Kriminalteknik, nr 1, 2022 by NFC, Polismyndigheten

№1 ↓ 2022 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten polisen.se

ASTRID HAR NÄSA FÖR SPÅR Porträtt av en BPU-hund

FORENSIK I FOKUS

Together for a Safer World – motto för internationell forensisk konferens

INSATS I ORD OCH SIFFROR

Resultat och lärdomar av insats Vilgot.

VAD JOBBAR DU MED GUNILLA? SAMARBETE NYCKEL I STOR UTREDNING Snö och kyla hör vintern till för kollegorna i region Nord. Lägg därtill långa avstånd och transport i väglöst land så blir utmaningarna tydligare för de som arbetar ute i fält. För kriminalteknikerna Carola Mickelsson och Urban Johansson är utmaningarna en del av tjusningen med jobbet.

Två män dömda till långa fängelsestraff.

ETT ANSIKTE TAR FORM

Följ med i arbetet med en ansiktsrekonstruktion.

UTMANINGAR I VINTERLAND

Innehåll

#1�2022 22.

4. Vill locka fler Polisen satsar på att stärka it-forensiken och har under våren deltagit i ett antal arbetsmarknadsdagar som arrangeras vid universitet och högskolor. 5. Notiser Notiser från vår forensiska omvärld. 6. Med näsa för spår Porträtt av Astrid – en labrador som arbetar med brottsplatsundersökning.

2. Kriminalteknik #1—2022

8. Utmanande årstid Vintermånaderna betyder utmaningar utöver det vanliga för kriminaltekniker som arbetar i polisregion Nord.

12. Grafik Insats Vilgot i siffror. 13. Så går arbetet vidare Fortsatt fokus på prioritering och uppföljning. 14. Omfattande utredning Åklagaren: ”NFC:s analyser var viktiga pusselbitar i utredningen”. 18. EAFS hålls i Sverige Forensisk konferens med tema ”Together for a Safer World”.

6. 30.

22. En konstnär i arbete Följ med en konstnär i arbetet med en ansiktsrekonstruktion. 30. Expert på intern logistik 31. Helena Trolläng Avdelningschefen berättar om vad som händer på polisens nationella forensiska centrum.

Kriminaltekniker i Nord. Läs mer om utmaningar i kyla och snö.

Redaktionen S O CI AL A MEDIER :

”Du b e Vad händer h för at t över inte v ara po i sociala jo b b a Och ” li i n ka nsk o m e är d P o li s m p olis e s medier u y J o h n n n d ig h e t e n d e r a s fr a m n” y och t id a k p å L in o ll e in o m någ ke d ga” sk r a av In a p it der pro r ev u n d e r o c h it- fo r e n s ik a s ko ll e g o p å a t t L in arb et us, r som chat t p å Te smar ade m kn a d s kn is k jo b b a a hög s ko la d a g e n L a r e d s t u d e n r ter m, de n v id L in kö n 1 5 fe p in g s u n ive b r u a r i, r s it e t .

Nummer ett ett vårtecken DU HAR NU årets första nummer av tidningen Kriminalteknik i din hand. Det om något är ett säkert vårtecken. BLAND ARTIKLARNA HITTAR du en text om den kommande stora europeiska forskningskonferensen, EAFS, som hålls i Stockholm i vår. Under konferensen kommer det senaste inom forensiken att dryftas. EN ANNAN ARTIKEL handlar om en ansiktsrekonstruktion. Artikeln publiceras även i vår systertidning Svensk polis och handlar om en konstnärs arbete att forma ett ansikte från ett kranium. Polisen vet inte vem den avlidne är och har därför, i anslutning till artikeln, gått ut med en efterlysning som vi hoppas ska leda till ett uppklarande.

Bilder från brottsplatsundersökning: Kriminaltekniker får verka i skilda miljöer i polisregion Stockholm. Från det fridfullaste skogsområde till de tätaste tunnelbanespåren (stora bilden).

Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

”Hjälpmedel kan vara avgörande vid en brottsplatsundersökning — här används en metalldetektor” (lilla bilden).

Monica Bergström, redaktör

@polisen_kriminalteknik_sthlm på Instagram

Det pågår ett omfattande arbete mot narkotika i samtliga polisområden i landet. @omradespolisenoster skriver på sitt Instagramkonto bland annat om ett kvällspass där man hittade portionsförpackad narkotika.

@nationelltforensisktcentrum

Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 6 000 ex. Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Monica Bergström monica.bergstrom@polisen.se

@polisen

Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Niclas Pettersson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Katarina Nestor. Layout: Jörgen Knutsson Omslagsbild: Foto: Urban Isberg Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras. Tryck: Exakta Print AB

ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.

3. Kriminalteknik #1—2022

I DET HÄR numret kan ni också läsa om de utmaningar snö och kyla kan ge för våra kriminaltekniker och om en omfattande utredning som hittills renderat i fällande tingsrättsdomar och nya utredningar.

Aktuellt

av Katarina Nestor

It-forensiker vill locka fler till yrket

ERICA HEDBERG är kollega med Johnny i Linköping och forensiker inom bildbiometri. Så här säger hon till den som kanske funderar på it-forensik och polisen som arbetsplats: – Sök! Det här är ett intressant och givande jobb där man är en viktig pusselbit i rättskedjan. Och du kommer till en väldigt spännande arbetsplats och får vara med och bidra i brottsutredningar. Det är vad som tilltalar mig.

”Vill du vara den som säkrar digitala spår som ingen annan ser? Sök som it-forensiker.”

4. Kriminalteknik #1—2022

Polisen satsar på att stärka it-forensiken. Det gör att it-forensiker på NFC gör gemensam sak med kollegor från it-avdelningen och deltar i några av vårens arbetsmarknadsdagar som arrangeras vid universitet och högskolor.

foto Katarina Nestor

Linus och Johnny under deltagandet i Larm – en arbetsmarknadsmässa för studenter på Linköpings tekniska högskola vid Linköpings universitet.

HÄR HOPPAS MAN få fler att upptäcka att man inte behöver vara polis för att jobba inom polisen och att det finns många spännande, utvecklande och samhällsviktiga uppgifter som väntar i Sveriges största myndighet. Framför allt vill man så klart locka fler att bli kollegor inom just it eller it-forensik. På arbetsmarknadsdagarna visar man upp sig i det myndighetsgemensamma kommunikationskonceptet ”En större uppgift” som används i alla sammanhang när det kommer till att attrahera och rekrytera till polisen.

FAKTA : Arbetsmarknadsdagarna som it-medarbetare och it-forensiker deltagit i under våren är:

”Det här är ett intressant och givande jobb där man är en viktig pusselbit i rättskedjan.” ERICA H ED B ERG

JOHNNY BENGTSSON arbetar som forensiker inom hårdvaruforensik på NFC. Under den digitala arbetsmarknadsdagen Larm i februari var han en av de som bemannade polisens monter och chattade med intresserade studenter från Linköpings tekniska högskola vid Linköpings universitet. Bland annat var ambitionen att locka intresserade till en handfull exjobb som hans sektion just nu söker studenter till. – Om teknisk problemlösning och utveckling är något som tilltalar dig, så tycker jag att vår arbetsplats absolut är en intressant kandidat, säger Johnny Bengtsson.

Larm — en arbetsmarknadsmässa för studenter på Linköpings tekniska högskola vid Linköpings universitet. Hölls i digital form den 15 februari. Medieteknikdagen — en arbetsmarknadsdag i Norrköping för medieteknikstudenter vid Linköpings universitet. Hölls den 3 mars. Charm — arbetsmarknadsdagar på Chalmers tekniska högskola, i Göteborg. Hölls den 5—6 april. Här kan du läsa mer om lediga jobb inom Polismyndigheten: https://polisen.se/itforensik https://polisen.se/jobb

Notiser — detta trots att de inte anklagas för själva hackningen. P OL IS MYN DIGH E T EN :

Stabilare forensisk förmåga

Enhetliga redovisningar Redovisningarna i forensiska undersökningsärenden håller på att få ett nytt, mer enhetligt och mottagaranpassat utseende. De får samma grundstruktur och samtliga kommer att benämnas sakkunnigutlåtande. En av förändringarna är att ändamål, resultat och slutsats nu kommer redan på första sidan. Detta har varit ett önskemål från beställare och mottagare. Införandet av de nya enhetliga redovisningarna sker successivt, samtidigt som äldre tas bort. I slutet av 2022, när hela förändringen är genomförd, kommer NFC att ha gått från ett hundratal till ett trettiotal mallar för att redovisa forensiska undersökningar. P OL ISMYNDIGHE T EN:

Flyttat webbinnehåll I januari stängde nfc.polisen. se och innehåll återfinns nu på polisen.se. Den avdelningsspecifika webbplatsen på internet har funnits parallellt

med polisen.se sedan Polismyndigheten bildades 2015. Nu återfinns relevant innehåll och funktionalitet på polisen.se. För polisanställda hänvisas till intranätet, Intrapolis, när det gäller kriminalteknik och forensik. UTB L IC K :

Greps efter stöld av kryptovaluta Två personer, en man och en kvinna, greps på Manhattan i början av februari misstänkta för att ha stulit kryptovaluta till ett värde av motsvarande 41 miljarder kronor. Stölden ska ha skett 2016, under en hackning av marknadsplatsen Bitfinex. Utredningen mot paret har varit omfattande och utredarna har spårat pengarna via tusentals transaktioner till över ett dussin konton, transaktioner som åklagaren anser att paret genomfört för att försöka dölja sitt brott. Dagens Industri skriver att rättsfallet ska avgöras i Washington och att paret, som bland annat gjort sig kända som tech-entreprenörer i USA framför allt i sociala medier, riskerar 20 års fängelse

P O L IS MUS EE T:

Spännande utställningar Du kommer till en brottsplats. Vad har hänt? Vilka spår finns? Och hur arbetar en kriminaltekniker? Hos Polismuseet står en brottsplats i centrum i utställningen ”Brottsspår”. Med hjälp av autentiska kriminalfall från nutid och under 1900-talet, beskriver utställningen olika metoder och tekniker som polisen använder. Du får bland mycket annat lära dig om hur polisen säkrar blodstänk, fingeravtryck, dna och skospår och du får veta hur dna-teknik hjälpte polisen att identifiera Anna Lindhs mördare. På polismuseet.se hittar du aktuella öppettider.

