Kriminalteknik, nr 3, 2021

№3 ↓ 2021 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten nfc.polisen.se

BESÖK PÅ FORENSISK STATION

Här prioriteras material för forensisk undersökning.

SÄKRAR BEVIS INOM ETT DYGN Högre kvalitet och kortare utredningstider för sexualbrott.

HAN KAN ALLT OM EVIDENZER Möt Andreas Andersson.

EN METOD FÖR IDENTIFIERING Polisens arbete med identifiering vid olyckor och katastrofer.

BRA RESULTAT I INSATS VILGOT

De genomsnittliga handläggningstiderna för Vilgot-ärenden har halverats.

Peter Grotell arbetar med hörbarhetsförbättring av ljudfiler. Han inte bara lyssnar på ljudet utan ser det även i form av ljudvågor i ett spektrogram på skärmen.

SÅ UTFÄRDAS ETT RÄTTSINTYG Del av en rättsläkares uppgif t.

HÄR BLIR ETT LJUD TILL BILD

Innehåll

#3�2021 14.

4. Fortsatt arbete efter insats Trojan Shield Flera av utredningarna efter insats Trojan Shield har redan gått till åtal och flera åtal är att vänta.

5. Notiser Notiser från vår forensiska omvärld.

7. Locked shields Sverige segrade i tävlingen – är bäst i världen på cyberförsvar.

8. Ljud blir till bild Peter Grotell, på nationellt it-brottscentrum SC3, arbetar med hörbarhetsförbättring av ljudfiler.

12. Grafik Här kan du läsa mera om ljudforensik.

13. Bra resultat i insats Vilgot Insats Vilgot har haft effekt, det visar siffror till och med september.

2. Kriminalteknik #3—2021

14. Rättsintyg — del i bevisning Del av en rättsläkares uppgift är att utfärda rättsintyg som en del i en brottsutredning.

18. Forensisk station Arbetet på forensisk station är en viktig del i den forensiska kedjan.

18. 30.

22. Arbete med identifiering Polisens arbete med att identifiera omkomna vid katastrofer och olyckor sker enligt DVI – en metodik som omsattes i praktik efter flygolyckan i Örebro.

28. Så utreder de sexualbrott Utredningstiderna i Stockholm nord har kortats sedan sexualbrottsgruppen kom på plats.

Det säger statistik från Brå.

30. Yrket Vad gör du på jobbet Andreas Andersson?

31. Helena Trolläng Avdelningschefen berättar om vad som händer på polisens nationella forensiska centrum.

Redaktionen S O CI AL A MEDIER :

Vad händer i sociala medier

”Han m ställen arkerade på f o sit t ar ch ut förde lera bete m @ p o li s ed bra e få t t fy n _ fa r s ta s vur.” kr ive r r fo ta p å Ins h jä lp fö r at t s öka

ta g ra m at t de ig e n o m en b il .

Svårt och viktigt arbete i fokus DET ÄR DAGS för årets sista nummer av tidningen Kriminalteknik. Jag hoppas och tror att du finner innehållet intressant och relevant.

I DET HÄR numret kan du bland annat läsa om det svåra och viktiga arbete som polisen gör för att identifiera omkomna vid större olyckor, terrorhändelser eller andra katastrofer. Vid den typen av händelser aktiveras de kriminaltekniker och utredare som jobbar med DVI, disaster victim identification. Det är en internationell metodik för identifieringsarbetet som bland annat användes efter flygolyckan i Örebro den 8 juli i år.

Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

Polismuseet har en pågående utställning som heter Avtryckaren — 150 år av polisfotografi. ”I slutet av 1800 och början på 1900-talet samlade polisen in en mängd olika signalementsfoton, bland annat på människor med tatueringar. Vi har inga uppgifter på att dessa personer varit misstänka för brott, vi vet heller inte vilka det var, men vi är väldigt nyfikna …”

Monica Bergström, redaktör

@polismuseet på facebook

”Inte så pjåkigt”

hlm på Ins tag ram krim ina lteknik _st vtr yck har säkrat s. skr ive r @p olis en_ och tyd liga fing era gga sny — d me la Det är bar a att hål

@nationelltforensisktcentrum

Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 5 600 ex.

Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Monica Bergström monica.bergstrom@polisen.se

@polisen

Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Niclas Pettersson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Katarina Nestor.

Layout: Jörgen Knutsson Omslagsbild: Peter Grotell arbetar med ljudforensik och hörbarhetsförbättring på ljudfiler.

Foto: Victor Byström Noa/SC3 Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt.

Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck: Exakta Print AB

ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.

3. Kriminalteknik #3—2021

I DET HÄR numret kan ni också läsa om Peter Grotell som arbetar med hörbarhetsförbättring på ljudfiler och läsa en intervju med Emma Wernvik som är rättsläkare hos Rättsmedicinalverket. Missa inte heller Helena Trollängs ledartext som ger en liten glimt av avdelningens arbete.

Aktuellt

av Katarina Friskman/Monica Bergström

Fler gripna efter insats Trojan Shield 4. Kriminalteknik #3—2021

Ytterligare personer misstänkta för brott har gripits efter den internationella insatsen Trojan Shield. I mitten av oktober hade 168 personer frihetsberövats i svenska ärenden med stöd av bevisning från den krypterade tjänsten Anom.

FBI. Därefter har polisens arbete fortsatt och ytterligare 13 misstänkta har frihetsberövats fram till i mitten av oktober, därtill är ett 10-tal personer internationellt efterlysta.

— INSATSEN bedrevs under lång tid underrättelsebaserat och vi frihetsberövade de aktörer vi bedömde viktigast.

I takt med att arbetet fortskrider har vi identifierat ytterligare ett antal individer och hittills har

och även Sky ECC och från annat polisiärt arbete som gör att vi kan bygga utredningar med bevisning från flera håll.

Polisregionerna arbetar hårt för att kriminella aktörer i nätverken ska kunna lagföras.

Några utredningar har redan gått till åtal och flera åtal i hela landet är att vänta inom de närmaste månaderna, säger Ted Esplund.

SAMARBETET med NFC och sektionen för informationsteknik har haft stor betydelse för utredningen med de krypterade plattformarna.

– NFC har varit väldigt involverade i dessa ärenden.

Samarbetet mellan alla i utredningsarbetet har, totalt sett, lett till att vi har kommit åt individer som vi har arbetat mot i flera år. Vi har kommit högre upp i hierarkin i den kriminella miljön och i vissa ärenden har vi haft 20–25 misstänkta frihetsberövade. Vi har kommit åt de som anstiftat och uppdragit åt andra att begå brott och inte bara de som varit utförare. ÄVEN SAMARBETET med övriga europeiska länder, USA och andra utomeuropeiska länder har gett mycket, enligt Ted Esplund.

– Jag tror att vi på tekniksidan har haft utbyte av varandra och byggt nätverk bland annat för att se hur andra har löst samma problem och hanterat stora datamängder.

På det sättet har Europa och världen krympt lite.

Flera av utredningarna efter insats Trojan Shield har redan gått till åtal och flera åtal är att vänta runt om i Sverige inom de närmaste månaderna.

ANOM VAR en krypterad plattform som användes av kriminella och som i det dolda administrerades av FBI. Sverige hade ett nära samarbete med FBI i insatsen Trojan Shield och fick ta del av information från FBI som rörde brottslighet med kopplingar till Sverige.

Under den dolda operationen kunde polisen i Sverige, med hjälp av informationen, sammanlagt frihetsberöva 155 misstänkta till och med den 7 juni i år när Anom släcktes ner av

foto Polisen

168 misstänkta frihetsberövats och fler gripanden kan komma längre fram, säger Ted Esplund, kommissarie vid underrättelseenheten på Noa. Underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning, ledde insatsen i Sverige. Men det operativa arbetet utfördes till stor del i polisregionerna och i samtliga sju polisregioner pågår nu ett intensivt utredningsarbete.

– Vi har mycket information, både från Anom, Encrochat

”Vi har kommit högre upp i hierarkin i den kriminella miljön.”

T ED E SPLUND

Notiser desamma som för fentanyl.

Hittills finns inga uppgifter om några svenska fall.

P OL IS MYN DIGH E T EN :

Hon ska leda europeiskt nätverk

Många vill bli it-forensiker Högskolan i Halmstad har märkt av ett ökat söktryck för det treåriga programmet för it-forensik och informationssäkerhet. Inför antagningen till höstterminen 2020 hade högskolan 82 utbildningsplatser och 384 studenter på reservlista, medan man inför studiestarten denna höst hade utökat antalet platser till 85 och hade 449 studenter på reservlistan. I utbildningen får man bland annat lära sig grunderna i datateknik och it-säkerhetssystem samt att genomföra it-forensiska undersökningar av datorer.

DNA :

Dna ska skydda mot hundstölder Märkdna är en etablerad stöldskyddsmärkning som används av företag och privatpersoner för att skydda värdefulla ägodelar. Under pandemin har efterfrågan och pris på hundar ökat kraftigt

och man kan få betala 30 000 kronor för en valp. Polisen i Gloucester, Storbritannien, är nu först ut med att använda en särskild dna-märkning av hundar för att underlätta utredning av hundstölder.

Märksatsen kostar cirka 900 kronor. Gloucesterpolisen ser nu fram emot att kunna återförena flera hundar med sina rätta ägare.

AKT UEL LT

Ny drog 20 gånger starkare än fentanyl Myndigheter i USA och Europa har uppmärksammat en ny syntetisk drog som har börjat skörda människoliv. Drogen heter N-pyrrolidino etonitazene (benämns även etonitazepyne) och är en opioid som är 20 gånger starkare än den andra mer välkända opioiden fentanyl. Den kemiska sammansättningen för etoniazepyne skiljer sig från andra opioider, men symptomen vid överdos i form av avtrubbning och problem med andning är

HAL L Å DÄR :

Konferensanmälan är öppen Christina Bertler Edlund arbetar med internationella frågor på NFC kansli.

Nu är hon upptagen med förberedelserna inför det största kriminaltekniska arrangemanget i Europa, EAFS-konferensen, som hålls i Stockholm i maj—juni 2022.

— Vi välkomnar just nu så många som möjligt att lämna förslag på både workshoppar och konferensbidrag. Och den 15 november öppnar vi registreringen. Det är bara att besöka eafs2022. eu för att få koll på alla detaljer och datum.

— EAFS är en vetenskaplig konferens som täcker stora delar av de forensiska områdena, även rättsmedicin och toxikologi. Den arrangeras vart tredje år med ett värdskap som turnerar mellan medlemmarna i nätverksorganisationen ENFSI, European Network of Forensic Science Institutes, där Polismyndigheten genom NFC är medlem.

