Loomis people by MW Grafisk form

people Loomis personaltidning nr 3 • december 2011

Övning i

brand säkerhet sid 16

Sponsring för ungdomar i Botkyrka sid 12

Dina arbetskläder

innehåll 2

Redaktörens hörna

3 Hälsningar från VD

Ny uniformsoch klädpolicy

5 HISTORIEN OM LOOMIS Tema: Uniformer

Julen ger högtryck på plats kontoren och Servicecenter

7 Ansvarsfördelning för Loomis IT-system 8

LOOMIS INTERNT

10 11

PÅ PLATSKONTORET Örebro – ett delat kontor Det blev succé – i Karlstad

12 Sponsringsfotboll i sambatakter

SVERIGE RUNT

16 Brandövning med hetta 17

LOOMIS I VÄRLDEN

BRANSCHEN & OMVÄRLDEN

När man slipper oroa sig för kontanterna, är det lättare att få affärerna att blomstra.

19 Nu annonserar vi 19 Ny kommunikatör/webbredaktör 20 IN-I-FRÅN 20

Vad är Centrala arbetsmiljökommittén?

FRÅN FACKET

Loomis är helt fokuserade på att hjälpa dig med din värdehantering. Vi ägnar all vår tid och energi till att hitta smarta och effektiva helhets lösningar, så att du kan tänka på din egen verksamhet till hundra procent. Varje dag hanterar vi 75 000 000 000 kronor i kontanter, i 15 länder. Välkommen till oss.

22 Loomisen 23 Nu är det tävlingsdags! 24

Finns det några elaka tomtar här?

Redaktörens hörna

Adress Loomis Sverige Box 902 170 09 SOLNA Ansvarig utgivare Patrik Högberg Redaktör Åsa Grönlund Jomono Kommunikation Tel 0768-087288 Redaktionsråd Anette Albert, HR Carl Siesing, Akalla Niklas Wakk, Växjö Lillemor Odgren, Marknad Formgivning MW Grafisk form Korrektur och tävling Mattias Danielsson Tryck Trosa Tryckeri Omslag Brandövning i Rosersberg Foto: Loomis internt Har du uppslag på innehåll till tidningen, en fråga till ledningen eller vill komma i kontakt med redaktionen? Mejla till p eople@se.loomis.com. Om inget annat anges är text och bild av Åsa Grönlund.

Loomis people 3 • 2011

Superhjältejul i repris För ett par år sedan var Superhjältejul årets julkalender. En kul och lite annorlunda julkalender. För mig var det första året på mycket länge som jag såg varje avsnitt. För min äldsta dotters del var det första gången i hennes liv som hon förstod konceptet. Samma program varje dag vid samma tidpunkt och så en lucköppning på det. Och superhjältarna blev verkligen hennes stora idoler och något som hon fortfarande pratar om. Det är förstås alltid kul med julkalendrar, men för mig har de här idolerna och superhjältejulen funnits länge. I min tankevärld är en superhjälte den som väljer att ge lite extra av sig själv till någon annan. Utan att ha en tanke på att få något tillbaka. Snart stundar världens mest firade kristna högtid som för många inte alls består av god mat, tända ljus och paket. För många av våra medmänniskor är julen istället förknippad med ensamhet, för stora alkoholintag och bristande ekonomiska resurser. I min hemstad Uppsala firas det jul varje år på en av studentnationerna. Ett fantastiskt initiativ som säkert finns i olika varianter i andra städer. Det bygger på att restauranger levererar julmat gratis och arbetet runt omkring utförs av frivilliga personer. Och det är öppet för alla som vill komma. ”För alla som av någon anledning inte firar julen med familjen står nationshuset öppet och det bjuds på mat och julglädje” skriver man på nationens hemsida. Jag vet att hela familjer, pensionärer, studenter och hemlösa åker dit. Människor i en

salig blandning, med olika bakgrunder. Och mitt i detta julfirande hittar vi de riktiga superhjältarna. De som jobbar på plats, de som levererar maten utan att få betalt och alla andra som på olika sätt gör det här möjligt. Om något år när barnen har blivit lite större vill jag åka dit och jobba. Jag vill också vara den som är beredd att ge upp traditioner och ett ombonat julfirande för att ge någon annan ett bättre. Att få vara en sann superhjälte för en stund. Nu är jag inte där än så till dess fortsätter jag titta på julkalendrar och är istället en superhjälte i det lilla. Jag betalar in lite extra till organisationer som försöker förhindra barnhandel. Jag ger också varje år bort i julklapp ett par getter eller hönor till fattiga familjer i en annan del av världen. Och så hamnar det lite pengar i Frälsningsarméns myntbössor. Till sist. Får jag önska mig något i julklapp från dig? Tänkte väl det. Så här i juletider är vi alla lite extra givmilda. Jag vill att du ska vara en superhjälte, i det lilla eller det stora. Och ge inte julklappen till mig. Ge till någon som verkligen behöver. Från mig till dig, utan önskan att få något tillbaka: God Superhjältejul! Foto: Joakim Grönlund

Loomis People är personaltidning för alla anställda i Loomis Sverige. Den är för, med och om alla medarbetare och kommer ut med fyra nummer per år.

Hälsningar från VD

Hej, här får du det tredje numret av Loomis People i din hand. Jag hoppas att du har längtat efter den lika mycket som jag. Vi befinner oss i jultider och med det en intensiv period både jobbmässigt och privat. Förhoppningsvis får du ändå en stund själv att ta del av vad vi har att bjuda på i detta nummer. På platskontoret presenterar vi vår verksamhet i Karlstad och Örebro. Där har vi bland annat en relativt ny platschef som heter Claes Grehn, som tillsammans med sitt team jobbar intensivt för att utveckla och förbättra verksamheten. I Karlstad har det till exempel invigts en ny CashShop i dagarna. Det är en automathall där vi erbjuder bankernas företagskunder diverse tjänster. Men mer om det i vårt reportage därifrån. Alla medarbetare i Loomis är värdefulla, utan er skulle vi inte kunna utveckla vår verksamhet. Det vill vi uppmärksamma genom att utse Årets medarbetare 2012. En utmärkelse för att uppmuntra enskilda medarbetares goda insatser. Utmärkelsen kommer vi att flagga för i den här tidningen, men skriva mer om i kommande nummer. Att stötta och delta i projekt med samhällsengagemang är viktigt för Loomis. Vi har nyligen påbörjat ett samarbete med Botkyrka kommun. Vi möjliggör att de kan hålla idrottshallar öppna på fredags- och lördagskvällar så att ungdomar kan hålla sig sysselsatta med bland annat fotboll. Vi har sagt att våra samhällsengagemang ska bidra till att minska kriminaliteten i samhället, vilket vi anser att den här sponsringen gör. För en månad sedan ställde vi därför upp med två fotbollslag och spelade mot ungdomslag i Fittja. Ungdomarna var oerhört tekniska och snabba, så det var svårt att hålla samma takt som de. Dessutom kändes det mycket i kroppen dagarna efter. Även om man i sinnet känner sig som 20 år när man spelar, märker man på kroppens signaler att så inte är fallet. Kul var det i alla fall. Vi kommer att vara med åtminstone en gång i månaden, så vill du vara med det bara att höra av dig! Vi jobbar också kontinuerligt med vårt varumärke. I december har vi en annonskampanj som syns i bland annat Dagens Industri. Vi vill betona Loomis fokus på att tillfredsställa kundens behov vad gäller kontanthantering och underlätta så att kunden kan fokusera på sin verksamhet. Vi ska naturligtvis vara kundens förstahandsval när det gäller kontanthanteringstjänster. Att synas på mässor är ett annat sätt att nå ut. Ett exempel på det är att vi var representerade på Norrlands Expo i Umeå. Det är viktigt att träffa både befintliga och potentiella kunder och att få möjlighet att berätta hur vi kan hjälpa dem i deras vardag. Jag hoppas att du hittar många läsvärda artiklar i tidningen och passar samtidigt på att önska dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Patrik Högberg VD

23 • 2011 Loomis people

För bara några veckor sedan beslutade lednigsgruppen om en ny uniformsoch klädpolicy på Loomis. Tidigare har det funnits olika dokument med regler för hur man förväntas klä sig. Aningens förvirrande har det varit och vi har nu samlat ihop allt i ett och samma dokument. Till den nya policyn kommer ett styrdokument att kopplas, där uniformer och övriga kläder med tillbehör och användning beskrivs mer i detalj.

FAKTARUTA

Utdrag ur FAP:ens 8 kap. Uniformering och övrig utrustning: 1 § En väktare som utför bevakning ska bära den uniform som auktorisationsmyndigheten efter ansökan av bevakningsföretaget har godkänt. (…) 2 § På en väktares uniform ska finnas en funktionsbeteckning. Funktionsbeteckningen ska vara placerad i brösthöjd på uniformens vänstra sida. (…) På en väktares uniform ska också finnas företagets firma eller logotyp. 8 § Lämnar väktare sin anställning hos bevakningsföretaget eller har han eller hon till följd av ändrade arbetsuppgifter eller av annan anledning inte längre behov av sin uniform ska uniformen snarast lämnas tillbaka till bevakningsföretaget. Bevakningsföretaget ska kräva uniformen åter om väktaren inte återlämnar uniformspersedlarna självmant.

