Hemträdgården nr 3 2010

hem

TRÄDGÅRDEN

WWW.TRADGARD.ORG

Riksförbundet

Svensk Trädgård Sveriges största trädgårdsorganisation

UTGIVEN AV RIKSFÖRBUNDET SVENSK TRÄDGÅRD

PRIS 45 KR

–

2010

3

MOMSBEFRIAD

Tusen Trädgårdar • Krukor • Växtskydd

Trädgårdsmässan för hela familjen 3–5 september 2010 på Taxinge Slott är det hög tid att ta vara på det som året har givit och börja planera och plantera inför nästa år. För sjunde året i rad arrangerar Taxinge Slott sin populära trädgårdsmässa i den vackra slottsparken.

Under mässdagarna står skördetips och odlarglädje i centrum.

Här kan du få inspirerande idéer och goda råd till trädgården, handla direkt från utställarna och lyssna till spännande föreläsningar. Under trädgårdsmässan har alla besökare möjlighet att lyssna till fler intressanta föreläsare.

I SEPTEMBER

DATUM :

3–5 september 2010 kl 10 – 17

INTRÄDE :

vuxen 70 kr, pensionär eller medlem i trädgårdsrelaterad förening 60 kr, barn 0–12 år gratis. Inträde inkluderar fri entré till alla föreläsningar.

GRATIS PARKERING.

Välkomna!

Besöka vår hemsida, www.taxingeslott.se, för mer information.

TAXI NG E NÄSBY ,

155 93

NYKVAR N , TE L

0159-701 14 , E - POST

I N FO @ TAXI NG ESLOTT . SE , WWW . TAXI NG ESLOTT . SE

Lotta Lind Form. Foto: Jonas Hasselgren/Utefoto, Anna-Karin Gau

Trädgårdsmässan Taxinge jSlott

Låt tusen blommor blomma!

Vad kan man som pensionär göra på sommarstället i de djupa skogarna i norra Uppland?

Vård, skola, omsorg i vårt yrkesverksamma liv byttes för snart femton år sedan till vård och omsorg om perenner. Det blev en ny inriktning. Nu blev naturen vår skola. I början odlade vi litet av varje, våradonis om våren, löjtnantshjärta om sommaren, höstgentiana och mycket annat.

Men det blev mest pioner till slut. De kan ju förökas i oändlighet genom delning, frösådd och sticklingar. De är föga mottagliga för sjukdomar. Skadeinsekter, harar och rådjur lämnar dem i fred. De gör starka intryck på våra sinnen och de överlever oss människor.

Trädgården är aldrig så fulländad som vinterns drömmar och visioner lovar. Våren är nyckfull och sommaren kort. Skadedjur och ogräs inkräktar. En följd av syndafallet? Adams lott blev ju att arbeta i sitt anletes svett, törne och tistel skulle han skörda. Vi har som Adams barn fått ärva detta. Om man ser det religiöst alltså. Men nu är kampen mot kaos i trädgården vår uppgift. Vi är medskapare och upprätthållare av kosmos, den ordnade världen. Med det är vi goda lutheraner. Och lyckan tar ett glädjeskutt för varje blomma som prunkar.

Vinterns ljuspunkter är trädgårdsföreningarnas möten, frökataloger, tidskrifter och böcker.

Sommarens att möta trädgårdsfolket i odlingen. Många ljusa minnen har det blivit. Sent kommer vi att glömma dalfolket. En hel buss full med kullor. Den ende masen var chauffören. ”Var är karlarna?”, var vår fråga. Svaret kom blixtsnabbt: ”De är hemma och gräver”. ”TILL STURE FRÅN GABRIEL”, står det på en färgglad tulpanteckning av en femåring. Ett oförgätligt ögonblick. En höjdare! Den pryder nu vår kylskåpsdörr.

Det är en stor utmaning att ta emot besökare med livslång och ibland yrkesmässig erfarenhet. Och vad kunde vi? Läsa på fröpåsarna och i katalogerna. Men man lär så länge man lever och delad glädje är dubbel glädje.

Delad glädje får vi uppleva den 8 augusti detta år. Då håller Tusen Trädgårdar öppet för alla som vill komma. Låt tusen blommor blomma!

Hej då, vi ses!

Kristina och Sture Järpemo Gästvänligt plantskolepar med speciellt intresse för pioner

Medlemsservice: Marianne Åhlén/Inger Ekrem Tel: 08–792 13 15 mån–tor 9.00–12.00

Medlemsinfo

Medlemsservice@tradgard.org

Ny medlemsrabatt

Utebliven tidning, medlemskort, adressändring, avgifter m m.

Svea Redskap (se s 68) som bl a säljer handredskap för ogräskontroll ger 10 % rabatt på alla handredskap (utom Hjulhackan). Tel 0174-40076, info@svearedskap.se. Ange medlemsnr vid beställning.

Tidningen

Hemträdgården

r Beskärning av buska

Nya faktablad

Öronviv el

”Beskärning av buskar” och ”Öronvivel” (om skadedjuret som orsakar bladkant­ gnag) är de två senaste i raden av 34 Faktablad om ekologisk odling från Svensk Trädgård. Alla finns på hemsidan, se under Kunskap – Kunskapsbank.

man inte beskär buskar? på vad som händer om Har du någon gång tänkt växtsätt, men det troliga karaktär vad det gäller En orörd buske får naturlig håller sig långt ut i grenrejält med åren eller bara är att blomningen avtar spetsarna.

ra buskar

Att underhållsbeskä

Under senar och ligust e år har bladka ntgnag, er framför här är prydn Ligustrum vulga allt på syrén re, uppm ärksam dor. Bladk adsbuskar som Syringa mats av inte tidiga antgnagen trädgårdsod vulgaris re piska för lare. Det öronvivlar, kan liknas vid klippt drabbats av den här typen släktet Otiorhynchu a märken i bladka av skanterna s. och är ty-

Ansvarig utgivare: Elisabeth Svalin Gunnarsson Chefredaktör: Karin Görling Grafisk form: MW Grafisk form www.mwgrafiskform.se

Släkte t Öronv

ivlar

Redaktionens adress m m: Chefredaktör Karin Görling Högåsvägen 6, 741 41 KNIVSTA Tel: 018–34 29 72, Fax: 018–34 11 07 Hemtradgarden@tradgard.org

Grattis Huddinge-Botkyrka Trädgårdssällskap!

De vann balkongtävlingen på Nordiska Trädgårdar! I Svensk Trädgårds monter på trädgårdsmässan värvades nästan 80 nya medlemmar. Läs mer på s 58.

Utgivningsdagar 2010: Nr 1–29/1, nr 2–26/3, nr 3–28/5, nr 4–20/8, nr 5–20/10, nr 6–26/11

Tusen Trädgårdar Skynda dig och anmäl din trädgård – utsträckt tid t o m 15 juli! Var med i sommarens trädgårdshändelse. Gå in på www.tradgard.org eller www.tradgardsriket.se. Se också s 6.

Kort & Nytt • Leif Thorin är nyvald ordförande i FOR, FritidsOdlingens Riksorganisation, och Elisabeth Svalin Gunnarsson är ny sekreterare.

• Värva en ny medlem – vinn den nya väskan med plats för växter! Se www.tradgard.org under Medlem.

Sista inlämningsdag manus 2010: Nr 4–21/4, nr 5–27/7, nr 6–1/9

• Landshare Sverige är ett nytt nätverk för odlingsytor utan odlare och för odlare som inte har någonstans att odla. Se även s 61 och http://landsharesweden.ning.com/ • Se vad som händer i Trädgårdssverige i sommar i kalendariet på hemsidan, under Aktuellt, Trädgårdsevenemang.

För insänt ej beställt material ansvaras ej.

Annonser: Hélène Ulvander Media Mix Båtsmansvägen 10, 181 41 Lidingö Tel: 08–767 96 11 Fax: 08–767 51 58 media@mixisthlm.se

Odla och njut med Svensk Trädgård!

Tryckeri: Color Print Sweden AB, Borlänge Upplagan kontrolleras av Tidningsstatistik AB Nr 3, 2010 Sextiofemte årgången ISSN: 0018–0343 Denna upplaga tryckt i 33 500 ex.

Lösenordet för hemsidans medlemssidor är spade , med små bokstäver.

Där finns en kunskapsbank som är under ständig utveckling. www.tradgard.org

Bli medlem i Riksförbundet Svensk Trädgård – landets största trädgårdsorganisation

Riksförbundet

Svensk Trädgård Kansli: Box 2966, 187 29 Täby (Nytorpsvägen 34, Täby) Tel: 08–792 13 15 Fax: 08–792 39 53 www.tradgard.org

Som medlem får du: • Tidningen Hemträdgården, 6 nr/år

• Medlemskap i en lokal trädgårdsförening

• Fri trädgårdsrådgivning

• Erbjudande om spännande kurser och bra rabatter

• Kunskap på medlemssidor på www.tradgard.org

Förbundssekreterare: Elisabeth Svalin Gunnarsson Tel: 08–792 23 40 Elisabeth.Gunnarsson@ tradgard.org

• Delta i trädgårdsresor och special­arrangemang

Riksförbundet Svensk Trädgård har över 32 000 medlemmar och 175 lokala trädgårdsföreningar i hela landet. Svensk Trädgård är en mötesplats för trädgårdsintresserade och främjar all trädgårdskultur och ett lustfyllt odlande. Vi sprider kunskap om miljövänlig odling och driver konsumentfrågor för trädgårdsodlare.

Trädgårdskonsulenter: Tel: 08–758 86 36 Lise-Lotte Björkman, Ann-Catrin Thor Tis, tor 9–12, ons 9–12, 13–16 radgivning@tradgard.org

Välkommen som medlem!

Det kostar 260 kr för år 2010. Anmäl dig på hemsidan www.tradgard.org, per e-post medlemsservice@tradgard.org eller posta kupongen till Svensk Trädgård, Box 2966, 187 29 Täby.

Marknadsansvarig: Stella Westerlund Tel: 08-792 23 45 (säkrast mån och ons) Stella.Westerlund@ tradgard.org

Namn Postadress

Telnr

Medlemsavgift för kalenderåret 2010 inkl Hemträdgården: 260:–

Ort (Vald trädgårdsförening)

Ht 3/2010

Postnr

PlusGiro: 12 15–3, Bankgiro: 731–2499 Org.nummer: 802002–6806

4

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10 TR YC

4 K S A K 341 1

7

hem

TRÄDGÅRDEN

I varje nummer 3

Sidan tre: Låt tusen blommor blomma!

4

Medlemsinfo

18 Bland hitterosor &

blomsterlottor

16

Välkomna hit 8 augusti!

2010

3

33 Planera med perenner (9):

Måla med perenner – i rött och brunt

Tema Utplantering 25 Sommarblommor – frossa i

färger och former

22 Kort & Gott 24 Trädgårdens småkryp:

Blomflugor

37 Trädgårdsaktuellt:

Klimatförändringar – ur ett trädgårdsperspektiv

42 Odlingsfrågan 56 Planeringsfrågan 57 Enkäten 61 Gunnarssons spade

49 JAS-beskärningens betydelse

62 Trädgårdslandet runt

50 Granatäpplet – en frukt med

64 Trädgårdstorget,

52 Trädgårdsläsning

radannonser

66 Tävling

53 Trädgård för alla: Lydias

Tema Tusen Trädgårdar 6

Kom med bland Tusen Trädgårdar!

Tema Odling

6

Radhusträdgård på Haga

38 Växtskydd i grönsakslandet

8

En trädgård utöver det vanliga

44 Peters recept

10 För Marianna är trädgård en

passion

13

Familjen Larssons trädgård

14

Odlarglädje på Lilla Vallen

trädgård en grön oas för barn på sjukhus

29 20 frågor om att odla i kruka

högt symbolvärde (3)

46 Ogräs – att störa och

förstöra

58 Trädgårdsmässan Nordiska

Trädgårdar 2010: Härlig är jorden!

59 Trädgårdens eldsjäl 2010 60 Res med Svensk Trädgård 63 Ring så svarar vi

19 Växtjägare: Trädjägare

planterar för framtiden

28 Rosuppropets

kom-och-visa-dagar

Hemträdgården följer namnsättningen enligt Svensk Kulturväxtdatabas, SKUD, www.skud.se Omslagsfoto: Amiralfjäril, Vanessa atalanta, på vit dahlia.

Foto: Ann-Catrin Thor

Tusen Trädgårdar

Kom med bland Tusen Trädgårdar!

Så här i slutet av maj har trädgårdarna äntligen kommit ut ur snö och is. Då vaknar glädjen med trädgården igen. I de norra delarna av landet ser man det skira gröna sticka upp ur den nyss frusna jorden och i de södra är det vackra vårfloret redan i full blom.

Förhoppningsvis vaknar nu också lusten att öppna grinden och välkomna besökare på Tusen Trädgårdar den 8 augusti. En mångfaldens trädgårdsdag då odlingsglädje och trädgårdsmöten är det som gäller, inte tävling om den vackraste trädgården. För den som nyss börjat sitt liv med trädgård är en mindre perfekt trädgård ofta mer inspirerande än en show-garden på Chelsea!

Nu har du chansen att dela din odlarglädje, dina fynd, dina trädgårdshistorier och blomsterfavoriter med andra, åtminstone för denna enda dag på året. Mötet i det gröna ger alltid ny kunskap och gemenskap.

På följande sidor, s 6–17, kan du få en försmak av vad som kommer att bjudas på under Tusen Trädgårdar-dagen.

Det är inte för sent att anmäla sig – anmälningssidan är öppen t o m 15 juli. Information om allt runt Tusen Trädgårdar förmedlas hela sommaren via vår hemsida, www.tradgard.org.

6

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tusen Trädgårdar

Radhusträdgård på Haga Slitet gräs och slitna hårdgjorda ytor gjorde att Christina Lantz, Umeå, för 6 år sedan ville förändra sin radhusträdgård och därför kontaktade Kerstin Fahlman-Noord.

Välkommen att vara med på Tusen Trädgårdar den 8 augusti!

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Storleken på entrésidan i öster är ca 5 x 5 m och ”trädgårdssidan” i väster 5 x 10 m, alltså mycket begränsade ytor i storlek.

Efter Christinas önskan diskuterade vi fram lösningar och anlade följande former.

Entrégången blev lagd i mönster som leder de boende och gästerna in i huset. Utan att ”störas” av det runda lilla rummet, anlagt för att kunna avnjuta morgonkaffet i, förvara cyklar eller soptunna i.

Väggen mot gatan består av en spaljé i 3 sektioner i varierande utförande och höjd. En överliggare binder dem samman. Clematis Summer Snow (’Paul Farges’) är planterad och hjälper till som insynsskydd från gatan.

Grannens inte alltför vackra karaganhäck utgör den södra väggen och en spaljé av armeringsjärn prydd med humle den norra väggen.

Det lilla hårdgjorda rummet är omringat av rosen ’Louise Bugnet’ och norrlandsschersmin i hörnet vid en befintlig pelarasp. Den begränsar också schersminens tillväxt, vilket är bra i detta sammanhang! Vitbrokig kornell ’Ivory Halo’ ger skydd från gatan mot sittplatsen.

Funkia, skuggblad, silverax, astilbe och bolltistel är växter framför cyklarna och skärmtry skymmer soptunnan.

Ett plommonträd, ’Czar’, i spaljéform mot förrådet har gett bra skörd. ”Trädgårdsrummet” har en odlingsdel av upphöjda lådor och med kullersten som hårdgjord yta runt lådorna och som avskiljare mot den klippta gräsytan. Spaljerade svarta vinbär övergår i hallonhäck som vägg mot södra grannen och en del mot väster. Ett vitt plank är nyss byggt mot norra grannen och i skrivande stund dominerar detta, men det kommer att beklädas med växtlighet. Väggen mot väster består av stolpar med överliggare som kläs in av italiensk klematis.

Befintligt äppelträd ger trädgårdsrummet ett tydligt tak och blomsteräng under trädet i anslutning till den klippta gräsytan ger en kontemplerande upplevelse.

Befintligt trädäck fick ha kvar sin form, där både nytt och gammalt samlas.

PS På senare tid har radhuset fått en ny ägare, Ingela Andersson, som också är intresserad av trädgård. DS Text och bild: Kerstin Fahlman-Noord, Trädgårdsdesign Nord

7

Tusen Trädgårdar

En trädgård utöver det vanliga

Britt-Marie Gilén är utan tvekan en av trädgårdsodlingens ”Grand Old Ladies”. Med sina dryga 80 år är denna dam ”still going strong”.

Hennes trädgård är fortfarande ett spännande besöksmål för oss trädgårdsentusiaster. Och som om detta inte vore nog arbetar Britt-Marie halvtid på Hildéns trädgård i Davidshyttan utanför Hedemora.

I hörnet Hemgatan och Karl Trotzigs gata i Hedemora ligger den 799,5 m2 stora tomtytan, på vilken paret Gilén 1955 byggde hus och tog första spadtaget i jordhögen som skulle bli grunden till dagens fantastiska trädgård. När man går på trottoaren längs tomtgränsen och försöker blicka in i trädgården kan man bakom all frodig grönska ana att här gömmer sig en trädgård utöver det vanliga.

I mångt och mycket speglar utformningen av en trädgård ägarens personlighet och intresse. Britt-Marie har verkligen blick för att skapa harmoni och samspel. Och en enkel detalj kan skickligt förhöja effekten, som t ex när en brokbladig sort planteras i allt det övriga gröna.

Många av oss drömmer om en trädgård lik denna, full av överraskningar. Som besökare välkomnas vi inte enbart av överdådig blomning högt som lågt, utan även av glada kvitter och sirliga toner. I en väl tilltagen fågelbur finns kanariefåglar, undulater och sebrafinkar och fågelsången skapar en känsla av att man vistas i en exotisk miljö.

Passion för klematis

Britt-Marie följde 1987 med på en bussresa till klematisgurun Magnus Johnson och hans plantskola utanför Södertälje. För Britt-Maries del innebar besöket att hon köpte sina allra första klematisplantor, blev därmed så att säga såld. Passionen för klematis var ett faktum.

När Klematissällskapet bildades 1988 deltog Britt-Marie, men i dag finns tyvärr inte längre Klematissällskapet. 1992 anordnades en klematisresa till Estland, närmare bestämt till Uno Kivistik och plantskolan Roogoja med just klematis som specialitet.

Paret Gilén har sedan 1996 ordnat med både beställningar och leverans, så att medlemmar i trädgårdsamatörerna kan köpa klematisplantor från Estland.

I Britt-Maries trädgård finns i dagsläget 60 olika sorters klematis. Plantorna klättrar och klänger över portaler, bågar, buskar och träd. Överallt i trädgården upptäcker besökarna utsökt vackra blommor på klematissorter utöver de vanliga.

Zonknäckare

’Viola’ är en av trädgårdens alla ljuvliga klematissorter som har sitt ursprung i Estland.

”Den där växten går inte här” har Britt-Marie ofta fått höra.

Men det har knappast fungerat avskräckande utan snarare setts som en utmaning. Och det är just trädgårdens innehåll av ovanliga och udda växter som gör den till ett populärt besöksmål.

Japansk magnolia, Magnolia kobus, blommade efter 18 års långt, tåligt väntande. Trädpionen, Paeonia suffruticosa, planterades i slutet av 1980-talet.

Ovanliga barrväxter är zebratuja, Thuja plicata ’Zebrina’ och hängcypress, Chamaecyparis nootkatensis ’Pendula’. För att nämna några av trädgårdens rariteter.

Fler passioner

Passionen för trädgård, och då alldeles särskilt för klematis, är inte Britt-Maries enda. Hon ägnar sig lika passionerat åt gym-

8

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tusen Trädgårdar

Överallt, högt som lågt, hittar man alla tänkbara former av blommor och grönska.

nastik. Allt sedan 1950 har Britt-Marie varit gympaledare för såväl vuxna som barngrupper, i alla tänkbara åldrar. På senare år ägnar hon sig åt att instruera PRO-are i styrketräning och deltar själv i gympagruppen ”Old girls”.

Maken Allan, som varit ordförande i Sällskapet Trädgårds­ amatörerna i 20 år (avgick 2006), är i sig också han en passion, även om han blygsamt ser sig som springpojke och trädgårdsdräng.

Bakom den inbjudande entréen gömmer sig trädgårdens olika rum fulla med växande överraskningar.

Text och bild: Annica Larsdotter, trädgårdstekniker, -rådgivare (bl a FOR), -utvecklare och -pedagog

Beställ gratisprov nu! Ölfällan - ett djupt fat fyllt med öl - är ett gammalt och väl beprövat knep mot sniglar. De lockas av ölets doft, kryper ner i fatet och drunkar.

Så ställ en ölfälla i komposten, vid rishögen, intill husväggen och på andra varma fuktiga platser där du brukar hitta många sniglar.

Beställ gratisprov på telefonsvarare 08 668 15 13 eller på www.slugdrug.se. Där kan du ockå betälla en enkel fälla där sniglarna hamnar i en komposterbar påse. Det gör att du laddar om fällan enkelt och snabbt - och utan slibb och slabb!

Men spara på ölet! Använd i stället Slugdrug, som är mer effektivt. Det är ett pulver som du blandar med vatten och som är billigt, lätthanterligt och inte minst helt oskadligt för miljön.

Gräv ner fällan på lämplig plats

Sätt i en påse med Slugdrug

Häll i en halv liter vatten

Fällan är aktiv i upp till fjorton dygn

Släng påsen i komposten och sätt i en ny!

Tusen Trädgårdar

För Marianna är trädgård en

passion

Det är inte helt lätt att hitta. Skylten mot Spjutaretorp står vid väg 119 mellan Ryd och Lönsboda i södra Småland. Sedan slingrar sig grusvägen tre kilometer in i skogen mot Stensjöäng. En gullregnsportal möter besökaren vid Mariannas föräldrahem och sedan är det bara några hundra meter kvar in i skogen.

Den vackra småländska skogen med stora, mossiga stenar och mäktiga gamla träd är som ett sagolandskap.

Här bor Marianna Agetorp med sin familj. Här odlar hon sin trädgård.

Eller, det var i alla fall så det började. Som en odling. Barnen skulle förstås ha hemmaodlade grönsaker och egna bär. Den småländska, steniga jorden grävdes och plöjdes för att fyllas med fröer och knölar.

Men en dag började rosorna ta över. I dag är grönsakslanden borta och trädgården en uppenbarelse! Mariannas plats på jorden har också blivit en plats för själen. En plats som hon gärna visar för andra och som hon hoppas också ska kunna ge andra ro och ny kraft. Med sin egen trädgård som utgångspunkt håller Marianna föredrag om den gröna kraften för att ge t ex undersköterskor i vården kunskap om vad en grön miljö kan göra för sjuka människor.

– Trädgården är inte en hobby utan snarare en passion, något jag lever av och med under årets alla dagar.

Marianna själv är full av kraft. Hon hämtar den i sin tro men också i trädgården och skogen som vakar över Stensjöäng. Eller vid sjön. På bryggan tänder hon ibland ett ljus och mediterar för att börja dagen i rätt stämning.

De flata stenarna i trädgården har varit sittplats under en nattvard, de har inspirerat till många av de dikter hon skrivit och många är det som suttit här och hört Marianna berätta om styrkan hon får av platsen.

Trädgård inflätad i naturen Det senaste året har Marianna och hennes man Anders röjt och rensat och skapat en Skogskatedral i skogen. De höga raka stammarna silar ljuset ner på den gröna mossan. I december månad ställde Hans Hedberg ut skulpturer i Skogskatedralen och samtidigt invigde Marianna Huldrans stig som en hyllning till skogens väsen. Hon ser sig själv som en modern huldra.

För Marianna är trädgård inte välklippt gräsmatta och snörräta rabatter, på Stensjöäng är trädgården väl inflätad i naturen, bokstavligt talat. Rosorna kastar sig över stenarna, upp i de gamla äppleträden, flädern blommar i skyar och överallt finns det bänkar att sitta på för att ta in platsen.

10

Rosorna trivs bra i Mariannas trädgård. Varje ros har sitt eget namn som berättar en historia.

Mariannas rospassion märks tydligt och hon använder sina rosor på många roliga sätt. En ros kallas för ”hattrosen” eftersom färgen passar så bra till ”gåbortshatten”, en annan ros är den som passar bäst att frysa in till november. Jo, just så. Knip av just utslagna rosor. Lägg i frysburk utan vatten och ställ i frysen. Doften är kvar när du öppnar burken i november!

Ett knep hon lärt av sin mamma.

Skogen är Mariannas barndomslandskap och hon bor i sin barndoms dröm här. Men drömmen kändes uppfylld för några år sedan. Då lämnade Marianna och hennes familj Stensjöäng.

För gott trodde de. Men av olika anledningar blev uppbrottet bara nio månader långt. Nu är de tillbaka i den vackra skogen, trädgården väntade på henne. Lite lurvigare och lite vildare än innan – men varm och välkomnande. Och den välkomnar alla som tar sig tid att på vackra, vindlande vägar hitta ut till Stensjöäng. Naturligtvis den 8 augusti till Tusen Trädgårdar – men Marianna visar sin trädgård även annars, bara man hör av sig innan. Hon kan ju vara ute i skogen och, som hon skriver på sin hemsida: ”trampa upp stigar att senare stensätta, märka ut trappsteg, läsa dikter för månen, sova ute i min trädgård och ivrigt söka efter den sten som suckar när månen går upp över Stensjöäng”.

PS Du hittar Mariannas trädgård genom att gå till www.tradgard.org, klicka på länken Tusen trädgårdar, klicka in på ”Hitta trädgårdar” och under ”Sök trädgård i databasen” skriver du in Stensjöäng eller Småland eller rosor. Alla trädgårdar med en symbol som ser ut som tre äppleträd har registrerat sig för Tusen Trädgårdar den 8 augusti! DS Text och bild: Gunnel Carlson, trädgårdsjournalist

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tusen Trädgårdar Gårdsplanen skvallrar om att Marianna också är förtjust i gamla prylar med karaktär. Ett rostigt gammalt uttjänt kassaskåp passar perfekt till bänken.

Skogen är full av sittplatser.

Här sitter Marianna ofta ner och hämtar kraft.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

11

UTERUM FÖR ALLA SÄSONGER

Uterumspaket ”Svensk sommar”

25 995:-

Uterumspaket ”Fri funkis”

Storlek 10 m2. Limträstomme, isolertak 10 mm, uterumspartier WG 25 säkerhetsglas.

J! N A P KAM 212 • Aktuella kampanjer och erbjudanden

39 995:-

Storlek 14,3 m2. Limträstomme, isolertak 10 mm, uterumspartier WG 25 säkerhetsglas.

Prisex.

4-delat skjutparti WG 25

6 095:-

5 mm säkerhetsglas, B 3000 mm, H 2000 mm.

INSPIRERANDE VÄXTHUS – HUNDRATALS MODELLER

sidor

• Beställ årets katalog

© www.g-byran.se

• Handla direkt • Inspiration och tips Besök vår hemsida www.willabgarden.se Euro-Serre Maxi 4 9,6–27,9 m2 Från

Nordens största utställningar med uterum och växthus

BROMMA

Ranhammarsvägen 27, Ulvsunda, Bromma

BÅSTAD

Tomtaholmsvägen, Östra Karup

Öppet: Måndag–fredag 9–18 · Lördagar 10–14

14,1 m2

11,7 m2

Olackerat. Färgtillägg från 6 295:-.

15 495:-

Euro-Serre Gothic 7,3–16,4 m2 Från Olackerat. Färgtillägg från 7 995:-.

22 495:-

Produkter som visas i annonsen kan vara extrautrustade, lackerade och skilja sig från standardutförande.

Skapar rum i trädgården Fraktfritt hem till dig!

Endast exp.avg. tillkommer med 95:- alt. 195:-per order.

Willab Garden AB, Tomtaholmsvägen, Östra Karup, 269 21 Båstad · info@willabgarden.se

Beställ direkt! Ring 0431-686 00 · www.willabgarden.se

Foto: Linda Larsson

Tusen Trädgårdar

Välkommen till familjen Larssons trädgård under Tusen Trädgårdar 8 augusti.

Vy från den prunkande köksträdgården mot skogen och berghällarna.

Familjen Larssons trädgård

När Anders och Linda år 2001 började bygga sitt hus bestod tomten av skog. Trädgården började man anlägga 2003 efter röjning av sly och stora träd. Jorden var näringsfattig och jordtäcket delvis tunt. Berget syns här och var. Efter sex år har mycket hänt men Linda påpekar att trädgården ännu är under uppbyggnad. Man experimenterar en hel del, prövar sig fram till vad som passar och till vilka växter som trivs just här.

– Buddlejan måste stormtrivas, för den växer så det knakar varje sommar, säger Linda.

En växt som ligger dem lite extra varmt om hjärtat är en bondpion som kommer från Anders farfars gård som nu äntligen har börjat blomma.

Något som de motvilligt men obönhörligt blivit något av experter på är hur man får en grönskande trädgård trots att man bor granne med rådjuren. I början kämpade man med olika slags medel, cd-skivor m m, men inget hjälpte någon längre tid.

Nu har man lärt sig av erfarenheterna och satsar framförallt på växter som inte är lika lockande, t ex taggigt och giftigt. Även växter med stark doft, t ex olika kryddväxter, har Linda funnit HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Foto: Agneta Wendesten

Norra Halland domineras av ett sprickdalslandskap. I en av dessa sprickdalar ligger Kyrkobyn-Dala. En slingrande väg letar sig fram längs bebyggelsen, här och var passeras någon hagmark och mindre åker. Vi befinner oss precis i utkanten av Hallands största naturreservat, Sandsjöbackareservatet.

Nästan längst in i dalen bor familjen Larsson, Linda och Anders och deras pojkar Simon och Anton. Minsta familjemedlemmen dvärgpudeln Ozzy får naturligtvis inte glömmas bort!

är avskräckande mot rådjuren. Dem har hon planterat in i rabatterna med gott resultat. Av buskar och träd köper man numera stora exemplar som inte tar lika stor skada. För att kunna ha ett trädgårdsland har man hägnat in en del av trädgården. Där växer även tre älskade rosor.