Mottot för konferensen 2022 — ”Together for a Safer World” — har valts för att betona vikten av det omfattande samarbete som behövs för att möta framtida förväntningar på kriminaltekniken i samhället.

5. Kriminalteknik #3—2021

UTB IL D NING :

Christina Bertler Edlund, medarbetare på NFC kansli, har blivit invald i styrelsen för det europeiska nätverket för forensiska organisationer — ENFSI, där Polismyndigheten genom NFC är medlem.

Christina är invald i styrelsen på fyra år, de sista två som ordförande. ENFSI har drygt 70 medlemsorganisationer i närmare 40 europeiska länder. Väletablerade forensiska organisationer kan bli medlemmar. Nätverket kan beskrivas som den samlade forensiska rösten i Europa, en part som företräder forensiken. Till exempel arbetar man mot EU-kommissionen och dess forskningsprogram, har kontakt och samarbete med aktörer som Europol, Eurojust, Cepol och ackrediteringsorgan på europanivå.

ENFSIs sekretariat är organiserat hos tysk polis och lokaliserat i Wiesbaden. ENFSI står bakom den europeiska forensiska forskningskonferensen EAFS, European Academy of Forensic Science Conference, som hålls vart tredje år. Efter att ha blivit framflyttad ett år på grund av covid-19-pandemin kommer EAFS att hållas i Stockholm i månadsskiftet maj/juni 2022.

Polismyndigheten står som värd och ansvarar för att hålla ihop arrangemanget.

Notiser sedan årsskiftet 2019/2020 koncentrerade till tolv orter och alla tillhör avdelningen nationellt forensiskt centrum. Labbet i Uppsala är sist ut att vara igång.

RÄT TS L IGT:

6. Kriminalteknik #3—2021

Utredning om biometri som verktyg

P OL ISMYNDIGHE T EN:

Analys ska ge snabbare handläggning En nationell genomlysning av hanteringen av vapenrelaterade undersökningar vid skjutningar har påbörjats inom Polismyndigheten.

Helena Trolläng, avdelningschef för NFC och ägare av den forensiska processen i Polismyndigheten, beslutade om uppdraget i september.

Målet med genomlysningen är att väsentligt förkorta tiden till svar när det handlar om vapenrelaterade forensiska undersökningar. På så sätt ska fler grova brott med skjutningar klaras upp.

— Vi är nu flera — NFC, Noa och regionerna — som samlas kring det här angelägna området, för att vi inom svensk polis ska bli ännu bättre på att utreda och klara upp brott med skjutningar, säger Jan Evensson, enhetschef vid NFC och ansvarig för uppdraget.

Behovet av vapenrelaterade undersökningar har ökat kraftigt de senaste åren

och undersökningarna — från brottsplats till labb — är viktiga pusselbitar när det kommer till förmågan att klara upp grova brott med skjutningar.

Genomlysningen ska vara klar och slutredovisas senast den 31 januari 2022.

P O L IS MYN DIGH E TEN :

Labbet igång i Uppsala NFC:s labb i Uppsala är nu igång, till en början med en laborant, två fotografer och en gruppchef. Ytterligare två laboranter är på ingång, de får nu utbildning. Hittills har Uppsala-labbet ackreditering för kemisk fingeravtrycksframkallning på inskickade föremål samt säkerställande av eventuella fingeravtryck.

Med ytterligare laboranter kommer man även att kunna utföra biospårssäkring. Labbet är samlokaliserat med polisregion Mitts forensiska station i Uppsala, som rymmer kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare. De forensiska labben i Polismyndigheten är

Regeringen beslutade tidigare i år att en särskild utredare, Eric Leijonram, ska se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen.

Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Uppdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sådan information. Utredaren ska bland annat lämna förslag som gör att fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om personer som är misstänkta eller dömda för brott kan samlas in för registrering i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt, heltäckande och ändamålsenligt sätt än i dag.

Biometriutredningen ska vara klar i februari 2023.

AKT UEL LT FAL L :

Anom — bevis i stort åtal Den 17 september väckte åklagaren åtal mot fyra personer för grovt narkotikabrott, försök till grovt narkotikabrott, synnerligen grov narkotikasmuggling och medhjälp till grov narkotikasmuggling. Åtalet är det första större åtalet med bevisning från den krypterade kommunikationstjänsten Anom.

— Redan hösten 2020 fick vi information om en app som gjorde att polisen kunde följa konversationer mellan personer som planerade att

begå brott. Det handlade om såväl grova narkotikabrott som mordplaner. I det här ärendet har vi haft stor nytta av Anom, säger Magnus Mowitz, regional operationsledare för Trojan Shield hos polisen i region Stockholm.

Anom var en krypterad plattform som användes av kriminella och som i det dolda administrerades av FBI. Sverige hade ett nära samarbete med FBI i insatsen Trojan Shield. Med hjälp av informationen som svensk polis fick från FBI bedömer Noa, nationella operativa avdelningen, att ett flertal grova våldsbrott och planerade mord i Sverige har kunnat förhindras. Fler åtal är att vänta.

B E S L AG:

Viral demolering av bitcoinutrustning En film som visar hur malaysisk polis demolerar över tusen bitcoinservrar med hjälp av en ångvält har blivit globalt viral på sociala medier. Bitcoinutrustningen hade beslagtagits av polisen vid ett antal tillslag mot ”bitcoinminers” som i processen att skapa bitcoins hade dränerat el från energibolaget Sarawak Energys ledningar till ett värde av två miljoner dollar utan att betala för sig. Myndigheterna på Borneo valde för säkerhets skull att förstöra hela beslaget trots att värdet på elektroniken uppskattades till 1,26 miljoner dollar.

Aktuellt

av Kristian Lindström

Bäst i världen på cyberförsvar Sverige utsågs tidigare i år till segrare i 2021 års upplaga av den internationella cybersäkerhetsövningen Locked Shields.

foto Locked Shields

22 deltagande länder i ett blått team kopplade upp sig för att försvara det fiktiva landet Berylia mot cyberattacker och aggressioner från en röd, attackerande sida. Ett 30-tal nationaliteter deltog i övningen – medlemmar i NATO och partners som Japan, Brasilien och Sydkorea.

JOHAN N IL S S ON

Ett 30-tal länder deltog i övningen där ett blått team skulle försvara det fiktiva landet Berylia mot en cyberattack från en röd attackerande sida. Det svenska laget med personal från polisen, Säpo, MSB och Försvarsmakten deltog på distans.

ÅRETS LAG BESTOD precis som tidigare av flera deltagare från polisen.

– Vår placering visar vad vi tillsammans med andra myndigheter är kapabla till för att stärka Sveriges cyberförmåga. Ingen organisation kan lösa uppgiften ensam, säger övningsledaren Johan Nilsson, till vardags incidentledare, PM-CERT, hos polisen.

Upplägget i Locked Shields liknar en tävling. Avsikten är

att stärka förmågan hos de deltagande länderna att försvara it-nätverk men också att uppmärksamma hur sårbara it-system är.

– Det är inget vanligt kontorsnätverk som ska skyddas utan en betydligt mer komplex it-miljö som vattenreningsverk, militära funktioner, energiförsörjning och kommunikation. Allt från klientdatorer, servrar, operativ-system och nätverk till routrar, brand-

väggar, hemsidor och webbtjänster sätts på prov. Samtidigt ska övningsdeltagarna svara på strategiska frågor från media och ta hänsyn till juridiska aspekter kopplade till cyberrätt och internationell rätt, säger Johan Nilsson.

BAKOM Locked Shields står CCDCOE – The NATO Cooperative Cyber Defense Centre of Excellence i Estland.

De byggde upp it-miljön där

FÖRUTOM polisens 17 lagmedlemmar från driftgrupper på it-avdelningen och it-säkerhetsenheten deltog även personer från Säpo, MSB och Försvarsmakten i det blå teamet.

– Vi har en hög teknisk kompetens inom flertalet delar som rör it-säkerhet, som till exempel forensik, övervakning, webb, Windows och nät, säger Johan Nilsson.

– Våra forensiker från polisen och Säpo hittade också ett tidsinställt ransomware (utpressningsvirus reds. anm).

Tack vare att detta upptäcktes i tid och kunde plockas bort ur miljön slapp vi mycket arbete. Även på den attackerande, röda sidan, deltog polisen med resurs från it-avdelningen.

7. Kriminalteknik #3—2021

”Vi har en hög teknisk kompetens inom flertalet delar som rör itsäkerhet, som till exempel forensik, övervakning, webb, Windows och nät.”

8. Kriminalteknik #3—2021

Aktuellt

Här jobbar både

av Monica Bergström

foto Victor Byström

Aktuellt

e öron och ögon 9. Kriminalteknik #3—2021

En av de nyaste typerna av forensiska undersökningar gäller hörbarhetsförbättringar av ljudfiler. Här finns möjlighet att, på ett högst påtagligt sätt, förbättra hörbarheten i ljudupptagningar och detta blir mer och mer efterfrågat.

Aktuellt

10. Kriminalteknik #3—2021

D — DET HÄR var något som kom 2018 och blev det tredje benet för oss som arbetar med multimedia. Tidigare fanns möjligheter till forensiska undersökningar och förbättringar av video- och bildmaterial.

Förfrågningar om ljudundersökningar kom ganska tidigt och vi tog kontakt med bland andra NFC för att se vad vi kunde göra inom ljudforensik, säger Peter Grotell som arbetar på nationellt it-brottscentrum, SC3, under NOA. UNDER NFC:S paraply finns flera olika typer av ljudforensik.

Bland annat arbetar forensiker med röstmatchning, mätning av rumsakustik och olika typer av ljudmätningar för att till exempel söka klarhet i varifrån ett specifikt ljud hörs.

– Det finns ett stort spektrum inom ljudforensiken

och det vi gör här handlar om hörbarhetsförbättring på ljudfiler. Vi gör inget av det andra, det sköter NFC, förklarar Peter Grotell.

Peter Grotell har en bakgrund som dator- och mobilforensiker inom Polismyndigheten.

Han har dessutom ett stort fritidsintresse när det gäller musikproduktion och arbete i musikstudio. När frågorna började komma om det gick att göra forensiska hörbarhetsförbättringar av ljudfiler var steget inte stort.

DET STORA intresset för musikproduktion och många års hobbyarbete i musikstudio har kommit till stor nytta i arbetet. De avancerade mjukvaror som används i hörbarhetsförbättring har stora likheter med de som används i film- och musikproduktion.

