officiell ställning inom studentkåren. Årets allra mest efterlängtade evenemang är Gulisäventyret, dit alla Unis 3000 gulnäbbar, det vill säga hela årskursen, får inbjudan. I maj ordnar studentkåren Floradagen till ära en stor fest för både studenter och personal på alla campus. På hösten firas HUS årsfest i november och Finlands självständighet i december. Fackeltåg, frackmiddagar och fartfyllda efterfester utlovas för just dig, ifall du börjar studera vid Helsingfors universitet. HUS äger tre studenthus: Gamla studenthuset, Nya studenthuset och Domus Gaudium, där studentkårens föreningar

115

håller hus. Studentkåren erbjuder alla sina föreningar såväl fest- som mötesutrymmen, och också kårens bastun kan användas vid behov. Som kårmedlem får du rabatter med ditt studiekort på många ställen runtom i staden. Kåren äger också studentrestaurangen UniCafé och ser därmed till att studenterna dagligen får mat till ett skäligt pris. Utöver allt det här bevakar studentkåren studenternas intressen gentemot såväl universitetet som staden. Fungerar inte studentservicen vid universitetet? Har du stött på olämpligt beteende? Är hyran för hög? Kåren är on it — studentkåren ser till att din röst hörs utåt. Kolla vad HUS har på sin agenda genom att besöka kårens facebooksida www.facebook.com/HYY.HUS och hemsida hyy.helsinki.fi/sv STUDENTENS RÄTTIGHETER Det är viktigt att du känner till dina rättigheter som student, och vet vart du kan vända dig om du anser att du t.ex. har blivit felbedömd i tentamen. Universitetet har en rättsskyddsnämnd vars uppgift är bland annat att behandla rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studieprestationer, ta initiativ till att förbättra rättssäkerheten för studenterna och ge utlåtanden i frågor som rör rättssäkerheten. VILL DU VETA MER?

Du hittar mer information om studentens rättsskydd på intranätet Flamma: flamma.helsinki.fi/sv/studentensrattigheter

Helsingfors universitet

VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE STUDIERNA BEGRÄNSAD STUDIETID

VALFRIA STUDIER I EXAMINA

De studenter som har fått rätt att avlägga examen 1.8.2005 eller senare omfattas av en lag som begränsar studietiden. I lagen har man ställt upp en målsatt tid för avläggandet av examen. De målsatta tiderna för att avlägga examen varierar, likaså hur mycket du får överskrida dem. De här studietiderna gäller inte för utbildningarna i psykologi, medicin, odontologi och veterinärmedicin.

Examina som avläggs vid universitetet skall innehålla valfria studier. Du kan relativt fritt välja de här inom Uni. För att avlägga vissa studiehelheter kan det krävas att du avlägger ett nivåprov eller skriver en särskild ansökan. Mer information får du av vetenskapsområdenas utbildningsplanerare eller på Unis webbsida www.helsinki.fi/sv/utbildningsutbud.

MÅLSATTA TIDER

JOO -AVTALET – FLEXIBEL STUDIERÄTT

Under studiernas gång kan du vara frånvarande två terminer, vilka inte räknas med i den målsatta tiden. Till den målsatta tiden räknas inte heller den tid som du eventuellt använder för frivillig militärtjänst eller fullgörande av värnplikt och för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen (3 år) får du överskriva med max ett år. De målsatta tiderna för högre högskoleexamen (2 år) samt för lägre och högre högskoleexamen (5 år) får du överskrida med max två år. Om du inte avlägger examen inom utsatt tid, kan du ansöka om tilläggstid för studierätten.

TILLGODORÄKNANDE AV TIDIGARE FÖRVÄRVAD KOMPETENS Har du studerat tidigare? Då har du eventuellt möjlighet att tillgodoräkna den kompetensen i din examen. Den tidigare kompetensen behöver inte vara förvärvad endast genom formell utbildning, utan det är även möjligt att tillgodoräkna kompetens som du fått på något annat sätt, t.ex. via arbete. Den här kompetensen måste du dock kunna bestyrka med faktiska bevis och arbetet måste ha relevans för den examen du utför. Det finns två sätt på vilka du kan få studierna tillgodoräknade; a) ersättning och b) inkludering. Vid ersättning är det fråga om studier i utbildningen som du ersätter med tidigare förvärvad kompetens. Då studierna ersätts måste innehållet av kompetensen motsvara de studier som du ersätter. Vid inkludering är det fråga om att den tidigare förvärvade kompetensen tas in i examen som valfria studier.

Genom JOO -avtalet har grundexamensstuderande och doktorander möjlighet att inkludera studier från andra universitet i sin examen. De här kan du inkludera i examen som valfria studiehelheter eller enskilda studieperioder. Avtalet för flexibel studierätt (JOO) är ett avtal mellan alla universitet i Finland och JOO -studierna är avgiftsfria för studenterna. Den flexibla studierätten syftar till att bredda hemuniversitetets kursutbud, öka valmöjligheterna och stöda studiegången. Flexibel studierätt ger dig en möjlighet att inkludera lämpliga studier från andra universitet i din examen och dra nytta av expertis och specialområden vid andra universitet.

MÅLSATT STUDIETID

LÄGRE HÖGSKOLEXAMEN

ÅR 1

Helsingfors universitet

ÅR 2

HÖGRE HÖGSKOLEEXAMEN

ÅR 3

ÅR 4

116

ÅR 5

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

117

Helsingfors universitet

KANDIDATPROGRAM VID UNI FRÅN OCH MED HÖSTEN 2017 MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER

• Biologi (svenskt ansökningsmål)

• Medicin (svenskt ansökningsmål) *

• Filosofi (svenskt ansökningsmål)

• Miljövetenskaper • Molekylära biovetenskaper

• Odontologi (svenskt ansökningsmål) *

• Miljö- och livsmedelsekonomi

• Veterinärmedicin

• Finskugriska och nordiska språk och litteraturer (svenskt ansökningsmål i nordiska språk och litteraturer)

• Skogsvetenskaper

• Utbildningsprogrammet för farmaceutexamen

• Lantbruksvetenskaper • Livsmedelsvetenskaper

• Logopedi • Psykologi

• Historia (svenskt ansökningsmål) • Pedagogik (svenska ansökningsmål och skilda svenska linjer för klasslärare, barnträdgårdslärare samt allmän- och vuxenpedagogik) • Samhällsvetenskaper vid Soc&kom (svenska ansökningsmål i samhällsvetenskap och socialt arbete)

NATURVETENSKAPER • Geografi • Fysikaliska vetenskaper

• Juridik (utbildningsprogrammet för rättsnotarie, svenska ansökningsmål i Helsingfors och Vasa)

• Matematiska vetenskaper

• Sociala vetenskaper

• Ämneslärare i matematik, fysik och kemi

• Ekonomi

• Datavetenskap

• Kulturforskning

• Geovetenskap

• Politik, medier och kommunikation

• Kemi

• Konstforskning

• Samhälle i förändring • Språk • Teologi och religionsforskning

* Utbildningsprogrammen i medicin och odontologi leder till licentiatexamen, vilket innebär att man söker direkt till högre

högskoleexamen.