Loomis people 3 • 2011

Ny uniformsoch klädpolicy Den nya uniformsoch klädpolicyn i sig är kanske inte något nytt. Det som är nytt är det faktum att vi samlar ihop det i en och samma dokumentation. Nedan informerar vi om de olika delarna ur den nya policyn med små kommentarer för att öka förståelsen och känslan för vad Loomis står för i dessa frågor. I företagets kläder är du ansiktet utåt I policyn står ”Loomis personal formar bilden av vårt företag och vårt sätt att arbeta och bemöta människor. Loomis personals uppträdande speglar kvaliteten i Loomis tjänster och produkter”. En självklarhet kan tyckas. Ingen av oss återkommer till en affär där vi inte får ett korrekt och trevligt bemötande. Vi är inte heller imponerade av exempelvis en läkare i smutsig läkarrock. Hur du klär dig är hur vi på Loomis uppfattas.

Vi måste följa lagar, rutiner och regler I policyn står ”Loomis måste följa de lagar och föreskrifter som gäller för hur väktaruniformen får bäras. Loomis interna regler styr hur uniform, skyddskläder på uppräkningen och kläder ur civilsortimentet används.” Uniformen som bärs av våra värdetransportörer är inget vi själva beslutar om. Utseende med tillhörande persedlar tar vi fram förslag på. Men det är alltid en auktorisationsmyndighet som godkänner. Därför kan vi inte ändra och göra som vi vill med uniformens utformning. För uppräkningspersonalen och de som använder civilsortimentet är det annorlunda. Utseendet hanteras fullt ut internt. Kläderna tas fram utifrån behov och utseendet styrs bland annat av den grafiska profilen.

Historien om loomis

Det är alltid företagets egen dom, men den enskilde ska vårda I policyn står ”Uniformen, skyddsklädsel och andra utkvitterade persedlar är Loomis egendom och ska återlämnas vid utbyte, eller när anställningen upphör. Saknas delar därav blir den anställde ersättningsskyldig för detta. All utrustning skall vårdas väl och vara i överensstämmelse med lämnade anvisningar.” Alla kläder du använder för din yrkesutövning ska betraktas som ett lån från Loomis. Nu är uniformen kanske mer att betrakta som förbrukningsvara, men likväl är lånade saker inte den enskildes egendom och ska hanteras därefter. Det är en ledningsfråga att kontrollera efterlevnaden I policyn står ”Ansvaret för att dessa lagar, regler och interna regler följs finns i linjeorganisationen och närmaste chef är ansvarig. Loomis ledning har till ansvar att följa upp efterlevnaden av denna policy.” Inga konstigheter. Ledningen i ett företag är alltid ytterst ansvarig och till sin hjälp har man chefer ute i organisationen som sköter den dagliga driften. Det är dessa chefer som ska motivera och förklara varför det ser ut som det gör gällande uniformsoch klädpolicyn, som för övrigt alla i organisationen förväntas följa. Oavsett position. Det var en genomgång av den nya uniformsoch klädpolicyn. Kortfattat kan sägas att FAP:en (Rikspolisstyrelsens författningssamling) styr hur vi ska se ut med uniformerna. Internt får vi sedan komplettera med när och hur vi kan använda vad i uniformen. Våra interna regler gäller i och med det också uniformen. Precis som med de andra kläderna.

Tema:

Uniformer

Att hitta information om utvecklingen av Loomis uniformer och arbetskläder i Sverige har varit svårt. Många som verkligen har haft koll på detaljerna finns tyvärr inte längre med oss. Utvecklingen av uniformerna över tid känner vi till, däremot ska vissa av årtalen ses som preliminära.

1955

Första stora värdetransporten körs. Uniformerna är svarta och väldigt lika polisens. En relativt lång, kavajliknande jacka används på sommaren och båtmössa är huvudbonad. I utrustningen ingår även koppel och batong.

1960

-talet Utformningen på uniformerna ändras en aning över tid. Mössorna byter utseende, men i stort är det fortfarande lätt att tro att utstyrseln är polisens.

1972

De olika verksamhetsgrenar som Erik Philip-Sörensen har i sina bolag samlas under namnet Securitas. I samband med det byts uniformen. De blir maroonröda, en färg som bland annat väljs för att det ska gå att använda både svarta och bruna skor. Jackorna blir midjelånga i sommaruniformen. Mössorna är fortfarande i en båtversion om än lite ”påsigare”.

passa bättre in i den grafiska profilen. Det är också den här uniformen som bärs idag. (Årtalet är preliminärt)

2006

Securitas Värde blir Loomis och samtliga logotyper på uniformerna byts ut.

2008

Efter beslut från Rikspolisstyrelsen ska alla väktarmärken på uniformerna byta sida. Från höger till vänster bröst.

2009

Arbetskläder för uppräkningspersonalen introduceras. Inte uniform som sådan, men absolut en känsla av samhörighet och möjlighet att inte behöva använda sina egna kläder på arbetet.

1989

Den maroonröda uniformen byts ut mot en ljusare grå. I uniformsutbudet finns även overaller att bära för väktarna. Det är oklart om de som utför värdetransporter använder dem då det finns en strategi att låta just värdetransportsidan ha ett mer begränsat uniformssortiment att välja bland.

1995

Funktionsjackan kommer till i uniformssortimentet, vilket var starten för att börja se sig om efter mer funktionella material för andra uniformsdelar. (Årtalet är preliminärt.)

2000

Uniformerna blir mörkgrå. Efter ett par år introduceras röda passpoaler och andra detaljer för att modernisera uniformen och få den att

Foto: Securitas

Personalen ska ha medbestäm manderätt I policyn står ”Personalen skall ges förutsättningar för att arbeta i kläder anpassade för verksamheten. Personalen skall också ges möjlighet att påverka beslut om framtida persedlar och dess utformning.” På Loomis finns det den så kallade Utrustningskommittén som jobbar med de här frågorna. Kommittén är sammansatt av olika personer ur verksamheten och ansvarig är Anders Nordkvist. Kontakta Anders om du har några synpunkter eller funderingar.

Under årens lopp har det bytts ut många uniformsdelar som vi inte har detaljer om. Det är skjortor, slipsar, baskrar, kepsar, vinter- och sommarkläder. Listan kan göras lång. I stort kan ändå konstateras att just uniformens grundutförande har ändrats lite i förhållande till utvecklingen inom andra områden som teknik och fordon.

3 • 2011 Loomis people

M to: Fo

L ats

qvist u nd

Julen ger högtryck på platskontoren och Servicecenter Anna Fernström, driftchef på Servicecenter

Arbetsuppgifter Servicecenter

• Telefonväxel för Loomis Sverige och Loomis AB. • Materialbeställningar. • Administrerar kund- och avtalsregister i LKK, Calcon, Cenap, Transtrack, Webborder och SecuriCC. • Beställning av extratransporter. • Reklamations- och incident rapportering. • Manuell fakturering av utfallsoch extratjänster. • Ringer på differenser. • Fakturafrågor. • Och mycket mer…

t Fo

ts L Ma

und

qvist

Fredrik Holmér är en av de som svarar när du ringer till Loomis. Fredrik symboliserar Servicecenter på loomis.se

Loomis people 3 • 2011

I december passar vi alla på att handla julklappar och mat inför julhelgen. Våra kunder tar emot mer kontanter och behöver också köpa mer växel och få fler transporter än vanligt, vilket gör att vi på Loomis har vår absoluta produktionstopp under december.

På Servicecenter lever vi helt i symbios med platskontoren. När uppräkningen och transporten har mycket att göra så har också vi på Servicecenter mycket att göra. Vi tar emot alla extrabeställningar på transport och alla förfrågningar från våra kunder angående hur Loomis tjänster kommer att utföras under julhelgen och alla röda dagar. Förra julen tog vi emot 1 351 extrabeställningar på transport. Villkoren i kundernas avtal skiljer sig åt och det krävs en hel del kontroller vid hanteringen av varje beställning. Ingår extratransporter i avtalet? Får kunden byta dag? Om det inte ingår i avtalet, hur mycket ska kunden betala? Sedan börjar ett pysslande mellan Servicecenter och platskontoren för att se om vi kan köra den dag som kunden önskar eller om det börjar bli fullt på slingorna och vi behöver föreslå en annan dag. Men det är kul att se alla ansträngningar som görs för att tillfredsställa våra kunders behov. Efter julhelgen hör många kunder av sig och efterfrågar sina insättningar på kontot. Det är inte alla som vet att det inte går några transaktionsfiler till bankerna när bankerna inte har arbetsdag. Förhoppningsvis är det väldigt få kunder som hör av sig och frågar varför vi aldrig kom… De första arbetsdagarna i januari väntar efterarbetet där vi stämmer av varje beställning mot

skannade stopp i Transtrack, så att vi vet vad vi faktiskt har kört. Och så läggs alla faktureringsordrar för extratransportern in i ekonomisystemet SecuriCC. För Servicecenter är det hektiska dagar med en tajt deadline för att hinna registrera alla extratransporter som ska faktureras. Våra kunder får sedan fakturan för extratjänsterna som Loomis har utfört såväl vanliga dagar som kvällar och helger och även på självaste julafton. Vad mer gör Servicecenter? Det mest uppenbara för de flesta är att vi tar emot alla kundtjänstsamtal och ärenden som kommer in per e-post, brev eller fax. Listan på alla våra arbetsuppgifter rymmer allt från kvittensförfrågningar till registrering av prisjusteringar av våra avtal. Servicecenter har funnits sedan hösten 2008 och kom till för att säkerställa att alla våra kunder får en gemensam hantering och en kontaktväg in i företaget. Vi finns till för att kunna ge våra kunder ett professionellt bemötande och bra service i alla möjliga frågor. För att vi ska kunna göra vårt jobb och ge kunderna bra service så är vi beroende av att vara duktiga på många av våra system och att kunna Loomis tjänster. Många på Servicecenter har ett förflutet på ett platskontor och har tidigare varit värdetransportör eller anställd som uppräkningspersonal och har egen erfarenhet av att utföra våra tjänster i produktion. Viktigast av allt är att vi är Loomis egna specialister på kundbemötande. En förutsättning för att kunna utföra vårt arbete är ett gott samarbete med alla platskontor som vi

to Fo

L ats :M

qvist u nd

Kim Haapala, tf driftchef på Servicecenter.