HAL L Å DÄR :

”Väsentligt snabbare svar” Jan Evensson, enhetschef på NFC, berättar vad polisregionerna, Noa och NFC kommit fram till i en genomlysning av hanteringen kring vapenrelaterade undersökningar vid skjutningar, som nyligen avslutats. — Hanteringen kring vapenrelaterade undersökningar vid skjutningar är en av flera angelägna pusselbitar för att stärka polisens gemensamma förmåga att bli än mer framgångsrika i att förhindra, avbryta och lagföra personer som begår de grövsta brotten. — Arbetsgruppen har tagit fram drygt 30 förslag som på olika sätt ska effektivisera processen från brottsplats till att NFC kan lämna svar, såväl förhandsbesked som sakkunnigutlåtanden. Det handlar om utvecklade metoder, utökade tekniska lösningar samt förmågeökning genom utbildning och nya kompetenser. Några förslag har redan genomförts, andra är på gång och några ska läggas fram för beslut. I styrgruppen är vi förvissade om att förändringarna efter genomlysningen kommer att ge en förhöjd förmåga som bidrar till väsentligt snabbare svar.

5. Kriminalteknik #1—2022

P OL ISMYNDIGHE T EN:

Den forensiska förmågan i Polismyndigheten behöver bli mer robust och hållbar över tid. Cheferna för Noa och NFC har därför beslutat att ett uppdrag ska genomföras under 2022. I stort handlar det om att den utredande och den forensiska verksamheten ska ta fram förslag på åtgärder som gör att Polismyndigheten kan komma ifrån den interna obalansen där den forensiska verksamheten inte förmår att producera och leverera forensiska undersökningar i samma takt och omfattning som utredningsverksamheten efterfrågar.

Porträtt

Hårstrån — en klar favorit Astrid är utbildad specialsökhund och gillar sitt jobb. Porträttet av Astrid är format efter en intervju med hennes hundförare och husse Jörgen Altervall.

6. Kriminalteknik #1—2022

RI A AT E ISM V E B rå n rst -Hå

undm in h g o c h va ll . A ll t id ja r är ä lt e r D et h J ö rgen A d rag ! p e f ö r a r ö r nya u p f re do

ASTRID ÄR EN labrador och jobbar som BPU-hund, vilket betyder att hon arbetar med brottsplatsundersökning. Hon är en av två BPU-hundar i polisregion Bergslagen är och utbildad på att hitta spår av blod, saliv, hår och mänsklig vittring på en brottsplats. Och hon klarar att hitta spår som är upp till 24 timmar gamla. – Jag gillar mitt jobb och har en ganska hög högstanivå i mitt arbete, men vissa dagar är jag mindre sugen på att arbeta. Min husse och hundförare, som heter Jörgen Altervall, tycker att jag är en personlighet. Hur går en utbildning av en BPU-hund till? – Grundträningen är densamma för alla oss som ska jobba som specialsökhundar inom polisen. Först och främst

måste vi vara lämpliga för jobbet och vilja leta efter saker. Till en början tränar vi, med hjälp av våra hundförare, in ett sökbeteende. Därefter får vi lära oss att markera saker vi hittar och när det sitter så får vi lära oss vilka preparat vi ska markera doften av. När vi kan allt detta så sätter vår husse eller matte ihop det till övningar som är jätteroliga. När vi bedöms vara redo så får vi ”köra upp” för en provledare tillsammans med vår hundförare. Det vi gör är ett prov som kvalitetssäkrar oss som specialsökhundar. Vi måste göra provet varje år. – Allt dressyr- och sökarbete bygger på lek och belöning. När vi gör rätt så får vi belöning i form av godis eller lek med till exempel bollar. Det är det rolig-

aste med att vara polishund. Du är en specialsökhund, vad har du lärt dig att söka efter? – Jag söker efter saliv, blod, hår eller mänsklig vittring på en brottsplats. Min favorit är hårstrån, de är lättast att hitta. Vilken utbildning har din hundförare och hur är han att jobba med? – Han är polis och har varit hundförare till andra hundar tidigare, i cirka 10 år. För att utbilda mig så var han också tvungen att gå på en grundkurs i specialsök. Han har även gjort lite annat polisarbete, till exempel varit på krim. Nu har vi jobbat ihop i 1,5 år. – Hans största utmaning är att säkra de spår som jag markerat. Han ser dem inte alltid, trots att jag är tydlig.

Ett exempel kan vara om jag markerar spott i gräs, saliven kan då ha runnit ner längs grässtrået och det kan vara svårt för honom att veta exakt var spåret ska säkras. Det är viktigt att han gör spårsäkringen rätt eftersom saliv kan ge en bra dna-profil. Vilka jobb kallas ni ut på? – Vi ska åka ut på alla grova brott. Vi var till exempel på plats efter en skottlossning i Stockholm nyligen och där kunde jag hitta fina salivspår som husse kunde säkra. Men vi åker på en del andra jobb också, inbrott till exempel. Jag tycker vi kan åka på de flesta brottsplatser. – Nej, nu måste vi avsluta intervjun för nu ringer de och vill att vi ska komma ut på ett villainbrott i Falun.

av Monica Bergström

Porträtt

foto Jörgen Altervall

7. Kriminalteknik #1—2022

FAKTA : Namn: Astrid. Ålder: 3 år. Hundföra re: Jörgen Altervall . Bäst på: Samarbe ta med Lokus, det är alltid roligt när de ringer!

Så funkar det

8. Kriminalteknik #1—2022

Spårsäkring i vinterland

— en utmaning i norr

Sverige är ett avlångt land med fina årstider. Årstiderna ger olika förutsättningar och utmaningar beroende på var i landet vi befinner oss. Vinter innebär månader med snö och kyla för kriminalteknikerna i Nord. Snö och kyla — i kombination med avstånd och ibland oländig terräng — är parametrar de måste ta med i sina beräkningar när de åker ut på jobb.

av Monica Bergström

grafik Jörgen Knutsson

foto Urban Isberg

Så funkar det

9. Kriminalteknik #1—2022

10. Kriminalteknik #1—2022

Så funkar det

T ELEFONEN RINGER och kriminalteknikerna i polisregion Nord kallas ut under sin beredskap. Den som svarar i jourtelefonen är Carola Mickelsson, en av de kriminaltekniker som är stationerade i Luleå. Under samtalet får Carola veta att det skett en grov misshandel utomhus med flera personer inblandade, fler än en person har skadats så att blodvite uppstått. Hon behövs till brottsplatsen, bland annat finns blodspår som behöver säkras. – Vi fick till oss att det här hade skett utomhus, på ett parkeringsområde där det var isunderlag. När jag kollade vädret visade det sig att det skulle bli både töväder och regn innan vi skulle ha en chans att komma fram. Vi skulle åka från Luleå och det skulle ta någon timme innan vi var framme, säger Carola Mickelsson.

SAGT OCH GJORT – polispatrullerna på brottsplatsen ombads täcka över det område som skulle undersökas och kriminalteknikerna påbörjade sin resa mot brottsplatsen. – Vi hade ungefär 15 mils framkörning och det tar den tid det tar. När vi kom fram hade patrullerna täckt över med det de hittat men du vet hur det är när det regnar på isigt underlag, vattnet rinner ovanpå isen. – Vi hittade röda spår i underlaget och då uppstod såklart frågan om det var blod och hur vi i så fall skulle säkra detta. Vid sådana här tillfällen går det inte alltid att använda en tops eller en steril kompress eftersom man kan riskera att suga upp en massa vatten och kanske blanda spår. Man riskerar också att blodet blir för utspätt. – Vi såg i alla fall några små röda spår nere i isen och en annan variant var ju att försöka pilla upp dem med hjälp av en skalpell – med risk för att spåren då skulle sprätta iväg, säger Carola Mickelsson. I det här fallet kunde spår säkras på platsen, de bedömdes vara av bra kvalitet och de skickades vidare för analys.