Helsingfors universitet

118

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

119

Helsingfors universitet

MILJÖ-, LIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER Inom området för miljö-, livsmedels- och biovetenskaper kan du studera fenomen som berör naturen, djuren, människan och t.ex. samhället ur många perspektiv. Forskningen inom området är central med tanke på miljöskydd och ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser samt vårt eget välmående.

Här under finns uppräknat alla de kandidatprogram som du hittar inom området miljö-, livsmedels- och biovetenskaper. De program som har undervisning på svenska finns presenterade mer utförligt. För ytterligare information om i fråga varande utbildningar och övriga program inom miljö-, livsmedels- och biovetenskaper se www.helsinki.fi/sv/ utbildningsutbud.

KANDIDATPROGRAM

Då du har fått studierätt till något av kandidatprogrammen nedan får du automatiskt också rätt att avlägga högre högskoleexamen (magisterexamen) vid Helsingfors universitet. Efter att du har slutfört kandidatexamen kan du fortsätta med magisterstudier i något av flera olika magisterprogram. Inriktningen i ditt kandidatprogram kan påverka vilka magisterprogram du kan välja mellan. Inom vissa utbildningar kan magisterexamen vara ett behörighetskrav. Om eventuella behörighetskrav finns utförligare information vid kandidatprogrammens beskrivningar. • Biologi • Miljövetenskaper • Molekylära biovetenskaper • Miljö- och livsmedelsekonomi • Skogsvetenskaper • Lantbruksvetenskaper • Livsmedelsvetenskaper

STUDIER PÅ SVENSKA

BIOLOGI Medierna lyfter nästan dagligen fram viktiga frågor som anknyter till biologi. Helsingfors universitet har det bredaste kandidatprogrammet i biologi i Finland. Du kan välja att inrikta dig på t.ex. genetik, växtbiologi eller fysiologi och neurovetenskaper. I kandidatprogrammet i biologi finns det en separat antagning för finskspråkiga (50) och svenskspråkiga (15) studenter. Första studieårets undervisning genomförs i sin helhet på svenska, och senare under kandidatstudierna kan du välja enskilda kurser på svenska. Utöver det här går undervisningen på finska eller engelska. Studerande kan få handledning på svenska. EXAMINA

Kandidatexamen i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. Inom kandidatprogrammet i biologi är det möjligt att avlägga en tvåspråkig examen. Läs mer om det här på sidorna 36–39. MILJÖVETENSKAPER Miljövetenskap studerar naturen och miljöer som människan har påverkat. I kandidatprogrammet i miljövetenskaper lär du dig om olika ämnens och energins kretslopp i land- och vattenekosystem och i luften. Du blir insatt i frågor som berör t.ex. ekosystem, hållbar utveckling, klimatförändring och miljöpolitik. Utbildningsprogrammet för miljövetenskaper är i kandidatskedet ett gemensamt vittomfattande utbildningsprogram för campus Vik och Lahtis universitetscampus. I kandidatskedet ges undervisningen främst på finska, men vissa kurser kan du också läsa på svenska. Undervisning på svenska finns särskilt inom området hållbar utveckling. Studerande kan få handledning på svenska. EXAMINA

Kandidatexamen i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. Inom kandidatprogrammet i miljövetenskaper är det möjligt att avlägga en tvåspråkig examen. Läs mer om det här på sidorna 36–39.

Helsingfors universitet

120

MOLEKYLÄRA BIOVETENSKAPER I och med att laboratoriemetoderna och informationstekniken har utvecklats har mängden biologisk kunskap ökat explosionsartat. Utbildningen i molekylära biovetenskaper ger en stark grund för att tillämpa kunskapen inom bl.a. medicin, industrier som utnyttjar bioteknik, jord- och skogsbruk samt biovetenskap, livsmedelsvetenskap och näringslära. Undervisningen sker till största delen på finska, men då utbildningsprogrammet har flera svenskspråkiga lärare kan handledning ofta ordnas också på svenska. De som har antagits till utbildningsprogrammet i biologi kan avlägga studieavsnitt inom utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper. Även studenter som antagits till utbildningsprogrammet för molekylära biovetenskaper kan delta i den svenskspråkiga grundundervisningen i biologi. EXAMINA

Kandidatexamen i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR FÖR DEN SOM STUDERAT BIOLOGI, MILJÖVETENSKAPER ELLER MOLEKYLÄRA BIOVETENSKAPER

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammen fortsätter de flesta med magisterstudier. Utbildningarna ger förutsättningar för arbete vid universitet, företag och forskningsinstitut. Du kan också jobba som expert eller naturkartläggare i uppgifter som ansluter till miljö- och naturskydd (myndigheter, företag, forskningsinstitut) eller med frågor som berör kommunikation (tidningar, tidskrifter och andra medier). Arbetsuppgifter inom t.ex. utbildning, utveckling och planering är övriga möjligheter. Inom kandidatprogrammen i biologi, miljövetenskaper och molekylära biovetenskaper kan du också söka till ämneslärarutbildningen, d.v.s. bli biologilärare. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

Uni på svenska

MILJÖ- OCH LIVSMEDELSEKONOMI Är du intresserad av miljö- och naturresursfrågor, livsmedels- och lantbruksbranschen eller konsumentbeteende? Inom kandidatprogrammet i miljö- och livsmedelsekonomi studerar du livsmedel, konsumtion, marknadsföring, lantbruk eller miljöfrågor ur ett ekonomiskt perspektiv. Flera kurser per år går på svenska och handledning ges på svenska. Kandidatprogrammets huvudsakliga undervisningsspråk är finska. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga agronomer. EXAMINA

Agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) omfattar 180 studiepoäng. Inom kandidatprogrammet är det möjligt att avlägga en tvåspråkig examen. Läs mer om det här på sidorna 36–39. KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet fortsätter de flesta med magisterstudier. Beroende på hur du inriktat dig under studiernas gång kan du arbeta t.ex. inom den offentliga sektorn med beredning av miljö-, naturresurs- och lantbruksfrågor, eller med expertuppdrag och miljöledarskap vid företag. Även medborgarorganisationer, internationella organisationer och konsultföretag i Finland och utomlands är möjliga arbetsgivare. Vissa jobbar också inom livsmedelsbranschen (t.ex. detaljhandeln, livsmedelsindustrin eller matserviceföretag) med expertuppdrag som stöder affärsverksamheten. SKOGSVETENSKAPER Studier i skogsvetenskaper ger svar på många frågor och utmanar dig att inte bara se skogen som en joggingmiljö eller ett trädförråd, utan som en mångsidig och förnybar råvarukälla och komplicerad ekologisk helhet. Utbildningsprogrammet i skogsvetenskaper erbjuder en bred och mångsidig syn på skogen och användningen av skogarna. Studierna omfattar och tillämpar bl.a. biologi, företagsekonomi, miljövetenskap, logistik, geoinformatik och informationsteknik. Undervisningen ges på finska eller engelska, men en allmän skogskurs går på svenska varje år. Också handledning ges på svenska. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga forstmästare.

