Kriminalteknik, nr 2, 2022

Page 1

En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten polisen.se

POLISMORDET

En 17-Äring dömdes för mordet pÄ polismannen Andreas Danman. De kriminaltekniska delarna av utredningen var omfattande.

SÅ VAR EAFS

En glimt inifrÄn den forensiska konferensen.

RESEHANDLING

MED FINESSER

Först i vĂ€rlden med ”flytande bild”.

FINGERAVTRYCK

Efter en tuff start – köerna har kortats rejĂ€lt.

MÅLET: DEN BÄSTA AV UTBILDNINGAR
Hon har varit med och byggt upp utbildningen för kriminaltekniker till vad den Àr idag. Nu, efter drygt 40 Är i tjÀnst, lÀmnar studierektorn Gunnel Carlsson NFC för nya utmaningar.
№2 ↓ 2022

4. BĂ€ttre lĂ€ge att jĂ€mföra fingeravtryck efter tuff start Köerna har kortats rejĂ€lt. 5. Notiser frĂ„n vĂ„r forensiska omvĂ€rld 7. Nytt möter gammalt nĂ€r grova brott utreds Utredningar med material frĂ„n Encrochat, Sky ECC och Anom. 8. Resehandling med finesser Först i vĂ€rlden med ”flytande bild”. 10. Polismordet De som kĂ€mpade för att klara upp mordet pĂ„ polisen Andreas glömmer aldrig utredningen. Hur alla samarbetade prestigelöst – och hur de tekniska spĂ„ren blev avgörande i jakten pĂ„ gĂ€rningsmannen. 16. PortrĂ€tt: Gunnel Carlsson Möt studierektorn som varit med om att bygga upp utbild ningen för kriminaltekniker frĂ„n grunden. Nu, efter drygt 40 Ă„r i tjĂ€nst, Ă€r det dags att lĂ€mna arbetslivet. 20. Besök i ”villan” under en grundutbildning Följ med bland gömda spĂ„r och andra lurigheter pĂ„ brottsplat sen i NFC:s övningsvilla.

Bilden TĂ€ndsatspartiklar – vad Ă€r det?

FörstĂ€rkt förmĂ„ga inom blodbildsanalys 28. Forensiska projekt i framkant 30. Yrket: Kriminaltekniker ”Vi Ă€r med och lĂ€gger pussel som ska hĂ„lla hela vĂ€gen.”

SOCIALA MEDIER: Vad hÀnder i sociala medier

En myra skulle inte bry sig om den fick en tÀndsatspartikel i ögat. LÀs mer pÄ sidan 24.

”Polisens dag blev en publiksuccĂ© som slog alla vĂ„ra förvĂ€ntningar.”

@Polisen Eskilstuna skriver pĂ„ Facebook om den aktivitetsdag som arrangerades för allmĂ€nheten i slutet pĂ„ maj. Olika delar av polisens verksamhet visades upp – bland annat kriminalteknik dĂ€r besökarna fick möjlighet att testa att sĂ€kra sina egna fingeravtryck.

”Ett vanligt förekommande miljöbrott Ă€r att nĂ„gon dumpar, slĂ€pper ut farliga Ă€mnen naturen, utslĂ€pp luft eller nedgrĂ€vda tunnor i marken, pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt som strider mot miljöbalken. Platser dĂ€r miljöbrott föreligger ingĂ„r i en av alla de brottsplatsundersök ningar som vi kriminaltekniker undersöker.”

@polisen_kriminalteknik_sthlm skriver om miljöbrott pÄ Instagram.

”Vid en nĂ€rmare undersökning hittar vi ett lönnutrymme under bagageutrymmet dĂ€r det ligger cirka 29 kilogram cannabisharts.”

@Tullkontroll berĂ€ttar pĂ„ Instagram om ett beslag vid Öresundsbron. SĂ„vĂ€l de tvĂ„ kvinnor som fanns bilen som bilens Ă€gare dömdes senare till fĂ€ngelsestraff.

”Metalldetektorn Ă€r ett av alla verktyg som vi ibland anvĂ€nder i samband med brottsplatsundersökning. Man kan Ă€ven hitta ovĂ€ntade saker, som kanske inte alls har med nĂ„got brott att göra.”

@polisen_kriminalteknik_sthlm pÄ Instagram.

@nationelltforensisktcentrum @polisen

Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per Ă„r en upplaga om 6 000 ex.

Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena TrollÀng

Redaktör: Monica Bergström och Viktor Högberg

RedaktionsrÄd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Niclas Pettersson, Diana Belic, Ann-Louise FlisbÀck, Viktor Högberg, Katarina Nestor, Mattias Kronstrand.

Layout: Jörgen Knutsson

Omslagsbild: Gunnel Carlsson, studierektor pÄ NFC. Foto: Johnny Gustafsson

Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

InsĂ€nt material: Redaktionen ansvarar endast för bestĂ€llt material. Åsikter, förslag och idĂ©er som framförs intervjuer, signerade artiklar eller insĂ€ndare stĂ„r helt för den intervjuades eller skribentens rĂ€kning och behöver inte delas av redaktionen.

Vi förbehÄller oss rÀtten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck: Exakta Print AB

ISSN 1653 6169

Prenumeration: Du kan bestÀlla Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se

2. Kriminalteknik #2—2022 InnehĂ„ll #2ïżœ2022
24.
30. 8. 20.
24.
26.
Helena TrollÀng: Utveckling, utbildning och samarbete.
3. Kriminalteknik #2—2022 Redaktionen

BÀttre lÀge att jÀmföra efter tuff start

– Det har varit tufft för medarbetarna. Det hĂ€r med fingeravtryck Ă€r ju ett hant verk, och det har varit jobbigt att ha ett system som vi inte litade pĂ„. Vi tvingades till extra manuellt kontrollarbete. PĂ„ grund av pandemin kunde vi inte ha ordentliga utbildningar, utan de fick genomföras digitalt. Men i början av hösten 2021 Ă„kte en delegation till bĂ„de Norge och Danmark dĂ€r systemet anvĂ€nds, för att lĂ€ra sig mer. Och i november/december kom en dansk kollega till vĂ„ra olika driftsstĂ€llen hĂ€r pĂ„ NFC och satt bakom ryggen pĂ„ varje med arbetare och gav tips och trix för att fĂ„ bĂ€ttre resultat, fortsĂ€tter Melinda Andersson.

DESSUTOM HAR algoritmen för sökningar förbÀttrats flera gÄnger, och ytterligare en uppdatering sker under hösten. Ytterligare en framgÄngsfaktor för att vÀnda utvecklingen har enligt Andersson varit att it-avdelningen pÄ polisen har arbetat agilt tillsammans med medarbetarna pÄ NFC och med leverantören. FörbÀttringar har skett efterhand.

En stor fördel med det nya systemet Àr att det enklare kan kopplas samman med andra internationella system för fingeravtryck.

I SEPTEMBER var antalet öppna Àrenden nere pÄ cirka 400.

– Men vi Ă€r inte i hamn Ă€nnu. Vi ska bli Ă€nnu bĂ€ttre, avslutar Melinda Andersson.

POLISMYNDIGHETEN: Tidningen lÀggs ner

NÀsta nummer av tidningen Kriminalteknik, som utkom mer i början av nÀsta Är, blir det sista numret som ges ut. NFC:s avdelningschef Helena TrollÀng, tillika ansvarig utgivare, har beslutat att avsluta utgivningen av tidningen.

Under Äret har en bered ning gjorts för att klargöra och belysa vissa centrala frÄgor för tidningen. Bedöm ningen Àr att det behov som finns för att fortsÀtta producera tidningen skulle ta allt för stora resurser i ansprÄk frÄn den forensiska kÀrnverksamheten, vilket inte Àr önskvÀrt med tanke pÄ det höga operativa tryck som finns.

Tidningen Kriminalteknik ges ut i 6 000 exemplar och den primÀra mÄlgruppen be stÄr av bland annat Äklagare, advokater, poliser och med arbetare inom forensiken.

en överfallsvĂ„ldtĂ€kt StorĂ„s industriomrĂ„de Göteborg Ă„r 2013. Strax före sommaren dömdes han Göteborgs tingsrĂ€tt till skyddstillsyn. — Topsningen var helt avgörande för det hĂ€r Ă„talet, sĂ€ger Joanna Larsen, Ă„klagare vid Göteborgs Ă„klagarkam mare i ett pressmeddelande. I domen anser tingsrĂ€tten att det inte föreligger synner liga skĂ€l för fĂ€ngelse, bland annat baserat pĂ„ hans Ă„lder vid gĂ€rningen, tiden som för flutit och att han inte aktivt hĂ„llit sig undan.

ÅKLAGARMYNDIGHETEN: Ska bli 1 300 Ă„klagare till Ă„r 2025

riksÄklagare Petra Lundh en artikel pÄ myndighetens hemsida.

POLISMYNDIGHETEN:

Skapar center för skjutvapen

Svensk polis har inrĂ€ttat ett skjutvapencenter. FrĂ„n och med mitten av maj har kom petenser frĂ„n underrĂ€ttelseoch utredningsverksamheten, forensiken och den inter nationella enheten pĂ„ Noa samlats för att tillsammans motverka tillförsel av vapen till kriminell miljö. Externa aktörer sĂ„som Tullverket och Åklagarmyndigheten finns ocksĂ„ med. NĂ„gra av de förvĂ€ntade effekterna av samarbetet Ă€r ökad kvalitet utredningar och lĂ€ngre straff vid utredning av vapenbrott och vapensmugglingsbrott.

POLISMYNDIGHETEN:

Ny utstÀllning om polisens

arbete

Vapen ska undersökas snabbare

Ska ge förhandsbesked till utredningen redan ett dygn efter att vapnet ankommit till NFC i Linköping.

I dagslÀget tar det nÄgra veckor innan en förundersökningsledning fÄr svar frÄn NFC pÄ en av de vanligaste vapenundersökning arna, standardundersök ning av patronhylsor.

I ett pilotprojekt höst, med polisregionerna Stockholm, Syd, VĂ€st och Öst, rĂ€knar NFC med att kunna ge ett förhandsbe sked inom nĂ„got dygn.

NFC FÅR IN över 100 Ă€renden i veckan dĂ€r fingeravtryck frĂ„n en okĂ€nd person ska jĂ€mföras mot daktningsregistret. I april 2021 bytte Polismyndigheten system frĂ„n Afis (Automated Finger print Identification System) till Abis (Automated Biometric Identification System), bland annat för att det nya systemet automatiskt kan söka mot bĂ„de fingeravtryck och ansiktsbilder.

Tidigare gjordes det i tvÄ sepa rata system. Starten blev dock inte bra.

– Det var chockartat skulle jag sĂ€ga. Vi visste att vi skulle fĂ„ ett system som var ganska tunt, och att vi skulle fĂ„ funktioner efterhand. Men att det skulle vara sĂ„ tomt nĂ€r det kom, det hade vi nog aldrig rĂ€knat med, sĂ€ger Melinda Andersson som Ă€r chef för en

av de fyra grupper pÄ NFC som arbetar med fingeravtrycksidentifiering.

MEDARBETARNA hade stora problem att utföra sitt jobb i det nya systemet. Under flera mÄ nader vÀxte antalet obearbetade Àrenden. I augusti 2021 fanns det 1900 öppna Àrenden. Samtidigt arbetades det hÄrt för att fÄ till en förÀndring till det bÀttre.

AKTUELLT FALL:

Topsades –döms för vĂ„ldtĂ€kt 2013

Förra hösten misstÀnktes en 26-Äring för olaga hot. En topsning senare matchades hans dna-profil med dna frÄn

De senaste Ă„ren har det gjorts stora satsningar pĂ„ Åklagarmyndigheten och myndigheten har vuxit med över 300 medarbetare de senaste tre Ă„ren. Nu vill myndigheten fortsĂ€tta vĂ€xa och mĂ„let Ă€r att vara 1 300 Ă„klagare Ă„r 2025, jĂ€mfört med 1 133 Ă„klagare vid Ă„rsskiftet 2021/22.