ATT OFTA HA lång framkörningstid till en plats som ska undersökas betyder att kriminalteknikerna är beroende av hjälp från de kollegor som kommer tidigt till en misstänkt brottsplats. Det kan vara polispatrullerna som får köpa presenning eller hitta till exempel kartong för att hjälpa till med att täcka ett område i väntan på att kriminalteknikerna ska komma fram till platsen. Hjälp kan också fås från lokala brottsplatsundersökare, Lokus, eller andra som kan hjälpa kriminalteknikerna med att fota upp en misstänkt brottsplats om det är dåligt väder på ingång. – Vi jobbar ofta både vidsynt och med stor fantasi, säger Urban Johansson, kriminaltekniker i polisregion Nord och stationerad i Umeå, och syftar på snön som många gånger uppfattas som ett problem. – Vi har ganska ofta ganska rätt mycket snö. Snön har olika beskaffenhet vilket innebär att den har olika egenskaper som kan vara utmanande för oss. Det kan såklart både töa så att snön försvinner och snöa mer så att spåren täcks över.

En annan utmaning är förstås om det finns spår på platser där snötäcket är djupt. Och även djup snö kan ha olika beskaffenhet och till exempel bara bestå av puder eller ha ett ”tak” av skare. – Vi kan ju, som ett exempel ha ett skospår som är mycket tydligt och bra, men som vi ser i botten av ett avtryck i djupsnö. Då har vi utmaningen att försöka säkra det här spåret kanske en halv till en meter ner. Då behöver vi vara väldigt kreativa, säger Urban Johansson. NÄR JOBBET UTE på brottsplats väl är genomfört och spår har säkrats med den metod som nu krävdes för detta så kommer nästa utmaning – nämligen transporten. Det gäller att spåren transporteras på rätt sätt och inte utsätts för onödiga påfrestningar eller risker för att bil förstörda. – Absolut. Vi måste tänka hela kedjan direkt. När jobbet kommer in till oss måste vi väga in framkörningstid, väderförhållanden, temperatur och transportmedel ut på jobb men också hem, säger Carola Mickelsson. När Urban eller Carola eller någon av deras kollegor i region Nord åker ut på jobb händer det ofta att de måste sova över. För så är det – som kriminaltekniker i Sveriges geografiskt största polisområde – kan man råka ut för utmaningar som inte går att påverka eller bemästra.

Skospår i snön har förstärkts med röd färgspray för det ska synas bättre.

Så funkar det – Vi kan ha mer än 40 mil ut på ett jobb och då blir det till att övernatta längs vägen, säger Urban Johansson. – Det är ofta bråttom att få oss ut till en brottsplats och vi kan till exempel bli utkörda med helikopter. Vårt arbete kan ta tid, oftast vet vi inte hur länge innan vi kommit fram, och det väntar inte helikoptern på. Då får vi lösa hemtransport själva och det innebär att de spår vi säkrat måste hanteras för att inte förstöras på något sätt.

FÖR ATT SÄKRA skospår i snö använder kriminalteknikerna olika tekniker för att få spåren att framträda så att de blir tillräckligt synliga för fotografering. Kontrastsprej och snöpulver är två av metoderna. Att strö ut torrgips eller att använda sefyrpensel och kolpulver är andra metoder. – Oavsett metod så har vi andra aspekter vi måste väga in och vi som arbetar med detta ute i fält måste vara kreativa. Att man har standardiserade metoder i

Ett blodspår har hittats i snön. Blodspåret säkras med hjälp av en skalpell ner i ett, för ändamålet, avsett rör.

labb-miljön det förstår jag, men ute i fält fungerar det inte alltid. Man måste vara öppen för fantasi och kreativitet i det här jobbet, säger Urban Johansson. – Sedan ska såklart allt vi gör in i protokoll. Hur spårsäkringen gått till måste dokumenteras noggrant, liksom eventuella avsteg från de rutiner vi normalt har att hålla oss till. Tidsaspekten måste självklart in i protokollet liksom vädret som alltid kan påverka – är det till exempel blida, blåst eller fukt i snön så kan spåren påverkas. YTTERLIGARE utmaningar som kollegorna i region Nord har att hantera är temperaturen som kan vara mycket utmanande. När det blir ner mot minus 30 grader eller kallare så är det svårt att transportera spår som ska skyddas från kyla. Ibland kan det också vara svårt att få den tekniska utrustningen att fungera. – Vi fick ett nytt vapentest som man konstaterade var utformat för att klara tuff miljö. När jag ställde frågan om man testat i sträng kyla, typ minus 30 grader, blev det alldeles tyst. Det hade man inte gjort, säger Urban Johansson. URB AN JO HAN S S O N

Både Urban och Carola gillar sina jobb. De har arbetat som kriminaltekniker i många år och har provat på de mest speciella förutsättningarna. En dag kan till exempel bestå av jobb i Sveg och i Korpilombolo, det är drygt 90 mil mellan orterna och skulle ta drygt 11 timmar att köra med bil – förutsatt att man inte stannar. UTMANINGARNA ÄR en del av tjusningen med jobbet. Det är Carola och Urban överens om. – Det finns utmaningar, helt klart, men det är ett fantastiskt roligt jobb. Vi måste ha fantasi och kreativitet i vårt arbete ute i fält – det är A och O, säger Urban Johansson. – Det är vårt jobb att säkra spår, på bästa sätt för stunden och med de medel och den utrustning vi har, säger Carola Mickelsson. n

”Det är vårt jobb att säkra spår, på bästa sätt för stunden och med de medel och den utrustning vi har.” CAROL A M IC KEL S S ON

11. Kriminalteknik #1—2022

TRANSPORT MED helikopter innebär också att kriminalteknikerna inte kan ta med sig all utrustning som kanske skulle vara önskvärd. Helikoptern har ett begränsat utrymme och det finns strikta bestämmelser om hur saker ska vara förpackade för att få åka med. Och från helikoptern ska de kanske transporteras vidare med skoter ut i fjällmiljö eller till någon ensligt belägen plats – med hela den medhavda utrustningen i knät eller på ryggen. – Det är många gånger man tänkt att hur sjutton ska jag ta mig hem härifrån, säger Carola Mickelsson och berättar om ett tillfälle när hon och en kollega blev skjutsade ut på fjället med helikopter. En man hade vådaskjutits i ett område i Västerbottensfjällen och kriminaltekniker beordrades till platsen för att säkra spår. – Vi blev skjutsade dit och när vi kom fram sa piloten att vi hade en timme på oss för vårt jobb, sedan skulle helikoptern vara tvungen att åka vidare. Den gången blev vi nedsatta vid en stugby med vår utrustning och så fick vi ta oss därifrån själva, berättar Carola. – Jag måste säga att folk är otroligt hjälpsamma. Det har hänt att vi fått låna bil eller annat transportmedel av lokalbefolkningen. Det är helt fantastiskt och ovärderligt för oss i många situationer. Nu är det förstås inte alltid snö är ett problem eller en utmaning för polisen – ibland är snö det bästa av underlag. – Jag var på plats efter ett rån i en liten butik och det var nysnö på platsen. Snön var till stor hjälp eftersom vi ”bara” behövde följa spåren i snön, berättar Urban Johansson.

Grafik

av Monica Bergström

grafik Jörgen Knutsson

Insats Vilgot i siffror

Arbetet med insats Vilgot har varit intensivt. Här är ett axplock av insatsens effekter — presenterat i siffror och i ord.

Under perioden har 1 780 ärenden som fallit in i urvalet för ”Vilgot-ärenden” avslutats. • I 58 % av dessa ärenden har NFC utfört 1–2 undersökningar. • I 3 % av dessa ärenden har det krävts 16 undersökningar eller fler. Vanligast, 46 %, har varit att 1–5 material, alltså gods eller spår, skickats in för undersökning. I 1 % av de avslutade ärendena har NFC hanterat fler än 100 material.

E XP ERT EN :

Insats Vilgot har pågått i drygt 10 månader — mellan den 15 februari och den 31 december 2021.

Bra resultat av insats Vilgot

12. Kriminalteknik #1—2022

Anna Stenfeldt Hennings, insatschef för insats Vilgot. Insats Vilgot har avslutats. Hur har arbetet gått? — Vi har fått ett otroligt bra resultat av vårt arbete. Vi satte två högt ställda mål — att sänka ärendebalansen och att korta handläggningstiden för ett urval av ärenden — och vi har klarat dem båda. Det är ett helt fantastiskt resultat och vi har jobbat hårt tillsammans för att nå det. Vi satte mycket tuffa mål, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Antal avslutade ärenden och handläggningstider enligt tabellen nedan avser ärenden som inkommit från 1 mars och avslutats fram till och med 31 december 2021. 1 mar-31 dec 2021 Avslutade Vilgotärenden

Mål

1 780

Handläggningstid dagar (median)

Handläggningstid dagar (medel)

Insatsens syfte har varit att korta handläggningstiderna för forensiska undersökningar kopplade till grova brott där personer sitter frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden inom insatsen, som kommit in 1 mars — 31 december, har halverats. Under insatsen har även den totala ärendebalansen på NFC minskat till 5 243 ärenden, vilket är 100 ärenden från insatsens mål att halvera den totala ärendebalansen.