– Det är en kombination av avancerade programvaror och hårdvaror. Det liknar en musikstudio om man tittar på det. Det är samma som man använder vid till exempel en filmproduktion när man har en filmscen som är väldigt känslig och bra och så visar det sig att man har störande ljud i bakgrunden, vid micken, som

FAKTA :

Okomprimerat filformat att föredra vid hörbarhetsförbättring De filer som ger bäst resultat i hörbarhetsförbättring är: # .wav .wave (waveform audio file format) IBM-utvecklad ljudfilsformat från PC/Windowsvärlden # .aiff (audio interchange file format) ljudfilsformat från Mac/Apple De båda filformaten är så kallade råfiler av digitaliserat ljud, där ingen komprimering sker. Detta i motsats till .mp3, som är en förstörande komprimering där frekvenser skalas bort till förmån för mindre storlek på filen.

Bitdjup/samplingshastighet Kvalitet på digitalisering helst 16 bit/44,1 kHz eller bättre.

måste rensas eller tvättas bort, säger Peter Grotell.

– Det handlar om frekvensspecifik volymkontroll. Det är komplexa program vi arbetar i men det är lättarbetat när man väl kan det. Det är lite som de gamla equalizers man hade till sin stereo förut.

Ljudbearbetning och hörbarhetsförbättring är ganska nya företeelser inom den forensiska familjen. Det har funnits privata aktörer tidigare men nu finns alltså möjligheten till denna typ av forensisk undersökning hos bland andra nationellt it-brottscentrum.

— DET VI egentligen gör är att vi identifierar var störningarna finns och justerar utifrån det.

Vi isolerar och dämpar eller höjer ljud för att öka hörbarheten och ju bättre kvalitet vi har på samplingsfrekvens och bitdjup, desto bättre resultat kan vi få, säger Peter Grotell.

– Ingångskvaliteten är väldigt viktig och det vi allra helst vill ha är filer i RAW-format, ju mera komprimerat formatet är desto svårare är det för oss att arbeta med det. Men det kan ju vara ett vittne som till exempel spelat in något på en gammal mobiltelefon i mp3-format.

Det är ett komprimerande och förstörande format och inte så bra. Vi kan absolut göra saker med mp3-format och liknande men vi har bättre förutsättningar i format som WAV och AIFF. Hur lång tid tar en undersökning?

– Det är väldigt olika. Det beror på hur lång ljudfilen är. Jag har jobbat med ljudfiler som varit fem–tio sekunder långa, bara ett klipp där någon skriker något eller ett skott, men också filer som varit över en timme långa, till exempel sådana som varit inspelade i smyg med mobiltelefon.

– Om det handlar om en ljudfil på ett par sekunder så kan jag beta av den på max ett par timmar. Du kan ganska snabbt se vad du kan göra och

En exempelbild med ett barnskrik som täcker hela frekvensspektrat.

inte kan göra och därför går de kortare filerna väldigt snabbt.

Som längst kanske jag jobbar fem arbetsdagar med en ljudfil, då har den varit riktigt lång, säger Peter Grotell.

NÄR MAN bearbetar en ljudfil så tar det tid – är det en timmes inspelning så tar det en timme att lyssna av den.

Dessutom är det så att en lång inspelning kräver mera arbete eftersom ljudet oftast inte är statiskt med samma avstånd och bakgrundsmiljö. Under ett samtal kanske någon vänder sig bort, brus tillkommer och försvinner, ekot i ett rum förändras och det kanske är en trafikmiljö med återkommande och föränderligt brus.

Aktuellt

11. Kriminalteknik #3—2021

Bilden på konstverket förklarar ljudförbättring i bildspråk, ju högre samplingskvalitet (Hz), desto mer information/data att jobba med.

När man arbetar med hörbarhetsförbättring använder man både öron och ögon. Man inte bara lyssnar på ljudet utan ser det även i form av ljudvågor i ett spektrogram på skärmen.

– Man blir inte bara trött i öronen man blir trött i ögonen också. Efter cirka 30 minuter behöver huvudet en paus.

SJÄLVA ARBETET är både tidskrävande och svårt.

Dessutom finns förväntningar, från utredare och förundersökningsledare, om resultat. Men vad är det då för typ av ljudfiler som kommer in för hörbar-

hetsförbättring till nationellt it-brottscentrum?

Peter Grotell berättar att det kan vara stor variation på uppdragen.

– Vi kan göra mycket och vi får fler och fler ärenden. Ofta handlar det om mobilinspelningar som brottsutredare säkrat i en brottsutredning, det handlar ofta om inspelningar som målsäganden och vittnen har gjort. Det kan vara inspelningar målsägande gjort vid en våldtäkt eller identifiering av ljud och språk vid utredningar om sexuella övergrepp mot barn. Det kan också handla om

inspelningar som spanare gjort på olika sätt, eller maskning av ljudfiler inför en rättegång.

Kan ni göra allt?

– Det går bra att ta bort brus i en ljudfil, till exempel blåst eller olika elektriska ljud som fläktar. Vi kan dämpa ekon digitalt och vi kan justera och balansera tal på olika nivåer i en ljudfil. I dagsläget kan vi inte urskilja prat från flera personer som pratat samtidigt.

Vi kan inte kirurgiskt plocka ut en röst.

– Det går alltid att göra hörbarheten bättre, men det finns inga garantier för att just det som är intressant i filen blir helt tydligt. Det är många faktorer som spelar in, säger Peter Grotell.

”Det går alltid att göra hörbarheten bättre, men det finns inga garantier för att just det som är intressant i filen blir helt tydligt.”

P E T ER GROTELL

Grafik

av Ann-Louise Flisbäck

grafik Jörgen Knutsson

De jobbar med ljud som röjer brott Brott kan höras, och NFC:s ljudforensiker är vana lyssnare.

18 0

12. Kriminalteknik #3—2021

En bakgrund som ljudtekniker kan vara meriterande om man vill vidareutbilda sig till ljudforensiker.

E XP ERT EN :

dB

... är ljudnivån på ett pistolskott som avfyras nära ett oskyddat öra.

Ljudnivåer i decibel (dB) Måttet för ljudstyrka är ljudnivå med måttenheten decibel (dB). Den lägsta förnimbara ljudstyrkan som människan kan uppfatta är 0 dB, vilket till exempel motsvarar ljudet av en fallande fjäder. Den mänskliga smärtgränsen för starka ljud ligger på ca 120 dB.

• 10 dB — datorfläkt • 30 dB — viskning • 50 dB — lätt regn • 70 dB — normal gatutrafik • 100 dB — tryckluftsborr på 10 meters avstånd • 130 dB — jetmotor • 170 dB — fyrverkeripjäs nära oskyddat öra (Källa: AudiNova)

Upp till 1 månad ... ... från inkommen begäran om undersökning till redovisning av resultat — tar en mer komplex forensisk ljudundersökning, som exempelvis kan innebära akustiska mätningar av ljud på en misstänkt brottsplats.

Upp till 2 veckor ... ... är den tid det tar för NFC:s ljudforensiker att genomföra en hörbarhetsförbättring från att man fått in en begäran om undersökning till att man redovisar ett resultat till uppdragsgivaren.

Han vet vad det är som låter Dan Nyberg jobbar som ljudforensiker på NFC. Hur går arbetet med forensiska ljudanalyser till?

— Materialet vi får in är vanligtvis ljudfiler som vi undersöker med olika forensiska metoder beroende på vad uppdragsgivaren vill få klarhet i.

Det kan handla om att det förekommer störningar i form av brus eller musik i inspelningen som gör det svårt att uppfatta tal eller andra ljud som man vill höra. Vi kan då göra en hörbarhetsförbättring där vi filtrerar bort störande ljud så att vi får fram talet i inspelningen. Vi kan undersöka om ljudet i filen har manipulerats, eller om ljudet motsvarar det ljud som polisen misstänker att det är. Överensstämmer till exempel ljuden på filen med de som vi hör när någon laddar eller avfyrar ett visst vapen?

Ett av de märkligaste ljuden som Dan Nyberg har fått analysera var ett ljud som påstods ha uppkommit när man flyttade på en parkbänk.

— Vi kom fram till att det mer talade för att ljudet kom från att någon flytt-ade på stenplattor när vi jämförde med ljuden i inspelningen.

Aktuellt

av Monica Bergström foto Monica Bergström

Positiva resultat i insats Vilgot NFC:s särskilda insats Vilgot, som rör grova brott, har lett till att de genomsnittliga handläggningstiderna för dessa specifika ärenden har halverats. Avdelningen ser också en minskning av den totala ärendebalansen.

och polisregioner, gällande både prioriteringar och att gå igenom öppna ärenden för att kunna stänga eller begränsa ärenden som inte längre är aktuella att arbeta med. NFC har även arbetat intensivt med att bland annat styra om vissa undersökningar mellan de olika driftställena för ett jämnare ärendeflöde. Förändringar har även skett när det gäller bedömning av vilka material som ska skickas till NFC i Linköping för undersökning.

FAKTA :

Insats Vilgot PÅG ÅR : 15 februari till 31 december 2021

Handläggningstiden för Vilgot-ärenden, som inkommit under insatsen och som avslutats fram till 30 september, har halverats.

— VI SER att ärendebalansen utvecklas i en positiv riktning.

Målsättningen är att sänka balansen ännu mera, säger Anna Stenfeldt Hennings, insatschef i insats Vilgot.

Insats Vilgot inleddes den 15 februari och syftet med insatsen är att korta handläggningstiderna för forensiska undersökningar i ärenden som gäller grova brott med frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade. Ärendebalansen, gällande totalt antal öppna ärenden, ökade under våren bland annat som en konsekens av det kraftigt ökade inflödet 2020 efter framgångsrika polisutredningar, men har efter september sjunkit med knappt 20 procent. Vid årsskiftet fanns 10 286 öppna

ärenden, motsvarande siffra för sista september var 8 513.

När det gäller handlägningstider för så kallade Vilgotärenden, som inkommit under insatsen och som avslutats fram till 30 september, är den genomsnittliga handläggningstiden 49 dagar jämfört med den genomsnittliga handläggningstiden vid årsskiftet som var 109 dagar.

Generellt kan sägas att ett ärende kan innehålla beställning av en eller flera forensiska undersökningar.

Under uppstarten av insatsen togs en rad beslut för att skapa förutsättningar för att kunna arbeta effektivt med de mest prioriterade ärendena. Bland annat har en översyn av de interna handläggningsprocesserna gjorts, med syfte

SYF T E : Att korta

att förenkla och effektivisera komplexa flöden. Ett extra anslag har gjort att ett antal personer kunnat anställas på viss tid vilket bland annat har inneburit att resurser kunnat frigöras för att jobba mera dedikerat med specifika och prioriterade uppgifter.

