Naturvetaren nr 3-2024

3

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Neddragningar som hotar miljö, klimat och hälsa Så funkar hyggesfritt skogsbruk Forskningschef coachar och bygger teamet

”

Ge utländska forskare samma möjligheter”

Datagrävare Alexandra använder hälsodata i sin forskning

Duellen: Ska beteskravet bort? | Månadens fråga: Ska Sverige ta den gröna ledartröjan? | Podden: Ung AI-forskare prisad

Nr 3 / 2024

Följ oss i sociala medier!

Här uppdaterar vi med nyheter som du har nytta av i din karriär.

Vi lyfter naturvetare och deras viktiga roll i samhällsutvecklingen.

Det handlar om allt från att göra den gröna omställningen möjlig till att ta fram nya läkemedel och utveckla sjukvården.

Du hittar oss här: › www.naturvetarna.se › Facebook.com/Naturvetarna › Instagram: naturvetarna / naturvetarna_student › www.linkedin.com › Nyhetsbrevet Karriärvetarna på LinkedIn

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg, Johanna Rösth Omslagsfoto Susanne Kronholm

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 34 300 ex.

Miljö- och naturvården hotas när myndigheter drar ner Redan nu ser vi resultatet av nedskärningarna på de myndigheter där många naturvetare jobbar. Till exempel har Naturum i Trollskogen på Öland haft stängt under helger i sommar samtidigt som toaletter och sopkärl har stängts eller tagits bort.

I ett längre perspektiv drabbas miljön och naturvården när det inte finns kompetens eller resurser till skötsel av ängar och hagmarker som hyser en rik mångfald av arter. Detsamma gäller i skogen när man inte hinner med tillsynen vid avverkningar.

Även Havs- och Vattenmyndigheten Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 5 december Deadline annonser: 25 november Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

får sin beskärda del av bantningen.

Det rimmar illa med regeringens vilja att minska övergödningen av sjöar och hav, skydda marina områden och få till en hållbar förvaltning av fiskebestånden.

När den nya lagen om naturrestaurering ska sjösättas får myndigheterna en viktig roll att ro den i hamn.

Det verkar regeringen inte heller ha tänkt på.

Läs mer om det i reportaget längre fram i tidningen, där vi har valt att lyfta fram våra

”Generellt har naturvetare ändå en eftertraktad kompetens.” förtroendevalda. De har nyckelroller i arbetet med att hitta bra lösningar för både de som får gå och de som blir kvar. Det gör man i dialog med arbetsgivarna som också vill göra skadan så liten som möjligt. Det handlar om att hitta omplaceringar för att rädda kvar personal, men också om naturliga avgångar. Det innebär att alla varsel långt ifrån realiseras.

Vi ser nu att arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar ökar från en låg nivå. Generellt har naturvetare ändå en eftertraktad kompetens och är inte lika konjunkturkänsliga som till exempel arkitekter.

Vem som helst kan drabbas och då är det bra att ha Naturvetarna i ryggen, både för att få arbetsrättsligt stöd och inkomstförsäkring som säkrar en stor del av inkomsten om man blir arbetslös.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

3

Nr/ 3 SID 7

Duellen: Borde beteskravet tas bort?

Jordbruket skulle vinna i konkurrenskraft med slopat beteskrav, men djuren skulla fara illa, menar etologen.

SID 14

Månadens fråga: Ska Sverige ta den göra ledartröjan?

Det tycker tre av fyra svenskar, enligt Naturvetarnas Novusundersökning.

SID 34

Är hyggesfritt framtiden?

När skogen ska bli mer hållbar är hyggesfritt brukande ett alternativ, men då får man räkna med lägre avkastning, enligt experter.

28

N AT U RV E TA R E N

36

Alexandra Wennberg, hälsoforskare på KI, vill att utländska forskare ska ha samma möjligheter som svenskar.

Det skulle få fler att stanna här.

Många innovationer har naturen som förebild.

Nu jobbar forskare med att utveckla hållbara hus med inbyggd naturlig AC. Termiterna visar vägen.

4

Nodi Dehvar är chefen som coachar och gör att att forskarna når sin mål i startup-bolaget Atrogi.

3 / 2024

8

NATURVETARNA I MEDIA

”Dumsnålt inte satsa på kompetensutveckling”

Uppsnappat om oss i media

Patienter undernärda – men dietister i kommuner halveras De flesta kommuner saknar anställda dietister. Det visar en undersökning gjord av fackförbundet Naturvetarna och Dietisternas riksförbund. Trots att många inlagda patienter är undernärda har dietister i kommunerna halverats. Enligt Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund, råder det brist på dietistkompetens. Överläkaren Ingvar Bosaeus vittnar om hur illa det är.

Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas Riksförbund intervjuas i P4 den 6 augusti

Varför är du med i Naturvetarna?

– Med facket i ryggen får man muskler, till nytta både för individen och för att kunna påverka arbetsgivaren i frågor om lön och arbetsrätt. Det blev tydligt vid en omorganisation här i Halmstad kommun, där jag själv är fackligt ombud. I det arbetet fick vi bra stöd från Naturvetarnas experter.

Varför just Naturvetarna?

– Det är ett naturligt val eftersom jag är lantmästare i grunden och värnar lantbruket och de gröna näringarna. Men efter att jag hade råkat ut för två trafikolyckor, den ena på traktor under skogsarbete sadlade jag om och gick en KY-utbildning i infrastruktur.

Henrik Eklun Yrke: Projektledare för infrastruktur i Halmstad kommun.

Utbildning: Lantmästare.

Förtroendeuppdrag: Fackligt ombud i Halmstad kommun.

Fritid: Gym, trädgård, skog och familj.

Vad gör du på jobbet?

– Jag är projektledare för om- och nybyggnation av kommunens infrastruktur och allmänna platser.

Dessa ska fungera och vara trygga och säkra för invånarna. För mig är

det viktigt att värna jordbruksmark som inte går att återställa om den används som uppställningsyta och annat. Det tänket försöker jag få in hos mina kollegor.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

5

Sverige omsprunget av Danmark De nordiska länderna toppar listan över de mest innovativa länderna i EU, enligt kommissionens årliga sammanställning.

Men Danmark puttade ner Sverige från förstaplatsen 2021, vilket gäller än. Rankningen bygger på 32 indikatorer, där Sverige går bra när det gäller utbildning, IT-användning och att länka samman näringsliv och offentlighet.

Däremot är Sverige lite oväntat sämre på miljömässig hållbarhet och export av högteknologiska produkter och tjänster. I botten hittar vi Bulgarien och Rumänien.

Här är listan: 1.

6

6. Österrike

Danmark

2. Sverige

7. Irland

3. Finland

8. Luxemburg

4. Nederländerna

9. Tyskland

5. Belgien

10. Cypern

Koppla av med annat än mobilen Att scrolla i mobilen när man behöver pausa på jobbet är ingen bra idé. Ändå gör 97 procent det under en arbetsdag. Det finns återhämtning som är bättre. Och den behövs på jobbet, då våra hjärnor inte är byggda för att klara stress under en hel dag.

Vad ska man då koppla av med?

– Låt pauserna bli en kontrast till ditt jobb. Sitter du mycket så kliv upp och rör på dig. Behöver du vila huvudet och släppa jobbet helt kan en promenad i naturen passa, gärna med en kollega, säger Niclas Almén, psykolog och författare till boken ”Återhämtningsguiden”.

Han tipsar också om att distrahera hjärnan från stress och

göra något helt annat under en paus. Fika med kollegorna eller ringa en kompis funkar bra.

Scrolla på mobilen kan avleda tankarna från arbetet, men behöver inte ge den återhämtning hjärnan behöver.

Tips: Missa inte webbinariet med Niclas Almén i höst.

Håll utkik efter inbjudan i våra kanaler.

2,1% utan jobb

Omställningsstudiestöd fryser inne

I augusti var 2,1 procent av Naturvetarnas medlemmar arbetslösa. Motsvarande siffra på hela arbetsmarknaden var 7,7 procent och för akademiker som helhet 2,1 procent.

Att naturvetare har klarat sig relativt bra med en ökning på 0,6 procentenheter under senaste året beror på att de har en eftertraktad kompetens som inte är så konjunkturberoende. Siffran kan dock komma att stiga i spåren av neddragningar på flera myndigheter.

Pengarna finns men ett krångligt regelverk och långa köer har lett till att få har beviljats omställningsstudiestöd. Saco har räknat ut att två miljarder kronor kommer att ha frusit inne vid årets slut för att CSN inte har hunnit betala ut stödet.

Det kan medlemmar i Naturvetarna vittna om, där flera har fått tacka nej till en utbildning efter att besked från CSN har dröjt för länge. Att det finns ett behov av kompetensutveckling är tydligt i ett läge där arbetsmarknaden förändras snabbt, bland annat i spåren av AI. Nu kommer regeringen skjuta till resurser för att klara handläggningen av stödet. Om det är tillräckligt återstår att se.

Kom ihåg att omställningsstudiestödet är ett resultat av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, där facken accepterade en försämring av anställningsskyddet mot att de fick omställningsstudiestödet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

DUELLEN

Borde beteskravet tas bort?

Regeringen utreder att göra det frivilligt att ha kor på bete.

Feltänkt, hävdar professor i etologi med hänvisning till att djuren måste få utlopp för sitt naturliga beteende, medan LRF vill ha likvärdiga villkor som bönder i andra länder.

Ja!

Nej!

Palle Borgström,

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet

förbundsordförande LRF

1. Ditt viktigaste skäl till att beteskravet ska tas bort?

2. Blir djuren friskare och mer hållbara av att vara ute och beta?

3. Hur påverkas den biologisk mångfalden och klimatet?

4. Kan förtroendet för svenska livsmedel minska?

1.

Beteskravet försvårar bondens arbete och kan leda till att vi tappar mjölkgårdar här hemma. Lagstiftningen bromsar en utveckling där vi skulle kunna investera i nya stallar som ger en ännu bättre djuromsorg alla dagar på året.

Ska vi svenska bönder kunna konkurrera på lika villkor kan vi inte drabbas av regelkrångel som utländska bönder slipper. Vi bönder kan själva avgöra när det passar djuren och gårdens verksamhet att de går ute eller inne.

2.

Djurens välfärd avgörs av en mängd faktorer som tillsammans bildar en helhet. Rätt foder, rätt behandling vid sjukdom, temperatur, möjlighet att röra sig och umgås med andra kor. Samt också få vistas ute, vilket är en del av den totala djuromsorgen. För mig och LRF är det viktigt att korna har det bra 365 dagar per år och inte enbart några månader under sommaren.

3.

Vi har de bästa förutsättningarna för mjölk- och köttproduktion i Sverige. En minskning av den är det största hotet mot biologisk mångfald. Tyvärr har antalet mjölkkor halverats i Sverige sedan beteskravet infördes. Trots en förändring av beteskravet så kommer svenska kor fortsätta beta utomhus på sommaren.

4. Svenska konsumenters förtroende för svenska bönder är

stort. Jag och LRF är övertygade om att svenskarna vill fortsätta se svenska produkter på butikernas hyllor och att utbudet ska öka snarare än minska. Det kommer finnas massvis med betande kor i Sverige även med en förändrad beteslag. Skillnaden är att då bestämmer bonde själv vad som passar bäst för korna just den dagen. .

1.

Kor är betande, idisslande gräsätare med en stark motivation för att tillbringa en stor del av dagen med att förflytta sig och inta föda. Forskningen har visat att kornas motivation för att få tillgång till bete är minst lika hög som motivationen för att få mat. Enligt en av djurskyddslagens centralparagrafer måste man tillgodose djurs möjligheter att få utlopp för starkt motiverade beteenden.

2.

Dussintals forskningsstudier visar att exempelvis klövhälsa och juverhälsa, två av de största hälsoproblemen inom mjölkproduktionen, är avsevärt bättre hos kor som får möjlighet att komma ut och beta. Även andra delar av kohälsan påverkas positivt av bete. Dessutom har betande kor en mer synkroniserad dygnsrytm och lägre aggressionsnivåer, båda två viktiga för sociala flockdjur som nötkreatur.

3.

En relativt ny metaanalys av nästan 200 forskningsstudier visar att betesdrift leder till ökad biologisk mångfald för i princip alla artgrupper som undersökts. Det betyder att diversiteten i växtsamhället blir större, liksom mångfalden bland exempelvis insekter, fåglar och däggdjur. Som överordnad princip är det väl belagt att bete leder till ökad biologisk mångfald. Mycket pekar på att bete kan bidra till att binda koldioxid och minska klimatpåverkan.

4.

Här saknas tillförlitlig forskning, men om man väljer att avskaffa ett av de viktigaste skälen till att köpa svenska mejeriprodukter verkar det rimligt att anta att konsumenterna hellre köper billigare importerade produkter. Man kastar bort en viktig konkurrensfördel, lite som att Volvo skulle ta bort säkerhetsfunktioner i sina bilar för att minska priset.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

7

Profilen

Alexandra vill att

utländska forskare får samma möjligheter

Sverige är attraktivt för utländska forskarstuderande. Men få stannar kvar och forskar här. Det vill Alexandra Wennberg ändra på genom att erbjuda forskare bättre villkor, som gör det möjligt att bygga en framtid i Sverige.

Häng med Alexandra under en dag: 05.40

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Susanne Kronholm

8

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Väckarklockan ringer och hon mjukstartar dagen med en kopp kaffe innan hon sätter sig på cykeln till jobbet på Karolinska institutet i Solna, där hon är knuten till Institutet för miljömedicin. Sin fasta anställning har hon på konsultföretaget Quantify Research. .

07.30

På cykelturen skiftar hon mindset från fritid till arbete. Det första hon gör på kontoret är att komma ikapp med mejlen.

10.00

Möte med teamet där alla ger en lägesrapport och delar med sig av ny kunskap. Därefter har hon ett möte med sina stu-

Alexandra Wennberg Aktuell: Utländsk forskare i Sverige. Kommer från Minnesota, USA. Arbete: Senior projektledare på Quantify Research och knuten till forskning vid institutet för miljömedicin, KI. Ingår i Karin Modigs forskargrupp om åldrande och hälsa.