Hur kommer arbetet att fortsätta på NFC nu? — Vi kommer att ta med allt det positiva från Vilgot i vårt fortsatta arbete framåt. Vi kommer att fortsätta att ha operativt fokus på ärenden men vi kommer inte att göra ett urval på samma sätt som under insatsen. Vi kommer, tillsammans med Åklagarmyndigheten och den övriga utredningssidan inom polisen, att fortsätta arbeta med en tydlig prioriteringsordning, säger Anna Stenfeldt Hennings.

av Monica Bergström

Aktuellt

foto Lars Hedelin

Fortsatt fokus på prioriteringar Insats Vilgot blev lyckad. Högt uppsatta mål har nåtts och ett arbete har påbörjats för att ta vara på de erfarenheter som gjorts under insatsen. MOT BAKGRUND AV ökande belastning på avdelningen och ökande handläggningstider för forensiska undersökningar togs förra våren beslut om att inleda insats Vilgot. Ett av målen med insatsen var att halvera handläggningstiderna för vissa grova brott, de som kom att kallas ”Vilgot-ärenden”. Ett annat mål var att minska den totala ärendebalansen på NFC. Två av nyckelorden i insatsen har varit prioritering

och uppföljning. Insatsen har präglats av en god samverkan med flera aktörer, bland annat nationella operativa avdelningen (Noa) och alla polisregioner, gällande både prioriteringar och att gå igenom öppna ärenden för att kunna stänga eller begränsa ärenden som inte längre är aktuella att arbeta med. NFC har även arbetat med att styra om vissa undersökningar mellan de olika

driftställena ute i landet för att uppnå ett jämnare ärendeflöde. Förändringar har även skett när det gäller bedömning av vilket material som ska skickas till NFC i Linköping för undersökning och vilket material som direkt ska skickas till ett annat driftställe för undersökning. I DEN RAPPORT som togs fram i samband med insatsens avslut finns en handlingsplan för hur såväl arbetsformer som resultat från den särskilda insatsen ska kunna överföras till den ordinarie linjeverksamheten. Man kommer, till exempel, att arbeta med täta uppföljningar av verksam-

heten och kontinuerligt arbeta för att, på olika sätt, förbättra och förenkla vissa processer. AVDELNINGEN kommer även att fortsätta att ha ett operativt fokus på, och prioritera, grova brott, ärenden med frihetsberövade samt ärenden där unga är involverade men man kommer inte att göra ett urval på samma sätt som under insats Vilgot. Däremot kommer NFC tillsammans med både Åklagarmyndigheten och den övriga utredningsverksamheten inom Polismyndigheten att arbeta för en tydlig prioriteringsordning för ärenden. Generellt kan sägas att den typen av ärenden som hanterades inom insats Vilgot kännetecknas av relativt många material av olika karaktär som skickas in till NFC för undersökning. Det är inte heller ovanligt att ärendet kompletteras vid flera tillfällen vilket är helt naturligt kopplat till dessa brottskategorier, samtidigt som det påverkar möjligheten att ytterligare sänka handläggningstiden.

13. Kriminalteknik #1—2022

Insats Vilgot bestod av två högt ställda mål — att sänka ärendebalansen och att korta handläggningstiden för ett urval av ärenden — och båda målen uppfylldes. Det goda arbetet som påbörjats och gjorts under insatsens gång kommer att fortsätta på olika sätt.

14. Kriminalteknik #1—2022

Fallet

TVÅ MÄN DÖMDA FÖR GROVA BROTT MOT BARN

av Dennis Johansson Strömberg

grafik Jörgen Knutsson

foto Polisen

Fallet

Över en miljon filer innehållande dokumenterade sexuella övergrepp på barn.

Mer än 135 000 filmer med en sammanlagd speltid på över 1 000 timmar.

Det var ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till att två män dömdes till totalt över 20 års fängelse för grova sexualbrott mot barn. Utredningen präglas av samarbete mellan olika aktörer inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

15. Kriminalteknik #1—2022

Under utredningen har ett stort antal datorer, mobiltelefoner och hårddiskar gåtts igenom och ett omfattande digitalt övergreppsmaterial har säkrats.

16. Kriminalteknik #1—2022

Fallet

DEN 8 DECEMBER 2021 dömdes två män till fängelsestraff för bland annat grov våldtäkt mot barn och grovt barnpornografibrott. En 38-årig man dömdes till fängelse i elva år och sex månader och en 35-årig man dömdes till fängelse i tio år och sex månader. – Jag är väldigt nöjd över hur vi bedrev utredningen. I ärendet finns flera framgångsfaktorer och en av dessa är det täta samarbete vi har haft mellan olika grupper, säger Emelie Källfelt, senior åklagare vid Rio Stockholm, som ledde förundersökningen i ärendet. Rio är en förkortning för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Innan åtal väcktes genomfördes ett mycket omfattande polisarbete. Flera olika enheter och avdelningar inom Polismyndigheten, med olika specialkompetens, har varit involverade i ärendet. DELAR AV BEVISNINGEN har handlat om resultat från it-forensiska undersökningar. Under utredningen har ett stort antal datorer, mobiltelefoner och hårddiskar gåtts igenom och ett omfattande digitalt övergreppsmaterial har säkrats. Kriminaltekniska undersökningar har utförts på en rad olika platser, bland annat med hjälp av kriminalsökhund, och spår som säkrats har analyserats hos nationellt forensiskt centrum (NFC), något som haft en stor roll i utredningens gång enligt åklagaren: – NFC:s analyser var en viktig pusselbit i utredningen och kompletterade den muntliga och digitala bevisningen. Fynd av till exempel dna eller sperma på olika platser och föremål gav stöd åt målsägandenas berättelser och stärkte därmed tillförlitligheten av deras uppgifter om vad som hänt, säger Emelie Källfelt. Delar av bevisningen i målet kommer från infiltrationsåtgärder som polisen riktat mot 35-åringen på den anonyma delen av internet, det så kallade Darknet, och genom möten med en polisinfiltratör. Utredningsåtgärderna ledde till att även den 38-årige mannen och målsägandena kunde identifieras.

De båda männen greps den 7 augusti 2020, efter en koordinerad insats i de bådas hemstäder. Innan och efter att männen greps har ett stort och tidskrävande utredningsarbete genomförts. BLAND ANNAT HAR speciellt utsedda underrättelsehandläggare som arbetar med den här typen av brott vid nationellt it-brottscentrum, SC3, varit involverade i ärendet. – Vi har arbetat med metoder som inte är frekvent förekommande i denna brottskategori, säger Karolina Åhman, underrättelsehandläggare på SC3 – Syftet med vår specifika arbetsuppgift är att upptäcka, förebygga och förhindra den här typen av brottslighet. Vi har varit med i det initiala skedet och har varit med under ärendets långa gång, säger Karolina Åhman. När en av de nu dömda männen återkom från en resa till Thailand stoppades han i tullen. Detta ledde till att en förundersökning inleddes, som resulterade i ett gripande i ett senare skede. – Insatsen riktades i första hand mot 35-åringen som misstänktes för grovt barnpornografibrott genom att ha en administrativ roll på forum som delar dokumenterade sexuella övergrepp mot

barn. Genom infiltration och hemliga tvångsmedel framkommer efterhand uppgifter om att mannen kan ha träffat 38-åringen och att de begått sexuella övergrepp mot 38-åringens barn varpå insatsen riktas mot att identifiera och lagföra inblandade och förhindra nya övergrepp. Genom att samköra uppgifter från infiltrationen med analyser från beslagtagna datorer lyckas vi till slut identifiera mannen, säger Carl-Johan Ekenblom, ISÖB-gruppen i polisregion Öst. ISÖB är en förkortning för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. ISÖB-gruppen hade tidigare arbetat med en omfattande utredning där de nu gripna männen figurerat. – Redan 2019 gjordes det första tillslaget i ett äldre ärende mot 35-åringen men då var mycket av mannens lagringsmedia krypterad. För att komma framåt i ärendet påbörjades arbete med särskild internetinhämtning vilket visade sig vara framgångsrikt, säger Carl-Johan Ekenblom. I SAMBAND MED tillslagen beslagtogs ett flertal datorer och vid en husrannsakan hittades ett mycket omfattande övergreppsmaterial – över en miljon filer innehållande dokumenterade sexuella övergrepp på barn, varav mer än 135 000

Delar av bevisningen har handlar om resultat från it-forensiska undersökningar.