— MĂ„let för 2022 och framĂ„t Ă€r att vi ska fortsĂ€tta vĂ€xa sĂ„ att vi kan öka vĂ„r förmĂ„ga att utreda och lagföra brott, men ocksĂ„ för att vi ska kunna bjuda vĂ„ra medarbetare en god arbetsmiljö, sĂ€ger

I Polismuseets nya utstÀllning möter du poliser i olika roller och fÄr en unik inblick deras arbete. Har du noggrannheten som krÀvs för att bli kriminal tekniker? TÄlamodet som en spanare behöver eller kondi tion för en hundförare? Kan du fatta snabba beslut pressade situationer med bÄde hjÀrta och hjÀrna, som ingripande poliser gör hela tiden? Eller har du den simultanförmÄga som krÀvs för att bli RLC-operatör?

Besök utstÀllningen och ta reda pÄ vilken polis just du Àr! Aktuella öppettider hittar du pÄ Polismuseets hemsida: www.polismuseet.se

I projektet kommer man att göra tvÄ stora förÀnd ringar. Det ena Àr att man byter ut den nuvarande sortens hylscontainer, förvaringsbehÄllaren som kriminaltekniker stoppar ner patronhylsan frÄn en brottsplats i, mot en ny och lite mindre modell. Bytet till den nya model len möjliggör den andra förÀndringen som handlar om att justera processen pÄ NFC.

I dag gÄr en patron hylsa frÄn en skjutning först till dna-undersökning och dÀrefter till det som kallas Fap-registrering eller Ibis-inlÀsning, alltsÄ steget dÀr man undersöker exempelvis kaliber, mÀrke samt kopplingar till andra skjutningar och vapen i databasen. I pilotprojektet kommer dessa tvÄ steg att göras i omvÀnd ordning vilket möjliggör de snabb are förhandsbeskeden.

5. Kriminalteknik #2—2022 4. Kriminalteknik #2—2022
Notiser
Genom ett intensivt samarbete mellan NFC och polisens it-avdelning har pusselbitarna kring det nya systemet för fingeravtryck Àntligen börjat falla pÄ plats.
av Björn Öberg foto Polisen Aktuellt
NFC:s nya system för fingeravtryck förenklar sammankoppling med flera internationella system.
”Det hĂ€r med fingeravtryck Ă€r ju ett hantverk”
MELINDA ANDERSSON

Forskares avslöjande om mumierna

De flera hundra vÀlbevarade, nÀstan 4 000 Är gamla, mu mierna i vÀstra Kina tillhörde en isolerad spillra av en större population mÀnniskor. Det skriver tidningen Forskning och framsteg och hÀnvisar till en studie som bland annat beskriver dna-analyser som gjorts vid Max Planck-institutet Leipzig.

Forskarna bakom studien konstaterar att de mÀnniskor som begravts pÄ platsen tillhör Ancient North Eurasi ans. Populationen var vida utbredd och fanns fram till

senaste istidens slut över delar av nordöstra Asien. De spred sig över Sibirien och till Amerika, vars urbefolkningar till cirka 40 procent delar deras gener.

I mumiernas dna finns dock inte nÄgon genetisk mix, nÄgot forskarna fin ner anmÀrkningsvÀrt.

AKTUELLT FALL:

FĂ€ngelse

brott via darknet

för

platsen Flugsvamp 2.0. Han friades tingsrĂ€tten, eftersom tingsrĂ€tten inte ansĂ„g det styrkt att han varit administratör för sidan. Åklagaren överklagade till hovrĂ€tten, som gör en annan bedöm ning Ă€n tingsrĂ€tten och under sommaren dömdes mannen i enlighet med Ă„talet till fĂ€ngelse i 11 Ă„r och 8 mĂ„nader.

— Man fĂ„r ha respekt för att bevisningen detta mĂ„l har varit utmanande för domstolarna. Tyngdpunkten (i bevisningen) har varit avancerade penningtvĂ€tts upplĂ€gg med kryptovaluta och analys av kĂ€llkod, filer och databaser. Det finns ingen tidigare praxis med denna typ av bevisning för domstolarna att luta sig mot utan detta Ă€r nytt och mycket svĂ„rt, sĂ€ger kammarĂ„klagare och förundersökningsledare Annika Wennerström i ett pressmeddelande.

AKTUELLT FALL:

Viktig

benÀmns sedan september 2022 NFC redovisning. För Àndringen Àr ett led avdel ningens arbete med att för nya, förenkla och effektivisera redovisningen av resultat som erhÄlls vid en forensisk under sökning. I Àrenden med fler Àn en redovisning har tidigare "slutredovisning" ersatts av en kort informationstext i den sista redovisningen Àrendet, definierat utifrÄn NFC:s diarie nummer. Alternativt skickas ett enkelt slutmeddelande.

POLISMYNDIGHETEN:

N y tt s y stem för dna

Nytt möter gammalt nÀr grova brott utreds

Polismyndigheten arbetar för att kunna bekÀmpa och utreda brott pÄ nya arenor men anvÀnder fortfarande traditionella metoder för att nÄ framgÄng.

Nationellt forensiskt centrum har en viktig roll i dessa typer av utredningar.

– NFC har varit till en otro ligt bra hjĂ€lp i utredningarna. Det Ă€r alltid bra att ha mer bevisning i en utredning och det Ă€r nĂ„got NFC bidrar till, sĂ€ger Stefan Pers.

MIKAEL JOHANSSON Àr gruppchef för mjukvaruforensik pÄ NFC.

Med hur stor sannolikhet kan man se vem som skrivit vad?

En man Ätalades i februari 2020 för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvÀttsbrott för att ha varit ansvarig för marknads

insats

i cybermiljö

Svensk polis har genom en Europolinsats varit med och stoppat ett av vĂ€rldens största hackerforum, Raidforums, som handlat med hackad och stulen information. Olika lĂ€n ders röstlĂ€ngder och sjukjour naler Ă€r exempel pĂ„ informa tion som hackats och som kan anvĂ€ndas vidare av den organiserade brottsligheten. — Att sidan plockats ner innebĂ€r ett hĂ„rt slag mot den organiserade brottsligheten i cybermiljön, kommenterar Björn Eriksson, gruppchef pĂ„ komplexa cyberbrott pĂ„ Noa.

POLISMYNDIGHETEN:

Endast en form av redovisning

NFC skickar inte lÀngre deloch slutredovisningar. Alla resultatredovisningar frÄn NFC

Sedan den 2 maj anvÀnder NFC ett nytt expertsystem inom dna-omrÄdet. Syste met heter DNAxs och Àr en programvara som ger kraftfull berÀkningshjÀlp vid utvÀrde ring av dna-resultat, som fram till nu genomförts manuellt. Systemet har utvecklats av NederlÀndernas motsvarighet till NFC, Netherlands Foren sic Institute (NFI) som Àven har validerat programvaran i samarbete med flera andra laboratorier. NFI anvÀnder programmet sin rutinverk samhet sedan 2017.

NFC har gjort en egen validering dÀr det framgick att DNAxs Àr sÀkert, anvÀn darvÀnligt och lÀmpat för NFC:s rutinverksamhet inom dna-analys.

Inför den skarpa förÀnd ringen i biologisektionens rutinverksamhet har Swedac gjort tillsyn av NFC:s utökning för expertsystemet DNAxs. Tillsynen föll vÀl ut med en rekommendation om ackre ditering frÄn Swedacs sida.

VIA KRYPTERADE appar har tusentals personer planerat och begÄtt kriminella handlingar över hela vÀrlden. Appar som exempelvis Encrochat, Sky ECC och Anom har anvÀnts i tron att meddelandena skickades i hemlighet men sÄ var det inte.

Via dessa krypterade appar har svensk polis och Ă„klagare kunnat ta del av meddelanden och bildmaterial.

STEFAN PERS arbetar inom grova brottsroteln i polisregion

VÀst och Àr koordinator i ut redningar som rör krypterade appar.

– I vissa fall kan man via apparna ta del av ett brottsupp lĂ€gg frĂ„n start till mĂ„l. Ibland beskrivs allt i detalj. Det kan vara mer eller mindre ett facit, sĂ€ger Stefan Pers.

TROTS ATT stor del av bevis ningen kommer frÄn denna typ av modern teknik har polisen anvÀnt sig av traditionella metoder för att utreda brotten.

– Med endast en datakĂ€lla bör man vara försiktig med att dra bestĂ€mda slutsatser, data kan manipuleras eller vara felaktig. Det kan exempelvis finnas felaktigheter i en viss applikation vilket gör att data som sparas Ă€r missvisande eller direkt felaktig. Men om det finns flera datakĂ€llor som pekar mot samma sak sĂ„ ökar sannolikheten att uppgiften kan vara sann, sĂ€ger Mikael Johansson och fortsĂ€tter: – Genom att dĂ€remot jĂ€m föra teknisk data med andra faktorer, exempelvis innehĂ„llet i sig, sprĂ„kbruk eller att samköra mot andra hĂ€ndelser, kan det vara en indikation pĂ„ vem som skrivit - exempelvis om person X skriver ”jag har köpt biljetter till en konsert pĂ„ fredag” och det Ă€ven kan verifieras vem som har köpt biljetterna, sĂ€ger Mikael Johansson.

Mikael Johansson vill betona de lokala it-forensikernas arbete.

– NFC:s uppdrag för dessa typer av applikationer Ă€r mĂ„ng facetterat. Vad gĂ€ller tolkning och extrahering av data frĂ„n mobiltelefoner Ă€r det viktigt att lyfta de lokala it-forensikerna som drar det stora lasset. NFC:s primĂ€ra roll Ă€r att stötta de regionala it-brottscentrumen i deras arbete, sĂ€ger Mikael Johansson.

I APPARNA HAR bilder pÄ olika vapen skickats. NFC har granskat och jÀmfört de vapen som fotograferats och vapen som tagits i beslag. Vid flera fall har NFC kommit fram till att vapnen pÄ bilderna med stor sannolikhet Àr samma vapen som tagits i beslag.

7. Kriminalteknik #2—2022 6. Kriminalteknik #2—2022
UTBLICK:
Notiser Aktuellt
”I vissa fall kan man via apparna ta del av ett brottsupplĂ€gg frĂ„n start till mĂ„l”
Mostphotos
STEFAN PERS
av Dennis Johansson Strömberg foto

Först i vĂ€rlden med ”flytande bild”

Sedan Ärsskiftet har svenska pass och id-kort ett nytt utseende och flera nya sÀkerhetsdetaljer. Personal frÄn NFC har medverkat i arbetet med att ta fram de nya sÀkerhetsdetaljerna och höja dokumentsÀkerheten för id-handlingarna.

HÄrda krav pÄ resehandlingar

nummer Passnumret och identitetskortets nummer bestÄr av en alfanumerisk serie pÄ nio tecken istÀllet för de tidigare Ätta siffrorna. DÀrmed kommer handlingens nummer alltid att vara unikt.

Uppdaterat chip

Förutom de synbara förÀnd ringarna har den digitala delen uppdaterats med ett nytt chip som har förstÀrkt kryptografiskt skydd. Id-kort innehÄller sedan augusti förra Äret fingeravtryck.

”Det Ă€r ett stort och omfattande uppdrag som fungerat vĂ€ldigt bra. MĂ„nga förmĂ„gor inom polisen har samverkat och it-avdelningen har varit sammanhĂ„llande.”

– Det blev mĂ„nga möten i delprojekt ”dokument”, som NFC ingick i, dĂ€r vi gick igenom tryck- och sĂ€kerhets detaljer pĂ„ ett systematiskt sĂ€tt för att fĂ„ det att passa sĂ„ bra in i designen som möjligt, sĂ€ger Helene Andersson.

– NĂ€r en slutlig design tagits fram gjordes mĂ„nga provtryck som vi kontrollerade i syfte att se att de slutliga handlingarna uppfyllde kraven som vi stĂ€llt.