Bakgrund: Är epidemiolog och forskar om neurodegenerativa sjukdomar, som demens.

Har en PhD från John Hopkins University och en postdoc vid Mayo Clinic.

Karriär i Sverige: Kom hit 2020 som postdoc och hade lyckan att därefter få en tillsvidareanställning.

Familj: Sambo och två katter.

Fackligt engagemang: Är vald som ombud till Naturvetarnas kongress i november.

denter på både master- och PhD-nivå. “Jag gillar verkligen att undervisa”, säger hon övertygande.

12.00

Har med sig matlåda och äter tillsammans med kollegor. Här pratas både jobb och annat, vilket behövs för att lära känna varandra och få en bra teamkänsla.

13.00

Ägnar sig åt egen forskning genom att analysera data från register om svenskarnas hälsa och sjukdomar. På det sättet blir det möjligt att studera kopplingen mellan bland annat livsstil, kön och utbildning till sjukdomar hos äldre som har demens och är sköra.

15.00

Är engagerad i flera föreningar vid KI. Som samordnare för Junior Faculty Equity Focus Group är det dags att bjuda in till ett nytt möte för att diskutera hur kön, etnicitet och ursprungsland påverkar möjligheten att söka forskningsmedel.

17.00 Det är inte alla dagar som hon är hemma så dags. Men just nu är det lite lugnare så hon hinner umgås med familjen, träna och boka in konsertbesök.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

9

Profilen

et var Sveriges unika dataregister över befolkningens hälsa och sjukdomar som väckte Alexandra Wennbergs intresse för vårt land.

– Sverige har gott rykte som forskarnation och det är positivt för karriären att forska här. Därför valde jag att göra en postdoc på Karolinska institutet.

Att hon är svenskättling och kommer från Minnesota gjorde henne också nyfiken på landet som många svenskar emigrerade från runt förra sekelskiftet.

Att ha en forskarkarriär när man kommer från ett land utanför EU är långt ifrån en dans på rosor.

– Många vill komma hit, men få stannar kvar efter sin PhD eller postdoc. Bristen på tydliga karriärvägar och få fasta tjänster bidrar till det.

SEX AV TIO LÄMNAR

Så många som sex av tio utländska forskare på svenska lärosäten har lämnat Sverige tre år efter disputationen, enligt en rapport från Vinnova och Euraxess.

– Den kompetensen borde tas till vara bättre här. Problemet är att många forskare hankar sig fram på tillfälliga bidrag och i värsta fall stipendier. Det gör det svårt att bygga en framtid i Sverige.

Utan en fast anställning är det närapå omöjligt att få lån till bostad. Att

Alexandras forskning är inriktad på skörhet och demens bland äldre, kopplat till modifierbara riskfaktorer.

10

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

ha tillfälligt uppehållstillstånd gör inte saken lättare.

– Det tillsammans skapar en otrygg tillvaro och man vet inte hur länge man får stanna. När anställningen upphör måste man ansöka om ett nytt uppehållstillstånd. För mig gällde det under sex månader upp till två år.

Det menar hon påverkar kvaliteteten i forskningen och gör det svårt att planera långsiktigt, vilket är nödvändigt då forskning sträcker sig över flera år för att få säkra resultat.

Hon förklarar att villkoren att bedriva forskning skiljer sig åt mellan de svenska universiteten och instituten, vilket är ett hinder om man vill röra sig däremellan.

– Det rimmar illa med politikernas vilja att öka mobiliteten, både inom akademin och till näringslivet.

ANSTÄLLD AV KONSULTFÖRETAG

Alexandra Wennberg har det ändå förspänt och är knuten till forskning på Institutet för miljömedicin på KI, men har sin fasta anställning som projektledare på ett konsultföretag. Det kan bli tuffare för forskare som kommer från Asien och Afrika.

– Många utländska forskare upplever sig diskriminerade och är minst framgångsrika i att söka forskningsmedel och har lägre löner än svenskar. För mig är det viktigt med inkludering och inflytande, liksom att villkoren är lika för alla.

Samma möjligheter för alla, oberoende etnicitet och kön, menar hon skulle stärka Sverige som forskningsnation.

Fler skulle stanna här och inte återvända hem.

– Ett sätt att underlätta för utländska forskare är att universiteten avsätter resurser för att hjälpa till i kontakter med migrationsverket och vad som behöver göras för att bli en del av det svenska samhället. Lika viktigt är att få hjälp med att kunna bygga nätverk med svenska forskare.

Den typen av service finns på vissa universitet i Sverige, men är ännu vanligare på amerikanska universitet.

– Även Naturvetarna har en roll att spela här, men facket måste bli mer känt för utländska forskare och studenter. Själv har jag valt att engagera mig och har blivit vald till ombud på Naturvetarnas kongress i höst. På det sättet

Det hänger ihop med mitt intresse för jämställdhet, där alla ska ha samma möjligheter.” kan jag påverka situationen för utländska forskare på svenska lärosäten.

FORSKAR OM DEMENS

Vad gör du i din forskning?

– Den handlar om att studera hälsa och sjukdomar hos äldre. Det är möjligt tack vare nationella register med data om befolkningens hälsa och sjukdomar.

Vilket fokus har du?

– Forskningen är inriktad på skörhet och demens, kopplat till modifierbara riskfaktorer.

Vilken riskfaktor är störst?

– Vid sidan av ålder är genetiken den

största riskfaktorn för demens. Vi vet också att fysisk aktivitet, kognitiva och sociala aktiviteter minskar risken för demens, medan sjukdomar, som diabetes, ökar risken för demens.

Vad driver dig i forskningen?

– Nyfikenhet, säger hon blixtsnabbt.

Jag valde det här forskningsfältet för att kunna påverka samhället och människors hälsa. Det hänger ihop med mitt intresse för jämställdhet, där alla ska ha samma möjligheter oberoende kön, etnicitet, utbildning och ställning i samhället, säger hon övertygande.

Cykeln har en central plats i Alexandra Wennbergs liv. Bästa uppladdningen inför en arbetsdag.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

11

Aktuellt

PANELEN

Behövs en lag som återställer naturmark?

Lars Östlund,

professor vid inst. skogens ekologi och skötsel, SLU Umeå

Ja, det finns ett stort behov av restaurering av ekosystem i Sverige och Europa. Två aktuella exempel är den boreala skogen som brukats alltför intensivt under de senaste 100 åren, och marina ekosystem i Östersjön där det skett övergödning och alltför intensivt fiske under lång tid. Ekosystem behöver restaureras för att förbättra den biologiska mångfalden och för att säkerställa ekosystemtjänster som är viktiga för oss människor.

I den boreala skogen behöver vi återskapa viktiga strukturer som död ved, låta träd bli gamla och få in mer naturlig störning. Vi behöver också restaurera skogar för att skapa bättre lavbete för den samiska renskötseln.

Gjorde Sverige rätt som röstade nej till EU:s naturrestaureringslag?

Nej, denna lag ger oss konstruktiva möjligheter att restaurera skadade ekosystem, gärna i samarbete med övriga nordeuropeiska länderna.

12

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Jenny Jevert,

Gunnar Lindén,

expert hållbart jordbruk, WWF

naturvårdsexpert vid LRF Skogsägarna

Ja, definitivt! Europa är en av världens mest exploaterade kontinenter. Enligt Europeiska miljöbyrån har 81 procent av livsmiljöerna i EU dålig bevarandestatus. En tredjedel av alla vildbin och fjärilsarter är på tillbakagång. Antalet fåglar i jordbrukslandskapet har minskat dramatiskt de senaste årtiondena. Att restaurera gräsmarker, våtmarker, skogar, strömmande vatten, sjöar och hav är en förutsättning för vår långsiktiga överlevnad och välfärd.

Nja. Det finns ett enormt behov av att restaurera natur i världen. Det handlar om natur som utarmats genom överbete, försaltning, ökenspridning och utfiskning. En lag som riktar in sig på natur som faktiskt förlorat sin produktionsförmåga skulle vara behövlig. Men EU:s restaureringslag missar målet när vi tvingas laga något som inte är trasigt. Det drar fokus från det verkliga behovet.

Gjorde Sverige rätt som röstade nej till EU:s naturrestaureringslag?

Nej. Det är djupt beklagligt och riskerar att rasera Sveriges anseende som ambitiös miljönation. Att Sverige aktivt motarbetat EU-lagstiftning med målet att rädda natur och hotade arter är pinsamt. Lagen är avgörande för EU:s och därmed även för Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfalds globala ramverk. Nu krävs en politisk och ekonomisk kraftsamling för att göra verkstad av lagen.

Gjorde Sverige rätt som röstade nej till EU:s naturrestaureringslag?

Ja. Lagen innebär en ineffektiv naturvård till stora kostnader och liten nytta. Den natur som vi i Sverige tvingas ”restaurera” är inte degraderad. Vi kan tvingas undanta stora arealer skog från skogsbruk bara för att den klassas som naturtyp. I många fall rör det sig om områden vi annars aldrig skulle prioriterat för skydd. Åter riskerar naturvärden bli en ekonomisk och administrativ risk för skogsägare.

Hall å dä r!

”Alla kommuner borde ha tillgång till dietist” Med en dietist i kommunen kan pengar sparas i sjukvården och äldre ges bättre livskvalitet. Men bara var femte kommun har tillgång till dietist, som bland annat förebygger och behandlar undernäring.

Hälsosam och god mat är avgörande för att man ska må bra på ålderns höst. Men det är lättKjell Olsson are sagt än gjort inom kommunernas äldreomsorg. Fyra av fem kommuner har inte tillgång till nutritionskompetens genom en dietist, enligt en färsk rapport från Naturvetarna och Dietisternas Riksförbund.

UNDERNÄRDA BLIR OFTARE SJUKA Det är allvarligt och leder till att äldre och funktionsnedsatta oftare blir undernärda och får sämre livskvalitet. De blir också lättare sjuka och drabbas oftare av till exempel fallolyckor, vilket gör att de i hö-

gre grad belastar sjukvården, säger Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

Han får stöd av flertalet av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna. Två av tre (65 procent) sjuksköterskor bedömer att tillgången på nutritionskompetens är låg i den egna kommunen, enligt rapporten.

För att lösa det problemet menar han att alla kommuner bör ha tillgång till en nutritionsansvarig dietist, som ser till att det finns rutiner för att förebygga och behandla undernäring bland äldre och funktionsnedsatta.

– Detta är en viktig del i omställningen till Nära vård.

Små kommuner med knappa resurser kan med fördel samverka om en dietist, säger Kjell Olsson, som till vardags jobbar som hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne.

Med en dietist i äldrevården kan undernäring och sjukdomar i spåren av det minska.

Kan vi räkna med lönehöjningar nästa år?

Nu ligger vi i startgroparna för avtalsrörelsen 2025. För Naturvetarna är klimatfrågan viktig vid sidan av bland annat löner och kompetensutveckling, enligt förhandlingschef Per Sjödin.

– Det ser lovande ut i ett läge med lägre inflation, vilket ger möjligheter till reallönehöjningar. Men kom ihåg att lönerna är individuella och differentierade, där kompetens, ansvar och resultat ska speglas i lönekuvertet.

Vilken roll spelar de centrala löneavtalen?

– De är viktiga då de lägger en grund för lönesättningen, där vi jobbar för en bättre tillämpning av löneavtalen och att naturvetares nyckelkompetenser särskilt ska beaktas.

Vilka fler frågor driver Naturvetarna?

– Vi vill att arbetsgivarna tar ett större ansvar för kompetensutveckling och att tid för det öronmärks i avtalen. Det är till nytta för både arbetsgivare och medarbetare, och nödvändigt för att inte förlora i konkurrenskraft.

Blir det en fortsatt satsning på arbetsmiljö?

– Ja, det måste skapas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, där det finns en balans mellan arbete och privatliv, särskilt i ett läge där många jobbar på distans. Vi vill bland annat se över kompensationen för avlöst övertidsersättning.

Hur kan jämställdheten bli bättre?

– I dag finns det en kvalifikationstid för nyanställda när det gäller föräldralön. Vi vill ta bort den helt, så att man har rätt till föräldralön från första dagen.

Hur ska Naturvetarna jobba med klimatet?

– Vi menar att facken har en viktig roll i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

Genom att upprätta klimatavtal för grön omställning kan den skyndas på i ett läge där näringslivet ofta går före när fossila bränslen ska fasas ut.

Vilken roll kan Naturvetarnas klimatombud spela?

– Tanken är att klimatombudet blir ett stöd både för arbetsgivare och kollegor för att hela organisationen ska växla upp miljö- och klimatarbetet ute på arbetsplatserna.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

13

MÅNADENS FRÅGA

Borde Sverige leda den gröna omställningen, och hur ska det gå till?

Två av tre svenskar tycker att svenska politiker ska ta en ledande roll i klimatfrågan inom EU, enligt en färsk Novus-undersökning från Naturvetarna. Nu undrar vi om du tycker att Sverige ska sätta på sig ledartröjan och gå före i den gröna omställningen.

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

NEJ, absolut inte! Den så kallade gröna omställningen är något den gröna kulten kan roa sig med på fritiden. Inget att bryta ner fungerande samhällsstrukturer med, vilket nu sker.

Ja, självklart! ALLA, såväl politiker som företag, andra organisationer och privatpersoner borde sträva efter att gå först i omställningen.

Testa att utlysa tävlingar i att varaktigt sänka sin påverkan på klimatet och biodiversiteten!

Christer Eriksson

Ja! Kan bli dyrare initialt men i längden tjänar vi alla på det.

Mattias

14

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Pontus

Näringslivet satsar på grön innovation När arbetsmarknaden förändras i snabb takt är behovet av kompetensutveckling stort hos naturvetare. Men det ser lite olika ut i olika branscher.

När regeringen backar går företagen före i den gröna omställningen. Men de behöver stöd i form av förnybar el, en fungerande järnväg och rätt kompetens för att lyckas.

För Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige är det ingen tvekan om att Sverige ska gå före i den gröna omställningen.

– Storföretag som Volvo, Scania, Preem och SSAB vill ligga i framkant och ser affärsfördelar.

I näringslivet finns en tradition av att konkurrera med innovation, och inte bulk.

Då är det fossilfritt som gäller.

Däremot Svante Axelsson finns det en frustration över att företagen inte ges rätt förutsättningar för att lyckas. De behöver bland annat el, en fungerande järnväg och rätt kompetens i ett läge där andra länder dumpar priserna genom subventioner.

– Därför måste vi ligga i spets och vara bäst. Det mest akuta att

"Det mest akuta att lösa är tillgången på förnybar el." lösa är tillgången på förnybar el, även den så kallade planerbara.

Därför behövs det gasturbiner under en övergångsperiod som komplement när det inte blåser eller när vattenkraften inte räcker till.

MEN KÄRNKRAFT DÅ?

– Den kan behövas, men det tar som bekant lång tid att få fram och är dyrt. Därför måste vindkraften byggas ut nu, bland annat till havs, vilket kan ske med snabbare tillståndsprövningar och att samhället står för notan för kabeldragning.

Svante refererar till Vattenfalls vd Anna Borg som uttrycker det så här: ”Utan vindkraft nu, inget behov av kärnkraft senare”.

Solkraften ska inte glömmas bort, den spås en lysande framtid och beräknas globalt vara det största energislaget 2045.

– Det finns redan i dag i många afrikanska länder och priserna fortsätter att sjunka. En nöt att knäcka

är lagringen, där vi redan nu börjar se lösningar i form av batteriparker och vätgasanläggningar, som den i Luleå – världens största.

MEN KAN INTE SVERIGE VÄNTA OCH SE?

– Det finns en föreställning om att det kostar på att ligga i framkant.

Det är precis tvärtom. Att inte göra något kan verka frestande men det skulle innebära sotdöden för Sverige med lägre skatteintäkter, mindre export och färre jobb.

Det finns också ett högre värde av att gå före i ett läge där världen befinner sig i ett klimatnödläge.

– Om inte Sverige når sina mål finns risken att EU backar, och om det sker minskar viljan i USA att göra gröna investeringar. Så det är viktigt att ta Parisavtalet på allvar.

Men räkna inte med att omställningen kommer att gå som en dans.

– Vi kommer att stöta på motgångar med stora förändringar på marknaden och inom näringslivet.

Men det finns ingen återvändo, fossilfritt är framtiden, säger han övertygande.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

15

5tips

1.

2.

3.

4.

5.

Snåla inte

Lagom försäkrad är bäst Försäkringar kan kännas som en onödig utgift – ända tills det händer något som gör att de behövs. I tider med en kärv privatekonomi kan det därför kännas frestande att spara in på försäkringskostnaderna. Tricket är då att vara lagom försäkrad.

Vilka försäkringar du bör ha varierar beroende på din livssituation, men några grundläggande försäkringar är trafikförsäkring, hemförsäkring, barnförsäkring, djurförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring och inkomstförsäkring.

Vad ingår i hemförsäkringen?

Hemförsäkringen innehåller ett väldigt brett skydd som omfattar mycket mer än bara dina saker. Där ingår vanligtvis ansvarsförsäkring, rättskydd, reseförsäkring, överfallsskydd och ofta även ett ID-skydd. Bor du i villa eller bostadsrätt behöver du komplettera med en villa- eller bostadsrättsförsäkring.

Våga välj bort

Det du oftast kan välja bort är exempelvis produktförsäkring, cykelförsäkring, ID-skydd och avbeställningsskydd. Produktförsäkringarna är ofta dyra och onödiga eftersom dina saker, till exempel cykeln, redan omfattas av din hemförsäkring, det gäller även ID-skydd. Betalar du din resa med kort ingår ofta ett avbeställningsskydd.

Skydd genom kollektivavtalet

Kom ihåg att du är försäkrad genom ditt jobb om det finns kollektivavtal. Det är de centrala organisationerna för arbetsgivare och fackförbund som förhandlar fram vilka försäkringar som ska finnas och vilka villkor som ska gälla. De kollektivavtalade försäkringarna dig en extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Säkert är vi många som slentrianmässigt behåller samma försäk-

Jämför priser

16

N AT U RV E TA R E N

ringsbolag år efter år. Men en bra vana är att en gång om året kolla upp priserna på sina försäkringar – här finns det ofta pengar att spara på att byta försäkringsbolag, eller att samla försäkringarna till ett bolag. Kolla och jämför, till exempel på konsumeternas.se

3 / 2024

Siffran

Inkomstförsäkring för dig som är medlem Höj ersättningen

Förläng tiden

Med tilläggsförsäkring lön kan du som tjänar över 100 000 kr i månaden utöka ditt skydd med upp till 60 000 kronor per månad. Detta innebär att du, tillsammans med a-kassa, som mest kan få 80 procent av 160 000 kronor brutto.

Vill du förlänga inkomstförsäkringens ersättningstid kan du teckna en frivillig tilläggsförsäkring. Den förlänger skyddet med ytterligare 180 ersättningsdagar. Tilläggsförsäkringen har en kvalificeringstid på 12 månader och gäller till och med månadsskiftet innan man fyller 65 år.

A-kassa i botten Du måste vara medlem i och ha rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning från Akademikernas a-kassa för den aktuella perioden. A-kassan ingår inte i ditt medlemskap i Naturvetarna, du ansöker om medlemskap till Akademikernas a-kassa separat på deras webbplats.

80%

Inkomstförsäkringen ger dig upp till 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till 100 000 kronor per månad brutto. Ersättning betalas ut i sammanlagt 150 ersättningsdagar men både belopp och ersättningstid kan utökas.

Medlem i 12 månader Du ska ha varit medlem i Naturvetarna utan avbrott de senaste tolv månaderna före arbetslöshetens inträde. Om du har omfattats av ett annat förbunds inkomstförsäkring kan den tiden tillgodoräknas i kvalificeringstiden, förutsatt att perioden ligger i direkt anslutning till inträdet i Naturvetarna.

Du vet väl att inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap i Naturvetarna? Den tryggheten är guld värd och fyller ut ersättningen från a-kassan om du skulle bli arbetslös.”

Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna

T E X T:E R I K A RO N SS O N

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

17

Stora varsel hotar klimatet, naturvården och hälsan Det är inte bara miljö- och naturvården som kommer i kläm när myndigheter får minskade anslag och måste dra ner. Det blir också svårare att hålla koll på potentiellt farliga kemikalier, där konkurrensen snedvrids när fuskare går fria.

TEXT: Palle Liljebäck

18

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

Reportage

Förtroendevalda med nyckelroller I det här reportaget har vi valt att lyfta fram de förtroendevalda inom de myndigheter som berörs av neddragningarna. Med stöd av Medbestämmandelagen, MBL, kan lokala facket påverka både verksamheten och hur neddragningarna ska gå till.

På många arbetsplatser finns också ett samverkansavtal mellan arbetsgivare och fack. Tanken är att båda parter ska bidra med kompetens och engagemang för att hitta bra lösningar. Det gäller inte minst vid neddragningar som vi skriver om här.

Att jobba fackligt är spännande och utmanande, men ger också mycket tillbaka. Det handlar om att hitta bra lösningar för både medarbetarna och verksamheten.

Agnes Ytreberg, ordförande Saco-S-föreningen vid Havs- och vattenmyndigheten

MJUKLANDA EFTER FÖRHANDLING Efter att arbetsgivaren har lagt sitt varsel om uppsägningar av personal drar förhandlingarna med facket i gång. I dialog försöker man rädda kvar så många som möjligt. Det kan handla om allt från omplaceringar till pensionslösningar. I slutänden brukar varslet mildras med betydligt färre personer som sägs upp än som varslas.

De förtroendevalda har nyckelroller i den här situationen. De både förhandlar med arbetsgivaren och stöttar medarbetare.

De förtroendevaldas styrka är att de kan både verksamheten och arbetsrätten.

BÄSTA STÖDET FRÅN NATURVETARNA Naturvetarna stöttar de förtroendevalda med sin expertkunskap inom arbetsrätt, löner och förhandling.

UTBILDNING GER RÅG I RYGGEN Vid sidan av det direkta stödet vid kniviga situationer erbjuds utbildningar, både webbaserade och fysiska. Några exempel är: ”Facklig grundkurs”, ”Rollen som förtroendevald”, ”Så fungerar löneprocessen”.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

19

edan nu märks effek-

terna av regeringens neddragningar på landets myndigheter.

Till exempel har naturum i Trollskogen på Öland haft stängt alla helger i sommar. Skötsel av naturreservat har prioriterats om och toaletter och sopkärl har stängts eller tagits bort.

–Många av våra omkring 70 000 besökare per år i naturum Trollskogen har reagerat på detta, säger Anna M Lindberg, ordförande för Saco-S-föreningen på länsstyrelsen i Kalmar.

KAVLAR UPP ÄRMARNA

Hon förklarar att artskyddet och friluftslivet har drabbats värst. Budgeten för hotade arter har minskat med 60 procent sedan 2022. Det innebär att tre fasta tjänster har försvunnit och att fyra visstidsanställda inte fick fortsätta.

– Vi har också dragit ner på tillsynen av våra friluftsanläggningar. Men allt är inte nattsvart. I år tillkom lite extra tillfälliga pengar till naturskötsel.

Att pengar kommer och går skapar osäkerhet och sliAnna M Lindberg ter på personalen.

De som blir kvar får dessutom mer att göra och vissa saker måste väljas bort.

20

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

– Vi kavlar upp ärmarna, vilket går bra till en viss gräns om inte personalen ska bli utbränd. Förhoppningen är att få behålla resurserna på nuvarande nivå, vilket behövs för att klara uppdraget, säger Anna M Lindberg, som lovordar den goda dialogen i samverkan med arbetsgivaren.

de som blir kvar, liksom att klara verksamheten, säger Lotta Lagerberg, ordförande för Saco-S-föreningen på Naturvårdsverket.

Viktig kompetens går förlorad och arbetssätt försvinner inom områden som är högaktuella för en hållbar omställning.

Viktig kompetens går förlorad och arbetssätt försvinner inom områden som är högaktuella för en hållbar omställning.”

Lotta Lagerberg, ordförande Saco-S-föreningen Naturvårdsverket

Parterna har stöttat och hjälpt varandra för att hitta så bra lösningar som möjligt för de uppsagda och de som får behålla sina anställningar.

KOMPETENS FÖRLORAS

Även på Naturvårdsverket är förhandlingarna avslutade. 18 medarbetare sägs upp upp efter att arbetsgivaren hade lagt ett varsel på 64 personer. Nästan hälften av dem omplacerades till andra områden, som klimat och energi. Naturliga avgångar höll också nere antalet uppsägningar.

– Det har varit väldigt tufft, men vi har haft en bra samverkan med arbetsgivaren, som har lyssnat och i många fall tagit till sig våra inspel.

Det handlar både om att hitta bra lösningar för de som är övertaliga och att säkerställa arbetsmiljön för

– Myndigheten kommer att behöva sänka ambitionerna och slimma organisationen vilket bland annat innebär att stödfunktioner försvinner.

Vi ser en ökad risk för hög arbetsbelastning för enskilda handläggare, som vi kommer att följa upp.

Hur organisationen kommer att se ut räknar arbetsgivaren med Lotta Lagerberg att bli klar med under hösten. Hon ser fram emot höstbudgeten med viss tillförsikt. Det är då medlen för 2025 fastställs.

– Vi har gjort det som behövs för att komma i balans inför nästa år och känslan är försiktigt positiv, säger Lotta Lagerberg.

NYA UPPDRAG

På Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har man inte kommit lika långt i processen. I ett första steg ska man se över möjligheterna till omplacering. Varslet uppgick till 25 personer, men efter det har regeringen skjutit till extrapengar för att förstärka arbetet med fossilfri elproduktion.

– Det kan mildra och flera kan komma att räddas kvar. Arbetsgivaren har jagat kostnader för att få budgeten i balans. Vi gör det vi måste göra för att klara uppdraget, säger Agnes Ytreberg, Saco-S-ordförande.

Samtidigt vill regeringen satsa på att minska övergödningen av sjöar och hav, skydda marina områden och få till

en hållbar förvaltning av fiskebestånden. Från EU kommer ökade krav på arbetet med miljöfrågor, till exempel den nya restaureringslagen som också gäller våra hav och sötvatten.

– Allt detta rimmar illa med de nedskärningar som görs. Vi hoppas på ökade medel för att kunna möta kraven.

Besked om hur många som sägs upp kommer ledningen troligen ge besked om i november.

HÅLLA TEMPO

På Skogsstyrelsen är det bråttom att leva upp till sparbetinget. Därför valde man att lägga varslet mitt i sommaren.

– Det var inte så lyckat, men vi behövde hålla tempo för att inte dra ut på tiden av oro och därmed inte tappa onödigt mycket kompetens, säger Lisa Classon, ordförande för Saco-S-föreningen på Skogsstyrelsen.

Varslet gäller 97 personer, som lär bli färre innan förhandlingarna är klara, där omplaceringar och naturliga avgångar kan ta ner siffrorna. 80 miljoner kronor, motsvarande 15 procent av dagens budget försvinner.

– Varslet berör verksamheten på alla våra åttio kontor i hela landet.

Inget ska upphöra, men mycket talar för att rådgivningen till skogsägarna inom ramen för landsbygdsprogrammet minskar. Detsamma gäller sats-

Regeringen vill göra det möjligt att även i framtiden kunna fiska i våra sjöar och hav. Det rimmar illa med bantningen av Havs- och vattenmyndigheten.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

21

”Minskade anslag för tillsyn av avverkningar, leder till att fler skogar med höga naturvärden avverkas.”

Lisa Classon, ordförande för Saco-S-föreningen på Skogsstyrelsen

22

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

ningar på skogsskador från bland annat granbarkborren.

Kommer ni att leva upp till lagkraven?