Fallet filmer med en sammanlagd speltid på över 1 000 timmar Åklagaren Emelie Källfelt ser tillbaka på ett stort och omfattande utredningsarbete som renderade i fällande domar i tingsrätten. – Detta är ett it-tungt ärende. Det är komplexa detaljer i denna utredning. Vi pratar bland annat om internetforum på Darknet där mycket av kommunikationen tog plats och det är även där dokumentationen till stor del fanns, säger Emelie Källfelt. – De båda misstänkta männen är kunniga inom it, och en av dem har extremt hög it-kompetens. It-forensikerna hade en central roll när det kom till att hitta och analysera materialet som i vissa fall var krypterat. För att förstå brottsupplägget och omfånget var it-forensikerna behjälpliga, säger Emelie Källfelt. – I det här ärendet har vi testat nya metoder och vi har tänkt utanför boxen, vilket känns väldigt inspirerande. I ärendet har det arbetats med metoder som inte är frekvent förekommande i denna brottskategori. Det handlar bland annat om infiltrationsdelen, men vi har även arbetat på andra sätt som jag inte kan gå in på då det rör metoder och taktik. I OCH MED att kriminaliteten tar nya former och nyttjar nya tekniska förutsättningar gäller det att Polismyndigheten följer med i utvecklingen, enligt Karolina Åhman: – Det gäller att vi inom Polismyndigheten håller oss uppdaterade gällande tekniken och metoderna som finns och det utvecklas hela tiden. Vi arbetar för att hitta nya sätt för att utveckla våra arbetssätt för att bemöta och komma åt brottsligheten på det mest effektiva sättet. Åklagaren Emelie Källfelt: – Det var mycket material att gå igenom och det handlade hela tiden om att göra avvägningar och prioriteringar. Där har samarbetet mellan granskarna, utredarna, it-forensikerna och mig varit viktigt. Det har varit viktigt för oss att ha avstämningar med varandra där jag förklarat vad vi letar efter och vad som skulle prioriteras. Det har varit en enorm mängd material i detta ärende, säger hon. KRIMINALTEKNIKER och forensiker har i högsta grad varit involverade i utredningen. Inte minst för att söka efter fysiska spår och analysera dem. Bland annat har ett antal dna-analyser utförts efter att kriminaltekniker säkrat spår på olika misstänkta brottsplatser. – NFC var involverade i utredningen när det handlade om andra forensiska utredningsåtgärder, exempelvis när det

kom till analys av beslagtagna kläder och andra föremål. Vi hade hela tiden en dialog med NFC-personalen för att prioritera rätt beslag som skulle analyseras, säger Emelie Källfelt. Under utredningen har polisen gått igenom en stor mängd material och kunnat identifiera fler gärningsmän och fler utsatta barn i andra delar av landet. I vissa fall har både tingsrätts- och hovrättsdom redan fallit mot misstänkta gärningspersoner som identifierades i utredningen. Domen från Eskilstuna tingsrätt har överklagats till hovrätten. n

” Genom att samköra uppgifter från infiltrationen med analyser från beslagtagna datorer lyckas vi till slut identifiera mannen.” CARL - JO HAN EKENBLOM

17. Kr iminal teknik #1—202 2

UTREDNINGSENHETEN på nationella operativa avdelningen (Noa) har biträtt polisregion Öst som är de som i huvudsak har lett utredningsarbetet och genomfört analysarbetet av allt material. – Samverkan med Noa och Åklagarmyndigheten har varit av stor vikt för att vi ska nå framgång i ärendet. Det fortsatta utredningsarbetet har också lett till att ytterligare misstänkta gärningsmän har identifierats och att ytterligare barn har identifierats. Det innebär att ytterligare övergrepp har kunnat förhindras, säger Carl-Johan Ekenblom. Ekenblom fortsätter: – Många enheter inom polisen har på olika sätt varit inblandade i ärendet så som särskild internetinhämtning och underrättelsehandläggarna på SC3, sektionen för särskilda insatser (SSI), HTM-gruppen (hemliga tvångsmedel), flera olika span-grupper samt nationella insatsstyrkan vid tillslaget. Allt det material vi gemensamt samlat in har gjort att vi haft en bra utredningsgrund under den tid som ISÖB region Öst utrett ärendet. Under utredningen har NFC och de som arbetar med it-forensik varit viktiga. Detta är ett ärende som har berört många inblandade och det har inte varit svårt att hitta motivation till att jobba vidare, säger Ekenblom. Karolina Åhman, underrättelsehandläggare på SC3, menar att ärendet visat på den breda kompetens som finns inom Polismyndigheten. – Jag tycker att det här ärendet visar på polisens förmåga och uthållighet när det kommer till denna typ av ärenden. Sen ska man inte glömma att varje ärende genererar en produkt av restmaterial, så bearbetning av överskottsmaterialet pågår i nya utredningar.

Ett stort antal hårddiskar har gåtts igenom och ett omfattande digitalt övergreppsmaterial har säkrats.

Aktuellt

Sverige värd för internationell forensisk konferens

18. Kriminalteknik #1—2022

”Att dela kunskap och information med varandra är nödvändigt för att vi ska kunna förbättra vår forensiska verksamhet och rusta oss för framtiden.”

FRÅN DEN 30 maj till och med den 3 juni 2022 kommer Polismyndigheten, genom NFC, att vara värd för en internationell forensisk konferens som kommer att hållas i Stockholm. Mellan 800 och 1 000 personer förväntas delta. European Academy of Forensic Sciences (EAFS) är en konferens som anordnas vart tredje år. Bakom konferensen står den europeiska organisationen ENFSI – European Network of Forensic Science Institutes – som har över 70 medlemslaboratorier i 39 länder, däribland Sverige. – Syftet med den återkommande konferensen är att stimulera utvecklingen av forensiken i Europa genom att skapa ett forum för utbyte av kunskap och erfarenheter, säger Christina Bertler Edlund, ordförande för EAFS organisa-

”Att hålla en god kvalitet blir den gemensamma utgångspunkten för att fastställa kompetensnivån.” C H RIST I NA B ERTL ER ED LUN D

tionskommitté, styrelseledamot i ENFSI:s styrelse och ansvarig för NFC:s internationella frågor. – EAFS är en vetenskaplig konferens där aktuella ämnesområden lyfts fram och diskuteras. – Att dela kunskap och information med varandra är nödvändigt för att vi ska kunna förbättra vår forensiska verksamhet och rusta oss för fram-

tiden, säger Helena Trolläng, avdelningschef för NFC. TOGETHER FOR A SAFER WORLD Sverige har varit medlem i ENFSI sedan organisationen officiellt startade 1995. I takt med att brottsligheten blivit alltmer geografiskt gränsöverskridande och teknikutvecklingen accelererar har behovet av samverkan blivit allt viktigare och värdefullare. ”Together for a Safer World” är mottot som konferensen har antagit, vilket belyser vikten av samarbete för att klara framtida förväntningar och krav på den forensiska verksamheten. ENFSI har en mycket viktig roll för att tillgodose detta. Christina Bertler Edlund förklarar: – En grundläggande förutsättning för att kunna bli medlem i ENFSI är att labora-

torierna antingen redan är ackrediterade enligt ISO 17025, alternativt bedriver ett aktivt och planerat arbete för att kunna bli det. Dessutom behöver minst 50 procent av ämnesområdena som representeras av de olika expertarbetsgrupperna täckas in av laboratoriets verksamhet. – Att hålla en god kvalitet blir den gemensamma utgångspunkten för att fastställa kompetensnivån för kollektivet, ta fram Best Practice inom enskilda ämnesområden som exempelvis dna eller fingeravtryck, stötta utveckling och forskningsprojekt och erbjuda kompetensutvärdering i form av färdighetsprover/kvalitetstester. ENFSI:S 17 expertarbetsgrupper och två fasta kommittéer arbetar med att hålla medlemmarna i organisationen uppdaterade ifråga om utveckling och nyheter inom respektive ämnesområde. – Vi är mycket nöjda med innehållet och planeringen av konferensen så här långt. Nu hoppas vi på att få många deltagare till konferensen som ska känna att de tar med sig såväl nya kunskaper som nya kontakter när konferensen är slut. Och en positiv bild av Polismyndighetens verksamhet med intresse för fortsatt samarbete i framtiden, säger Helena Trolläng.

”Vi är mycket nöjda med innehållet och planeringen av konferensen så här långt.” H EL ENA T ROLL ÄNG

av Ann-Louise Flisbäck

Aktuellt

grafik Jörgen Knutsson

Fakta om ENFSI och EAFS EAFS European Academy of Forensic Sciences (EAFS) är en ENFSI-konferens som anordnas vart tredje år i något av medlemsländerna. År 2021 skulle konferensen ha hållits i Sverige, men på grund av pandemin har konferensen flyttats fram till år 2022. EAFS 2022 är den nionde konferensen i ordningen. Den åttonde konferensen hölls i Lyon, Frankrike.

European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI) konstituerades formellt som organisation 1995, och Sverige har varit en aktiv medlem sedan starten. Syftet med ENFSI:s verksamhet är att dela kunskaper, utbyta erfarenheter och träffa ömsesidiga överenskommelser inom det forensiska området. ENFSI har idag 73 medlemsorganisationer från 39 länder. Christina Bertler Edlund, Polismyndigheten, är ledamot i ENFSI:s styrelse.

19. Kriminalteknik #1—2022

Sverige har representanter i alla arbetsgrupper utom Road Accident Analysis och är begränsat aktiva i Animal, Plant and Soil Traces. ENFSI är erkänd som forensisk nätverksorganisation av Law Enforcement Working Party (LEWP). Information om ENFSI finns på deras webbplats: www.enfsi.eu.