DE SVENSKA resehandlingar vi har idag Àr sÀkra och har ett mycket bra skydd mot förfalskningar. Innehavaren av en svensk handling ska kÀnna sig trygg med att anvÀnda sin handling och det ska finnas detaljer som Àr enkla att kontrollera av till exempel passkontrollanter. För att försvÄra förfalskningar finns till exempel innehavarens bild i passet placerad pÄ sju olika stÀllen, i olika utföranden och med olika tekniker varav nÄgra enbart kan ses med speciell utrustning. Dessutom finns avancerade sÀkerhetsdetaljer och den trycktekniska kvalite ten Àr mycket hög.

– Kom ihĂ„g att titta lite extra pĂ„ ditt pass för det Ă€r verkligen en fin handling med mĂ„nga detaljer, sĂ€ger Helene Andersson.

Tema

De nya pass- och id-handlingarna har ocksĂ„ ett Ă„terkommande tema av natur och grönska – till exempel flyttfĂ„glar samt löv- och barrtrĂ€d.

De nya passen och identitetskorten gÀller frÄn och med 1 januari 2022. Du hittar mer in formation om pass och id-kort pÄ polisen.se

Bilder

Passet innehÄller flera bilder pÄ innehavaren. Förutom den vanliga bilden finns en bild som framtrÀder under ultraviolett ljus. En annan bild pÄ innehavaren, som lagras pÄ handlingens digitala lagringsmedia, visas fÀrg.

Passet och det nya nationella identitetskortet innehĂ„ller en ”flytande” bild. Sverige Ă€r först vĂ€rlden med den nya sĂ€kerhetsdetaljen som tagits fram eftersom förfalskare blir allt duktigare pĂ„ att efterlikna den nuvarande ”vickningsbilden” i passet. Den nya sĂ€kerhetsdetaljen gör att bilden ”flyter” i ett flertal vinklar.

SÅ SAMMANFATTAR Helene Andersson, gruppchef för dokumentanalys vid NFC, processen med att ta fram nya resehandlingar – ett uppdrag kallat ”uppdrag Vingslag”. Gruppen som jobbar med dokumentanalys vid NFC har varit involverade i en av delprocesserna.

– Vi har stor erfarenhet av forensiska Ă€kthetsundersök ningar av dokument och dĂ€r med av hur en sĂ€ker handling ska vara framstĂ€lld. Uppdraget omfattade 16 olika resehand lingar, inte bara vanliga pass och nationella id-kort utan ocksĂ„ exempelvis diplomat

pass och provisoriska pass, uppehÄllstillstÄndshandlingar och LMA-kort, sÀger Helene Andersson.

DE NYA resehandlingarna började levereras i början av 2022 och har föregÄtts av en lÄng och omfattande process. De svenska resehandlingar som utfÀrdades till och med december 2021 har fungerat vÀl men de tekniska lösningar na, exempelvis fotostationer, har en begrÀnsad livslÀngd.

– I inledningsskedet av uppdraget tog vi pĂ„ NFC till sammans med upphandlarna fram underlag för en upphand

ling. VÄr roll gÀllde dÀr den dokumentsÀkerhetstekniska kravspecifikationen, som vi skulle fÄ sÄ tydlig och bra som möjligt. Bland annat omfattade den material, dokumentsÀker hetsdetaljer och trycktekniker, sÀger Helene Andersson.

NÄR ANBUDEN kommit in ansvarade NFC för utvĂ€rdering utifrĂ„n den delen av kravspecifikationen. Efter anbudsutvĂ€rderingen tilldelades AB Svenska Pass uppdraget och det riktiga stora arbetet med utveckling, design och framtagning av handlingarna startade i augusti 2020.

9. Kriminalteknik #2—2022 8. Kriminalteknik #2—2022
Grafik
av Monica Bergström Foto Minna Ridderstolpe grafik Jörgen Knutsson
Aktuellt av Ulla Andersson Jarl foto Minna Ridderstolpe
”Kom ihĂ„g att titta lite extra pĂ„ ditt pass för det Ă€r verkligen en fin handling med mĂ„nga detaljer”, sĂ€ger Helene Andersson pĂ„ NFC.
”Kom ihĂ„g att titta lite extra pĂ„ ditt pass för det Ă€r verkligen en fin handling med mĂ„nga detaljer.”
HELENE ANDERSSON Unikt

POLISMORDET

Över ett Ă„r har gĂ„tt sedan en omrĂ„despolis sköts till döds i Göteborg. De som kĂ€mpade för att klara upp polismordet glömmer aldrig utredningen. Hur alla samarbetade prestigelöst – och hur de tekniska spĂ„ren blev avgörande i jakten pĂ„ gĂ€rningsmannen.

Fallet Fallet av Lars Grimbeck foto Krister Hansson/TT

KRIMINALTEKNIKERN Liselott Ehrnberg minns fortfarande hur hon vaknar av att tjÀnstemobilen ringer. Klockan Àr strax före 23 onsdagen den 30 juni 2021. Utanför har skymningen sakta övergÄtt i sommarnatt. Det Àr Marie, en annan kriminaltekniker, i luren:

– Hon har ocksĂ„ beredskap och sĂ€ger bara ”Mord, polis skjuten”. Vi pratar inte mer just dĂ„ utan Ă„ker direkt in till jobbet för att ta med utrustning och bevĂ€pna oss.

K– Det var allt frĂ„n kollegerna som körde med blĂ„ljus i omrĂ„det sĂ„ ingen vĂ„gade röra sig dĂ€r och till exempel röja undan bevisning till att utredarna prioriterade det som behövdes för att knyta ihop hĂ€ndelse förloppet.

INNE I POLISHUSET vid Ernst Fontells plats pÄgÄr samtidigt förundersökningen för fullt.

I den inre utredningsgruppen som samlas i krimjourens lokaler börjar ett omfattande pussel lÀggas: I över tio Är har tvÄ kriminella nÀtverk pÄ Hisingen legat i konflikt med varandra. Det prÀglar brotts ligheten i BiskopsgÄrden, sedan flera Är klassat som ett sÀrskilt utsatt omrÄde. Inom polisen Àr personkÀnnedomen stor om gÀngen, och under natten hÀmtas 16 unga mÀn in till förhör.

Den första natten leds arbetet av Karin Breding och Olof Brandén.

En svÄr utmaning i jakten Àr att hÄlla tempot uppe. Metoden som tillÀmpas förkortas ILG och innebÀr att identifiera, lokalisera och gripa en person som kan misstÀnkas, helst under de första sex till Ätta timmarna.

Sakta vÀxer ett troligt hÀndelseförlopp fram:

Vid 22-tiden pÄ kvÀllen har tre unga mÀn befunnit sig pÄ innergÄrden till hyreshusen pÄ HöstvÀdersgatan. EfterÄt Àr de fÄordiga, men i förhören under gryningstimmarna framkommer att de blivit jagade av en gÀrningsman, maskerad med ljusblÄtt munskydd. Troligen samma person som nÄgra minuter senare sköt tvÄ skott mot polismannen.

till förhör. Nu Àr det en polisman pÄ Hisingen som sÀger att en privatperson sett en sparkcykel och ett klÀdbylte i en skogsdunge pÄ SommarvÀdersgatan.

DÄR FINNS OCKSÅ ett blĂ„tt munskydd. Anna Bergkvist beslutar att omrĂ„det ska spĂ€rras av. NĂ„gra timmar senare hör kriminalteknikern Agne Gelotte av sig. – Han ringer mig och sĂ€ger bara: Anna, vi har hittat ett vapen i skogsdungen.

Det visar sig att det pÄtrÀffade vapnet, en kulsprutepistol av modellen Skorpion, lÄg undanstoppat i en klippskreva.

FAKTA:

TingsrĂ€ttens dom: Åtta Ă„rs fĂ€ngelse för mord och mordförsök

Den 19 november 2021 dömdes 17-Äringen av Göteborgs tingsrÀtt till Ätta Ärs fÀngelse för mordet pÄ polisen Andreas Danman samt mordförsök pÄ en av de tre personer som befunnit sig pÄ innergÄrden vid HöstvÀdersgatan.

Ingen hade pekat ut 17-Äringen utan Ätalet byggde pÄ indiciebevisning.

Genom övervakningsfilmerna, vittnesmÄlen om signalementet samt den tekniska utredningen ansÄgs det styrkt att det Àr 17-Äringen som Àr gÀrningsman.

Enligt domstolen Àr det inte klarlagt att 17-Äringen nÀr han avlossade skotten uppfattade att han sköt mot en polis. Det har inte heller framkommit nÄgot som tyder pÄ att 17-Äringen haft nÄgot bakomliggande motiv att attackera vare sig polismannen som person eller polisen allmÀnhet.

TingsrÀtten anser att omstÀndigheterna Àr sÄ försvÄrande att de motiverar ett straffvÀrde om livstids fÀngelse. Enligt praxis motsvarar det sÄ kallade straffmÀtningsvÀrdet för en person som Àr 17 Är gammal vid gÀrningen ungefÀr en tredjedel av straffvÀrdet för en vuxen person. Enligt tingsrÀtten understiger brottslighetens straffmÀtningsvÀrde inte Ätta Ärs fÀngelse.

TingsrÀttens dom har inte överklagats.

– Det Ă€r en strategi frĂ„n vĂ„r sida att tidigt hĂ€mta in sĂ„ mĂ„nga som möjligt. DĂ„ kan vi bilda oss en uppfattning om detaljer som klĂ€der och annat, och vi slipper osĂ€kerheten i fall de senare Ă€ndrar sina uppgifter, förklarar Karin Breding.

PÅ MORGONEN EFTER mordet tar Anna Bergkvist över som utredningsledare. Redan klockan fyra pĂ„ morgonen har hon vĂ€ckts av ett telefonsamtal frĂ„n NFC i Linköping med ett glasklart besked: Vi Ă€r beredda att genast ta emot beslag och andra spĂ„r som sĂ€kras.

DEN FÖRSTA NATTEN blir det Liselott Ehrnberg och flera andra kolleger frĂ„n forensiska sektionen i polisregion VĂ€st som arbetar tillsammans ute pĂ„ Hisingen, dĂ€r skottlossningen skedde.

Att bevis Àr fÀrskvara, Àr en beprövad devis inom polisen. Nu gÀller det att agera snabbt och strukturerat i sökandet efter spÄr. NÀr ny information lÀmnas tas nya beslut om vad som ska prioriteras.

– Inledningsvis var det vĂ€ldigt rörigt pĂ„ platsen. Mycket var oklart.

Varken Liselott Ehrnberg eller kollegerna pÄ forensiska sektionen kÀnde den mördade polisen Andreas Danman personligen.

– Vi visste att en kollega var död och det kĂ€ndes helt katastrofalt. För oss handlar det alltid om att göra ett sĂ„ bra jobb som möjligt. Nu fanns det Ă€nnu en dimension, men fokus för oss dĂ€r och dĂ„ var inte att en polis var skjuten utan att leta spĂ„r efter en gĂ€rningsman.

REDAN PÅ NATTEN sĂ€kras patronhylsor frĂ„n HöstvĂ€dersgatan och dessa trans porteras direkt till nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping.

NFC har i det skedet initierat sÄ kallad akut förtur, vilket innebÀr att andra analyser tillfÀlligt pausas. En sÄdan prioritering görs vid sÀrskilt prioriterade fall utifrÄn en nationell bedömning och sker ett tiotal gÄnger om Äret.

Just snabbheten skulle visa sig vara en framgÄngsfaktor i det forensiska arbetet i den hÀr utredningen, enligt Liselott Ehrnberg.

UNDER NATTEN FOGAS hundratals detalj bilder till varandra. Kriminalteknikerna fortsÀtter att söka efter spÄr. Poliser knackar dörr. Vittnen förhörs om vad de noterat under den ljusa sommarkvÀllen.

Just de kriminaltekniska analyserna ska inom bara ett dygn ge avgörande ledtrÄdar i utredningsarbetet.