Just trädgårdslandet är något av favoritplatsen. Intill trädgårdslandet ligger de två hönsgårdarna, en med dvärghönor och en med stora hönor. För tillfället bor där allt som allt tre tuppar och tolv hönor. Under sommaren kommer säkert några nya kycklingar att kläckas fram.

Trädgården är ung och mycket återstår att göra, men med den entusiasm och skaparlust de uppvisar är det inget större problem. Idéerna är många, t ex ny uteplats med fantastisk utsikt över dalen och pergola längs med husgaveln. Däremot får gräsmattan vara kvar i sin nuvarande form så länge som pojkarna använder den till bollspel och liknande. Men sen kommer Linda att vilja nagga den i kanten!

Text: Agneta Wendesten, landskapsarkitekt, Trädgårdsrummet, agneta.wendesten@telia.com

13

Tusen Trädgårdar

Odlarglädje på Lilla Vallen I Växjö fanns före 1996 inget koloniområde med stugor. När det blev verklighet var kön till de 49 lotterna ”mitt i stan” på landremsan mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön lång.

Att naturreservatet Bokhultet också gränsade på en sida var perfekt.

Svägerskorna Ulla-Britt Sjöö och Mary Ridell var bland de första som fick välja kolonilott. De valde sina lotter längst ner i kanten mot naturreservatet. Då inget staket finns mellan deras tomter flyter trädgårdarna i dag ihop till ett fantastiskt blickfång.

Slitsam start

Ulla-Britts man Alf var tusenkonstnär. Han har byggt de båda röda stugorna som de valde att placera i nedre kanten av sina lotter.

– Här drömde vi om hur vi skulle sitta på verandan och blicka ut över våra odlingar och samtidigt lyssna på fågelsången i bokskogen.

– Det första vi gjorde var att gräva upp och sålla all jord.

Genom en gardin av silverax, Actaea, ser man Ulla-Britts röda stuga härligt inbäddad i grönskan.

Högen med tistlar, kirskål, nässlor m m var imponerande. Eftersom vi båda jobbade så tog detta arbete 2 år. Vi grävde och sållade och maken snickrade, minns Ulla-Britt, men det var värt all möda.

Under åren har trädgården förändrats flera gånger.

– Man vill ju odla något nytt, byta växtplatser för vissa grödor och pröva nya kombinationer.

Odlarglädje

När jag vandrar runt i Marys och Ulla-Britts trädgård slås jag av den stora mångfalden, de kraftiga plantorna och de fina kombinationerna. Jag ser att här bor två odlarsjälar, som brinner för samma sak, men som utformar odlingarna på sitt eget sätt. Allt är prydligt och välskött. Här finns buskar och träd, perenner och ettåringar, potatisland och grönsaker, bärbuskar och hallonland. Det gemensamma är den fantastiska odlarglädjen och det praktfulla resultatet.

– Det beror på att vi gödslar med naturgödsel. Eftersom vi bor här hela sommaren, kan vi läsa av våra växters behov. Vi rensar, stöttar och binder upp när det behövs. Och vi njuter hela tiden. Vi flyttar ut till våra kolonistugor på våren och blir kvar här tills vi tycker att det blir för kyligt.

Både Mary och Ulla-Britt har lägenheter i stan, så det är lätt för dem att komma både hit och dit.

– Här är vi en stor odlarfamilj med samma intressen. Stöter man på ett problem, finns det alltid någon att fråga. Många har tidigare haft villor och stora trädgårdar. Nu trappar de ner och njuter av odling i liten skala. Att ha en båt och ta en roddtur på kvällen är skön avkoppling.

14

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tusen Trädgårdar

T v Alla växter är friska och frodiga. Violrutan, Thalictrum delavayi, växter manshög och de frösår sig ymnigt. T h Mary har flera olika temyntor, Monarda didyma. De har givit upphov till en ny planta i en vackert röd färg.

Populärt besöksmål

Lilla Vallen är ett mycket uppskattat besöksmål, man känner sig alltid välkommen. Alla hus och trädgårdar är välskötta men mycket olika. Här får man tips om fiffiga lösningar och vackra kombinationer. Oräkneliga är de plantor och fröportioner som bytt ägare bland koloniägarna.

Många av de boende är medlemmar i Växjö Trädgårdsför-

Förutsättningar och villkor som gäller för Lilla Vallen: – Varje lott är på ca 300 m2. Där får byggas hus på 17 m2 med en altan på 8 m2.

– Varje hus har el men inte vatten och toalett.

– På området finns ett servicehus som innehåller diskplatser, dusch och toaletter.

– Sjövatten till bevattning ingår i arrendet.

– Området är bilfritt.

Är du nybliven trädgårdsägare eller garvad entusiast?

Vi har växterna för dig!

Clematis Avante Garde

Våra kunder är perenna!

Roliga, ovanliga perenner, ekologiska kryddor, friska härdiga busk- och klätterrosor, klematisnyheter, fräcka sommarblommor.

Nyheter på www.deromeperenner.se Vi finns mitt emellan Halmstad och Göteborg.

Tel 0340-312 57 Välkomna! Ing-Britt och Lasse.

ening och/eller Koloniträdgårdsförbundet. När vi får blomstervänner på besök i Växjö, och vill visa upp något riktigt fint, kontaktar vi Lilla Vallen, som gärna bjuder på en guidad tur.

För några år sedan byggdes Växjö ut med ett nytt bostadsområde. Då byggdes en stensatt kanal för dagvatten, samt en liten välvd bro. Det blev en inbjudan till ett populärt promenadstråk.

– Om besökarna stannar upp och frågar om växterna, bjuder vi in dem till en närmare titt.

– Varje kväll går jag en runda i området. Det ger alltid tillfällen till trevligt samspråk, säger Ulla-Britt.

– Här får vi utlopp för vår skaparanda, och här finner vi lugnet och harmonin, säger Mary och Ulla-Britt. Vi kan följa årstiderna och glädjas åt egen och andras odlarglädje. Detta är livskvalitet!

Text och bild: Lena Karström, ordförande i Växjö Trädgårdsförening

Odla på Balkongen Blommor, tomater endast fantasin sätter gränser...

I vår låda odlar du inte bara upptill utan även på sidorna av lådan. På så vis ökas odlingsytan mångfalt.

Vintertid tas lådan lätt isär eller kan användas för andra ändamål.Odlingsinstruktion medföljer. Pris 300 kr + frakt Beställ via telefon 0730-94 15 76 eller mail esdemer@gmail.com

Tusen Trädgårdar

Välkomna hit 8 augusti!

Ett litet, litet axplock av visningsträdgårdar och offentliga parker och trädgårdar bland Tusen Trädgårdar som håller öppet söndagen den 8 augusti, utöver alla de privata trädgårdar som också deltar. Små och stora trädgårdar, en del anlagda och skötta av trädgårdsföreningar. Se också www.tradgard.org och Tusen Trädgårdar!

Visningsträdgårdar Lappmarkens Trädgårdssällskap, Linnéparken, Gunnarn, Lappland

Lekebergs Trädgårdsförenings kryddgård, Närke Liten men sevärd är kryddgården vid Västernärkes Hembygdsgård Högan på sluttningen mot Lillån.

Ursprungligen anlagd av trädgårdsföreningen 1988, gjordes den om 1996 med inspiration från Vadstenas Klosterträdgård.

I den välskötta kryddgården finns ett 50-tal växter. Här kan man njuta av kryddoften och gå runt bland de gamla husen med smedja och bigård där grannarna är Västernärkes Biodlareförening och Högans Smeder.

Hembygdsföreningen www.hembygd.se/orebro/vasternarke Lekebergs Trädgårdsförening: Gudrun Arvidsson 019–22 41 59, 070-67 93 13.

Foto: Gudrun Arvidsson

Foto: Reginald Scholz©

Zo

n

4

Zo

n

7

Kring Linnébysten vid Vintertjärn i Gunnarn anlade Lappmarkens Trädgårdssällskap till jubileumsåret 2007 en park. Här finns bl a växter som har särskild anknytning till Linné, t ex inte mindre än sju sorters stjärnflocka, också kallad ”Linnés döttrar”. Det smeknamnet har även gruppen som arbetar med anläggningen. De har även planterat växter för att testa härdighet och uthållighet för lappländska förhållanden. www.lappmarkentradgard.nu Solveig Holmner, 0951-400 00.

Foto: Nils Henmyr

16

n

4

Visningsträdgården ligger vid väg 276, drygt 2 km norr om Åkersberga centrum, vid Länsmansgården som ägs och drivs av Österåkers Konstförening. Ett 30-tal av Trädgårdssällskapets nära 300 medlemmar har en intensiv planerings- och studieverksamhet, anlägger och sköter trädgården som drivs enligt ekologiska principer. Här finns köksträdgård, fruktoch bärträdgård, örtagård, gammaldags rosor, rabatter för perenner, sommarblommor och pioner, växthus med uppdragning av plantor samt en stor kompost. www.akersbergatradgardssallskap.org, Göran Eriksson, tel 08–540 606 32.

Zo

Zo

n

2

Kryddträdgården som invigdes år 2000 är på 145 m2 och ramas in med marktegel, pergola och kantsten. Här växer buxbom, lavendel och en aroniahäck. I pergolan klättrar Long John- och Excelsarosor. En Linnérabatt anlades i samband med Linnés 300-årsjubileum. Trädgården är planterad och sköts av Olofströms Trädgårdsförening. www.olofstromstradgardsforening.se

Åkersberga Trädgårdssällskaps visningsträdgård, Uppland

Foto: Göran Eriksson

Olofströms Trädgårdsförening, kryddträdgården i Holje park, Blekinge

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tusen Trädgårdar

Offentliga trädgårdar/parker Fjällbotaniska trädgården i Hemavan, Lappland

Rosariet ligger i en vacker och välskött park i herrgårdsmiljö på gångavstånd från Vättern. Rossamlingen består av drygt 400 sorters rosor (skyltade) i sortgrupperingar och ett speciellt kvarter för ”hitterosor”. Här finns också perennplanteringar, damm, klematisspaljéer, dahliasamling, utplanteringsväxter i krukor m m. Rosariet omges av klippta häckar av lind, blodbok, avenbok samt buxbom. En av Sveriges vackraste avenbokar växer centralt i området, flankerad av äkta valnöt, katsura, kaukasisk vingnöt m m. www.jonkoping.se, tel 036–10 54 30, 0761–19 84 10.

Fjällbotaniska trädgården ligger på sluttningen av en ås ovanför Vindelfjällens Naturum. Besökarna går längs en slinga runt åsen, där det finns timrade kistor med 31 odlingsytor.

Klimatskillnaderna mellan åsens öst- och västsida gör att det går att odla både värmekrävande sydbergsväxter och värmeskyende högalpina arter. Här visas olika växtsamhällen och växter som planterats grupp- eller familjevis. Några ytor visar alpina växter från Island och Alperna. Här finns dessutom två naturstigar med text om de olika miljöerna och växterna längs vägen. www.fjallbotaniska.se, tel 0954-380 23.

Foto: Ann-Catrin Thor

Foto: Björn Kalin

Zo

n

6

Zo

n

2

Rosenlunds Rosarium, Jönköping, Småland

Robbjens Hus & Trädgård, Klintehamn, Gotland

Ronneby Brunnspark, Blekinge

Den gamla gotlandsgården Robbjens i Klinte, söder om Visby, är byggnadsminne och varsamt renoverad. Nu återskapas trädgården som den såg ut vid 1900-talets början. Då bodde här en märklig och mångsidig man, Antonius Krusell, som samlade in växter till ett omfattande herbarium, både blommorna i trädgården och grödorna på hans marker. Med hjälp av herbariet återskapas nu trädgården i hans anda. På Robbjens kan man se sig om i hus och ladugård och följa en vandringsstig i trädgården och känna stämningen av flydda tider. Här odlas också gamla sorters köksväxter, bönor, ärter, linser m m. www.robbjens.se, tel 0498–29 19 29.

Foto: Turistbyrån

Foto: Marianne Hult

Zo

n

Zo

1

n

1

Den pampiga Brunnsparken med sina vidsträckta gräsytor och planteringar har ursprung från 1750-talet och en rododendronplantering med anor från 1912. Sedan professorn och landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson engagerades 1983 finns här också en japansk trädgård med träbroar över mönsterkrattat grus och öppen paviljong. I Doftträdgården finns 700 växter från 50 olika arter, utvalda med tanke på sin doft. Intill Brunnshallarna ligger rosariet. Ronneby Brunnspark är kulturreservat sedan 2003. www.ronneby.se, Ronneby kommun 0457–61 80 00, Turistbyrån 0457–61 75 70.

Sammanställt av Stella Westerlund, marknadsansvarig i Svensk Trädgård, Stella.Westerlund@tradgard.org

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

17

Bland hitterosor & blomsterlottor

Trädgårdsforum – liveversionen Det kan inte förnekas att den virtuella versionen av trädgård har många goda sidor. Det som förr var ett helt företag, som att beställa växter från utlandet, är nu bara några knapptryckningar bort. Plötsligt är ett enormt sortiment tillgängligt också för oss som bor långt från närmaste plantskola. Okända växter får snabbt ett utseende om man bildgooglar, och lika enkelt hittar man odlingsinformation om de mest udda växter. Inte bara det. Via nätet får man kontakt med andra lika tokiga trädgårdsmänniskor. På forumen träffas man för att diskutera, tipsa och fråga. Att vara digital trädgårdsvän har alltså sina fördelar.

Och ändå. För min del finns det ingenting som slår trädgårdsföreningen som mötesplats! Att det är fler som håller med om detta visar sig i att Riksförbundet Svensk Trädgård stadigt ökar i såväl medlemsantal som i antal föreningar. Och detta medan andra folkrörelser går kräftgång och trots att föreningsformen dödsdömts av alla förståsigpåare. Hos oss finns däremot en påtaglig och vital växtkraft!

I det sökande efter gamla kulturväxter som nu pågår genom POM, Programmet för Odlad Mångfald, blir trädgårdssällskap­ ens betydelse som spridare av kunskap och växter tydlig. Ett exempel är Örträsk Trädgårdssällskap som redan 1932 gjorde en gruppresa till Norge. Hem följde en ”kinesisk gulros” som planterades vid flera gårdar, och precis som den rosa Örträsk­ rosen spreds den vidare med rotskott till andra i byn. Att byta och dela med sig var länge det enda sättet att få del av intressanta växter, och trädgårdssällskapen är och har varit en drivande kraft i detta utbyte. Och det är genom dem som de gamla kulturväxterna fortfarande förmedlas, för dessa hittar du inte i något gardencenter.

Visserligen kan man få allmän trädgårdskunskap ur böcker och på nätet, men det är genom trädgårdssällskapet du lägger till den lokala kunskapen om odling och växtval som är så oerhört viktig för ett lyckat resultat. Trädgårdssällskapet är också

18

ett drivhus för kreativa idéer och inspiration, här förenas man kring ett positivt laddat ämne. Om jag jämför med min erfaren­ het från många års arbete i handikapprörelsen så har man där en gemensam nämnare som är negativ, eftersom det som ­förenar är ett handikapp och de problem som det ger upphov till står i fokus. Trädgård däremot är nästan alltid förknippat med glädje. Ja, utom när skadedjur trakasserar växterna, älsklings­ rosen dog under vintern och den inköpta och länge efterlängt­ ade dahliasorten visar sig blomma gult i stället för rosa ...

Trädgård är ju i sig själv något väldigt handfast, praktiskt och fysiskt påtagligt. Det är rosendoft och hallonsmak, ögonfägnad och gräsrassel, man får jord under naglarna och ryggen värker.

Då är det också självklart att vi som sysslar med trädgård behöver den direkta närvaron av och kontakten med andra trädgårdsälskare. I dessa möten smittas man obönhörligt av andras odlarpassion och engagemang, som när skratten ekar då medlemmarna samlas för gemensamt varmbänksbygge. Äkta skratt är helt enkelt mera smittsamt än smileys!

I år har föreningarna ett gyllene tillfälle att visa upp all denna positiva energi och förmedla den till andra. Söndag den 8 augusti går arrangemanget Tusen Trädgårdar av stapeln och då passar många föreningar på att medverka och värva fler medlemmar.

I Lappmarken ska det bli safari till öppna trädgårdar. Att resa i samlad tropp känns tryggt när man ger sig ut för att uppleva exotiska växter, möta djärva odlare med skarpa sekatörer i bältet, hämta andan i fruktsamma oaser mitt i vildmarken och till sist återvända med livet i behåll och värdefulla souvenirer i form av elfenbensstormhatt, björnrot och varggap i bagaget som minne av en spännande upplevelse. Och helt säkert också några nya bekantskaper rikare.

Så trädgårdsnätet i all ära. Inget går upp mot trädgårdssällskapets växtmarknad, där man möter perenna vänner och bekantar sig med spännande växter – i liveversion!

Text: Mariana Mattsson Bild: Reginald Scholz info@rosalapponica.nu www.rosalapponica.nu

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Växtjägare

Foto: Annika Hellbom

Fot

o: A n

nik

aH

el

lb

om

Kejsareken, en storfavorit. ”Den här vill jag ge Sverige!”

Trädjägare planterar för framtiden Den som söker information om Sten Ridderlöf på nätet hittar mest dendrologsidor. Men det är först nu, sedan han gått i pension, som han på heltid ägnat sig åt träden. I yrkeslivet var han framgångsrik bankdirektör, naturen var hans stora fritidsintresse.

– Ja, hur kommer man in på vissa saker? undrar Sten. Kanske blev han intresserad när han fick hjälpa sin mamma att odla i balkonglådorna på Södermalm i Stockholm. Eller när han upptäckte de vackra träden och koloniområdet i Tantolunden dit han gick varje dag.

Alldeles säkert blev han inspirerad av upptäcktsresanden Sten Bergman, som han hörde på radion. Det handlade om exotiska platser Foto: Annika Hellbom

Sten Ridderlöf är ornitologen som blev bankdirektör och därefter skapade ett arboretum. I den svenskaste av alla miljöer, Stockholms skärgård, odlar han över 1 000 exotiska träd. De har kommit med flyg, bil och skärgårdsbåt och följt med honom långt ut i havsbandet, ibland som små sticklingar, oftast som frön, någon gång har det varit stora träd.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

som Kurilerna och Kamtchatka. Han ville höra mer, ringde upp och bjöd Sten Bergman till sin skola. Succén var given – och kanske blev det mötet avgörande.

Vägen ut

M/S Sjögull stävar norrut i Stockholms skärgård och det är som det ska vara en sommardag, glittrande vågor, klarblå himmel och molnfritt. Efter några timmars färd blir öarna flackare och glesnar, mer och mer av horisonten syns. Här i ytterskärgården ligger Svartlöga, fiskesamhälle sedan 1500-talet och nu sommarparadis för ungefär hundra hushåll.

Och här finns Lassas Hagar, Sten Ridderlöfs märkliga arboretum med över 1 000 ovanliga träd. Till Svartlöga kom han i mitten av 1970-talet med hustrun Barbro, två barn och en hund. Då var det fåglar och ringmärkning som gällde, han hade varit entusiastisk ornitolog sedan skoltiden. Men han såg också annat och

Frösådda ovanliga lönnar på tillväxt.

19

Växtjägare

Frön och växter från exotiska landskap, här till vänster eldbusken, Embothrium coccineum, i chilenska Anderna, kommer med flyg och båt till Svartlöga i Stockholms karga skärgård.

lade märke till att Svartlöga-naturen var ganska ensartad. Där växte mest maritim lövskog med inslag av ask och idegran, och så enar förstås. När han för 30 år sen fick chans att köpa en tomt därute bestämde han sig för att plantera in alla ädla lövträd som finns i Sverige. ”En symbolgrej”, kallar han det. Nästa steg blev att samla minnesträd från de ställen hans och Barbros släkter kom ifrån. Och så var han igång. Vid mitten av 1980-talet började han se sig om efter lite annorlunda och vackra träd som skulle kunna överleva i ytterskärgården. Men var skulle han hitta dem?

– Jag tog helt frankt och kontaktade statsmeteorologen på SMHI och bad om hjälp. De hade aldrig förut gjort någonting sådant, men det kom en världskarta där de lagt in områden i hela världen med klimat som påminde om det svenska Öster­sjölandskapets. Där fanns Patagonien med bland annat, och Kurilerna. Äntligen Kurilerna

Öster om Vladivostok och norr om Japan, ligger den ryska ögruppen Kurilerna. Det är inte lätt att komma dit, dimman ligger ofta tät och det stormar mycket. Landskapet är klippigt och otillgängligt, men Sten Ridderlöf hade längtat dit ända sedan han läste om Sten Bergmans resor till Kurilerna på 1920talet. Han citerar honom: ”Vilken härlig

20

känsla, att från vardagslivets jäkt få bege sig ut till en fjärran övärld, som det endast varit få européer förunnat att beträda! Att få uppleva dess härligheter och utstå dess mödor och få bidra till ökad kännedom om vår jord! Det var en lycka som fyllde mig helt.” Samma känsla uppfyllde Sten Ridderlöf när han en septemberdag 2000 för första gången såg den sydligaste ön i Kurilerna, den frodiga Kunashir. Redan på flygplatsen, intill en vulkan, började han samla frön: Gentiana triflora, Cardiocrinum cordatum, Iris ensata …

Kurilerna har länge varit rysk militärbas, ytterst få utlänningar, eller ens ryssar, har kunnat ta sig dit. Och de ryssar som mötte dem på den primitiva flygplatsen, ”den vedervärdigaste jag sett!”, var mycket misstänksamma. Men den lilla botanistgruppen hade med sig några äppelträd som present och fick snart vänner.

De erbjöds att bo i flygplatsbyggnaden och bjöds på mat, stora laxar. Och så gav de sig ut på trädjakt. Naturen är dramatisk med fyra aktiva vulkaner, varma källor, raviner, mycket smala stigar och täta, orörda skogar. Där tog de sig fram, ofta mödosamt. Överallt samlade de, floran var häpnadsväckande rik. Bambu, sumak, aralior, rönnar, korneller och bland örterna rutor, silverax och astilbe. Här fanns också Stens verkliga favoriter, kejsarekar, och världens nordligaste magnolior, Magnolia obovata, upp till 17 m höga.

Lassas Hagar

– Det här är vad jag vill ge Sverige! säger Sten storslaget och visar på de vackra kejsarekarna som växt sig höga i hans arboretum, Lassas Hagar. Bladen liknar inte den vanliga ekens, de är mycket större, upp till 3 dm långa. På 5 hektar mark har han sått och planterat ett oräkneligt antal ovanliga träd och buskar. Han har grävt ett tiotal dammar och gjort kullar. Här finns broar, växthus och plantskolor för exotiska rariteter. Och träden tycks trivas i den svenska skärgården. Det är inget småpysslande med dem, dör de så dör de.

– Man tror ju att några ska gå ut så att man får plats för andra, men det gör de sällan.

Magnolior var hans första trädpassion.

Han hade länge letat efter någon att dela sitt intresse med när han träffade den duktige växtmannen Kenneth Lorentzon på SLU i Alnarp. Redan vid deras första möte köpte Sten mängder av magnolior och mötet kom att leda till en nära vänskap med stort ömsesidigt utbyte av plantor och idéer.

– Det är intressant att män ofta tycker om magnolior, kvinnor brukar gilla rosor, påpekar Sten.

Och de få rosor som växer i Lassas Hagar odlar hans fru Barbro. Hon kommer körande på den stora gräsklipparen.

Gräset hålls mycket kort här ute för att hindra vattensorken – arboretets största HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Växtjägare

Amerikanska näckrosor blommar i Lassas hagar, men lotus överlever inte – ännu…

marodör. Skärgårdsidyllen rymmer också andra fiender. En lång och vackert grånad gärdsgård skyddar en del av odlingarna mot rådjur och älgar, men nu närmar sig vildsvinen. För två somrar sedan kom de första simmande och gick i land på Svartlöga. De bökar upp potatisland och äter orkidéknölar, men har ännu inte hittat Stens odlingar. Andra djur är välkomna, det ska vara lite djungellikt så att det blir trivsamt för fåglar och humlor, ödlor och paddor. Och mångfalden lockar ovanliga gäster, förra året fick arboretet besök av åtta biätare. Sten får ständigt nya idéer.

Han har planterat en aprikoslund, magnolia-allén är nästan klar, liksom vattenträdgården.

– Jag har gett mig fan på att jag ska bli den förste i Sverige att odla lotus på friland året om!, säger han och tittar ut över sina dammar.

Men lotusodlingen har misslyckats nu igen, i stället växer vackra amerikanska näckrosor i sjöarna. Ändå ger Sten inte upp.

– Jag skulle aldrig ha orkat med allting om jag inte hade en fighting spirit. Bara att dra upp träd från frön … man måste vara ihärdig.

Många exotiska, ganska stora, träd har fraktats med skärgårdsbåt över Svartlöga­ fjärden, andra har kommit som småplantor. Så är det med de sällsynta sydbokarna, ett annat favoritträd. De komHEMTRÄDGÅRDEN 3/10

mer från Patagonien, Eldslandet. Under fem veckor körde hans lilla expedition 900 strapatsrika mil i södra Chile och Argentina. Sten antecknade: ”En hård västanvind ilade genom kroppen när jag stod på översta däck och blickade ut över Magellans sund. När intet land syntes och dyningen gick hård med endast albatrosser närvarande trängde mina tårar fram. Jag fick vända mig bort, jag skämdes men i detta nu genomförde jag en av mina starkaste barndomsdrömmar.

Jag var handfast på väg till Eldslandet – Tierra del Fuego!” Där, på toppen av Glaciar Martial, nära trädgränsen i argentinska Anderna, samlade han in ett tiotal småplantor av den lövfällande sydboksarten Nothofagus pumilio. Där fann han också en härdigare klimatras av den vintergröna sydboken Nothofagus betuloides. Båda har överlevt på Svartlöga.

Hellre en tigermage

Precis som många växtjägare har Sten också haft sitt björnäventyr. Det hände på Kurilerna, där stora björnar är vanliga. Han hade precis upptäckt en naturhybrid mellan en kejsarek och en japansk mongolek och plockat med sig några ollon. Nu vandrade han upp från havet. I motsatt riktning kom en björn

för att fiska lax. Sten hade ställt sig under ett träd för att ta skydd mot ett plötsligt skyfall när han hörde de ryska vännerna skrika åt honom och upptäckte en rörelse i bambun intill sig.

– Då kände jag att man var ju lite utsatt, jag hade ingen chans där jag stod.

Men björnen vädrade honom aldrig.

I stället hade Sten tur, precis intill honom växte ett vackert rostvin med goda druvor. I hällregnet vid Japanska havet åt han av de blå vindruvorna och spottade kärnorna i en liten påse. I dag växer de nära ett annat hav, vid Östersjön i Lassas Hagar på Svartlöga.

Han säger att det ibland varit ett under att han överlevt. Som den gången när han hade tänkt övernatta vid stranden efter att ha sett färska tigerspår.

– Jag ville så gärna se en tiger! Man måste ju ha lite kul här i livet och jag tar inga onödiga risker. Men jag dör hellre i en tigermage än tynar bort på ett sjukhus i Sverige …

Text: Annika Hellbom, frilans­ journalist Bild: Sten Ridderlöf där inte annat anges.

Gå in på Sten Ridderlöfs hemsida! www.lassashagar.se

21

Kort & Gott Av Ingrid Nordwall, frilansjournalist, författare och optimistisk koloniträdgårdsodlare

Odlingsbänk med finess

Hälsa och livskvalitet

Balkonglådor med ordentlig dränering Nytt för i år är balkonglådor med ett bra djup så att växterna får plats för sina rötter.

Balkongkrukan har två ordentliga dräneringar i botten som motverkar att krukan dränks vid regn.

Krukan kan också kompletteras med en självbevattningstillsats.

Foto: Eva Wirén

Lignoskunskap i ny webbtjänst för yrkesfolk

Finns i en mängd olika färger, 65 lång, 19 bred och 18 cm djup: Pris 79 kr. Mer info finns på www.indoorsprings.com

Foto: Sofia Magnusson

Trädplantering för nyfödda 2009 Under maj hålls i Bengtsfors kommun en ceremoni med plantering av vårdträd för barn födda under 2009.

Den första ceremonin för nyfödda hölls 2007. Planteringen av vårdträd är tänkt att bli ett evenemang varje år.

Kommunen passar då även på att ge barnen en liten gåva. www.bengtsfors.se

Vedartade växter för trädgård, park och landskap, lignoser, finns nu beskrivna i ett register på webben. Det är Movium i samarbete med Alnarps Trädgårdslaboratorium vid SLU som har arbetat fram databasen, som i första hand ska vara en hjälp för yrkesverksamma inom den gröna sektorn. Över 1 200 arter och sorter av vedartade växter finns redan i webbtjänsten, som efterhand ut­ökas med fler lignoser, och även perenner. Varje art/sort beskrivs med 17 egenskaper – härdighet, storlek, rotsystem, tillväxthastighet, knoppsprickning etc.

Läs mer på http://plantarum.slu.se Notiser från SLU 1/2010

Temat för sommarprogrammet i Göteborgs botaniska trädgård 2010 är hälsa och livskvalitet och lyfter fram naturens och trädgårdens betydelse för människors välmående. I entrépartiet anläggs Hälsans trädgård och med en audioguide kan man gå en hälsovandring i parken. Gröna Rehabs personal berättar vid fyra workshops och promenader om det grönas läkande förmåga.

Kinesisk morgongymnastik, etnobotanik, odling av köksväxter och kryddväxter m m erbjuds i programmet under Hälsans år. Se vidare www.gotbot.se

Foto: Inger Ekrem

En odlingsbänk i värmebehandlad furu har utsetts till Årets trädgårdsprodukt 2010 av Elmia Garden Awards jury. Bänken kommer från Hasselfors Gardens produktserie Hem och Trädgård. Den är tillverkad av värmebehandlat trä och är ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat trä.

Ur juryns motivering: ”… en ­skapelse som bjuder på finish i varje detalj … före­nar funktion och estetik på ett mycket genomtänkt sätt … ger också en vacker inramning till trädgårdsentusiastens stolta odlingar”. Mer info finns www.hasselforsgarden.se

Ny lättläst bok om sniglar Det har gått mer än 20 år sedan Ted von Proschwitz – forskare vid Naturhistoriska Museet i Göteborg – för första gången artbestämde en spansk skogssnigel i Sverige. Med allmänhetens hjälp kartlades i detalj artens erövring av Sverige och man insåg att det fanns ett stort behov av riktig information. Nu finns boken ”Snigel – fridstörare i örtagården”, baserad på vetenskapliga forskningsresultat och lång erfarenhet av spansk skogssnigel och bekämpning av den.