– Det gör vi inte ens i dag när det gäller tillsynen av till exempel naturvärden. Vi lär också bli involverade i arbetet med den nya naturrestaureringslagen, men på vilket sätt vet vi inte i dag, säger Lisa Classon.

Hon intygar att samverkan med arbetsgivaren har fungerat mycket bra, både inför och under processen.

DRAGHJÄLP FRÅN WWF

När det gäller miljö och naturvård får myndigheterna draghjälp av WWF. – Minskade anslag för tillsyn av avverkningar, liksom för skydd och skötsel av skog leder till att fler sko-

gar med höga naturvärden avverkas.

Ett annat exempel är att naturbetesmarker växer igen när pengarna till skötsel och restaurering minskar, säger Emelie Nilsson, naturvårdsexpert på WWF. Den nya restaureringslagen inom EU som syftar till 20 procent av all mark ska återställas ställer nya krav.

Inom två år ska en nationell restaureringsplan göras, och i det arbetet har myndigheterna en nyckelroll.

Därför menar hon att budgeten för natur och miljö borde öka.

– Vi försöker påverka för att det ska bli förstärkningar i höstbudgeten inom det här området.

Emelie Nilsson

SÄMRE KOLL PÅ KEMIKALIER

Även Kemikalieinspektionen drabbas av neddragningar. Varslet som gäller 38 tjänster lades mitt i sommaren.

– Under 2025 får vi minskade anslag och samtidigt gick vi in med ett stort underskott 2024. För att snabbt få budgeten i balans håller man ett högt tempo, säger Anna Lindberg, ordförande för Saco-S-föreningen på Kemikalieinspektionen.

I oroliga tider ser hon en risk att medarbetare lämnar och går till det privata näringslivet. Nu gäller det att freda det som ligger i uppdraget.

– Men vi får sämre möjligheter att bedriva tillsyn, särskilt e-handeln, vilket gör det svårt att upptäcka förbjudna kemikalier i produkter som leksaker och elektronik. Vi kommer också att tappa fart i det EU-ge-

WWF menar att budgeten för natur och miljö snarare borde äka än minska. Risken fnns att artrika hagmarker växer igen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

23

mensamma arbetet, där Sverige har varit ledande.

Ett sådant exempel där Sverige har varit drivande är att begränsa användningen av PFAS inom EU. Viss användning föreslås att förbjudas helt.

– Tyvärr kommer vi framöver inte kunna bidra i liknande arbete i någon större utsträckning.

Hur många tjänster som till slut försvinner är oklart. Men förhandlingarna om verksamheten och omplaceringar med arbetsgivaren har genomförts i positiv anda och det finns en vilja att hitta bra lösningar.

– Vi ger varandra draghjälp. Ingen vill ju detta, säger Anna Lindberg.

KONKURRENSEN SNEDVRIDS

Det vill inte heller kemiföretagen inom IKEM.

– Tillsynen av kemikalier är central för att säkerställa att regelverket inom EU efterlevs. Det handlar om att företagen ska kunna konkurrera på samma villkor. Därför är tillsynen av produkter från länder utanför EU så viktig, särskilt e-handeln, säger Kristina Neimert Carne, ansvarig för kemikaliefrågor vid IKEM. Hon menar att det också är en fråga om säkerhet för konsumenterna så att produkterna inte innehåller farliga kemikalier.

– Även miljön behöver skyddas från giftiga kemikalier, som till exempel PFAS i plaster och mjukmedel, liksom olika ämnen i elektronik.

Men IKEM nöjer sig inte med det, utan vill utvidga Kemikalieinspektionens uppdrag.

– Vi behöver en myndighet som

säkrar tillgången till alla viktiga kemikalier. Kom ihåg att kemikalierna ligger först i värdekedjan och är avgörande för alla andra produkter, som läkemedel och produkter som behövs i den gröna omställningen, till exempel batterier.

Kristina Neimert Carne menar att Kemikalieinspektionens uppdrag är så viktigt att det snarare borde öka än minska.

– Ja, annars är risken stor att Sverige tappar i konkurrenskraft samtidigt som konsumenter och miljö i högre grad utsätts för farliga Kristina Neimert kemikalier.

Carne

Tillsynen av produkter utanför EU, särskilt e-handeln, kommer att försvagas när Kemikalieinspektionen får minskade medel, med risk för gifter i leksaker, elektronik, kläder och annat.

24

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

Mitt jobb

Från medicinskt labb till skogslabb Henrik Lövqvist är utbildad biomedicinsk analytiker och jobbar som labbingenjör på Billerud i Grums. Där finns världens modernaste kartongfabrik, som bland annat gör dryckesförpackningar av skogsråvara.

Vatten av rätt kvalitet

Med koll på utsläppen

Jag jobbar även på en annan station med daglig provtagning för att se till att bland annat vattnet vi använder i fabriken har rätt kvalitet. Vi roterar runt på olika stationer vilket innebär variation i jobbet.

Jag gör olika tester på utsläpp i bland annat vatten och luft med jämna mellanrum. Luftutsläppen mäts genom att samla in stoft från skorstenen med ett filter. Det vatten som släpps ut provtas automatiskt var 20:e minut under hela dygnet. Det gäller att hålla koll på pH-värde, konduktivitet, liksom innehåll av natrium och fosfor.

Deponierna ska hålla tätt

Lite som på sjukhuslabb Den metod som används följs upp genom att analysera data sedan något år tillbaka för att se om kontrollerna håller sig jämna eller om något sticker ut. Det har vissa likheter med det arbete biomedicinsk analytiker gör på de medicinska labben.

Det avfall som vi inte själva kan ta hand om körs i väg till deponier för slutförvaring.

Runt deponierna finns brunnar där grundvattnet testas för att se till att det inte läcker ut ämnen.

Kvalitet att lita på Kontroller görs varje år av en oberoende part så att de lever upp till de standarder som krävs för ackreditering. Deras feedback ger oss en uppfattning om hur vi ligger till kvalitetsmässigt i jämförelse med andra företag inom samma bransch.

Kopplar av med brädspel Några från jobbet träffas varje månad för att spela brädspel, som till exempel ” Terraforming mars”. Det spelat handlar om att med innovativa idéer göra det möjligt att bo på mars.

Spelet ger en god gemenskap, vilket behövs då vi är en ganska ny konstellation med många nya medarbetare.

Det ger också bra energi.

TEXT: JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

25

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Elba Abreu, rådgivare och förhandlare hos Naturvetarna

Kan jag bli anställd hos den jag är uthyrd till?

Jag jobbar på ett bemanningsföretag och har varit uthyrd till samma arbetsgivare i snart två år. Men jag vill bli anställd i det företag som jag är uthyrd till? Då skulle jag känna att jag är en i gänget och få del av vissa förmåner.

En ny lag börjat gälla den 1 oktober som kan hjälpa dig. Den säger att den som har varit uthyrd till en arbetsgivare under två år ska erbjudas en anställning. Om arbetsgivaren väljer att inte göra det är den skyldig att betala två månadslöner som kompensation till dig som uppdragstagare. Notera att detta bara gäller vid ett tillfälle.

Det innebär att arbetsgivaren inte behöver betala ut kompensationen igen efter ytterligare två år.

Om du bestämmer dig

”Den som har varit uthyrd under två år ska erbjudas en anställning.”

för att tacka ja till erbjudandet måste du ta ställning till de nya villkoren, där lönen är en del. Ta reda på om det finns kollektivavtal som reglerar tjänstepension och andra förmåner. Ha gärna en dialog med oss på Naturvetarna innan du signerar ditt anställningsavtal.

Tänk på att det erbjudandet du får inte behöver gälla samma arbetsuppgifter, och inte heller samma lön och villkor som tidigare.

Kan vi påverka vem som blir vår nya chef?

En ny chef ska anställas på mitt jobb. Jag undrar om vi i personalen har möjlighet att påverka vem som blir vår nya chef?

Ja, det är möjligt om det finns en lokal fackförening på arbetsplatsen. Då har facket enligt Medbestämmandelagen, MBL, rätt att vara med i delar av processen om chefen kommer att

26

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

ha personalansvar. Det gäller bland annat kravprofilen, där medarbetarna kan bidra med synpunkter på till exempel vilka kompetenser och egenskaper som verksamheten behöver för att utvecklas.

I nästa steg har arbetsgivaren rätt att själv göra en första gallring av kandida-

terna. När arbetsgivaren har bestämt sig för vilka den vill gå vidare med så har facket rätt att vara med vid intervjuer av de sökande och ge synpunkter.

Däremot är det arbetsgivaren som i slutänden äger beslutet om vem som ska bli den nya chefen.

Spanar in U T S TÄ L L N I N G

Preppa med egna odlingar Prepping är på allas läppar. Det gäller att vara förberedd när elen inte fungerar och mathyllorna gapar tomma. Här finns en del av lösningen.

Du får konkreta tips på vilka grönsaker och rotfrukter som lämpar sig för prepping och hur man maxar skörden på ett hållbart sätt. Nya utmaningar dyker upp när man inte längre kan lita på att kylen och frysen fungerar. Så förvarar och konserverar du skörden innan det är dags för tillagning.

Att ha en jord att odla i kan vara en flaskhals. Här får man veta hur man själv kan skapa odlingsjord. Det gäller också att ha utsäde av frön och potatis, vilket man lätt kan få från den egna skörden, som ska förvaras på rätt sätt för att behålla grobarheten.

Alla har inte tillgång till en trädgård, utan då kan innergården eller balkongen bli en odlingsplats att räkna med. Och om allt i samhället fungerar utan störningar så har du inte ansträngt dig förgäves. Njut av skörden i goda vänners lag.

BOK

Kemist som kämpar mot patriarkatet Prisbelönta ”Lektioner i kemi” är en fängslande berättelse om hur man kan väcka intresse för naturvetenskap med innovativa metoder. Läsaren får följa den begåvade Elizabeth Zott genom livets vedermödor i 1960-talets USA. En inspirerande karaktär som gör naturvetenskapen tillgänglig och begriplig genom matlagning.

Berättelsen är också en lektion i historia och samhällsvetenskap för alla som vill förstå vår samtid, och ämnet lika angeläget i dagens Sverige för att klara samhällets utmaningar.

BOK

Tillit som föder innovation Att detaljstyra och leta fel är inget recept för framgång. Det skapar osäkra organisationer, där administrationen tar en allt större plats och innovationen lyser med sin frånvaro.

Med ett tillitsbaserat ledarskap vågar folk ta ut svängarna och vara kreativa. Det handlar alltså om att arbetsgivaren litar på att medarbetarna vill göra ett bra jobb om de rätta förutsättningarna finns.

Författaren Louise Bringselius går igenom tolv konkreta tips för att få tillitsprincipen att fungera i praktiken. Man går från styrande till stödjande, från hierarki till samarbete, från brandsläckning till att jobba med förebyggande insatser.

Hon är docent i organisation och ledning, och forskar vid Handelshögskolan i Stockholm.

BOK

Delikatesser från skogens skafferi Vad smakar bättre än en viltgryta när hösten gör sitt intåg med frostiga morgnar och färgsprakande lövträd. Älgköttet har en särställning i den kontexten.

Det har en av Sveriges mästerkockar tagit fasta på och skrivit en bok om. Och då handlar det inte bara om det grytor. Vad sägs om en älgfilé Oscar eller wokat älginnanlår. Här finns både klassiska svenska rätter och rätter med kryddor och tillbehör från jordens alla hörn.

En crossover som funkar riktigt bra.

Vinnare i förra numret: Hjärnatlet: Yasemin Dincer i Gusum Livet som pågår här: Pia Hansson i Torhamn Vem dödade Lonely boy?: Christina Eriksson i Borlänge Så stärker du hjärnan: Sven Jägbrant i Sundsvall

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 18 oktober.

Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

27

Med naturen som inspiration Många prylar och mediciner i vår vardag springer ur idéer som är hämtade från naturen. Det är ett starkt skäl till att värna den biologiska mångfalden.

TEXT: Palle Liljebäck

Vetenskap

jakten på hållbara bostäder har ett forskarteam i Lund inspirerats av termiter. Tanken är att utveckla ett energisnålt sätt att hålla en jämnare temperatur över dygnet. Naturens egen AC, kan man säga.

Många bostäder i hela världen är utrustade med luftkonditionering som slukar energi. Det behovet ökar i ett varmare klimat. Med nu kan en lösning vara på gång, där forskarna härmar termiterna med hjälp av modern teknik.

– Termithögar har avancerade system för ventilation som möjliggör cirkulation i hela systemet. På så sätt kan temperatur och luftfuktighet regleras, säger David Andréen,

David Andréen

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

29

Vetenskap

lektor vid Lunds universitet och den som håller i trådarna för forskningen.

I stället för att använda luftkonditionering är tanken att utveckla system som är mer energieffektiva och klimatsmarta än dagens.

– Här behövs inga fläktar och ventiler, utan kontrollen sker genom elektronisk styrning med många små sensorer och reglerdon som placeras i byggnadens klimatskal.

Vad kan ni lära av termiterna?

– I studien undersöker vi hur kanaler, tunnlar och luftkammare är sammanlänkade. Vi tittar på hur dessa fångar in vindenergi i andningen, där syre och koldioxid byts ut i ett sinnrikt system. Nu testar vi hur liknande strukturer kan byggas in i bostadsväggar för att driva flöden av luft, värme och fukt på ett nytt sätt.

”Termithögar har avancerade system för ventilation som möjliggör cirkulation i hela systemet.”

När de strukturerna byggs upp tar man hjälp av 3D-printing.

– Det behövs för att kunna skapa komplexa interna geometrier i millimeter- och centimeterskala. Med 3D-printning kan vi tillföra värden och skapa hållbar arkitektur som annars inte hade varit möjlig, säger David Andréen.

Hur strukturerna är uppbyggda har man analyserat med hjälp av CT-scanning av termitstacken.

– Den visade på ett kraftigt förgrenat nätverk som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt ner till en halv centimeter. Termitstackarna som studerades finns i Namibia och är unika genom att de har symbiotisk svampträdgård som termiterna odlar för att få mat. Även de väggar som byggs upp ska bli mer levande. På utsidan av väggen tänker sig David att det ska finnas insekter, blommande örter och gräs.