har kontakt med varje dag och som är beroende av både information, hjälp och beslut för att kunna hjälpa kunden. Vi ska ringa platskontoren så lite som möjligt så att platskontoren kan fokusera på produktionen. Men vi har daglig kontakt med många av medarbetarna på platskontoren och det är jätteviktigt för oss att vi har ett bra samarbete. Nu börjar ni förstå att varje inskanning som medarbetare på platskontoren gör i Transtrack, CMS eller WinOrd hjälper oss på Servicecenter att ge svar till våra kunder på vad som har hänt och vad vi har gjort. Dessutom så har varje inskanning och val av felkod i CMS eller Transtrack inverkan på vad vi på Servicecenter kommer att fakturera kunden för de tjänster som vi har utfört. Vi är beroende av övriga medarbetares noggrannhet för att kunna göra vårt jobb. Anna Fernström Driftchef Servicecenter

Ansvarsfördelning för Loomis IT-system • VD - Har genom Loomis säkerhetschef det övergripande ansvaret för informationssäkerheten inom Loomis (såväl skriftlig som elektronisk). • Systemägare – Har övergripande ansvar för ett enskilt IT-system. Ansvarar för ITsystemets säkerhetsnivå, kontinuitetsplan och driftsgodkännande. Tecknar SLA (Service Level Agreement) med IT-avdelningen för att definiera kravnivåer för åtkomst och tillgänglighet till systemet. • Systemförvaltare – Ansvarar för behörigheter och registrering av användare i IT-systemet. Genomför utbildning och tillägg av nya funktioner i systemet. • Verksamhetsansvarig chef – Ansvarar för informationsinnehållet som registreras i systemet, samt att detta klassas enligt Loomis fyra säkerhetsklasser. Säkerställer att användarna ges utbildning i informationssäkerhet. Begär åtkomst för enskilda användare till systemet. • IT-chef – Ansvarar för Loomis IT-infrastruktur och att systemägarens krav på funktion, tillgänglighet, kontinuitet och IT-säkerhet uppfylls. • Drifttekniker – Säkerställer åtkomst och

tillgänglighet till systemet för behöriga användare i enlighet med tecknat SLA (Service Level Agreement). Övervakar obehörig åtkomst till systemet och anslutande infrastruktur. Driftsätter nya funktioner och versioner av systemet enligt systemägarens driftgodkännande. Säkerställer backup av systemet, enligt de krav som utformats av Systemägare och Systemförvaltare. • Informationssäkerhetsfunktionen – Understödjer arbetet med att uppnå informationssäkerhetspolicyns mål. Samordnar uppföljning av informationssäkerheten och incidentrapportering som berör informationssäkerhet. Rådgivande vid riskanalyser av system, utarbetande av säkerhetsinstruktioner, kontinuitetsplanering för verksamheten, samt utbildning i informationssäkerhetsfrågor. Närmare beskrivning av regelverket ”Regler för användning av IT inom Loomis” hittar du i mappen ”IT” i Oraklet. Ett regelverk som samtliga IT-användare förväntas känna till.

Fakta Servicecenter Antal anställda: 20. Telefontider: Måndag-fredag kl 8–17. Samtal per dag: 200–250. E-post/fax per dag: 200–250. Antal nya kunder per månad: 800–1 000. Antal fakturerade rader i SecuriCC per månad: 3 000–3 500. Kund med flest ärenden: Nordea Penninghantering. Antal ärenden sedan Service center startade: 140 000.

Här fortsätter vi på förra numrets artikel om IT Användar-ID och lösenord • Är att betrakta som en ID-handling, vilken bekräftar användarens personliga ansvar för det arbete som genomförs under inloggning. • Får inte överlåtas eller ”lånas ut” till andra personer. • Ska förvaras på ett säkert sätt och får inte skrivas ned så att obehöriga kan komma åt det. • Låsning av ditt nätverkskonto sker efter fem misslyckade inloggningsförsök. Nytt inloggningsförsök kan då göras efter en halvtimme. • Om lösenord obehörigt lämnas ut till annan användare kommer kontot att låsas. Upplåsning av konto genomförs efter begäran från behörig chef. • Behöver bytas minst var 60:e dag och ska inkludera minst åtta tecken, en liten och en stor bokstav samt en siffra ska ingå. Anledningen till lösenordsbyten är att ett lösenord på åtta tecken i värsta fall kan hackas på mindre än en vecka.

23 • 2011 Loomis people

Loomis internt

Andra ambassadörsträffen

Under det andra ambassadörsmötet den 13 oktober i Akalla, Stockholm, presenterade deltagarna för varandra, hur arbetet fortsatt lokalt sedan det första mötet i maj samt hur ambassadörskapet tagits emot på respektive kontor. Ambassadörerna har tillsammans med platscheferna på olika sätt, alltifrån samtal och möten till enkäter, fångat upp de tre förbättringsmöjligheter som är viktigast för just deras platskontor. Även om önskemålen mellan de olika kon-

Foto: Mats Lundqvist

Arbetet med Loomis ambassadörer startade i maj 2011. Syftet med ambassadörerna är att se till att information sprids snabbare och mer effektivt, att nya medarbetare finner sig tillrätta och framför allt att uppmuntra oss alla att komma med tankar, synpunkter och nya idéer för att göra våra arbetsplatser bättre.

toren ibland skiljde sig åt fanns tre typer av frågor som återkom:

• Arbetsmiljö • Kommunikation • Sammanhållning Nu fortsätter arbetet med dessa förbättringsåtgärder. Inför nästa möte fick ambassadörerna i uppgift att upprätta konkreta

handlingsplaner för hur man ska gå vidare med arbetet. Läs mer om ambassadörernas arbete på den nylanserade intranätssidan. Vi tackar alla våra engagerade ambassadörer som tillsammans med sina kollegor gör det möjligt för oss att gemensamt nå vårt mål, Sveriges Bästa Arbetsplats 2015! Lillemor Odgren Kommunikatör

Loomis – Sveriges Bästa Arbetsplats

Loomis mål är att bli Sveriges Bästa Arbetsplats 2015. För att få kunskap om var vi står idag och vad vi behöver fokusera på för att förbättra oss, deltar vi i undersökningen Sveriges Bästa Arbetsplats. Det oberoende konsultföretaget Great Place to Work Institute Sverige® genomför arbetsplatsundersökningar och analyserar resultaten för att kunna jämföra de bästa arbetsplatserna i Sverige. I studien bedöms företaget utifrån de anställdas syn på arbetsplatsen tillsammans med en bedömning av företagets kultur, policy och dess struktur. Loomis kommer att ingå i

Loomis people 3 • 2011

denna undersökning en gång per år med start vecka 2, 2012. Till undersökningen kommer Great Place to Work att slumpmässigt välja ut 250 anställda i Loomis i Sverige. Vi hoppas att du som blir inbjuden vill dela med dig av vad du tycker. Eftersom det här är en viktig del i att vi kan bli en ännu bättre arbetsplats. Resultaten från undersökningen presenteras våren 2012. Läs mer på www.greatplacetowork.se Helen Hellsten HR Partner

Loomis internt

Sammanställning av sjukfrånvaroenkäten Nu har vi sammanställt enkäterna om sjukfrånvaro som skickades ut under hösten. Vi fick in 135 svar varav cirka 25 % var arbetsrelaterade. Större delen av den arbetsrelaterade frånvaron beror på ergonomiska problem på våra arbetsplatser. Vi vill därför passa på att uppmana dig att använda de arbetshjälpmedel som finns framtagna för att du ska undvika att skada dig. Vi har även sammanställt kommentarer, synpunkter och förslag och kommer att börja jobba med detta på vårt nästa möte i den centrala arbetsmiljökommittén (CAK) i januari. Där kommer vi att klustra svaren och sedan arbeta med de frågor som påverkar sjukfrånvaron mest. Vi på HR-avdelningen vill återigen tacka er för alla era svar. Vi har fått många konkreta och innovativa förslag att arbeta vidare med. Anette Albert HR Partner

Ergonomi-

Årets medarbetare Från och med 2012 kommer vi att utse årets medarbetare i Loomis Sverige. I slutet av året kan du ta chansen att nominera en kollega som gjort något riktigt bra. Mer information om tävlingen kommer i början av nästa år.

coacher

på Loomis

Årets medarbetar undersökning 2011

Efter ett ergonomiprojekt genom BYA (Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) kom branschen överens om att utbilda ergonomicoacher på respektive platskontor. Minimum är en person från varje kostnadsställe och på Loomis kommer utbildning att ske i BYA:s regi den 18 januari för CMS och den 19 januari för CIT. De personer som deltar på dessa utbildningar kommer sedan att utbilda sina kollegor. Om du är intresserad av att bli ergonomicoach, kontakta din närmaste chef. Slutrapporten för projektet finns för övrigt att läsa i sin helhet på intranätet under Arbetsmiljö.

Nu är årets medarbetarundersökning avslutad. Index för nöjda medarbetare blev 70, vilket är ett mycket bra resultat. Vår förmåga att kommunicera internt har ökat från förra året, men visar också att vi måste arbeta mer mot mål, involvera varandra, genomföra det vi beslutat och förbättra vår arbetsmiljö. Lyckas vi med det kommer vi också att få nöjdare kunder visar en analys som gjorts mellan förra årets kund- och medarbetarundersökning. Medarbetarundersökningen är verktyget för att följa att vi lyckas i vårt arbete att ständigt förbättra våra arbetsplatser. Ett av våra mål är att bli Sveriges Bästa Arbetsplats 2015.