Djurgruppen sniglar presenteras också lättfattligt.

Boken ges ut av Bohusläns Museums förlag, pris 145 kronor. Tel 0522–65 65 01, postorder.bm@vgregion.se

el Snig

gården are i örta – fridstörp och fakta a k s n e Ted von Proschwitz Vet

Bohusläns museums förla

g

22

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Kort & Gott Av Ingrid Nordwall, frilansjournalist, författare och optimistisk koloniträdgårdsodlare

Bagen som kan användas om och om igen, efterföljaren till den berömda Perstorpskassen från 1950-talet som försvann när engångsplastkassarna gjorde entré, tillverkas nu igen i Sverige.

Den är av återvinningsbar polyetenplast som är lätt att hålla ren och finns i ett flertal färger.

Användbar på många sätt – när man handlar, som strand- och picknick-bag, utmärkt som förvaringsplats för t ex sysaker, hästprylar, trädgårdsverktyg, borrmaskin, ­fiskeredskap m m. Mer info på www. alltiallobag.se

Rösta på Årets Ros 2010!

Var med och rösta fram årets ros bland de 10 fina, lättodlade kandidater som nominerats av projektgruppen Rosens dag: Flammentanz (’Korflata’), Leander (’Auslea’), Leonardo da Vinci (’Meideauri’), ’Lykkefund’, ’Poppius’, ’Schneewittchen’, ’Single Cherry’ och ’Thérèse Bugnet’.

De nominerade har utsetts bland de allra friskaste och vackraste rosorna för svenska förhållanden.

Läs mer om kandidaterna till Årets Ros på Rosens Dags hemsida www. rosensdag.se. Där kan du också rösta på din favoritros. Det går även bra att rösta via mejl till info@rosensdag.se eller per post till Rosens Dag, Helgövägen 3, 352 50 Växjö. Röstningen stänger den 8 augusti och Årets Ros 2010 offentliggörs den 11 augusti.

Ordning och reda på växtnamn Årets Gröna Pennpris går till de fyra huvudansvariga för SKUD (Svensk Kulturväxtdatabas): Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård, Svengunnar Ryman, Evolutionsmuseet, Uppsala, Mats Hjertson, Evolutions­ museet, Uppsala och Mattias Iwarsson, Centrum för Biologisk Mångfald, Uppsala. Motiveringen lyder: Att hålla ordning på våra kulturväxters korrekta namn, både vetenskapliga och svenska, är inte alltid så lätt. Hur skulle vi i dag klara oss utan databasen SKUD, som hjälper oss trädgårdsskribenter och

Ökad skörd – färre arter När skördarna från Europas jordbruk har fördubblats har samtidigt den biologiska mångfalden minskat.

Hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna har försvunnit från odlingsmarken. Enligt en SLU-ledd studie i nio europeiska jordbruksområden är det speciellt användningen av pesticider mot skadeinsekter och -svampar som fått den biologiska mångfalden att stryka på foten.

Ekologisk odling och andra statliga stöd för minskad intensitet i jordbruket

Svengunnar Ryman och Björn Aldén.

bromsade den negativa utvecklingen lokalt. Biodiversiteten på de gårdar som drivs ekologiskt kan dock påverkas negativt av omgivande gårdars användning av växtskyddsmedel, eftersom många fåglar, däggdjur, fjärilar n och andra insekter i ré W a v söker föda över större E : to områden än enskilda gårdar.

Fo Forskarna tror att det krävs mycket restriktivare användning av bekämpningsmedel för att rikedomen av arter ska kunna bevaras i Europas jordbrukslandskap.

Notiser från SLU 1/2010

Mer frukt och grönt

Sweet Cake – barnbad?

Den traditionella kakformen … vem känner inte igen den? Nu har den fått nytt liv i ett praktiskt och roligt designföremål av KG Design. Skojig som badbalja, liten sandlåda, blomlåda, förvaring eller bädd till hund och katt. Plasten är okrossbar, UV-beständig och giftfri, säker att använda både ute och inne. Sweet Cake är 27 cm hög och 72 cm i toppdiameter och väger bara 5,5 kg. Finns i flera härliga färger! Mer info se­­ www.kgdesign.se

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

fotografer att följa den rätta vägen?

De fyra huvudansvariga för SKUD har lagt ner ett otroligt arbete och för närvarande finns 77 150 växtnamn angivna inklusive synonymer.

Foto: Ingrid Nordwall

Allt i Allo-bagen

Svenska folket frossar i frukt. I snitt äts nu nästan de fem portioner frukt och grönsaker per dag som rekommenderas.

Men män och ”soffpotatisar” släpar efter visar en ny undersökning enligt Upsala Nya Tidning.

Studien, publicerad i Food & Nutrition Research, visar att svenska män äter i genomsnitt 4,7 portioner frukt och grönt. Kvinnorna når upp till i snitt 5,4 portioner. Jämfört med en kartläggning som Livsmedelsverket gjorde i slutet av 1990-talet är det en ökning med nästan två portioner per man och drygt en portion mer per kvinna.

TT/DN

23

Trädgårdens småkryp

Det karakteristiska med blomflugan är att den försöker se ut som en geting, en humla eller ett bi. Blomflugan använder sig av mimikry, vilket innebär att den genom sitt utseende, sitt beteende eller sin doft liknar en annan, farligare insekt, för att på så sätt öka sina egna chanser att överleva.

Blomflugor tillhör insektsordningen tvåvingar som utgörs av flugor och myggor.

I Norden finns drygt 400 blomflugearter och totalt i världen har mer än 6 000 arter påträffats.

Blomflugor är oftast tecknade i svart och gult, precis som de stickande insekter de försöker efterlikna. Steklar har dock två vingpar medan blomflugor bara har ett par vingar. Det bakre vingparet är, liksom hos andra flugor, ombildat till

Foto: Eva Wirén

Blomflugor ”svängkolvar”, halterer. Svängkolvarna är ett par klubbor, bestående av skaft och knopp, som gör att insekten lättare kan hålla balansen när den flyger. De är startsnabba och duktiga på att manövrera och kan även ”hovra”, dvs stå stilla i luften likt en helikopter.

Ett annat typiskt kännetecken för blomflugor är den falska vingribban mitt i vingen. En förtjockning av vingmembranen, som saknar förbindelse med de övriga vingribborna. Antennerna består av endast tre segment, till skillnad från steklarnas som har många segment.

De fullbildade blomflugorna är nyttiga pollinerare och påträffas ofta när de besöker blommor för att suga nektar och pollen, därav deras svenska namn.

Honorna äter främst pollen för att få i sig

proteiner till äggproduktionen medan hanarna dricker nektar för att få energi till flygningen. Några favoritväxter är parkstånds, rosenflockel, gullris, prästkrage och ringblomma.

Larverna hos blomflugor kan leva antingen av växtdelar, dött organiskt material eller av bytesdjur, främst bladlöss.

En bladlusätande blomflugelarv påminner till utseendet om en snigel. Blomflugehonorna kan i viss mån välja tidpunkt för äggläggning så att larverna kläcks när tillgången på bladlöss är god. Många blomflugor övervintrar som larver. Flugan genomgår fullständig förvandling med ägg-, larv- och puppstadium.

Av Solveig Ahlbin, hortonom och medlem i Nordvästra Skånes Trädgårdssällskap

Gröna själar och andliga trädgårdar av Pia Mattsson och Ester Sorri

Boken som vill beröra, inspirera och väcka intresse för trädgården.

Möt 11 trädgårdsägare!

d!

Välkommen till Sveriges lustgår Julita gård samarbetar med Katrineholms kommun.

Telefon 0150-48 75 00 Bokning 0150-48 75 55 www.nordiskamuseet.se/julita

Beställ boken på www.cordia.se!

Tema utplantering

En nyplanterad kruka med sommarblommor ser inte mycket ut för världen. Man ska inte frestas att plantera för mycket.

Praktiska begrepp Ordet sommarblommor syftar på växter som sås, blommar, sätter frö och dör under en sommar, t ex ringblomma, blåklint, sömntuta och ringkrage. Vilka växter som kan sås direkt och hinna sätta frö varierar oerhört i vårt avlånga land.

Utplanteringsväxter kallas de växter som inte går att så direkt i jorden utan måste förodlas eller köpas som plantor för att sättas ut och blomma en sommar. Det är en term, ett begrepp, som avser ”växter man kan plantera ut” i rabatter och krukor för att pryda under en sommar. Att man sedan kan spara, övervintra och förvara vissa av dem ingår inte i begreppet.

Några veckor senare har plantorna i krukan i lilla bilden t v vuxit sig stora. Blomstertobak ’Tinkerbell’ trivs i den stora krukan och dominerar liksom margeriten. Leverbalsam och tvillingsporre syns knappt men praktpetunian flyr ut över kanten där det finns plats.

Sommarblommor

– frossa i färger och former När man använder sommarblommor ska de bara blomma och pryda under en enda sommar. Det betyder att man kan strunta i härdighet och frossa i allsköns ömtåliga växter. Odlar man i kruka kan man dessutom blanda många växter med olika jordkrav.

i mer eller mindre omöjliga miljöer. Under stora träd (björk, ek, bok, äppelträd) är det skuggigt, torrt, näringsfattigt, nästan omöjligt att komma ner i jorden och mycket svårt att skapa en rabatt. Där­ emot är det enkelt att placera t ex tre krukor med flitiga Lisa, fuchsia och plister för att skapa ett blickfång.

Variation

Då sommarblommor bara förväntas leva en säsong kan man verkligen våga prova dem på olika sätt, t ex dekorera med dem HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Sommarblommor går att variera i det oändliga. Det finns så många sorter att det kan vara svårt att välja. Många växt-

slag finns i flera färger så även om man väljer pelargoner och lobelia varje år kan resultatet bli mycket varierande. Modet varierar också vilket påverkar valet av växter. Sommarblommor kan man blanda på ett sätt som man aldrig skulle drömma om när det gäller permanenta rabatter, lite som en festklänning jämfört med varje dag-kläder för att vara snygg på jobbet.

Kombinera färger

Färgerna bör anpassas efter läget. I gas-

25

Tema utplantering

Petunia Surfinia och limegul rabatteternell balanserar varandra rätt bra, lite tilltryckt är tvillingsporren. I förgrunden en nejlika i egen kruka.

sande sol gör sig gult, orange och rött bra, i skuggiga hörn är blått, vitt och silvergrått läckert. I kvällsmörker är det ljusa pastellnyanser som lyser bäst, färger som babyrosa, syrenlila, citrongult och vitt. Grönt finns överallt och är en neutral bakgrund som jämnar ut de övriga färgerna.

Färg på hus, kruka, stolsdynor och parasoll är också viktigt vid val av färg på växterna. I anslutning till en vit eller grå fasad kan man dra på lite mer färger som rött, violett och blått. Till en mörkbrun sportstuga passar rödorange pelargon i sällskap med gult bra. Till ett rött sommartorp väljer man kanske vitt, rosa och blått i olika styrkor och kombinationer.

Stil och kruka

Stilen kan vara strikt, romantisk, gullig, modern, kaxig eller utmanande beroende på val av växter i kombination med kruka. Väljer man att skapa effekter med hjälp av olika bladväxter blir resultatet ofta lite mer sobert även om det är färgglatt. Vissa blommor är också mer lössläppta i formen, t ex pionvallmo, andra mer strikta, t ex lejongap. Kombinerar man sedan med en rak betongkruka eller gulligt allmogekrus blir effekten minst

26

En lövkorg klädd med plast rymmer mycket jord. Växterna trivs alla i gassande sol, småpetunia, tvillingsporre, sommarljus och hängpelargon.

sagt skiftande. Samma krukor kan användas år efter år medan innehållet varieras för nya fina effekter.

Krukans storlek är viktig för hur mycket man planterar i den. Ju större kruka, des­to mer lättskött. Även om man i en liten kruka bara planterar en liten växt måste den i alla fall passas mer noga eftersom jorden i en liten kruka snabbt blir varm och fortare torkar än i en större kruka.

Färgen på krukorna påverkar också växterna. En svart plastkruka blir varmare än en vit kruka och kan behöva mer vatten. En oglaserad lerkruka andas och torkar därför lättare än en glaserad eller en plastkruka. Troligen blir jorden inte lika varm i en lerkruka. När solen lyser på krukan stiger jordtemperaturen inne i krukan och kan ibland bli alldeles för varm. En växt som snöflinga upphör att blomma när det är för varmt.

Plantering

Växterna utvecklar sig bättre om de står i en stor kruka. Välj helst en kruka med hål i botten och bottna med stora krukskärvor över hålen. I krukor man inte kan göra hål i, som Höganäskrukor, bottnar man i stället med ett rejält lager lecakulor.

Fyll krukan med bra jord nästan upp till kanten, tryck ihop jorden, placera ut plantorna och fyll på med rikligt med jord runt om alla plantor. Små växter planteras grundare än stora. Tryck till så jorden omsluter växternas klumpar och vattna rikligt. När jorden sjunker ihop fyller man på mer så klumparna är täckta. Jorden ska täcka hela plantans jordklump, annars torkar de ur mycket lättare.

Lägg gärna ett lager kompostjord i botten av krukan. Det kan ge jorden lite extra kraft och näring när växternas rötter når ned till den under sommarens senare del. Det kan också ge lite motståndskraft mot sjukdomar. Kompostjord håller också fukten vilket minskar risken för uttorkning. Torra plantor drabbas lättare av mjöldagg och attackeras oftare av bladlöss och spinn.

Spara utrymme för vatten, det underlättar skötseln. Fyll på så mycket jord att det återstår 2–3 cm till kanten.

Växtens storlek

Förutom att växterna bör trivas i ungefär samma växtläge med avseende på sol och skugga är slutstorleken viktig. När man sätter samman flera växter är deras inbördes storlek avgörande. De kraftigt HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tema utplantering

Blomstertobak och trumpetblomma ger höjd, småpetunia Callie överdådig blomsterprakt och leverbalsam fyller lite mitt emellan.

växande praktpetuniorna kväver lätt en liten lobelia av bara farten. Resultatet kan bli bra ändå, men det beror på vad man tänkt sig. Vill man ha en kruka med många olika växtslag måste plantorna ha jämstark växt, t ex trivs praktpetunia Surfinia bra tillsammans med Helichrysum, femtunga, blåkrage och husarknapp.

I gassande sol är tvillingsporre en utmärkt kompanjon till hängpelargoner, liksom femtunga, Scaevola. Växter som ricin, slingerkrasse och kanna är så stora att de gärna kan stå i egna krukor.

I riktigt skuggiga lägen är fuchsia, snöflinga, flitiga Lisa, lyckiga Lotta och sommarbegonia lämpliga att kombinera med avseende på storlek.

Sätter man flera krukor tillsammans placerar man den mest tork- och värme­ tåliga krukan längst fram, kanske en port­lak eller någon fetbladsväxt. Den ger då lite skugga åt de andra krukorna. Krukorna som skuggas av de främre kräver troligen inte lika mycket vatten.

Skötsel

Sommarblommor har behov av skötsel under sommaren. Hur mycket skiljer sig åt från växtslag till växtslag. I allmänhet blommar plantorna längre och rikligare HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Flera krukor tillsammans är ett bra sätt att låta alla växter utvecklas.

Paradisblomster ’Senorita’ och dockkrage ’Blue Star’ står ensamma i sina krukor. I mitten rött eldflugeblomster ’Firecracker’ med violett lobelia.

om man regelbundet klipper bort vissna blommor innan de sätter frö. Växter som ”luras” på sitt frö kommer att sätta nya blomknoppar snabbare, om de får tillräckligt med näring och vatten. Lejongap, eldkrona, luktärt och verbena ska putsas. Däremot brukar småtagetes, småpetunia, sommarljus och lobelia klara sig utmärkt på egen hand liksom pelargoner.

Växter som man vet ska bli höga bör bindas upp redan från början. På så vis blir det mycket snyggare och man slipper se fula snören och hopbuntade blommor.

Bind inte för hårt och använd gärna naturbast eller grön plastad bast som inte syns.

Det finns en hel del fina pinnar och spaljéer i handeln. Vill man kan man själv skapa av kvistar och nät. Se vidare om skötsel i ”20 frågor om att odla i kruka” på s 29.

Långvarig blomning

De flesta blommor fortsätter att blomma så länge man klipper bort frökapslar. Vissa har dock begränsad livslängd, t ex lobelia och lejongap. Andra kan drabbas av sjukdomar som gör att de plötslig vissnar ned, t ex kan vissa blomstertobak och enstaka småpetunior som Million Bells och Callie drabbas av svampsjukdomar. Gräv i så fall upp de plantor som fortfarande är

fina med så stor jordklump som möjligt.

Ta bort den vissna plantan och omgivande jord. Blanda ner ny frisk jord i krukan och sätt ner plantorna igen.

Vad att välja

När man väljer traditionella sommarblommor, dvs ettåriga växter, är det inte så lätt att känna till kvaliteten. Växterna kan förökas med frö, sticklingar eller bägge delarna. Vanligen har de lite olika egenskaper beroende på om de är frösådda eller sticklingsförökade, men man kan inte säga att den ena typen är bättre än den andra.

Sticklingsförökade plantor är ofta dyrare. Växtförädlarna föredrar sticklingsförökade sorter för att kunna ha kontroll på sorten och få ersättning för varje enskild planta som säljs, s k PlantBreedersRight (PBR). Flertalet småpetunia tillhör den gruppen och när man köper en sådan planta ska det sitta en etikett med namnet i krukan.

Fördelar med en sticklingsförökad sort, t ex lobelia, är att den ofta har ett kraftigare växtsätt och mer långvarig blomning. En frösådd planta är mycket billigare och ofta mindre. En frösådd pelargon är vanligen kraftigare, tål att stå

27

Tema utplantering ute och den har blommor som ”dråsar”, dvs släpper kronbladen vilket är positivt ute men en nackdel inne.

Vissa sticklingsförökade växter har egenskaper som inte går att få hos frö­ plantor, t ex den vackra, rosenlika flitiga Lisa ’Fiesta’.

Pris och kvalitet

kostar pengar.

Oftast är det bättre att köpa plantor som inte är i blom vid plantering eftersom de rotar sig snabbare och inte stannar upp i växten som en blommande planta ofta gör. En planta som stått utsatt och kanske torkat en eller flera gånger på stormarknadens torg är i sämre kondition än en som säljs i växthus.

Har man möjlighet att tidigt köpa och plantera sommarblommor i krukor som sedan får stå ljust på inglasad balkong eller uterum är det en bra start. Då hinner de vänja sig lite och samplanteringen blir ofta vackrare när de liksom får växa ihop sig. Sedan flyttar man ut krukorna när risken för frost är över.

Text och bild: Inger Palmstierna, hortonom och trädgårdsskribent

Foto: Lars-Åke Gustavsson

Priset på sommarblommor är svårt. ­Ext­rapriser eller lockpriser brukar ofta vara partier med små plantor i små krukor. Ju större kruka, desto dyrare planta.

Det viktigaste är att rötterna mår bra, blommorna kommer snart i alla fall så länge plantan är frisk och hel. Välj hellre en liten planta i stor kruka än en stor planta i liten kruka.

Man ska också titta efter hur många sticklingar eller plantor det är i krukan.

En praktpetunia kan vara en enda toppad stickling eller upp till fem sticklingar nerstuckna i samma kruka. Fem sticklingar ger i längden en större och kraftigare planta än den enda toppade, buskiga sticklingen som ofta är billigare.

De nyheter som vi presenterar årligen i Hemträdgården har bättre egenskaper än äldre sorter. Det är därför vi är så noga med att beskriva dem varje år. Är sorterna prisbelönta med Fleuroselect Gold eller Quality respektive AGM eller AAS är det inte bara tomt försäljningsprat utan en bedömning gjord av yrkesodlare att sorterna är bättre än motsvarande andra sorter.

Har man någon i närheten som odlar och säljer plantor är det en fördel. Köper man direkt av odlaren slipper man en transport som både tar på plantorna och

Rosuppropets kom-och-visa-dagar 2010 Rosuppropets sista fältsäsong med ett stort antal arrangemang i hela landet. Se även POM:s hemsida www.pom.info för aktuell info och nya datum. Annonseras även i lokalpress.

Frågor besvaras av Henrik Morin 070–31 32 982, henrik.morin@telia.com dag/ort/kl ?/5 Rolfstorp, (när rosen i kyrkfönstret blommar), 13–18 10/6 Linköping, 17–19 12/6 Ven, 10–13 13/6 Landskrona, 11–15 16/6 Örkelljunga, 16–19 17/6 Falkenberg, 12–16 18/6 Kungsbacka, 14–19 19/6 Ystad, 12–16 20/6 Skurup, 11–15 20/6 Rabbalshede, 11–14 20/6 Broby, 12–17 20/6 Båstad, 15–18 20/6 Munka-Ljungby, 10–13 21/6 Skåne-Tranås, 14–18 22/6 Stockamöllan, 10–16 22/6 Hablingbo, 15 27/6 Falsterbo, 14 27/6 Hjo, 11–16 28/6 Ljungby, 13–18 28/6 Vessingebro, 10–16

28

29/6 Ullared, 10–18 29/6 Sölvesborg, 14–18 30/6 Väröbacka, 10–16 1/7 Kinna, 10–16 1/7 Gislaved, 14–18 1/7 Vimmerby, 15–18 2/7 Flyinge, 10–16 2/7 Lycksele, 15–18 2/7 Bråbo, 12–18 2/7 Älmhult, 12–18 2/7 Borås, 11–14 2/7 Öland, 14–18 2/7 Tranås, 12–16 3/7 Hyltebruk, 10–16 3/7 Simrishamn, 14–17 3/7 Stockholm, 12–15 3/7 Länghem, 10–16 3/7 Norrköping, 13–16 3/7 Askersund, 11–15 3/7 Vänersborg, 11–14 3/7 Helsingborg, 10–18 3/7 Växjö, 10–16

4/7 Vaxholm, 15–18 4/7 Halmstad, 12–16 4/7 Östra Tunhem 4/7 Hässleholm, 11–17 4/7 Visingsö, 11–14 4/7 Helsingborg, 10–18 4/7 Vadstena, 11–14 5/7 Köping, 10–16 6/7 Enköping, 10–14 6/7 Julita gård, 13–17 7/7 Salbohed, 10–16 7/7 Ulricehamn, 16–19 7/7 Finspång, 16–19 7/7 Sveg, e m.

8/7 Ängelsberg, 10–16 8/7 Linköping, 13–16 10/7 Avesta, 12–16 10/7 Rabbalshede, 11–14 10/7 Söderköping, 10–13 10/7 Stockholm, 11–16 10/7 Degeberga, 10–16 11/7 Hedemora, 11–15

12/7 Österbybruk, 10–13 12/7 Skärplinge, 14–17 13/7 Bålsta, 10–13 13/7 Uppsala, 14–17 13/7 Pataholm, 15–18 13/7 Ed, 15–18 14/7 Eksjö, 11–13 14/7 Eksjö, 14–17 14/7 Arvidsjaur, 14–16 15/7 Jokkmokk, 13–15 16/7 Sundsvall, 11–16 16/7 Gällivare, 13–15 17/7 Kiruna, 13–15 17/7 Edsbyn, 10–14 17/7 Järkvissle, 10–16 18/7 Ånge, 10–16 19/7 Lappland, 18–20 20/7 Kalix, 13–15 21/7 Överkalix, 13–15 7/8 Lycksele, 14–16 28/8 Fjälkinge, 10–16 12/9 Varberg, 10–16

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

20

Tema utplantering

frågor om att odla i kruka

Inger Filipsson är trädgårdsingenjör och en av ägarna till Funbo Plantskola.

En del av växterna kommer från egen odling, bl a sommarblommorna i Ingers överdådiga hanging baskets.

1

Vad är bra och dåligt med att odla i kruka?

− Det är en mobil trädgård! säger Inger Filipsson. Man kan flytta krukor och sätta dem mer lättillgängligt, t ex kryddor nära köket.

Alla som vill kan odla med hjälp av krukor – på balkongen, en asfalterad förskolegård eller en mycket liten tomt. De går att placera överallt och med amplar utnyttjar man till och med luftrummet! Man kan få det handikappvänligt med upphöjda lådor eller odlingsbord.

Krukodling är lättskött. Det finns inget ogräs och man har alltid en frisk jord att odla – om man byter varje år. Man kan hålla vilt, sniglar och sorkar borta.

Men det krävs mycket passning med vatten. Det torkar snabbt vilket ger risk för mjöldagg.

Vintern ställer särskilda krav om man tänkt sig att övervintra fleråriga växter. Men med tillgång till bra vinterförvaring kan man odla sådant som inte är härdigt.

2

Vad är viktigt för att lyckas?

− Jord, vattning och gödsling är mer avgörande vid krukodling jämfört med rabatt. Välj en stor kruka och satsa på bra jord! Urn-, balkong-, terrass- eller liknande jord med långtidsverkande gödsel och en struktur som håller både fukt och luftighet. Undvik lågprisjordarna! Torv av det slag som krymper vid

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

torka och knappt går att få genomvattnad är inte bra till kruk- och lådodling.

Prunkande blomsterurnor kräver mycket vatten och näring! Man måste gödsla efter en tid, även i de bra jordarna.

Sommarblommor och s k hanging baskets är extra utsatta. Vi använder en långtidsgödsel där näringen frigörs långsamt från små korn. Buskar, perenner och kryddor har lägre näringsbehov men går ändå bra att odla ihop med sommarblommor eftersom samplanteringen är så pass kortvarig att de fleråriga växterna inte hinner påverkas negativt.

Dränering, dvs hål i krukan, är nödvändig så att överskottsvatten kan rinna ut – växter tål inte blöta rötter. Ett lager lecakulor i botten är bra (1/4–1/3 av krukan), särskilt för växter som ska övervintra. Om man inte har hål i krukan så är det jätteviktigt med leca!

Rätt växt på rätt plats är lika betydelsefullt i kruka som i trädgården – välj efter läget.

Se till krukan regelbundet. Jaga bladlöss, ansa och putsa bort vissna blommor.

Placeringen är ju ofta central och därför vill man att krukan ska vara vacker. Blir den ful kan man ställa undan den ett tag, det är en fördel med krukodling.

Hanging basket är en ampel gjord av grov järntråd. Den fodras med t ex mossa och man kan plantera både från sidorna och ovanifrån. Allteftersom det växer till täcks hela korgen och blir som en stor blomsterboll.

3

Hur stor kruka behöver man till olika växter?

− Ett precist mått är svårt att ge, bl a beror det på mängden växter i kärlet. Ibland kan man börja med

Foto: Eva Wirén

Krukodling skapar möjligheter men kräver omsorg.

Här berättar två personer om sina erfarenheter.

Med en grupp krukor skapar du snabbt en miniträdgård.

en mindre storlek och sedan större efterhand som växten blir större.

Några riktlinjer är ca 20 liter till sommarblommor och kryddor. Hanging basket eller annan ampel med flera växter behöver en diameter på 35−45 cm. Det fungerar för t ex Surfinia (Petunia), snöflinga (Sutera), småpetunia Million Bells (Calibrachoa), hängverbena m fl.

För klematis och buskar behöver man 30−50 liter, medan små träd, t ex minisyren ’Palibin’ eller hängkaragan, bör ha uppåt 50−60 liter.

Låga rosor kan klara sig med 20 liter till en början, men sedan behöver man krukor i större storlek.

4

Vad är ditt råd för att få en välkomponerad kruka?

− Variera höjderna! tipsar Inger. Två olika höjder plus en hängande växt som döljer krukan är en bra grund.

Vad gäller färgskalan tycker jag mer den personliga smaken får avgöra.

29

Tema utplantering

5

Några tips på växter och kombinationer?

− Varje år har jag flera hanging baskets, de är mina ögonstenar! En fin växtkombination till en ampel med 45 cm i diameter och i full sol är lila Surfinia, lila lobelia, fuchsia ’La Campanelle’ (halvhängande sort med rosalila blommor, en favorit), limefärgad rabatt­ eternell och en gulblommande margerit i mitten.

Tät och snabbt färdig blir ampeln med tre stycken storväxande plantor, t ex Million Bells, pelargon och snöflinga (den senare på ampelns skuggsida). Lägg till en bladväxt, t ex rabatteternell, silvernjurvinda eller silvergirland, samt 1–2 småplantor av lobelia.

Korgen klär jag invändigt med mossa, innanför denna en plastbit som får gå upp till halva kanten och till sist jord. Plasten håller fukten, speciellt i sol torkar korgen annars fort. Jag har slutat plantera på korgens sidor. Plantorna upptill hänger snart ner och täcker snyggt ändå.

I min ”vanliga” blå kruka blir det väldigt vackert med orangeröd eldkrona, en rödeller terracottafärgad Million Bells, limefärgad rabatteternell och silvernjurvinda – en kombination för sol eller halvskugga. Million Bells är helt suverän. Blomrik och självrensande, inget putsande av vissna blommor.

Heliotrop doftar gott, samplantera med brokbladiga pelargonen ’Mrs Quilter’. Ett annat förslag är blåsalvia ihop med låga rosor. Solig placering för båda.

Måste arrangemanget klara torka, t ex om man reser bort, använd fetbladsväxter. Stäppsalvia, lavendel, alunrot och många kryddor är också hyfsat torktåliga.

Perenner är överhuvudtaget robustare än sommarblommor, men curryört, silvergirlang och pelargon är ettåringar som klarar en del torka.

30

6

Hur tätt ska man plantera i krukan?

− Sätt tätt! Det är bättre att ta bort en planta om det blir för trångt sedan. 5 cm, eller högst 10 cm, mellan plantorna. Då blir det snyggt genast vilket de flesta vill. Detta gäller sommarblommor, kryddor och perenner.

7

Vilka buskar brukar fungera bra i kruka?

− Av buskar kan man välja nästan vad som helst.

Benved, buddleja, hortensia är bara några förslag. Smällspirea är tjusig, har fina bladfärger och är ett bra alternativ till japanska lönnar som är lite kinkiga.