Här är en modell av termitstacken.

Proteiner är måltavlan för de flesta sjukdomar och är därför intressanta att studera.

30

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

I modellerna försöker man efterlikna de sinnrika gångarna som skapar en naturlig AC.

Andra upptäckter som har inspirerats av naturen Läkemedel Närmare hälften av de läkemedel vi använder i dag har på ett eller annat sätt sin källa i naturen. Ofta modifieras substansen som man gör kopior av på labb.

Ett undantag är morfin som utvinns direkt ur vallmo. Några exempel: Hjärtmedicin Fingerborgsblomman kan ha använts redan under medeltiden mot hjärtbesvär. I dag ingår digitalis i läkemedel mot bland annat hjärtsvikt, flimmer och oregelbundna hjärtslag.

Malariamedel Ur växten artemisia annua (samma släkte som malört och gråbo) utvinns substansen som ligger till grund för malariamedicinen Artemisinin. Den upptäckten belönades med Nobelpriset i medicin 2015.

Forskare jobbar på att tillverka spindeltråd i industriell skala.

Cancerbehandling Substansen paklitaxel (varunamn Taxol) har sin källa i idegran och används i behandlingen av vissa cancerformer i första hand efter kirurgi eller strålbehandling. Syftet är att förhindra spridning av tumörer.

Fler innovationer från naturen: Kläder som andas Tallkotten har banat väg för funktionsplagg med luckor som öppnar sig för att släppa ut fukt från kroppen, svett alltså. Fjällen på tallkotten ligger i två lager. När det är fuktigt sväller det yttre lagret och stänger inne fröna. När kotten torkar händer det motsatta och fjällen drar ihop sig och fröna kan trilla ut.

Supertrådar som läker nerver Forskare jobbar på att kunna tillverka spindeltråd i industriell skala, vilket hittills har varit omöjligt.

Nu har man hittat en lösning där man använder sig av bakterier som kan producera de proteiner som behövs. De konstgjorda spindeltrådarna är nästan lika starka som de äkta.

Förhoppningen är också att kunna använda spindeltråd i nervkirurgin för att kunna reparera skadade nerver, men också vävnader. Redan de gamla romarna kan ha använt spindeltråd för att läka hästars sår.

Fäster utan klister Med kardborrebandet man härmat naturen rakt av, där det fungerar nästan exakt som hos växten kardborre med krokar som fäster i öglor. Det syntetiska är dock tillverkat i nylon.

Flyga snabbare än ljudet 380 kilometer i timmen kan pilgrimsfalken störtdyka och rankas ibland som världens snabbaste djur. I den hastigheten är det omöjligt att andas. Det har pilgrimsfalken löst genom en liten knopp i näsborren som bromsar luftflödet. Det har gett idén till den teknik som gör att flygplansmotorer klarar av att färdas snabbare än ljudets hastighet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

31

Hormon som kan stärka skelettet Forskare på UC San Fransisco och UC Davis har upptäckt varför kvinnor bibehåller ett robust skelett, även när kalcium från skelettet används till mjölkproduktion. Vanligtvis motarbetas benförlust av östrogen, som ger snabb bentillväxt, men efter en förlossning är östrogennivåerna alltid låga.

Den nya upptäckten av hormonet CCN3 produceras i hjärnan och leder till både ökad bendensitet och styrka. Forskarna upptäckte att skelettet hos äldre möss, både honor och hanar, stärktes med mer CCN3 i blodet.

Hormonet kan till och med leda till snabbare läkning av brutna ben när det administreras lokalt. För de 200 miljoner människor i världen som lever med osteoporos ingjuter den här upptäckten hopp om nya läkemedel och behandlingar.

Augusta Wiltermuth Rampe

Solvindens källa funnen Solvinden, den skiftande strömmen av energifyllda partiklar som solen skickar mot oss, har sitt ursprung i solens atmosfär. Det finns snabb solvind, som man sedan tidigare vetat kommer från solfläckar, och långsam solvind, vars källa länge varit oklar.

Med hjälp av data från ESA:s solteleskop Solar Orbiter och magnetfältsmodellering har forskare nu kunnat hitta den långsamma solvindens källa. Den uppstår i ett område med många solfläckar, där plasma rör sig i magnetiska loopar. Ur dessa loopar slungas energifyllda partiklar ut. Snabb solvind rör sig i upp till 2 000 kilometer per sekund, medan långsam solvind rör sig under 500 kilometer i timmen.

Isak Kleist

Magnet renar vatten från tungmetaller

Ny metod gör bränsle av koldioxid Forskare har länge försökt omvandla koldioxid till metanol, som både kan användas för att producera plast och byggmaterial och som bränsle i speciella motorer. Men denna omvandling är oftast dyr och kräver mycket energi eftersom koldioxid är en stabil molekyl.

Forskare från Tianjin University, Kina, har gjort den här processen mer energieffektiv. Deras metod fokuserar på fångsten av koldioxid genom att kemiskt binda den till en intermediär i reaktionen. Detta är ett stort steg inom grön kemi och industri som skulle kunna bidra till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.

Alicia Svensson

Forskare vid Massachusetts Institute of Technology har utvecklat en unik metod för att filtrera bort giftiga tungmetaller ur vatten med hjälp av materialet grafen. Genom att lägga en elektrisk spänning över ett skum av grafenoxid fångas uran ur en lösning. Tungmetallen faller ut som en kristall.

Uppfinningen kan få stor nytta då gruvdrift och

kärnkraftsavfall medför en risk att vatten kontamineras av uran och andra tungmetaller.

Detta är ett problem på många platser i USA. Till exempel är grundvattnet i The High Plains i centrala USA och Central Valley i Kalifornien, vatten som 6 miljoner människor är beroende av, påverkat av föroreningar.

Elin Norström

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Ska vi vara skraja för mpox?

Hur orolig ska man vara för mpox-viruset? Hur sprides det och hur ska man skydda sig om man befinner sig i områden där mpox förekommer?

Det finns ingen anledning att oroa sig för mpox för de som bor i Sverige. Viruset sprids i första hand via nära kontakter, med de man bor med eller har sex med. Det sprids inte via luften och vi känner väl till viruset och det muterar inte så lätt som till exempel coronaviruset.

Det finns två huvudsakliga genetiska varianter av mpox, Clade 1 och 2. Viru-

set är mycket likt det numera utrotade smittkoppsviruset och det finns ett smittkoppsvaccin som har visat sig skydda bra mot mpox-sjukdom orsakad av Clade 2, efter två doser.

För Clade 1 som nu sprids i Kongo så vet man inte säkert att vaccinet är lika bra, men preliminära data tyder på det. Vaccin rekommenderas inte generellt till

resenärer utan bara till de som ska bo med lokalbefolkningen i de områden där smittspridning sker.

I Sverige finns vaccinet bara på enstaka infektionsmottagningar. Det finns också ett läkemedel mot viruset som kan användas vid svåra sjukdomsfall.

Det finns däremot anledning att oroa sig för att mpox sprider sig i mycket

fattiga, trångbodda miljöer i Kongo där det redan är svårt att få basal sjukvård och där många barn inte får sina basala vacciner, med dödsfall i mässling och diarréer som följd. Dit har det hittills inte nått vare sig vaccin eller antivirusmedicin mot mpox.

Helena Hervius Askling, vaccinexpert och docent i infektionssjukdomar, Karolinska institutet

Vad ska vi göra när åskan går? Åskan har slagit till med dunder och brak i sommar. Hur skyddar vi oss på bästa sätt och vad händer i kroppen?

Om blixten träffar oss direkt kan man dö, men 80 procent överlever.

Blixten är en stark elektrisk ström som stör alla elektriska funktioner i kroppen. Man slutar att andas och får hjärtstillestånd och man kan förlora medvetandet.

Bland det sämsta man kan göra är att hålla i ett träd, då leds strömmen rakt in i kroppen. Även om man står några meter ifrån trädet kan ström-

men hoppa från trädet till kroppen.

För att vara på säkra sidan ska man hålla ett avstånd på minst 10-15 meter från trädet. Ännu bättre är att söka skydd i ett hus eller i en bil.

Det finns några myter om åska. En av dem är att gummistövlar skyddar.

Risken är lika stor att blixten träffar dig oavsett skodon, men det är bättre att ha skor än att vara barfota, då mer ström kan komma in i kroppen.

En annan myt är att risken för att träffas av blixten är större om man pratar i mobiltelefon. Det stämmer inte, men ett föremål i metall mot örat kan göra att strömmen leds

genom örat och vidare till hjärnan.

Samma grej med hörlurar, som man också ska undvika att ha på sig när åskan går.

Vernon Cooray, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

33

Så funkar det

Är hyggesfritt vägen framåt?

Sveriges skogsindustri skapar jobb och producerar viktiga råvaror som timmer och pappersmassa. Skogsprodukter kan också ersätta plaster och andra fossila produkter.

Men dagens kalhyggen kan vara ett hot mot klimat och biologisk mångfald, menar vissa experter.

Hyggesfritt tar inte alla träd Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för olika skogsskötselmetoder som innebär att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår stora kalhuggna ytor. På så sätt kan träden avverkas och användas samtidigt som skogskänslan bibehålls.

HÄR ÄR NÅGRA METODER FÖR HYGGESFRITT SKOGSBRUK:

Plockhuggning Plockhuggning innebär att man avverkar spridda träd i skogen. Ofta är avverkningen inriktad på träd med speciella efterfrågade egenskaper. Man försöker skapa mindre luckor bland träden för att hindra grästillväxt, men samtidigt sakta få i gång en förnyelse på mer naturlig väg.

Överhållen skärm Metoden överhållen skärm innebär att man vid avverkningen lämnar kvar större träd som en skyddande skärm för mindre träd som kan växa till sig. När dessa når en viss storlek kan skärmen avverkas i flera steg.

34

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Luckhuggning Luckhuggning innebär att man avverkar luckor i skogsbeståndet. I luckorna kan klena träd och plantor lämnas, tillsammans med enstaka träd som bedöms som mest stormfasta. Ju större luckor desto större möjlighet att få föryngring av ljuskrävande trädslag som tall och lövträd.

Kontinuitetsskogsbruk Detta går i princip ut på att virkesuttagen sker genom återkommande höggallringar, och att marken aldrig lämnas helt kal. Ett långsiktigt, ekonomiskt uthålligt, kontinuitetsskogsbruk fordrar en heterogen skog med träd i alla storleksklasser. Föryngringen sker genom naturlig insådd eller genom komplettering med plantering och sådd.

Få brukar hyggesfritt Endast 3,5 procent av den produktiva skogsmarken som brukas med den uttalade avsikten att vara hyggesfritt, enligt Skogsstyrelsen.

Sämre avkastning Hyggesfritt skogsbruk kräver mer kunskap och planering jämfört med traditionell avverkning. Det kan också vara svårt att genomföra i alla typer av skogar och terränger, och initialt kan det innebära högre kostnader. Dessutom leder det i de flesta fall till lägre tillväxt.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

”Här är det teamwork och öppenhet som gäller” Här är Nodis karriär 1999

2004

2009

Pluggar molekylär cellbiologi på Södertörns högskola. Genetiken väcker nyfikenhet och hon vill lära sig mer.

Under exjobbet på Astra Zeneca uppmuntras hon att doktorera efter framgångarna på labb.

Som doktorand på KI, där fokus ligger på alzheimers sjukdom, hamnar hon rätt. Hon gillar att jobba i team och hjälpa varandra. Men doktorandstudierna är också utmanande med hårt arbete och är något av en livsstil.

Firar doktorsexamen och får en tillfällig forskartjänst på labb. I samma veva blir hon gravid med sitt första barn och är föräldraledig.

Chef

Det sprudlar av idéer och engagemang på startup-bolaget Atrogi AB i jakten på ett nytt läkemedel mot typ 2 diabetes.

Nodi Dehvari är chefen som coachar och gör att forskarna kan nå sina mål.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Jann Lipka

Forskaren Nodi Dehvari hade

egentligen ingen tanke på att bli chef.

Men professor Tore Bengtsson såg hennes talang och ville att hon skulle följa med på resan att utveckla ett nytt läkemedel mot typ 2 diabetes.

Då hennes pappa har diabetes och hon fick den uppmuntran som behövdes blev valet ganska lätt.

– Professorn tyckte att jag var en bra coach och kunde ta människor.

Att gå till ett privat företag var ett stort steg då jag hade tänkt göra karriär inom akademin. Men det här är det bästa som har hänt mig, säger Nodi övertygande.

Nu har hon varit avdelningschef i närmare nio år och har själv varit med och byggt upp företaget, som har gått från några få forskare till da-

gens tio. Vid sidan av dem finns en vd och forskningschef, som också är företagets grundare, Tore Bengtsson.

Det är han som står bakom forskningsidén, som företaget Atrogi försöker ta hela vägen till marknad.

– All expertis har vi inte in house.

Därför anlitar vi konsulter för till exempel toxikologiska tester och kliniska prövningar. Vi har också flertal samarbete med akademin, säger Nodi.

BYGGER PÅ TILLIT

Hittills har man inte tjänat pengar på någon färdig produkt, utan finansieringen har skett genom att få in kapital från investerare.

– Min roll är att möjliggöra för våra briljanta forskare att göra ett bra jobb och se till att vi når våra

mål. En nyckel är att ge ansvar och inte peta i detaljer.

Hon beskriver en kreativ miljö där idéer föds, stöts och blöts innan de testas. Alla är delaktiga i en process som kan liknas vid brainstorming innan idéerna kokas ner till några molekyler att gå vidare med. Det kan ske på olika nivåer, både i teamen, i ledningsgruppen och med hela bolaget.

– Med knappa resurser gäller det att jobba smart i projekten och fördela resurserna på rätt sätt. Prestigen får man lägga åt sidan, här är det teamwork och öppenhet som gäller.

Och vi har uppnått mycket på kort tid, säger hon utan att låta skrytsam.