— MÅNGA AV de åtgärder som har gjorts inom ramen för insats Vilgot är åtgärder där effekten inte har varit omedelbar. Till exempel har personal anställts vilka har en upplärningstid och vissa rutiner som införts, till exempel hur material prioriteras för undersökning, förväntas ge tydligare resultat framåt, säger Hanna Karlström, biträdande avdelningschef.

Insatsen har också präglats av god samverkan med Noa

handläggningstiderna för forensiska undersökningar kopplade till grova brott där personer sitter frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade.

B A KG RU ND : Flera

framgångsrika polisutredningar kring grova brott (Rimfrost, Encrochat med flera) har gett ett kraftigt ökat inflöde av ärenden till polisens nationella forensiska centrum, NFC. Enbart antalet förtursärenden hos NFC ökade 2020 med cirka 50 procent jämfört med 2019. För att få ner handläggningstiderna meddelade NFC:s avdelningschef den 1 februari 2021 att en särskild händelse skulle inledas.

Arbetet med insatsen har skett, och sker fortsatt, i nära dialog med övriga aktörer inom Polismyndighetens utredningsverksamhet, Åklagarmyndigheten och med polisens nationella operativa avdelning, Noa.

13. Kriminalteknik #3—2021

FRAM TILL det att insatsen avslutas, vid årsskiftet, kommer arbetet fortgå för att nå insatsens mål, men också för att säkerställa att uppnådda effekter kan behållas och ytterligare förstärkas även efter årsskiftet.

– Resultaten från insatsen så här långt är positiva och lärdomar dras löpande för att förstärka de långsiktiga effekterna, säger Svante Engelbrektsson, stabschef för insats Vilgot.

Framsteg

Säkrar bevis inom ett dygn

14. Kriminalteknik #3—2021

Högre kvalitet och kortare utredningstider. Det är resultatet sedan en särskild sexualbrottsgrupp utreder våldtäktsärenden i polisområde Stockholm nord. Och brottsplatsundersökningar har varit viktiga.

— Utan dessa undersökningar kan vi sakna en pusselbit som är avgörande, säger Niklas Kraft, gruppchef för sexualbrottsgruppen.

E EN KVINNA ANMÄLER en man för våldtäkt. Polisen kontaktar kvinnan inom 24 timmar.

Kvinnan får snabb återkoppling i en svår situation och polisen kan säkra bevis.

Den skyndsamma kontakten

med brottsoffret är en viktig del av sexualbrottsgruppens arbetsmetoder i polisområde Stockholm nord. 2020 blev den särskilda gruppen permanent i området och liknande satsningar med sexualbrottsgrupper finns även i polisområdena Malmö, Falun/ Borlänge och Storgöteborg.

I Stockholm nord startades gruppen som en pilot 2019 efter Polismyndighetens översyn av brott i nära relation och sexualbrott.

– Tyvärr stack vi ut genom att vara för svaga på våldtäktsärenden, säger Niklas Kraft.

FAKTA :

Metodstöd Polismyndighetens metodstöd för utredning av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna.

I DENT IF IERAD E F RAM G ÅN G S FAKTO RER :

Överväg tvångsmedelsanvändning.

Förhör målsägande i samband med anmälan.

V I D EO F ÖRHÖR S K A G Ö RA S M ED MÅL SÄG AN DE F Ö R AT T:

Dokumentera berättelse, sinnesstämning och fysiskt tillstånd.

Görs initialt i nära anslutning till händelsen.

Dokumentera skador eller avsaknad av skador på både målsägande och gärningsperson.

SE T ILL AT T:

Målsägandebiträde förordnas snabbt.

HÄMTA IN STÖD B E V IS N I N G :

Vittnesuppgifter, dokumentera brottsplatsen/kontakt med tekniker, SMS-konversationer, bilder på telefon/dator/internet, journalanteckningar.

Källa: Polisen.se

Tidigare hanterades våldtäktsärenden av sektionerna Brott i nära relation och Grova brott och av en förundersökningsledare – i mån av tid. Samtidigt ökade antalet skjutningar och sprängningar som sektionerna skulle hantera. Då sattes en specialistgrupp ihop för att hantera våldtäktsärendena.

Till en början med befintliga resurser men med tiden har gruppen vuxit. Sedan start har det även ingått en spaningsledare i gruppen.

– Genom detta har vi på kort tid lyckats identifiera många misstänkta under de första dagarna, säger Niklas Kraft.

HAN MENAR ATT man också har jobbat mycket med brottsplatsundersökningar.

– Överlag skickar vi ner mycket spår till NFC för analys när vi bedömer att det är relevant. Brottsplatsundersökningarna är viktiga och utan dem har vi inte ett fullgott material att göra bedömning på. Det kan vara avgörande.

Nu har Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderat gruppens arbete. Sedan sexualbrottsgruppen kom på plats har utredningstiderna kortats med 28 procent. Utredningstiden för sexualbrott ligger nu på drygt 70 dagar, 20 dagar

kortare än medianen för övriga landet.

Niklas Kraft är nöjd med arbetet och menar att det har gett flera insikter.

– Vi har fått en bra överblick och man blir bra på det man får fokusera på. Vi kan även se en ökad kompetens utanför gruppen, säger han.

MIA BUKIC ÄR utredare i sexualbrottsgruppen. Hon ser positivt på organiseringen.

– Vi har olika styrkor, kompetenser och erfarenheter. På så sätt kompletterar vi varandra bra, säger hon.

Vid den första kontakten säkras bevisning som sms, chattar, bilder, filmer och inte

av Ida Asplund Ådahl

Framsteg

foto Monica Bergström

15. Kriminalteknik #3—2021

Arbete med spårsäkring på ett par byxor. Utredningstiderna i PO Stockholm nord har kortats med cirka 28 procent sedan sexualbrottsgruppen kom på plats. Detta enligt statistik från Brå.

”Överlag skickar vi ner mycket spår till NFC för analys när vi bedömer att det är relevant.”

NIKL A S KRAF T

minst eventuella skador.

Genom att snabbt tillsätta ett målsägandebiträde minskar känslan av ovisshet hos den utsatta kvinnan. Gruppen jobbar även aktivt för att minska antalent förhör för att inte belasta våldtäktsoffret mer än nödvändigt.

– Vi behöver bli ännu bättre på att förbereda förhören.

Då behöver vi inte göra lika många, säger Niklas Kraft.

MEN DET FINNS fortfarande utrymme för fler förbättringar.

Brås utvärdering visar att antal ärenden som har redovisats till åklagare bara har ökat marginellt sedan sexualbrottsgruppen infördes. Stockholm nords

redovisade sexualbrottsärenden ligger nu på samma nivå som övriga landet, på 15 procent.

NIKLAS KRAFT menar att en anledning till den marginella ökningen är att det finns många utmaningar i att utreda dessa brott. Exempelvis att många tenderar att anmäla brott sent vilket försvårar bevissäkring. Det finns sällan vittnen till händelserna och utredningsarbetet är beroende av andra sektioner som också är hårt belastade.

– Enligt vår bild kan en rimlig målsättning vara att cirka 20 procent av förundersökningsprotokollen slutredovisas och att 80 procent av dem ger

fällande dom, säger han.

Han menar att det bara är några av anledningarna till att brotten är svårutredda. Men att man i det stora hela är nöjda med den organisatoriska satsningen på sexualbrottsgruppen.

Anna Lindström, verksamhetsutvecklare för sexualbrott UC Väst, menar att liknande organisatoriska modeller skulle kunna vara applicerbara på flera platser i landet.

– Utvärderingen har visat att specialistgrupper är en framgångsfaktor som kan ge ökad rättstrygghet för målsägande som upplever att de får ett bra bemötande. Vi får se om fler regioner väljer att starta liknande grupper, säger hon.

16. Kriminalteknik #3—2021

Så funkar det Reportage

Emma Wernvik är en av cirka 60 rättsläkare i landet som hjälper polisen i det brottsutredande arbetet genom att undersöka och bedöma skador och därefter utfärda rättsintyg.

avav Monica Monica Bergström Bergströmfoto foto Monica Monica Bergström Bergström och RMV

Reportage Så funkar det

Med kamera, diktafon och linjal bistår de polisen i brottsutredningar. Det handlar om att dokumentera skador och att säkra bevisning. En läkare knuten till Rättsmedicinalverket har alltid jour för att hjälpa polisen i det akuta skedet av en brottsutredning.

17. Kr iminal teknik #3—202 1

MED LINJAL SOM ARBETSREDSKAP

V

18. Kriminalteknik #3—2021

Så funkar det

ett rättsintyg utifrån de dokumenten utan att se personen själv.

– Ett exempel där sjukvården blir inblandade ännu mera är sexualbrotten.

Där är den akuta undersökningen viktig på grund av spårsäkringen. Här är tiden en faktor för vilka chanser man har att fånga upp dna från en annan person och det är viktigt att undersökningen sker så snart som möjligt, säger Emma Wernvik.

En gynekologisk undersökning utförs enbart av gynekologer och på en kvinna är det därför alltid sjukvården som gör den primära undersökningen. Gynekologerna använder sig av den spårsäkringssats som NFC tagit fram.

VID EN POLISUTREDNING är det ofta I MÅNGA FALL finns det även skador på avgörande att undersöka och dokumentera andra delar av kroppen, blåmärken och skador hos såväl målsägande som misstänkt. Det görs i form av ett rättsintyg – ett hudavskrap till exempel. Dessa blir inte alltid bedömda av läkare vid en gynekoloexpertutlåtande där en rättsläkare beskriver och bedömer skador. Detta dokument är ofta en viktig del i en kommande rättegång.

FAKTA : Ett rättsintyg är en klinisk beskrivning av skador och utfärdas av rättsläkare vid … görs i första hand på en målsägande och är frivillig. Lagen ställer strikta krav på hur och när underRättsmedicinalverket, RMV. sökningen ska göras och den enskilde måste ge sitt Det är samma personer som, på samtycke till både läkarundersökning och att ett uppdrag av polisen, gör rättsrättsintyg utfärdas. Särskilda bestämmelser finns för undersökning av minderåriga och medvetslösa medicinska undersökningar av personer. avlidna personer för att utreda en dödsorsak.

– Rättsintyg är den andra … utförs på en misstänkt och är ett tvångsmedel som förundersökningsledare kan besluta om. Hur halvan av vårt grunduppdrag, och när en kroppsbesiktning kan beslutas regleras kan man säga. Vi har fler i rättegångsbalken. I åklagarens beslut om kroppsdödsfallsutredningar än besiktning ingår även spårsäkring och blodprovstagning. Källa: Rättsmedicinalverketpersoner. undersökningar av levande.

Hos oss i Linköping gör vi, mellan tummen och pekfingret, 1 000 obduktioner och 500 rättsintyg på ett år, säger Emma Wernvik, rättsläkare hos Rättsmedicinalverket.