Innan december månads utgång kommer du att få resultatet presenterat på din arbetsplats och vi kommer även i år att diskutera resultatet gemensamt i gruppen och ta fram förslag på åtgärder som ska förverkligas. Senast 31 mars 2012 ska det vara klart så att vi under resten av året genomför det vi vill för att arbetet ska vara slutfört. Resterande tid av året ska användas för att se till att vi genomför det vi pratat om. Elisabeth Stjerndorff Training & Development Manager

3 • 2011 Loomis people

På platskontoret Loomis i Örebro

Örebro

– ett delat kontor

Kontoret etablerades: 1983 när verksamheten bedrevs i bolaget Samservicebox I befintliga lokaler sedan: 2005 för uppräkningen. Transportenheten flyttade till nya lokaler i mitten av december 2011 Antal anställda: 47 Kvinnor och män: 19 + 6 uppräkningspersonal och 2 + 20 värdetransporter Äldst och yngst: 78 behov, 19 behov Antal BPS:er: 3 Myntvikt per ton och år: 540 ton in och ut (totalt) Antal dagskassor per år: 355 000 Antal bilar: 6 Körda km per år: 400 000, vilket motsvarar omkring 10 varv runt jorden Verksamhetsområde: Närke/Värmland samt delar av Skaraborg Typiskt för Örebro: Landets äldsta väktare i tjänst. Uppräkning även för kontoret i Karlstad Speciell kund: Bergslagens Sparbank

Vid Hjälmarens strand, nästan i hjärtat av Närke, ligger Örebro. En stad som är känd för sitt vackra slott och att den för ett halvsekel sedan kallades för ”Skostaden” på grund av alla skofabriker.

Claes Grehn, platschef i Örebro och Karlstad.

Om Örebro

• Är Sveriges sjunde största kommun med drygt 135 000 invånare 2010-12-31. • Ligger vid Hjälmarens strand och vid Svartån som rinner genom staden. • Kommunens yta är 1 380 km² (exklusive vattenareal). • Känd som Skostaden med mer än hälften av landets alla skofabriker i området under första delen 1900-talet. • Här slöts freden i Örebro 1812 – efter ett krig där inte ett enda skott avlossades! • Mycket i staden kretsar kring universitetet och sjukhuset. • Örebros stolthet är allsvenska fotbollslaget Örebro SK. • Området i och kring Örebro kallas för ”gnällbältet”.

Loomis people 3 • 2011

För Loomis del ligger här ett medelstort kontor, som numera har två placeringar i staden. Och platschefen Claes Grehn är även ansvarig för kontoret i Karlstad. En fuktkall novemberdag kommer vi till platskontoret i Örebro. Vi har precis tagit vägen via Karlstad för att försöka fånga hela bilden av platschefen Claes Grehns vardag. Och ett par andra personer också för den delen, eftersom några av tjänstemännen delar sina tjänster mellan platskontoren i just Örebro och Karlstad. Och för att Karlstad behöver Örebro för att räkna pengar. Det är av den anledningen vi i det här numret av Loomis People skriver om två kontor. Uppräkningen i Örebro ligger centralt, bara en kort promenad från tågstationen. Medan transportenheten har sina lokaler på andra sidan staden. Något som varit rätt opraktiskt. I dagarna flyttar därför transportenheten närmare uppräkningen. Till lokaler där det är lättare att ta sig in och ut med bilarna. På platskontoret träffar vi Cecilia Carlbäck, produktionsledare på uppräkningen, och David Janderberg, operativ chef för både Örebro och Karlstad. Båda har, likt många andra, varit med några år. – Vi har rätt hög medelålder på uppräkningen,

berättar Cecilia Carlbäck. Inget ovanligt för en uppräkning kanske, men det ställer krav på oss för framtiden att rekrytera nya. Annars är vi vana att klara oss mycket själva. Det har blivit rätt mycket fokus på transportsidan genom åren. För just uppräkningen har kanske inte mycket förändrats för personalen i Örebro. De sitter i väl inarbetade lokaler. En ändring som däremot har gjort arbetet lite lättare är helgtjänstgöringen som försvann i somras. – Det blev ett lyft för de flesta här att jobba med ”ickehelg”, säger Cecilia Carlbäck. Ändringar är som sagt i görningen även för transportenheten. Det kommer också att bli ett steg i rätt riktning för Loomis i Örebro. Inte så att de inte vill vara i närheten av uppräkningen, utan för att man behöver ändamålsenliga lokaler. – Det kommer att bli bra det här, säger David Janderberg. Jag tycker att det har blivit bättre för oss totalt sett sedan vi blev Loomis för några år sedan. Nu har alla samma mål och är på väg åt samma håll. Vilket förstås är precis det som Loomis vill eftersträva för personal och för kunder. Med det lämnar vi Örebro. Visiten blev inte så väldigt lång den här gången, men vi lär få möjlighet att återkomma vid tillfälle.

På platskontoret

Loomis i Karlstad Invigningen av Loomis CashShop i Karlstad.

Det blev succé

(endast transportenhet) Kontoret etablerades: 2001 I befintliga lokaler sedan: 2010 Antal anställda: 20 Kvinnor och män: 6 + 14 Äldst och yngst: 64 fast, 26 behov Antal bilar: 6 Körda km per år: 420 000, vilket motsvarar 10,5 varv runt jorden Verksamhetsområde: Värmland/ Dalsland Typiskt för Karlstad: Långa avstånd Speciell kund: Två fristående sparbanker; Dalslands sparbank och Fryksdalens sparbank

– i Karlstad

Sedan ett år tillbaka sitter platskontoret i Karlstad i nya lokaler. Ungefär lika ny på kontoret är platschefen Claes Grehn. Claes som tillsammans med sin personal har vänt kontorets negativa resultat till att idag vara på plus. Och ännu bättre kommer det troligen att gå. I dagarna öppnade nämligen Loomis sin tolfte CashShop i Karlstad. I slutet av oktober var Loomis People på besök i Karlstad. Kontoret i Karlstad, som är av få Loomis-kontor, som enbart består av en transportenhet. På vanligt sätt arbetar vi med att hämta och lämna kontanter hos kunderna varje dag. Men de lastas om och går sedan vidare till Örebro varje natt, så kallad ”trunking”. När Claes kom till kontoret för dryga året sedan gick det knackigt för kontoret. Resultatet var minus och det talades till och med i korridorerna om att det kanske skulle läggas ner. Nu blev det inte så och tur är väl det, för numera går platskontoret i Karlstad riktigt bra. Det finns också en stor potential i området så det har anställts en ny säljare. En person som ska vara stationerad i just Karlstad. Vi har justerat i schemaläggning och i hur vi kör våra slingor, säger Claes Grehn. Med några andra småjusteringar har vi kommit tillrätta med hur det går här. Och nu öppnas också en Loomis CashS-

hop och det tror vi blir bra med fler kunder. Jo, så sant som det är sagt. Precis i dagarna har Loomis allra nyaste CashShop öppnat i Karlstad. Med väl genomförd marknadsföring var det så många som ca 75 besökare som kom inom den första halvtimmen och sedan flöt det på hela dagen. Redan en timme in på evenemanget kom också den första kunden och deponerade sina kontanter. Alla Karlstads banker med ledningsgrupper var på plats och två av områdets största tidningar har rapporterat om händelsen. Kan bara sammanfattas med ett ord, säger Claes Grehn. Succé! Med det konstaterandet lämnar vi Karlstad. Det finns säkert anledning att få återkomma framöver i ett utförligare reportage. Tack för den här gången. Vill du veta vilka som är Ambasadörer i Örebro och Karlstad, bläddra till sidan 14.

Karlstad Örebro.

Om Karlstad

• Är Sveriges tjugoförsta största kommun med knappt 86 000 invånare 2010-12-31. • Ligger där Vänern möter Klarälvens delta. • Kommunens yta är 1 165 km² (exklusive vattenareal). • Karlstads stolthet är is hockeyns elitserielag Färje stad BK. • Begreppet ”Sola i Karlstad” kommer ursprungligen från värdshusflickan Sola som arbetade sig upp och övertog ett gästgiveri. Hon står staty i staden och symboliserar gästfrihet, invånarnas glada sinne och entreprenörskap.

23 • 2011 Loomis people

Sponsringsfotboll i sambatakter Organiserad spontanidrott

Organiserad spontanidrott är i första hand till för ungdomar som inte är aktiva i idrottsföreningar, även om alla är välkomna. Målet är att erbjuda dem en meningsfull fritidsverksamhet i en trygg miljö på givna tider. Ungdomarna är med på egna villkor och behöver inte ens vara ombytta, även om det uppmuntras. Verksamheten är gratis och inga förkunskaper krävs. Källa: Botkyrka kommun (www.botkyrka.se)

Linus Söderling, idrottsutvecklare som bl a driver frågorna om organiserad spontanidrott.