Bland vintergrönt är tuja det bästa, t ex klottuja eller pelarformad ’Smaragd’.

Buxbom är snygg men här i zon 4 behöver den vinterskydd, t ex i ett ljust förråd. Den är känslig för vårsol och bör helst placeras skuggigt till en början.

Det finns många trevliga småträd: minisyren ’Palibin’, aronia ’Aron’, fjäderkaragan med sitt skira bladverk. Silverpäron finns på lågstam och gör sig mycket bra i kruka.

Kurilerkörsbär Prunus nipponica var. kurilensis ’Ruby’ blommar intensivt men inte så länge. Komplettera med perenner eller sommarblommor som följer upp körsbärsblomningen. På hösten lyser ’Ruby’ upp igen med fin höstfärg i sina blad. Hängande former, t ex hängsälg ’Kilmarnock’, hängvide Salix purpurea ’Pendula’ och häng­ karagan är fler förslag.

Har man ett frostfritt förråd som övervintringsplats är stamrosor och eukalyptusvide ’Hakuro Nishiki’ trevliga i kruka. Den senare har dekorativt, grönvitrosa bladverk.

Av klängväxter är klematis bland de bättre. Sorter som klipps ner på hösten är väldigt lättskötta, t ex Heracleifolia-Gruppen.

Kaprifol kan man ha, liksom klätterhortensia och vildvin om man har en stor låda! Även klängrosor som inte blir för höga, t ex ’Chinatown’.

’Pretty Much Picasso’.

Foto: Eva Wirén

Man ska kanske inte blanda alltför många olika växter i en kruka. Ibland är det snyggt med en ensam lavendel, en funkia, en stor fin pelargon. Men det är också en smaksak. Man får experimentera!

Ha med någon bladväxt – ett gräs eller en växt med runda eller flikiga blad. Variera bladfärgerna och använd silver, lime, rödbladigt. Palettblad är färgstarka och gulbladigt penningblad dekorativt med hängande rankor. Ipomoea Sweet Caroline-serien har flera bra sorter, t ex ’Purple’, ’Bronze’.

Alunrot är mycket användbar, speciellt för en höstkruka.

Välj blommor med olika form – klockor, spiror, platta – t ex ger daggsalvia ihop med Million Bells mer liv.

8

Hur stora växter kan man ha i kruka? Går det att skapa insynsskydd?

− Om kärlen är tillräckligt stora, minst en volym på 1 m3, kan man ha det mesta. Då blir lådorna så stora att de blir fasta anordningar där växterna får stå året runt och klara sig utan vinterskydd.

Isolera gärna lådorna i förväg genom att klä insidan med frigolit.

9

Finns det växter du avråder från att odla i kruka?

− Stora lövträd och höga buskar, t ex vanlig fläder är inget jag rekommenderar. Inte heller bigarrå – möjligen sorter ympade på den svagväxande grundstammen Gisela. Olvon är torkkänslig och får lätt bladlöss. Här i våra trakter fryser japanska lönnar alltid ner till 30−40 cm eller mer, och måste tas in i frostfritt förråd.

Växter med kort blomning är mindre lämpliga. Det blir varmare i kruka, växten drivs på och blomningen går över extra snabbt, t ex pion. Vårblommande perenner är inte särskilt kul längre fram på säsongen.

Helst ska växten ha något mer varaktigt värde. Blomsterlök kan dock vara fint! En tidig färgklick när det övriga i krukan står med bar kvist.

10

Vinterskydd – varför är det så viktigt?

− Rotsystemet är utsatt för kyla på ett helt annat sätt när växten står i kruka jämfört med när den är planterad i marken.

Man kan isolera på flera sätt beroende på växt och förutsättningar, men det får absolut inte vara blött i krukan före invint­ ringen. Ska växten stå ute krävs extra god härdighet. Ta en plastsäck eller en stor kartong och bottna med bubbelplast, mineralull, wellpapp, säckväv eller löv. Sätt ner växten och fyll på runtom med löv, halm eller dylikt. Torra löv är ett suveränt täckmaterial, lecakulor ett alternativ om man inte har löv. Ibland binder jag ihop växten och snurrar fiberduk runt. Tänk på att det fryser uppifrån och ner – täck även krukan upptill med t ex löv, granris, täckbark.

Ställ krukorna nära husväggen, under altantak eller bord – lite skyddat och för att inte få in väta. Ingen vattning under vintern.

Krukor som ska stå ute måste tåla frost.

Att gräva ner hela krukan eller stoppa in den djupt i trädgårdskomposten kan också fungera.

En kruka av Lindesbergstyp slipper man

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tema utplantering Doft, smak, färg och insektsliv fyller uteplatsens alla nivåer. Kerstin Persson i Sjöbo Trädgårdsförening har en mång­ sidig krukodling.

Foto: Eva Wirén

Bubbelplast isolerar krukorna som står ute över vintern.

packa och linda in. Den är gjord i ett material som isolerar mot både kyla och hetta.

I ett kallt förråd – under fem grader men helst frostfritt, torrt, mörkt – kan man förvara de flesta bladfällande växter: fuchsia, fikon, persika, klematis, kaprifol, rosor, övriga buskar och småträd samt även knölar som begonia, dahlia, kanna, gladiolus.

I svalt rum (5−12 grader) och lysrör ca tio timmar/dygn förvaras oliv, pelargon, ängla­ trumpet, agave, Cordyline, Agapanthus, kamelia, kaktus, lager, Bougainvillea, margeriter, eldkrona.

11

Vad väljer du till en matnyttig kruka?

− Bladsallat i en avlång låda är enkelt och ger god skörd, säger Inger Filipsson. Tomat, paprika och smultron fungerar bra i kruka, även potatis, två tre knölar. Och förstås basilika! Använd såjord och inte näringsrik balkonglådejord till den. I ampel kan man ha remonterande jordgubbe och ampeltomat.

Bär är inte dumt, t ex blåbär som ger så fina höstfärger. Hösthallon har fördelen att de ska klippas ned helt på hösten, alla skott. Vinbär och krusbär på stam är trevligt. Pelaräpple är ett bra alternativ för frukt t ex ’Bolero’ – den är godast av dem vi provat. Fikon är roligt, citrus svårodlat.

Minikiwi och vinranka är lämpliga om man vill ha något klättrande.

I en pallkrage kan man ha mer – nästan allt!

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

− Sommarblommor är den traditionella balkongväxten och de är fantastiska på att blomma länge, men det finns så mycket mer! säger Kerstin Persson. Det är synd att många inte tänker på det. Med perenner får man se sina blommor komma igen nästa säsong, det gillar jag. Det är fint att komplettera dem med sommarblommor − man kan ha både och!

Buskar och perenner, inte minst gräs, ger vinteraspekt vilket är en klar fördel framför den tomma ettårskrukan när frosten gjort sitt.

13

Vad har du för favoriter?

− Sommarens höjdpunkt var nog anis­ isopen. Den drog till sig så många insekter och det är otroligt intressant att ha fjärilar och bin så nära. Anisisopen blommar länge men skräpar ner när alla de små blommorna vissnar. Nävorna ’Jolly Bee’ och ’Rozanne’ var också fantastiska med en blomsäsong som kan mäta sig med sommarblommor. I kruka bör de klippas in och hållas efter för att inte bli ostyriga. Putsningen stimulerar även ny knoppbildning. Helt otrolig visade sig min frösådda maurandia (Maurandya) vara – en ljuvlig, ettårig klätterväxt som snabbt klär in en klätterställning.

Sommarljus (Gaura), den vita, är supersnygg i kruka och rödbladiga hundkexet ’Ravenswing’ var en rolig bekantskap. Aster är en underbar höstblomma som fungerar i kruka, även om nedersta bladen blir bruna och får rensas bort.

Jag använder gärna alunrot, funkia, ormbunkar, stäppsalvia, gräs – bl a japansk starr ’Ice Dance’ och miskantusgräs, men även ettåriga gräs. Tretandsfingerört Potentilla ’Nuuk’ gillar jag också, en perenn som håller sig väldigt fin i bladen. Även brokbladig klätterbenved och vanlig ”krukväxt”-murgröna fungerar mycket bra. Växter med snygga blad är viktigt när man odlar i kruka.

Småpetunia Millon Bells är en favorit – självgående, behöver inte klippas eller rensas, hänger ner i en snygg form. Om den skulle torka så klipp in den, nya skott kommer snabbt. Daggsalvia brukar jag också

Petunia Million Bells och väldoftande heliotrop.

Foto: Kerstin Persson

12

Du har valt att satsa mycket på fleråriga växter.

Varför?

alltid ha. Ipomoea är en bladväxt som finns i purpur och lime, effektfullt i samplantering. Rosenskära, verbena, eldkrona, rabatteternell, heliotrop, fjärilslavendel och Euphorbia ’Diamond Frost’ är också favoriter. Och förstås pelargoner – de är jättebra.

Och penséer på våren måste man ha!

Frilandshibiskus och buddleja är två buskar som blommar tacksamt och gör sig bra i kruka. Av Hebe, små vintergröna buskar, finns mycket att välja på.

Chilipeppar, tomat, gräslök, sallat och timjan är nyttoväxter jag gärna odlar. Och rucola – ett måste! Sallat på frömatta fungerar utmärkt, det lärde jag mig som Trädgårdsspanare.

14

Hur får man till en bra komposition?

− Färgsammansättningen är viktig för att det ska bli snyggt. Undvik att blanda vilt, men olika färger på olika ställen går ju bra.

Utnyttja annorlunda bladfärger. Med revsuga, alunrot får man rött. Silver finns hos lavendel, rabatteternell och gult hos t ex gulbrokiga starrsorter (Carex) och benved.

Sätt ihop växter med olika höjder. Det blir mycket mer spännande än om alla är på samma nivå.

Man kan alltid börja med petunior, de är snygga och tacksamma – ett säkert kort! De har stor växtkraft men är också näringskrävande. Välj småblommiga, regntåliga sorter.

Klipp bort vissna blommor och klipp gärna in växten emellanåt för en kompakt form.

Daggsalvia kan man också utgå från.

Den är lättodlad, mycket fin och med lång blomning. Funkia eller alunrot har båda

31

Tema utplantering

15

Vad använder du för kärl?

− Jag har främst plastkrukor. De är lätta, praktiska att hantera och det finns många snygga, både i t ex terrakotta och grått. Krukor i glasfiberlera (Fiberclay) väger inte heller så mycket. Materialet är inte garanterat frosttåligt men har hållit flera år hos mig. Hypertufatråg (betong med torv) är jättefint till en miniplantering och de är inte svåra att tillverka själv.

Tänk på att lägga sten i botten på lätta krukor, framförallt om de är höga och smala. Annars kan de välta i blåsigt läge.

16

Jord, gödsel och vattning – hur gör du?

− Jag satsar på jord av bra kvalitet; säckjord för balkong, urnor.

Lågprisjord går inte att vattna genom ordentligt om den fått torka, enligt min erfarenhet. Kompostjord från återvinningsstationen är värd att undersöka – där har jag fått tag i väldigt fin jord.

Jag lägger lecakulor i botten (ca ¼ av krukan), ett fiberdukslager ovanpå och sedan jord. Dränering är ett måste. Om det inte är hål i krukan så får man göra det själv. De kan sitta en bit upp, i höjd med lecalagret, så bildas ett vattenmagasin i botten.

Mina växter får näring i form av NPKkulor som jag lägger ovanpå jorden och vattnar ner. När de ”smält” bort strör jag på nytt. Sommarblommor – särskilt petunior – får mer gödsel än perenner.

Krukodling kräver mycket passning! Man får räkna med att vattna minst 1 gång/dag, fylla på näring, hålla koll på löss och larver. Rosenböna, japansk humle och andra snabbväxande växter behöver extra mycket vatten och näring, annars får de gula blad.

Växterna exponeras från alla håll. Det ska vara snyggt och därför är det särskilt viktigt med skötseln, inte minst perenner.

32

kan man styra formen så att växten breder ut sig, t ex göra en solfjäder. Fäst linorna med en skruv eller ögla i tak eller balkong ovanför och bind sedan ner i balkongräcke eller staket.

Rudbeckia, benved och verbena – det går fint att blanda ett- och flerårigt.

19

Hur vinterskyddar du dina växter?

Man måste plocka, rensa, klippa, sopa golvet runt växterna. Fat under krukorna hindrar läckage vid vattning, tänk på att tömma om det regnar.

− Jag lindar in krukorna i bubbelplast och ställer dem under tak, det är viktigt att de inte blir blöta. Krukorna står på frigolitskivor, det skyddar både växterna mot frost och krukan från att frysa sönder. Och så sticker jag ner granris i och över krukorna. Det skyddar mot väta, kyla och vårsol och det ser ombonat och trevligt ut – särskilt viktigt förstås om krukorna står mycket synligt. Vassmatta är också snyggt.

Om man har krukorna mer undanskymt skulle man kunna ställa ihop dem med frigolitskivor runtom och en presenning över.

17

20

Foto: Kerstin Persson

högt prydnadsvärde och vackra färger. De gör sig bra ensamma i en kruka och enklare kan det knappast bli. Vissna funkiablommor som blir liggande på bladen gör dem fula så klipp av blomstängeln.

Min vita komposition förra sommaren bestod av trädgårdsverbena (den är verkligen väldigt vit!), vitbrokig klätterbenved, sköldpaddsört (som tyvärr fick lite bruna blommor), höstanemon, rudbeckia (Echinacea) och silvernjurvinda, ormbunkar som utfyllnad. Höstanemon kan nog vara lite kinkig att övervintra i kruka – jag vet inte ännu hur det gått.

Hur skapar man en varierad och mysig miljö?

− Jag tycker det är bäst att samla krukorna i grupper. Utnyttja hörn – där finns utrymme. Placera krukorna främst där du sitter eller vistas. Att ha en stor växt som blickfång när du tittar ut inifrån huset är också härligt.

Samma krukfärg ger enhetlighet.

Krukornas material kan däremot variera.

Med färgkompositioner som passar ihop är det lättare att flytta krukorna, möblera om och ändå få en harmonisk krukträdgård.

Det är viktigt med höjd! Klätterväxter ger en extra dimension, skapar insynsskydd och ökar odlingsytan. Jag använder också torn, spaljéer, flätade pilkoner, trådar, pinnar m m för att skapa höjd och intresse.

Det är fint med någon solitär, dvs ett lite större exemplar av buske. Jag har tuja, katsura, kornell och liguster men har bara hunnit prova dem ett par år.

18

Vilka växter och material använder du till dina ”gröna väggar”?

− Klematis går jättebra i kruka. Murgröna och bokharabinda har jag också. Den senare behöver en stor kruka. Bland de ettåriga klätterväxterna gillar jag klockranka, luktärt, rosenböna och som sagt maurandia.

Miskantusgräsen blir effektiva, stabila insynsskydd. Tomatspiraler är utmärkta stöd till dem och andra klättrare.

Armeringsmatta är mycket praktisk som vägg för klätterväxter. Även linor, med dem

Ge några smarta krukodlingstips!

− Samla allt klipp och rens i en snygg komposttunna. Använd som täckmaterial upptill i krukorna på hösten. Fungerar också bra som lätt utfyllnadsmaterial i stora krukor som man inte vill fylla helt med jord.

Flytta in naturen! Myskmadra, mossa, ormbunke och murgröna för halvskugga.

Timjan, stenar och en knotig gren för den solstekta ytan. Locka smådjur med en grupp insektsdragande växter i soligt läge t ex buddleja, oregano, lavendel, anisisop.

Lite kitsch och utvalda prydnadssaker är kul som dekoration, placera dem så att det blir överraskningar på olika nivåer.

Silverklot, keramikkonst, vattenblänk, stenar eller skifferkross som marktäckning.

Men det kan lätt bli för mycket!

En ljuslykta/-slinga i krukan är fint mörka kvällar året runt. Och det finns roliga solcellslampor.

En växt som är insvept i bubbelplast får tillskottsvärme med en ljusslinga (ej LED) på insidan, det kanske t o m kan förbättra övervintringen? Färdiga vinterskydd går att köpa, som en isolerad ”överrock” att stoppa ner krukan i och huvar att trä runt grenverket.

Glöm inte lökar! Jag gillar särskilt pärlhyacinter, plantera dem med tusensköna och rosa ranunkler så blir det en riktigt fin vårkruka.

Av Eva Wirén, hortonom som arbetar i handelsträdgård, är frilansskribent och föredragshållare

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Planera med perenner 9 Solbruden ´Moerheim Beauty´ har en lång blomningstid.

Dagliljan ’Jungle Beauty’ med en ovanlig vinröd färg.

Måla med perenner

– i rött och brunt Gula knappar förenar de brunröda blommorna hos solbruden ´Moerheim Beauty´ med omgivande astrar.

En sällsynt nyans

Kärlekens färg är vacker men kan vara ganska svårplacerad i perennrabatten.

Rött lyser upp! Röda blommor kan tyckas brinna i motljus framåt kvällen och är något av trädgårdens primadonnor! Tänk bara på populariteten hos röda rosor. Men liksom primadonnor i mänsklig gestalt pockar de röda blommorna på uppmärksamhet och nöjer sig inte med vilket sällskap som helst. Motsatsen gäller den bruna färgen. Rent optiskt varken närmar eller fjärmar den sig ögat utan är statisk.

Det är orsaken till att den har en lugnande inverkan på mer färgsprakande sällskap.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Klart röda blommor är sällsynta bland perennerna. Ett par undantag är dillpion, Paeonia tenuifolia, och montbretia, Crocosmia ’Lucifer’. Den sistnämnda är egentligen en lökväxt som tas upp på hösten men kan fungera som perenn i gynnsamma lägen. Med sina svärdlika blad är den fin i samplanteringar med skira prydnadsgräs som tuvtåtel, Deschampsia cespitosa.

Dillpionen blommar redan i maj och fungerar utmärkt tillsammans med vackra gröna blad som sällskap hos perenner som blommar senare under säsongen.

Lättplacerade perenner

De flesta rödblommiga perenner har i sina blommor kalla toner som drar mot rosa och cerise. Ibland är det svårt att dra gränsen mellan de olika färg­ erna. Purpurklätt, Lychnis coronaria, och fackelblomster, Lythrum salicaria, är ett par exempel som är svåra att etikettera färgmässigt. Däremot är de lättare att samplantera med andra färger än

perennerna med klart röda eller orange­ röda blommor. Rosa blommor som hos rosenmalvan, Malva alcea, blåa som hos strand­veronikan, Veronica longifolia, eller violetta som hos kranssalvia, Salvia verticillata, fungerar alla bra som sällskap till de ceriserödblommande perennerna.

Den mer djärva odlaren kan med lyckat resultat satsa på mer oväntade färgkombinationer. Vad sägs om ceriserött tillsammans med orange eller ljusgult?

Rabattens primadonnor

Antalet perenner med vinröda blommor är betydligt mindre. De vanligaste är grekisk vädd, Knautia macedonica, och vissa sorter av daglilja, Hemerocallis, som ’Jungle Beauty’. De kan kombineras med samma sällskap som de ceriseröda blommorna.

Detta gäller också de rödblommande perennerna som drar mot brunt. Några av dem är bondpionen, Paeonia x festiva, brunnäva, Geranium phaeum, och vissa sorter av trädgårdsiris, Iris GermanicaGruppen.

Värre beställt är det med perenner med orangeröda blommor. De kräver som sanna primadonnor full uppmärksamhet! Två gamla favoriter bland mormorsväxterna med denna svårplacerade färg är studentnejlika, Lychnis chalcedonica, och jättevallmo, Papaver pseudoorientale.

Samplantera dem gärna med växter med brunt bladverk eller med andra blomningstider.

33

måla med perenner Fint till allt

Bruna blad är också fint sällskap till perenner som blommar i andra röda nyanser!

Som regel blir bladen mörkare ju soligare plantan står. För mycket av bruna blad och blommor kan dock få en plantering att te sig lite dyster. Högst en femte­ del brunt i en rabatt är en bra tumregel att hålla sig till.

Det finns en hel del brunbladiga pe-

renner att välja på. Alunrot, Heuchera, är lite av en perenn på modet. Nya sorter kommer ständigt, framför allt från USA. Många av dem är stiligt marmorerade i silver på ovansidan av bladen medan undersidan bryter av i vinrött. Exempel på nya sorter är ’Black Beauty’, ’Can Can’ och ’Mocha’. Även av höstsilverax, Actaea simplex, tas det fram nya brunbladiga sorter.

Praktiska lathundar

’Black Negligee’ blommar i vitt och ’Pink Spike’ i rosa. Den danska sorten ’Brunette’ står sig dock som personlig favorit. Den har fint flikade blad i rödbrunt.

Framåt sensommaren reser sig stjälkar med blomknoppar i samma färg högt över bladen. I slutet av augusti eller i september slår knopparna ut till vita liljekonvaljedoftande blommor. Denna pärla till perenn borde finnas i varje trädgård!

1 = skugga–halvskugga, 2 = sol–halvskugga, 3 = solig matjord, 4 = stenparti, 5 = fuktig jord

Perenner som blommar i rött, vår till höst Helleborus x hybridus ’Red Lady’, hybridjulros (dec–apr, 1, 2) Helleborus purpurascens, purpurjulros, ( jan–apr, 1, 2) Primula Pruhoniciana-Gruppen ’Lebensfreude’, violviva (mar–apr, 2, 3, 5) Bergenia cordifolia ’Vinterglöd’, hjärtbergenia (apr–maj, 1, 2, 3, 4, 5) Hepatica nobilis ’Rubra Plena’, blåsippa (apr, 1, 2) Primula denticulata ’Rubin’, bollviva (apr–maj, 2, 3) Primula x pubescens ’Rufus’, trädgårdsaurikel (apr–maj, 3, 4) Pulsatilla vulgaris ’Röde Klokke’, backsippa (apr–maj, 3, 4) Trillium erectum, purpurtreblad (apr–maj, 1) Antennaria dioica, kattfot (maj–jun, 4) Epimedium x rubrum, röd sockblomma (maj–juni, 1) Paeonia x hybrida, herrgårdspion (maj–jun, 2, 3) Paeonia tenuifolia, dillpion (maj, 2, 3) Phlox subulata ’Temiskaming’, mossflox (maj–jun, 4) Primula japonica ’Miller’s Crimson’, japansk viva (maj–jul, 2, 5) Saxifraga Arendsii-Gruppen ’Peter Pan’, rosenbräcka (maj–jun, 4) Trillium cuneatum, stort paddtreblad (maj–jun, 1, 2)

Achillea millefolium ’Kelwayi’, röllika (jun–aug, 3, 4) Aquilegia x cultorum ’Crimson Star’, pastellakleja (jun–jul, 2, 3) Astrantia major ’Lars’, stjärnflocka (jun–jul, 1, 2, 5) Campanula punctata ’Beetroot’, prickklocka (jun–jul, 2, 3) Centaurea dealbata, strävklint (jun–jul, 2, 3) Centranthus ruber ’Coccineus’, flerårig pipört (jun–sep, 3, 4) Chelone obliqua, sköldpaddsört (jul–okt, 3, 5) Dianthus alpinus ’Joan’s Blood’, alpnejlika (jun–sep, 4) Dicentra eximia, furirhjärta (jun–aug, 2) Dicentra Rokujo-Gruppen ’Luxuriant’, rokujohjärta (jun–sep, 1, 2) Geranium phaeum, brunnäva (jun–jul, 1, 2) Heuchera x brizoides ’Rikard’, alunrot (jun–sep, 2) Heuchera sanguinea, blodalunrot (jun–jul, 2, 3) Incarvillea delavayi, rosenincarvillea (jun–jul, 4) Incarvillea mairei, praktincarvillea (jun–jul, 4) Iris Intermedia-Gruppen ’Red Orchid’, pingstiris (jun–jul, 3) Lupinus x regalis ’The Page’, regnbågslupin (jun, 3) Lychnis chalcedonica, studentnejlika (jun–jul, 3) Lychnis coronaria, purpurklätt (jun–aug, 3, 4) Paeonia ’Buckeye Bell’ (jun–jul, 3) Paeonia x festiva, bondpion (jun–jul, 3)

De blåvioletta blommorna hos höstfloxen ’Blue Paradise’ förstärker den grekiska väddens kalla röda nyans.

34

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Forts Papaver Orientale-Gruppen ’Beauty of Livermere’, jättevallmo (jun–jul, 3) Potentilla atrosanguinea, blodfingerört (jun–jul, 3, 4) Primula sieboldii, praktviva (jun, 1) Rheum palmatum var. tanguticum, flikrabarber (jun–jul, 3, 5) Stachys palustris, knölsyska (jun–aug, 5) Tanacetum coccineum ’James Kelway’, rosenkrage (jun–jul, 3, 5) Tradescantia Andersoniana-gruppen ’Red Grape’, tremastarblomma (jun–sep, 3, 5) Veratrum nigrum, svart nysrot (jun–aug, 1, 2) Alcea rosea ’Nigra’, stockros (jul–aug, 3) Astilbe Arendsii-Gruppen ’Fanal’, astilbe (jul–sep, 1, 2, 5) Dianthus deltoides ’Brilliant’, backnejlika (jul–sep, 4) Echinacea purpurea ’Magnus’, röd rubeckia (jul–sep, 3) Eupatorium purpureum, rosenflockel (jul–sep, 2, 3) Helenium Autumnale-Gruppen ’Moerheim Beauty’, trädgårdssolbrud (jul–aug, 3) Hemerocallis fulva, brunröd daglilja (jul–aug, 3, 5) Hemerocallis ’Sammy Russell’, daglilja (jul–aug, 3, 5) Knautia macedonica, grekisk vädd (jul–sep, 3)

Lythrum salicaria ’Robert’, fackelblomster (jul–aug, 3, 5) Mimulus lewisii, skär gyckelblomma (jul–aug, 3, 5) Monarda ’Squaw’, temynta (jul–sep, 3, 5) Phedimus spurius ’Splendens’, kaukasiskt fetblad (jul–aug, 4) Primula florindae ’Rubra’, sommarviva (jul, 1, 5) Sempervivum tectorum, äkta taklök (jul–aug, 4) Astilbe chinensis var. taquetii ’Purpurlanze’, stor plymastilbe (aug–sep, 1, 2, 5) Bistorta affinis, bergormrot (aug–sep, 3, 4) Crocosmia ’Lucifer’, montbretia (aug–sep, 3) Hylotelephium cauticola, liten kärleksört (aug–sep, 4) Lilium Orient-Gruppen ’Star Gazer’, orientlilja (aug, 3) Phlox paniculata ’Starfire’, höstflox (aug–sep, 3) Hylotelephium telephium ’Purple Emperor’, purpurkärleksört (aug–okt, 3) Anemone hupehensis var. japonica ’Pamina’, fylld höstanemon (sep-okt, 2) Aster novae-angliae ’Andenken an Alma Pötschke’, luktaster (sep–okt, 3, 5) Aster novi-belgii ’Red Sunset’, höstaster (sep–okt, 3, 5)

Blodtopp.

Få pioner har en så mättad röd färg som ’Buckeye Belle’.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Blommorna hos temyntan ’Squaw’ piggar upp salladen, både för gommen och ögat.

35

måla med perenner Perenner med rödbruna blad Acaena microphylla ’Kupferteppich’, brun taggpimpinell (1, 2, 3, 4) Actaea simplex ’Brunette’ m fl sorter, höstsilverax (1, 2) Ajuga reptans ’Atropurpurea’, revsuga (2, 3, 5) Armeria maritima ’Vesuvius’, trift (3, 4) Artemisia lactiflora ’Guizhou’, pärlmalört (3) Aster laterifolius ’Horizontalis’, grenaster (3) Athyrium niponicum ’Ursula’s Red’, regnbågsbräken (delvis, 1, 5) Carex buchananii, kopparstarr (2, 3) Clematis Flammula-Gruppen ’Purpurea’, flammula-klematis (våren, 2) Dryopteris erythrosora, blodbräken (våren, 1) Euphorbia amygdaloides ’Purpurea’, mandeltörel (våren, 1) Euphorbia dulcis ’Chameleon’, söttörel (3) Euphorbia griffithii ’Fireglow’, eldtörel (2) Geranium x oxonianum ’Katherine Adele’, kronnäva (delvis på våren, 2) Geranium phaeum ’Samobor’, brunnäva (delvis, 1, 2)

Geranium pratense ’Midnight Reiter’, ängsnäva (3) Heuchera villosa ’Palace Purple’ m fl sorter, lönnalunrot (2, 3) Houttuynia cordata ’Chameleon’, kameleontblad (delvis, 5) Hylotelephium telephium ’Purple Emperor’ m fl, purpurkärleksört (3) Imperata cylindrica ’Rubra’, blodgräs (delvis, 3) Leptinella squalida ’Platt’s Black’, krypkotula (2, 3, 4, 5) Ligularia dentata ’Britt-Marie Crawford’, klippstånds (2,5) Paeonia lactiflora, luktpion (våren, 3) Paeonia x festiva, bondpion (våren, 3) Phedimus spurius ’Splendens’, kaukasiskt fetblad (4) Polemonium caeruleum ssp. yezoense ’Purple Rain’, japanskt blågull (2, 5) Primula Pruhoniciana-Gruppen ’Garryarde Guinevere’, violviva (2, 3) Rheum palmatum var. tanguticum, röd flikrabarber (våren, 3,5) Rodgersia pinnata ’Chocolate Wings’, fingerrodgersia (våren, 1, 2) Rodgersia podophylla, bronsrodgersia (våren, 1,2,5)

I motljus är det svårt att motstå blodgräs ’Red Baron’ med sina röda bladspetsar.

Ju soligare silverax ’Brunette’ står desto mörkare blir bladen.

Sorten ’Palace Purple’ var en av de första sorterna av rödbladig alunrot som blev populär.

Text och bild: Johnny Mattsson, trädgårdsdesigner, www.tradgardsformivast.se

36

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Trädgårdsaktuellt

Klimatförändringar

– ur ett trädgårdsperspektiv Funderingar finns kring Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta i dag: Stämmer växtzonerna? Vilka kriterier finns för zonerna? Är gränserna intakta? Flyttas växter till andra zoner? Zonindelningen för Norrland?

För att försöka ge svar på dessa frågor startar här en artikelserie i åtta delar där vi tar upp Sverige och dess odlingsförhållanden, nu och i framtiden.

finns bl a askskottsjukan och almsjukan.