Nodi Dehvari Aktuell: Chef på Atrogi AB.

2010

2015

Hon byter forskningsfält och söker sig till Stockholm universitet för att fördjupa sig i diabetes. ”Det är viktigt för mig då min pappa och fler av hans syskon har typ 2 diabetes.” Hon vill forska om något som kan hjälpa andra och gör en postdok i professor Tore Bengtssons forskningsgrupp.

Hon tar steget över till startupbolaget Atrogi och blir handplockad av sin tidigare professor, som ser hennes ledartalanger. Och på den vägen är det.

Drivkrafter: Vill lyfta sina forskare och utveckla läkemedel till nytta för människor.

Familj: Man och två barn.

Hämtar kraft från: Umgås med familjen och vänner. Yoga och meditation. Under pandemin började hon virka, och kan inte sluta.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

37

Chef

”Här finns en acceptans för att göra fel och att vara öppen med det.”

Så funkar det: Vid typ 2 diabetes har man förhöjda blodglukosvärden, vilket orsakas av insulinresistens.

Detta innebär att hormonet insulin inte kan få kroppens celler att ta upp glukos från blodet efter en måltid. Det nya läkemedlet som Atrogi utvecklar mot typ 2 diabetes hjälper musklerna att ta upp glukos från blodet, och på så sätt sänka blodglukosnivån.

Forskning har också visat att läkemedelskandidaten kan ha positiva effekter på flera organ och aktiverar beta2-adrenerga receptorn på ett nytt sätt som gör det möjligt för musklerna att ta upp glukos.

38

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Allt går inte som på räls hela tiden, utan det gäller att hantera misstagen på rätt sätt och lära sig av dem. Nodi pratar om psykologisk trygghet.

– Här finns en acceptans för att göra fel och att vara öppen med det.

Negativ kritik tas i enskilda samtal.

Men framför allt är stämningen inkluderande och uppmuntrande. Alla har ett driv att komma framåt.

PERSONKEMIN SKA STÄMMA

Man lägger stor vikt vid personkemi och värderingar vid rekryteringar, vid sidan av kompetens och erfarenhet. Vassa armbågar premieras inte och att bli publicerad är inte det viktigaste, som inom akademin.

– Vi har precis släppt två nya publikationer, en i en etablerad kemitidskrift och en annan i den välrenommerade tidskriften Molecular Mechanism. Den senare presenterar en ny molekyl i utvecklingsfas som

visar lovande resultat för behandling av fetma och metabola sjukdomar.

CHANS ATT GÅ HELA VÄGEN

Vilka chanser har läkemedlet att nå marknaden?

– Efter att ha klarat fas 1, där läkemedlet har testats på friska och en liten grupp diabetespatienter i Tyskland och uppfyller kravet på säkerhet, är jag positiv.

Vad blir nästa steg?

– I fas 2 ska läkemedlet testas på en större grupp diabetespatienter för att få klarhet om effekten. En ansökan om det är på gång att skickas in till Läkemedelsverket.

Om läkemedlet går igenom det nålsögat så står fas 3 på tur, men då kostar det mycket pengar och man behöver en partner som genomför kliniska prövningar på en betydligt större grupp människor.

Atrogi står på flera ben även om

man har kommit längst med diabetesmedicinen. Det andra handlar om att behandla fetma med molekyler som slår mot både beta 2 och beta 3 adrenerga receptorer.

KARRIÄR OCH FAMILJ

Att bolaget är beroende av investerare för att kunna utvecklas är inget Nodi ser som ett hinder. Hon har fullt förtroende för företaget och lyfter fram dess historiska framgångar. Med de senaste forskningsresultaten är intresset nu ännu större.

– Det har ordnat sig hittills och jag är optimistisk. Något annat skulle vara ohållbart och hämma kreativiteten.

Som i så många startup-bolag har man inte kollektivavtal.

– Vi har valt en lösning som ger motsvarande trygghet, till exempel gällande tjänstepension, försäkringar och annat. Vi gör det också möjligt att kombinera familjeliv och karriär här.

Som chef jobbar Nodi Devhari nära sina medarbetare. Vid rekryteringar läggs stor vikt vid personkemi och värderingar.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

39

CHEFSFRÅGAN Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Johan Åkesson, chefsrådgivare Verto AB

Jag har inte sökt jobb sedan examen – hur gör jag?

Jag är på jakt efter ett nytt chefsjobb, men inser att jag är rätt ringrostig på att söka arbete. Hur ska jag tänka för att hamna rätt och få jobbet?

Börja med att klargöra vad du vill arbeta med och i vilket sammanhang ditt ledarskap kommer bäst till sin rätt. Är du mästare på att starta och bygga upp nya verksamheter, eller passar du bättre i rollen att förvalta en verksamhet? Här krävs lite olika kompetenser och drivkrafter.

Fundera på vem du är. Det ställs till exempel olika krav på att vara chef i ett startup-bolag, på ett större företag, myndighet eller i en ideell organisation.

Det är lätt att fastna i den bransch man har kunskap om och har varit i tidigare. Kanske dina erfarenheter går att överföra till andra verksamheter och branscher.

Med en mer generell ledarförmåga breddar du ditt sökområde.

40

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

”Var gärna öppen med att du är disponibel för ett chefsjobb i olika sociala sammanhang.”

I nästa steg gäller det att lära sig verktygen, allt från att hitta rätt rekryteringskonsulter med fokus på chefer till att bygga upp en LinkedIn-profil som gör dig rättvis. Var gärna öppen med att du är disponibel för ett chefsjobb i olika sociala sammanhang, men räkna inte med att dina vänner och bekanta fixar jobbet, men de kan tipsa och ge förslag.

Däremot är jag tveksam till att exponera din situation brett i

sociala medier. Det kan väcka frågor om varför du inte har en anställning.

Kom ihåg att det tar tid att söka jobb, särskilt när det gäller en chefsposition. Enligt våra egna undersökningar tar det i genomsnitt fem månader att landa ett chefsjobb. För att inte bli stressad och kunna vara metodisk rekommenderar jag att du gör en projektplan med delmål och mål. Ett tips kan vara att ägna en del av tiden åt kompetensutveckling som kan bli pusselbiten som gör dig attraktiv hos fler arbetsgivare.

Chef

Gå ner i varv och

bli effektivare Det håller inte att ligga på topp hela tiden. Som chef gäller det att sätta ramarna och klargöra vad som är en okej prestation, menar Lars Larsson som ska föreläsa för chefer i Naturvetarna i höst.

Att hela tiden ge järnet är ingen bra idé om man ska vara hållbar och slippa gå in i väggen.

– En hård arbetsbelastning och stress är inte farligt i sig, men det får inte vara gasen i botten hela tiden. Utan det måste finnas tid för återhämtning, säger Lars Larsson, utbildare i ledarskap på Framfot Företagsutbildning.

Ett varningstecken är när allt blir lika viktigt och man inte längre kan prioritera. Det skapar stress.

– Men kom ihåg att det inte är hårt arbete som är källan till stress, utan det är brist på kontroll och det som ligger utanför ens makt att påverka. Lite press gör att man skärper sinnena.

Men ska man nöja sig med att bara ge 70 procent, som ekonomiprofessorn Michael Dahlén hävdar?

– Det ligger något i det, även om det kan uppfattas som stötande att vara ”good enough”. Särskilt unga

kan vara överambitiösa och lägga ner för mycket tid på en uppgift för att uppnå perfektion.

Det kan göra det svårt att få saker ur händerna, vilket gör att andra i projektet blir lidande.

Här gäller det att som chef vara tydlig med ramarna så att medarbetarna vet när de är färdiga, klargör Lars Larsson. Uppföljning behövs, men i botten ska medarbetarna känna att de har autonomi.

– Ännu en pusselbit är att veta sitt mandat och att det finns psykologisk trygghet i teamet som gör att man vågar ta ut svängarna Lars Larsson utan att riskera jobbet om man gör fel. Motsatsen är rädda medarbetare. Det är ingen bra miljö för kreativitet och innovation.

Medarbetarna ska känna att de har autonomi.”

Men om en medarbetare inte levererar?

– Ta det direkt öga mot öga och vänta inte till nästa utvecklingssamtal. För att det ska landa rätt är det viktigt att också uppmärksamma goda prestationer. I grunden handlar det om att bygga förtroende, där personen känner att hen är okej, men att prestationen i just det fallet inte var godtagbar. Återhämtning är en nyckel till att må bra och kunna prestera. Men det handlar inte bara om att slappa och inte göra något.

– Det gäller att hitta sin grej, som ger avkoppling. När jag slöjdar går jag in i ett flow och får ny energi, medan det för andra kan handla om allt från att påta i trädgården och fiska till att cykla och springa i skogen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

41

Chef

Satsning på chefer i kommuner och regioner Fack och arbetsgivare har kommit överens om ett nytt avtal för akademiker i kommuner och regioner. Nu ska det göras en satsning på chefers arbetsmiljö, vilket är en förutsättning för att de ska kunna göra ett bra jobb. Ännu en förbättring är krav på samtal om kompensation när övertidsersättning förhandlas bort. Naturvetarna är av 16 Sacoförbund i AkademikerAlliansen som förhandlar avtal i kommuner och regioner.

Behövs återhämtning på jobbet?

Få koll på skolkare Maskning eller skolk från jobbet kan vara svår att upptäcka, särskilt nu när många jobbar hemma några dagar i veckan. Men det handlar inte bara om att dyka upp sent på jobbet eller smita hem tidigt.

– Avslöjande är också hur man pratar om sig själv och sitt arbete, för att dölja sin flykt, säger Anders Rydell, organisationspsykolog och författare till boken ”Snacka om kommunikation – om gott snack på jobbet”.

Att skolk förekommer har sin källa i att bara var femte medarbetare är engagerad på jobbet och vill utvecklas, enligt det amerikanska analysföretaget Gallup. Bland naturvetare lär den siffran dock vara betydligt högre.

Anders Rydell listar några exempel på skolkstilar. En är den babblande typen som hellre pratar om sin kompetens än jobbar.

En annan stil är den mysiga, där trivsel hamnar i fokus i stället för det man får lön för.

Hur ska man agera som chef?

– Det är ett tabubelagt ämne, men ta upp frågan med den det gäller och förklara att hela teamet drabbas. Föreslå lösningar, som att byta arbetsuppgifter om det är möjligt.

På arbetet ska man jobba, punkt slut.

Så enkelt är det kanske inte i ett alltmer pressat arbetsliv. Att schemalägga varje minut och säga ja till varje ny arbetsuppgift som läggs ovanpå allt annat är ingen bra idé om man ska vara hållbar över tid.

– Återhämtning på arbetstid är en bristvara, säger forskaren Henrik Lodin till tidningen ”Allt om arbetsmiljö”.

Hans poäng är att man ska avsätta tid för reflektion på jobbet. Även om kaffepauserna är viktiga kan de reflekterande stunderna ge så mycket mer.

Och det kan ske på ett mer strukturerat sätt.

– Det som gör det spännande är att man under reflektion mer fritt kan formulera och omformulera vad vi gör. Vad fungerar och vad fungerar inte, är frågor att ställa.

Fokus ska ligga på det som gör att folk mår bra, men för att komma dit kan det som inte fungerar behöva identifieras, enligt Henrik Lodin.

Stressade chefer uppfattas som destruktiva En stressig arbetsmiljö och otydlig roll kan få den bästa chefen ur balans. Det är då som chefer kan uppfattas som destruktiva av sina medarbetare, vilket var tredje medarbetare gör.

Därför är det så viktigt att skapa bra förutsättningar för chefer. Det hand-

42

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

lar bland annat om balans mellan krav och resurser, liksom att stressade chefer stöttas, så att det inte spiller över på medarbetarna.

Det är några slutsatser från ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, som har utmynnat i en guide till organisationer som vill

förebygga destruktivt ledarskap.

Forskarna beskriver det som ett samspel mellan chef och medarbetare, där motiverade medarbetare inspirerar till ett positivt ledarskap. Medarbetare som trivs bra ger sin chef ett högre betyg.

GÄSTKRÖNIKAN

Lyft blicken i den gröna omställningen Ibland får jag känslan av att jag i hela mitt yrkesliv varit med i dolda kameran. Jag blir inte förvånad om det en dag kommer fram en forskare som berättar att jag deltagit i en långtidsstudie.

En studie där de undersökt upplevelsen av meningsfullhet av att arbeta med antagandet att odling av råvaror till mat kan ha låg påverkan på försurning, övergödning och klimat samtidigt som den ökar den biologiska mångfalden och är billig att köpa. Ett sådant kinderägg finns inte.

Alla fem går inte att förena men ändå är det så samtalet förs.

1960- och 70-talets politiska beställning på att utveckla det moderna jordbruket har varit lyckosam.

Det har med åren framkallat en tillvänjning av låga matpriser som övergått i ett beroende av just att mat ska vara billig. Det ska inte blandas ihop med människor i utvecklingsländer som är verkligt beroende av låga matpriser. Under 1970-talet spenderade vi cirka 25 procent av vår disponibla inkomst på mat och idag cirka hälften av det. Den förda politiken har därför inte bara revolutionerat livsmedelproduktionen utan hela samhället. Fabriker över hela planeten går för fullt för att tillverka saker som vi kan köpa för pengar som vi tidigare använde till mat.

Markus Hoffman,

hållbarhetschef, LRF

att klimatanpassa sig till extremväder. Och alla behöver göra mer för den biologiska mångfalden.

Ibland pratar ekonomerna om att nästan en hel ung generation hann växa upp i tron att bolåneräntan kan vara drygt en procent. På motsvarande sätt går det fundera över att två generationer växt upp i tron att mat kan vara så billig som den är nu. Riktiga hållbarhetsåtgärder kostar riktiga pengar och de måste komma någonstans ifrån.

Det krävs å andra sidan inte heller en matprisrevolution för att bekosta lantbrukets gröna omställning. Men att hitta en kommersiell logik som kan bekosta de nödvändiga åtgärderna har blivit en av vår tids stora utmaningar. I det samtalet är naturvetare oumbärliga men även andra kunskaper då livsmedelssystemet är komplext.