Kroppsundersökning

gisk undersökning och därför görs ofta en kompletterande undersökning av rättsläkare efter någon eller några dagar.

För, lika väl som det ibland är viktigt att en dokumentation sker omgående, kan det ibland vara en fördel att vänta lite. Till exempel i fall där blåmärken ska undersökas, dokumenteras och bedömas.

– Ett blåmärke blir ju ofta tydligare efter någon dag. Det är inte så säkert att man ser blånader tätt inpå en händelse, däremot kan de vara väldigt framträdande efter ett par, tre dagar och de stannar ofta i upp till tio dagar, säger Emma Wernvik.

På en misstänkt person kan en kroppsundersökning, där läkare tittar efter skador, utföras efter beslut av förundersökningsledaren. Spårsäkring i form av topsning efter dna under naglar, i underlivet och andra besudlingar av till exempel blod som inte bedöms tillhöra den som undersöks görs om polisen eller förundersökningsledaren så begär.

DEN TYPEN AV spårsäkring görs oftast då man vill kunna sätta personer i samband med varandra – ofta i sexualbrott.

– Vid till exempel misshandel är det ofta inte fråga om de varit nära varandra,

Kroppsbesiktning

RÄTTSINTYGET ÄR ETT skriftligt dokument som beställs av polis eller åklagare i syfte att användas i en brottsutredning, främst vid vålds- och sexualbrott. Underlaget för detta intyg kan se ut på olika sätt.

– Antingen har vi gjort undersökningen själva. När det handlar om en målsägande så undersöker vi dem oftast på en polisstation eller i våra lokaler och handlar det om en misstänkt så kan undersökningen till exempel ske i arresten, säger Emma Wernvik.

– Vi kan också utfärda vårt rättsintyg på inkommet material. Till exempel fotografier från polis vid anmälningstillfället eller, det allra vanligaste, journaltext i de fall en målsägande har kommit in till akuten på grund av skadorna eller kanske åkt till sjukhus i syfte att få skadorna dokumenterade. Då kan vi skriva

Spårsäkring i form av topsning efter dna görs av rättsläkare om polisen eller förundersökningsledaren så begär.

särskilt inte om det är i en relation. En dna-träff på två personer som bor ihop kanske inte spelar så stor roll i utredningen.

Ska man utföra spårsäkring så ska det finnas anledning till det.

DET KAN OCKSÅ vara svårt att sortera och bedöma skador som ligger i lager på lager – om till exempel en målsägande berättar om flera tillfällen av misshandel.

– Det är alltid intressant om man ser skador som är olika gamla. Det är en av de svårare undersökningarna, säger Emma Wernvik.

Om skador är olika gamla syns det ofta.

Och även om det kan vara svårt att datera skador exakt så kan rättsläkaren göra en bedömning.

– Om vi har ett datum som är ganska färskt, kanske igår eller förrgår, och ett som ligger längre tillbaka i tid så ser man

METODEN MAN ANVÄNDER sig av vid en rättsmedicinsk undersökning är mycket systematisk. Rättsläkaren gör en noggrann undersökning av kroppen – från topp till tå. Man börjar med huvudet, undersöker hårbotten, tittar bakom öronen och på insidan av läpparna. Sedan går undersökningen vidare nedåt för att avslutas under fötterna. Alla synliga skador dokumenteras och sedan gör rättsläkaren en skadebedömning. En del i att utfärda ett rättsintyg är att bedöma allvarlighetsgraden i skadorna. Är de eller har de varit livshotande eller inte?

– Vi är en viktig del i en brottsutredning. Rättsintyg kan vara en jätteviktig stödbevisning jämfört med fall där det inte finns dokumentation och det blir ord mot ord. Även om det är ospecifika skador

”Rättsintyget kan, och ska, inte avspegla annat än det vi faktiskt ser.”

EM MA W ERNV I K

Rättsläkarens arbetsredskap vid utfärdande av rättsintyg — kamera, dermatoskop, linjal och diktafon.

som dokumenterats så kan utredaren se om det finns skador som passar med det scenario någon uppger.

– Vårt arbete är viktigt åt båda hållen – det händer att de skador vi dokumenterat inte passar ihop med det scenario som målsägaren uppger.

UNDERSÖKNINGEN TAR CIRKA en halvtimme beroende på hur mycket skador rättsläkaren hittar på den person som undersöks. Varje skada ska fotograferas och beskrivas.

– Vi använder en diktafon och läser in varje skada vi hittar. Skadan ska beskrivas så att man ska kunna se skadan framför sig och placera den på en kropp eller en skiss. Vi beskriver skadans placering på kroppen, utseende, färg och storlek. Och vi fotograferar både en översikt, så att man ser var skadan är placerad, och med och utan linjal i närbild, säger Emma Wernvik.

– Den första delen består i att vi frågar lite om vad som hänt så att vi får en bild av vilka delar av kroppen som skadats och på vilket sätt. Har det varit slag, grepp, tillhygge eller strupgrepp och har man i så fall varit medvetslös? Sådant är väldigt viktigt för vår bedömning av allvarligheten. Men innan vi börjar så har vi också en informationsskyldighet till de som ska undersökas – de ska veta vad undersökningen och ett rättsintyg innebär och för målsägande är undersökningen frivillig.

– Inom rättsmedicinen är det viktigt även med små detaljer. Vi beskriver det vi ser och det kan påverka åklagarens beslut om brottsrubricering. Rättsintyget används ofta i rätten och ibland kallas vi till förhandlingen som vittnen för att, på begäran av åklagare eller advokat, förtydliga eller förklara delar av rättsintyget, säger Emma Wernvik. n

19. Kriminalteknik #3—2021

RMV HAR sex rättsmedicinska enheter lokaliserade i landet. De finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Utöver dessa finns forensiska dokumentationsläkare, FD-läkare, knutna till enheterna.

– Det är läkare som jobbar ute i landet och som får utbildning av oss. De finns spridda i landet för att kunna hjälpa till att dokumentera det som inte vi hinner eller om det är långt bort från oss. Ganska ofta är det både målsägande och misstänkt som ska undersökas. Åklagare tar beslut om kroppsbesiktning av misstänkt och då gör vi det oftast i arresten. Då blir det naturligt att målsäganden undersöks vid samma tillfälle på polisstationen.

Om en FD-läkare utför undersökningen så skickar de underlag till oss i form av dokumentation, foton och beskrivningar Det är alltid en rättsläkare hos oss som gör den slutliga bedömningen och utfärdar intyget, säger Emma Wernvik.

Vad är svårast med ditt jobb?

– För oss finns tydliga regleringar och riktlinjer och de vi undersöker ska vara med på det, utom i de fall där de är misstänkta och vi har fått beslut från åklagare.

Så det brukar vara ganska tydligt, säger Emma Wernvik.

– Det som kan vara svårt är att förmedla till en målsägande att vi kanske inte hittar så mycket som stärker den personens berättelse. Det kan vara svårt att förmedla att vi förstår att det kan hända saker utan att vi ser skador. Men rättsintyget kan, och ska, inte avspegla annat än det vi faktiskt ser. Målsägandens berättelse är en del av utredningen - men inte i vår del. Och det kan ibland vara svårt att förmedla, särskilt om den person vi undersöker är emotionellt upprörd.

ofta färgskillnader. Blåmärken gulnar.

Helt färska märken har inte hunnit bli gula, de är blå/röda. Det är individuellt hur snabbt de gulnar och försvinner men om det finns skador i form av blånader så kan vi oftast se om de är av olika ålder.

– Med ärr kan det vara svårare, vissa ärr är ju livslånga och det är svårt att datera gamla ärr. Det kan också vara svårt att avgöra exakt vad som har orsakat ett ärr.

För ett välläkt gammalt ärr kan vara svårt att säga om det är ett år eller tio år. De är ospecifika men det händer att polis och åklagare vill ha det dokumenterat ändå.

Ett rättsintyg är en beskrivning av de skador som syns. Vissa skador är mer specifika, som till exempel greppmärken eller avvärjningsskador och skador på platser där människor normalt inte skadar sig.

2 20 0 .. K K rr ii m m ii n na a ll tt e ek kn n ii k k # 32 3— —2 20 02 2 11

Reportage

av Katarina Nestor och Elin Bylin

foto Monica Bergström

Reportage

Den tekniska bevisningen, de forensiska analyserna, blir allt viktigare för att polisen med framgång ska kunna utreda och lösa brott. Här spelar de forensiska stationerna i landets 25 polisområden en central roll.

21. Kriminalteknik #3—2021

TEKNISK BEVISNING I FOKUS

D

Reportage

22. Kriminalteknik #3—2021

DET SENASTE ÅRET har de etablerats och byggt upp sin verksamhet, de forensiska sektionerna i polisområdena. Det är här som gods, material och spår, gås igenom, sorteras och prioriteras. För att sedan, i viss omfattning och efter beslut från förundersökningsledare skickas vidare för forensiska undersökningar hos polisens nationella forensiska centrum, NFC.

viktig den är. Att NFC:s dialog med förundersökningen behöver bli ännu tätare är betydelsefullt, tycker han.

– Det här är mer komplext och dynamiskt än vid första anblicken, säger Lars Johansson och menar att det inte är helt lätt att vara en påläst beställare när det kommer till teknisk bevisning och forensiska undersökningar och analyser.

– Dels ska du som FU-ledare (förundersökningsledare, reds anm.) eller JFUL (jourhavande förundersökningsledare, reds anm.) vara påläst gentemot kriminalteknikern, dels gentemot NFC. Men vi arbetar hela tiden med att öka det forensiska medvetandet.

PÅ DEN FORENSISKA stationen finns alltså expertkunskap i form av kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare (lokus), forensiska handläggare och fotografer. Uppställningen varierar litet beroende på den aktuella polisregionens förutsättningar. Förutom att göra brottsplatsundersökningar ute på fält arbetar

PÅ NFC ÄR Helena Trolläng avdelningschef.

– Vi ser en utveckling inom FAKTA : utredningsverksamheten, där den tekniska bevisningen, de I varje polisområde i Sverige finns minst en forensiska analyserna blir allt forensisk station. Dessa är stöd och mellanhand viktigare för att vi helt enkelt mellan utredningsverksamheten och polisens ska lösa brott. Det betyder också nationella forensiska centrum, NFC. Här arbetar kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare att vi inom Polismyndigheten (lokus), forensiska handläggare och fotografer. måste jobba för att verkligen se De gör brottsplatsundersökningar på fält, undersökningar inne på forensiska stationen till att vi får rätt möjligheter att och säkerställer att man arbetar med rätt kunna skapa teknisk bevisning. material och rätt bevisning i ärendena, att rätt Och här behöver vi fortsätta att material går till NFC för forensiska undersökningar.