Förmodligen måste i dag välkända växtarter behöva ersättas av nya som är anpassade efter det förändrade klimatet.

Plus för trädgårdsodlingen är ökad årsmedeltemperatur. Odlingssäsongen blir dock ännu torrare, speciellt på östkusten kan försommartorkan ge problem.

Nederbörden per år kommer inte att minska men däremot fördelas så att det blir mer under höst och vinter än under vår och sommar. Vi får lov att lära oss spara nederbörd för att sedan fördela den under växtsäsongen.

I Sydeuropa kommer det att bli mycket varmare och torrare, främst sommartid, vilket kan ge framtida problem.

Jag har till två s k klimatkändisar ställt frågan om hur klimatförändringarna framöver kommer att påverka våra trädgårdar och kanske hela Sverige.

Hans Lindqvist, är klimat- och växtkunnig universitetslektor, SLU Alnarp. I det fortsatta arbetet med zonkartan ska han samköra klimatdata från SMHI med zonkartan: Framöver kommer Sverige att få en god odlingspotential. Tillväxtstarten blir tidigare år för år – positivt för alla, men inte helt problemfritt men är inte oöverstigligt.

Spridningen av skadegörare kommer att öka, t ex svampsjukdomar p g a varmare, våtare och mörkare vintrar. Redan nu

Pär Holmgren, frilansande meteorolog, författare, debattör m m: Den globala uppvärmningen ger bättre tillväxt och varmare, positivt för Sveriges trädgårdsägare.

På lång sikt, 50–100 år, kanske utsläppen av växthusgaser minskar och temperaturhöjningen stoppas vilket gör det intressant att studera växter som lever länge. På kort sikt, 20–30 år, är stenen redan satt i rullning och medeltemperaturhöjning i snitt över jorden kanske blir 1–2 grader.

I Sverige får vi mer vinternederbörd.

De närmaste årtiondena, främst i Norrlands inland, kan det vissa år komma som rikliga mängder snö, men efterhand övergår vinternederbörden alltmer i regn,

Zonkartan Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta används i alla sammanhang där man talar, skriver och handlar med träd, buskar, rosor och barrväxter i Sverige. Tillstånd krävs för att få använda zonkartan, se www.tradgard.org under ”Kunskap”.

Redan 2005 startade förändringsarbetet kring zonkartan, ett arbete som kommer att pågå under lång tid. Ett seminarium hölls hösten 2007, se Ht 1/2008, s 24.

Framtiden Funderingar kring nuvarande karta kan sändas till Riksförbundet Svensk Trädgård där trädgårdsrådgivare Ann-Catrin Thor är samordnare för zonkartan, ann-catrin thor@tradgard.org.

En läsanvisning till kartan som den ser ut i dag håller på att tas fram.

Samkörning av zonkartan mot aktuella klimatdata från SMHI ska utföras.

Framöver kan alla Svensk Trädgårds

Två röster om klimatet

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

även i delar av Norrland.

Under odlingssäsongen får vissa orter kraftigare regn och rejäla åskväder med eroderande effekt och växter kan slås ned och sönder. Ytterligheterna vädermässigt kommer att förstärkas.

I Norrland blir klimatförändringen positiv – mer vatten i älvarna totalt sett, men på sikt minskad vårflod, större tillväxt i skogen och möjlighet att odla växter som förr bara gått i sydligare delar av Sverige. Östra Sverige kan vissa somrar få torka, södra Sverige risk för värmeböljor.

Vänerområdet får troligen ökade problem med översvämningar och vattensjuk mark.

Lågtrycken med stora regnmängder, oftast från Atlanten, drabbar främst västra Sverige med ökad risk för jord- och lerskred.

Afrika kommer att få stora framtida problem – det kanske t o m blir omöjligt för människor att bo kvar där.

I boken ”Meteorologernas Nya Väderbok”, som Pär Holmgren skrivit tillsammans med Claes Bernes, finns parallellt med Svensk Trädgårds zonkarta en simulering av hur odlingszonerna kan se ut om 30–40 år. Enligt Pär ska kartan ses som ett diskussionsunderlag och inte som ett inlägg i utformningen av Svensk Trädgårds framtida zonkarta.

Av Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

medlemmar få bli klimatspanare kring några karaktärsväxter och deras utbredningsområden i Sverige.

Se www.tradgard.org under ”Kunskap” om du vill veta mer om zonkartan.

37

Tema odling

Växtskydd i grönsakslandet Många olika skadedjur och sjukdomar kan drabba våra grönsaksodlingar.

Inte är det roligt när all ens odlarmöda plötsligt bara är kullkastad. Genom att tänka förebyggande, på växtföljd och vara observant under odlingstiden så kan man komma långt i sitt växtskyddande arbete.

Bönor

Sniglar kan göra betydande skador på blad och baljor av främst lågväxande bönsorter. Odla bönor på upphöjda bäddar täckta med svart marktäckningsduk.

Duken, som snabbt torkar upp efter regn, är ett underlag som inte uppskattas av sniglar. a Behandla med järnfosfat och/eller nematoder.

Bönbladlusen kan bilda täta kolonier i toppen på bondbönsplantorna. Dessa svarta bladlöss kan också angripa kronärtskockornas nedre delar. a Klipp bort den angripna toppen på bondbönsplantorna, kläm ihjäl lössen, duscha bort dem med en hård vattenstråle eller behandla med ett växtvårdsmedel.

Sniglar kan förstöra stora frön i samband med sådd.

Dill

Svampsjukdomar angriper lätt dill och plantorna vissnar på ett tidigt stadium.

Sjukdomarna kallas groddbrand i ett tidigt stadium, rothalsröta i ett senare.

Svamparna, som orsakar angreppen, kan överleva många år i jorden.

38

a Odla inte dill oftare än vart fjärde år på samma ställe i köksväxtlandet.

Bladlöss av flera olika arter kan angripa dill, främst unga plantor, och ge den ett tovigt och krusigt utseende.

Skinnbaggar (stinkflyn) kan drabba äldre plantor och orsaka att toppen på plantorna gulnar och vissnar. Plantorna kan bli förstörda på bara några dagar. a Täck med fiberduk/kålnät så hindras både bladlöss och skinnbaggar att nå plantorna.

Kål

Kål är det många som är intresserade av, inte minst fjärilslarver.

Sniglar brukar åstadkomma de första hålen på bladen. a Åtgärder, se under Bönor.

Kålmalens gröna, små – mindre än 1 cm – larver är först ut av fjärilslarverna. De gnager på bladets undersida och lämnar till en början kvar en hinna på bladets ovansida, s k fönstergnag. Äldre larver gnager hål igenom bladen. Kålmalens larver förekommer även i broccoli- och blomkålshuvuden. Övriga fjärilslarver på kål blir betydligt större.

Kålfjärilens håriga larver som är gulgröna med svarta prickar är lättast att känna igen.

De blir drygt 4 cm långa som fullvuxna.

Rovfjärilens och rapsfjärilens larver är mycket lika, gröna med en ­sammetsfin behåring och blir ca 3 cm långa.

Rovfjärilens larv har smala, gula linjer på ryggen och sidorna. Rapsfjärilen saknar den gula rygglinjen.

Kålflyets larv är ljusskygg och gömmer sig under dagen djupt nere i bladverket eller inne i ett kålhuvud. a Täckning med fiberduk/kålnät ger ett fullgott skydd om det är tätt ordentligt runt plantorna. I dagsläget kan vi även använda biologisk bekämpning med bakterien Bacillus thuringiensis, se nedan.

Kålflugornas larver äter i rothalsen och på rötterna. Plantorna stannar i växten eller vissnar.

Kålfjärilslarver uppträder ofta i stort antal.

a Täckning kan skydda mot angrepp av kålflugor. Det är ytterst viktigt att man byter plats om det har varit angrepp tidigare år. Annars kläcks flugorna under täckningen och kommer då till ett dukat bord.

Kålgallmyggans fotlösa larver gör att plantorna blir missbildade och i värsta fall blir plantorna blinda; larverna förstör tillväxtpunkten helt och hållet.

Klumprotsjuka, som orsakas av en primitiv svamp, s k slemsvamp, ger oregelbundna svulster på rotsystemet. Plantorna visar vissnesymptom. Vid starka angrepp vissnar plantorna. a Motverka angrepp genom att förbättra jorden med rejäla mängder kompostjord, höj pH-värdet med osläckt kalk (kalciumhydroxid) och blanda i lite extra av denna kalk där du sätter plantorna.

Lök

Purjolöksmalens larver kan ge purjolök och gräslök allvarliga skador. Purjolökens blad får ett trasigt utseende med början från spetsen. I gräslök lever larverna inuti de rörformiga bladen och gör s k fönstergnag. Även gul lök, rödlök och vitlök kan angripas. a Ser man skadan i tid, när bladspetsarna börjar visa angrepp, kan man stoppa skadan genom att klippa bort bladspetsarna. Täck plantorna med fiberduk/ kålnät. På purjolök kan man även pröva

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tema odling

Klumprotsjuka är en mycket besvärlig sjukdom på kålväxter.

Sjukdomen överlever med långlivade vilsporer.

Kålflugornas larver orsakar att unga plantor vissnar och dör, men larverna kan även angripa den nedre delen av skördeklara kålrötter.

Purjolöksmalens larver gör gångar i bladen och efterlämnar mängder av avföring.

Morotsflugans larver gör gångar i morötter. Skadorna kan förvärras av bakterier.

biologisk bekämpning. Fjärilen övervintrar i buskage och högt gräs.

Lökbladmögel kan angripa i stort sett alla lökslag, utom purjolök. På bladen bildas en gråvit, puderaktig beläggning, som framträder tydligast på daggvåta plantor.

Svampangreppet börjar på de äldre bladen och fortsätter tills endast de yngsta återstår.

Dessa kan då vara sneda och förvridna.

Lökar från angripna plantor blir små, mjuka och dåligt mogna. Svampen övervintrar i kvarglömda lökar i landet och i perenna lökväxter, t ex luftlök och gräslök. Fuktig väderlek gynnar svampens utveckling. a Vattna mitt på dagen. Lägg inte angripna växtrester på komposten. Gräv upp och bränn angripna plantor av gräslök och luftlök. Vid återkommande angrepp kan man bli tvungen att hålla upp med att odla lök minst två, gärna tre år.

Gråmögel, en svampsjukdom, kan under fuktiga betingelser förstöra en hel del lök.

Lökarna ser kokta ut och mjuknar med början i lökhalsen. Ett grått ludd visar sig på ett senare stadium.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

a Angreppen utvecklas främst under lagringen. Löken måste torka snabbt efter skörd och sedan lagras torrt och svalt.

Morötter

Morotsbladloppan, både den fullbildade insekten och dess larver, orsakar att bladen får ett krusigt utseende och liknar mer kruspersilja. Skadan kallas för krussjuka.

Morötterna blir små och dåligt utvecklade.

Ett flertal växter inom familjen selleriväxter kan angripas. Vuxna bladloppor övervintrar på barrträd, främst gran.

Morotsflugans larver gör slingrande gångar i moroten. Även palsternacka, persilja och rotselleri kan angripas. Pupporna övervintrar i jorden. a Eftersom både morotsbladloppan och morotsflugan flyger till plantorna så gäller det att hindra dem med fiberduk/ kålnät. Har man problem med morotsbladloppan ska täckmaterialet läggas på i samband med sådd. Det kan tas bort i början av augusti om inte morotsflugan samtidigt är ett problem. Vid tidig sådd

av morötter täcker man för morotsflugan från sådd till skörd. Vid sen sådd kan det däremot räcka att lägga på täckmaterialet i mitten av juli.

Har man inte täckt plantorna och fått angrepp är det viktigt att inte odla mottagliga växter på samma plats efterföljande år eftersom pupporna övervintrar i jorden. I annat fall kommer pupporna att kläckas under täckmaterialet och skadorna bli än större.

Sniglar kan också göra skador på rötterna.

Både åker- och trädgårdssnigeln kan göra mer eller mindre djupa gropar på underjordiska delar i potatis, rädisor och morötter. a Behandla med järnfosfat och/eller nematoder.

Potatis

Sniglar, främst åkersnigel och trädgårdssnigel, är i stort sett de enda skadedjur som angriper potatis men kan göra avsevärda skador på knölarna. Ju längre potatisen får ligga skördeklar i jorden, desto större är risken för skador.

39

Tema odling dels kålnät med en mer vävd struktur.

Kålnätet är mer genomsläppligt för ljus och du ser växterna tydligare.

Behandla med växtvårdsmedel I begreppet växtvårdsmedel ingår främst produkter som innehåller såpa eller olja.

De behöver inte registreras av Kemikalieinspektionen. Fullbildade insekter, larver, ägg och svamparnas rottrådar (mycel) dör om de grundligt täcks av vätska. Det är viktigt att man behandlar många gånger.

Foto: Tomas Lagerström

Såpa, såpsprit, ”insektssåpa”

Fläckar av potatisbladmögel. Vid fuktig väderlek bildas ett vitt, glest ludd på undersidan av bladen i fläckarnas periferi.

a Behandla med järnfosfat och/eller nematoder.

Potatisbladmögel, en svampsjukdom, är den allvarligaste skadegöraren på potatis.

Under fuktig och varm väderlek är risken stor för angrepp. Blasten får fläckar, vissnar och dör på mycket kort tid. Svampen kan överleva med vilsporer i jorden i tre års tid. a Odla helst inte potatis på samma ställe oftare än vart fjärde år. I små grönsaksland är detta en omöjlighet. Om man ändå vill odla potatis gäller det att välja sorter med mycket kort utvecklingstid och förgro sättpotatisen med start tidigast 3–4 veckor före sättning. Utnyttja gärna hobbyväxthuset för detta ändamål.

Lägg sättpotatisen i lådor på ett 3–4 cm tjockt lager av torv eller jord. Sorter som utvecklas snabbt och som har bra lagringsförmåga är ’Amandine’, ’Arielle’, ’Minerva’, ’Perlo’, ’Princess’ och ’Solist’.

Vid minsta tecken på angrepp tas blasten försiktigt bort.

Skorv av olika slag kan mer eller mindre förstöra potatisens skal, men kan i vissa fall även gå mer på djupet. Den vanliga skorven, som orsakas av en bakterie, gynnas av mullfattig, lucker och kalkrik jord. a Undvik kalk eller andra ämnen som höjer pH-värdet, t ex aska och Algomin.

Sallat

Sniglar är mycket förtjusta i sallat av olika slag. a Odla sallat på upphöjda bäddar, se under Bönor.

Bladlöss av flera arter kan angripa sallat.

40

Vanlig såpa kan användas mot spinnkvalster och bladlöss. Mot vaxklädda bladlöss, t ex kålbladlusen, kan man behandla med en blandning av såpa och T-röd. Angående lämpliga doseringar, se nedan under Förslag på egna lösningar. ”Insektssåpor” består av kaliumsalter av vissa utvalda fettsyror. I handeln finns ett flertal preparat att välja på.

Olja

Paraffinolja och vegetabilisk olja (rapsolja, olivolja) kan användas mot spinnkvals­ ter, insekter och mjöldagg. Paraffinolja ingår i flera handelspreparat.

Spansk skogssnigel äter på sallat.

En art lever på rötterna, sallatsrotlusen.

Bladlössen gör egentligen ingen stor skada på plantorna, men det är lite obehagligt att få dem med i salladsskålen. a Täck plantorna med fiberduk/kålnät vid plantering eller efter uppkomst vid sådd på plats.

Hindra skadedjuren från att nå växterna Täcker man växterna med ett lätt, genomsläppligt täckmaterial får man ett effektivt skydd mot flygande insekter, t ex bladlöss på dill respektive sallat, morotsbladloppa, skinnbaggar, rapsbaggar, fjärilar på kål, purjolöksmal, kålflugor och kålgallmygga. Flera av dessa skadedjur övervintrar i jorden. Därför är det viktigt med ordnad växtföljd annars finns det risk för att skadedjuret stängs in med värdväxten under täckmaterialet. Täckmaterial kan även ge ett bra skydd mot t ex hare och rådjur. Det finns två olika typer av täckmaterial i handeln: dels fiberduk där fibrerna ligger kors och tvärs,

Förslag på egna ­lösningar: 2 msk olja (rapsolja, olivolja) + några droppar såpa till 1 l vatten 0,5 dl såpa till 1 l vatten 0,5 dl såpa + 2 tsk T-röd till 1 l vatten

Bikarbonat

Bikarbonat, som du köper i livsmedelsbutiken, har effekt mot vissa mjöldaggsarter, inte alla. Pröva dig fram. Lämplig dosering är 2 tsk bikarbonat + 2 tsk såpa/ liter vatten. Börja behandla så fort du ser ett angrepp och upprepa behandlingarna 4–5 gånger med ca 1 veckas mellanrum.

Biologisk bekämpning Att undvika kemiska bekämpningsmedel i en fritidsodling är en självklarhet och särskilt när det gäller ätliga växter. I dagsläget finns det en rad organismer som är lämpliga att använda i fritidsodling.

Bakterien Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai mot fjärilslarver

Handelsnamn: LARVskydd Larver som äter av blad som är behandlade med Bacillus-preparat dör inom 2–3 HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tema odling dygn. Larverna ska vara aktiva och äta fÜr att preparatet ska ha effekt. Stora larver behÜver fü i sig mer preparat än smü larver. DärfÜr är det viktigt att behandla när larverna är smü. Larver som lever skyddade, t ex inne i ett külhuvud som äldre larver av külflyet gÜr, für ej i sig bakterien. Preparatet har emellertid mycket bra effekt mot de fjärilslarver som gÜr de stÜrsta skadorna pü kül, t ex külmal, külfjäril, rapsfjäril och rovfjäril.

Preparatet är bra även mot angrepp av grÜnsaksfly pü tomat och paprika.

Vid angrepp av purjolÜksmal pü purjo für man bra effekt trots att larverna stundtals är nügot skyddade. Pü lÜk (gul lÜk och rÜd lÜk) och gräslÜk lever larverna inuti de rÜrformiga bladen och de är därmed oütkomliga fÜr bakterien.

Med denna insektspatogena bakterie für man effekt endast mot fjärilslarver. Det gäller alltsü att kunna skilja pü fjärilslarver och bladstekellarver. När det gäller kÜksväxter är det inget problem eftersom det i stort sett bara fÜrekommer

Registrerade preparat (klass 3) Järnfosfat. Handelsnamn: Snigel Fritt, Ferramol Snigel Effekt Medel endast mot sniglar och snäckor.

Djuren tappar direkt aptiten när de äter av dessa preparat. Sniglarna drar sig undan, oftast ner i jorden, och dÜr.

Snäckorna täpper till Üppningen och dÜr.

Pyretrum. Handelsnamn: Ett 10-tal preparat i handeln Pyretrum kommer frün växtriket. Det utvinns ur torkade blommor frün dalmatinerkrage. Pyretrum är ett starkt nervgift, som har effekt mot insekter. Det är känsligt fÜr UV-ljus och bryts därfÜr snabbt ner.

fjärilslarver. Ett undantag är külbladstekeln, men dess larver brukar inte vülla nügra problem i fritidsodlingar.

Preparatet bryts ner av UV-ljus. Behandla därfÜr pü kvällen eller i mulen väderlek, men ej vid regn. Preparatet blandas med vatten och sprutas pü växterna.

Se till att växtens alla delar nüs av vätska.

Vid behov bĂśr behandlingen upprepas inom en vecka.

vanligt fÜrekommande ükersnigeln och det gäller även trädgürdssnigeln. När det gäller den spanska skogssnigeln är det endast smü individer (mindre än 1 cm) som dÜr.

Nematoderna är känsliga fÜr uttorkning och UV-ljus. DärfÜr bÜr behandlingarna utfÜras pü kvällen eller under en regnig dag. Nematoderna vattnas ut och dü lämpligen pü fÜrÜkningsplatser, främst komposter. Blanda nematoderna med vatten i en vattenkanna och vattna ut lÜsningen under omrÜrning.

Nematoden (rundmasken) Phasmarhabditis hermaphrodita mot sniglar och snäckor

Handelsnamn: Nemaslug Sniglar gÜr stor skada pü münga kÜksväxter, t ex kül av olika slag, bÜnor, sallat, potatis, morÜtter och rädisor. Vüren 2008 godkändes nematoden P. hermaphrodita fÜr bekämpning av sniglar fÜranlett av stora problem orsakade av spansk skogssnigel (�mÜrdarsnigel�). Inga andra djur än sniglar och snäckor dÜdas av denna nematod. I ett speciellt stadium, det s k infektiva stadiet, sÜker nematoderna upp sniglarna och tar sig in i naturliga Üppningar pü snigelns kropp. Det är sedan bakterier, som lever tillsammans med nematoderna, som är orsak till att sniglarna dÜr inom ett par dygn. Nematoderna har bra effekt mot alla stadier av den mycket

Svampsläktet Trichoderma mot grümÜgel, fÜrÜkningssvampar och andra rotlevande svampar

Handelsnamn: Binab TF WP Svampar kan ha en skadlig inverkan pü andra svampar. Det gäller t ex svampsläktet Trichoderma. Büde frÜgroning och rotbildning stimuleras om man blandar in Trichoderma i jorden vid fÜrÜkning. I växthus kan grümÜgel gÜra stor skada pü t ex tomat, gurka och paprika. Angrepp kan lätt bli problem särskilt senare pü säsongen. FÜrebyggande behandlingar kan fÜrsena och minska angreppen.

Text: Maj-Lis Pettersson, statskonsulent i växtskydd vid SLU, Ultuna, trädgürdsexpert i �Odla med P1� och SR Uppland och fÜrfattare till flera växtskyddsbÜcker Foto: SLU Uppsala där inte annat anges

LeverantÜrer av biologiska preparat Biobasiq Sverige AB/Børregaard BioPlant, www. nyttodjur.se, sven@biobasiq.se, tfn 0430-711 65 och kersti@ biobasiq.se, tfn 08-732 91 63 Nya Bionema AB (endast nematoder), www.bionema.se, info@bionema.se, tfn 090-19 76 40.

Lindesro AB, www.lindesro.se, predator@lindesro.se, tfn 042-16 18 70.

Läs mer Skydda din trädgürd. Pettersson, M-L. Andra upplagan. 2009. Ordalaget BokfÜrlag.

Faktablad om växtskydd–trädgürd.

SLU, Uppsala. Distribueras av SLU, Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala.

Upplev vüra rosodlingar Üver 750 olika sorter Pü LÜta Trädgürdscentrum handlar du fÜr att du är kvalitetsmedveten. Hos oss kan du i lugn och ro botanisera bland tusentals olika trädgürdsväxter. Vi erbjuder kvalitet och växtkunskap i kombination med smittande skratt ‌ 7BSNU WÊMLPNNFO ÚOTLBS Anita & GÜte Boberg med personal Beställ vür frÜkatalog eller handla pü ZZZ LPSHFWD VH

Vi är en

av Sveriges stÜrsta odlare av trädgürdsrosor.

7JPMWĂŠHFO t ­SMB t XXX MPUB TF t 5FM NJOVUFS GSĂŒO &TLJMTUVOB UJN NJO GSĂŒO 4UPDLIPMN

Impecta FrĂśhandel, SE-643 98 JULITA Tel: 0150-923 31

loĚˆta_annons_92x65_Hemtrdg2.indd 1

10-03-30 10.09.11

Odlingsfrågan Haricorts verts

?

Vad är egentligen haricorts verts?

Svar: Haricorts verts är ett annat namn för brytböna. Man odlar dem för de mjälla, gröna baljornas skull. De ska avnjutas hela och lätt kokta, gärna med lite smör. De är relativt lättodlade men värmekrävande och ska inte sås innan jorden är minst +12 °C. Småfröiga sorter är de bästa.

Bönorna skördas efterhand, innan fröna börjat svälla inne i baljan. Brytbönor finns både som låga busksorter och som högre störsorter.

Broccoliskörd

?

Jag har för första gången sått broccoli och haft plantorna ”inslagna” i fiberduk. De växte på höjden, fick en kraftig stam och blommade. Det blev aldrig några riktiga broccolihuvuden!

Vad hände?

Svar: Det är knopparna som ska skördas innan de går i blom. Toppskottet utvecklas först. När det är avskuret och skördat utvecklas sidoskott som även de skördas.

Knopparnas storlek är en sortfråga. De kan bli mindre och lösare under högsommaren.

Helt rätt att skydda plantorna med fiberduk mot fjärilar och deras glupska larver under hela säsongen.

Beskära växthusgurka

?

I flera år i följd har jag i växthuset haft gurkplantor som jag dragit upp själv. De ränner iväg. Ska man beskära dem och i så fall när?

Svar: Det finns olika rekommendationer.

Generellt gäller att man ska gallra bland sidoskotten för ett luftigt bestånd. Vanligen toppar man plantan när den nått taket och låter sedan 3–4 sidoskott utvecklas och ge skörd. Om plantorna är i god tillväxt kan du toppa dem tidigare för att få och gynna utvecklingen av sidoskott. Så dina plantor tidigast 2–3 veckor före plantering i växthuset så blir det knubbigare och starkare plantor. Låt stå varmt medan de gror, men när de grott behövs ljus och gärna en lite svalare placering.

en del av gängligheten genom att plantera om och sätta dem djupt i större krukor så att nya rötter kan utvecklas på den nedre delen av stammen. Blad som hamnar under jorden tas bort. Är plantorna väldigt veka, bleka och ohanterliga är det dock bättre att börja om med nya.

Svar: Du var inte ensam om att tomaterna tog tid på sig i fjol. Tomatplantorna behöver sol, värme och jämn tillgång på både vatten och näring, speciellt fosfor och kalium, för att utvecklas. Kväve, som gynnar plantans gröna tillväxt, ska inte ges för mycket av, speciellt inte i slutet på säsongen. När tomaterna börjar växa till sig är därför en viss avtrappning på sin plats. I slutet av augusti – början av september minskar du även vattningen. För att tomaterna ska mogna är det framförallt sol och värme som behövs. Tomater på friland kan ofta, beroende av sort, utveckla 3–5 klasar.

Sedan kan du med fördel toppa dem så att all kraft läggs på befintliga blom- och fruktklasar i stället för på längdtillväxt och nya blomklasar. Busktomater har bäst förutsättningar för odling utomhus. Gynna mognadsprocessen genom att ta bort gula och dåliga blad, gallra försiktig ett frodigt bladverk och ta bort sidoskott, tjuvar, för mer direkt sol på själva frukterna. Försök i år att placera plantorna soligare men i ett skyddat läge.

Gröna tomater

?

I fjol hade jag riktigt kraftiga tomatplantor som fick vatten och näring och stod på verandan med eftermiddagssol. Blomningstiden var lång och de tomater som kom tog lång tid på sig för att bli röda. Går det att skynda på dem genom att t ex minska vattningen eller sluta ge dem näring, när det kommit tomater.

Gängliga tomatplantor

?

Mina förgrodda tomatplantor har blivit långa och taniga. Ska jag ge dem en chans utomhus eller ska jag köpa nya?

Svar: Plantorna har nog fått för lite ljus och stått för varmt. Växter anpassar sig efter växtförhållandena och med successiv och försiktig avhärdning före utsättning kan de anpassa sig till ljusare och bättre förhållanden ute och bli bra plantor. Trolla bort

42

Halvtomma majskolvar

?

Brukar odla majs på mitt lantställe i Uppland. Varför blir vissa majskolvar halvtomma? Är de dåligt pollinerade eller har det varit för kallt och solfattigt?

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Odlingsfrågan Använd gärna gräsklipp som marktäckning mellan grödorna för gödsling och mullbildning.

Du kan även lägga ut dagstidningar direkt på gräsytan över hela den del som ska bli odling och sedan lägga på ca 20 cm ny jord och göra en upphöjd plantering, kanske i pallkragar. Tidningspappret förmultnar, djupgående grödor kan växa igenom och grässvålen blir till jord där den ligger under tidningar och jord. Ge dock akt på besvärliga rotogräs som t ex kvickrot som kan tränga igenom och etablera sig i odlingen.

Gröna vinbär?

Foto: Eva Wirén

?

Svar: Majs behöver mycket sol och värme för att utvecklas och hinna mogna. De halvtomma men ändå mogna kolvarna beror förmodligen främst på dålig pollinering, men kan även vara en sortfråga.

Majs som är vindpollinerad passar bäst att odla i ”block”, dvs som i en fyrkant där de står mot varandra och inte i en enda lång rad. Välj en supersöt sort med en utvecklingstid på ca 90 dagar för bra resultat i Mellansverige. Förgro plantorna i ca två veckor och sätt ut dem i början av juni när frostrisken är över.

Odla i gräsmattan

?

Vill börja odla på gräsmattan i min lilla radhusträdgård. Vad gör jag med grässvålen när jag gräver bort gräsmattan då jag inte har plats att kompostera den i trädgården. Kan jag i stället lägga grässvålen i botten av rabatten (vilket förstås är ganska arbetskrävande). Jag vill gärna hinna plantera

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

nu i vår. Eller är det bättre att hyvla av grässvålen, kasta den och lägga på ny matjord. Min jord är sandig och inte särskilt djup, 30–40 cm ovanför alven.

Svar: Om du hade haft plats att kompostera grästorvorna skulle du ha vänt dem upp och ner, staplat dem och lagt i en limpa och med tiden fått en fin grästorvkompost.

Ett annat alternativ är, om det finns utrymme för det, att lägga avskalad grässvål in under t ex ett buskage eller en tät häck.

Där syns inte grässvålen men tas ändå till vara. Om du låter den ligga och torka en tid och sedan vänder jordsidan upp borde inte gräset kunna börja växa igen. Inne under buskar är det ju också både mörkt och lite torrt. Att, som du nämner, lägga grässvålen upp och ner underst i rabatten kan också vara ett alternativ.

Sandjorden förbättrar du med en rejäl mängd välbrunnen kompost och stallgödsel eller alternativt med barkmull, gödslad och kalkad torvmull eller planteringsjord.

Jag har en svartvinbärsbuske där bären aldrig utvecklas och blir svarta, de förblir gröna. Jag har satt en avläggare på annan plats men inte heller där blir det några svarta bär. Vad kan detta bero på? Den stora, svarta busken står i en grupp med både vita och röda vinbär, de andra ger riklig skörd men inte den svarta. Alla vinbärsbuskarna är flyttade från en plats till annan för flera år sedan. Vad har hänt med busken?