ENFSI:s arbete bedrivs i huvudsak inom genom 17 expertarbetsgrupper som finns för olika forensiska discipliner och de båda fasta kommittéerna för kvalitet och kompetens, samt för forskning och utveckling. Arbetsgrupperna är: • • • • • • • • •

Animal, Plant and Soil Traces Digital Imaging DNA Documents Drugs Explosives Fingerprint Firearms/GSR Fire and Explosions Investigation

• • • • • • • •

Forensic Information Technology Forensic Speech and Audio Analysis Handwriting Marks Paint & Glass Road Accident Analysis Scene of Crime Textile and Hair

INFORMATION OM EAFS 2022 finns på konferensens webbplats www.eafs2022.eu och på konferensens LinkedIn-konto https:// www.linkedin.com/company/eafs-2022/

Aktuellt

20. Kriminalteknik #1—2022

De presenterar sitt arbete på EAFS 2022

HALL Å DÄR!

HAL L Å DÄR !

Emil Hjalmarson, ordförande för EAFS 2022:s vetenskapliga kommitté och forskningsledare på NFC

Niclas Appleby, huvudtalare på EAFS 2022 och förste forensiker på NFC:s informationstekniksektion

”vår utgångpunkt för det vetenskapliga programmet har varit att täcka in alla delar av det forensiska spektrumet som omfattas av ENFSI:s verksamhetsområden.”

”Jag kommer att berätta om de lärdomar som vi har dragit i samband med framtagandet av en metod där vi använder artificiell intelligens, AI, inom automatisk bildanalys.”

Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker, vid forensiska sektionen i polisregion Bergslagen, tillika rättstandläkare och doktorand

Simon Dunne, medlem i EAFS:s vetenskapliga kommitté och specialist på droganalyssektionen, NFC

Hur har ni arbetat fram det vetenskapliga programmet för EAFS 2022? — Eftersom det är organisationen ENFSI – European Network of Forensic Science Institutes — som står bakom konferensen EAFS 2022 så har vår utgångspunkt för det vetenskapliga programmet varit att täcka in alla delar av det forensiska spektrumet som omfattas av ENFSI:s verksamhetsområden, som exempelvis handstils-, brottsplatsoch forensiska it-undersökningar. Detta har också avspeglats i sammansättningen av den vetenskapliga kommittén där det har varit viktigt att ha en bred representation av kompetenser med medlemmar som har en hög kunskapsnivå inom sina respektive forensiska discipliner. — Några av skillnaderna vid EAFS 2022 jämfört med tidigare EAFS-konferenser är ett utökat fokus kring europeisk samverkan inom det forensiska området gällande exempelvis forskning, innovation och utveckling. Vi lyfter vidare de etiska aspekterna kopplade till forensik, något som har blivit allt viktigare, särskilt i samband med våra förmågor att exempelvis behandla persondata eller extrahera och använda biometrisk information.

Vad kommer ditt anförande på EAFS-konferensen att handla om? — Jag kommer att berätta om de lärdomar som vi har dragit i samband med framtagandet av en metod där vi använder artificiell intelligens, AI, inom automatisk bildanalys. Metoden använder ett verktyg där man med hjälp av AI-logaritmer kan extrahera efterfrågad information från stora datamängder som utgörs av övervakningsfilmer. Metoden har använts av NFC och polisregion Stockholm under cirka ett år och var dessförinnan i pilotdrift under ytterligare ett år. Idag finns metoden även implementerad i polisregionerna Syd och Väst. — Våra erfarenheter från framtagandet av verktyg och metod visar att den effektiviserar såväl enskilda arbetsprocesser som hela arbetsflöden. Under arbetets gång när vi utvecklade metoden har vi dragit en hel del lärdomar som att beakta integritets- och juridiska perspektiv, bygga upp generell kunskap om AI inom myndigheten, låta metoden och enskilda algoritmer testas och valideras samt att ta fram utbildningar i verktyget för polisens utredare.

”I en delstudie har jag undersökt dödligt våld mot barn i åldern 0–14 år som inträffat under de senaste 20 åren.” Du kommer att presentera ditt doktorandarbete på EAFS 2022, kan du berätta vad det handlar om? — Doktorandprojektet är knutet till Karolinska Institutet och sker under handledning av bland annat forskare vid polisen och rättsläkare vid Rättsmedicinalverket. I en delstudie har jag undersökt dödligt våld mot barn i åldern 0—14 år som inträffat under de senaste 20 åren, främst utifrån ett kriminaltekniskt perspektiv. Brottsrubriceringarna kan vara mord, dråp, grov misshandel och vållande till annans död. Den insamlade forensiska informationen består bland annat av vilka spår som har säkrats på brottsplatserna, rättsmedicinsk information som exempelvis dödsorsaker, hur våldet har utövats, tecken på föregående våld och hur kroppen har hanterats efter gärningen. — Vi har i dagsläget inte någon särskild metodik vad gäller utredning/handläggning av dödligt våld mot barn, utan de handläggs på samma sätt som för vuxna, trots att förutsättningarna — exempelvis motivbilden — många gånger skiljer sig åt. Mitt arbete kan vara en början till att ta fram en metodik som kan tillämpas när barn är offer för dödligt våld. En ökad förståelse för fallen kan också bidra till en minskad risk för mörkertal.

”Droganalyssektionen har utvecklat ett verktyg som kommer att bli ett viktigt komplement till NFC:s jämförelseundersökningar av narkotika.” Vad kommer du att presentera på EAFS 2022? — Med allt vassare datorer och analysinstrument är det lätt att samla enorma mängder information om innehållet i beslagtagen narkotika. Genom att sortera, processa och analysera kemiska data kan man skapa ett mervärde från existerande analyser som både förstärker vetenskapliga grunder och bredden för forensiska bedömningar utan att fördröja handläggningstider. Droganalyssektionen har utvecklat ett verktyg som kommer att bli ett viktigt komplement till NFC:s jämförelseundersökningar av narkotika. Visuell bedömning av komplexa kemiska profiler bestående av hundratals föroreningar, biprodukter med mera som är både svåra att kvantifiera och tidskrävande att dokumentera. Verktyget beräknar likheter och skillnader mellan referenstoppar i kemiska profiler för omstridda material. På mindre än en minut kan över 100 parvisa jämförelser genomföras och dokumenteras. Detta öppnar också upp möjligheter för att lämna drogrelaterade spaningsuppslag till polisen som kan bidra till att ta förundersökningarna vidare.

av Ann-Louise Flisbäck

Aktuellt

foto Polisen

” Polismyndigheten kommer, genom NFC, att vara värd för den stora internationella forensiska konferensen European Academy of Forensic Science (EAFS). Här är ett axplock av det forskningsoch utvecklingsarbete som medarbetare på NFC och polisens forensiska sektioner kommer att presentera på konferensen.”

HAL L Å DÄR !

Martina Nilsson, strategisk forensisk koordinator vid forensisk sektion, utredningsenheten, polisregion Stockholm

Siri Aili Fagerholm, föredragshållare vid EAFS och forensiker vid biologisektionen, NFC

Jonas Malmborg, medlem i EAFS 2022:s vetenskapliga kommitté och forensiker på kemi- och tekniksektionen, NFC

”Vi har genomfört ett projekt under tre år där vi har undersökt och utvärderat hur man arbetar med sexualbrottsutredningar i Stockholm.” Du kommer att hålla en presentation inom ämnesområdet forensiskt ledarskap, vad kommer du att berätta om? — Vi har genomfört ett projekt under tre år där vi har undersökt och utvärderat hur man arbetar med sexualbrottsutredningar i Stockholm. Syftet har varit att ta fram åtgärder för att göra utredningarna mer robusta med tyngdpunkt på de forensiska delarna. Trots ett stort mörkertal anmäls cirka 1 500 våldtäkter och våldtäktsförsök i Stockholm under ett år. Uppskattningsvis 10 procent av dessa går vidare till åtal. I projektet utvärderade vi olika utredningsinsatser som exempelvis kontakt med forensiker, beställning av kriminalteknisk undersökning och hantering av spårsäkringssats efter sexualbrott. Vår slutsats var att det finns potential att förbättra brottsutredningarna genom att genomföra fler forensiska åtgärder, speciellt när det handlar om särskilt utsatta brottsoffer från brott i nära relationer.

”Jag kommer att prata om arbetet med att introducera dna-baserad släktforskning som metod i Polismyndighetens verktygslåda.” Du kommer att både hålla föredrag och presentera en poster inom dna-området på EAFS – vad kommer dessa att handla om? — Mitt föredrag handlar om det arbete som vi utförde i samband med utredningen av dubbelmordet i Linköping, där en misstänkt gärningsman kunde hittas med hjälp av dna-baserad släktforskning — så kallad investigative genetic genealogy. Dubbelmordet var det första kriminalfallet i Sverige och Europa som kunde lösas med hjälp av dna-baserad släktforskning. Metoden har sedan dess också använts i en pågående brottsutredning för att bland annat kunna identifiera mänskliga kvarlevor. Jag kommer att prata om arbetet med att introducera dna-baserad släktforskning som metod i Polismyndighetens verktygslåda, inklusive de juridiska förutsättningarna för detta. — Den poster som jag presenterar handlar om dna-baserade utseende- och ursprungsanalyser.