På den forensiska stationen har man en nära dialog jobba med hela den forensiska med utredningsverksamheten. I uppdraget ingår kedjan. Vi behöver öka myndigäven att stärka den forensiska medvetenheten hos alla som arbetar med att säkra gods och spår, hetens forensiska medvetenhet. genom att informera och utbilda.

Så det är en hel kedja som vi jobbar med. Det pågår mycket arbete för att verkligen säkra upp att vi kan få till rätt teknisk bevisning i slutändan, säger hon.

Forensiska stationer

LARS JOHANSSON ÄR polisinspektör och chef på den forensiska stationen i Helsingborg.

– Vi arbetar väldigt nära förundersökningen. Förmågan till dialog oss emellan är jätteviktig. Vi arbetar hårt för att hela tiden öka det forensiska medvetandet hos alla som jobbar med att säkra gods och spår, säger han när frågan om framgångsfaktorer för en forensisk station kommer på tal.

Lars Johansson beskriver relationen mellan de tre aktörerna – förundersökningen – forensiska stationen – nationellt forensiskt centrum (NFC), som en triangel där det går dubbelriktade pilar mellan alla, för att visa på interaktionen. Han återkommer till dialogen, förmågan till den, och poängterar än en gång hur central och

de med att utföra undersökningar inne på forensiska stationen och säkerställa att man arbetar med rätt material och rätt bevisning i ärendena, att rätt material går till NFC för forensiska undersökningar.

Här är det ett nära samspel med förundersökningsledaren som behövs för att denne ska kunna fatta rätt beslut, bland annat om vilka forensiska undersökningar som ska beställas.

I EN ANNAN del av landet, i ett av polisområdena i Stockholm är Ann-Louise Robin kriminaltekniker och vikarierande fältgruppchef på forensiska sektionen. Så här berättar hon om vad som hänt sedan polisregion Stockholm för ungefär ett år sedan införde forensiska stationer i varje polisområde, för en tydligare samordning för forensiska frågor och ärenden.

– Tidigare var det ett stort ärendeinflöde till NFC, men genom bildandet av de forensiska stationerna har vi skapat en första väg in där vi på ett kvalitetsäkert sätt kan gallra och prioritera, så att rätt beställningar blir gjorda och att rätt material blir undersökta. Man kan säga att vi är en sluss mellan utredarna och NFC. När gallringen redan sker hos oss minskar balanserna hos NFC och fler ärenden kan undersökas inom rimliga

I avrapporteringsrummet på forensiska stationen i Helsingborg blir det tillfälle för avstämning med jourhavande förundersökningsledare.

Reportage tider. Detta leder till att förundersökningsledarna får rätt förutsättningar för att fatta relevanta beslut.

Ulf Velander är kriminaltekniker i Helsingborg. Att förpröva och gallra material är en del av jobbet. Nästa steg är att föra dialog med förundersökningsledaren.

23. Kriminalteknik #3—2021

PÅ FORENSISKA STATIONEN i kvarteret Kronoberg i Stockholm arbetar Karin Kjelkerud som forensisk handläggare. Där finns ett laboratorium där de tar emot föremål för att göra undersökningar, bland annat genom att söka och härleda sekret eller blod.

Hon berättar att många utredare som kontaktar den forensiska stationen, har bra koll på vad de vill ha hjälp med, men att många tycker att det är praktiskt att ha ett telefonnummer att ringa för snabb rådgivning.

– Behöver du vägledning, tveka inte att ta kontakt med oss innan du hanterar materialet och hanterar en begäran. Om du bestämmer dig för att säkra materialet som du tror kan bli föremål för forensisk undersökning, använd munskydd och handskar och lägg det i en bevispåse, upprätta PM hur du hanterat materialat och vilken skyddsutrustning du använt. Byt handskar mellan olika materialpunkter.

TACK VARE DE forensiska stationerna har även region Stockholms vapenhantering fått en tydligare samordning berättar Karin.

– Nu skickas vapen från regionen kopplat till skjutvapenvåldet hit till forensisk station i kvarteret Kronoberg. På så sätt får vi möjlighet att se eventuella samband på de spår vi hittar på olika vapen och mellan olika skjutningar, säger Karin Kjelkerud.

CHARLOTTE SIMON, arbetar som forensisk samordnare och fältgruppchef på forensiska sektionen med ansvar för polisområde Stockholm nord. När hon har beredskap tar hon emot samtal om forensik från bland annat vakthavande befäl, yttre befäl och jourhavande förundersökningsledare på kvällar, veckoslut och helgdagar.

– Man ska lita på sin kunskap men vid minsta osäkerhet ska man veta att forensisk rådgivning kan fås utanför kontorstid av den forensiska samordnaren.

Kunskapsnivån är olika och det är naturligt att de som inte jobbat länge har en lägre nivå. Ringer man för att få stöd har man förhoppningsvis lärt sig hur man ska göra nästa gång man hamnar i liknande situation, säger Charlotte.

VÄGLEDNINGEN KAN SKILJA sig mycket åt beroende på att alla ärenden är unika.

Charlotte förklarar: – Det kan variera om brottsplatsen är inomhus, utomhus, utifrån känd information från vittnen, målsägare och så vidare. Vid en inomhusbrottsplats förstörs spåren i regel inte men det finns

”Vi arbetar hårt för att hela tiden öka det forensiska medvetandet hos alla som jobbar med att säkra gods och spår.”

L AR S JO HAN S S O N

så klart undantag. Vid utomhusbrottsplatser har vi väderförhållanden att ta ställning till. Ibland är inte brottsplatsen känd men man behöver rådgivning hur man bland annat ska hantera målsägarens och/eller misstänktes kläder eller andra föremål som säkrats.

FÖR ATT BLI bättre i den forensiska ambitionshöjningen, ska forensiska samordnaren kontaktas vid de fall av våldtäkter när man av någon anledning bestämmer sig för att det inte ska genomföras en brottsplatsundersökning.

Vid de fall där man kallar ut kriminaltekniker eller där man spärrar av för en brottsplatsundersökning vid senare tillfälle, till exempel efter mer informationsinhämtning via förhör, behöver den forensiska samordnaren inte kontaktas.

– Är någon osäker om platsen kan vara avspärrad eller om det finns risk att spåren kan förstöras, ska de självklart också ringa för vägledning, säger Charlotte Simon. n

Så funkar det

Identifiera omkomna 24. Kriminalteknik #3—2021

— en uppgift där inget får gå fel

P

Vid större olyckor, terrorhändelser eller andra katastrofer där folk omkommer aktiveras de kriminaltekniker och utredare som jobbar med DVI, disaster victim identification.

POLISEN HAR många uppgifter vid en större olycka eller terrorhändelse där det finns många avlidna. Säkra området, bistå räddningstjänst och sjukvård, söka upp

”Det är en mänsklig rättighet att återfå sin identitet efter döden. Det är en viktig rättsprincip men också angeläget ur ett humanitärt och etiskt perspektiv så att anhöriga kan få ett avslut.”

eventuella gärningspersoner och skapa trygghet är några av dem. Polisen har också som uppgift att identifiera omkomna samt att kontakta och meddela dess anhöriga.

ATT IDENTIFIERA omkomna vid katastrofer kallas för disaster victim idenitification och förkortas DVI. Begreppet är på engelska då det är en internationell metodik för att identifiera personer. Metodiken utvecklades av Interpol och togs fram i en första

AN NA JI N GH EDE

version 1984. DVI-metodiken har sedan dess utvecklats och används idag i större delen av världen. I korthet kan man säga att DVI är en standard för dokumentation och registrering av saknade personer, anträffade kroppar, kroppsdelar och tillhörigheter samt hur dessa jämförs och identifieras.

DET FINNS OLIKA syften med att ha en omfattande och detaljerad metod för att identifiera omkomna vid katastrofer.

Anna Jinghede är kriminaltekniker på forensiska sektionen i polisregion Bergslagen och har jobbat länge med DVImetodiken. Hon är också en av Sveriges få rättsodontologer vilket innebär att hon är expert på att identifiera personer med hjälp av tänder.

– Det är en mänsklig rättighet att återfå sin identitet efter döden. Det är en viktig rättsprincip men också angeläget ur ett humanitärt och etiskt perspektiv så att anhöriga kan få ett avslut. Det finns också juridiska aspekter som inverkar på arvsskiften, försäkringar och att den avlidna personen kan strykas

ur offentliga register och hos företag så att det inte fortsätter komma räkningar vilket också är jobbigt för anhöriga, säger Anna Jinghede.

DVI-verksamheten samordnas på polisens nationella operativa avdelning, Noa, som ansvarar för identifieringsverksamheten. De är även ansvariga för nationell metodutveckling inom området. Ute i landet finns fyra regionala team, så kallade Id-lag, där region Väst och Nord hanterar sina egna

Så funkar det

av Henrik Olars foto Robert Kärrlander

FAKTA :

Informationsinhämtning Identifiering av avlidna bygger förenklat på att information om en saknad respektive anträffad avliden person inhämtas och sedan jämförs.

AM — AN T E M O RT EM

P M — P O ST M O RT EM

Bild från en av de praktiska övningarna under en DVI-utbildning i Stockholmsområdet.

polisregioner medan region Stockholm även hanterar region Bergslagen och Mitt.

Region Syd ansvarar även för region Öst.

DVI-KONCEPTET har använts vid insatser under en rad större händelser de senaste åren. De största händelserna, om man räknar till antalet svenska dödsoffer, är sannolikt tsunamikatastrofen som inträffade julen 2004 samt Estoniakatastrofen som inträffade 1994.

Konceptet användes även efter flygolyckan i Linate i Italien 2001 och efter bombningarna på Bali 2002. En annan händelse där konceptet användes är vid terrorattentatet på Drottninggatan i april 2017.

YTTERLIGARE händelser där DVI aktiverats var i juli 2019 när en flygolycka inträffade i Umeå. Vid detta tillfälle havererade ett mindre plan med en grupp fallskärmshoppare och besättning på

Storsandskär i Ume älv och samtliga nio personer ombord omkom då planet störtade.

Den senaste händelsen var under sommaren 2021 då ännu ett flygplan med fallskärmshoppare och besättning förolyckades. Denna gång var olycksplatsen Örebro flygplats. Även vid denna olycka befann sig nio personer ombord på planet och samtliga omkom.

Läs om arbetet efter flygolyckan i Örebro på kommande sidor.

Den andra delen kallas för post mortem, vilket är latin för ”efter döden”.