Svar: Det finns gröna vinbär. De har uppkommit som en mutation, dvs en bestående och ärftlig genetisk förändring hos svarta vinbär. Bären är gröna och saknar det svarta vinbärets mörkröda färgämne.

Bären är söta med fin arom, däremot ger buskarna oftast mindre skörd än svarta vinbär. Antingen har detta uppstått spontant i din buske (men då skulle det troligtvis finnas grenar med även svarta bär) eller så har busken varit grön redan före flytten. Det har funnits en svensk, grön klon av sorten ’Risarp’, men jag är osäker om den finns kvar. Vanligare i handeln är nu en finländsk sort ’Vertti’ som växer upprätt och har förhållandevis stora bär. Tänk vad trevligt att kunna bjuda på ljus saft med svartvinbärsarom! Gröna vinbär lär dessutom vara bra till vinframställning.

Text: Lise-Lotte Björkman, trädgårdsråd­givare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org Bild: Författaren där inte annat anges

Vill du veta mer På vår hemsida www.tradgard.org finns det en del frågor under Kunskap – Kunskapsbanken – Frågor och svar.

Fler frågor och svar kan man som medlem logga in och läsa under Medlem.

43

Peters recept Recepten kommer från www.matduell.se, där journalisten, föreläsaren, odlaren och kocken Peter Streijffert utmanar matjätten Findus på matduell varje vardag – hemlagat mot färdigmat.

Chilisoppa För 4 personer Ingredienser 1 chili, ’Yellow Hot Wax’ 2 potatisar 1 gul lök 1 liten bit rotselleri

3 klyftor vitlök 1,5 l grönsaksbuljong 1 msk rapsolja salt och peppar

Arbetsgång 1. Bryn löken i oljan tills den färgas lätt brun.

2. I med rotsakerna, fonden, chilin och kryddorna.

Låt koka tills rotsakerna är mjuka.

3. Mixa. Smaka av.

Peters morotsmarmelad Ingredienser 500 g morötter 250 g syltsocker 1 citron 1 blodapelsin 4 dl vatten Arbetsgång Skala och riv morötterna grovt.

Skölj apelsin och citron väl och riv av skalet på fina sidan på rivjärnet.

Halvera frukterna och pressa saften ur en halva citron + en halva apelsin.

Blanda morötter, citrusskal, saft och vatten i en tjockbottnad kastrull.

Koka ca 5 minuter tills morötterna börjat mjukna.

Tillsätt syltsockret och koka ca 5 minuter. Skumma av väl.

Häll upp marmeladen på väl rengjorda och varma burkar.

Sätt på locket när marmeladen svalnat. Förvara i kylskåp.

Orange chilisås Ingredienser 1 gul lök 3 vitlöksklyftor 2 morötter 7 tomater 6 dl vatten 2 msk äppelcidervinäger

1 msk olivolja 1 msk rapsolja 7 jalapeños 2 Thai Hot chilis 1 tsk salt peppar

Arbetsgång Hacka lök, morot och vitlök fint. Fräs först löken i rapsoljan och tillsätt sedan vitlök och morot som får fräsa med.

Skär chilin och tomaterna smått och häll i fräset. Fyll på vattnet. Koka vidare i 10 minuter.

Låt svalna. Tillsätt vinäger, olivolja, salt och peppar. Mixa. Häll upp på varma burkar.

44

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Peters recept Tomatomelett För 2 personer Ingredienser 5 körsbärstomater 7 sparrispotatisar kinesisk gräslök 4 ekologiska ägg 1 msk vatten rapsolja salt peppar

Arbetsgång Skär potatisen i små bitar och fräs dem i olja tills de mjuknat.

Vispa samman äggen och blanda i vatten och olja.

Häll äggblandningen över potatisen i pannan. Salta och peppra.

Dela tomaterna.

Vik omeletten dubbelt när den börjar stelna och värm tomaterna i pannan. Strö över hackad kinesisk gräslök.

Savoykålspasta med löksås För 4 personer Poängen med den här rätten är att kålen ”lättar” denna annars ack så stabbiga rätt.

Ingredienser 1 savoykålshuvud 1 ekologisk morot 1 ekologisk gul lök 500 g pasta 2 dl ekologisk grädde 1 msk orange chilisås, se recept parmesanost salt och peppar

Arbetsgång Plocka bort de yttersta bladen på kålen och skiva den tunt. Skölj och koka upp med lite salt.

Häll av och kyl kålen med kallt vatten. Häll av och låt stå.

Hacka och fräs löken, tillsätt morot i minibitar och på med grädde och vatten till önskad konsistens.

Koka pastan. Rör ner kålen i såsen och såsen i den färdiga pastan. Toppa med parmesanost.

Ljummen färgglad sallad För 2 personer Som alltid under skördesäsong använder vi mycket av det vi odlat själva. Majrova hör precis som kålrabbi till de underskattade rotsakerna. Dit kan man förresten också räkna rädisor och jordärtskockor. Peppriga och goda är de hursomhelst.

Ingredienser 2 majrovor 1 rädisa 2 zucchini (’Genovese’ och ’Yellow Crookneck’) sallat olivolja salt peppar

Arbetsgång Riv och skölj sallaten. Fördela på tallrik.

Skär grönsakerna i bitar (stora bitar zucchini och små i övrigt) samt fräs i olivolja.

När grönsakerna mjuknat men fortfarande har spänst, ta pannan av spisen och låt svalna.

Toppa sallaten med de nu ljumma grönsakerna. Servera gärna med bröd.

Text och bild: Peter Streijffert, journalist, kock, föreläsare och trädgårdsentusiast

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

45

Tema odling

Ogräs

– att störa och förstöra Flamning av ogräs.

Det finns olika typer av ogräs: fröogräs som enbart sprider sig med frö, rotogräs som sprider sig med rötter eller rotbitar och revogräs som sprider sig med revor. Rotoch revogräsen sprider sig dessutom med frö!

Fröogräs

Eftersom alla ogräs sprider sig med frö kan man nå ganska långt genom att se till att ogräsen inte får tillfälle att fröa av sig. När man rensar bort ogräsplantorna eller klipper av blom- eller fröställningar är det oklokt att lämna renset kvar i landet där fröna kan mogna och falla ned i godan jord och gro; det är också oklokt att slänga renset på komposten. T o m en omogen fröställning kan mogna i komposten och när man sedan sprider den färdiga komposten i land och rabatter så sprider man effektivt ogräsfröna samtidigt. Bäst är att lägga frörenset i soptunnan eller i hushållskomposten – om den har tillräcklig värme för att döda fröna.

Att i möjligaste mån undvika öppen jord i land och rabatter kan hindra kringirrande ogrösfrön att gro och fröplantor från att växa till sig. Med marktäckning av hö, halm, täckbark eller klipp av gräs eller andra växter, eventuellt med fiberduk eller tidningar under, hindrar man frönas groning och småplantors uppkomst. Men om man har problem med sniglar ska man nog tänka sig för innan man bygger sådana skydd åt dem.

Rotogräs

Ogräsen bildar ofta en grund rotmatta

46

– men i värsta fall djupare – eller en rot eller ett rotknippe på djupet. Djupa rötter kan vara svåra att få upp hela, t ex en etablerad maskros. Tar man upp en maskros ett antal gånger med avbruten rot och med rotspetsen kvar i backen så är återväxten tryggad för maskrosens del. Men trägen vinner! Roten försvagas och så småningom får man död på den.

Problemet är att det lär krävas minst 200 sådana operationer – på varje planta!

När man tagit upp ogräs med rötterna så är det i allmänhet inte särskilt klyftigt att genast lägga renset i trädgårdskomposten. Där är det mysigt för ogräsrötter – lagom fuktigt och lagom varmt för att trygga överlevnaden och tillväxten.

En bättre idé är att låta rötterna torka ordentligt i solskenet innan de blir kompostmat.

Ja, men kompostens renande – dödande effekt – har man ju trott på; att kompostprocessen skulle göra processen kort för de ihärdiga ogräsens frön och rötter.

Det är sant om man har en kompostprocess med hög värme som är igång hela tiden inte bara om du skulle ha råkat få ett lite för tjockt lager nyslaget gräs i komposten. Det är bättre att lägga ogräset i en välskött och sjudande hushållskompost som får bli ogräsets Nemesis.

Om en större yta är helt infekterad av rotogräs är nog den enda riktigt effektiva metoden att täcka hela det området och en liten bit utanför (0,5–1 m) med ett några cm tjockt lager med blöta tidningar och presenning eller liknande, som förankras med stenar, om våren innan vegetationsperioden startar, och låta rotmattan svälta bort under två växtsäsonger.

Störa och förstöra – ogräsredskap

Det finns en uppsjö av mer eller mindre effektiva ogräsredskap. Oavsett vilket av dessa ogräsredskap man använder är det mest praktiskt att gå baklänges för att bättre se resultatet och för att inte trampa till jorden man just luckrat.

En vanlig spade, en planteringsspade, en grep och en gräsklippare. Med den enkla arsenalen kan man gräva upp eller störa mycket av ogräsen i land och planteringar eller trötta ut ogräset i gräsmattan genom regelbunden klippning.

Ogräsjärnet (maskros- eller tisteljärnet) – är redskapsklassikern mot ogräs. Den ser ofta ut som en skruvmejsel med kluven egg och skär av ogräsroten en bit ned i marken.

Det finns med kort skaft för hukad arbetsställning eller med långt skaft för upprätt dito. Med ogräsjärnet kan man också luckra jorden och riva upp delar av rotmattor. Men främst kanske man använder det i gräsmattan som knappast skadas alls.

Med en smal planteringsspade kan man få liknande resultat, men den kan skada gräsmattan och är bäst i rabatter och land.

Rensjärn och renshackor finns med långt skaft och olika slags redskapshuvuden att välja mellan och en hel del med halvlångt eller kort skaft och samma typ av renshuvuden, vilket kan vara praktiskt om man behöver krypa in bland buskar eller bland tomatplantorna i växthuset. De långa skaften finns i olika utföranden: vanligt, rakt ”kvastskaft” av trä är vanligast men även aluminiumskaft med plastbeläggning förekommer, ergonomiska skaft med en elegant böj ger bättre arbetsställning och

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Tema odling Rensjärn eller bygelhackor med tråd respektive fjäderstål.

Bygelhacka och pendelhacka.

Ett spektrum av små handredskap för ogräsbekämpning.

avlastar ryggen eller skaft med utbytbara redskapshuvuden som olika slags hackor, kratta, räfsa m fl – utrymmesbesparande!

Renshackan med ett eggat blad vinkelrätt mot skaftet är mångas favorit, men inte min. Med den luckrar man jorden och hugger av djupa rötter så att ogräset lätt kan krattas ihop. Det finns även modeller med utbytbart blad.

Klohackan eller kultivatorn föredrar jag.

Klohackan har i allmänhet tre styva klor, oftast med cirkulärt tvärsnitt – som grov ståltråd. Kultivatorn har vanligen grövre klor med flata, pilspetsliknande ändar, s k gåsfot. Finns med tre eller fem klor för olika arbetsbredder. En modell där man kan ta bort de yttre klorna så att en femkloshacka blir trekloshacka ger stor flexibilitet. Med klohackan och kultivatorn luckrar man jorden och lösgör ogräsrötterna från jorden.

Kultivatorn kan gå djupare och är även ett bra redskap i vårbruket för att luckra och bereda jorden inför sådden. Kultivatorn

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

dras genom jorden, till skillnad från klohackan och renshackan, som man hackar eller hugger ned i jorden.

Skyffeljärnet/gångskyffeln är det självklara redskapet för rensning av grusgångar, men det är även ett utmärkt redskap att snabbt skyffla mellan t ex växtraderna i grönsakslandet. Numera verkar alla skyffeljärn vara avsedda att skjuta framför sig och har alltså bara egg framåt och är försedda med snedställd krycka; tidigare fanns modeller för både skjut och drag. Det finns även skyffeljärn med utbytbart blad.

Rensjärn eller bygelhackor finns i ett antal utföranden. Gemensamt för dem är det bygelformade redskapshuvudet med olika bredd. Några modeller har ett tunt blad av fjäderstål andra har en härdad tråd.

Bladet eller tråden kan dels vara horisontell och används relativt ytligt för luckring och rensning, dels halvcirkelformade och används då för lite djupare bearbetning.

Modellerna med horisontellt blad kan

med fördel användas även på grusgångar.

Rensjärnen kan antingen användas som dragande, dvs man arbetar emot sig liksom med hackor och kultivator vilket rekommenderas som huvudalternativ, eller skjutande, dvs ifrån sig som med skyffeljärnet. Ett mycket användbart litet handredskap för luckring och rensning är ”Lucko”, ett ergonomiskt plasthandtag med två trådbyglar med olika bredd för den som är beredd att knästående rensa och samtidigt luckra.

Kombinationsredskap kultivator med rensjärn, dvs en kultivator med en stålbygel ”på ryggen” är utmärkt.

Pendelhackan är en variant av bygelhackan, som arbetar på både skjut och drag. Bygeln är ledat upphängd och vrider sig lite åt ena hållet vid skjut och åt andra hållet vid drag, så att bladets vinkel blir optimal i båda fallen.

Hjulhackan används genom att man skjuter den framför sig. Den ser ut som ett cykelstyre med gummihjul och ett

47

Tema odling redskapsfäste för diverse redskap, som snöplog och kantskär, men framför allt med rensbåge. Rensbågen ser ut som en extra bred bygelhacka och har ett utbytbart stålblad och finns i utförande med ett par olika bredder. På lite tyngre jordar med större motstånd för man hackan stötvis framåt i stället för med konstant, rask fart som man kan på lättare jord. Hjulhackan har betydligt större arbetskapacitet än handredskapen och används på stora odlingar och stora grusytor.

Plattrensjärn eller fogrensare, ett tunt hakformat skär med kort skaft – eller hellre långt om man vill arbeta upprätt, är bra då man fått gräs och ogräs mellan plattor. I brist på annat kan en gammaldags skruvmejsel användas.

Termisk ogräsbekämpning, som innebär att man hastigt värmer upp växten med vattenånga eller flamning, är en annan metod att behandla ogräs med både mellan plattor och i land. En del ogräs dör direkt efter en behandling, lite svårare ogräs kan behöva fler rundor med apparaten. Någon behändig ångspruta för den lilla trädgården har jag inte hittat, men väl en liten gasbrännare för engångsgasflaska. Eftersom det räcker med exponering för flamman med bara en bråkdel av en sekund och aggregatet inklusive full gasflaska väger under 1 kg kan man gå med rask pyromanpromenadtakt utmed ogräset och därmed hinna med ganska stor yta på kort tid.

Förutom de ovan nämnda redskapen och metoderna finns en uppsjö andra som är mindre vanliga eller alltför specialiserade för att tas med här. En liten grupp specialredskap är ändå värda att ta upp: maskrosupptagarna. Det finns åtminstone tre, dock snarlika, maskrosupptagare på marknaden. Med en pedal trycker man ner gripklor som fäster i plantan och sedan vrider man plantan så att småröt-

Fyra olika typer av rensjärn, fr v klohacka, handkultivator med ergonomiskt skaft, ­renshacka samt skyffeljärn.

Gasbrännare för engångsgasflaska.

terna går av och lyfter upp den ur marken eller så drar man upp plantan med hjälp av hävstångseffekt. Med ett enkelt handgrepp lossar man plantan från ogräsredskapet.

Text och bild: Göran Eriksson, skribent, föredragshållare, aktiv hemmaodlare, ­projektledare för visningsträdgård m m.

Köp Hemträdgårdens särtryck

Läsvärda, matnyttiga artikelserier ur tidigare årgångar av Hemträdgården:

Specialplantskolan med det stora sortimentet av annorlunda växter.

Lönnar - magnolior - ovanligare träd - pioner Urnor och statyer från England Öppet: Kl 11-16. April - sept, fre-sön. Maj - aug, tis-sön.

Ulriksdal, Kivik, 0414-706 10, www.edafos.se

• Välja träd och buskar • Lär känna jorden • Växthantering • Medelhavets flora • Förskoleträdgården • Växtbiologi Beställningsinfo: se www.tradgard.org under Tidningen – Särtryck eller kontakta Medlemsservice, se s 4.

Beskärning

JAS-beskärningens betydelse Att beskära fruktträden under vintern är något som trädkunniga i dag mer och mer avstår från. I stället beskär man träden under juli, augusti och september, s k JASbeskärning, vilket är bättre för fruktträden.

Att fruktträdsbeskärning under februari– april utvecklades till en tradition hänger mer samman med att trädgårdsmästarna då hade mer tid för beskärningen än att de såg till trädens bästa.

Under vintern är trädet ”konserverat” och inga livsprocesser försiggår, alltså har rötsvamparna fritt spelrum fram till dess att trädet vaknar på våren. Rötangrepp, och därmed uppkomsten av farliga träd, är ofta ett resultat av felaktigt utförd beskärning någon gång under trädens livstid, ofta när de varit äldre.

Små, nätta snitt bäst

Om man beskär yngre träd och gör få och små snittytor kan träden egentligen beskäras nästan när som helst, men undvik knoppsprickning och avmognad, dvs i samband med lövfällning. Med små snitt­ ytor menas främst snitt som kan utföras med sekatör, max 1–2 cm i diameter, men även snitt upp till max 10 cm i diameter som utförs med s k Japansåg. Snittytor över 10 cm i diameter är för stora och orsakar nästan alltid problem för träden och minskar deras totala livslängd rejält!

JAS-perioden då trädet är i full aktivitet är ändå alltid bäst för trädet. En annan fördel med beskärning under JASperioden är att alla arter klarar beskärning vid denna tid på året, t o m blödande arter som björk, lönn, valnöt m fl.

Om de skulle beskäras på våren skulle de kunna dö!

Den livsviktiga uppbyggnadsbeskärningen ska utföras för alla träd, prydnads-, park- och fruktträd, under JAS-perioden.

Det är under de första 10–15 åren på en växtplats som trädkronan formas för framtiden, både vad gäller utseende och hållbarhet. Rätt utförd uppbyggnad av unga träd medför att man för prydnadsoch parkträd nästan inte behöver beskära mer efter de unga åren. Fruktträden behöver lite mer löpande skötsel under sina liv. Med 2–3 års mellanrum behöver de kontrolleras, dvs skuggande och

Foto: Ann-Catrin Thor

I Nordamerika har Alex Shigo genom årtionden av forskning, och med hjälp av både motorsåg och mikroskop, slagit fast att det för trädet rent biologiskt fungerar allra bäst om det beskärs när det är i full aktivitet. Med ”i full aktivitet” menas att löven är fullt utvecklade och livsprocesser som fotosyntes och andning pågår.

Med bladen utvecklade kan träden snabbt skydda sig mot rötor och aktivera sina inre naturliga skyddsbarriärer mot angrepp av både sågar och stormar.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Snittet kanske viktigare än tidpunkten Hur snittet läggs i trädet – ska alltid läggas utanför grenkragen – har visat sig ha större betydelse för trädet än när på året det utförs. Och ju längre ut i kronan som snittet läggs, desto lättare har trädet att hantera skadan.

Foto: Ann-Catrin Thor

Bygga upp bra träd Trädens inre

för trångt sittande grenar tas bort under JAS-perioden. Denna beskärning görs för fruktkvalitetens skull och det blir även en välbehövlig kartgallring i samband med sommarbeskärningen.

Pincering

Även förr utfördes sommarbeskärning i trädgårdarnas fruktträd i form av pincering. Pinceringen används även i dag, ofta på spaljé och spindelfruktträd. På ännu inte förvedade årsskott nyper eller skär man av skotten över ca tre blad.

Syftet är att minska längdtillväxten och stimulera fruktvedsbildningen.

Av Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner, ­radgivning@tradgard.org och Claes-Göran Lyktberg, trädgårdsmästare, BSO Trädgård

49

Granatäpple

del 3 av 5

Granatäpplet – en frukt med högt symbolvärde

Ljuvliga julgranskulor som sommarpynt.

Var än granatäppelträdet planteras – i sitt hemland eller på de många olika platser som det förts till – får det en stor kulturell roll.

I den grekiska och romerska mytologin, som vimlar av förvandlingar, intriger och farliga förbindelser, är granatäpplet gud­ innornas och nymfernas träd.

Hos kristna, judar och muslimer, liksom i Kina, betraktar man granatäpplet som symbol för fruktbarhet och för­ nyelse.

Trädet planterades ofta på hjältarnas gravar för att deras ätt skulle bli talrik.

Grekisk och romersk mytologi Förvandlingshistorier

Enligt den grekiska mytologin var granatäppelträdet en vacker nymf som hade blivit spådd att en dag bära en krona på sitt huvud. Växtlighetens och vinets gud Dionysos förvandlade den drömmande nymfen till ett granatäppelträd och uppfyllde profetian genom att förse dess frukter med en krona. Något som inspi-

50

rerade kung Salomo att skaffa sig en liknande prydnad som senare blev förebild för alla kungakronor.

En romersk sentida myt berättar att granatäppelträdet föddes ur Bacchus blod då han dödades av Titanerna. Senare återupplivades han av gudinnan Rhea, Jupiters mor.

En annan förvandlingshistoria beskriver hur flickan Side omvandlades till ett granatäppelträd då hon bad gudarna hjälpa henne komma undan sin fars närmanden. Hennes namn Side lever kvar i det grekiska ordet för frukten. Den turkiska kuststaden Side, grundad på 600-talet f Kr av grekiska kolonister från Smyrna, har fått namn efter sin rikedom av granatäppelträd. I närheten har man hittat en stor skatt av 129 silvermynt med stadens beskyddarinna Athena på ena sidan och på den andra den bevingade gudinnan Nike som håller en segerkrans och stadens symbol, granatäpplet.

Fruktbarhet och växtlighet

Granatäpplet med sina många kärnor har alltid symboliserat fruktbarhet. Äktenskapets gudinna Hera har ett sådant som

En melankolisk Persefone med granatäpple av Dante Gabriel Rosetti (1828– 1882).

attribut och avbildas ofta med sin frukt som symbol för äktenskaplig kärlek och fruktsamhet.

Kore, årsväxtens gudinna, var dotter till gudarnas kung Zeus och hans syster, åkerbrukets gudinna Demeter. En dag blev hon bortrövad av sin mor- och farbror Hades, underjordens skräckinjagande gud, härskare över dödsriket med dess oerhörda rikedomar. Demeter blev otröstlig och i sitt letande efter sin dotter glömde hon bort växtligheten på jorden. Allt blev sönderbränt och mänHEMTRÄDGÅRDEN 3/10

niskorna led svårt av hungersnöd. Zeus blev tvungen att ingripa och han befallde den giftassugna Hades att släppa flickan.

Hades lurade unga Kore att smaka på ett granatäpple innan hon återvände till livet över markytan. I och med detta fick han makt över henne så att hon kom att tillbringa en tredjedel av året hos honom i underjorden som hans hustru Persefone.

Under den tiden hon besöker sin make dör hela växtligheten för att återfödas då hon återvänder till sin mor.

Romarnas mathållning

För romarna ur alla samhällsklasser var vete, vin och oliver de mest oumbärliga livsmedlen. Grönsaker, särskilt baljväxter, och örtkryddor, både inhemska och importerade, var också viktiga. Kött förekom inte så ofta i vardagskosten. Nötter, torkade och rökta frukter var också omtyckta liksom färska fikon, äpplen, päron, vindruvor och inte minst granatäpplen.

Lucius Junius Moderatus Columella (4–70 e Kr) skrev omkring år 60 e Kr 12 böcker om jordbruk, ”De re rustica”, se även Ht 2/2010, s 56. Där gav han bl a råd om hur man ska torka och konservera frukt och om hur granatäpplen kan bevaras i mer än ett år. I Turkiet bevaras frukten än i dag minst till nästa säsong genom Columellas metoder.

Den romerske matglade ädlingen M Gavius Apicius som levde under kejsar Tiberius tid, dvs omkring Kristi födelse, var en inbiten gastronom. Han lär ha begått självmord av rädsla för att dö av hunger. Lyckligtvis hann han anteckna en massa recept innan han tog sitt liv och man tillskriver honom den berömda boken ”De re coquinaria” (Om kokkonsten) som har haft stor betydelse för förståelsen av det romerska köket. Enligt honom kunde man bevara granatäpplen länge genom att: ”doppa dem i kokande vatten, tag så genast upp dem och häng upp dem”.

Till de kristna via ­m uslimerna När araberna grundade sitt spanska välde, al-Andalus, på 700-talet gav de den rika huvudstaden namnet Gharnata, senare Granada, som en önskan att den skulle bli ännu rikare. Med araberna kom lyxen till el-Andalus: eteriska oljor, dyrbara tyger, utvecklad medicinvetenskap, offentliga bad, raffinerade maträtter och delikata efterrätter och sötsaker. De odlade dessutom en mängd nya nyttoväxter, okända på den iberiska halvön: ris, sockerrör, auberginer, honungs- och vattenmelon, fikon, citrusfrukter, kvitten och så givetvis granatäpple. Granatäpplet pryder Granadas vapen och används som ornament på offentliga byggnader över hela stan.

Ferdinad II av Kastilien erövrade Granada 1492. Han tog stolt granatäpplet i sitt vapen som gick i arv till hans dotter Katarina av Aragonien och senare till Maria Tudor mer känd som Blodiga Maria, hennes dotter med Henrik VIII. Kristendomen tog också till sig granatäpplet och gav det en lämplig och andlig symbolik: fröna symboliserar Guds frikostiga välsignelse, den röda saften martyrernas blod och hela frukten symboliserar prästen – hård på utsidan, men välvillig i sitt inre. Ett sprucket granatäpple med synliga frön är en bild för välgörenhet, inre rikedomar och givmildhet.

I stilleben, tillsammans med andra äpplen, symboliserar det nattvarden.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Verklighetstrogna kinesiska offergåvor.

Granatäpplet i Kina Den äventyrlige, bildade och intelligente kinesiske generalen Zhang Qian, som lär ha infört vinstocken, yllemattan och det glaserade teglet till Kina, tog 126 f Kr med sig några granatäppelplantor från An Shi Guo, dåtidens Kabul (nuvarande Afghanistans huvudstad). Granatäpplet heter än i dag An Shi Liu, frukten från Kabul.

Stort symbolvärde

Kejserligt emblem Granatäpplet var den tysk-romerske kejsaren Maximilian I:s (1459–1519) emblem och symboliserar många människors förening under samma auktoritet. Han var begåvad och omtyckt och har kallats ”den siste riddaren”.

Kejsaren eftertraktade den ledande ställningen i Europa men lyckades inte förhindra fransmännens expansion i Italien. I ett porträtt målat av Albrecht Dürer 1519 avbildas kungen med ­granatäpplet i handen.

Ger man bort ett granatäpple åt en hög ämbetsman betyder detta en önskan om att den titel och position som han har uppnått ska gå i arv generation efter generation eftersom SHI = granatäpple är homonymt, dvs likljudande och likstavande, med SHI = generation.

Vid offerceremonier undvek man att använda granatäpplen, eftersom de ansågs vara alldeles för upphetsande.

Röda granatäppelblommor tillsammans med illaluktande artemisiablad användes som prydnad speciellt under drakbåtshögtiden som infaller på den 5:e månadens femte dag enligt månkalendern – en speciellt olycksbådande dag enligt kinesisk talmystik. Artemisias djävulsutdrivande kraft anses ge skydd mot onda andar medan granatäppelblommor-

Även för kineserna symboliserar granatäpplet fruktbarhet. Granatäpple, persika och fingercitron är ”överflödens tre frukter” som symboliserar myckenhet och ymnighet. En bild av ett moget, halvöppet granatäpple med inskriptionen ”hundra frön, hundra söner” var en mycket populär bröllopspresent i Kina.

Jag undrar om det fortfarande är så i ettbarnspolitikens land …

När granatäpplet avbildas tillsammans med en daglilja, som förkunnar att en son har fötts i familjen, uttrycker det en önskan om talrika söner.

na ger skönhet.

Kinesiska flickor älskar att ha granatäppelblommor i sitt blåsvarta hår.

Granatäpplet symboliserar för kineserna alltså överflöd och välstånd beroende på sina många frön, men också släktets fortbestånd eftersom växten är härdig.

Dessutom symboliserar det finkänslighet och blygsamhet på grund av blommornas färg samt fasthet och beslutsamhet eftersom den uppskurna frukten liknar en mun som hotfullt visar alla sina tänder.

Nästa artikel kommer att beskriva granatäpplet i konsten – ett alltid omtyckt och symbolladdat motiv.

Text och bild: Daniela Rosvall, klassisk arkeolog, föredragshållare, konstkännare och skribent

51

Trädgårdsläsning

När kyrkan i socknen hade byggts ålades bönderna att samtidigt bygga en prästgård, ett ”kyrkobol” åt församlingsprästen. Det föreskrevs i landskapslagarna skrivna redan i slutet av 1200-talet. Till detta ”bol” skulle höra sju laga hus, stuga och stekarehus, lada och sädesbod, visthus, sovstuga och fähus, och så mycket jord att prästen skulle kunna försörja sig och sin familj.

Prästen blev i gamla tider inte bara själasörjare utan också jordbrukare och i viss mån även apotekare-läkare. I prästgårdsträdgården odlades örtkryddor och medicinalväxter. Prästgården kom att spela stor roll som kulturcentrum inte minst när det gäller trädgårdsodling. Men med 1900-talet inträder förändringens tidevarv.

I samband med den stora lönereformen för prästerna som genomfördes 1910 fick prästen kontant lön och förutsättningarna att sköta och underhålla en stor trädgård ändrades radikalt. År 1988 upphörde församlingens plikt att hålla tjänstebostad till prästen och avflyttningen från de ofta stora och underhållskrävande prästgårdarna startade. I dag är det inte många prästgårdar som har sin ursprungliga funktion i behåll: de börjar utförsäljas, alltför stora och kostsamma hus får förfalla eller renoveras till döds.