Uni på svenska

EXAMINA

Agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet fortsätter de flesta med magisterstudier. Som forstmästare kan du arbeta med expert-, undervisnings-, forsknings-, utvecklings-, rådgivningsoch chefsuppgifter. Exempel på arbetsplatser är ministerium, företag, universitet och högskolor samt organisationer. LANTBRUKSVETENSKAPER Av universiteten i Finland är det endast Helsingfors universitet som har utbildning i lantbruksvetenskaper. Centrala innehåll i kandidatprogrammet är t.ex. mat- och foderväxter, växtsjukdomar, odlingsmetoder och växtförädling, samt husdjursproduktion och husdjurens välfärd. Också produktionen och användningen av bioenergi samt frågor som berör klimatförändringens påverkan på lantbruket spelar en stor roll. Utöver det här kan du bli insatt i frågor som berör hållbar utveckling och lantbrukspolitik. Undervisningsspråket är huvudsakligen finska, men enstaka kurser finns också på svenska.

SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR FÖR STUDERANDE INOM MILJÖLIVSMEDELS- OCH BIOVETENSKAPER

Svenska naturvetarklubben är en ämnesförening för dem som studerar biologi eller geografi på svenska. LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

www.helsinki.fi/jarj/svnk Svenska Studenters Agro-Forst Förening rf. är föreningen för svenskspråkiga studerande inom t.ex. lantbruksvetenskaper, livsmedelsvetenskaper och skogsvetenskaper. LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

www.agro-forst.fi

EXAMINA

Agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet fortsätter de flesta med magisterstudier. Som agronom kan du arbeta med expert-, undervisnings-, forsknings-, utvecklings-, rådgivnings- och chefsuppgifter. Exempel på arbetsplatser är ministerium, företag, universitet och högskolor samt organisationer.

121

Helsingfors universitet

NATURVETENSKAPER För den som studerar naturvetenskaper framstår världen som fascinerande –det finns såväl pyttesmå som jättestora saker att studera och forska i. Tidsmässigt rör sig naturvetaren smidigt från världsalltets begynnelse till våra framtida livsmiljöer.

Här under finns uppräknat alla de kandidatprogram som du hittar inom området naturvetenskaper. De program som har undervisning på svenska finns presenterade mer utförligt. För ytterligare information om i frågavarande utbildningar och övriga program inom naturvetenskaper se www.helsinki.fi/sv/utbildningsutbud.

KANDIDATPROGRAM

STUDIER PÅ SVENSKA

GEOGRAFI Alla fenomen på jorden har en dimension som är föremål för geografens intresse. Det kan vara frågan om urbaniseringen, närmiljöns tillstånd, migrationsströmmar, u-landsproblem eller EU:s regionalpolitik. Målet för geografin är att bygga upp en heltäckande bild och förklaring av regionala fördelningar som t.ex. bosättning, ekonomisk verksamhet, ytformer och växtlighet samt processer som migrations- eller handelsströmmar, erosion och avrinning på jordytan. Geograferna rör sig från lokala frågeställningar till globala sammanhang, ofta med betoning på växelverkan mellan natur och människa. En del av kurserna i geografi undervisas på svenska och studerande kan få handledning på svenska i viss mån. I huvudsak är kandidatprogrammets undervisningsspråk finska. Vissa kurser ges också på engelska.

KEMI De stora frågorna i världen kan inte lösas utan kemi. Bioekonomi, cirkulär ekonomi, nya energikällor, näringsproduktion, rent vatten och ren luft, samt hälsovården, kräver goda kunskaper i kemi. Kemister behövs för framställning av nya material, för forskning i ämnens egenskaper och utveckling av produktionsmetoder, för separering och identifiering av ämnen, samt för utveckling av rengöringsmetoder och kvalitetskontroll. Kemiindustrin är en av de mest betydande industrierna i Finland, och goda kunskaper i kemi krävs i många olika sammanhang – från läkemedel till solceller och material för mikroelektronik, från miljöforskning till utveckling av biomaterial. En stor del av kurserna undervisas på svenska och studerande kan få handledning på svenska. EXAMINA

Kandidat i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng.

Kandidat i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. Det är möjligt att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen i kemi. Läs mer om det här på sidorna 36–39.

• Geografi

KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet i geografi fortsätter de flesta med magisterstudier. En utexaminerad geograf kan få anställning inom olika sakkunniguppdrag inom t.ex. den offentliga förvaltningen, förlagsbranschen och på företag och medborgarorganisationer. Man kan arbeta på planerings- och konsultföretag, närings-, trafik- och miljöcentraler, inom rese-, kommunikations- och marknadsföringsbranschen, med uppgifter som berör kartografi, geoinformatik eller u-länder. Ämneslärare i geografi arbetar oftast som ämneslärare i grundskolan eller gymnasiet. Man kan inrikta sig på ämneslärarutbildningen inom kandidatprogrammet för geografi. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

KARRIÄRVÄGAR

• Kemi • Fysikaliska vetenskaper • Matematiska vetenskaper • Ämneslärare i matematik, fysik och kemi • Datavetenskap • Geovetenskap

Helsingfors universitet

EXAMINA

122

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet i kemi fortsätter de flesta med magisterstudier. Kemiindustrin hör till de största arbetsgivarna i Finland. Kemister arbetar vanligtvis som experter, forskare och produktutvecklare eller med kommersiella uppgifter inom t.ex. den tekniska, medicinska eller biovetenskapliga branschen. En del hittar arbete inom forskning och utbildning samt vid myndigheter och övervakande organisationer. Man kan inrikta sig på ämneslärarutbildningen inom kandidatprogrammet för kemi. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

Uni på svenska

FYSIKALISKA VETENSKAPER

MATEMATISKA VETENSKAPER

Fysiken studerar materien i olika former: från dess minsta beståndsdelar till stora system såsom hela universum. Utgående från de lagbundenheter som råder i naturen skapar fysiken modeller och teorier med vilka vi förstår skeenden i naturen. Den teoretiska förståelsen ligger till grund för den moderna tekniska utvecklingen och fysiken tjänar därför som metodvetenskap för praktisk problemlösning. Nya områden för forskning hittas dagligen och fysiken som forskningsområde växer ständigt. Bl.a. jorden och dess atmosfär är ett område med mycket aktiv forskning just nu, inte minst p.g.a. den pågående klimatdebatten. Studierna kan leda till en karriär som fysiker, meteorolog, geofysiker, eller astronom. En omfattande del av kurserna som hör till kandidatexamen kan genomföras på svenska. Studerande kan också få handledning på svenska.