”Jag kommer att presentera hur en metod för att identifiera oljespill kan användas inom andra forensiska applikationer.” Du kommer att hålla en muntlig presentation på EAFS 2022, vad kommer den att handla om? — Jag kommer att presentera hur en metod för att identifiera oljespill kan användas inom andra forensiska applikationer. Metoden har funnits och utvecklats sedan 1999, och NFC (dåvarande SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium) har hela tiden varit med i det arbetet. Idag används metoden av cirka 30 olika laboratorier i världen, men dessa är universitet, militära laboratorier eller forskningsinstitut som arbetar med oljeutsläpp till havs och ingen annan forensisk verksamhet. — Jag vill marknadsföra den här välutvecklade metoden också inom den forensiska världen. Med hjälp av metoden kan man ju till exempel även identifiera olja som inte ligger på en havsyta, utan kanske anträffats vid bränslestölder eller i mark, åar och sjöar (miljöbrott). Metoden kan också användas för att identifiera olja från glidmedel som använts vid sexualbrott eller knyta vapenolja till ett vapenbeslag.

21. Kriminalteknik #1—2022

HALL Å DÄR!

22. Kriminalteknik #1—2022

Reportage

DEN OKÄNDA MANNENS ANSIKTE Vem var han, mannen vars skelettdelar hittades i en skog i Halland förra året? När han inte kunde identifieras anlitade polisen en ansiktsrekonstruktör. Nu ska mannen efterlysas med hjälp av bilder på ansiktet.

av Kerstin Magnusson

foto Minna Ridderstolpe

Reportage

23. Kriminalteknik #1—2022

24. Kriminalteknik #1—2022

Reportage

ORTEN HÄLLEDE LIGGER på gränsen mellan Halland och Skåne. Det är här som ett par, den 25 januari 2020, tar en skogspromenad som de förmodligen aldrig kommer glömma. De går på en liten, knappt farbar, skogsväg. Vägen slutar med en vändplan och paret fortsätter in i skogen. Ett par hundra meter längre fram ser de det: delar av ett människokranium ligger på marken. När polisen kommer till platsen upptäcker de en liten benbit som sticker upp från marken i närheten av kraniet. Förhör hålls med de som bor i de närmaste gårdarna och med markägarna. Likhundar och arkeologhundar söker av området. Resterna efter nästan helt uppbrända plastbackar hittas, och ett cementblock med benrester i. Ett par hundra meter från kraniet hittas små benfragment.

Hon anlitas av polisen i Halland eftersom hon har specialkompetens inom osteologi, och har arbetat med flera kalla fall.Hon är arkeolog i botten och doktorerade 2008 i osteoarkeologi, läran om människors och djurs skelett. Petra Molnar undersöker alla upphittade delar av den okände mannens skelett ur ett arkeologiskt perspektiv, och kartlägger skadorna. Undersökningarna av skelettdelarna visar att personen var en man, född runt 1986. Enligt en Kol 13-undersökning var han inte av skandinaviskt ursprung. Andra undersökningar, av framför allt tänderna, vittnar om att han troligtvis kom från forna Östeuropa. Radioaktiv strålning från olika berggrunder lämnar spår på framför allt tänderna och kan indikera var man har vuxit upp.

– Vi har skickat en dna-profil från en tand till polisen i drygt 50 länder och till Interpol. Det har kommit många svar, men ingen träff, säger Lars-Gunnar Perlinger. – Vi har också gjort familjesökningar i polisens dna-register, men inte fått någon träff. Dessutom har vi gått igenom alla anmälningar om personer som har försvunnit i Sverige. Där fanns några intressanta spår, bland annat efter en försvunnen rumänsk man, men det visade sig att han levde. NÄR PERSONEN INTE kan identifieras föreslår Petra Molnar att Oscar Nilsson ska anlitas. Han är arkeologen och konstnären som har specialiserat sig på att rekonstruera ansikten. Med hjälp av lera bygger han upp ansikten på kopior av kranier. Få i världen arbetar på det sättet, med manuellt hantverk som metod. Oscar Nilsson känner inte till någon annan i Sverige som gör det. Däremot finns det fler som gör digitala ansiktsrekonstruktioner.

POLISEN KONSTATERAR att backarna måste ha stått på en gräsplätt innan de grävdes ned, eftersom det sitter fast gräs på undersidan. En professor, som är expert på gräs, på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm anlitas. Han kan bedöma i vilket utvecklingsstadium gräset är. – Han kom fram till att det hade kommit dit mellan juni och september 2019, alltså fyra till sju månader innan vi hittade skelettdelarna, säger Lars-Gunnar Perlinger, som arbetar med utredningen. Flera fynd görs, bland annat kläder. En tröja som hittas visar sig vara tillverkad hösten 2018. Den har sålts i bland annat Sverige, Tyskland och Tjeckien. PETRA MOLNAR, KRIMINALTEKNIKER på forensiska sektionen i Stockholm, kopplas in på fallet.

Ansiktet på den okände mannen är återskapat. Förhoppningen är att någon ska känna igen det så att hans identitet kan fastställas.

Reportage

25. Kriminalteknik #1—2022

Oscar Nilsson arbetar i en plastelinalera, en mjuk och formbar modellera som inte torkar.

26. Kriminalteknik #1—2022

Reportage

En plastkopia av kraniet har skrivits ut med 3D-teknik. För att kunna göra det fotograferas först delarna av det trasiga kraniet, som sedan fogas samman i datorn.

Reportage

Sedan 25 år tillbaka arbetar Oscar Nilsson på uppdrag av olika museer, både i Sverige och andra länder. Det var han som återskapade ansiktet på Bockstensmannen i Varberg, och på dödsoffer från Vasaskeppet. Oscar Nilsson tackar ja till uppdraget.

HAN BÖRJAR MED att återskapa muskel för muskel. – Jag skulpterar cirka 17–18 olika muskelgrupper i ansiktet. Det finns många fler, men jag rekonstruerar de som anses vara väsentliga för en rekonstruktion.

Arbetet med att göra en 3D-modell försvårades av de skador som fanns på kraniet. Databearbetningen tog mycket tid i anspråk.

Efter att jag har fått fram muskulaturen fyller jag på med lera för att återskapa huden. Men innan han kan börja med hudlagret pausas arbetet. Variabeln vikt är nämligen okänd. Petra Molnar försöker med hjälp av de upphittade kläderna ta reda på vilken storlek personen hade och landar i lite över medelvikt.

”Vi har skickat en dna-profil från en tand till polisen i drygt 50 länder och till Interpol. Det har kommit många svar, men ingen träff.” L AR S - GUN NAR P ERL I N GER

Oscar Nilsson försöker få fram det karaktäristiska i ansiktet. Ledtrådarna för ansiktets karakteristik är framför allt ansiktsformen och näsan. – Ansiktsformen finns där redan från början, framför allt förhållandet mellan ögon, näsa och mun. Näsbenets sista tredjedel avslöjar, tillsammans med ett utskott i näsöppningen, näsans profil och ger en indikation av dess form. Men mycket annat spelar också roll för näsöppningens bredd och karaktär. Ju mer karaktäristiskt skelettmaterialet är, desto mer likt blir det. Den här personens skalle har en hel del individuella drag, som gör förutsättningarna att hitta hans utseende relativt goda, enligt Oscar Nilsson. Samtidigt är det en osäkerhetsfaktor att hans eventuella övervikt inte gått att fastställa mer exakt. – Dessutom fördelas fett helt individuellt – man kan ha en smal hals men samtidigt en stor mage till exempel, säger Oscar Nilsson.

27. Kriminalteknik #1—2022

DET ÄR ANDRA gången han får ett uppdrag från polisen. Förra gången rekonstruerade han ansiktet på kraniet efter en man som hittades i Skåne 2003 och kallades Ekebymannen. Men mannen har fortfarande inte kunnat identifieras. Första steget är att Oscar Nilsson ska få en kopia av kraniet, som han kan arbeta med. Petra Molnar vet att NFC i Linköping tidigare har gjort en 3D-modell av ett kranium. Hon kontaktar därför gruppen Sensorteknik på informationstekniksektionen på NFC och kommer i kontakt med forensikern Staffan Rattfält. Han kontaktar i sin tur rättsläkare Anja Petaros på Rättsmedicinalverket, RMV, i Linköping som har tillgång till materialet. Hon har dessutom erfarenhet av 3D-rekonstruktion från tidigare forskningsprojekt. De träffas på RMV, tillsammans med Staffans chef Ilari Bjuvander och Petra Molnar. Där fotograferar de delarna av det trasiga kraniet och gör en 3D-skanning av dem. I datorn fogar de samman de olika delarna och bygger en 3D-modell. Databearbetningen kräver mycket tid och försvåras av de skador som finns på skallen. – För att kunna skriva ut en fysisk kopia behövde saknande delar i 3D-modellen lagas. Dessutom behövde modellen kompletteras med en heltäckande insida för att kunna skrivas ut med den teknik som användes, säger Staffan Rattfält. När 3D-modellen är klar skickas den till en leverantör, som skriver ut en kopia i plast. Den levereras till Oscar Nilsson som sätter igång med ansiktsrekonstruktionen i augusti. Innan han börjar måste han känna till fyra variabler: kön, ålder, vikt och etnicitet. De avgör hur mycket skulpturlera han ska använda.