I boken ”Svenska prästgårdar. Kulturarv – trädgårdar – byggnadsvård” berättar författaren Martin Giertz den svenska prästgårdens historia, ett värdefullt kulturarv på väg att försvinna. Ett omfattande kapitel behandlar prästgårdsträdgården, dess utformning och växter. Han presenterar också ett flertal prästgårdsmiljöer runt om i landet med mer eller mindre bevarade

52

Foto: Martin Giertz

Den svenska prästgårdsträdgården – drömmen om ett paradis

Buskrosen ’Celsiana’ intill den stora gårdsflädern på Östra Tunhem. Bostället, kallat Nolgården härstammar från en kaplansgård från slutet av 1600-talet, men huvudbyggnaden är från sekelskiftet 1800.

trädgårdar, Björsäters prästgård i Östergötland, Forshems vid Kinnekulle i Västergötland, Västra Tunhem vid Hunneberg som fått besök av Linné, Östra Tunhem nära Gudhems kloster med Ingemar Fägerlinds och Reino Korhonens makalösa rosenträdgård, Slätthög i Småland, Väse i Värmland och så förstås prosten Hedners prästgård i Asby i Östergötland med dess romantiska och Atterbomsinspirerade prästgårdspark, nu i starkt förfall. Här finns inte utrymme att nämna dem alla. Själv bor Martin Giertz och hans hustru Sara på den anrika prästgården i Torpa i södra Östergötland vid gränsen mot Småland inte långt från Asby. Här har de under tjugotalet år arbetat med att bevara och återställa prästgårdsmiljön, hus och trädgård.

1600- och 1700-talens präster var framför allt engagerade i jordbruket och hann inte så mycket mer utöver sin själasörjarfunktion i församlingen även om det naturligtvis finns undantag. Det ser vi bl a i Östergötland där flera präster propagerade för fruktträdsodling och försökte inspirera sina församlingsmedlemmar att satsa på fruktträd med tanke på självförsörjningen. Själva var de naturligtvis föregångare som odlare. Åtskilliga var säkert också inspirerade av Linné.

Många prästgårdsträdgårdar har

dock rötter i medeltiden och bl a i Östra Tunhems prästgårdsträdgård i Västergötland där man kan spåra ”klosterrymlingar” från Gudhems kloster, framför allt medicinalväxter.

Men de allra flesta prästgårdsträdgårdarna anlades under 1800-talet och var framför allt inspirerade av herrgårdskulturen, av det växande trädgårdsintresset och av tidens romantiska ideal, drömmen om att skapa ett ”paradis” på jorden. Viktiga inslag är den långa allén som slutar i en rundel framför huvudbyggnaden. Här finns antingen ett vårdträd eller en blomsterplantering. I anslutning till den grusade gårdsplanen finns vildängar med narcisser, gull­ vivor, scilla och förgätmigej.

Till 1800-talets prästgårdsträdgård hör även en omfattande köksträdgård, en fruktträdgård och en prästgårdspark med slingrande promenadgångar. Där kunde finnas sittplatser för meditation, ibland kallad ”mågfälla”. Det var viktigt att få prästdöttrarna bortgifta, i många fall ett sätt att ”konservera” prästgården.

I prästgårdsparken finns inte så sällan ett uppbyggligt tänkespråk inristat på en sten, latinska sentenser som exempelvis Luco parcas: Vårda lunden!,

skriver Martin Giertz. Själv har jag sett en märklig ”runsten” i den i dag helt igenvuxna prästgårdsparken i Östra Ny, Östergötland, där kyrkoherden Thure Gustaf Een vid andra hälften av 1800-talet ristat in en runslinga som kan tolkas sålunda: ”Denna kulle fordom full af sten liung ok tall är af Een kyrkoherde förvandlad till vad den nu är/vil du giälda honom hans arbete ok kostnad så niut af trädens skugga och vårda dem.”

Det speciella med prästgården är att den nästan alltid är kvar på sin ursprungliga plats medan gårdarna i byarna flyttats ut i samband med skiftesreformerna.

Prästgårdsmiljöerna har också grundligt inventerats under tidernas lopp, det finns syneprotokoll och kartor som tillsammans med fotografier kan ge en anvisning om hur där sett ut. Att ta hand om en gammal prästgård är att förvalta ett kulturarv och Martin Giertz har ambitionen att ge de nya ägarna en grund att stå på, men boken är samtidigt en inspirationskälla för alla oss andra som är intresserade av kulturhistoria, av byggnadsvård och av trädgårdshistoria.

Inga Wallenquist, journalist, ­författare och trädgårdsfantast

Bokrutan

Svenska prästgårdar. Kulturarv – trädgårdar – byggnadsvård. Martin Giertz. Carlsson Bokförlag 2009. 247 s. Pris 290 kr.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Trädgård för alla

Lydias trädgård en grön oas för barn på sjukhus Ett barn är i första hand ett barn, även om det är sjukt.

Detta är en viktig utgångspunkt för lekterapin vid våra barnsjukhus.

Några av lekterapins mål är att utgå från det friska hos barnet och ge möjlighet till utveckling genom lek och skapande samt att värna om lekterapin som en frizon.

Lekterapeut Ewa Gustafsson vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg berättar detta för mig när hon guidar mig i deras Läkande trädgård.

Den är döpt till Lydias trädgård efter en liten patient som dog och som älskade att vara på lekterapin. För att hedra hennes minne skänkte släkt och vänner pengar till Lekterapin via Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Lekterapins personal fick förtroendet att bestämma vad pengarna skulle användas till. Man funderade på detta ett tag och kom fram till att man ville använda pengarna som ett startskott för att förvandla den ganska sterila lekgården till en trädgård med mycket sinnesstimulering.

För att finansiera vidare utveckling av Trädgården söker Lekterapin bidrag från Insamlingsstiftelsen. Dess mål är HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

I det mörkaste hörnet har man byggt en tunnel av armeringsjärn. Här spinner färgglada spindlar sina nät.

att skapa en stimulerande och kreativ helhetsmiljö runt de sjuka barnen vilket stämmer väldigt väl in med projektet Läkande trädgårdar.

Planering i olika steg

Redan från början planerades trädgården i olika steg. Midsommaren 2006 invigdes den första etappen med en lyckad trädgårdsfest. Det såddes solrosor, målades vindsnurror och fiskades i fiskdammen.

Tillsammans med clowner, ansiktsmålare och familjemedlemmar blev det mycket lek och stoj denna dag. Gården fick detta år en ny sandlåda, mer gräs (och mindre asfalt), bärbuskar, ny lekstuga och nya utemöbler. Det gamla förrådet renoverades och omvandlades till sjöbod.

Inför steg två gjorde man ett studie­ besök i Järna hos Virbela Ateljé och skulptör Nigel Wells vilket ledde till att man i oktober 2007 bjöd in till vattenfest

omkring den nya vattenleken med spännande vindlingar och fall samt den mer rofyllda fontänen i form av en vattentrappa. Då kunde man även passa på att prova den nya, härliga gotlandsgungan (dubbelhammock) och ta en sväng på de nya cyklarna. En broschyr utformades för att bättre kunna informera om projektet.

Sommaren 2008 förstärktes rumskänslan på gården. Man byggde upp tunnlar, staket och en pergola som gav skydd för stekande sol. Fler perenner planterades. Förra sommaren, 2009, byggdes entréerna om, både för att de skulle bli mer inbjudande och för att förbättra orienteringen. Ewa påpekar att trädgården inte är färdig, den förändras som alla levande miljöer. Hela tiden pågår en utveckling genom såväl små som större projekt.

Man kan konstatera att projektet åstadkommit en härlig oas som är till-

53

Den långa vattenbäcken med sina fina, mjuka former har både dammluckor, handpump och cirkulationspump.

Den är mycket populär för alla slags vattenlekar.

gänglig för alla. Den möjliggör ett efterlängtat miljöombyte, bort från vårdrummet. Ewa betonar vikten av att trädgården är en frizon från alla de typer av behandlingar som barnens dagar annars är så fulla av. Här väljer barnen själva aktivitet.

Hela familjen är välkommen

Trädgården är öppen varje vardag mellan kl 9–16, i övrigt efter överenskommelse med personalen. Alla barn som besöker lekterapin gör det i föräldrarnas sällskap.

Syskon är naturligtvis också välkomna.

Man arbetar med ett familjeperspektiv som innebär att hela familjen ska känna

Samarbete Projektet Läkande trädgård är ett samarbete mellan lekterapi, bibliotek och skola. Trädgårdsgruppen består av fem personer som representerar de olika verksamheterna som alla på olika sätt berikar trädgårdens utveckling.

Alla utgår i sitt arbete från det läkande och friska hos patienten/barnet.

Skolan kan flytta ut sin verksamhet i trädgården och biblioteket kan förlägga ett kulturevenemang till trädgården. Det är personalen på lekterapin som har ansvaret för trädgårdens skötsel i form av klippning, vattning, rensning m m.

För större åtgärder t ex trädbeskärning tar man hjälp utifrån. Man anordnar speciella vår- och höststäddagar.

54

sig välkommen hit. Inte bara de små barnen utan även ungdomar uppskattar att få komma ut och koppla av i en ombonad miljö.

Trädgården fyller en viktig funktion som ett ställe där man kan koppla av tillsammans, friska syskon kan få röra sig och glädja sig tillsammans med andra barn. Här ska alla få en möjlighet att skingra tankarna, bli sinnesstimulerade och ta del av det livgivande gröna.

För en del föräldrar kan det kännas befriande att ta itu med något praktiskt göromål i trädgården som t ex gräsklippning eller vattning. Andra söker sig till trädgården för att få lite vila i någon av solstolarna tillsammans med sina barn.

Här finns plats både för rörelse och för vila i en kravlös miljö. Om man vill och orkar leka är det viktigt att miljön inbjuder till det, vill man däremot sitta ostörd och fundera finns det lockande vrår för det.

Att plantera, så frön, vattna och plocka bär och blommor är stillsamma aktiviteter som kompletterar den mera rörelsefyllda leken.

Trädgårdens blommor och det ständigt föränderliga vattnet kan locka ut ungdomar att fotografera för att kunna skapa fotoalbum eller fotokort.

Trädgårdens utformning

På min runda i trädgården kommer jag först till den mycket uppskattade vatten-

leken med den långa, blå bäcken i olika nivåer. Jag dras oundvikligen dit för att testa hur vattnet forsar nerför när man lyfter på dammluckorna. Överallt lyser lekfullheten fram. Man får verkligen lust att gå på upptäcktsjakt. Bland växterna står en keramikkatt och observerar, över vägen går plötsligt en kycklingfamilj i trä. I det mörkaste hörnet finns en tunnel av armeringsjärn.

Här klänger stora spindlar, men de är färgglada och ser storögt på mig.

Staketen som både ramar in och skyddar växterna är av två slag, dels ganska låga i järn och trä med djurmotiv, dels högre som nästan för tankarna till inhägnader för t ex hästar. Båda fungerar även i olika leksammanhang. En bänk är utformad så att den även fungerar som en koja. Denna dubbelfunktion återfinns på många ställen. Trädgården är inte stor, ändå finns det många olika rum, t ex är bambusnåret i kanten av sandlådan en underbar koja.

En omsorg om detaljerna genomsyrar hela trädgården. Att den lilla asfalterade cykelvägen ramas in av en kant med gatsten är ett exempel på det där lilla extra som gör så mycket för helhetsintrycket.

Andra exempel är planteringsbordet och torgståndet. Vackra både i form och i färg, naturligtvis är de även rullstolsanpassade.

För dem med gröna fingrar och experimentlusta finns det en liten odling med HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Trädgården har trots sin ringa storlek flera rum. Bambusnåret intill sandlådan är en mysig koja. Staketet med sina utskurna djurmotiv ramar in trädgården kring lekhuset.

Trädgårdens katt meddelar att det är bara bra om man känner för att vattna lite torra blommor!

vita smultron, blåbär, ärter, morötter, rädisor m m. Här kan t ex ett barn skörda små morötter, som något annat barn har sått.

På väggarna väcker stora texter uppmärksamhet. Det är resultatet av ett uppskattat konstprojekt i De Ungas Sommarakademi i Konstepidemins regi. Sommaren 2007 arbetade några ungdomar med att dekorera väggarna. Förutom de stora målade texterna och bilderna skapade man mosaikplattor och unika stolar som trädgården fick i gåva. Plus en mosaiksmurf!

En trädgård för alla sinnen året om

Ett av trädgårdens syften är som sagt att ge läkande stimulans åt alla sinnen, här ska man kunna se, höra, känna, lukta och smaka. Ewa ger flera konkreta exempel på upplevelser som trädgården bjuder på: känna det mjuka gräset eller gruset som knastrar under fötterna, smaka på smultron och blåbär, dra in luktärtens och lavendelns fina dofter, höra vattnet som porlar i fontänen eller bambun som prasslar så skönt i vinden, måla av den ståtliga riddarsporren eller ta med en liten bukett upp till rummet som ögonfägring.

Trädgården fungerar året om och man genomför flera årstidsanknutna tillställningar som t ex midsommarfest, halloween och skördefest. Man tar vara HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Trädgården är full av omsorgsfullt utformade detaljer och föremål som lockar till lek.

på årstiderna, från den bleka vårvintersolens värmande strålar och glädjen i att upptäcka de första krokusarna till sommarens värme som möjliggör mycket vattenlek och vattenexperiment. Höstens lysande gulröda löv målas av och lyktor tillverkas av pumpor innan det är tid för vinterns snögubbar och snölyktor då ljusslingor i träden lyser upp gården.

Dessutom kommer Gubben Höst och hälsar på och sopar rent. Sjukhusets fem clowner hälsar ibland på i trädgården och

på Kanelbullens dag 4 oktober (då både smak- och luktsinnet får sitt) kan det bli en fika ute i trädgården. Med några filtars hjälp kan man ta tillvara många vackra dagar!

Text och bild: Agneta Wendesten, landskapsarkitekt, Trädgårdsrummet, agneta.wendesten@telia.com

55

Planeringsfrågan

Nivåskillnader – terrassera!

I gränser mellan tomter och mellan tomtmark och vägar m m uppstår ibland besvärliga nivåskillnader som måste tas om hand.

I våra storstäder blir det mer och mer ont om bra tomtmark för villor. Avstyckning i s k skafttomter, dvs där skaftet är infartsvägen in till den nya tomten som oftast ligger bakom den fastighet från vilken den nya styckats, är mycket vanligt. ”Sämre” obebyggd sluttningsmark bebyggs också, liksom att bullervallar i form av slänter blir allt vanligare på både privat och kommunal mark.

I samband med ny bebyggelse uppstår ofta slänter som ska prydas och vara lättskötta. Vi trädgårdsrådgivare försöker slå knut på oss själva när det gäller att föreslå bra släntvegetation. Personligen tycker jag att terrassering är ofrånkomligt om man har en kraftigt sluttande tomt – för att man på ett enkelt sätt ska få någon glädje av sin tomt, slippa skötselproblem och få plana ytor för lek och odling.

Kostnaden för att terrassera en tomt är inte försumbar – den bör redan från början läggas in i nybyggnadskalkylen.

Stödmurar blir en vacker genomtänkt del av trädgården.

Bra material

Vackrast är murar av natursten, s k kallmurar som läggs utan murbruk. De kostar också mest och kräver stor hantverksskicklighet vid utförandet. Oftast används sprängsten av granit i ett jättepussel för att få till stödmuren. Murade stödmurar, bruksmur, av natursten finns i massor av varianter och vanliga stenmaterial är granit, skiffer och sandsten. Här krävs en rejäl och bra grund så muren inte fryser sönder under vintern. Oftast är det vettigt att ta hjälp av en kunnig anläggare för denna typ av murar.

De moderna stödmurarna är oftast av betong, här i infärgad röd nyans. De fungerar bra även som högre murar och är vackert blickfång när de fylls med växter. Här är det en dubbel terrassering av murelement och i bakgrunden en trappa utförd i samma sten. Tänk på att det kan bli rejält torrt i dessa uppbyggda planteringsytor, speciellt om södersolen gassar på!

L-stöd

Var ta upp nivåskillnaden?

Det smarta självlåsande L-et är en bra variant för att terrassera där trycket från jordmassorna kan antas bli stort. Betongen armeras och kan bekläs på utsidan med natursten, tegel eller målas för att ge ett vackrare intryck.

Betongsten har blivit omåttligt populärt och här finns en mängd olika mursystem att välja bland, liksom flera sätt för att hindra att de välter, t ex glasfiberstavar och geonät in i slänten mellan murstensvarven. Dessa murstenar är efterföljare till knäckstenen som det byggdes otaliga stödmurar av på 1960–1970talen i Sverige.

Fördelen med dagens betongstensstödmurar är att man kan bygga höga, stabila murar med de flesta mursystemen, vilket ofta behövs på dagens nya tomter.

Att trolla bort höjdskillnaden så långt ut från huskroppen som möjligt är ofta naturligast och även vackrast så att man får plan mark kring tomtens huskroppar. Tänk på fallrisken vid anläggandet av terrasser!

Läs mera Bra hemsidor där du kan se exempel på stödmurar och hur man anlägger dem: Starka, www.starka.se Nordform och S:t Eriks, www.steriks.se Benders, www.benders.se Keystone, www.heda.se Text och bild: Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

Nyfiken på flera lösningar av nivåskillnader?

Passa på att besöka många trädgårdar under Tusen Trädgårdar 8 augusti för att få praktiska tips. Se www.tradgard.org och Tusen Trädgårdar.

56

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Enkäten

Vi är nyfikna på dig och din Svara på våra frågor trädgård – vinn en inspirerande trädgårdsbok!

Vi vänder oss till dig som läsare med några frågor för att få veta mer om din trädgård och dina intressen, så att vi ska kunna planera för passande verksamheter. Vi återkommer med nya frågor och nya vinster i varje nummer under året. Fyll i enkäten så har du chansen att vinna Garden Girls nya trädgårdsväska.

Vi lott trädgård ar ut sväskor

Vi lottar ut t­ rädgårdsväskor!

OBS! Allra enklast är det att svara på enkäten på hemsidan www.tradgard.org, klicka på Tidningen.

Svara så här: Kryssa i ett alternativ, eller flera alternativ där det stämmer bättre. Maila, faxa eller posta enkäten till oss senast 14 juni 2010.

Fax: 08–792 39 53.

Adress: Svensk Trädgård, Box 2966, 187 29 Täby Glöm inte ditt namn och postadress. När vi sammanfattar svaren är du naturligtvis anonym, men vi behöver veta vart vi ska skicka vinsterna. Vinnarna meddelas i Hemträdgården 4/2010.

Den trevliga väskan från Garden Girl har fickor för trädgårdsverktyg och är gjord i impregnerad bomull som är fukttålig och insidan är klädd med galon. Passar lika bra som picnicväska. Vi lottar ut tre trädgårdsväskor, värde ca 400 kr.

Vinnare i Enkäten Ht 2/2010 är: Annica Hedman, Borgholm Marianne Berggren, Nässjö Ilse Carlsson, Alingsås Grattis! Alla får Lars Krantz nya bok ”Wij trädgårdar – En vision i Ockelbo”, Norstedts förlag.

Sår du fröer och förodlar?

1. Är du

Kvinna

Man 2. Din ålder

Under 30

30–50

50–70

Över 70 3. Var ligger din trädgård?

I eller nära en större stad

I eller nära en mindre stad

På landet 4. Hur stor trädgård har du?

Upp till 500 m2

500–1 500 m2

Större än 1 500 m2

5. Sår du fröer inomhus och förodlar?

JA

NEJ Om JA, sår du

fleråriga

ettåriga grönsaker och / eller kryddväxter

8. Sår du fröer utomhus (direktsådd)?

JA

JA, bara utomhus

NEJ 9. Hur stor del av alla dina frösådda plantor uppskattar du blir använda?

mindre än 25 %

mellan 25 och 50 %

mer än 50 %

sommarblommor

6. Hur många sorter sår du, uppskattningsvis?

1–5

5–10

fler än 10

10. Samlar du egna fröer i din trädgård?

JA

NEJ

7. Använder du extrabelysning?

JA

NEJ

Namn: Postadr:

Postnr:

Ort:

E-post:

Vill du inte klippa i tidningen? Fyll i enkäten på www.tradgard.org, klicka på Tidningen.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

57

Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 2010

Härlig är jorden!

Aldrig har väl våren varit så efterlängtad och på trädgårdsmässan vaknade verkligen odlingslusten. Här fanns inspiration och kunskap att hämta i stora mått.

Det allra första som hände på mässan var utdelningen av Svensk Trädgårds utmärkelse Trädgårdens eldsjäl 2010. Den gick till Berndt och Birgitta Berglund, sedan länge mycket aktiva i Arboga Trädgårdsförening. Gunnel Carlson delade ut diplomet. Läs mer på nästa sida.

Det var snudd på besöksrekord både på mässan i stort och i Svensk Trädgårds monter på Rådgivningsgatan. Av de många besökarna i montern var närmare 1 500 medlemmar från trädgårdsföreningar i hela landet. När de visade sitt medlemskort fick de en fröpåse, det nya faktabladet ”Beskärning av buskar” och en trevlig pratstund och kanske svar på en odlingsfråga hos rådgivarna . ”Härlig är jorden” var temat i montern – här fanns jord att lukta och känna på och

58

maskkompost att studera. Om beståndsdelarna i bra odlingsjord berättade Arne Hallberg från Hasselfors Garden. Äppelodlaren Eric Håkansson från Urshult lärde ut hur man ympar fruktträd, Svensk Trädgårds ordförande Åke Truedsson berättade om hur man lyckas med sådd, grönsaksodlingar och djupsängar. Inger Palmstierna gav tips om lättodlade favoritblommor och Lena Israelsson delade med sig av sina grönsaksodlarknep. Designern Åsa Lövberg demonstrerade sin nya produkt Guldkannan, en kombination av potta och vattenkanna, ett praktiskt hjälpmedel för gödsling med urin.

Bästa balkong med mera

Balkongutställningen med tolv tävlande hade naturligt nog bröllopstema och de var antingen avskalat minimalistiska och vita eller mer romantiskt formgivna.

Huddinge-Botkyrka Trädgårdssällskap med Nina Granath stod för en av de senare, kallad ”En bröllopssaga”, som också blev publikens favorit. Under mässan utsågs äggskalspelargonen till årets pelar-

gon och Larsviken korade sorten ’Maris Peer’ till årets potatis. Till Bästa monter utsågs Skavanker, med ett räddat stationshus som friggebod. Bästa idéträdgård blev Tjörns trädgårdar med kinainspirerade ”Orkidéer på hög höjd” och på andra plats kom Säbyholms Utbildningar med den dubbelsidiga montern ”Från folkhemmet in i framtiden”. Det nya priset Best in Show gick – inte oväntat – till Ulf Nordfjell, för hans Nordfjell Collections ”Trädgårdsrum” som med skira paraplyklippta häggmisplar mötte besökarna redan i entréhallen.

De 60 415 besökarna hade mycket att se och höra: 18 idéträdgårdar, 400 utställare, Rådgivningsgatan och 174 öppna föredrag. Gunnel Carlson höll sin Gröna Salong på scenen i entréhallen och intervjuade och inspirerade. Hon tipsade också om Tusen Trädgårdar, sommarens stora begivenhet 8 augusti.

Text: Stella Westerlund, marknadsansvarig, Svensk Trädgård Bild: Inger Ekrem

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

T v och ovan t v En del av gruppen från Huddinge-Botkyrka Trädgårdssällskap med sin balkong ”En bröllopssaga” – och den vann balkongtävlingen!

Ovan t h Eric Håkansson, äppelodlare i Urshult, visade ympningens konst och bjöd på svenska äpplen.

Tack till våra sponsorer: Hasselfors Garden, Nelson Garden, Garden Aquatica, Konstgräsexperten, Thorslundkagge, Alverbäcks Blommor, Ekolådan, Larsviken, Mäster Grön, Nordiska Museet/Julita gård, Splendor Plant, Stångby Plantskola och Tiits trädgårdar.

F

ör andra året har Riksförbundet Svensk Trädgård delat ut sitt pris till Trädgårdens eldsjäl. Priset är instiftat för att uppmärksamma inte bara en förenings goda arbete utan de enskilda människorna ute i föreningarna som med oförtruten kraft arbetar på ett synnerligen besjälat sätt för föreningens och medlemmarnas bästa. Eldsjälarna finns överallt och gör sällan väsen av sig, de ställer upp i vått och torrt och deras insats gör möten och evenemang så mycket trevligare – de skapar en air av generositet omkring sig som tar fram det bästa hos människor. I år hade vi glädjen att inte bara ge priset till en eldsjäl utan två – Berndt och Birgitta Berglund från Arboga Trädgårdsförening.

De är kunniga, positiva och generösa trädgårdsmänniskor, som under många år varit stöttepelare i Arboga Trädgårdsförening. De har skapat entusiasm i föreningens olika projekt, Berndt har varit handledare, hållit med verktyg och skaffat material, uppmuntrat och gett råd om växtförökning.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

De har skänkt massor av växter till föreningens försäljningar men också till enskilda.

Bara någon visar minsta intresse för en växt så gräver Berndt upp en bit och skickar med.

Från föreningen berättar man entusiastiskt om medlemsträffar hemma hos Berndt och Birgitta på deras inglasade altan.

Berndts och Birgittas trädgård ligger på lanBerndt och Birgitta Berglund, Arboga Trädgårdsförening, det och är en blandning tog emot utmärkelsen Trädgårdens eldsjäl 2010. Gunnel Carlson intervjuar. av naturträdgård och ”vanlig” trädgård.

– Vi odlar lite av varje, men ända seiska Trädgårdar den 8 april, består av dan vi började på allvar för drygt tjugoett diplom formgivet av Anette Blåberg, fem år sedan har perenner varit favoriter. illustratör och trädgårdsdesigner och en Men på senare tid har de fått allt större magnolia, just detta år en engelsk magnokonkurrens av buskar och träd, säger de. lia ’Charles Coates’.

Utmärkelsen som delades ut av GunText: Elisabeth Svalin Gunnarsson nel Carlson på Trädgårdsmässan Nord-

Foto: Ann-Catrin Thor

Trädgårdens eldsjäl 2010

59

Res med Svensk Trädgård och …

… Academica Travel till Tyska trädgårdsparadis 1–5 september, 5 dagar

Foto: Barbara Johnson

Resan går till några av gamla DDR:s dolda, gröna skatter, nyrestaurerade till prakt och glans. Vår ciceron, landskapsarkitekt Barbara Johnson, som började sin utbildning i Tyskland, följer kontinuerligt den tyska park- och trädgårdsutvecklingen.

Med Berlin som utgångspunkt besöker vi trädgårdsriket Dessau-Wörlitz, ett av Unesco:s världskulturarv, barocksmycket Oranienbaum och världens största rosarium i Sangerhausen. Sedan följer trädgårdsutställningen ”Landesgartenschau” i Aschersleben, klosterträdgården i Helfta, landskapsparken Wörlitzer Anlagen och, en av resans höjdpunkter, ”Perenn-påven” Karl Foersters privata trädgård och välsorterade plantskola. Efter besök i ”Königliche Gartenakademie” och slottsparken Sanssouci avslutar vi i Botaniska trädgården och Berlins Perennväxtmarknad.

Freundschaftsinsel, Postdam.

För bokning och fullständigt program: Kontakta Academica Travel, tel 08–580 390 50, info@academicatravel.se, se www.academicatravel.se

… Favoritresor till Italienska alpsjöar 22–26 september, 5 dagar

Foto: Favoritresor

På sluttningarna ned mot de djupblå alpsjöarna Lago Maggiore och Comosjön ligger underbara trädgårdar. Vi besöker och upplever de berömda trädgårdarna vid Villa Taranto och Villa Melzi.

Båtfärder går till renässans- och barockträdgårdar på paradisöarna Isola Bella och Isola Madre i Lago Maggiore. I sjöarnas städer gör vi strövtåg i stilla trädgårdar och genom gator och gränder.

På kvällen smälter vi intrycken tillsammans med smakupplevelser ur det lokala köket. Resan avslutas med besök på en liten vingård i skördetid och vi får en riklig vinprovningslunch.

Ciceron är Lars Krantz, Wij trädgårdar i Ockelbo. Resvärd och lokal ciceron är Gunilla Hvid Fontana som delar med sig av sina italienska erfarenheter.

Isola Bellas barockträdgård.

Detaljprogram, information och bokning: se www.favoritresor.se, info@favoritresor.se, tel 08–660 18 00.

Se program på www.tradgard.org, Medlem, Resor.

Har du varit medlem i Svensk Trädgård mer än ett år får du rabatt på trädgårdsresorna. Uppge att du är medlem vid bokning

60

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Gunnarssons spade

Föreningsliv och odling för alla Årets fullmäktige är över. Några av de beslut som togs är ett första steg mot en stadgeändring gällande styrelsens mandatperiod och förbundssekreterarens roll. Det slutgiltiga beslutet tas vid fullmäktige 2011. Läs mer på hemsidan www.tradgard.org under Om Svensk Trädgård och Organisation.

Odlingsjord sökes

Mängder av människor hyser ett brinnande odlingsintresse men har ingenstans att odla. De kanske bor i lägenhet utan balkong, de kanske har en alldeles för liten balkong eller för den delen, en för liten trädgård för att kunna slå sig lösa med mangold och squash eller stora dahliarabatter.

Och så har vi dem som har för stor trädgård, som kanske inte längre orkar med att ta hand om den eller vars tid blivit fylld av annat – de kanske rent av helst skulle vilja flytta till en lägenhet utan balkong. För att inte tala om all mark som bara ligger, år efter år i områden som en dag ska bebyggas eller har en osäker framtid i stadsplaneringen. Men det finns en möjlighet att göra något åt det.

fråga. Och inte bara Landsharerörelsen röner intresse, en plats som Slottsträdgården i Malmö där man låter trädgårdsintresserade ­malmöbor vara med och odla och njuta av trädgårdarna utgår från samma filosofi – om de som vill odla får odla så får vi fler förnöjda människor i allt mer grönskande städer och i förlängningen kanske också en källa som kan förse oss med en del av våra dagliga grönsaker och blommor.

Enkelt och banalt, javisst, men inte utan en viss sanning.

Vill du dela med dig av odlingsjord eller vill du ha mer att odla – gå in på landsharesweden.ning.com och läs mer.

Landshare

I Storbritannien och nu på andra håll i världen, har det under några år funnits en rörelse som heter Landshare. Den går ut på att föra samman dem som har odlingsmark och dem som söker någonstans att odla. En fantastiskt bra idé!