Matematik är både en självständig vetenskap och ett universellt språk, på vilket bl.a. statistik, ekonometri och databehandlingsteori har skrivits — tre andra vetenskaper som hör till kandidatprogrammet i matematiska vetenskaper. Matematik är en exakt metodvetenskap, vars teorier och resultat erbjuder viktiga och mångsidiga hjälpmedel för nästan alla andra vetenskapsområden, från humanistiska vetenskaper till utveckling och tillämpning av teknologi. Inom matematiken föreläses varje läsår tre-fyra kurser på svenska för första till tredje årets studenter. Därtill ordnas tvåtre svenskspråkiga räkneövningsgrupper för olika kurser per termin. Utöver det här ges undervisningen på finska. En del kurser kan också ges på engelska.

KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet i fysikaliska vetenskaper fortsätter de flesta med magisterstudier. I arbetslivet kan fysiker arbeta med mångsidiga uppgifter. Fysiker jobbar både inom den privata sektorn, t.ex. i industrin (särskilt på teknologiföretag) och på konsultbyråer, samt vid universitet och forskningsinstitut (t.ex. Meteorologiska institutet, VTT, CERN och andra internationella partikel- och kärnenergiforskningsinstitut, ESA och NASA) i Finland och utomlands. Man kan inrikta sig på ämneslärarutbildningen inom kandidatprogrammet för fysikaliska vetenskaper. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

Uni på svenska

Är du intresserad av att arbeta med barn och unga och få dem att bli inspirerade av matematik, fysik eller kemi? Yrket som ämneslärare i matematik, fysik eller kemi är ett utmärkt val för dem som är intresserade av dessa vetenskapsgrenar, av att undervisa, och av nära arbete med andra människor. Under studietiden väljer du två ämnen att undervisa i, av vilka det ena är matematik, fysik eller kemi, och det andra ett annat av dessa eller något annat skolämne. En del av kurserna undervisas på svenska eller engelska, men i huvudsak är kandidatprogrammets undervisningsspråk finska. EXAMINA

EXAMINA

Kandidat i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng.

EXAMINA

Kandidat i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. Det är möjligt att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen i fysik. Läs mer om det här på sidorna 36–39.

ÄMNESLÄRARE I MATEMATIK, FYSIK OCH KEMI

KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagda studier inom kandidatprogrammet i matematiska vetenskaper fortsätter de flesta med magisterstudier. Många matematiker arbetar inom försäkrings- och finansbranschen och vid olika forskningsinstitut. Speciellt magistrar i tillämpad matematik arbetar ofta inom industrin med uppgifter som berör forskning och utveckling. Det finns också arbete inom undervisning och utbildning. Man kan inrikta sig på ämneslärarutbildningen inom kandidatprogrammet för matematiska vetenskaper. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

Kandidat i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet. KARRIÄRVÄGAR

Ämneslärare får anställning både i olika undervisningsenheter (grundskola, gymnasium, yrkesskola m.m.) och inom ledningen, planeringen, och utvecklandet av undervisningen. Du kan också bli läroboksförfattare, utvecklare av inlärningsmiljöer, producent av inlärningsspel eller expert på vetenskapsfostran.

SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR FÖR STUDERANDE INOM NATURVETENSKAPER

Helsingfors universitets svenskspråkiga naturvetare har en egen ämnesförening Spektrum. Svenskspråkiga geografer kan också höra till Svenska Naturvetarklubben (Svunken) som för samman t.ex. svenskspråkiga biologer och miljövetare. LÄS MER PÅ FÖRENINGARNAS HEMSIDOR

www.spektrum.fi www.helsinki.fi/jarj/svnk

123

Helsingfors universitet

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPER Läkare, tandläkare och veterinärer jobbar med många olika typer av spännande och mångsidiga uppgifter. Behovet av sakkunniga inom alla områden som berör medicin är stort. Också psykologer som har hand om den mentala hälsan samt farmaceuter och provisorer som är experter på läkemedel behövs varje dag. Inom medicin och hälsovård är Helsingfors universitet det enda i landet som erbjuder utbildning på svenska inom flera områden.

Här under finns uppräknat alla de program som du hittar inom området medicin och hälsovetenskaper. De program som har undervisning på svenska finns presenterade mer utförligt. För ytterligare information om i fråga varande utbildningar och övriga program inom medicin och hälsovetenskaper se www.helsinki.fi/ sv/utbildningsutbud.

• Utbildningsprogrammet för farmaceutexamen

linjen på svenska, medan undervisningen på tandläkarlinjen till övervägande del är finskspråkig. De flesta patienterna har finska som modersmål och en del av kurslitteraturen är på engelska. Studierna sker enligt principerna för problembaserat lärande och utbildningen innehåller bl.a. grupparbeten, seminarier, föreläsningar och praktiska perioder. Som utgångspunkt för undervisningen används ofta olika beskrivningar av patientfall och under de senaste åren har utbildningen tydligt strävat efter en integrering av teoretiska och kliniska kunskaper. Vid medicinska fakulteten är forskning och undervisning starkt knutna till varandra och studenter som är intresserade av forskningsarbete kan redan i början av sina studier inleda sin forskarbana.

• Utbildningsprogrammet för provisorsexamen

EXAMINA

UTBILDNINGSPROGRAM

• Medicin (högre högskoleexamen)* • Odontologi (högre högskoleexamen)* • Veterinärmedicin

• Logopedi • Psykologi * Utbildningsprogrammen i medicin och odontologi leder till licentiatexamen, vilket innebär att man söker direkt till högre högskoleexamen. UTBILDNINGSPROGRAMMET I MEDICIN OCH UTBILDNINGSPROGRAMMET I ODONTOLOGI I arbetet som läkare eller tandläkare behöver du en stark medicinsk eller odontologisk vetenskaplig grund, men samtidigt behöver du också färdigheter i att möta patienten, människan bakom sjukdomen. Forskningen spelar en väsentlig roll i att förbättra och utveckla både den framtida sjukvården och människornas hälsa och välmående. Helsingfors universitet ansvarar för grundutbildningen av svenskkunniga läkare och tandläkare. Inom både medicin och odontologi finns det en svenskspråkig och en finskspråkig studielinje. Under de två första åren är studierna till största delen gemensamma för läkar- och tandläkarstudenterna och en stor del av undervisningen sker på svenska. Under de ämnesspecifika kliniska studierna efter de två första åren sker fortfarande en stor del av undervisningen på läkar-