Vid 11-tiden pÄ torsdagen ringer Anna Bergkvists mobil. Ett i raden av ett 40-tal samtal den förmiddagen. Hon fattar löpande beslut om att begÀra in telefonlistor och övervakningsfilmer, om husrannsakningar och hÀmtningar

NFC har informerats om att nĂ„got av fynden mĂ„ste analyseras omgĂ„ende. Men frĂ„gan Ă€r vad som ska prioriteras: klĂ€derna eller vapnet? En utredare med erfarenhet av bevisvĂ€rdering föreslĂ„r det blĂ„ mun skyddet. En engĂ„ngsartikel anvĂ€nds oftast bara av en person – kanske finns dĂ€r bra dna-spĂ„r som kan matchas mot nĂ„gon som förekommer i vĂ„ra register, resonerar han. – Vi vĂ€rderar tidsaspekten. Om vi fĂ„r en dna-trĂ€ff minskar risken att gĂ€rningspersonen undanröjer bevis eller lĂ€mnar landet. Just dĂ„ finns en helikopter till gĂ€nglig som kan flyga till Linköping med munskyddet, och NFC utlovar ett svar till morgonen dĂ€rpĂ„, sĂ€ger Anna Bergkvist.

DNA-TRÄFFEN kan kopplas till en 17-Ă„ring pĂ„ Hisingen. TvĂ„ Ă„r tidigare har han dömts för mordförsök pĂ„ en av dem som nu blev jagade pĂ„ innergĂ„rden pĂ„ HöstvĂ€dersgatan.

Även ett par jeans blir viktigt bevis material – textilfibrer kan sĂ€kras frĂ„n de mjukisbyxor 17-Ă„ringen hade trĂ€tt ovanpĂ„ jeansen och som ocksĂ„ hittades i skogs dungen pĂ„ SommarvĂ€dersgatan.

Klockan 08.19 fredagen den 2 juli anhÄller Äklagaren 17-Äringen i hans utevaro pÄ sannolika skÀl misstÀnkt för mord och mordförsök.

DE TVÅ FÖRSTA utredningsdygnen Ă€r Pontus Johannisson brottsplatskoordinator. Till vardags Ă€r han gruppchef pĂ„ forensiska sektionen. Nu blir hans uppgift att knyta samman utredningsgruppens behov av forensiska undersökningar med ansvarig kontaktperson vid NFC, en generalist i Linköping.

I bagaget har Pontus erfarenheterna frÄn den omfattande mordutredningen efter dubbelmordet pÄ VÄr krog & bar pÄ Hisingen 2015.

– Det visar sig vara samma laguppstĂ€ll ning dĂ„ som nu. Ulf Svensson har utsetts till generalist vid NFC och det Ă€r en lĂ€ttnad att höra hans röst i telefonen eftersom vi kĂ€nner varandra vĂ€l sedan den tiden.

Det Àr ocksÄ Ulf Svensson som vid sjutiden morgonen dÀrpÄ hör av sig med en uppgift som ska bli avgörande i jakten pÄ gÀrningsmannen: den forensiska undersökningen har fÄtt fram dna frÄn en person som polisen tidigare topsat i ett annat Àrende.

Pontus Johannisson minns fortfarande ögonblicket:

– Det Ă€r alltid en osĂ€kerhet om vi ligger rĂ€tt. DĂ€rför kĂ€ndes det bra att fĂ„ ett resultat efter ett och ett halvt dygn av intensivt arbete. Undan för undan fĂ„r vi fler svar, bland annat att det var rĂ€tt vapen som hittats.

En polisinsats planeras. Fem timmar senare grips 17-Ă„ringen odramatiskt hemma hos sin mamma.

Bostaden spÀrras av och kriminal teknikerna gör en platsundersökning för att frÀmst sÀkra klÀder, skor och mobiltelefoner. PÄ 17-Äringens skor finns tÀndsatspartiklar, och pÄ klÀderna som tidigare antrÀffats i skogsdungen kan bÄde dna frÄn 17-Äringen och mÀngder av tÀndsatspartiklar sÀkras.

– En tĂ€ndsats tĂ€nder krutet i patronen, och nĂ€r ett skott brinner av sprids en stor mĂ€ngd partiklar. HĂ€r fanns mycket tĂ€nd satspartiklar, vilket visade att föremĂ„len funnits i omedelbar nĂ€rhet till att skott avlossats, sĂ€ger Pontus Johannisson.

NÄR THOMAS SÄFSTRÖM nĂ„gon vecka senare Ă„tervĂ€nder till polishuset frĂ„n sin sommarsemester fĂ„r han uppdraget att ta över som utredningsledare. Det Ă€r ett om fattande material som ska hanteras under viss tidspress.

Utredningsgruppen kartlÀgger hur 17-Äringen bytt klÀder och vem han trÀffat.

13. Kriminalteknik #2—2022 12. Kriminalteknik #2—2022

Via övervakningsfilmer kan de följa 17-Ă„ringens rörelser i omrĂ„det Ă€nda fram till 20 minuter före brottet. Det ovanliga Ă€r att sĂ„ mĂ„nga vittnen Ă€r benĂ€gna att berĂ€tta. Även den misstĂ€nktes bekanta, nĂ„got som annars sĂ€llan sker i utredningar av grova brott i gĂ€ngmiljö.

– Vi hade ocksĂ„ stor nytta av vĂ„rt vĂ€lut vecklade samarbete med lokalpolisomrĂ„de Hisingen. Medarbetarna dĂ€r vet var aktuella personer bor och vilka de umgĂ„s med. DĂ€rför kunde vi undan för undan identifiera de som förekom pĂ„ övervakningsfilmerna, sĂ€ger Thomas SĂ€fström.

CHRISTINA TROELL HAR utrett grova brott i flera Är. Nu blir hon handlÀggare och ska fÀrdigstÀlla förundersöknings protokollet. Men hon Àr Àven förhörsledare, vilket hon ocksÄ var tvÄ Är tidigare nÀr den nu hÀktade dömdes till sluten ungdomsvÄrd för mordförsök.

Den gÄngen var han 15 Är, kÀnde sig hotad pÄ spÄrvagnen och högg en kökskniv i halsen pÄ en antagonist.

NÀr Christina Troell Äter möter 17-Äringen i ett av polishusets förhörsrum börjar han först berÀtta. Han var hos en

Fallet Fallet
Pontus Johannisson och Liselott Ehrnberg.
”Vi visste att en kollega vad död och det kĂ€ndes helt katastrofalt. För oss handlar det alltid om att göra ett sĂ„ bra jobb som möjligt.”
LISELOTT EHRNBERG

”Ju mer jag jobbar desto mer ödmjuk blir jag inför min roll i arbetet i förhĂ„llande till allt annat som görs. Men ofta kan de forensiska undersökningarna bidra med avgörande bevisning.”

kompis i Frölunda under kvÀllen. Men han glider undan nÀr han fÄr frÄgor om detaljer som skulle kunna kontrolleras i efterhand.

Rent juridiskt pÄverkar inte 17-Äringens tystnad utfallet i tingsrÀtten, Àven om mÄnga hoppats att han Ätminstone skulle nÀmna nÄgon orsak till det ödesdigra hÀndelseförloppet.

Enligt Christina Troell följer utredningen i stora drag den metod som polisen normalt arbetar efter, den som förkortas Pug, Polisens metodstöd för utredning av grova vÄldsbrott. Den stora skillnaden i det hÀr fallet Àr de egna kÀnslorna nÀr hon sjÀlv kan relatera till vad poliserna pÄ Hisingen varit med om.

– Ingen mĂ€nniska fungerar som en robot, men som utredare mĂ„ste jag Ă€ndĂ„ lĂ€gga mina egna kĂ€nslor Ă„t sidan, oavsett vilken utredning det handlar om. Dömer jag en misstĂ€nkt pĂ„ förhand vinner jag aldrig förtroende i förhörssituationen. Mitt jobb Ă€r att fĂ„ information som kan föra utredningsarbetet framĂ„t.

EN ANNAN SKILLNAD Àr den tydliga stöttningen frÄn allmÀnheten, vars hjÀlp bidrar till att polisen lÀttare kan göra rÀtt saker, summerar Cecilia Liljeblad som Àr handlÀggare i grova brottsutredningar, men i den hÀr utredningen ocksÄ utsedd kontaktperson för de anhöriga, Family Liasion Officer, FLO.

I november 2021 döms 17-Äringen för mord till Ätta Ärs fÀngelse. Liselott Ehrnberg som tagit över som brotts platskoordinator följer rÀttegÄngen i Göteborgs tingsrÀtt.

EfterÄt har hon reflekterat över alla spÄr som samlades in de första dygnen: Utredarna som prioriterade rÀtt bland

beslagen, som sedan transporterades i ilfart till NFC – och den avgörande dna-trĂ€ffen.

– Ju mer jag jobbar desto mer ödmjuk blir jag inför min roll i arbetet i förhĂ„llande till allt annat som görs. Men ofta kan de forensiska undersökningarna bidra med avgörande bevisning, sĂ€ger hon.

LISELOTT EHRNBERG beskriver ett kom plext lagarbete dÀr mÄnga detaljer fogas till varandra. Till exempel att analys resultatet som hanterats med förtur av NFC utan dröjsmÄl togs emot av utredarna. Eller fotograferna frÄn NFC som skapade en 360-graders visualisering sÄ att rÀtten lÀttare kunde förstÄ hur de forensiska resultaten hÀngde ihop.

Allt bidrog till att det uppmÀrksammade mordet till slut kunde lösas.

Men vad skulle hÀnt om utgÄngen blivit en annan? Om polismordet som skakade Sverige sommaren 2021 aldrig klarats upp utan istÀllet blivit ett utdraget spaningsÀrende.

Att en polis i tjÀnst mördas slÄr rakt mot demokratins grundvalar. Var detta ett angrepp mot Polismyndigheten?

FarhÄgorna kunde avfÀrdas. Men ett ouppklarat polismord hade fÄtt svÄra konsekvenser om mÀnniskors tilltro till rÀttssamhÀllet rubbats, menar utred ningsledaren Anna Bergkvist.

– Med en okĂ€nd gĂ€rningsman pĂ„ fri fot hade vi haft en osĂ€kerhet som spridit sig i samhĂ€llet. Det skulle över tid kostat oss alla vĂ€ldigt mycket. DĂ€rför var det inte sĂ„ konstigt att hela Polissverige stod bakom oss. Vi kĂ€nde ett tryck att komma framĂ„t i Ă€rendet men ocksĂ„ förtroendet att vi jobbade pĂ„ enligt samma metoder som vi alltid gör, oavsett vem mĂ„lsĂ€garen Ă€r. n

TIDSLINJE: POLISMORDET — DETTA HAR HÄNT

Brottsplatsundersökningen av korsningen HöstvÀdersgatan/ StormvÀdersgatan inleds strax efter midnatt. TvÄ patronhylsor pÄtrÀffas pÄ marken. I ett skogsomrÄde hittar ett vittne ett par mjukisbyxor, en huvtröja och en svart elsparkcykel. Vid brottsplatsundersökningen pÄtrÀffas bland annat ett munskydd. I en klippskreva hittas ocksÄ en magvÀska med en kulsprutepistol av modellen Skorpion med magasin och ammunition.

Andreas Danman mördas pÄ HöstvÀdersgatan nÀr han tjÀnstgör som omrÄdespolis i lokalpolisomrÄde Hisingen i Göteborg. Mordet intrÀffar vid 22.30-tiden.

Dna frÄn mun skyddet ger trÀff i NFC:s dna-register. En 17-Äring an hÄlls i sin frÄnvaro. Han grips sin bostad nÄgra timmar senare.

17-Äringen hÀktas med fulla restrik tioner, nÄgot som beskrivs som ovanligt. Misstankarna avser mordet pÄ polis mannen och mordförsöket samma kvÀll.

Danman hedras med en stor motorcykel kortege hans hemstad Helsing borg. Över tusen motorcyklister deltar.