Allt började 1998 med TV-programmet River Cottage som sändes i Channel 4 och blev mäkta populärt. Det gick även i Sverige.

Hugh Fearnley-Whittingstall som flyttade ut på landet till ett litet hus och började odla och laga mat av det han odlade, satte fart på många människors drömmar. Några familjer från Bristol ville så gärna ha en bit mark att odla på och Hugh fann övergiven kommunal mark och så var det hela i gång. Det blev en succé och River Cottage beslöt sig för ett landsomfattande försök. Fanns det intresse för detta på fler ställen? Det gjorde det. I skrivande stund finns det 47 830 medlemmar i Landshare i Storbritannien.

Elisabeth Svalin Gunnarsson, spadhållare och förbundssekreterare

Slottsträdgården i Malmö

Även här i Sverige ser vi en växande Landshare-rörelse. Kanske inte så många medlemmar än – men det är nog bara en tids-

Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelse Åke Truedsson, Vellinge (ordf), ake.truedsson@cementa.scancem.com

Benne Odén, Bonässund, benne.oden@allt2.se

Fredrik Hjortzberg-Nordlund, (1:e vice ordf) Kungsängen, fredrik.hj-nordlund@telia.com

Inger Palmstierna, Landskrona, inger@palmstierna.net

Birgitta Rämert, (2:e vice ordf) Uppsala, birgitta.ramert@ltj.slu.se

Presentation av styrelsen finns på vår hemsida, www.tradgard.org under ”Om Svensk Trädgård” och ”Organisation”.

Gunilla J Berglund, Krylbo, gunilla.berglund@centerpartiet.se

Valberedning

Kajsa Eriksson, Lövånger, grubbe8@telia.com

Lena Karström, Växjö Trädgårdsförening (sammankallande), lena.karstom@telia.com

Margareta Källberg, Kungälv, finn.din.kraft@gmail.com

Anette Thomasson, Skånska Trädgårdföreningen, anettethomasson@hotmail.com

Mariana Mattsson, Blåvikssjön, mariana.mattsson@spray.se

Sten Wadensjö, Trädgårdsföreningen i Jämtland, ordforande@tradgardsforeningenijamtland.se

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

61

Trädgårdslandet runt Älvsborgs trädgårdsförbund kommer 28 augusti att göra en resa till Östergötland.

Resan går från Trollhättan via Rosenlunds Rosarium i Jönköping, vidare till Nancy Svenssons trädgård i Ödeshög och därefter till Botanicus Plantskola i Skänninge.

Anmälan senast 28 juli till Britta Karlsson 0322–62 24 64 eller Anders Bohlin 0520–350 40.

Välkomna!

Många samarrangemang Kristinehamns Trädgårdsförening kommer under våren att ha flera möten i samarbete med andra organisationer, t ex med Villaägarna söndag 25/4 på Stolpens trädgård i Ölme och med Haga Koloniträdgårdsförening lördag 29/5 på Haga. Andra möten under året är pelargonträff 17/4 på Niklasdam Handelsträdgård och cafékväll på Broängen med Anette Mallalieu Sandh. För mer info se www.kristinehamnstradgardsforening.se Roland Boström

151 år gamla frön har grott Forskare har väckt liv i 151 år gamla fröer av akacia. Våren 2008 inleddes groningsförsök av 13 000 olika slags äldre fröer som finns i Nordiska museets samlingar. Bara ett par fröer av akacia grodde. De var till en början mycket svaga, men en planta av doftakacia överlevde. Den kan nu beskådas i orangeriet på Julita gård.

– Sedan tidigare finns endast ett fåtal exempel på lika gamla eller äldre fröer som visat sig grobara. Det här är unikt, säger Matti Leino, forskare vid Nordiska museet.

Akaciafröerna samlades in i Egypten under vintern 1856–1857 av den svenske läkaren Oskar Theodor Sandahl.

Fröproverna skickades hem till hans arbetsplats på Karolinska Institutet där de förvarades fram till 1899. Så små-

Södra Dalarna Vid Studieförbundet Vuxenskolan Södra Dalarnas årsmöte delas varje år ett kulturpris ut. I år gick detta till Södra Dalarnas Trädgårdsförening för som man skriver: ”En förening som växer och gror, erbjuder ett varierat utbud av verksamhet såsom föredrag, trädgårdsbesök, resor och kurser”. Det är 5 år sedan Södra Dalarnas Trädgårdsförening startades och har nu uppnått över 500 medlemmar som deltar i verksamheten.

Fr o m april har Södra Dalarnas Trädgårdsförening ny hemsida. Adressen är www.tradgardsforeningen.org. Även e-postadressen är ny, info@ tradgardsforeningen.org Gunilla J Berglund, ordförande

Foto: Matti Leino, ©Nordiska museet

Resa till Östergötland

ningom kom de till Nordiska museet som driver lantbruksmuseet på Julita gård.

Museet planerar nu en bok om akaciafröernas väg från Egypten 1856 fram till i dag.

Stella Westerlund

Penséer på Drottningholm och på nya frimärken T o m 6 juni kan besökare njuta av ett blomsterflor med penséer vid Kina slott i Drottningholms slottspark. Penséer i regnbågens alla färger pryder en blomstertrappa på Kina slott och ett blomsterbroderi i vita färgtoner lyser på slottets gårdsplan. Hela 120 olika sorters penséer får vara med.

Postens nya sommarfrimärken med penséer gläder både avsändare och mottagare med de populära och färgstarka blommorna.

Frimärkena finns både på rulle och i häften med fyra olika motiv.

Stella Westerlund

Välbesökt årsmöte i Kungsbacka Trädgårdsvänner trots snökaos Mötet var planerat att hållas i Hålabäckskolans aula, men p g a av snön var den stängd. Vad gör man med ett möte med 150 personer anmälda, tillresande gästtalare och utställare? Ger upp och ställer in? Nej inte Kungsbacka Trädgårdsvänner inte. Säröhus ställde på kort varsel generöst sin anläggning och proffsiga personal till förfogande. Havsutsikt gör årsmötesförhandlingar mer njutbara, vi tackar! Åke Truedsson, ordförande i Svensk Trädgård och Sveriges egen tomatkung, gästade mötet och höll ett uppskattat föredrag om tomatodling och dess hälsofrämjande effekter. Vi fick lära oss att den bästa tomatjorden blandas med 2 säckar jord, 2 dl vedaska och 2 dl dolomit. Frågestunden efter föredraget visade på stor kunskap och entusiasm i föreningen.

Karina Paulsson

62

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Ring sü svarar vi Fri telefonrüdgivning om trädgürdsplanering, odling och ekologi fÜr alla fritidsodlare 2010.

Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län Ann-Kristin Isaksson, HS Elisabeth Öberg, HS 0911–607 50 apr–sep: mün och fre kl 8–10 Kerstin Fahlman-Noord 070–689 09 73

Gävleborgs, Dalarnas och Västmanlands län Annica Larsdotter 070–651 70 14

Uppsala, SÜdermanlands och Stockholms län Ann-Catrin Thor Lise-Lotte BjÜrkman RiksfÜrbundet Svensk trädgürd 08–758 86 36 tis, tor kl 9–12, ons kl 9–12, 13–16 Solveig Sidblad KoloniträdgürdsfÜrbundet 08–556 930 81

Värmlands och Örebro län Per BrunstrÜm, HS Tord Näslund, HS 054–54 56 00

JÜnkÜpings län Henrik Bodin, HS 036–36 20 90 apr–sep: tis 17–20

Blekinge och Kronobergs län GÜsta Andersson, HS 0470–252 10 apr–sep: tor 17–20

Kalmar län Klas Kling 070–258 03 24 mün 9–12

Sküne län Haldo Edlund, HS Kristianstad 044–21 85 70, 070–207 43 28 Annica Rehwin 0410–281 00 apr–sep: tor 18–21

FritidsOdlingens Riksorganisation (FOR)* och Hushüllningssällskapen (HS) i samarbete.

FOR:s hemsida: www.fritidsodling.org

ÖstergÜtlands län Henrik Morin 011–18 23 01 apr–sep: mün 18–20, Üvr üret: mün 18–19

Västra GÜtalands och hallands län Anna Ingemarsson, HS Skara Sara Midheden Brink, HS Skara Joachim Weiss, HS Skara 0511–248 00 säkrast tis 9–12

Gotlands län Gunilla Bremer, HS 0498–20 22 47

cWHU GDJV I|U P|UGDUVQLJHOMDNW /lJJ JRGNlQW VQLJHOPHGHO L

VSDUD XSS WLOO DY PHGOHW RFK In HQ HIIHNWLY EHNlPSQLQJ VRP VSDUDU DUEHWH RFK PLOM|

(UNlQG DY VQLJHOH[SHUWHU $QYlQGV DY WUlGJnUGVPlVWDUH

SÜlvesborgs Trädgürdsdag 21 augusti Trädgürdsdagen som vi hade i samband med SÜlvesborgs TrädgürdsfÜrenings 100ürsjubileum i augusti 2009 blev en jättesuccÊ och alla var Üverens om att det inte fick bli en engüngsfÜreteelse. LÜrdagen den 21 augusti är det dags fÜr trädgürdsdag igen.

Sanna TĂśringe ska hĂĽlla fĂśredrag och kommunen har guidade visningar av hamnparken som Piet Oudolf designat och som invigdes fĂśrra ĂĽret.

Det är ocksü Üppet hus i SÜlvesborgs berÜmda tingshus, ritat av arkitekt E G Asp­ lund omkring 1920, och där kommer att finns en utställning med bl a en skiss av Asplund pü en trädgürd som skulle samspela med tingshusbyggnaden.

Under hela trädgürdsdagen är det fÜrsäljning av växter och mycket annat.

Privatträdgürdar är Üppna fÜr besÜk.

Läs mer pü vür hemsida www.solvesborgstradgardsforening Harriet Hallberg

HEMTRĂ„DGĂ…RDEN 3/10

)XQJHUDU G\JQHW UXQW Sn VQLJODU DY DOOD VWRUOHNDU XWDQ KDQWHULQJ DY G|GD VQLJODU

9LNWLJW 6WDUWD WLGLJW Sn YnUHQ KnOO Sn WLOO VHQD K|VWHQ

0HU LQIR ZZZ VQLJHOEDUHQ VH RFK <RX7XEH VH

63

Trädgårdstorg – radannonser På Trädgårdstorget kan du som läsare enkelt och lätt i radannonserna hitta lokala och rikstäckande företag/yrkesutövare inom områden som är intressanta för dig som vetgirig trädgårdsägare.

För dig som söker mer information hänvisar vi till tradgard.org och under ”Tidningen” där flera av annonsörerna även finns länkade.

Beskärningsverktyg Grönyte-Konsult AB Box 2 791 21 FALUN Tel 023-296 55 www.gronytekonsult.se

Böcker, media Risbergs Bokhandel AB Internetbokhandel Antikvariat e-post: info@risbergsbok.com www.risbergsbok.com

Bokklubben Hem & Trädgård Box 30104, 104 25 Stockholm Tel: 08-737 86 58 Bäsna Trädgård Borlänge 5000 m2 skogsträdgård, norrläge hemochtradgard@fsys.se www.hemochtradgard.se växter, dammar, bäckar, café, växtförsäljning, 0243-23 07 06 15/4-1/11, www.basnatradgard.nu Fröer, plantor

Besöksträdgårdar

Söragårds Växter & Djur www.tuddabo.se Tel 0370-65 50 20, 070-2525205 Skaparkurser med naturmaterial Korg-och trädgårdskurser i pil

Plantskola Trädgårdsbutiker Blå Husets Trädgårdsbutik Borrby på Österlen Idéträdgård och Butik Plantskola med ”Vill Ha Växter” www.blahusetiborrby.se 0411-521120

Plantmakeriet – Enköping Handelsträdg & Design. Stort perennsortiment. Butik & Café i äldre stil. Tel 070-620 0828 Enköping. www.plantmakeriet.se Plantskolan i Vellinge Allén 1, tel 040-42 24 85 Brett sortiment av växter Plantskola, växthus Rångedala plantskola 516 93 RÅNGEDALA Tel/Fax 033-27 95 00, 27 92 79 www.rangedala-plantskola.se Sällsynta växter

Den Sköna lustgården Perenner & 100-tals lökväxter, postorder, kafé, butik, rådgivn. www.denskonalustgarden.se Tel/fax 0292-533 44.

Gör din egen blomsteräng!

Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult 0470-751025, www.pratensis.se Svenska ängsfröer och plantor

Derome Kryddor & Perenner Derome, 430 20 Veddige Tel/fax 0340/31257 www.deromeperenner.se Specialitet: roliga perenner

SPT Plantor Stehag Allt för trädgård + sommarblommor. Anläggn, trädbeskärn.

Tel 0413-54 42 66. www.sptplantor.net

Blackhorn–Trädgård & Foto Tematrädgårdar, försäljning av perenner, planering, skötsel, Pelargon- & fotouställning, blackhornet.nu, 070-6375234

Impecta Fröhandel 640 25 JULITA Tel 0150-92331, fax 0150-92316 Gratis frökatalog! Webbutik www.impecta.se

Garden Aquatica AB Specialist på dammar-och fontäner, utställning, café. www.gardenaquatica.com 08-50022727

Tuijas Växter www.tuijasvaxter.com Tel 0454-770461 info@tuijasvaxter.com Postorder + plantskola

Frida Lovisas Trädgård Visningsträdgård, café och Modelljärnvägsutställning med trädgårdsjärnväg. 0174-655 77 www.fridalovisa.se

Kinesiska Buskpioner Vind- o köldtåliga Rockiipioner Plommondalen Park o Trädgård www.plommondalen.com Tel 0581-404 66

Hallandsåsens Växtbutik Hasslöv, 312 97 LAHOLM 0430-260 25 Trädgårdsbutik med brett ­sortiment

Tulpanens Hus Blomsterutställn, butik & café.

Stort sortiment blomsterlök.

Tel 08-37 40 20 www.tulpanenshus.se

Garden Aquatica AB Vattenträdgård med utställning i underbar miljö. Café. www.gardenaquatica.com 08-50022727

Plantbutiken.se Beställ dina sticklingar och Plantor hos plantbutiken.se Plantera, odla och njut! www.plantbutiken.se

Hvits Trädgård i Pixbo Odling & försäljning – vackra perenner för en hållbar miljö 15 min fr Göteborg 070-2891901 www.hvitstradgard.se

Japangarden Japansk utställn. Rododendronpark. Försäljn: växter, bonsai & rododendron. 0702-126661. www.lmtradgardsservice.se

Rockdalasticklingar Wibrants Trädgård odlar & säljer Rockdalas unika fuchsia& pelargonsticklingar.

011-343043, www.rockdala.com

Horsabäck Perenner Horsabäck 182 312 98 Våxtorp 0430-320 54 www.horsabackperenner.se

Ulriksdals Trädgård Kivik Specialplantskola – magnolior, lönnar, julrosor, ovanligare träd, buskar. Urnor & statyer.

Demonstrationsträdgård.

Tel 0414-706 10, www.edafos.se

Lavendelgården i Henset Ide´och inspirationsträdgård i underbar miljö i Hörby. www.lavendelgarden.nu Tel 0415–611 75

Runåbergs Fröer Känstorp 147, 444 93 Spekeröd tel. 0303-777140 fax 0303-798212 www.runabergsfroer.se

Isgrannatorps Trädgård Kristianstad 044-229595 info@isgrannatorpstradgard.se www.isgrannatorpstradgard.se Störst på prydnadsgräs

Tirups örtagård Kryddväxter, gammaldags peren­ ner, klängväxter. Visnings­örta­­ gård, café, butik, lekpark. 040445253 www.tirupsortagard.se

Blomsterlökar Elises Blomsterlökar Stort sorterat löksortiment Självplock – visningsåker i Årjäng. Tel 0573-23066 www.blomsterlokar.com

64

En radannons bokas för minst 1 år, dvs 6 nummer, och beställningen gäller till dess att uppsägning sker från annonsörens sida.

Ett införande, 5 rader, kostar 1 200 kr/år. Ytterligare rader 600 kr/ rad och år. Vill du som annonsör även bli länkad via vår hemsida, kostar det 1 000 kr/år.

Boka gärna via vår hemsida www.tradgard.org, under Tidningen och För Annonsörer.

Annonsansvarig: Hélène Ulvander, tel 08–767 96 11, fax 08–767 51 58

Handelsträdgård Växthuset Ulvesund 459 93 Ljungskile Tel 0522-207 24 Café- och konst­utställningar www.ulvesund.com

Pilflätning Lillöpil Levande och torkad pil för trädgård och hantverk.

Tel 044-21 21 44 www.lillopil.com

Löta Trädgårdscenter 640 43 Ärla (15 min fr Eskilstuna) Tel 016-705 85, Fax 016-707 74 info@lota.se Mellanmossens Perenner HB Mellanmossevägen 102 260 33 Påarp, Tel 042-226065, mellanmossensperenner@telia. com, Fax 042-229181

Växtia AB PL 2351 Fjärholma 285 91 Markaryd 0433-71901 info@vaxtia.nu Allt för trädgården. Bredast växtsortiment i Småland. Åbergs Trädgård & Café Karlshemsvägen Öja 271 98 YSTAD Tel 0411-125 54 www.abergsgarden.nu Åkrabergs Trädgård med minibyn Nasareth Det kompletta gardencentret med det lilla exta!

0340-665300 www.akraberg.se Åsby hem & trädgård Mälardalens största sortiment av växter ute och inne, heminredning och café. www.asby.nu

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Trädgårdstorg – radannonser Linköpings Trädgårdsförening Växthus/Plantskola Växter för hem och trädgård Växthusen 013-13 12 21 Plantskolan 013-13 12 21

Postorder, näthandel Borealis Växter du inte visste fanns!

Beställ katalog och nyhetsblad.

Tel 0709-41 72 18 www.borealisplant.se Egnérs Prydnadsväxter Ovanliga exotiska växter Ca 400 olika träd och buskar Karlskrona 0455-18418 www.egnersvaxter.se

Snigelbekämpning Effektiv snigelbekämpning Nu finns en giftbesparande, enkel och miljövänlig metod att reducera mördarsniglarna www.gronamathilda.se

Trädgårdsanläggare STAF Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund Branschförbundet för trädgårdsanläggare www.staf.se

Trädgårdsbelysning Långens Timmer&Inredning Trädgårdsbelysning för både utomhus och inomhusträdgårdar info@langenoriginal.se www.langenoriginal.se

Frö med Posten Internetbutik med Nordens största frösortiment. www.fromedposten.se Tel 031-707 38 00 Grönland Trädgårdsprodukter AB Trädgårdsbutik på nätet.

Trädgårdsmöbler, Lindes­ bergskrukan, trädgårdskonst, trädgårdsredskap, kläder. www.groenland.se info@groenland.se

Trädgårdsdesign

Rosenholm greenrooms AB Datorprogram samt hjälp med trädgårdsplanering Internetbutik: www.rosenholm.se Tel 08-591 230 00 Trädgårdsrummet Tel 0340-65 68 08 Hjälper dig att förändra din ­trädgård. Trädgårdsrådgivning och -planer, Göteborg–Varberg Trädgårdsforum som gör er anträffbar!

Föreningar/privatträdgårdar & företag. www.tradgardsforum.se Åsby hem & trädgård Hallstahammar www.asby.nu Landskapsark Kristel Kängsep 073–9551783

Trädgårdsresor

BRUKA trädgårdsdesign Inspirerar dig att få en mer trivsam och vacker trädgård. Östergötland 0709-18 90 82. www.brukatradgardsdesign.se

Favoritresor Högkvalitativa kultur och temaresor med konst, musik, natur och trädgård. 08-6601800 info@favoritresor.se www.favoritresor.se

Design, Material & Växtval Rådgivning/projektering. Hushållningssällskapet i Värmland Tord Näslund och Per Brunström Tel 054-54 56 00 www.hush.se/s

Karins Trädgårdsresor Din trädgårdsresa med kvalitet!

Tel. 046-39 99 69 karin.lagergren@telia.com www.karins-tradgardsresor.se

Hemträdgårdsrabatt 10 % Ange kod HEM i kassan så får du 10 % rabatt på din order!

Vi har planteringsbord, redskap JANRIK & CO AB kläder, dekorationer, eldfat m m.

Besök oss på www.gardenhome.se Trädgårdsarkitektur och platsritat glasrum, Sthlm-omr 08-711 80 05 Horto Green AB www.janrik.se Rosor, perenner, buskar m m.

Katalog. hortogreen@telia.com Förnya din trädgård 0418-4 323 00, Internetbutik www.hortogreen.com med hjälp av goda råd & ritningar!

L-L Björkman 070-45 36 137, A-C Thor 0706-560 414 rosenrummet.se www.tradgardsradgivarna.se – i sköna rosors sällskap.

Specialbutik på nätet med www.gardendesign.se allsköns produkter med rosPersonlig planering av form, rosmotiv och rosdoft.

Din trädgård www.rosenrummet.se Stockholm – Linköping Tel 070-668 20 29 Stugbutiken.se Idéshop för hus, stuga, trädgård Lustgård Trädgårdsdesign Presenter, heminredning, skapar din drömträdgård. Enkla fritidshus-, hemprodukter m m tips, ritningar, dokumentawww.stugbutiken.se tion, projektledning m m.

0243-24 31 48 www.lustgard.se Styragårdens trädgård Webb-butik styragarden.se butiken@styragarden.se 0470-33883. Fröer, lökar, tillbehör. Katalog.

Resor i närheten Trädgård, natur och kultur med utgångspunkt från Jönköping.

036-18 80 12, 0708-19 95 87 www.resorinarheten.se Rosebud’s Tours Trädgårdsresor som ­specialitet Tel 0243-166 20, mån-fre 9-15 info@rosebuds-tours.se www.rosebuds-tours.se Trädgårdsresa i Dalarna 20-22/8-10 i slowfoodanda Dala-Floda Värdshus som bas.

Buss till vackra trädgårdar m sakkunnig guidning. 0241-22050 www. dalafloda-vardshus.se Åkrabergs resor Österlen med Gunnel Carlson, Bornholm, Hannus Västergötland Odense Blomsterf. 0340-665331 www.akrabergsresor.com

Trädgårdsutbildning SV Uppsala trädgårdsakademi Praktisk utbildning på distans I ekologisk trädgårdsodling Tel 018-10 23 70 www.sv.se/uppsala Trädgårdsakademin Trädgårdsutbildning på distans Tel 0431-123 55 www.tradgardsakademin.com info@tradgardsakademin.com

Trädvård Broussard Arborist – klättrande arborist Tel 070-926 60 42, 0322-414 71 Verksam i en omkrets av 80 km kring Trollhättan–Alingsås.

Arbor Syd AB Beskärning, besiktning Trädfällning – svåra träd Stubbfräsning, konsultation Skåne, 040-46 34 34 info@arborsyd.se Kratschmer AB Box 416, 791 28 Falun Tel 070-766 94 99 arbor@kratschmer.com www.kratschmer.com Synnestvedt Trädvård Isa.certified arborist pd-1461a Nedtagning av riskfyllda träd, konsult, beskärning, plantering www.tradkarlek.se, 016-139313 Trädmästarna Tel: 08-656 55 07 Fax: 08-656 31 31 info@tradmastarna.se www.tradmastarna.se

Växthus Covent Garden AB www.coventgarden.se Tel 08-718 48 04 Växthus, växthustillbehör, uterum, trädgårdsbodar, solur Stora Bredegården Intresserad av växthus?

Går gärna in på vår hemsida, www.bredegarden.se eller ring 0500-451400.

Annonsera i Hemträdgården

www.tradgard.org under Tidningen eller kontakta Hélène Ulvander, 08-767 96 11

Tävling

Vilken växt är detta?

K

nappast ett vårtecken, snarare sommar…

Svaret ska vara redaktionen tillhanda s­enast 2010 06 18.

Foto: Göran Eriksson

När du vet vilken växt det är skickar du in svaret, helst på vykort, med släkt-, artoch svenskt namn till: Tidningen Hemträdgården Högåsvägen 6 741 41 KNIVSTA

Den först öppnade rätta lösningen belönas med ”Blomstrande idéer” av Minna Mercke Schmidt, Bokförlaget Semic.

Föregående växt

Med anspelning på de nästan parasolliknande bladen har växten fått sitt svenska namn – paraplyblad. Paraplybladet tillhör paraplybladssläktet – Diphylleia, som är insorterat i familjen berberisväxter (Berberidaceae). Det vetenskapliga namnet anspelar på bladets (ett blad!) utseende: två stora, lite flikiga eller tandade bladhalvor som utgör ”paraplyet”; grekiska dis = två och phyllon = blad. Paraplybladets fullständiga vetenskapliga namn är Diphylleia cymosa, där artepitetet är en term som beskriver blomflocken, ursprungligen från grekiska kyma = förtjockning via latinets cyma = kålblad, kålskott. Namnet gavs av André Michaux som vid sekelskiftet 1700/1800 utforskade Appalacherna i västra USA, paraplybladets hemvist. Liksom förra gåtväxten har den här fört en ambulerande tillvaro och räknats till diverse olika växtfamiljer innan den nu har återvänt till berberisväxterna. Förutom

den amerikanska arten finns två snarlika arter (underarter?) i Kina respektive Japan. Växtplatserna är svala bergsregioner, ofta invid ett vattendrag och plantan tål inte överdriven värme eller fuktighet.

Odlas i skyddade lägen med humusrik jord och lagom sommarfukt och i halv eller hel skugga. Den är en långlivad, tuvbildande perenn som kräver tålamod för att uppnå full storlek. Plantan kan bli uppemot 1 m hög och bladet ca 0,5 m tvärsöver. Blommar på försommaren med små vita blommor i täta klasar ovanför bladen och under hösten mognar de blådaggiga – blåbärslika – bären på röda stjälkar. Kan odlas i större delen av vårt land.

Paraplybladet förökas med frö – färska frön – eller genom delning av jordstammar tidigt på våren.

Den först öppnade rätta lösningen var insänd av: Margret Carlsson, Svängsta, som får ”Skydda trädgården från rådjur, sniglar, bladlöss och andra skadegörare” av Susanna Hultin och Gunnel Carlson, Bokförlaget Semic.

Boken kommer med Posten.

Redaktionen gratulerar.

nästa nummer Nyanser av rött och gult – en mångfald av tomater.

66

Ett fyrverkeri av färger – färgfest med dahlior.

Grön, grönare, grönast – sköt om din gräsmatta.

Foto: Göran Eriksson

Helt lätt var det tydligen inte med de blå bären i gåtan. Visserligen har många rätta svar inkommit men även hel del felaktiga, så som mahonia, davidsolvon, fuchsia och flera korallkornell. Lycka till med nästa omgång!/ Red:s anm

Av Göran Eriksson, skribent, aktiv hemmaodlare, projektledare för visningsträdgård

utkommer 20 augusti 2010 Rosa, ljuvliga perenner – fräcka med rätt sällskap.

Rosor är inte alltid rosa – men de kan klättra högt.

HEMTRÄDGÅRDEN 3/10

Rum att älska! e Värd

10%

Serralux 300 förhöjd. 9,0 m�.

Priser från 15 995:-

Förhöjd sida 181 till 207 cm 26 cm utan extra kostnad gäller Serralux med sidohöjd 181 cm och HELA ÅRET.

Serralux. 200 olika storlekar.

Priser från 12 995:-

Serralux Classic Mur. En storsäljare.

Priser från 18 795:-

Helios Victorian Mur Special.

Priser från 36 495:-

Cardinal. Lusthus av klass.

Priser från 29 595:-

Paradiso. Kraftigt och prisvärt.

Priser från 24 895:-

Lättklädd. Det prisvärda valet.

Priser från 8 995:-

Många tillbehör till växthusen!

Många verktyg & andra tillbehör!

Träpaviljonger. 250 olika modeller.

Priser från 19.095:-

Junior. Det lilla kvalitets växthuset.

Priser från 14 895:-

Junior Victorian.

995:-

Priser från 17

Junior Orangeri. Utöver det vanliga.

Pris 31.395:-

Beställ 2010 års gratis katalog.

Vi har rum för alla smaker till priser som gör dig positivt överraskad

www.classicum.se

hus

Växt

er

jong

vil aspa

Gl

geri

Oran

ård

trädg

Vinter

ort

Carp

Rum att älska!

2010

sstak

Terra

nger

aviljo

Träp

us

Bågh

ehör

Tillb

nad

bygg

över

Pool

SVEDALA: HUVUDKONTOR / VISNINGSTRÄDGÅRD / BUTIK Classicum Växthus AB, Källgården, Aggarpsvägen, 233 93 Svedala.

Tel 040-40 51 90, Fax 040-40 51 98 ÖPPETTIDER se www.classicum.se UPPLANDS VÄSBY: VISNINGSTRÄDGÅRD Classicum Växthus AB, Torsåker. Almungevägen.

* * * * * * *

Besök våra Utställningsträdgårdar Svedala ca 10 000m² Upplands Väsby ca 6 000m² Öppettider se www.classicum.se Botanisera i vår webbutik 160 sidig gratis katalog Alltid Fraktfritt

POSTTIDNING B Riksförbundet Svensk Trädgård Box 2966 187 29 TÄBY

1 9 0 1 8 5 7 0 0

Gräskantsavskiljare lättformad aluminium

Effektivt...

Proffsredskap för alla!

Lätt att installera Arbetsbesparande Lång hållbarhet

Enkelt...

Ergonomiskt...

Dimonlyften

Avlastar armar, rygg och axlar vid arbete med häcksax och trimmer.

Hjulhackan

världens bästa handredskap för ogräsbekämpning och kantskärning!

Enkelt...

Effektivt...

Enkelt...

Lucko

Värmebehandling

Se våra filmer på hemsidan

Med den härdade tråden jobbar du helt inpå plantorna utan att skada dem.

Avlastar lederna och ger ökad kraft. Pendelhackan Arbetar både framåt och bakåt.

Bosse Rappnes Proffsredskap för alla! favorit

T30

Snabbaste sättet att bli av med ogräs.

Fogrensare F2 med två skär.

För rensning mellan fogarna Återförsäljare på:

www.Svearedskap.se Tel.0174-40076

Se våra filmer på hemsidan!