30 år med Hoven Droven s

» Att spela med Hoven Droven är ett lyckopiller. «

Det började som ett skämt från producenten. Och blev en discolåt. Hoven Droven firar 30 år i år – och förnyar sig hela tiden. Magasinet har träffat Kjell-Erik Eriksson, som inte ens kan tänka tanken på att göra något annat än att spela.

TEXT MAGNUS KARLSSON FOTO KARIN ALFREDSSON, MARLÉNE NILSÉN

Kjell-Erik Eriksson är musiker. Något annat fanns liksom inte på kartan för den yngling som en gång funderade på sin framtid. Eller kanske kunde han blivit serietecknare: ”Två genrer med väldig bredd.” Men pennan blev stråke och som man brukar säga är resten historia. I år har bandet spelat tillsammans i 32 år. – Vi tycker det är så jäkla kul att lira med varandra. Att spela med Hoven Droven är ett lyckopiller. Att få spela i ett gäng kompisar i över 30 år, det händer något då som är svårt att sätta fingret på.

Och här blir det en berättelse om att de känner varandra så väl att om en spelar fel så hänger de andra med och spelar fel automatiskt de också. Att de har upplevt massor tillsammans och blivit som en familj. På resor över hela världen, hemma – och som de senaste året i replokalen och studion. – Corona har påverkat oss som alla andra – alla spelningar har försvunnit. Men vi har utnyttjat tiden väldigt bra. Almanackan var vit, så vi började repa. I en fin, stor lokal och med coronasäkert avstånd. Så vi gjorde en helt ny platta.

För inspiration har folkrockarna i Hoven Droven hittat överallt – ett gäng som kallar sig musiknördar ser det lika naturligt att inspireras av spelmannen Simon Simonsson som av AC/DC.

Och nu av… disco.

– Det var lite på skämt som producenten sade att vi måste ha en discolåt. Så jag åkte hem och började fundera. En snoa kanske man kan få till en discolåt av – och så blev det.

På riktigt – det blev en discolåt, alltså? – Jo, vi kan väl säga att det blir lite disco. Vi tyckte det var bra att släppa den nu när sommaren kommer och vaccinationerna har börjat få effekt.

För dansen är central. I Hoven Droven, liksom i medlemmarnas sidoprojekt och folkmusiken som stort.

Folkmusik, disco, dansband – vad händer med dansen i Sverige? – Jag spelar också i en gammaldansorkester, där alla medlemmar utom en också spelar i Hoven Droven. Och på ett vis kan man ju säga att dansbanden är fortsättningen av den musik som vi håller på med.

För dansen utvecklas och förändras, resonerar Kjell-Erik Eriksson. Hambo tog över efter polska, schottis var en frisk fläkt. Foxtrot, ja, det kanske är på väg bort. Och det är så det är. Själv växte han upp med dans varenda helg. – Dansa foxtrot, det var det som gällde. Jag kan bli lite sorgsen när jag känner att den yngre generationen kanske inte får uppleva de där sommarkvällarna i parken.

Kjell-Erik Eriksson

Aktuell: Singelsläpp under våren och album med Hoven Droven till hösten. Och på Korröfestivalen med Hoven Droven, Triakel och Breda Gatan. Ska göra i sommar: Stannar hemmakring och donar i stugan. Fiskar och badar med barnen. Lyssnar på: Just nu Jan Johanssons jazz på svenska. Annars mycket Neil Young.

Om jag inte var musiker skulle jag

vara: Vete fasiken. Jag kan inte ens tänka tanken.

Många musiker står helst på scenen och dansar inte själva. Men du trampar inte på tår utan virvlar vant i vals? – Nja, jag är nog ganska dansant. Om det svänger ordentligt är det roligt att gå upp på dansgolvet.

Och i sommar blir det spelningar på Korröfestivalen. – Jag har en varm och fin relation med Korrö. Har ju spelat och haft kurser där i många år. Ett favoritminne av många är nog min solokonsert i konsertladan för några år sedan. Det är otroligt häftigt att få spela kluriga polskor på fiol och berätta anekdoter om gamla spelmän från 1800-talet för så många människor som faktiskt är intresserade.

Och en sista fråga: När man läser om folkmusiker i pressmaterial och på egna webbsidor så presenteras alla som ”en av Sveriges främsta fiolspelare” eller ”en av Sveriges främsta folkmusiker.” Hur är det – är du en av Sveriges främsta? – Eh… jag försöker vara ödmjuk här… Jag lever på att spela musik. Jag tror att jag är det. Tillsammans med många andra.

EP Fela Inferno: Omslaget av Björn Höglund och Marlene Nilsén. Illustration Kjell-Erik Eriksson. 30 år tillsammans i år – och i sommar kan du se Hoven Droven på Korröfestivalen.

De här är Hoven Droven

Kjell-Erik Eriksson – fiol Bo Lindberg – gitarr Jens Comén – saxofon Björn Höglund – trummor och slagverk Pedro Blom – bas