Helsingfors universitet

Grundexamina vid medicinska fakulteten är medicine licentiatexamen (ML) och odontologie licentiatexamen (OL). Det tar ca 6 år att avlägga en medicine licentiatexamen och ca fem och ett halvt år att avlägga en odontologie licentiatexamen om man studerar på heltid. Studierna i odontologi och medicin är under de två första studieåren nästan identiska. Efter avlagda grundexamina är det möjligt att avlägga yrkesinriktade och vetenskapliga påbyggnadsstudier. Yrkesinriktade påbyggnadsstudier är specialistläkar- och specialisttandläkarutbildningen och vetenskapliga påbyggnadsexamina är medicine doktorsexamen (MD) och odontologie doktorsexamen (OD). Den yrkesinriktade utbildningen sker huvudsakligen vid universitetscentralsjukhuset. KARRIÄRVÄGAR

Läkare och tandläkare arbetar inom många sektorer i samhället. Arbetet varierar till stor del beroende på den specialitet man valt. Största delen av de verksamma läkarna tjänstgör antingen på hälsovårdscentraler eller sjukhus. Läkare arbetar dessutom med undervisningsoch forskningsuppgifter, som privatläkare och inom företagshälsovården. Också tandläkare tjänstgör på hälsovårdscentraler och sjukhus, arbetar som privatpraktiker och med undervisningsoch forskningsuppgifter.

124

UTBILDNINGSPROGRAMMET I VETERINÄRMEDICIN Veterinärmedicinens betydelse för att trygga människans hälsa blir allt tydligare t.ex. inom övervakningen av livsmedelskvalitet och smittosamma djursjukdomar. Den snabba moderniseringen av husdjursproduktionen och det ökade antalet sällskaps- och hobbydjur vidgar också veterinärernas arbetsfält. I Finland kan du studera till veterinär endast vid Helsingfors universitet. Universitetet har också ett djursjukhus som är undervisningssjukhus för blivande veterinärer och veterinärer som vill specialisera sig. Kliniken i Helsingfors vårdar smådjur och hästar och kliniken i Saari, Mäntsälä, även produktionsdjur. Undervisningen ges huvudsakligen på finska, delvis på engelska och i viss mån också på svenska. Skriftliga arbeten, tentamina och en del av praktiken kan göras på svenska. Det är också möjligt att få handledning på svenska. Svenskspråkiga studenter har möjlighet att ta en del av studierna vid andra universitet och högskolor i t.ex. Norden via Nordplus-utbytet och NOVA-samarbetet. NOVA är ett samarbetsnätverk på magister- och forskarnivå mellan skogs-, lantbruks- och veterinärmedicinska fakulteter eller universitet. EXAMINA

Veterinärstudierna består av en treårig veterinärmedicine kandidatexamen (vet. med. kand., VMK) på 180 sp och en treårig veterinärmedicine licentiatexamen (vet. med. lic., VML) på 180 sp. För att få rätt att utöva yrket veterinär måste man avlägga bägge examina. Som yrkesinriktad påbyggnadsexamen är det möjligt att ta en finländsk specialveterinärexamen eller en europeisk specialistexamen. KARRIÄRVÄGAR

Som utexaminerad kan du jobba som kommunalveterinär, smådjursveterinär, hästveterinär, djurskyddsinspektör, veterinäröverinspektör, forskare och med arbete inom livsmedelshygien. Bristen på svenskkunniga veterinärer är speciellt stor.

Uni på svenska

SVENSK ÄMNESFÖRENING FÖR MEDICINARE, ODONTOLOGER OCH VETERINÄRMEDICINARE

Medicinarklubben Thorax r.f. är ämnesföreningen för svenskspråkiga medicine-, odontologie- och veterinärmedicinstuderande vid Helsingfors universitet. LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

www.thorax.fi

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR FARMACEUTEXAMEN OCH UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR PROVISORSEXAMEN Om du vill lära dig hur man skapar läkemedel, hur de fungerar och t.ex. vilka effekter de har, är studier i farmaci något för dig. Farmaci är en mångvetenskaplig disciplin som har specialiserat sig på läkemedelsförsörjning. Inom farmacin studerar du läkemedel och mediciner med hjälp av tillämpade naturvetenskaper som kemi och biologi, samt hälso- och samhällsvetenskaper. Undervisningen sker i huvudsak på finska. Flera lärare behärskar svenska väl och kan ge handledning på svenska. Helsingfors universitet ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga provisorer. EXAMINA

Utbildningsprogrammet för farmaceutexamen (farm.) omfattar 180 studiepoäng. Det här motsvarar den lägre högskoleexamen. Du kan ansöka om examensrätt till antingen farmaceutexamen eller till både farmaceut- och provisorsexamen (prov.). Provisorsexamen motsvarar den högre högskoleexamen och omfattar 120 studiepoäng. Det är också möjligt att i ett senare skede skilt ansöka om rätt att avlägga provisorsexamen ifall du har avlagt farmaceutexamen. KARRIÄRVÄGAR

Största delen av de utexaminerade farmaceuterna och provisorerna jobbar på apotek. Andra möjliga arbetsplatser är sjukhusapotek, läkemedelsindustrin, FPA, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, universitet och forskningsinstitut

Uni på svenska

125

Helsingfors universitet

HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAPER Inom det vidsträckta området humaniora och samhällsvetenskaper hittar du utbildningar i allt från teologi och konstforskning till ekonomi, juridik, pedagogik och språk. Möjligheterna är många — valet är ditt!

Här under finns uppräknat alla de kandidatprogram som du hittar inom området humaniora och samhällsvetenskaper. De program som har undervisning på svenska finns presenterade mer utförligt. För ytterligare information om i fråga varande utbildningar och övriga program inom humaniora och samhällsvetenskaper se www.helsinki.fi/sv/utbildningsutbud.

KANDIDATPROGRAM

Då du har fått studierätt till något av kandidatprogrammen nedan får du i regel också rätt att avlägga högre högskoleexamen (magisterexamen) vid Helsingfors universitet. * Efter att du har slutfört kandidatexamen kan du fortsätta med magisterstudier i något av flera olika magisterprogram. Inriktningen i ditt kandidatprogram kan påverka vilka magisterprogram du kan välja mellan. Inom vissa utbildningar kan magisterexamen vara ett behörighetskrav. Om eventuella behörighetskrav finns utförligare information vid kandidatprogrammens beskrivningar. • Filosofi • Finskugriska och nordiska språk och litteraturer • Historia • Pedagogik • Samhällsvetenskaper vid Soc&kom • Juridik (Utbildningsprogrammet för rättsnotarie) • Sociala vetenskaper • Ekonomi • Konstforskning • Kulturforskning • Politik, medier och kommunikation • Samhälle i förändring

STUDIER PÅ SVENSKA

FILOSOFI Filosofin ställer grundläggande frågor om världen, verkligheten och vår erfarenhet, om våra begrepp och våra handlingar. Genom att studera filosofi utvecklar du ditt kritiska tänkande och din argumentativa förmåga. Samtidigt fördjupar du din förståelse av den västerländska tanketraditionen och den mänskliga kulturen överlag. Studierna går i sin helhet att avlägga på svenska och studerande kan få handledning på svenska. Undervisning kan också ges på finska och engelska. Filosofi kan du också studera på svenska på magisternivå. EXAMINA

Vid utbildningsprogrammet i filosofi kan du avlägga antingen kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK, hum. kand.) eller politices kandidatexamen (PK, pol.kand.). Båda examina omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Studierna i filosofi ger dig utmärkta färdigheter i synnerhet för branscher som kräver analytiskt tänkande, t.ex. flera expert- och förvaltningsuppdrag både inom den offentliga och inom den privata sektorn. Många utexaminerade blir lärare och forskare, men studierna öppnar också dörrarna till politiken, kommunikationsbranschen och företagsvärlden. I utbildningsprogrammet kan du söka till ämneslärarutbildningen i filosofi och/ eller livsåskådningskunskap. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

• Språk • Teologi och religionsforskning * Undantag till det här utgör barnträdgårdslärarutbildningen, där du får rätt att avlägga endast lägre högskoleexamen.