PM-arbetet startar redan på platsen där katastrofen skett genom att kroppar och eventuella kroppsdelar tas tillvara och märks upp enligt ett unikt löpnummersystem. Arbetet kommer sedan i huvudsak äga rum i obduktionsmiljö då man inhämtar information om olika kännetecken på kroppens yttre och inre.

All information som kan leda identifieringsprocessen framåt är intressanta, till exempel längd, hårfärg, ögonfärg, operationsärr, tatueringar, dna och fingeravtryck. Rättsodontologerna röntgar och undersöker munnen, käkarna och tänderna för att inhämta den informationen.

Undersökningen görs vid någon av de Rättsmedicinska enheterna i landet som är knutna till Rättsmedicinalverket. Det kan också finnas situationer då detta arbete kan behöva ske i fält.

25. Kriminalteknik #3—2021

Ante mortem, vilket är latin för ”före döden”, innebär att man hämtar in uppgifter om en saknad person genom att prata med de anhöriga. Man ställer då en rad frågor om allt ifrån signalementsuppgifter som ögonfärg, hårfärg, längd, födelsemärken och tatueringar till medicinska kännetecken, såsom operationsärr, inopererade implantat, med mera. Man begär också in uppgifter om var personen har gått hos tandläkare och läkare vilket underlättar när jämförelsematerial ska inhämtas. Även dna inhämtas genom topsning av anhöriga eller föremål från den saknades bostad.

26. Kriminalteknik #3—2021

Reportage

FLYGOLYCKAN I ÖREBRO OMSATTE METODIKEN I PRAKTIK Torsdagen den 8 juli klockan 19:23 kom två händelserapporter in till ledningscentralen i polisregion Bergslagen.

— Först meddelade sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, att man tappat ett plan på radarn, och sedan kom det in ett larm från flygledningstornet på flygplatsen i Örebro att ett plan hade kraschat vid start, säger Peter Persson, vakthavande befäl den aktuella kvällen.

av Henrik Olars

foto Robert Kärrlander

Reportage

27. Kriminalteknik #3—2021

A

28. Kriminalteknik #3—2021

Reportage

ANNA JINGHEDE är kriminaltekniker i polisregion Bergslagen och hon har jobbat länge med DVI, disaster victim idenitification, som är en metodik för att identifiera omkomna vid katastrofer. Anna Jinghede som jobbade under flygolyckan i Umeå 2019 fick samma typ av känsla den gången.

– Jag ringde in mig själv så fort jag såg första nyhetsflashen. Jag förstod att det kunde vara lika illa som i Umeå, säger Anna Jinghede.

Hon åkte ut tillsammans med tre kriminaltekniker till flygplatsen under kvällen i egenskap av PM-insatschef på haveriplatsen. PM betyder post mortem och PM-arbetet startar redan på platsen där katastrofen skett.

Lars Bröms är regional AM-koordinator tor för DVI-region Stockholm där även polisregion Mitt och Bergslagen ingår.

Vid större händelser går han också in som DVI-insatsledare. Han är också nationellt ansvarig för grundutbildningen inom DVI. AM betyder ante mortem, ”före döden”, och innebär att man hämtar in uppgifter om en saknad person genom att bland annat prata med de anhöriga. När chefen ringde på kvällen den 8 juli tvekade Lars Bröms inte.

– Jag brinner för DVI och det var ingen tvekan. Vi drog iväg i några bilar från Stockholm och mötte upp Anna Jinghede på Örebro flygplats vid 02-tiden natten mot fredag den 9 juli.

Normalt har en DVI-insatschef fullt upp att göra ändå men på grund av semesterfrånvaro hoppade Lars Bröms även in med själva AM-arbetet.

KATASTROFPLATSEN – PM-RECOVERY Vid en katastrof åker en första DVIpatrull till platsen för att skapa sig en bild av händelsen samt inleda arbetet med de avlidna. I fallet med Örebro var en stab snabbt upprättad och patrullen kunde etablera den kontakten tidigt. Beslut om en DVI-insats ska fattas så snart det står klart att det finns människor som har avlidit och där identiteten behöver fastställas.

Arbetet den här gången organiserades så att två personer arbetade med kropparna,

medan en fotograferade och den fjärde personen dokumenterade på särskilt vis enligt DVI-metodiken. Men antalet som arbetar med den initiala insatsen kan variera beroende på situation.

– Man ska hantera platsen med stor försiktighet. Om man misstänker ett brott så vill man till exempel dokumentera platsen innan kropparna börjar hanteras.

Föremål och kropparnas position kan ge viktig information om vad som har hänt även vid en olycka och kan vara till hjälp för exempelvis Statens haverikommission i deras utredning. Här finns även en etisk aspekt. Anhöriga kan ha frågor kring var kroppen efter den avlidne hittades och då behöver vi kunna ge ett korrekt svar på det, säger Anna Jinghede som först var PM-insatsledare på haveriplatsen och sedan ansvarig för det rättsodontologiska AM-arbetet.

Ganska snart efter olyckan aktiverade Anna Jinghede den nationella DVIorganisationen och gjorde tillsammans med DVI-insatschefen en plan för det inledande operativa arbetet.

– I första läget koncentrerade vi oss på de avlidna för att optimera förutsättningarna för den senare identifieringen. Jag bedömde att förutsättningarna att arbeta med dental identifiering var goda i detta fall. Den tekniska undersökningen av själva haveriplatsen fick sedan inledas dagen efter. Då kom två fräscha tekniker ut

till flygplatsen för att starta det arbetet tillsammans med Statens haverikommission.

Under fredagen den 9 juli och under helgen arbetade man frenetiskt med identifieringsinsatsen av de omkomna parallellt med att själva platsundersökningen genomfördes av andra tekniker, från andra polisområden.

FAS TVÅ — PM (RÄTTSMEDICIN) Alla kroppar och kroppsdelar förs i denna fas till RMV, Rättsmedicinalverket, för undersökning. Där görs undersökningar och med i rummet är rättsläkare, en rättsläkarassistent och tre kriminaltekniker där en fotograferar, en dokumenterar, en hanterar kropp eller kroppsdel. Även rättsodontologer, som jobbar i par, är med vid undersökningen.

– Hela syftet med PM-arbetet är att samla in uppgifter om de avlidna. Man utför obduktion, tar fingeravtryck, röntgar käkar och tar prov för dna-analys men man hämtar också in uppgifter kring klädsel, längd, tatueringar och annat, säger Anna Jinghede.

FAS TRE — ANTE MORTEM Rent kronologiskt sätter fas tre igång direkt under den inledande fasen, i takt med att människor anmäls saknade efter en händelse. AM-teamet börjar direkt med att hämta in uppgifter om de saknade personerna.

FAKTA :

Identifieringsarbetets faser Enligt DVI-metodiken sker identifieringsarbetet i fem olika faser. Alla faser dokumenteras noga och protokollförs på särskilt vis.

FA S 1: P M - REC OVERY

Inledande arbete på platsen för att skapa sig en bild av händelsen samt inleda arbetet med de avlidna.

FA S 2: P M — RÄT TS M EDICI N

I denna fas förs alla avlidna samt kroppsdelar till Rättsmedicinalverket för rättsmedicinsk undersökning. Bland annat utförs obduktion och man tar fingeravtryck samt dna för identifiering av den avlidne.

FA S 3: AM

I takt med att mäniskor anmäls saknade efter en händelse startar arbetet med att hämta in uppgifter om dessa personer Rent kronologiskt sätter fas tre igång direkt under den inledande fasen.

FA S 4 : REC O N CI L I AT IO N

Man arbetar med att jämföra data från ante mortem med data från post mortem i syfte att få fram troliga identiteter. När matchningsgruppen bedömt underlaget tillräckligt omfattande för att nå en positiv identifiering presenteras underlaget för en expertgrupp, ID-board, för bedömning och beslut.

FA S 5 : I D- B OARD

Här arbetar experter på bland annat fingeravtryck, genetik, rättsmedicin och odontologi. I detta steg utfärdas den formella identifieringsrapporten för varje identifierad avliden person.

Reportage

FAS FYRA — RECONCILIATION Reconciliation betyder ”sammanjämkning” på engelska. En matchningsgrupp jämför då data från ante mortem med data från post mortem i syfte att få fram förslag på troliga identiteter. När matchningsgruppen bedömt underlaget tillräckligt omfattande för att nå en positiv identifiering presenteras underlaget för en expertgrupp, ID-board, för bedömning och beslut.

Vid en katastrof åker en första DVIpatrull till platsen för att skapa sig en bild av händelsen samt inleda arbetet med de avlidna. Bilden är tagen vid en DVI-utbildning i Stockholmsområdet.

– Vid större katastrofer med hundratals omkomna har man datasystem som hjälper till med matchningsförslag. Vid mindre händelser gör man detta helt manuellt. Här jobbar varje expertis var för sig och gör matchningar inom sitt område. Experten på fingeravtryck gör sin matchning och rättsodontologen gör sin. Det finns väldigt tydliga rutiner för detta och varje jämförelse resulterar i ett utlåtande där man bedömer om det är en utesluten, möjlig, trolig eller fastställd identitet. Det kan också vara så att man bedömer att matchning inte är möjlig på grund av för lite jämförelsematerial, säger Anna Jinghede.

”Det får absolut inte blir fel! Det ställs oerhört hårda krav på att det ska bli rätt.”

AN NA JI N GH ED E

Sedan samkör man alla matchningar för att säkerställa att det inte föreligger några motsägelser mellan ett visst AM-nummer och ett visst PM-nummer.

Anna Jinghede poängterar det viktiga att vara noggrann.

– Det får absolut inte blir fel! Det ställs oerhört hårda krav på att det ska bli rätt.

FAS FEM — ID-BOARD ID-boarden leds av en företrädare från polisen. I ID-boarden ingår experter på fingeravtryck, genetik, rättsmedicin och odontologi som alla tittar på materialet

utifrån sina respektive kompetenser.

ID-boarden har ansvaret för att formellt fastställa identiteterna utifrån de matchningar som har gjorts och den fakta som presenteras som underlag. I detta steg utfärdas den formella identifieringsrapporten för varje identifierad avliden person.

Under söndagen den 11 juli utfördes fas fyra och på måndagen den 12 juli hade man sedan ett ID-board-möte med bland annat polisområdeschefen för Örebro län där man redogjorde för resultatet av matchningen. Alla personer som var med i flygplanet omkom. Totalt rörde det sig om nio personer.

AM-personalen som tidigare varit i kontakt med de anhöriga ska nu lämna slutgiltigt dödsbesked, och tillhörigheter ska lämnas, till anhöriga om de så önskar.

DVI-arbetet är krävande och Anna Jinghede säger att man blir hjälpt av att gå in i en professionell roll.