RÀttegÄngen inleds i Göteborgs tingsrÀtt.

17-Ă„ringen Ă„talas för polismord samt mordför sök och grovt vapenbrott. ”Vi fĂ„r snabbt svar frĂ„n NFC och dĂ„ fĂ„r vi veta att gĂ€rningsmannens dna sitter i munskyddet, det Ă€r det som gör att han plockas in sĂ„ snabbt”,

17-Äringen nekar till brott nÀr han hörs i tingsrÀtten. Han sÀger att han inte minns mycket frÄn mord kvÀllen.

17-Äringen döms mot sitt nekande för att ha dödat polismannen. Han döms ocksÄ för att ha försökt döda en person med koppling till gÀngkonflikten BiskopsgÄrden. TingsrÀtten anser att Äklagaren genom bevisning form av bland annat dna, övervakningsfilmer och vittnesuppgifter om gÀrningsman nens signalement har styrkt att det Àr 17-Äringen som Àr gÀrningsman.

17-Äringen överklagar inte domen utan nöjd förklarar sig.

14. Kriminalteknik #2—2022 Fallet Fallet
JUNI 2021 29 NOVEMBER 2021 1 JULI 30 JUNI 2 JULI 4 JULI 11 JULI 30 JULI 29 OKTOBER 8 NOVEMBER 9 NOVEMBER 19 NOVEMBER 22 NOVEMBER
Andreas Andreas Danman begravs Vasakyrkan Göteborg. Begravningsakten följs samtidigt av över 500 polis- och försvarsanstÀllda i Svenska MÀssan, dit begravningen livestreamas. sÀger kammarÄklagare Linda Wiking.
Start
KammarÄklagare Linda Wiking överklagar inte domen. Domen vinner laga kraft. En 17-Äring dömdes till Ätta Ärs fÀngelse för mordet pÄ polisen Andreas Danman.

MÅLET: DEN BÄSTA AV UTBILDNINGAR

Hur ska en utbildning för kriminaltekniker bli sÄ bra och relevant som möjligt? Den frÄgan har Gunnel Carlsson arbetat med under de senaste 20 Ären och det har skett en enorm utveckling. Nu, efter drygt 40 Är i tjÀnst, Àr det dags att lÀmna arbetslivet och ta tag i nya utmaningar.

av
Monica Bergström foto Johnny Gustafsson
PortrÀtt PortrÀtt

FÖRSTA GÅNGEN Gunnel Carlsson klev in pĂ„ det som dĂ„ var Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, hette hon Ottosson i efternamn och skulle göra praktik under sin utbildning till biomedicinsk analytiker. NĂ€r utbildningen var klar erbjöds hon en tjĂ€nst som laboratorieassistent och den 1 november 1975 hĂ€lsades hon vĂ€lkommen som nyanstĂ€lld av dĂ„varande professor Andreas Maehly.

– Jag blev anstĂ€lld pĂ„ nuvarande droganalyssektionen och utförde narkotikaundersökningar under ett antal Ă„r. Sedan behövde jag göra nĂ„got annat och tog tjĂ€nstledigt för att arbeta pĂ„ ett forsknings labb pĂ„ sjukhuset. Jag insĂ„g snabbt att jag ville tillbaka till SKL och Ă„tervĂ€nde för att fortsĂ€tta med narkotikaundersökningar och för att efter en tid arbeta i gruppen som undersökte misstĂ€nkt förgiftade material.

Efter nÄgra Är bestÀmde sig Gunnel för att ta tjÀnstledigt för att lÀsa vidare. 1987 tog hon sin kemistexamen och fick dÀrefter en kemisttjÀnst pÄ SKL. Bland annat arbetade hon med analyser av oljor och medverkade i att utveckla en metod för den typen av undersökningar. Efter ett antal Är tog Gunnel klivet in till finger avtrycksgruppen och framkallning av fingeravtryck.

– Jag har haft förmĂ„nen att fĂ„ arbeta med mĂ„nga olika typer av undersökningar och analyser under Ă„ren, det har gjort att jag fĂ„tt en bred kompetens som i sig gett mig möjligheter till utveckling. Jag har ocksĂ„ haft förmĂ„nen att fĂ„ besöka andra forensiska labb i Europa och av det har jag lĂ€rt mig mycket.

KOMBINATIONEN AV kompetens och en vilja av att förÀndra och utveckla gav snart nya möjligheter. Kriminaltekniken utveck lades mer och mer och dÄvarande chef pÄ SKL, Ingvar Kopp, sÄg fördelar med att

FSKL fick ett större ansvar i utbildningar inom kriminalteknik. 1997 inrÀttade Ingvar Kopp en tjÀnst som studierektor och det beslutades att utbildningsverksamheten vid SKL skulle bedrivas som en institution till polishögskolan, PHS. Gunnel fick jobbet och gick frÄn kemist till studierektor.

– Allt börjar pĂ„ brottsplatsen. Kriminal teknikerna gör sina professionella under sökningar pĂ„ brottsplatsen och resultatet av det arbetet fĂ„r stor betydelse genom hela utredningen. Det pĂ„verkar vad som ska undersökas vid NFC och vad Ă„klagaren framöver har att presentera i rĂ€tten, sĂ€ger Gunnel.

Den befintliga utbildningen skulle omarbetas och uppdraget blev att inom ett Är ha en modell för en utbildning som skulle vara sÄ ÀndamÄlsenlig och effektiv som möjligt och ge deltagarna relevanta och gemensamma grundkunskaper.

– Vi tillsatte en projektgrupp med bland andra erfarna kriminaltekniker. Jag var projektledare och vi tog fram en mo dell som blev klar 1998. Arbetet förankra des bland annat genom en referensgrupp dĂ€r chefer för de tekniska rotlarna deltog. Året efter pĂ„börjades den nya utbildningen och vi hade lĂ€rarlag med personal frĂ„n SKL och erfarna kriminaltekniker som till exempel Mats HĂ€gg frĂ„n SkĂ„ne och Olof Sporrek frĂ„n Stockholm.

– Vi hade dĂ€remot inte de lokaler vi har idag och det var lite ifrĂ„gasĂ€ttande till att Ă„ka till Linköping pĂ„ utbildning, men sĂ„ blev det. Den första utbildningen hölls i SKL:s lokaler och i tillfĂ€lliga utbildnings lokaler pĂ„ GarnisonsomrĂ„det.

– Vi skapade olika brottsplatser i skrub bar och andra utrymmen som bedömdes

som anvÀndbara. Rekvisita köptes pÄ auk tioner och second hand eller skÀnktes av medarbetare. PÄ en auktion köpte jag lÄdor med verktyg som vi anvÀnde flitigt och jag tror de anvÀnds Àn idag, sÀger Gunnel.

BASEN TILL DEN grundutbildning för kriminaltekniker som finns idag sattes alltsÄ 1999. Sedan dess har en stÀndig utveckling skett av innehÄll, lokaler och fortbildning. Samarbetet mellan kriminal tekniker och NFC har utvecklats för att ge deltagarna i utbildningen sÄ bra förutsÀtt ningar som möjligt. Och Gunnel har hela tiden varit med och drivit utvecklingen framÄt.

– Vi har skapat Ă€ndamĂ„lsenliga lokaler och vi har byggt upp ”villan” dĂ€r vi kan skapa brottsplatser som liknar det som kursdeltagarna efter utbildningen kan komma att mötas av.

– Jag hade en idĂ© om att bygga lokaler utifrĂ„n vad jag sett pĂ„ polishögskolan men det visade sig att det i arbetsgruppen fanns erfarenhet av hur man arbetar med rekvisita och skapar olika miljöer inom filmproduktion vilket var positivt för planeringsarbetet. NĂ€r sedan arkitekten meddelade att det gick att bygga upp en 1Âœ-plansvilla inne i utbildningslokalerna föll allt pĂ„ plats, berĂ€ttar Gunnel.

SAGT OCH GJORT – bygget av ”villan” blev verklighet och den stod klar en kort tid efter att SKL flyttat till Garnisonsom rĂ„det i Linköping. I ”villan” finns mindre lĂ€genheter och rum av olika karaktĂ€r och allt eftersom behovet av platser pĂ„ grund utbildningen har ökat sĂ„ har ocksĂ„ antalet övningslokaler utökats.

– Första utbildningen genomfördes för 16 deltagare och dĂ€refter var det, under flera, Ă„r 20 utbildningsplatser per Ă„r. I ”villan” skapades olika utrymmen för praktiska övningar i brottsplatsundersök ning. I takt med att utbildningen utökats med fler deltagare har antalet brottsplatser utökats pĂ„ olika sĂ€tt och i dag finns sju övningsplatser, sĂ€ger Gunnel.

– ”Villan” Ă€r nu cirka 20 Ă„r och den fungerar fortfarande bra. Vi har pĂ„ smĂ„ utrymmen skapat möjligheter att omsĂ€tta teori i praktik i de utbildningar som innehĂ„ller brottsplatsundersökning.

BEHOVET AV utbildningsplatser har ökat genom Ären och fram till 2021 fanns det 28 platser pÄ grundutbildningen. Nu har det antalet utökats till 42. Under utbildningen möter deltagarna medarbetare som gÄr in som lÀrare i olika kursmoment, och det

finns ett antal lÀrarlag som svarar för mera sammanhÀngande kursdelar.

– FrĂ„n och med utbildningen 1999 Ă€r det ett mĂ„ste att lĂ€rare med olika kunskaper och erfarenheter medverkar. Huvud sakligen Ă€r det personal frĂ„n forensiska sektionerna och NFC som svarar för de olika momenten, sĂ€ger Gunnel.

UTBILDNINGEN ÄR i stĂ€ndig utveckling och en rad förĂ€ndringar har skett genom Ă„ren. År 2000 tillsattes en arbetsgrupp för att ta fram gemensamma rubriker i de protokoll som kursdeltagarna skriver efter sina brottsplatsundersökningar i utbildningen. Bakgrunden var att man sĂ„g variationer i hur man sammanstĂ€llde protokollen och det beslutades att se över det genom ett projekt.

– Om kraven ökar pĂ„ den kriminaltekniska undersökningen mĂ„ste mottagaren förstĂ„ det som redovisas i protokollet för att det ska vara menings fullt. En arbetsgrupp tog fram mallar och en handledning för hur ett kriminal tekniskt protokoll skulle skrivas. Det materialet började anvĂ€ndas i utbildningen 2002, berĂ€ttar Gunnel.

– Redovisning av kriminaltekniska undersökningar har gĂ„tt som en röd trĂ„d genom utbildningen. Handledningar har uppdaterats kontinuerligt och förĂ€ndrats – framförallt nĂ€r platsanalys och vĂ€rde ord formaliserades vilket var nĂ€sta stora utmaning. Hur ska de vĂ€rderingar som brottsplatsundersökare gör uttryckas i ord – ord som behöver ha samma innebörd för den som skriver som för mottagaren? Ut tryck som anvĂ€ndes var till exempel ”talar för” och ”visar att” men vad betydde det?

– En del i en kriminalteknikers profes sionalism ligger i att tolka vad som kan ha skett pĂ„ en brottsplats och sedan förmedla det pĂ„ ett förstĂ„eligt sĂ€tt, bĂ„de skriftligt och muntligt. Ett omfattande utvecklings arbete inom omrĂ„dena platsanalys och sammanstĂ€llning av det kriminaltekniska protokollet har genomförts under flera Ă„r. Resultatet Ă€r utarbetade metoder och definierade vĂ€rdeord för slutsatser som brottsplatsundersökare ska anvĂ€nda och kĂ€nna sig trygga i. Handledningar har sammanstĂ€llts och det har Ă€ven tagits fram digitala utbildningar inom omrĂ„det. SammanstĂ€llning av kriminaltekniska protokoll har alltid varit viktiga delar i utbildningen och dĂ€r har det hĂ€nt mycket.