Helsingfors universitet

126

FINSKUGRISKA OCH NORDISKA SPRÅK OCH LITTERATURER, DET SVENSKA SÖKMÅLET NORDISKA SPRÅK OCH LITTERATURER Är du intresserad av språk och litteratur? Drömmer du om att bli lärare, redaktör, informatör, författare, kritiker, litteraturforskare eller översättare? Är flerspråkighet och minoritetsspråk något som intresserar dig? I dina studier lär du dig om både talat och skrivet språk, språklig variation, tvåspråkighet och flerspråkighet och språkhistoria. Om du väljer studieinriktningen nordisk litteratur får du dels en grundläggande kompetens i litteraturforskningens teorier och metoder, dels bekantar du dig med de nordiska ländernas litteraturhistoria och med den litteratur som skrivs i Norden just nu. Du får också en inblick i hur dagens litterära fält fungerar och därmed en god grund för ett yrkesval inom den litterära institutionen i Finland, Sverige eller något annat nordiskt land. Inom studielinjerna nordiska språk och nordisk litteratur är undervisningsspråket svenska, i viss mån även andra nordiska språk. Väljer du att studera nordiska språk läser du utöver svenska även norska, danska och isländska och du kan välja att läsa färöiska. För andra språk än finska och svenska krävs inga förhandskunskaper. Nordiska språk och litteraturer kan du också studera på svenska på magisternivå. EXAMINA

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK, hum. kand.) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Kandidatprogrammet och det magisterprogram du väljer ger dig en god grund för mångsidiga undervisningsuppdrag på olika utbildningsstadier och inom vuxenutbildningen. De ger dig också färdigheter att arbeta med information, kommunikation, på förlag och bibliotek, med forskning och olika uppdrag inom kultursektorn. Man kan också söka sig till kulturjournalistik, massmedia, förlag eller arkiv. Många jobbar även som språkgranskare och forskare.

Uni på svenska

Lärarutbildningen för svenskspråkiga studenter ger kompetens att arbeta som modersmålslärare inom det svenska skolväsendet i Finland, medan finskspråkiga studenter får kompetens som svensklärare i finska skolor. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR

Den som studerar i kandidatprogrammet i historia kan söka till ämneslärarutbildningen i historia. För att jobba som behörig ämneslärare bör du ha avlagt magisterexamen samt behörighetsgivande studier i pedagogik (60 sp). Mer information om de ämnesspecifika kraven får du av utbildningsplaneraren inom ämnet.

SVENSK ÄMNESFÖRENING

Den svenskspråkiga ämnesföreningen för studerande i historia heter Historicus.

Den svenska ämnesföreningen för studerande inom nordiska språk och svensk översättning vid Helsingfors universitet heter Saga r.f.

LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

Vid kandidatprogrammet i pedagogik kan du utbilda dig för arbete inom fostran, utbildning, undervisning, lärande och ledarskap och för uppdrag i samhället som kräver pedagogisk expertis. Du lär dig hur människor utvecklas, lär sig, samverkar och kommunicerar på individ-, grupp- och samhällsnivå. Inom kandidatprogrammet finns tre svenska ansökningsmål som du kan läsa mer om här under. Pedagogik kan du också studera på svenska på magisternivå. Nedan finns också noggrannare information om behörighetskraven som berör läraryrket.

sagahelsingfors.wordpress.com Den svenska ämnesföreningen för studerande inom nordisk litteratur vid Helsingfors universitet heter Lycksalighetens Ö. LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

lycksalighetenso.tumblr.com HISTORIA Historia lär dig att kritiskt bearbeta och analysera information om det förflutna. I studierna ingår introduktion i olika teman och epoker (ekonomisk historia, politisk historia, medeltidens historia osv.), historieforskningens metoder och historieforskningens historia. Tidsmässigt omfattar studierna i historia tidsperioderna från antiken till nutid och tematiskt allt från Finlands och Nordens historia till globalhistoria. Du kan genomföra dina studier i kandidatprogrammet i historia på svenska. Undervisning ges även på finska och engelska. Historia kan du också studera på svenska på magisternivå. EXAMINA

Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (HuK, hum.kand.) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Studierna förbereder för uppgifter inom forskarvärlden, museibranschen, i olika arkiv och organisationer, inom massmedier, förlag, offentlig förvaltning och kultursektorn i allmänhet. En del jobbar också som ämneslärare i historia.

Uni på svenska

olika organisationer som inom den statliga och kommunala servicen. Man kan arbeta som utbildningsplanerare, konsult, vuxenutbildare, personalchef och forskare samt med utvecklings- och sakkunniguppdrag inom den akademiska världen. En del arbetar med forskning eller undervisning vid universitetet och vid andra forskningsinstitut och läroanstalter.

www.historicus.fi PEDAGOGIK

ALLMÄN- OCH VUXENPEDAGOGIK Inom allmän- och vuxenpedagogik undersöker du människans utveckling och lärande samt de samhälleliga och kulturella aspekterna av fostran och utbildning. Centrala områden inom utbildningen är t.ex. förändringar i utbildningspolitik och utbildningssystem, perspektiv på ojämlikhet och social rättvisa, lärande och undervisning ur individens och samhällets perspektiv, förändringar i arbetslivet samt organisationsutveckling. Undervisningsspråket är svenska, men studier kan också erbjudas på finska och engelska. EXAMINA

Pedagogie kandidatexamen (PeK) omfattar 180 studiepoäng. KARRIÄRVÄGAR

Efter avlagd kandidatexamen fortsätter många med magisterstudier. Pedagogie magistrar placerar sig väl på arbetsmarknaden, såväl inom privata företag och