– Man har stöd av den etablerade rutinen men erfarenhet är också oerhört viktigt. Sedan är det en fördel av att ha ett bra stöd hemma. Den minnesstund som var en vecka efteråt var också väldigt viktig för mig för att få ett avslut. Vi har ett väl utformat kamratstöd bland kriminaltekniker men också inom DVI-familjen, säger Anna Jinghede.

– Jag är väldig nöjd med arbetet som gjordes och under de förutsättningarna vi hade med hög frånvaro på grund av semester, säger Lars Bröms.

– Som insatschef är jag väldigt nöjd med att ha en ansvarig för PM-recoverygruppen som också är rättsodontolog i form av Anna Jinghede. Eftersom vi hade rätt expertis på plats så kunde vi göra exakta identifieringar på kort tid. Ju kortare tid det tar, desto bättre blir det för de anhöriga som då kan få ett avslut. n

29. Kriminalteknik #3—2021

Detta görs bland annat genom att prata med anhöriga och vänner i ett skede som för dem är oerhört traumatiskt.

AM-handläggaren blir ofta den kontakt som de anhöriga har med polisen under identifieringsprocessen i väntan på besked.

Handläggaren brukar få många samtal och förfrågningar och det är viktigt att AM-personalen är kunnig om alla moment av identifieringsprocessen, bland annat för att kunna besvara frågor från de anhöriga.

Under AM-fasen inhämtas signalement, kläder, tillhörigheter, fingeravtrycksbärande material, medicinsk information, dna-bärande material och tandstatus.

Sjukvårds- och tandvårdsjournaler begärs också in av AM-handläggare.

Under fredagen den 9 juli hade DVIteamet i Örebro ett möte med anhöriga för att få in sådana typer av uppgifter men även för att topsa de anhöriga. Detta för att senare kunna matcha dna med offren om det skulle behövas. Anna Jinghede var med även i AM-gruppen eftersom hon också kan det arbetet och har ett stort kontaktnät i tandvårds-Sverige.

– Under fredag eftermiddag satte jag mig och jagade fatt på tandläkare i Sverige som kunde skicka journalhandlingar och röntgenbilder och översatte all information till DVI-standard, säger Anna Jinghede.

Under helgen fortgick arbetet på flygplatsen för Lars Bröms och hans team.

– Vid arbetet på flygplatsen var flera av offrens vänner, som också är fallskärmshoppare, på plats. Vi visade olycksplatsen för dem och förklarade vad vi gjorde där. Det var något som de uppskattade. Överhuvudtaget hade AM-gruppen mycket kontakt med de anhöriga under helgen samtidigt som vi började matchningsarbetet mot PM-gruppens resultat löpande.

– Det är oerhört tufft att jobba med AM och att ha kontakt med anhöriga, säger Lars Bröms som, även när arbetet var som mest intensivt under helgen, tog sig tid att möta de medier som fanns på plats.

– Kunskaperna om DVI bland media är inte så hög, så jag samlade ihop de medier som var på plats och förklarade vårt arbete.

Yrket

av Monica Bergström

KONTROLL AV BEVISPROV 30. Kriminalteknik #3—2021

Yrket: Forensiker

Andreas Andersson, forensiker inom alkoholutandning och tekniskt sakkunnig när ett bevisprov ifrågasätts. Den grupp om tre personer som arbetar med alkoholutandning på NFC arbetar även med kontroll och kalibrering av bevisinstrumentet Evidenzer och håller utbildningar.

Vad är en Evidenzer?

– Om en förare lämnat positivt prov i polisens handhållna sållningsinstrument får föraren göra ett utandningsprov i en Evidenzer. Den misstänkte får då svar direkt om det är straffbart eller inte. Instrumentet tillsammans med mätmetoden ger ett mycket rättssäkert resultat och har använts som bevismedel sedan 30 år tillbaka. En stor mängd data från mätningen lagras och kan även granskas i efterhand.

Du får hantera frågor kring utandningsprov. Vad innebär det?

– Rattfylleri klassas som ett skamligt brott, till skillnad mot till exempel fortkörning. Det innebär även att man ofta förlorar sitt körkort och många ifrågasätter därför resultatet. Frågeställningarna kan vara många, som att man ätit likörpraliner, sköljt munnen med Listerine eller att något störande ämne kan ha påverkat provet. För oss gäller det då att granska provdata och förklara, både i utlåtande och i vittnesmål, hur dessa saker hanteras av instrumentet och mätmetoden.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Efter många år är det fortfarande väldigt omväxlande och utvecklande.

Bland de roligare delarna är utbildningen mot Polisen, Tullverket, Kustbevakningen och Åklagarmyndigheten.

foto Monica Bergström

av Helena Trolläng foto Björn Öberg

”Tillsammans” ett viktigt ord

Helena Trolläng, avdelningschef för NFC, ser tillbaka på det verksamhetsår som går mot sitt slut. Ett år med pandemi och prioriteringar, forensiska utaningar och positiva resultat, perspektiv och viktiga samarbeten.

LÄGET NÄR DET gäller den grova organiserade brottsligheten i Sverige är synnerligen allvarligt och antalet skjutningar och sprängningar fortsätter ligga på oacceptabla nivåer. För att bättre kunna möta utredningsverksamhetens behov av forensiska analyser kopplade till grova och särskilt prioriterade brottskategorier initierade vi i början av året en särskild insats – Vilgot. Insatsen har inneburit att NFC tvingats göra tuffa prioriteringar, tänka nytt och vända på många verksamhetsmässiga stenar för att effektivisera verksamheten utan att göra avkall på kvaliteten. Vi har också getts möjligheten att ta in extra

”Det känns oerhört glädjande att vi ser att insatsen gett positiva resultat.”

31. Kriminalteknik #3—2021

FÖR ETT ÅR sedan var vi mitt uppe i den kanske mest akuta fasen av corona-pandemin med höga sjuktal, tuffa restriktioner och en stor osäkerhet kring när samhället skulle kunna öppna upp igen.

Idag är situationen annorlunda och med många av oss vaccinerade har samhället kunnat öppna upp. Det känns fint och viktigt att vi återigen kan genomföra fysiska möten och träffas personligen.

Samtidigt hoppas jag att vi tar ett fortsatt ansvar för att hålla pandemin stången och aktivt tar tillvara de positiva erfarenheter vi dragit. Kan vi genom att fundera över när det även fortsättningsvis passar med digitala möten, dra ner på vårt resande, spara tid och pengar och minska vår negativa påverkan på miljön?

Ledare

resurser, vilket gett en positiv och nödvändig boost till detta viktiga arbete. Det känns oerhört glädjande att vi ser att insatsen gett positiva resultat och att handläggningstiderna för Vilgot-ärendena, liksom avdelningens ärendebalans, sjunkit avsevärt under året.

UNDER ÅRET har Polismyndigheten fattat beslut om en nationell utredningsstrategi.

Den är tänkt att fungera som en gemensam, tydlig vägledning för hur vi ska bedriva utredningsverksamheten. Av strategin framgår tydligt hur viktigt det är att den brottsutredande verksamheten har ett forensiskt perspektiv, men också tillgång till relevant forensisk kompetens när det finns behov av stöd. I artikeln om arbetet på regionernas

forensiska stationer kan du läsa mer om betydelsen att säkra hela den forensiska kedjan och varför det är viktigt att öka den forensiska medvetenheten hos alla som arbetar med att säkra gods och spår.

I MAJ NÄSTA år har Polismyndigheten bjudit in till den stora internationella forensiska konferensen EAFS – European Academy of Forensic Science. Bakom konferensen står den europeiska organisationen ENFSI – European Network of Forensic Science Institutes – som har över 70 medlemsorganisationer i 39 länder. 30 maj–3 juni kommer NFC att stå värd för konferensen i Stockholm och vi hoppas kunna välkomna europeiska och internatio-

nella forensiska experter och forskare, företrädare från rättsväsendet samt intressenter från olika EUorgan, akademiska världen, näringslivet och relevanta internationella organisationer.

Konferensens tema är ”Together for a Safer World” och syftar till att belysa vikten av på olika sätt gränsöverskridande samarbete för att den forensiska verksamheten ska klara av framtida förväntningar och bidra till en effektiv brottsbekämpning. Vill du veta mer om konferensen är du välkommen att besöka vår hemsida www.eafs2022.eu.

Med dessa rader vill jag till sist önska dig en stunds spännande läsning och såklart en riktigt god jul och gott nytt år!

Posttidning B Polismyndigheten/NFC Kansligrupp 2 581 94 Linköping av Ann-Louise Flisbäck grafik Jörgen Knutsson

Vapenundersökningar

36

1305 1180 1010

1044

36 dagar tar en vapenundersökning i genomsnitt för NFC att utföra (från det att material kommit in till dess resultat meddelas till uppdragsgivaren (januari—september 2021). Det är en sänkning med 30 procent jämfört med motsvarande period under 2019.

1042

2015

2016

2017

2018

2019

2020 * 2021 *

(1/1 - 30/6, 2021)

475

1 230

0

843

Antal beslagtagna vapen som undersökts hos NFC i Linköping från 2015 till 30 juni 2021.

Vapenbrott är en sammanfattande beteckning på ägande eller innehav av vapen utan tillstånd/vapenlicens. Enligt vår svenska vapenlag (1996:67) är det straffbart (9 kap 1 §) att inneha skjutvapen utan tillstånd eller överlåta eller låna ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet. Beroende på hur grovt brottet bedöms vara varierar påföljderna — från böter till fängelse i högst sju år.

*Många ärenden från slutet av 2020 och 2021 har inte skickats in för vapenundersökning hos NFC och finns därför inte med i sammanställningen

16 043

OM FR DEN E SW

När NFC är klar med undersökningarna av vapnen som kommit in destruerar man dem.

Det högsta antalet vapen som destruerats under den senaste femårsperioden är 29 663 stycken, och det skedde 2018.

Under 2021, fram till 6 oktober, har 16 043 vapen destruerats.

De vanligaste vapnen i vapenbeslagen som NFC har undersökt är enhandsvapen. Antalet beslagtagna vapen som NFC har undersökt har ökat med 55 procent mellan åren 2015 och 2020.

En klar majoritet av de vapen som lämnades in vid de senaste vapenamnestierna hade Sverige som ursprungsland. 2013 uppgick de till 4 600 och 2018 till drygt 3 090 stycken. Det näst vanligaste ursprungslandet var Belgien.

Vapentyp beslag

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Enhandsvapen

836

544

629

688

832

700

Kulgevär

90

92

105

139

111

153

Hagelgevär

122

158

135

114

119

150

81

69

82

102

64

112

Militära vapen Övrigt

2

9

16

20

48

54

Totalt

839

957

1026

1207

1042

1305