DE YRKESVERKSAMMA Ären, pÄ SKL som sedan blev NFC, har varit mÄnga och sammanfattas av Gunnel som innehÄlls

rika och intressanta – som en förmĂ„n pĂ„ mĂ„nga olika plan.

– Det har varit en förmĂ„n att ha arbetat med sĂ„ mĂ„nga olika delar inom verksam heten och med sĂ„ mĂ„nga olika medarbetare. Det var en utmaning och inte helt enkelt nĂ€r vi pĂ„började arbetet med grundutbild ningen. Min slutsats Ă€r att vi har lyckats uppnĂ„ den utbildning vi har idag för att den har utarbetats tillsammans med de forensiska sektionerna i ett nĂ€ra och bra samarbete.

UTVECKLINGEN av utbildningarna har varit en stor drivkraft för Gunnel. Grund utbildningen har varit ett stort projekt i vilket man utbildat över 400 kriminal tekniker. Det har pĂ„ motsvarande sĂ€tt utarbetats grundutbildning för lokala brottsplatsundersökare samt vidareutbildningar och fortbildningar inom olika omrĂ„den och det – sammantaget –Àr den utveckling som Gunnel har brunnit för under mĂ„nga Ă„r.

Det Àr efter beslut om Polismyndighetens kompetensutvecklingsplan, och i samarbete med HR-avdelningen, som NFC genomför nÀmnda grundutbildningar. Andra prioriterade omrÄden för kriminaltekniker Àr till exempel blodbildsanalys, brottsplatskoordinering och miljöbrott. HandlÀggare vid forensisk station Àr en annan mÄlgrupp som ska erbjudas utbild ning. Dessutom genomförs en gÄng per Är en kurs för bombtekniker i samarbete med nationella bombskyddet.

Förutom mÄlgrupper inom Polismyn digheten genomför NFC utbildningar för

GUNNEL HAR med mycket fĂ„ undantag, varit en del av SKL/NFC sedan 1975. Hon fyller 68 Ă„r i Ă„r och det betyder att det Ă€r dags att prioritera andra roliga saker i livet. Att det dröjt lite extra beror pĂ„ omarbet ning av kurser pĂ„ grund av pandemin och att en sak Ă„terstod att fĂ€rdigstĂ€lla – ett projekt gĂ€llande kompetenskrav.

– Vi har under drygt 20 Ă„r arbetat med utveckling och processat utbildningen för kriminaltekniker och lokala brottsplats undersökare. Det fanns utbildningsplaner och kursinnehĂ„ll men vi behövde ta fram definierade kompetenskrav för dessa funktioner. Nu Ă€r det arbetet gjort. Projek tet Ă€r avslutat, beslut har tagits och vi har uppnĂ„tt mĂ„let.

– Plötsligt insĂ„g jag att cirkeln Ă€r sluten. Nu kan jag gĂ„ i pension, sĂ€ger Gunnel. n

FAKTA: Gunnel Carlsson

Ålder: Fyller 68 Ă„r i Ă„r.

Familj: Make, barn och barnbarn.

Framtidsplaner: Jag har en stor trÀd gÄrd som jag tycker om att arbeta och som jag anvÀnder som utegym. Vi har ett hus pÄ Gotland dÀr vi har glÀdjen att ha vÄr son med familj som grannar. Min man hoppas pÄ att jag ska Äteruppta mitt golfspel men jag tror inte det finns tid för det.

19. Kriminalteknik #2—2022 18. Kriminalteknik #2—2022
mĂ„lgrupper vid Åklagarmyndigheten och Domstolsverket.
PortrÀtt PortrÀtt
Gunnel Carlsson utanför övningsvillan pÄ NFC.
”En del i en kriminalteknikers professionalism ligger i att tolka vad som kan ha skett pĂ„ en brottsplats och sedan förmedla det pĂ„ ett förstĂ„eligt sĂ€tt, bĂ„de skriftligt och muntligt.”
GUNNEL CARLSSON

Man fĂ„r se upp med gömda spĂ„r och andra lurigheter pĂ„ brottsplatsen i NFC:s övningsvilla. HĂ€r finns mĂ„nga utmaningar. — Ja, det mĂ€rks att det ligger mycket arbete bakom detta, att man gjort allt för att vĂ„r utbildning ska bli sĂ„ bra som möjligt, sĂ€ger kursdeltagarna Josefine Falkner och Anna-Maria Falck.

Reportage
av Monica Bergström foto Monica Bergström
Reportage
Josefin Falkner och Anna-Maria Falck söker spÄr pÄ en tröja.

SEDAN STARTEN AV kriminalteknisk grundutbildning, 1999, har det skett en stor utveckling – inte minst av metoder och redovisning. Utvecklingen har hela tiden syftat till att ge kriminaltekniker i fĂ€lt sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt att sĂ€kra spĂ„r och annan bevisning, bedöma och skicka material för analys hos NFC och redovisa sina resultat.

Idag sker utbildningen till viss del pÄ distans och till viss del pÄ plats i ÀndamÄl senliga lokaler i Linköping, som Àr huvudort för nationellt forensiskt centrum.

De utbildningslokaler som anvĂ€nds flitigt till praktiska övningar Ă€r i ”villan”. Det Ă€r en modell av en 1Âœ-plansvilla dĂ€r det finns utrymme för att bygga upp till sju olika brottsplatser i en bostad som en kriminal tekniker kan möta efter avslutad utbildning.

NÄR KRIMINALTEKNIK besöker ”villan” för ett reportage finns elever och lĂ€rare i lokalerna. Eleverna har under en dag gjort en övning i brottsplatsundersökning i en bostad efter ett sexualbrott och de hĂ„ller som bĂ€st pĂ„ att fĂ€rdigstĂ€lla sina protokoll. Till sin hjĂ€lp har de tvĂ„ lĂ€rare, tillika er farna kriminaltekniker, som vĂ€gleder och kommer med vĂ€rdefulla tips pĂ„ hur man kan och ibland bör tĂ€nka.

De kriminaltekniker som tillsammans fungerar som lÀrarteam under momentet Àr PÀr Plass frÄn Stockholm och Christoffer Backlund frÄn Sundsvall.

TvÄ av eleverna Àr Josefin Falkner och Anna-Maria Falck. BÄda har bakgrund frÄn forensisk station. Anna-Maria Àr civilan stÀlld medarbetare och Josefin Àr utbildad polis som sedan tvÄ Är tillbaka Àven jobbat som lokal brottsplatsundersökare, Lokus.

JOSEFIN OCH ANNA-MARIA pÄbörjade sina utbildningar i januari i Är och kommer att vara klara i början av nÀsta Är. Utbild ningen Àr bÄde teoretisk och praktisk. NÀr utbildningen Àr klar ska de kunna jobba pÄ

Sen brottsplats, göra de bedömningar som en kriminaltekniker mÄste göra och kunna förmedla sina iakttagelser till andra inom rÀttskedjan.

För att kunna lÀra sig allt detta krÀvs lÀrare med stor erfarenhet av yrket, lÀrare som Àr kriminaltekniker och forensiker med mÄnga Ärs erfarenhet av det de ska lÀra ut. Och det Àr olika lÀrare till de olika momenten i utbildningen.

– Det krĂ€vs erfarenhet av yrket för att vara lĂ€rare, helt klart. Vi fĂ„r lĂ€ra oss grunderna i hur vi ska sĂ€kra spĂ„r och gods, och vi fĂ„r lĂ€ra oss vad vi ska och inte ska skicka in till NFC för analys. Vi fĂ„r lĂ€ra oss att tĂ€nka utanför boxen och det krĂ€ver erfarenhet hos lĂ€rarna. För att ge oss de kunskaperna och svara pĂ„ alla vĂ„ra frĂ„gor mĂ„ste lĂ€rarna ha stor erfarenhet, sĂ€ger Anna-Maria Falck.

ETT AV MOMENTEN i grundutbildningen handlar om grova brott och kriminalteknisk undersökning med spĂ„rsĂ€kring dĂ€r ett sexualbrott har begĂ„tts. Ett sĂ„dant scenario har byggts upp i ”villan”.

De blivande kriminalteknikerna ska undersöka brottsplatsen, som Àr i en bostad, och hitta de spÄr som placerats ut och

som Àr relevanta för utredningen. SpÄren ska sÀkras enligt de rutiner som finns. De sÀkrade spÄren ska sedan gÄs igenom och visst material ska skickas till NFC för analys. Dessutom ska ett protokoll, en samman stÀllning av hela den kriminaltekniska undersökningen, skrivas. Precis som om det vore en verklig hÀndelse.

OCH DET FINNS ett facit. Maria Jansén, forensiker pÄ NFC:s biologisektion, Àr fallansvarig för den kriminaltekniska undersökningen gÀllande sexualbrottet.

Hon har, tillsammans med kollegor, skapat brottsplatsen och vet vilka spÄr som finns, var de finns och vilka undersökningar som ska begÀras hos NFC.

– Vi försöker skapa en sĂ„ autentisk brotts plats som möjligt. Vi har till exempel en brottningsmatch, drar och slĂ€par pĂ„ golvet, och skapar tumult, sĂ€ger Maria JansĂ©n.

– NĂ€r vi gör detta sĂ„ fotar vi hela scena riot. Vi sĂ€tter ihop det i ett material som vi visar för hela klassen efter att de har gjort momentet kart.

Och det Àr meningen att det ska vara en utmaning.

– LĂ€rarna har placerat ut spĂ„r som vi förvĂ€ntas hitta. De vill lĂ€ra oss att tĂ€nka

utanför boxen och de har verkligen lyckats.

De har gjort övningar som upplevs verk lighetstrogna, sÀger Josefin Falkner.

BLAND KUNSKAPERNA som Anna-Maria och Josefin fÄtt till sig under övningarna Àr att inte ha för brÄttom pÄ en brottsplats och inte ha en fÀrdig hypotes om vad som har hÀnt pÄ platsen.

– Alla brottsplatser Ă€r unika och det Ă€r det som gör att det hĂ€r jobbet Ă€r sĂ„ spĂ€nnande, man kommer aldrig kunna bli fullĂ€rd. Man mĂ„ste vid varje case stanna upp och tĂ€nka sig för och fundera pĂ„ ”hur ska jag lĂ€gga upp arbetet pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt i just det hĂ€r fallet”, sĂ€ger Josefin.

– Utbildningen har övertrĂ€ffat vĂ„ra förvĂ€ntningar. Den ger vĂ€ldigt mycket, det Ă€r högt i tak och bra stĂ€mning, sĂ€ger de.

LÄRARTEAMET PĂ€r Plass och Christoffer Backlund har Ă€ven tidigare tjĂ€nstgjort för att lĂ€ra ut sina kunskaper och erfarenheter till blivande kriminalteknikerkollegor. De tycker att de har ett lika roligt som viktigt uppdrag i att fungera som lĂ€rare.

– Det vi gör Ă€r att lĂ€gga en brottsplats med spĂ„r dĂ€r eleverna ska jobba. Vi hand leder under brottsplatsundersökningarna, ger feedback pĂ„ det vi ser och svarar pĂ„ frĂ„gor. Vi följer processen till ett fĂ€rdigt protokoll som dĂ„ redovisas bĂ„de skriftligt och muntligt, sĂ€ger Christoffer Backlund.

– Det Ă€r och ska vara en utmaning hela vĂ€gen, brottsplatsundersökningarna blir svĂ„rare och svĂ„rare och man ska omsĂ€tta allt i protokoll. Har man inte gjort platsundersökningen ordentligt sĂ„ blir det ocksĂ„ svĂ„rare att skriva protokoll. Som kriminaltekniker mĂ„ste man se helheten och det vill vi förmedla, sĂ€ger PĂ€r Plass.

Tanken med de olika brottsplatsunder sökningarna Àr att ge de blivande krimi nalteknikerna en sÄ bra start som möjligt. De olika kursmomentens brottsplatser ska vara sÄ autentiska som möjligt samtidigt som de ska vara pedagogiskt uppbyggda.