127

Helsingfors universitet

KLASSLÄRARE Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen betonar flerspråkighet, mångfald och social rättvisa. Utbildningens flerspråkighetsprofilering innebär att du som lärare har beredskap att arbeta i en allt mer språkligt och kulturellt heterogen miljö på ett sätt som främjar elevernas utveckling i ämneskunskaper och språk, deras identitet och deras interkulturella kompetens. Undervisningsspråket är svenska, men studier kan också erbjudas på finska och engelska. EXAMINA

Pedagogie kandidatexamen (PeK) omfattar 180 studiepoäng. Pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen i studieinriktningen för klasslärare ger tillsammans behörighet att undervisa i årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen. Det är möjligt att inkludera behörighet för ämneslärare i årskurs 7–9 i examen. En klasslärare är också behörig att undervisa inom förskolan. KARRIÄRVÄGAR

Arbetsutsikterna för klasslärare som har avlagt pedagogie kandidat- och magisterexamen är goda. En del av de utexaminerade klasslärarna placerar sig som experter i skolförvaltningen eller vid olika organisationer och företag. BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE Inom barnträdgårdslärarens studieinriktning fördjupar du dig i barndomen och i barnets utveckling och lärande. Studierna beaktar det småbarnspedagogiska barnperspektivet och småbarnspedagogikens samhälleliga, kulturella, historiska och filosofiska dimensioner. Undervisningsspråket är svenska, men studier kan också erbjudas på finska och engelska. EXAMINA

Pedagogie kandidatexamen (PeK) omfattar 180 studiepoäng. Kandidatexamen ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning.

SVENSK ÄMNESFÖRENING

Ämnesföreningen för alla svenskspråkiga pedagoger heter Didacta. LÄS MER PÅ FÖRENINGENS HEMSIDOR

didactarf.wordpress.com SAMHÄLLSVETENSKAPER VID SOC&KOM Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (Soc&kom) är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors universitet. Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper vid Soc&kom har två sökmål: ett bredare sökmål med inriktningen samhällsvetenskap och ett sökmål med inriktningen socialt arbete. Du kan läsa mer om programmen här under. Samhällsvetenskaper kan du också studera på svenska på magisternivå. Undervisnings - och examensspråket vid Soc&kom är svenska. SAMHÄLLSVETENSKAP Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper vid Soc&kom kännetecknas av ett mångvetenskapligt förhållningssätt till människan och samhället. Utbildningen ger dig goda kunskaper om t.ex. samhällets dynamiska uppbyggnad – hur bland annat maktförhållanden, medialisering, digitalisering, politiska och sociala processer, grupprelationer och ledarskap formar och förändrar det sociala samspelet och individens livsvillkor. Du blir också insatt i hur etnicitet och mångfald, språk-, välfärds- och genusrelaterade frågor på olika sätt påverkar dagens samhällen lokalt och globalt. Studieprogrammet är uppbyggt så att grundstudierna är gemensamma för alla studenter. Därefter inriktar du dig på något eller några av de vetenskapsområden som högskolan erbjuder: • Journalistik och kommunikation • Statskunskap med förvaltning

Inom alla inriktningar avlägger du politices kandidatexamen (PK, pol.kand.) som omfattar 180 studiepoäng. Efter avlagd politices kandidatexamen kan du fortsätta direkt till det svenska magisterprogrammet i samhällsvetenskaper. Om du valt rättsvetenskap som din inriktning kan du genom att i din examen avlägga tillräckliga studier i ett annat av högskolans vetenskapsområden fortsätta i magisterprogrammet i samhällsvetenskaper. Du kan också söka till magisterprogram vid andra universitet. KARRIÄRVÄGAR

Den som har studerat journalistik och kommunikation kan jobba t.ex. med varierande uppgifter inom medier (tidning, tv, radio och webb), ofta i ledande uppgifter inom redaktioner (nyhetschefer, redaktionssekreterare, producenter). Också informationsyrken av olika slag, bl.a. informationschef, kommunikatör, informatör och förlagsredaktör är möjliga yrken. Socialpsykologer arbetar med olika utbildningsuppgifter, med ungdomsarbete, integrering av invandrare, rekrytering och med att öka välmåendet inom organisationer. Socialpsykologer kan också fungera som konsulter, inom missbrukarvård, som terapeuter och som forskare. Vissa uppgifter, som t.ex. forskare och terapeut, kräver dock fortsatt utbildning (magisterexamen). Personer med utbildning i sociologi eller statskunskap med förvaltning arbetar som beslutsfattare och tjänstemän inom staten och kommunerna, som experter i medborgarorganisationer, internationella organisationer och i affärslivet eller med forskning och utbildning vid universitet och högskolor. De som har studerat rättsvetenskap kan placera sig i liknande uppgifter som sociologerna och statsvetarna, men med en betoning på uppgifter som förutsätter en god kunskap om juridiska frågor inom den offentliga rättens område.

• Sociologi • Rättsvetenskap

SOCIALT ARBETE

• Socialpsykologi

Studier i socialt arbete passar dig som är intresserad av att hjälpa och stöda människor i utmanande och svåra livssituationer. Studierna lämpar sig även för dig som är intresserad av att granska samhällets förändringar, deras orsaker och inverkan på människors liv. Genom utbildningen lär du dig att förstå och kritiskt granska orsakerna till och följderna av de mångbottnade och sammanflätade sociala problem som enskilda människor och grupper kan möta på olika livsområ-

KARRIÄRVÄGAR

Barnträdgårdslärare har utmärkta möjligheter att få jobb och kommer snabbt ut i arbetslivet efter examen. Somliga arbetar som daghemsföreståndare eller i olika slags uppdrag som förutsätter småbarnspedagogisk expertis, bl.a. inom den offentliga förvaltningen.

Helsingfors universitet

EXAMINA

128

Uni på svenska

den. Soc&kom har tillsammans med Helsingfors universitet (HU) riksansvaret för den behörighetsgivande svenskspråkiga socialarbetarutbildningen. Det betyder att du kan utbilda dig till socialarbetare på svenska bara här. EXAMINA

Politices kandidatexamen (PK, pol.kand.) omfattar 180 studiepoäng. Kandidat- och magisterexamen i socialt arbete tillsammans ger dig socialarbetarbehörighet. Slutförda studier inom kandidatprogrammet vid Soc&kom ger dig automatisk rätt att påbörja studier i socialt arbete inom det svenskspråkiga magisterprogrammet i samhällsvetenskaper vid HU. KARRIÄRVÄGAR

Det råder brist på kvalificerade socialarbetare och med en avlagd examen kan du ofta välja mellan många olika intressanta arbetsplatser och – uppgifter. Socialarbetare jobbar såväl med mångsidigt och krävande klientarbete som med olika utrednings-, planerings-, utvecklings- och forskningsuppgifter inom kommuner, staten, frivilliga organisationer och den privata sektorn. STUDENT- OCH ÄMNESFÖRENINGAR VID SOC&KOM

StudentOrganisationen vid Soc&kom (för hela högskolan) www.studorg.org Statsvett (statskunskap med förvaltning) Octavia (socialt arbete) Borderline (socialpsykologi) Habitus (sociologi) J-komm (journalistik) JURIDIK (UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR RÄTTSNOTARIE)