Loomis people 3 • 2011

För ett par år sedan började Loomis VD Patrik Högberg diskutera ett möjligt sponsringssamarbete med Botkyrka kommuns dåvarande kommundirektören Palle Lundberg. I höstas blev samarbetet ett faktum. Loomis och Botkyrka kommun går in med 300 000 kronor vardera för att ungdomar i området ska ha en väl fungerande och organiserad spontanidrott. Samarbetet inleddes med att personal från Loomis fick vara med och spela sambafotboll. I Sverige finns ett rikt utbud av idrottsföreningar och grundtanken är att alla barn och ungdomar som vill ska få vara med och röra på sig. Så ser det ut i teorin. Verkligheten är en annan. Knappa ekonomiska resurser, bristande engagemang från vuxna och hård konkurrens om träningstider är många idrottsföreningars vardag, men hårdast slår det naturligtvis mot enskilda barn. Alla som vill kan helt enkelt inte få vara med. – Barn och ungdomar är kreativa, Kan de inte idrotta gör de något annat. De vill vara i rörelse och då hittar de på bus istället, säger Eva Jansson, chef för kulturoch fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun. Kreativt, men ofta också destruktivt. Och oskyldigt småbus övergår rätt vad det är i kriminalitet. I Botkyrka kommun har man förstått det här med barn och ungdomars vilja att göra något och här har begreppet organiserad spontanidrott fått fäste. Nu har inte Botkyrka kommun själva, runt om i sina förorter, möjlighet att hålla i alla aktiviteter utan de knyter upp föreningarna som genom givna direktiv håller i de olika idrotterna. Kommunen har också idrottsutvecklaren Linus Söderling anställd för att bland annat driva frågorna om organiserad spontanidrott. – Här är det Samba FA som håller i verksamheten. Ledarna rekryteras utifrån att de ska bo och

vara uppvuxna i den förort som de verkar i. De ska synas och finnas nära, säger Linus Söderling. Loomis roll Tanken att stötta verksamheter som gynnar barn och ungdomar i utsatta områden har funnits på Loomis i flera år. Lagöverträdare blir man genom de omständigheter som råder i till exempel den närmiljö man vistas. I lite stökiga områden blir därför barn och ungdomar en utmärkt rekryteringsbas för yrkeskriminella. Över tid har värdehanteringsbranschen varit och är måltavla för kriminella kretsar genom rån av värdetransporter och attacker mot värdedepåer. – Att på något vis få vara med och skapa bättre förutsättningar för killar och tjejer känns bra. Och det här med Botkyrka kommun är riktigt bra. Här finns ett engagemang utöver det vanliga, säger Loomis VD Patrik Högberg För Botkyrka kommun är det första gången med ett så stort sponsringssamarbete. – Vi startade förra året med organiserad spon-

Foto: Linus Söderling

Sambafotbollens historia

sport

TISDAG 25 OKTOBER 2011. MITT I BOTKYRKA-SALEM 33

Väktare idrottade med ungdomarna

Stöttar aktiviteter i Botk Ett säkerhetsföretag satsar 300 000 kronor på spontanidrott i Botkyrka. I lördags spelade väktarna fotboll i Fittjahallen. – Jag var rädd att någon skulle klippa en väktare bakifrån, men det var kärlek, säger arrangören Linus Söderling.

yrka med både pengar

Loomis satsning är unik i Sve rige, inte bara för att säkerhets företaget helt saknar anknytning till Botkyrka, utan även för pengarna satsas på ungdomar att och spontanidrott i stället för på vux na och elitidrott. – Det är en del av vårt samhälls engagemang. Vi vill försöka hjäl pa unga människor i riskzonen, om några år får vi förhoppning svis ett bättre samhälle, säger Loomis vice vd Stefan Wikman. Säkerhetsföretaget går inte bara in med pengar under ett år, utan även med personal som kommer att återkomma för att spela fotboll med ungdomarna. Den organiserade spontanidrot En viktig del i projektet ten har blivit en mötesplats är att säkerhetsföretag att vara för unga och vuxna. Under inte bara betala sig till med och spela fotboll. ett år kommer personal från bättre ett vete, utan även att utöva sam FoTo: LINuS SöDERLINg, BoTKYRKA KoMMuN med ungdomarna, fungeraidrott viktig mötesplats, inte minst mel sar sällan en fotbollskväl l. Spont goda ledare och förebilder som lan ungdomar och myndighets anfotbollen är bra för och på personer, som killar som, w Idrott för unga köpet riva de barriärer poliser och brand liksom som ibland män som han, tidigare spelat fotboll regelbundet kommer finns mellan ungdomar w Den organiserade spontani ett lag men lagt av. och aukto ner och spelar. riteter, menar Stefan Wikman. idrotten i Botkyrka riktar – Hit kan man bara sig – Fotbollsplanen är komma, en unik ledarna är främst till icke föreningsakt bra och man spelar plats i samhället, en iva I Botkyrka kommun jämbördig schysst. På ungdomar mellan 12 och välkomnas miljö där köpet har det blivit 20 år. ungdomarna och auk förstås satsningen. Sedan w I dag utövas bordtennis, nare i området, säger Kerim. lug Linus toriteten kan Söderling drog igång sätta sig ner för att den basket, fotboll, innebandy niserade spontanidrotten orga prata och bygga relationer, säger , l Monika Ruborg för ett Linus Söderling. gymnastik och zumba. knappt år sedan har den monika.ruborg@mitti.se blivit en w Det kostar inget och ingen Kerim Hasanefendic, 14, mis tel 550 550 67 föranmälan krävs.

tanidrott och att Loomis går in med 300 000 kronor betyder mycket för ungdomarna. Det gör att vi kan fördubbla verksamheten, säger Botkyrka kommuns idrottsutvecklare Linus Söderling. Fotbollsafton med samba När sponsringssamarbetet lanserades i slutet av oktober åkte Loomis, representerat av värdetransportörer, operativ chef, platschef och VD, till Fittja för att spela fotboll en lördagskväll. Och inte vilken fotboll som helst – utan sambafotboll, en form där varje spelare får mer utrymme att synas med dribblingar och skönspel. Målen har inte samma betydelse som i tävlingsfotboll och kroppskontakten är snällare. – Det här är pelada* och det är vackert, säger Erik ”Samba-Erik” Johansson, som driver Samba

Sportredaktionen Monika Ruborg 550 550 67 fax: 550 550 77, 550 551 44 e-post: sporten@mit ti.se

i korthet Israilov besegrade Sverigeettan

och tid.

Sambatakter, tunnlar och klack sparkar, som vanligt var det orga niserad spontanfotboll som gällde i Fittjahallen i helgen. Men den här lördagskvällen var speciell. På plats var bland andra tias Gökinan (S), ordförande Mat i fri tidsnämnden i Botkyrka kommun, samt tio väktare från Loomis rige AB som spelade fotboll Sve med ett sjuttiotal ungdomar. Det var startskottet för ett unikt samarbete där säkerhets företaget, som specialisera t sig på värdetransporter, satsar 300 000 kronor på den organiserad e spon tanidrotten i Botkyrka. Det är lika mycket som kommunens bidrag. – Som arrangör var jag lite ner vös för att någon skulle vilja visa sig på styva linan och klippa en väktare bakifrån, men det var lek, väldigt varm stämning. kär Väk tarna fick applåder när de in, säger Linus Söderling, kom som är ansvarig för den organiserad spontanidrotten i kommunen. e

Fotbollen introducerades i Brasilien av engelsmän i slutet av 1800-talet. Men det var först i och med att fotbollen professionaliserades på 1930-talet som den svarta befolkningen fick vara med fullt ut och inte längre fick nöja sig med att agera åskådare. De vita engelsmännen spelade mer strikt och lite stelbent, medan brasilianerna själva tog med sig sambans mjukhet ut på fotbollsplanen – sambafotboll. Det var också då begreppet ”o jogo bonito” – det vackra spelet – föddes.

BoxnIng Botyrka BK:s Ibragim Israilov tog en fin skalp när han nyligen segrade i Falken Cup. 19-åringen från Botkyrka mötte Sverigeettan i 75 kilo, Amir Smesen, Hisingens BK, i finalen och vann med 4–1. Det var första gången de möttes. – Smesen är landslagsma n, så detta är definitivt Ibragims största seger i karriären, säger Botkyrka BK:s ordförande Paal Bjerke.

Tumbapojkar vann cup FoTBoll IFK Tumbas pojkar 14 år skrällde i McDonalds Cup som nylig en spelades i Västerås. Lag et g ick vidare som bästa trea efter g ruppspelet, slog Märsta IK i kvarts finalen och IK Franke i semifinalen. I finalen väntade Eskilstuna, ett lag Tumba förlorat klart mot i g ruppspelet. Nu fick Tumba sin revansch och vann med 1–0 efter mål av Josef Saade.

Katsoulakis ska träna Arameiska

FoTBoll Tino Katsoulakis blir ny tränare för Arameiska Syrianska Botkyrka IF herrar som slutade sexa i division 2 södra Svealand. 39-årige Katsoulakis tränade senast Hammarbys damer i allsvenskan. – Jag vill spela fotboll och inte sparka fotboll. Jag vill ha ett spel som involverar hela laget och ett rörligt och snabbt anfallsspel, säger han till klubbens webbplats.

Tapper match av Caperiotumba HAnDBoll När toppen möter botten blir det sällan överraskningar. Så inte heller i söndags när elitseriens ledarlag Ystads IF tog emot jumbon Caperiotumba. Skåningarna vann med 30–26 (18–14). Men Caperiotumba stretade emot och låg bara under med två bollar i slutskedet. Victor Skillhammar var mycket bra och gjorde sju mål. Målvakten Filip Krook rapporterats också ha svarat för en stark insats. Nu väntar två hemmamatcher. På torsdag tar Caperiotumba emot Lugi, och på söndag väntar Hammarby i Eriksdalshallen.

FA som håller i fotbollsaktiviteterna i Fittja. I fotbollshallen träffar vi Zebastian Skoog, 12 år. Han har varit med några gånger och spelat sambafotboll, och tycker det passar honom bättre än vanlig fotboll. – Här får man dribbla mer och så, säger han. Det är inte målen som räknas utan att man spelar vackert. Ledaren Abbe Izgi håller med. – Det är positivt att ungdomarna får spela så här. Alla som vill får vara med, säger Abbe Izgi. När vi kommer in på det här med Loomis vet varken Zebastian eller Abbe vad företaget gör. Ikväll har det ingen betydelse. Här samlas barn, värdetransportörer och en VD runt samma intresse: att få spela fotboll till tonerna av härlig sambamusik. * Pelada betyder naket på portugisiska. Det som avses i just fotbollen är den spontana fotbollen som spelas i Brasilien: utan krav, man gör det bara för att det är roligt.