Man kan inte äta sig runt behovet av de konkreta åtgärder som behövs på gårdarna för att nå de svenska miljömålen. Även en ekologisk bonde vill tanka sin traktor med biodrivmedel. Och en bonde som inte har djur, utan är inriktad på spannmål, oljeväxter eller grönsaker behöver göra åtgärder för

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

43

Bilden

Invasiva arter hotar den svenska floran och faunan Varför ska vi vara så rädda för främmande arter i den svenska naturen? Så länge de lever i skymundan utgör de inget hot, utan det är när de tränger ut växter och djur som har sin naturliga hemvist här som det blir problem.

Pollinerare drabbas Lupiner, jättebalsamin, parkslide och kanadensiskt gullris är exempel växter som sprider sig snabbt och konkurrerar ut blommor på våra ängar. Där finns en ekologisk balans mellan växter och insekter som lever sida vid sida.

Det handlar om folkkära blommor som blåklocka, prästkrage, kattfot och käringtand. Utan dem utarmas också våra pollinerande insekter.

Brännbart avfall Som regel kan de invasiva växterna bekämpas med att klippa ner hela beståndet innan det sätter frö. Men lägg inte på komposten, utan hantera växterna som brännbart avfall. Ännu effektivare men lite mer tidskrävande är att gräva upp med rötterna och kassera på samma sätt. För parkslide funkar inte det, utan här gäller täckande markduk för att undvika spridning.

”Staten kan inte göra allt, utan även markägare har ett ansvar för att hålla rent från invasiva arter. EU gör kraftfulla insatser mot invasiva arter som utgör ett hot mot jordbruket i främst södra Europa.”

Maria Widemo, enhetschef på Naturvårdsverket

Mårdhunden sprider smitta Mårdhunden är klassad som en invasiv skadlig art av EU, vilket innebär att den måste begränsas och helst utrotas. Mårdhunden är etablerad i Finland och tar sig lätt över gränsen och sprider smitta, som rabies och dvärgbandmask. Även minken gör livet surt för markhäckande fåglar och groddjur. Där gör Sveriges jägare på uppdrag av Naturvårdsverket en stor insats för att bli av med de invasiva djuren.

Signalkräftan kommer med pesten Även våra sjöar och hav är drabbade av invasiva arter. Den mest kända är signalkräftan som ofta bär på kräftpest, som slår ut den svenska flodkräftan. Den svartmunnade smörbulten är också ett hot mot den biologiska mångfalden då den förökar sig snabbt. I dag finns ett hundratal främmande arter i svenska vatten, där ungefär hälften är invasiva.

#97 Poddtipset

Lyssna på Daria i Naturvetarpodden

Ung AI-forskare hittar tumörer mer träffsäkert Daria Chamoun går på gymnasiet och har redan tagit fram en AI-modell som upptäcker lungcancer med högre precision än de metoder som finns i dag. Med den innovationen representerade hon Sverige i Forsknings-VM.

Att göra skillnad för människor driver Daria Chamoun att forska och utveckla nya AI-modeller. Att det blev en medicinsk tillämpning hänger ihop med att hon har folk i sin närhet som har drabbats av lungcancer.

I dag är träffsäkerheten för att upptäcka lungcancer med CT-scanning 80 procent. Den AI-modell som Daria har tagit fram har vässats och träffar rätt i 87 procent av fallen. Den framgången gjorde att hon fick representera Sverige på Forsknings-VM för ungdomar, som avgjordes i Los Angeles i våras.

– Det var en ära och riktigt roligt, även om min innovation inte gick hela vägen. Det gav mersmak att fortsätta med forskning, och det här var första steget som har gett mig ett nätverk med andra forskare från bland annat KTH. Förhoppningsvis kan AI-modellen bli ännu bättre och i förlängningen kanske kan kommersialiseras.

INSPIRERAR ANDRA

Forskningen har hon ägnat sig åt vid sidan av plugget och har fått hjälp av en mentor. Även Unga forskare, som vill få fler unga att intressera sig för STEM-ämnen, har varit ett stöd.

– Roligt om jag kan inspirera andra tjejer och killar att satsa på naturvetenskap, teknik och matematik.

Många unga flickor kan men kanske inte har modet,

46

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

därför är jag glad att visa att det är möjligt.

Hur började det för dig?

– Jag lärde mig att programmera på egen hand genom Youtube i tidiga tonåren. Det vi lärde oss i skolan var på en ganska basic nivå, vilket är bra i sig men det passade inte mig, säger hon utan att låta skrytsam.

SOM EN MÄNNISKA

Hon gillar tanken på att få en dator att agera som en människa, vilket AI handlar om.

Hur ser du på riskerna?

– Vi måste vara uppmärksamma på riskerna och se till att AI inte hamnar i fel händer. Jag är optimist och tänker att det är människor som programmerar.

Den AI-modell som Daria har utvecklat har lärt sig att hitta tumörer i lunga. Med ändrade instruktioner kan tekniken används i andra organ, men också i helt andra tillämpningar.

Du hittar alla 97 avsnitt på naturvetarna.se/naturvetarpodden

Grattis!

er tar em stoff ot Kri pr is e

Under sommaren fick Kristoffer Stedt ta emot ett kungligt stipendium för sin forskning som visar att alger kan bli en hållbar proteinkälla i vår livsmedelsproduktion.

Utbildning: Master i marinbiologi.

Sysselsättning: Forskar vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

RG

Ålder: 33 år.

– Att säga att man odlar tång kan liknas vid att använda begreppet att odla grönsaker. Men det är stor skillnad på att odla till exempel tomat och sallad, och det är många förutsättningar som måste vara rätt, säger han.

Med prissumman har Kristoffer fått möjligheten att studera en ny röd art som ska vara både proteinrik och smakfull.

BO

RENAR HAVEN FRÅN FOSFOR

Alger i sig har en relativt låg proteinhalt, men genom att odla dem i spillvatten från marina livsmedel som sill och räkor höjs den från 10-20 procent till 30-37 procent. En annan stor fördel med att odla alger är att de kan växa genom att ta upp överskott av kväve och fosfor, två grundämnen som bidrar till övergödning i Östersjön.

Kristoffer och hans team har även testat att odla i vatten från veganska produkter med positiva resultat.

– Det skulle göra det möjligt för en person som är strikt vegan att få i sig protein, säger han.

Kristoffer Stedt

FOTO: SOPHIE STEINHAGEN

större intresse för det man gör, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Göteborgs universitet.

Intresset för att använda alger som proteinkälla växer. Kristoffer ingår i ett projekt som odlar alger som alternativ till kött och soja. Tidigare i år belönades han med den prestigefyllda utmärkelsen ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.

– Vi blir allt fler på jorden och det är viktigt att producera hållbart. Det var en speciell upplevelse att ta emot priset, säger han.

Gör på fritiden: Dyker, ibland efter alger till forskning eller matlagning, vågsurfar och spelar musik.

Tilldelas prissumman: 100 000 kronor ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.

KOMPLICERAD ODLINGSPROCESS

Även om forskningen visar lovande resultat återstår utmaningar innan alger blir en vanlig proteinkälla för konsumenter. Kristoffer berättar att alger har en komplicerad livscykel som kräver stora anpassningar för bästa resultat vid odling.

Alger är ett alternativ till kött och soja.

ELLINOR LÖWENBORG

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

47

S

– Det är ett bevis på att det finns ett

ungen. FOTO: JO nK rå NA tf

Är alger framtidens hållbara proteinkälla?

Medlemsnytt

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Fortsätt att satsa på forskning Forskning och utveckling är en av Sveriges paradgrenar. Men det är inte hugget i sten, utan den positionen måste hela tiden befästas.

Här får vi draghjälp av regeringen, som vill att Sverige ska vara en fortsatt stark forskningsnation. Nu väntar vi med spänning på den forsknings- och innovationsproposition som regeringen lägger fram senare i höst. Redan i höstbudgeten aviseras glädjande en ytterligare satsning på forskning. Och det behövs.

Vi lever i en orolig omvärld där säkerhet och försvar är prioriterade områden. Det handlar både om att rusta Sverige militärt och att öka cybersäkerheten, liksom att stå emot desinformation från främmande makt som syftar till splittra och skapa oro. Här har naturvetare nyckelroller, både i forskningen och i det operativa arbetet på myndigheter och företag.

48

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

”En käpphäst för oss är att skapa trygga villkor och tydliga karriärvägar för forskarna.”

Utmaningarna är större än så, där energiförsörjningen måste säkras utan negativ påverkan på klimat och miljö. Många av lösningarna står att finna i naturvetenskapen, som ger svar på vilka åtgärder som behövs för en hållbar omställning och anpassning av samhället till ett förändrat klimat.

Vi har en pandemi bakom oss som är lätt att glömma bort när allt snurrar på som vanligt. Men det kan hända igen, vilket forskningen förbereder för. Vilka medicinska utmaningar det kan komma att handla om nästa gång vet ingen. Detta är en anledning till att satsa på stark grundforskning, som kan upptäcka nya biologiska

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

mekanismer och lägga grunden för vaccin eller läkemedel.

För att svensk forskning ska bli framgångsrik har Naturvetarna gjort några inspel till regeringen.

En käpphäst för oss är att skapa trygga villkor och tydliga karriärvägar för forskarna. Det är inte rimligt att man ska behöva hanka sig fram på tidsbegränsade anställningar under många år. Det är inte acceptabelt på arbetsmarknaden i övrigt och borde inte vara det inom akademin heller.

Lärosätena måste också ha tillräckligt med egna medel för att kunna anställa kompetenta lärare, erbjuda attraktiva karriärvägar för forskare, utforma strategiska satsningar och påverka jämställdheten så att kvinnor och män kan jobba på samma villkor.

Därför vill Naturvetarna att också höjda basanslag prioriteras i den kommande forskningsproposition.

NAT U RV E TA R NA G Ö R S K I L L NA D

Tinas kamp för ersättning gav resultat Tack vare hjälp från Naturvetarna har djurskyddsinspektören Tina Persson Grönberg efter en lång kamp blivit beviljad livränta efter en arbetsskada.

Nu får hon en ersättning som motsvarar förlorad arbetsinkomst.

Det var en vanlig dag på jobbet när Tina och en kollega åkte ut till en hundägare efter en anmälan. I rastgården hoppade plötsligt hunden – en blandras av amstaff och rottweiler upp i ansiktet på Tina som fick en skada på läppen.

on rss Pe

ERSÄTTNING LIVET UT Men det slutade inte där, Försäkringskassan försökte tidsbegränsa livräntan.

Men hennes juridiska ombud kämpade vidare för Tinas rättigheter. Efter ytterligare ett och halvt år beviljades hon livränta livet ut från Försäkringskassan.

Ti n

a

VACCIN MOT STELKRAMP Hon blev omplåstrad på vårdcentralen och fick en vaccinspruta mot stelkramp.

Oväntat drabbades hon av en biverkan som gjorde att hon fick svåra neurologiska symptom. Dessa lider hon av än i dag tio år senare och kan inte arbeta.

Skadan anmäldes till AFA Försäkring, som hon hade genom sin anställning på Länsstyrelsen. Men att få ersättning därifrån och livränta från Försäkringskassan var lättare sagt än gjort. I början försökte hon driva sitt ärende på egen hand, vilket var svårt med de skador hon hade. Så hon tog hjälp av Naturvetarna som direkt gav klartecken till rättshjälp.

– Jag fick tillgång till ett juridiskt ombud som drev mina ärenden gentemot AFA och Försäkringskassan. Men den resan blev lång. Efter fyra år med omprövningar och överklaganden godkändes skadan som arbetsskada, och jag blev beviljad livränta.

”Jag är så oerhört tacksam

för den hjälp jag fått och

fortfarande får. Denna

hjälp har faktiskt varit

livsavgörande.”

Även AFA har godkänt arbetsskadan och hennes juridiska ombud säkerställer att hon får rätt ersättning.

– Utan den juridiska hjälpen från LO-TCO Rättsskydd genom mitt medlemskap i Naturvetarna hade jag varit chanslös. Jag är så oerhört tacksam för den hjälp jag fått och fortfarande får. Denna hjälp har faktiskt varit livsavgörande.

AFA Försäkring De flesta är försäkrade via jobbet där det finns kollektivavtal. De kollektivavtalade försäkringarna kompletterar de lagstadgade försäkringarna vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Försäkringskassan Är den statliga myndighet som betalar ut ersättning vid bland annat arbetsskada och sjukdom, bland annat i form av livränta och är ett grundskydd.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

49

Medlemsnytt

”Alla ska kunna vara sig själva på jobbet” För mig är det viktigt att alla kan vara sig själva på jobbet, oavsett sexuell läggning. Ingen ska behöva bli diskriminerad eller särbehandlad för att man inte lever upp till det som anses vara normen.

Pride är en viktig manifestation för det, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Naturvetarna deltog i Prideparaden i augusti i Stockholm.

Fyll på med nya kunskaper Får du den kompetensutveckling du behöver för att hänga med i den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden?

Lagen om anställningsskydd i alla ära, men tryggheten ligger i den egna kompetensen.

Vill du veta vad som gäller om kompetensutveckling inom din bransch kan du läsa mer på vår hemsida. Att kompetensutveckling är viktigt framgår tydligt i Naturvetarnas färska rapport, som visar att nio av tio inom miljösektorn anser att möjligheter till kompetensutveckling är viktigt vid val av arbetsgivare.

Men det gäller att det finns utbildningar, vilket det till exempel inte alltid gör inom life science.

Naturvetarna vill därför öka tillgängligheten av flexibla och digitala kurser så att alla över hela landet kan uppdatera sin kompetens genom yrkeslivet.

Så vässar du din

kompetens

MÖJLIGHETER UTMANINGAR OCH

1

Läs mer: www.naturvetarna.se/rapporter

50

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

Nyexade rustas för steget in i arbetslivet Naturvetarna lanserar nu en särskild rådgivartjänst för dem som är på väg in i arbetslivet.