Helsingfors universitet. Undervisning ges på svenska i de viktigaste ämnena från grundnivå till fördjupad nivå. En stor del av tentamenslitteraturen finns ändå endast på finska, vilket innebär att utbildningen i stor utsträckning är tvåspråkig också i sådana ämnen där undervisning ges på svenska. DEN TVÅSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I VASA Helsingfors universitet har ordnat tvåspråkig juridisk utbildning i Vasa sedan 1991. I Vasa är det möjligt att avlägga både rättsnotarieexamen och magisterexamen i sin helhet. I Vasa är studierna kursbetonade, och det är i allmänhet obligatoriskt att följa föreläsningar innan du kan delta i tentamen. EXAMINA

Rättsnotarieexamen (RN) omfattar 180 studiepoäng och är en lägre högskoleexamen. Endast rättsnotarieexamen ger inte behörighet t.ex. för domar- och advokatyrket. I praktiken avlägger därför de flesta studenter också juris magisterexamen (jur. mag., JM, 120 sp) som är en högre högskoleexamen. Både i Helsingfors och i Vasa är det möjligt att genomföra rättsnotarieexamen som en tvåspråkig examen. Läs mer om det här på sidorna 36–39. KARRIÄRVÄGAR

Juristerna har varierande arbetsuppgifter i samhället. Med en juridisk slutexamen kan man jobba som domare, advokat, åklagare, företagsjurist eller tjänsteman inom stats- och kommunförvaltningen. Som jurist har man även goda möjligheter att göra en internationell karriär som diplomat, inom företagsvärlden eller inom någon överstatlig organisation såsom t.ex. EU eller FN.

SVENSKA ÄMNESFÖRENINGAR

Den svenskspråkiga ämnesföreningen heter Juristklubben Codex r.f. I Vasa finns en motsvarande tvåspråkig förening, Justus r.f. LÄS MER PÅ ADRESSERNA

www.codex.fi och www.justuswasa.fi SOCIALA VETENSKAPER Vad händer i samhället runt omkring oss och vad beror det på? Vad handlar beslutsfattande om? Hur påverkar samhällsförändringarna den enskilda människan och varför uppstår sociala problem och hur kan de lösas? Inom de sociala vetenskaperna är forskningen inriktad på frågor som gäller funktioner, mångsidighet, välfärd och relationerna mellan människor i samhället. Kandidatprogrammet i sociala vetenskaper omfattar fyra vetenskapliga områden: sociologi, socialpsykologi, socialt arbete och socialpolitik, av vilka den studerande väljer en senare under studiernas gång. Vissa studieavsnitt erbjuds på svenska och engelska, men i huvudsak sker undervisningen på finska. EXAMINA

Politices kandidatexamen (PK, pol.kand.) omfattar 180 studiepoäng. Inom de vetenskapliga områdena socialpsykologi och socialt arbete är det möjligt att avlägga en tvåspråkig examen. Läs mer om det här på sidorna 36–39. För att arbeta som behörig socialarbetare krävs magisterexamen. KARRIÄRVÄGAR

Se kandidatprogrammet ”Samhällsvetenskaper vid Soc&kom” ovan.

Vill du arbeta som domare, åklagare eller advokat? Är du intresserad av samhällspåverkan? Juridiken ger dig förutsättningar att arbeta med många olika uppgifter och att främja rättvisan i samhället. Det treåriga utbildningsprogrammet för rättsnotarie ger grundläggande kunskaper på juridikens olika delområden. När du blir antagen till utbildningsprogrammet, i huvudantagningen eller öppna universitetsantagningen, får du studierätt för både rättsnotarie- och juris magisterexamen. Den högre examen ger dig behörighet att arbeta som domare och advokat. I Finland kan du bli juris magister med svenska som examensspråk endast vid

Uni på svenska

129

Helsingfors universitet

MAGISTERPROGRAM VID UNI FRÅN OCH MED HÖSTEN 2017 Inom programmen som är markerade med fet stil ges all eller en mycket omfattande del av undervisningen på svenska.

• Atmosfärvetenskaper

• Matematik och statistik

• Data science

• Materialforskning

• Datavetenskap

• Mikrobiologi och mikrobiell bioteknik

• Ekologi och evolutionsbiologi

• Miljöförändring och global hållbarhet

• Ekonomi

• Neurovetenskap

• Human nutrition och matrelaterat beteende

• Elementärpartikelfysik och astrofysikaliska vetenskaper

• Nordiska språk och litteraturer

• Ryska studier

• Politik, medier och kommunikation

• Engelska språket och litteraturen

• Pedagogik

• Psykologi

• Europa- och Nordenstudier

• Region- och kulturstudier

• Filosofi

• Rättsvetenskap (Utbildningsprogrammet för rättsnotarie)

• Finska och finskugriska språk och kulturer • Genetik och molekylära biovetenskaper • Genusvetenskap • Geografi • Geologi och geofysik

• Moderna samhällen

• Samhällsvetenskaper • Skogsvetenskaper • Sociala vetenskaper • Språk • Språklig diversitet och digitala metoder

• Historia

• Teologi och religionsforskning

• Informatik inom livsmedelsvetenskaperna

• Teoretiska och beräkningsmetoder

• Kemi och molekylära biovetenskaper

• Interkulturell växelverkan

• Samhälle i förändring

• Global politik och kommunikation

• Internationell affärsjuridik

FRÅN OCH MED DEN 1.8.2018

• Translationell medicin • Urbana studier och planering

• Konstforskning

• Utbildningsprogrammet för provisorsexamen

• Kultur och kommunikation

• Utbildningsprogrammet i medicin

• Kulturarv

• Utbildningsprogrammet i odontologi

• Lantbruks-, miljö- och naturresursekonomi

• Utbildningsprogrammet i veterinärmedicin

• Lantbruksvetenskaper

• Växtbiologi

• Litteraturvetenskap • Livsmedelsekonomi och konsumtion

• Ämneslärare i matematik, fysik och kemi

• Livsmedelsvetenskaper

• Översättning och tolkning

• Logopedi

Helsingfors universitet

130

Uni på svenska

Uni pĂĽ svenska

131

Helsingfors universitet

Tryckt med stöd av Svenska kulturfonden.

UTGIVARE Svenska ärenden vid Uni REDAKTÖR Elina Andersson-Finne LAYOUT Agency Leroy INTERVJUER Elina Andersson-Finne, Solveig Cornér,

Christa Liukas och Vera Schoultz BILDER Edvard Enqvist, Charlotta Boucht,

Elina Andersson-Finne, Konsta Leppänen, Veikko Somerpuro och Helsingfors universitet PÅ PÄRMEN Rasmus Schüller av Edvard Enqvist

HELSINGFORS UNIVERSITET