Eva Jansson, chef för kulturoch fritidsförvaltningen i Bortkyrka kommun

Sambafotboll i Sverige

Erik ”Samba-Erik” Johansson var 17 år när han åkte till Brasilien ett år som proffs i AC Bragantino. Han har också spelat tolv säsonger i allsvenskan i Örgryte, Malmö och Hammarby samt i U21-landslaget. Erik behöll kärleken till Brasilien och till fotbollen som spelas där och förespråkar begreppet ”Bonito lifestyle” i fotbollen. En bonitospelare är kreativ, klok, omtänksam och modig. Samba-Erik startade Samba Football Academy (Samba FA) i Malmö 2003 när han såg behovet av att utveckla en annan typ av fotboll där träning sker till tonerna av sambamusik. I sambafotboll är mångfald, glädje, vänlighet och kreativitet viktiga ingredienser. Källor: www.sambafotboll.se och www.sambafa.se

23 • 2011 Loomis people

Sverige runt

I undersökningen som gjordes i Mölndal kom Ljushögskolan fram till att deltagarna ökade antalet timmar de tillbringade med familj, vänner och med att träna. De kunde dessutom sova bättre vilket brukar vara ett problem för många som arbetar på natten. En anställd berättar att ganska kort efter införandet höjdes livskvalitén. – Först och främst har det påverkat min sömn. Jag har lättare för att somna på morgonen och sover mer sammanhängande, säger Lisbeth Sjöberg på uppräknings-

Foto: zumtobel

Under 2008-2009 deltog platskontoret i Mölndal i ett ljusprojekt finansierat av Ljushögskolan i Jönköping. Genom att simulera dagsljus på natten ville man undersöka om det kunde öka livskvalitén för medarbetarna på uppräkningscentralen. Försöket slog så väl ut att beslut togs om att införa motsvarande ljusstyrning i Akalla.

Foto: Mats Lundqvist

jusprojektet L i Akalla är igång

centralen i Mölndal. Jag känner mig mer utviladnär jag vaknar och har därför mer ork för annat. Kjell Wallin, som arbetar på företaget Zumtobel och levererar alla armaturer till oss, träffade personalen i Akalla och berättade om hur ljuset kan påverka människor. Kroppen har ett hormon som heter melatonin vilket är ett sömnhormon. Om man jobbar på natten så är kroppen inställd på att sova och genom den programmeringen som kommer att styra lamporna lyser

dessa med blått ljus ungefär en timme mitt i natten och det trycker tillbaka melatoninet. Därefter går ljuset mer och mer över till gult ljus och tills det är dags att sova så utsöndrar kroppen mer melatonin och man sover mycket bättre. Då uppräkningslokalen saknar fönster har vi valt att simulera dagsljus även på dagtid, då kan vi maximera effekten från belysningen. Vi kommer löpande att utvärdera hur personalen upplever förändringarna och om det faller väl ut att vi kan implementera styrningen på alla våra uppräkningscentraler. Anette Albert HR Partner

Forts från sidan 11.

Loomis people 3 • 2011

Ambassadör i Örebro

Ambassadör i Örebro, även tf i Karlstad

Ulla Lindegren, uppräkningen

Kent Palmqvist, transportenheten

– Det är roligt att få kunna hjälp till och att uppräkningen finns med.

– Jag blev riktigt glad när jag blev tillfrågad. Det känns viktigt att vara den här länken mellan ledningen och personalen.

Sverige runt

Loomis på Norrlands Expo

en 26-27 oktober arrangerades företagsmässan Norrlands Expo i Umeå för första gången. Loomis var självklart på plats, både för att ställa ut och för att få en känsla om det här med lokala mässor kan vara något för företaget i framtiden. Mässan invigdes av Västerbottens läns landshövding Chris Heister som berättade regionen har god tillväxt, vilket gynnar företagen. Parallellt med utställningen hölls ett flertal intressanta föreläsningar. Även en affärsmingelutbildning fanns med på programmet. Stefan Löfgren, platschef i Umeå, var en av medarbetarna i Loomis monter.

Stefan, hur gick det för oss på Norrlands Expo? – Jo, jag är nöjd. Det var ett försök för oss

Mångfaldscertifiering i Växjö Under hösten har en enkätundersökning genomförts på platskontoret i Växjö. Vi vill få en bild av hur vi arbetar med mångfald. Resultatet kommer att mynna ut i en profil av kontoret som beskriver vilka områden som behöver förbättras vad gäller kompetenshöjningar och utbildningsinsatser. När certifieringen är genomförd i Växjö kommer vi att utvärdera arbetet och se om det är något vi kan implementera i hela landet. Certifieringen sker i samarbete med Evolve Mångfaldscertifiering och är ett led i att bli Sveriges Bästa Arbetsplats 2015.

att synas lite mer och det tycker jag att vi uppnådde.

Kul, men blev det några nya kunder? – Ja, det blev det. Minst tre nya kunder, och vi har fler att besöka. Så det kan säkert bli några fler. Men vi har också uppnått fler mätbara effekter.

Spännande, berätta!

företag som i sin tur kan hjälpa oss att utvecklas. Jag har också kommit åt flera nätverk jag är inbjuden till, där jag kommer att träffa olika typer av människor och företag. Till sist måste jag säga att det var en lyckad exponering av varumärket Loomis. Det är viktigt att vi börjar synas i sådana här sammanhang.

– Vi har fått andra viktiga kontakter bland

Gotland med i Dagens Handel I höstas publicerade tidningen Dagens Handel en artikel om kontanthantering och Loomis på Gotland. Utifrån rubriken ”Kontanterna stannar på Gotland” beskrivs bland annat vår verksamhet och det faktum att vi är den enda aktören som har en uppräkningscentral på plats. När reportaget gjordes en dag i juni besökte också Dagens Handel ett par av våra kunder, Systembolaget i Slite och Röda korset i Visby. Kunderna fick ge sin syn på vårt samarbete och den problematik som finns runt deras kontanthantering där till exempel 60 procent av Systembolagets årsomsättning sker under åtta sommarveckor och Röda korset som valt bort att deponera själva till förmån för hämtning eftersom det känns tryggare. Dagens Handel fick också möjlighet att träffa Christer Tomtlund, produktionsledare på Gotland, och Calle Siesing, tf operativ chef i Akalla och för Gotland. 3 • 2011 Loomis people

Under våren 2011 påbörjades införandet av ett centralt styrt brandskyddsarbete på Loomis, ett viktigt uppdrag som kräver sin man eller kvinna om det blir skarpt läge. Under ett par dagar i mitten av november samlades brandskyddsansvariga för teore tiska genomgångar av olika ämnen inom området. Men också för att handgripligen öva på vissa moment inom brandskydd. Om det börjar brinna, vad gör vi då? Ja, det kan man fråga sig. En brand kan börja på olika sätt, utvecklas olika och ska hanteras olika beroende på en rad faktorer. Det och mycket annat fick dryga tiotalet personer veta och även öva på i två dagar på Räddningsskolan i Rosersberg norr om Stockholm. Utbildningen riktade sig till brandskyddsansvariga som finns utsedda på alla platskontor. Syftet var att sprida kunskap om hur olika brandförlopp kan se ut och om hur ett systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas. – Det var synd att inte alla kunde prioritera det här och vara med, säger Mikael Hanson från säkerhetsavdelningen. Det borde vara ett krav från all personal att det finns en plan med tränade kollegor för det här på alla platskontor. Nu händer det sällan något, men om det gör det ska man veta vad som kan hända så att inga misstag görs. En brand kan bli en fråga om liv eller död. På Loomis har det genom åren inträffat några incidenter som hade kunnat utvecklas till något allvarligt. Tursamt nog har det inte hänt. På ett platskontor hamnade exempelvis ett lock från en mikrovågsugn på en spisplatta som av misstag hade slagits på. Konsekvensen av det blev kraftig rökutveckling. Det har också blivit kortslutning i en da16

Loomis people 3 • 2011

Foto: Mikael Hanson

Brandövning med hetta

Iförd brandsäker utrustning.

torskärm där det hade kunnat gå riktigt illa om det hade funnits brandfarligt material i direkt anslutning till skärmen.

skulle kunna gå att brinna inne om olyckan är framme. Hettan där inne var obeskrivlig, säger Joakim Paldan från Borås.