– Vi vill fånga upp nyexaminerade och förse dem med arbetsrättslig information och stöd så de får en tryggare grund att stå på, säger Frida Eneheim. rådgivare och förhandlare på Naturvetarna.

Unga har ofta osäkra anställningar innan de är etablerade på arbetsmarknaden, men färre unga är med i facket.

– Alla känner inte till nyttan med ett fackligt medlemskap.

De vet inte vad ett kollektivavtal innebär och vilka konsekvenser det kan få om det saknas, säger Frida Eneheim.

Inför första jobbet gäller det att ha koll på allt från jobbintervju och löneförhandling till anställningsavtal som reglerar villkor och förmåner, men också a-kassa och försäkringar.

Rådgivartjänsten erbjuder också vägledning om framtidsbranscher, karriärvägar och lönerådgivning.

Förhoppningen är att ökad kunskap ska bidra till starkare jobbansökningar och förmånligare anställningar för nya i arbetslivet.

Ägna var tredje timme åt lärande petensutveckling. Så här Vi spinner vidare på temat kom direktör Frida Lawenius i skriver Naturvetarnas förbunds Hållbarhet: ell Aktu n inge tidn

ett kunskapsintensivt ”Forskning visar att den som har som en tredjedel av ket yrke kan behöva ägna så myc sig uppdaterad. hålla att för nde lära åt arbetstiden heter investerat sam verk Tyvärr har svenska företag och ste 20 åren. sena de ling veck nsut pete allt mindre i kom ge kan som tänk Det är ett kortsiktigt stora förluster på lång sikt.”

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR ALLA MEDLEMMAR:

VÄ G E N T I L L E T T LYC K AT LÖ N E S A M TA L

FÖR FÖRTROENDEVALDA FÖR FÖRTROENDEVALDA

H U R M YC K E T S K A V I

Att möta medlemmar i kris

A R B E TA E G E N T L I G E N ?

Datum och tid: 14 november klockan 12:00-13:00

Under detta seminarium får du råg i ryggen inför lönesamtalet och kunskap om hur löneprocessen går till. Du får också veta vilka principer som gäller för lönesättning.

Under seminariet tar en rådgivare/förhandlare på Naturvetarna upp följande: → Spelplanen för lönesättning med resultat och prestation i fokus, där lönesättningen är ett verktyg för arbetsgivaren att styra verksamheten. → Faktorer som påverkar lönen. → Så fungerar löneprocessens två olika modeller. → Vägen till ett lyckat lönesamtal.

Datum och tid: 11 oktober klockan 12:00-13:00

Under hösten kommer vi att arrangera tre digitala event med fokus på att utveckla dialogen med förtroendevalda i politiska frågor. Vi inleder med en kort genomgång av nuläget och hur vi kan agera som förbund lokalt och centralt, därefter dialog om vad vi kan göra gemensamt för att utveckla naturvetares arbetsvillkor.

FÖR STUDENTER:

TA K E C O N T R O L O F YO U R FUTURE CAREER Välkommen till en utbildning i krishantering! Här får du tips på hur du som förtroendevald kan hantera situationen med baktanke att det finns mer än lagar och avtal att ta hänsyn till under en process.

Vi går igenom bland annat:

FÖR ALLA MEDLEMMAR:

SÅ FUNGERAR DIN TJ Ä N S T E P E N S I O N I T P 1 OCH ITP2 Vi förklarar hur du kan påverka din pension medan du tjänar in till den, vilka val du kan göra och hur du praktiskt går till väga och vad som händer om du inte gör några val.

Datum och tid: ITP1: 8 oktober klockan 12:00-13:00 ITP2: 9 oktober klockan 12:00-13:00 Du anmäler dig på naturvetarna.se/kalender

→ Fakta och mönster vid psykisk (o)hälsa → Krisreaktioner och mönster → Den förtroendevaldas roll i krisen → Delande av erfarenheter och frågestund Datum och tid: 7 oktober klockan 12:00-13:00

We invite you to connect with employers and gain valuable insights into the skills they seek and the career opportunities they offer.

When and where: Stockholm University: October 9 12:15 PM-1 PM Uppsala University: November 13 12:15 PM-1 PM Gothenburg University: November 19 12:15 PM- 1 PM Lund University: December 3 12:15 PM- 1 PM

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

51

Efter jobbet

Ta första steget mot en ny vana Forskning visar att träning är bra för både den fysiska och psykiska hälsan. Men att hitta motivation till att börja röra på sig kan ändå vara svårt. En som har lyckats ta sig över den tröskeln är toxikologen Antero Vieira da Silva som tidigt fann kärleken till löpning.

Solen har precis gått upp, daggen ligger kvar likt ett täcke och naturen håller just på att vakna. Luften är sval men fylld av sensommarblommor. Det enda som hörs är fågelkvitter och stegen mot gruset. Frihetskänslan som infinner sig när det bara är Antero som är vaken, i ett folktomt Ekerö, är hans favoritstund på dagen.

– Det är viktigt att hitta en tid som passar en själv och där gäller det att vara kreativ. Kanske kan du klämma in ett pass innan frukost, när barnen är på träning eller samtidigt som du lyssnar på ett webinarium. Jag tycker det är mysigt att springa på morgonen.

EN DEL AV IDENTITETEN

Löpningen har funnits med i hela Anteros liv. Hans föräldrar organiserade årligen lopp för olika åldrar.

– Jag testade många olika sporter, som man ska göra som barn, men tror att jag fastnade för löpning för att det var så enkelt. Du behöver i princip bara ett par löparskor. Du kan springa var som helst, när som helst, säger han med ett stort leende på läpparna.

Kärleken till löpning har bara vuxit sig starkare genom åren. För honom är det en del av hans identitet.

Under sina löpturer kommer han på nya idéer, drivs av att upptäcka nya platser och utmanar sig själv.

– Ett stillasittande jobb med långa dagar är inte hälsosamt. Jag tror att vi har rörelse naturligt i oss, det

handlar bara om att hitta vilken sort som passar just dig. Man behöver bara komma över tröskeln tills det känns bra. I början kan det upplevas som rent plågeri men tjusningen kommer senare.

Hälsa är ett stort intresse för Antero. Han arbetar som forskare inom toxikologi på Karolinska institutet.

Där undersöker han hur människors hälsa påverkas av kemikalieexponering.

LÄMNAR LABBET BAKOM SIG

Men på fritiden lämnar han labbet bakom sig och vill istället inspirera andra till att finna rörelse i livet. Han menar att det är ett sätt att hitta en balans i en fullspäckad vardag.

–Med motion sover bättre och får mer energi till att klara utmaningar i vardagen. Du ångrar aldrig ett träningspass utan blir i stället glad när du har tagit dig ut. Ännu ett tips är att ha ett mål med löpningen. Är det för att få återhämtning i vardagen, egentid eller för att få bättre kondition? Oavsett vad så är det viktigt att lägga sig på rätt nivå menar han.

– Du behöver inte vara prestationsinriktad. Du kan inspireras av andra som är snabbare och uthålligare, men jämför dig inte. Löpning är en sport som du ska må bra av inte tvärtom, avslutar han.

NIKITA ZEILOTH

Antero Vieira da Silva Ålder: 35 år.

Bor: Ekerö.

Utbildning: BSc biomedicinsk analytiker, MSc och PhD i Toxikologi.

Jobbar nu: Postdok på Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet..

5 tips till dig som vill börja springa: 1. Skaffa bra skor De ska inte vara äldre än två år eller 100 mil. Det är för att gummit i sulan åldras. Bra skor är inte billiga men det är värt investeringen så att du får rätt stötdämpning och skyddar dina knän och rygg.

2. Börja med korta sträckor Börja med två kilometer per pass. Gå om så krävs men sikta på att springa och vila efter. När du klarar det och det känns bra börjar du sakta öka. Men ha tålamod och lyssna på kroppen. Är du sliten, ta ett steg tillbaka.

3. Sätt upp mål Anmäl dig till ett lopp med lite framförhållning, även om du inte känner dig tränad för det än. På så sätt kan du sätta upp delmål för att få in träningen i vardagen. När det är dags och du fortfarande tvivlar på om du kommer klara distansen. Be en kompis att springa med dig och se det som en rolig grej att göra tillsammans.

4. Styrketräna Hoppa inte över styrketräningen! Det är viktig att ha bål- och benstyrka för att springa skadefritt.

5. För dagbok Ha en träningsdagbok i pappersform eller digitalt där du för anteckningar. Följ hur du utvecklas och ta fram den de dagar du inte känner för att träna. Du kommer att imponeras av dig själv och kunna se vad som funkat bra och mindre bra tidigare. Det ger dig en morot att fortsätta.

ANNONS

Na-krysset FOTDEL AKTIVA MISSPÅ UDDA- ÄMNEN SOM TÅIGT BILDAS I VISSA BELÅDJUR KÖRTLAR TEN

MAKRILLFISK

ÖVRE GRÄNS

GYTTER SOM GLASS SOM INTE HAR HÄRDATS NATUR- KORNIG HÄR KAN DU ÅKA LIGT JORDART TWISTER, INSANE LURVIG OCH VILDA MUSEN

ÄR KONSTGÖDSELHÖGARNA OBENÄGNA ATT INGÅ KEMISKA FÖRENINGAR TA SIG VATTEN ÖVER HUVET BUSKE SLÄKTE GRÄS I TROPIKERNA MED 18 ARTER

ARBETAR VID TULL KABYSS

SOM EJ VAGGVISELEGG BUBBLAT INTERI VATTEN JEKTION

LUKT ROVFÅGLAR

SLUGT VILLA BORT

FÄRGBINDEMEDEL VILJA (HA) SEPARAT MATBEREDARYTA LAGG

PURJON LAGLOTT SMISKA MUNTLIGT AVSLAG

HÖRS FRÅN VISS STOCK

KLOR

PIGGA PÅ ATT LIGGA

UNGDOMSRÖRELSE PÅ 1960TALET SKIVA SPANINGSMETOD

FÄSTE DEL AV MENING

SJÄLVTILLFREDS- RITSTÄLLELSE UAL

KVICKA

SOM EFTERTEXTER

SÄREGEN KOBRA BLÅST YTTERSKIKTEN

SYSSLA OCH STÖKA FÄRSKA SKÖTS KVITTERINGEN

GNUTTA SÅNA DELAR FILIFJONKAN OCH MYMLAN BLADMED INDIUM

DRÖJA TYCKA SYND OM

ZEDONG ÄR BLIDVÄDER

KLOCKA FRISTAD

BABA BRUKA JORDEN

PRISAS KORT AVSÄNDARE

BYXELKROKÖ NÖT

BOKDEL KÅRE GILTIGA 500

Konstruktör: lena-holmlund.com

54

SÄTTER SIG SUPÉGÄSTER TILL

ÖVERJÄST ÖL

Vinnare

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Karin Mellström

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 18 oktober vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2024

LEMURKRYSS 2024

Naturvetarna inför klimatombud Nu lägger vi i en högre växel i arbetet med att skapa hållbara arbetsplatser.

Därför inför vi klimatombud som har rollen att lyfta frågor om klimat och hållbarhet. Det kan handla om allt från resande till att ha kompost på jobbet.

För att komma framåt i klimatfrågan behöver alla

goda krafter i samhället samarbeta. Stora delar av näringslivet är på väg att ställa om. Naturvetarna har länge jobbat med klimatfrågan och vill nu engagera medlemmarna, som ofta jobbar med frågor om hållbarhet i sin vardag.

En av dem är Fredrik Högberg, hållbarhetssamordnare vid Göteborgs universitet, och Naturvetarnas första klimatombud.

– Jag arbetar med hållbarhet varje dag. Som fackligt klimatombud ser jag ännu en möjlighet att jobba för en positiv förändring även på min arbetsplats, säger han.

Naturvetarnas pilotprojekt med klimatombud drog i gång i våras och i höst startar en utbildning för pilotgruppen. Tanken är att fortsätta erbjuda utbildningen till intresserade medlemmar även efter det.

– Vi vill inspirera medlemmar att aktivt bidra till en mer hållbar arbetsplats. Arbetet kommer genomföras i nära samarbete med arbetsgivare och det lokala facket, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Utbildningen arrangeras av FairTrans. Några exempel på vad ett klimatombud kan se över i verksamheten är allt från att minska utsläppen på jobbet till att inspirera kollegor och arbetsgivare till att göra hållbara val.

Men det kan också innebära kunskapshöjande insatser för att öka medvetenheten om klimatpåverkan.

Fredrik Högberg, hållbarhetssamordnare vid Göteborgs universitet.

Vill du bli klimatombud?

Roligt om du också vill bli ett av våra klimatombud på arbetsplatsen. Läs om det på vår hemsida under Naturvetarnas klimatnätverk eller mejla: julia.nederberg@naturvetarna.se

Vad är ett klimatombud?

Idén kommer från Storbritannien där ”Green Reps” är fackliga ombud för klimatfrågor. Flera svenska fackförbund har anammat den brittiska idén om att införa ett klimatperspektiv i det fackliga arbetet genom ett klimatombud.

Klimatombudets uppgift är att bidra till en ökad klimatmedvetenhet genom att lyfta hållbarhetsfrågor på sin arbetsplats.

Exempel på uppgifter ett klimatombud kan ha: → Arbeta för hållbara resor i jobbet. → Anordna inspirationsföreläsningar eller workshops om klimatfrågor. → Minska matsvinnet på arbetsplatsen, ordna en kompost, eller se över sortering. → Arbeta för att inköp och leveranser är klimatsmarta.

PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 3 / 2024

55

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Vilken insekt är långsammast?

Rätt svar: Bromsen

Har du också en talang för att göra naturvetenskap intressant?

Som naturvetare kan du söka vårt ledarskapsprogram och bli behörig lärare. Dessutom får du betalt under hela utbildningen. Sök idag och var med och bygg en hållbar skola för framtiden. www.teachforsweden.se

n

bildninge

er hela ut Sök här! d n u lt a t e få b Bli lärare Ps. Vi testade annonsen på en biolog, hon skrattade.

Gör den svenska skolan bättre