— DET SKA VARA kluriga brottsplatser, men vi vill att det ska finnas en pedagogisk möjlighet att se och hitta de spĂ„r som Ă€r vĂ€sentliga för utredningen. Platsundersök ning och protokollet skulle jag sĂ€ga Ă€r huvudbitarna i utbildningen, sĂ€ger Christoffer Backlund.

Momentet med bevissĂ€kring – att avgöra i vilken ordning bevis ska sĂ€kras och skickas in till NFC för analys Ă€r ocksĂ„ en vĂ€sentlig del av utbildningen.

– Bevis mĂ„ste sĂ€kras i en viss ordning och begĂ€ran om undersökning Ă€r en viktig del, sĂ€ger Maria JansĂ©n.

– Om man till exempel missar att begĂ€ra undersökning av dna sĂ„ kan man inte begĂ€ra en sĂ„dan undersökning efter att de som undersöker sammanpassning har haft materialet.

UTBILDNINGEN ÄR , som sagt, i stĂ€ndig utveckling. Och den senaste tidens utmaning har varit covid. Under pandemin togs beslut om att grundutbildningen till viss del skulle ges pĂ„ distans. Momenten med brottsplatsundersökning har fortsatt inneburit platsundervisning i NFC:s utbild ningslokaler i Linköping. UtvĂ€rderingar har visat att mixen av undervisningsform fallit sĂ„ vĂ€l ut att man fortsatt med det Ă€ven nĂ€r restriktionerna har lĂ€ttats. n

23. Kriminalteknik #2—2022
22. Kriminalteknik #2—2022
Reportage Reportage
Josefin Falkner (till vÀnster) och Anna-Maria Falck.
”Det ska vara kluriga brottsplatser, men vi vill att det ska finnas en pedagogisk möjlighet att se och hitta de spĂ„r som Ă€r vĂ€sentliga för utredningen.”
CHRISTOFFER BACKLUND I NFC:s övningsvilla utbildas kriminaltekniker en verklighetstrogen miljö.

I SKYTTENS SPÅR

Laboranten Mariann Schultzén och forensikern Magnus Larsson arbetar med undersökningar av tÀndsatspartiklar pÄ NFC. PÄ bilden damm sugs ett klÀdesplagg för att hitta eventuella partiklar, som sedan analyseras i ett svepelektronmikroskop.

– En tĂ€ndsatspartikel Ă€r en partikel som bildas vid avfyr ning av ett skjutvapen. Lite förenklat kan man sĂ€ga att tĂ€ndsatsen finns i botten pĂ„ patronhylsan. NĂ€r den antĂ€nds av skjutvapen skickar den en sticklĂ„ga in i krutet som snabbt övertĂ€nds och dĂ„ skjuts kulan i vĂ€g. TĂ€ndsatspartikeln Ă€r en slags restprodukt som följer med kulan ut ur pipan pĂ„ vapnet, sĂ€ger Magnus Larsson. Hur stor Ă€r en sĂ„dan partikel?

– De Ă€r jĂ€ttesmĂ„. En tusendels millimeter, alltsĂ„ en mikrometer. En myra som fĂ„r en sĂ„n hĂ€r partikel i ögat skulle inte bry sig, sĂ€ger Magnus.

Kan man binda partikeln till en specifik skjutning, kula eller ett vapen?

– Nej, tĂ€ndsatspartiklar Ă€r mer att anse som stödbevis ning. Även om partiklarna har karaktĂ€ristiska samman sĂ€ttningar sĂ„ gĂ„r det inte att binda tĂ€ndsatspartiklar till en specifik hĂ€ndelse eller ett vapen. Om man jĂ€mför med dna sĂ„ finns det enormt mĂ„nga dna-mönster, men med tĂ€ndsats finns det bara tre olika karaktĂ€ristiska sammansĂ€ttningar. Partiklarna sprids i luften vid avfyrning och det Ă€r alltsĂ„ inte sĂ€kert att plagget bars av skytten bara för att vi rĂ„kar hitta tĂ€ndsatspartiklar pĂ„ det, sĂ€ger Mariann.

Men vilken betydelse har era resultat dÄ för en utredning?

– Hittar vi tĂ€ndsatspartiklar kan vi med vĂ€ldigt hög sĂ€kerhet sĂ€ga att det hĂ€rrör frĂ„n en skjutning. Det kan till exempel vara sĂ„ att en misstĂ€nkt sĂ€ger sig inte ha nĂ„got alls med vapen att göra. Om vi dĂ„ hittar flera hundra tĂ€ndsats partiklar fĂ„r personen en del att förklara. Det kan ocksĂ„ styrka en vittnesutsago, sĂ€ger Magnus.

Bilden Bilden
av Viktor Högberg foto Minna Ridderstolpe

FörstÀrkt förmÄga inom blodbildsanalys

Vid grova brott görs dÄ och dÄ komplexa blodbildsanalyser. Arbetet utförs av specialutbildade kriminaltekniker och koordineras nationellt inom Polismyndigheten. Just nu vidareutbildas sju kriminaltekniker.

forensiska metoden blodbilds analys.

— VI SKA anvĂ€nda alla verktyg vi har för att utreda brott, i synnerhet de allra grövsta. DĂ€r förekommer ofta blod och en blodbildsanalys kan hjĂ€lpa till att rekonstruera ett hĂ€ndel seförlopp, sĂ€ger Tony Möörk, kriminaltekniker i polisregion Bergslagen, med uppdrag att hĂ„lla i processutveckling och nationell koordinering av den

FINGERAVTRYCK och dna-spÄr pÄ en brottsplats kan tala om vem eller vilka som har befunnit sig pÄ platsen, men kan i sig oftast inte sÀga sÄ mycket om vad som har hÀnt. Det kan dÀ remot en blodbildsanalys göra, förklarar Tony Möörk.

I kriminalteknisk grundut bildning ingÄr att lÀra sig att göra en enklare blodbildsana lys, men den som vidareutbil das fÄr en förstÀrkt kompetens.

– Som vidareutbildad kan du göra en mer utförlig analys och uttala dig mer precist om den bĂ€sta förklaringen kring vad som har hĂ€nt pĂ„ brotts

platsen. Dessutom har vi i den nationella resursen tillgÄng till internationella nÀtverk, dÀr vi kan ta hjÀlp av expertis i andra lÀnder, sÀger Tony.

I VINTRAS pÄbörjade sju kriminaltekniker vidareutbild ningen för förstÀrkt förmÄga inom blodbildsanalys. De kommer att bli ett vÀlkommet tillskott till de som Àr utbildade sedan tidigare.

Vidareutbildningen har funnits i flera Är och leds och administreras av NFC pÄ uppdrag av HR-avdelningen.

Nu Àr den delvis omgjord och genomförs under tvÄ Är, uppdelat pÄ tre kursblock.

Blodbildsanalys

En blodbildsanalys kan klargöra i vilken riktning som en blödande person har rört sig, om hen har gÄtt, sprungit eller förflyttats. Att analysera blod stÀnk kan ge kunskap om vilken typ av vÄld som har anvÀnds och vilken typ av skada som det har orsakat. I grunden finns tre typer av blodbilder; de som utgörs av blodstÀnk, de som ges av gravitation och de som Àr form av kontaktspÄr.

Nytt i kursen Àr att varje block inleds med ett digitalt instu deringsmaterial med teori och övningsuppgifter, följt av en platsförlagd kursvecka pÄ NFC. Den veckan Àr framför allt inriktad pÄ praktiska övningar och laborationer.

Varje deltagare har en handledare och under hela utbild ningen fÄr kriminalteknikern utföra Àrenden tillsammans med sin handledare eller nÄgon annan med förstÀrkt kompetens.

– Just den praktiska biten, att fĂ„ vara med och lĂ€ra sig

genom riktiga Àrenden Àr vÀldigt viktigt. SÄ vi hoppas att alla förundersökningar som Àr i behov av komplexa eller omfattande blodbildsanalyser hör av sig till den nationella blodbildskoordinatorn, sÄ att kriminalteknikerna under utbildning fÄr bÀsta möjliga trÀning, sÀger Anders Nilsson, NFC, kursledare för vidareutbildningen.

NÄR kursdeltagaren har genomfört de tre blocken och handledare och kursledning bedömer att Ă€rendearbetet under handledning Ă€r tillrĂ€ck

ligt avslutas utbildningen med en examination.

FÖR ATT begĂ€ra en blodbilds analys vĂ€nder sig förunder sökningsledare i första hand till kriminaltekniker i den egna polisregionen. Finns inte resurs tillgĂ€nglig dĂ€r, erhĂ„lls den genom förfrĂ„gan till den nationella koordineringen. I den nationellt samordnade resursen ingĂ„r ett antal krimi naltekniker frĂ„n regionerna samt forensiker pĂ„ NFC. Att analysera en blodbild handlar om att undersöka blodspĂ„r pĂ„ en brottsplats eller pĂ„

klÀder och föremÄl i labbmiljö. Framför allt undersöks utseende och placering av blodbesudlingar.

VIKTIG bakgrundsinformation vid analysen Àr beskrivning av brottsplatsen och det miss tÀnkta brottet, uppgifter om vilka blodspridande skador som mÄlsÀgande, misstÀnk ta och övriga har haft, eller uppgifter om ÄtgÀrder som till exempel rÀddningstjÀnst, ambulanspersonal och polis har vidtagit pÄ brottsplatsen samt bilder som kan har tagits av första patrull pÄ plats.

27. Kriminalteknik #2—2022 26. Kriminalteknik #2—2022 V Framsteg av Katarina Nestor foto Lars Hedelin
”Att fĂ„ vara med och lĂ€ra sig genom riktiga Ă€renden Ă€r vĂ€ldigt viktigt.”
ANDERS NILSSON
”Vi ska anvĂ€nda alla verktyg vi har för att utreda brott, i synnerhet de allra grövsta.”
Framsteg
En kriminaltekniker som Àr vidareutbildad blodbildsanalys kan bidra till att klargöra vad som har hÀnt pÄ en brottsplats. FAKTA:

Forensiska projekt i framkant

PROJEKT: Inherit

Syfte: FörsvÄra tillverkning och anvÀndning av hemgjorda sprÀngÀmnen.

Hans Önnerud, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Sverige, förklarar:

PROJEKT: Grace

Syfte: StÀrka de europeiska rÀttsvÀsendenas analytiska och utredningstekniska kompe tens för att kunna hantera och motverka spridningen av barn pornografi.

PROJEKT:

Cut the Cord – CTC

Syfte: Förhindra och stoppa finansiering av terrorism genom att bland annat skapa en mjukvara för att spÄra penningtvÀtt.

Arbete med mÀnskliga kvarlevor.

Niamh Nic Daeid (Irland) förelĂ€ste om kommunikationens avgörande betydelse inom forensiken. ”Jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att du förstod vad jag tror att det var jag just sa”.

PĂ„ försommaren genomfördes European Academy of Forensic Science Conference – EAFS 2022 – i Stockholm med NFC/Polismyndigheten som vĂ€rd. Mottot för konferensen var ”Together for a Safer World”. HĂ€r Ă€r ett axplock av de EU-finansierade samarbetsprojekt som presenterades under konferensen.

– Genom att begrĂ€nsa allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till utgĂ„ngs Ă€mnen, sĂ„ kallade sprĂ€ngĂ€mnesprekursorer, kan man försvĂ„ra tillverkning och anvĂ€ndning av hemgjorda sprĂ€ngĂ€mnen. Det finns olika sĂ€tt att göra detta pĂ„; man kan till exempel identifiera nya prekursorer och begrĂ€nsa tillgĂ„ngen till dessa, spĂ€da ut nya prekursorer, vilket försvĂ„rar anvĂ€ndningen av dem och till sĂ€tta Ă€mnen som inte pĂ„verkar den lagliga anvĂ€ndningen av prekursorerna, men försvĂ„rar att anvĂ€nda dem för sprĂ€ngĂ€mnes tillverkning.