Svårt att hålla fokus Svårigheten med brandskyddet är att det sällan händer något, eller att kanske inte ens hör talas om någon som drabbas. Utmaningen för Loomis är att hålla liv i engagemanget och se till att de utsedda personerna på alla platskontor alltid vet vad som är på gång. Och att hålla fokus på att brandskyddsarbetet hålls igång löpande. – Att vara med här var verkligen en tankeväckare, säger Torgny Schultz från platskontoret i Jönköping. Nu förstår jag vad som skulle kunna hända. Och även lite mer vad jag kan göra på hemmaplan. Den teoretiska delen av utbildningen var intressant på många sätt, men det som kommer att stanna kvar i minnet hos deltagarna lär ändå vara de praktiska momenten. Bland annat att lära sig hantera olika typer av brandsläckare och hur man gör när en brandfilt ska läggas på en brinnande person så att han eller hon inte börjar brinna i ansiktet. Det allra mest minnesvärda var att befinna sig mitt i en övertänd lokal – i och för sig iförd brandsäkra. Känslan av ett brinnande inferno var påtaglig. – Vi fick prova på att sitta mitt i och det brann överallt. Nu förstår man hur fort det

Vad händer nu? Varje platskontor har en person som ska driva brandskyddsfrågorna. Nu måste det också till en organisation med till exempel utrymningsansvariga för att säkert veta att det fungerar om något skulle hända. I det arbetet ingår inte bara att kunna agera om något händer. Det gäller också att se till att alla förstår att det inte kan ställas saker framför en nödutgång, vad som händer om man överbelastar elkontakter och vikten av att delta när det är brandövning. Säkerhetsavdelningen kommer att lägga extra kraft på att få med alla i det här arbetet framöver. Det är viktigt att alla tar ansvar och läser och följer de riktlinjer som finns och rapporterar om det är något på arbetsplatsen som avviker. – Brandskyddet ingår som en del av en god arbetsmiljö och vi måste naturligtvis ha en säker arbetsplats för våra anställda, säger Mikael Hanson. Så sant som det är sagt och en tanke så god som någon när fokus nu ligger på att bli Sveriges Bästa Arbetsplats 2015. Vill du veta mer om Loomis brand skyddsarbete, kontakta Mikael Hanson på mikael.e.hanson@se.loomis.com

Loomis vaktar finska dyrgripar

Loomis i världen

Den stora valutaväxlingskoncernen Tavex från Finland säljer bland annat guld på internet och över disk i flera länder. Sedan september erbjuds företagets kunder att förvara sina guldtackor på ett säkert sätt genom Tavex försorg, en tjänst som erbjuds i samarbete med Loomis som hanterar förvaringen. – Det är en tjänst som har efterfrågats under åren, säger Tavex VD Johan Gärkman som räknar med att sälja 500 kilo placeringsguld i Finland i år. Källa: www.hufvudstadsbladet.fi

Brittiskt

miljöarbete Loomis på YouTube I september lanserade Loomis i Storbritannien en kort film om verksamheten, The cash management specialist. Det är den andra i ordningen för i år där den första var We have all different focuses. Båda filmerna hittas på YouTube.com. Loomis i Storbritannien har som första företag inom transportservicebranschen certifierats genom Carbon Trust Footprinting Certification Company. Certifikatet visar på ett företags engagemang för att minska sin miljöpåverkan. Alla Loomis bilar i Storbritannien har därför försetts med en särskild dekal. – Allt vi köper, producerar och använder har klimatpåverkan. Att visa det på Loomis fordon är en del i vår affärsstrategi kring låga koldioxidutsläpp. Det hjälper våra kunder att fatta välgrundade beslut när de ska göra affärer med oss, säger Ashley Bailey, Managing Director på Loomis UK. Mer information om certifieringen hittar du på www.loomis.co.uk och www.carbontrustcertification.co.uk 3 • 2011 Loomis people

Branschen & omvärlden

Konferens om säkra transporter I samband med årets SecTech-mässa i oktober hölls även parallellt konferensen Transport & Security Conference. Under en hel dag belyste olika programpunkter säkerhet kring olika typer av transporter. Mikael Johansson, Sweguards säkerhetsexpert och talesman, gav sin syn på saken under föreläsningen Säkra värdetransporter, nya hot och brottstrender. Sweguard har under lång tid – i samarbete med företagen i branschen – arbetat med att göra värdetransporter säkrare. Det

har resulterat i att antalet värdetransportrån har minskat i antal och att summan av det förlorade värdet har minskat kraftigt. Men större skydd av värdetransporter innebär att den grova kriminaliteten flyttar till andra mål där nya hot och brottstrender uppstår. Vill du ha mer information om vad det talades om på konferensen Transport & Security Conference? Gå in på www.securityuser.com/konferens/2011.

Spel om pengar för barn på webben På Penningborg.se får barnen spela för att få förståelse för ekonomi och investeringar. Spelet riktar sig i huvudsak till barn i åldrarna 5-9 år och är utvecklat av Danske Bank. Penningborg.se är gratis för alla och är fristående från Danske Bank. Spelet är ingen marknadsföringskanal och barnen riskerar därmed inte att stöta på någon reklam i spelet.

Loomis people 3 • 2011

I stort får barnen lära sig: • var pengar kommer ifrån • vad pengar är värda • hur man hanterar pengar • hur man sparar pengar. Spelet är pedagogiskt och riktigt kul även för vuxna och kan rekommenderas.

Designtävling för nya sedlar Tidigare i år utlyste Riksbanken en designtävling i arbetet att få fram nya sedlar och mynt. Nu är första steget avslutat och åtta kandidater har valts ut till nästa steg, att ta fram förslag på utformning av de sex sedelvalörerna. Något som sedan ligger till grund för beslut om vem/vilka som ska få den stora äran att formge de nya mynten och sedlarna. Tävlingen väntas vara avslutad senast i april 2012. Källa: www.riksbanken.se

Julhandeln väntas slå rekord Enligt julprognosen från Handelns utredningsinstitut (HUI) väntas årets julhandel öka med ungefär en procent jämfört med föregående år. HUI menar att hushållen har mer pengar att spendera, men att den oro som finns på de finansiella marknaderna runt om i världen påverkar hur vi i Sverige ser på vår egen ekonomi. En viss försiktighet bland konsumenterna är därmed att förvänta. Om prognosen slår in får tiden utvisa. Men för oss på Loomis lär det hur som helst bli mer att göra i julruschen. Som vanligt. Läs mer i HUI:s julprognos: www. hui.se/nyheter/nytt-rekord-i-julhandeln-2011

Nu annonserar vi S om Loomis People tidigare har skrivit om har vi påbörjat den externa kommunikationen. Nu på ett helt annat sätt än tidigare. I förra numret visade vi den affisch som tidigare har delats ut till våra kunder. Nu är det dags för vår första annonskampanj, en kampanj med ett tydligt budskap. Varje annons kommer att bestå av en rubrik som tillsammans med en tilltalande bild ska väcka mottagarens intresse för Loomis. En beskrivande text berättar sedan vilka fördelar det innebär att välja oss som leverantör. Vi riktar i första hand vårt budskap till personer med beslutsinflytande inom bank och finans, detaljhandeln samt hotell och restaurang. Men även ägare, partners och medarbetare ska känna att de tillsammans med den breda allmänheten kan ta till sig vad det är vi vill förmedla. Vad vill vi då uppnå med den här och kommande kampanjer? Jo, vi vill: • Öka medvetenheten om kontanternas fördelar. • Etablera varumärket Loomis som den främsta specialisten på kontanthantering, för att därigenom stärka relationerna till investerare och partners. • Förstärka förtroendet hos befintliga kunder och attrahera nya genom att befästa Loomis position som specialisten på kontanthantering. Annonseringen påbörjades i vecka 47 och Loomis kommer i huvudsak att synas i Dagens industris papperstidning och på deras webbsajt (DI) samt i fack- och branschpress. Helt enkelt där vi kan nå många inom vår målgrupp på samma gång. Längre fram i vår kommer annonserna att synas på lite andra sätt. Håll utkik!

När man slipper oroa sig för kontanterna, är det lättare att få affärerna att blomstra.

Ny kommunikatör/webbredaktör Jag heter Lillemor Odgren och började som kommunikatör/webbredaktör på Loomis den 1 oktober. Jag kommer att arbeta med intern- och externkommunikation i form av intranät, personaltidning, informationsskärmar, Loomis.se, annonser, trycksaker och mycket annat. På min tidigare arbetsplats, läkemedelsföretaget Sanofi, arbetade jag som kommunikatör för Norden och Baltikum. En helt annan bransch men med den gemensamma nämnaren att säkerhet är väldigt viktigt, vare sig det gäller en säker läkemedelsbe-

handling eller en säker hantering av våra pengar. Har ni tankar och idéer kring hur ni skulle vilja förbättra kommunikationen internt eller externt så får ni gärna kontakta mig per mejl eller telefon. Jag ser fram emot att lära känna er. Lillemor Odgren lillemor.odgren@se.loomis.com

3 • 2011 Loomis people

In•i•fr ån Jag har hört talas om Loomis Connections som ska vara något slags forum på webben för oss anställda. Vad är det egentligen och var hittar jag det? /Nyfiken Connections är Loomis interna sociala nätverk, en digital kommunikationskanal. Här kan alla anställda med nätverksinloggning logga in för att dela information, ställa frågor och skapa sin egen profil. I Connections går det både att skapa öppna grupper där alla kan läsa, kommentera och starta egna trådar men även slutna grupper för områden där man bjuder in specifika personer för att samlas kring ett ämne.

person som startar en ny gemenskap äger gruppen men alla ansvarar själva för sina egna inlägg.

Syftet med Connections är att skapa en öppen kanal för kommunikation. Målet är att vi genom detta nätverk ska kunna dela erfarenheter, idéer och ge förslag på hur vi kan förbättra vår verksamhet.

Länken till Connections hittar du på Intranätets förstasida. Det är även möjligt att använda länken ”Loomis Connections” som är upplagd under Favoriter i din webbläsare. Vi uppmuntrar alla att gå in och titta, skapa en profil och delta i diskussionen. Skapa gärna nya diskussionsgrupper om det är något som du anser saknas. Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för att vi inom Loomis kontinuerligt ska kunna förbättra vår verksamhet. Lillemor Odgren Kommunikatör

I Connections gäller, liksom i alla andra kommunikationskanaler internt och externt, att man respekterar varandra och kan stå för de inlägg man gör. Det går inte att vara anonym i nätverket. Den

Idag hittar du öppna grupper om Intranätet, produktionen, utveckling och nya idéer. Några som startat med detta verktyg är till exempel Loomis ambassadörer som diskuterar sitt arbete i en sluten grupp.