Reportage NÄR HAN JOBBAR med äldre skelett, till exempel från vikingatiden, känner Oscar Nilsson sig mer avslappnad och inte så känslomässigt berörd. Att arbeta för en brottsutredning rör upp desto fler känslor säger han. – Det är ett blytungt ansvar, inget jag gör rutinmässigt. Samtidigt är det intressant och spännande. Det som tilltalar mig är att göra något samhällsnyttigt, att kunna hjälpa till.

28. Kriminalteknik #1—2022

I SEPTEMBER 2021 är arbetet klart. Den okände mannen har fått ett ansikte. Nu ska fotografiet av det återskapade ansiktet spridas. Mannen ska efterlysas med hjälp av bilden. – Någon i Sverige borde ha sett personen, säger Lars-Gunnar Perlinger. – Det känns viktigt att få fram den dödes identitet så att vi kan underrätta mannens anhöriga. n

”Det är ett blytungt ansvar, inget jag gör rutinmässigt.” O S CAR N I L S S O N , S KUL PTÖ R

Quis ipiendam estio et pliatiis ut porepe nem nis eatio idelende ilitem id magnatur as ut aruptate nonsequas iur? Qui quassim nos adit odisquam,

SK APAND E T:

STEG FÖR STEG Oscar Nilssons fotograferier av skapandet från en 3d-printad skalle till ett ansikte i lera.

Skallen

Retush på skallen

Peggar för vävnadsdjup

Ögon

Tinningsmuskeln

Käkmuskeln

Munmuskeln Hakans muskler Kindmuskeln

29. Kriminalteknik #1—2022

Ögonmuskeln

Näsan och dess muskler

Djupt liggande Ytliga muskler muskler som som styr munstyr munnens nens mimik mimik

Pannans muskler

Risoriusmuskeln som styr munnens mimik

Ögonöppnare

Öron och fett- Halsmuskler vävnad kinder

Hud

Yrket

av Monica Bergström

foto Monica Bergström

MED KÄNSLA FÖR LOGISTIK 30. Kriminalteknik #1—2022

Yrket: Handläggare på mottagningssektionen på NFC

Som handläggare inom ärendekoordinering på mottagningssektionen på NFC arbetar Gunilla Langemar med intern logistik. När ett ärende som innehåller beställning av en viss typ av undersökningar kommer in till registraturen blir det ett ärende för Gunilla – som är utbildad logistiker. – Om ett ärende innehåller begäran om drogundersökning samt fingeravtrycksjämförelse och/eller dna-undersökning så blir det ett ärende för mig. Jag tittar på uppdragsgivarens beställning och gör vissa förberedelser, till exempel återkopplar jag med frågor om något är otydligt eller förbereder fingeravtrycksjämförelsen genom att kolla om fingeravtryck från en misstänkt i ett ärende finns i våra system. – Jag är länken mellan beställaren och NFC och arbetar enbart administrativt i våra system, inte på labb. Mitt arbete är att avlasta så mycket det går för de som arbetar med att utföra undersökningar och analyser så att de får mer tid på labb. Vad är det bästa med ditt jobb? – Det är variationen och att det sker så mycket utveckling. Funktionen fanns inte innan jag började i september 2020, vi satte snabbt våra rutiner och vi fortsätter att utveckla alla funktioner på mottagningssektionen.

av Helena Trolläng

Ledare

foto Björn Öberg

Polisen och framtiden De senaste åren har effektivitets- och utvecklingsfrågor hamnat allt högre upp på agendan. Det är en viktig fokusförflyttning som innebär att kravet på oss att bli mera effektiva och enhetliga tydliggörs på olika sätt och förväntningarna på oss med rätta är höga.

”Nationellt forensiskt centrum har en väldigt viktig del i det brottsbekämpande uppdraget, vi arbetar nära utredningsverksamheten och måste ligga i framkant.”

I DEN nationella strategin står bland annat att vi i normalfallet ska utreda de brott som har god lagföringsprognos och som påverkar påföljden i enlighet med rådande lagstiftning. Det poängteras också att den brottsutredande verksamheten ska ha ett forensiskt perspektiv och tillgång till relevant forensisk kompetens, oavsett brottets svårighetsgrad. Här är det viktigt att förundersökningsledarens beslut om att beställa forensisk undersökning ska föregås av behovsprövning. I denna kontext är det viktigt att vi inom den forensiska specialistverksamheten som bedrivs både på polisregionernas forensiska sektioner och nationellt forensiskt centrum aktivt på olika sätt kan stötta förundersökningsledarna. Vår utmaning under de närmaste

31. Kriminalteknik #1—2022

RIKSPOLISCHEFEN fattade i mars förra året ett beslut om att vi ska tillämpa den nationella utredningsstrategin. Strategin ska vara en plattform för hela utredningsverksamheten och det brottsutredande uppdraget, och innehållet ska vara känt av alla som arbetar inom vår verksamhet. I beslutet definieras bland annat vad en framgångsrik uppklaring innebär och hur vi ska arbeta mera enhetligt inom hela myndigheten.

åren är att säkerställa vår förmåga att arbeta i enlighet med den beslutade strategin i vardagen. REGERINGEN har i regleringsbrevet för 2022 också poängterat vikten av att vi arbetar med effektivitetsfrågan. Vi har ett åtagande som innebär att vi ska förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka brottsuppklaringen. Det finns goda förutsättningar för att nå den ökade ambitionen. Detta genom att vi arbetar tillsammans och målmedvetet i den beslutade riktningen. Detta visar inte minst införandet av ”snabbare lagföring” som just

nu rullas ut över landet och som innebär att lagföringsprocessen vid brott av enklare beskaffenhet avsevärt effektiviseras. NATIONELLT forensiskt centrum har en väldigt viktig del i det brottsbekämpande uppdraget, vi arbetar nära utredningsverksamheten och måste ligga i framkant – det gäller inte minst arbetet med att bekämpa it-relaterad brottslighet av olika slag. Regeringen trycker bland annat på att vi ska säkerställa både kompetensförsörjning och kompetensutveckling som gör oss bättre rustade för en förstärkt hantering och

automatisering av digitala bevis. KONKRET för oss innebär det att vi behöver satsa för att bli ännu vassare inom it-forensiken. Vi behöver både bli fler medarbetare som arbetar med den typen av forensik samt utveckla vår verksamhet ytterligare. Här har vi ett nära samarbete med både it-avdelningen och nationella operativa avdelningen, noa. Bland annat handlar det om hur vi tillsammans i polisen på det mest effektiva sättet använder de medel som regeringen avsatt till oss i det så kallade teknikpaketet.

Posttidning B Polismyndigheten/NFC Kansligrupp 2 581 94 Linköping

av Ann-Louise Flisbäck

Under 2021 ...

14 362

FÖRT

grafik Jörgen Knutsson

6,3% … avslutades totalt 146 928 undersökningar vilket är 6,3 % fler än föregående år.

UR!

… inkom 14 362 förtursärenden till NFC, vilket är 2 189 fler än året innan. Antalet förtursärenden som avslutades under året var 15 140, vilket är 30 % fler än de förtursärenden som avslutades under 2020.

… pågick en insats för att korta handläggningstiderna för forensiska undersökningar kopplade till grova brott med frihetsberövade personer, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade. Läs mer om insats Vilgot på sidorna 8–9.

… var dna-undersökningar den näst vanligaste undersökningstypen – de utgjorde 36 % av det totala antalet avslutade undersökningar. Totalt avslutades 52 541 dna-undersökningar, vilket är 2 098 färre än året innan.

… har 28 nya kriminaltekniker utbildats hos NFC. Av dessa är 17 kvinnor och 11 män. Kursen omfattar 105 dagar fördelade i olika moduler under cirka ett och ett halvt år, fördelat på platsförlagd undervisning och föreläsningar via videolänk. Kursen 2021 avslutas sista maj 2022.

NFC

… inkom totalt 74 388 ärenden till NFC, vilket är en minskning med 9 % sedan året innan. … avslutades totalt 79 687 ärenden vilket är 4,1 % fler än föregående år.

1800 1600 1400 1200 1000 800

dec

nov

okt

sep

aug

jul

jun

maj

apr

feb

200

jan

400

mar

600

… bytte Polismyndigheten system för fingeravtrycksidentifiering (Afis) mot ett nytt system för lagring av fingeravtryck och ansikten samt automatiserad fingeravtrycks- och ansiktsidentifiering (Abis). Den genomsnittliga handläggningstiden för fingeravtrycksidentifiering, i antalet dagar, var 44 för 2019, 27 för 2020 och 75 för 2021. Diagrammet visar hur balansen för undersökningar för fingeravtrycksidentifiering förändrats under året.