— Europol kommer att ta över Grace-plattformen nĂ€r projektet Ă€r avslutat och kommer att hantera och göra den tillgĂ€nglig för de europeiska lĂ€nderna. Verktygen som blir tillgĂ€ngliga kan anvĂ€ndas för att analysera visuellt material (exempelvis film), bilder, röster och texter, men ocksĂ„ geografisk information, sĂ€ger Ion Gorriti, Vicomtech, Spanien.

— I projektet samarbetar vi med grekisk, tysk och svensk polis, och Ă€ven med andra EU-finansierade projekt som exempelvis Locard. MĂ„let Ă€r att vi ska kunna tillhandahĂ„lla bĂ€ttre mjukvara till rĂ€ttsvĂ€sendet för att stoppa och förhindra penningtvĂ€tt som bidrar till att finansiera terrorism, berĂ€ttar Efstathios Skarlatos, Centre for Security Studies, Grekland.

— Genom att tidigt upptĂ€cka digitala tecken pĂ„ penningtvĂ€tts verksamhet, som kan vidarebefordras till rĂ€ttsvĂ€sendet form av underrĂ€ttelser, kan man förhindra att brott sker, sĂ€ger Eirini Papadopoulou, Centre for Security Studies, Grekland.

PROJEKT: Formobile

Syfte: Skapa en komplett mjukvara för it-forensikomrÄdet som extraherar information ur mobiltelefoner som sedermera kan anvÀndas som bevisning i rÀttsfall.

— Mjukvaran innebĂ€r i praktiken att vi tömmer smarttelefonen pĂ„ information som dĂ€refter kan anvĂ€ndas i rĂ€ttsprocessen i brottsutredningar och som bevismaterial vid rĂ€ttegĂ„ngar, berĂ€ttar Mike Dickingson, MSAB, Sverige.

PROJEKT: Aligner

Syfte: Samla europeiska aktörer inom AI (artificiell intelligens), rÀttsvÀsende och polis för att kollektivt identifiera, diskutera och bana vÀg för ett sÀkrare Europa med hjÀlp av AI-teknik.

— VĂ„r uppgift Ă€r att etablera en organisation för AI inom rĂ€ttsvĂ€sendet och kartlĂ€gga de behov som finns dĂ€r anvĂ€ndning av AI-teknik kan vara relevant, sĂ€ger Donatella Casaburo, KU Leuven Centre for IT & IP Law, Belgien.

PROJEKT: Locard

Syfte: Skapa en plattform för att underlÀtta hanteringen av digitala bevis i rÀttskedjan med hjÀlp av teknik som sÀkerstÀller att hanteringen av det digitala materialet loggas och blir spÄrbart.

— Plattformen Ă€r nödvĂ€ndig ett internationellt perspektiv för att kunna samarbeta över nationella grĂ€nser och dela bevis cybercrime-fall, sĂ€ger Constan tinos Patsakis, Athena Research Centre, Grekland.

Aktuellt av Ann-Louise FlisbÀck foto Marcus Andrae Aktuellt
NFC:s chef Helena TrollĂ€ng klippte ”invigningsbandet”. Rikspolischef Anders Thornberg talade under öppningsceremonin för EAFS 2022. Workshop om att anvĂ€nda virtuell verklighet (VR) en brottsutredning. Foto: Andreas Carlsson

”LÄGGER PUSSEL” PÅ BROTTSPLATS

Yrket: Kriminaltekniker

I samband med en förÀldraledighet insÄg Linda Leidefors att hon ville prova nÄgot nytt. Hon sökte en tre mÄnader lÄng utbildningstjÀnst pÄ dÄvarande tekniska roteln och tog de första stegen mot jobbet som kriminaltekniker.

– Efter de tre mĂ„naderna kom frĂ„gan om jag ville gĂ„ hela utbildningen till kriminaltekniker vid NFC. Jag tackade ja vilket jag inte Ă„ngrar.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Vi börjar med morgonmöte och prio riterar de jobb som ska göras ute pĂ„ brotts platser. Om jag inte Ă„ker ut blir det under sökningar och dokumentation i pĂ„gĂ„ende Ă€renden. I vissa Ă€renden krĂ€vs mera arbete med bedömningar om ifall nĂ„got ska skickas vidare till NFC för analys.

– Informationen om en brottsplats innan jag kliver in och pĂ„börjar mitt uppdrag Ă€r viktig. Jag vill veta vad som Ă€r syftet och sam tidigt jobba förutsĂ€ttningslöst. Jag ser pĂ„ en brottsplats med lite andra ögon och ser kanske sĂ„dant som en polis frĂ„n ingripandeverksam heten inte tĂ€nker pĂ„. Det finns mĂ„nga olika spĂ„r som ska spĂ„rsĂ€kras pĂ„ olika sĂ€tt.

Vilka egenskaper Àr viktiga för ditt jobb?

– TĂ„lamod, att vara noggrann och lyhörd Ă€r bra egenskaper för en kriminaltekniker, men ocksĂ„ att kunna sĂ„lla och inte fastna i nĂ„got samt att titta utanför boxen. Vi Ă€r med och lĂ€gger pussel som ska hĂ„lla hela vĂ€gen och det Ă€r en skön kĂ€nsla nĂ€r vi fĂ„r veta att vĂ„rt arbete har haft stor betydelse för slutresultatet. DĂ„ kĂ€nns det meningsfullt.

Utveckling, utbildning och samarbete

Helena TrollÀng, avdelningschef pÄ NFC, glÀds över att verksamheten vÀxer, att forskning och utveckling ger utdelning och att internationella branschkollegor Àntligen fick möjlighet att mötas pÄ konferens i somras.

PÅ NFC Ă€r vi inne i en intensiv och spĂ€nnande höst med fokus pĂ„ att öka vĂ„r pro duktion samt att ytterligare effektivisera verksamheten. För att kunna göra detta har vi fĂ„tt möjligheten att vĂ€xa och rekryterar nu till mĂ„nga delar av verksamheten runt om i landet. Kanske Ă€r du eller nĂ„gon du kĂ€nner intresserad av att arbeta med oss. HĂ„ll gĂ€rna utkik efter vĂ„ra lediga tjĂ€nster.

UTÖVER ATT vi pĂ„ NFC behöver vĂ€xa Ă€r det viktigt att den som arbetar med forensisk verk samhet har rĂ€tt kompetens. NFC ansvarar för sĂ„vĂ€l poli sens som övriga rĂ€ttsvĂ€sen dets forensiska utbildningar. Det betyder att vi utbildar alla kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare, men ocksĂ„ Ă„klagare, domare och försvarsadvokater. Pandemin innebar hĂ€r stora utmaningar för oss. Men ur kris föds inte sĂ€llan nya kreativa lösningar och idag Ă€r delar av utbild ningarna anpassade för att kunna hĂ„llas digitalt och pĂ„ distans. En av de medarbetare som genom Ă„ren har betytt mest för hur vi utbildar inom forensiken Ă€r Gunnel Carlsson, som nyligen gick i pension. Du hittar ett reportage om henne hĂ€r i tidningen.

EN ANNAN nyckelfaktor för att klara vÄrt uppdrag Àr att be driva kontinuerlig och effektiv

forskning och utveckling, FoU. Utan detta viktiga arbete skulle forensiken snabbt tappa mark det brottsbekÀmpande uppdraget. I en vÀrld dÀr den tekniska utvecklingen gÄr rasande fart och dÀr det brottsutredande uppdraget har helt andra utmaningar idag Àn för nÄgra Är sedan mÄste de forensiska metoderna hÀnga med. PÄ NFC lÀgger vi Ärligen mellan fem och tio procent av vÄra resurser pÄ FoU. Som inom de flesta om rÄden Àr ensam sÀllan stark och dÀrför sker en stor del av arbetet tillsammans med andra. Som exempel pÄ det

kan du i det hÀr numret lÀsa om den nya programvaran DNAxs som vi införde i vÄras.

APROPÅ FOU och samarbetei somras stod vi vĂ€rd för European Academy of Forensic Science, EAFS, 2022. Den internationella konferensen som hölls i Stockholm arrang erades av svensk polis genom NFC tillsammans med ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes). Normalt hĂ„lls konferensen vart tredje Ă„r, med ett vĂ€rdskap som vĂ€xlar mellan ENFSI:s medlemsorga nisationer. PĂ„ grund av pan demin fick vi i Sverige mĂ„nga

utmaningar i vÄrt planerings arbete. Men nu kÀnns det sÄ bra att vi kunde genomföra en riktigt efterlÀngtad konferens, Àven om den blev nÀrmare ett Är försenad. Antalet deltagare, drygt 1 200, blev det högsta hittills i konferensens historia. Under veckan genomfördes ett stort antal förelÀsningar, seminarier och workshops. Nu vÀntar vi med spÀnning pÄ att se vilka FoU-resultat detta förhoppningsvis kan leda till, men vi kan redan nu konstatera att NFC fÄtt ett antal förfrÄgningar om att delta i olika projekt tillsammans med andra aktörer.

31. Kriminalteknik #2—2022 Ledare
av Helena TrollÀng
Björn Öberg
”PĂ„ NFC lĂ€gger vi Ă„rligen mellan fem och tio procent av vĂ„ra resurser pĂ„ FoU.”
foto
Yrket 30. Kriminalteknik #2—2019 av Ulla Andersson Jarl foto Ulla Andersson Jarl


du var ordförande för EAFS* 2022:s vetenskap liga kommittĂ© och Ă€r forskningsledare pĂ„ NFC. 30 maj—3 juni genomför des EAFS-konferensen i Stockholm. Det var delta garrekord och programmet digert med vetenskapliga bidrag frĂ„n 42 lĂ€nder. Hur vill du summera konfe rensen?

— Det har varit en fantastisk resa att fĂ„ vara med och arrangera EAFS 2022, vi har faktiskt arbetat med arrangemanget i över tre Ă„r i olika faser. Att fĂ„ se alla pusselbitar falla pĂ„ plats och att planerna realiseras har varit fantastiskt. Jag hoppas och tror att de som besökt konferensen kĂ€nner att det har varit givande att fĂ„ trĂ€ffa kollegor, ansikte mot ansikte, och utbyta kunskap inom det foren siska omrĂ„det.

Vilken Àr den största vinsten med konferensen tycker du?

— Att nya kontakter har knutits mellan vĂ„ra medarbetare och kollegor runt om i vĂ€rlden Ă€r en inves tering som vi kommer att kunna dra nytta av under lĂ„ng tid framöver. Jag hoppas kunna stötta med arbetarna i att förvalta de möjligheter vi har skapat för att skapa en Ă€nnu bĂ€ttre forensisk verksamhet.

— Jag vill ge en stor eloge till alla kollegor som bidragit till att möjliggöra detta, bĂ„de inom och utanför Polismyndigheten. Ni Ă€r helt otroliga!

EAFS* 2022 i siffror

2021 var Äret dÄ konferensen egentligen skulle ha arrangerats men den blev uppskjuten med anledning av corona-pandemin.

135 inlÀgg har gjorts pÄ konferensens officiella sida pÄ Linkedin.

‱ 45 workshops ‱ 126 posterpresentationer

Konferensen pÄgick i 5 dagar och arrangerades pÄ Norra latin och Folkets hus i Stockholm

‱ 256 muntliga presentationer

‱ 9 plenarförelĂ€sare

1 220 deltagare. SÄ mÄnga deltagare frÄn hela vÀrlden deltog under konferensen. UpphovsmÀn frÄn 42 lÀnder presenterade sina arbeten

* EAFS stĂ„r för European Academy of Forensic Science. EAFS 2022 var en konferens som arrangerades i Stockholm mellan den 30 maj och 3 juni 2022. LĂ€s mer i tidningen pĂ„ sidan 28–29.

Posttidning B Polismyndigheten/NFC Kansligrupp 2 581 94 Linköping
av Viktor Högberg grafik Jörgen Knutsson
1 220
‱ 31 huvudförelĂ€sare för forensiska Ă€mnesomrĂ„den 135

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.