Kort instruktion: • Klicka på länken ”Connections” på Intranätets förstasida • Logga in med din vanliga nätverksinloggning • Din profil redigerar du under rubriken Profil • Under Gemenskaper hittar du grupper som du kan delta i • Slutna grupper blir man inbjuden till av gruppens ägare

Vad är Centrala arbetsmiljökommittén? Syftet med arbetsmiljökommittén är att skapa en bra kommunikation inom Loomis i Sverige när det gäller hantering av arbets miljöfrågor. Allt för att vi så snabbt och effektivt som möjligt kan förebygga och förbättra arbetsmiljön så att inte personalen drabbas av ohälsa och olyckor. En bra arbetsmiljö där alla trivs och kan utvecklas i sitt arbete stärker företaget och

Loomis people 3 • 2011

dess medarbetare. Den gemensamma inställningen är att frågor och problemställningar så långt det är möjligt ska besvaras respektive lösas där de uppkommer. Centrala arbetsmiljökommitténs (CAK) upplägg: Ansvarig för möten är personalchefen. Kommittén består sedan av personer från varje part. Varje part bestämmer representanter

själv medan Loomis utser ordförande och sekreterare. Protokoll upprättas vid varje möte och en mötesdeltagare från vardera parten justerar. De utsedda besitter skydd enligt arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Mer information om centrala arbetsmiljö kommitténs (CAK) arbete hittar du på intranätet.

Från Facket Till Transports medlemmar Gällande avtal löper ut 2012-03-31. Vi har därför påbörjat nya avtalsförhandlingar. Det nya avtalet kommer att börja gälla 2012-04-01. Mer information om det nya avtalet kommer när en överenskommelse har träffats.

Vi önskar alla våra medlemmar

God Jul och Gott Nytt År

Vilket fackförbund passar dig?

Olika fackförbund har olika profil och riktar sig i huvudsak till olika grupper av arbetstagare. På Loomis i Sverige är facket en naturlig del i företagets verksamhet där följande förbund är aktiva: Transportarbetarförbundet (Transport) För dig som är värdetransportör eller uppräkningspersonal. Unionen För dig som är tjänsteman. Ledarna För dig med en chefsbefattning.

SAM-ask Programmet SAM-ask använder vi för att rapportera arbetsskador, tillbud samt för att upptäckta brister och risker i vår arbetsmiljö. Det är varje medarbetares skyldighet enligt arbetsmiljölagen att rapportera händelser eller brister som upptäcks och om du inte gör det riskerar du att utsätta både dig själv och dina kollegor för onödiga risker. Alla chefer och skyddsombud har tillgång till ärenden som inrapporteras och de kan hjälpa till att svara på dina frågor och se status på ditt ärende. Information om hur du hittar systemet samt hur du gör för att rapportera hittar du under Våra system/SAMask på intranätet. Ärenden som rapporteras in i systemet hamnar hos utsedd mottagare som ansvarar för att hantera frågan. Vissa frågor kan denna person hantera omgående och

således avslutas ärendet. Andra ärenden är av sådan karaktär att de måste tas upp i den lokala arbetsmiljökommittén som är sammansatt av både arbetsgivarpart och arbetstagarpart. Ytterligare en instans finns för hantering av frågor som inte kan lösas lokalt, den centrala arbetsmiljökommittén (CAK). Fokus ska alltid ligga på att lösa ärendet så nära den lokala verksamheten som möjligt. Våra skyddsombud kan följa ärendet hela vägen och se vad som är åtgärdat. Det är också mycket viktigt att återkoppla till den person som har rapporterat ärendet. Om ansvarig person inte öppnar ett rap-

porterat ärende finns en eskaleringstrappa uppåt i organisationen så att ärenden aldrig faller mellan stolarna. SAM-ask uppdateras vid behov och har du synpunkter på systemet är du välkommen att framföra dem till din chef. Anette Albert HR-partner 3 • 2011 Loomis people

...VÄRDETRANSPORTÖREN PÅ LOOMIS Här kommer han som står fÖr de viktigaste leveranserna i juletid...

väktare

som efter ett långt arbetspass är på väg till kontorets...

Av:David Öqvist

...julbord

sillen fixad, men jag hittar visst ingen plats att sitta...

det finns en ledig plats bredvid mig.

EH... Ett julmirakel! Hej! alfred heter jag. ny på loomis.

trevligt att tr....

KLINNGG KLI NG KLI

man är ju ingen talare så jag ska fatta mig kort. Det har ju varit ett fint år resultatmässigt, och..

hoppla, jag har visst glÖmt var jag satt! men här var ju ledigt, precis som mitt tal och...

...fÖr att ...ett halvt julbord senare inte bli långrandig så vill jag bara avsluta med ett tack. tack!

tack! då kan jag äntligen besÖka damernas... ses snart!

...ett halvt julbord senare vad lustigt, har alla andra gått hem? nå väl alfred, som jag sa tidigare...

Nu är det tävlingsdags! Hur bra koll har du på december, julen och dess traditioner? Delta i Loomis julfrågesport och vinn förstapriset – ett presentkort från Live it, liveit.se.

Vad betyder advent?

1. Fjärdedel x. Fördel 2. Ankomst

Den 28 december är det Värnlösa barns dag, dagen som tidigare gick under namnet Menlösa barns dag. Vad betyder menlös?

1. Osynlig x. Oskyldig 2. Onödig

När de första julattiraljerna dyker upp i handeln i månadsskiftet oktober/ november – låt säga 1 november – hur många minuter återstår det då till julafton?

1. 48 888 x. 76 320 2. 101 224 Mejla dina svar till people@se.loomis.com senast den 8 januari 2012. Ange Tävling i ärendefältet och glöm inte skriva dina kontaktuppgifter. Förstapristagaren vinner ett presentkort från Live it, värde 600 kr. Andrapris är ett snyggt underställ från Craft och tredjepris två biobiljetter.

Varifrån kommer uttrycket julklapp?

1. Samtidigt med julgåvan delade givaren ut en klapp till mottagaren x. ”Julgåvor” – exempelvis grisfötter – delades ut genom att man klappade våldsamt på dörren, slängde upp densamma och kastade därefter in dyrgriparna 2. Från fornnordiskans ord för välsignelse

Vilken av följande ingredienser ingår inte i julkola?

1. Kanel x. Sirap 2. Smör

GRATTIS, ni vann tävlingen i Loomis People nr 2. 1:a pris Mats Palm, Linköping, ett presentkort från Live it. 2:a pris Helena Ringström Johansson, Örebro, ett par tofflor Shepherd 3:e pris Vivi-Anne Håkansson, Jönköping, två biobiljetter

• Vi besöker platskontoret i Göteborg • Möt två av ambassadörerna • Annonskampanj riktad till allmänheten • Årets medarbetare

Rätt svar i förra numrets tävling Fråga 1: X England, Skottland, Wales och Nordirland samt ett antal territorier Fråga 2: 1 Personalfrågor

I nästa nummer

Fråga 3: 2 Informationsteknik Fråga 4: 1 Katalonien Fråga 5: 2 Mats Wilander

• Ännu en del i Historien om Loomis På återseende!

3 • 2011 Loomis people

Avsändare Loomis Sverige Box 902 170 09 SOLNA

r! Hetsigt humö

Sverige Porto Betalt

Finns det några elaka tomtar här? Tomten, en glatt skrockande farbror som delar ut julklappar till snälla barn? Nej, knappast. Inte den gamla tomten i alla fall. Han var en sur och tvär gubbe, som rentav kunde vara mordisk. Läs Loomis Peoples tomtehistorik och lär dig mer om jultomten och de gamla tomtarna – de riktiga tomtarna.

Den som var snäll mot tomten och gav honom mat hade inget att frukta. Då kunde han sköta om gårdens djur och hjälpa till vid skördetider. Men ve den som betedde sig respektlöst mot tomten. Det finns gott om vittnesmål om tomtens humör från olika delar av Sverige. I Västmanland berättade man om smeden Håkan som i stället för att lämna tomtens gröt i fred glufsade Håkan i sig allt tills tallriken var tom. Sedan sket han i skålen. Tomten blev rasande, övermannade Håkan och lade honom på elden. Bara träskorna blev kvar av den tanklöse smeden.

Text: Mattias Danielsson

Källor: Vår svenska tomte (Ebbe Schön) och Den svenska Julboken (Jan-Öjvind Svahn).

eover k a m l Tota Få figurer har genomgått en så total makeover som den svenska tomten. Men hur gick det egentligen till när gårdstomten förvandlades från potentiellt livsfarlig surgubbe till fryntlig mysfarbror? Vår svenska jultomte har funnits i drygt hundra år. Tidigare delades julklapparna ut av julbocken. Förebilden till jultomten var det katolska helgonet Sankt Nikolaus (som du kan läsa mer om i kulan till höger). Konstnären Jenny Nyström gav tomten ett nytt utseende – och så var ”jultomten” uppfunnen: stor, tjock, rödblommig och glad. Inte alls lik den vresige lille tomten som aldrig skulle komma på tanken att ge bort gåvor.

Jultomten är turk

I Sverige säger man att jultomten är svensk. I Finland hävdar man bestämt att han bor i Rovaniemitrakten. Andra säger att han bor nära Nordpolen. Fel, fel, fel – tomten är turk! Nikolaus föddes i Patara i nuvarande Turkiet i slutet av 200-talet och blev sedermera katolsk biskop. Han var mycket givmild och delade med sig av sina pengar till fattiga, vilket långt senare bidrog till han blev helgonförklarad. Sankt Nikolaus är bland annat barnens skyddshelgon. Det var till Nikolaus minne som man delade ut gåvor den 6 december (på Nikolaus-dagen). Men i det protestantiska Sverige tyckte man att det var fel att dela ut presenter till minne av ett katolskt helgon och började i stället ge varandra gåvor vid jul, till minne av Jesu födelse.