Naturvetaren nr 4-2024

Naturvetaren

Betande djur är nyckeln till ett hållbart jordbruk

Djursjukskötaren Lowa får djuren att friskna till AI, proteinbygge och mikroRNA belönas av Nobel

”Det egna drivet väger tungt när laget växer”

Bygger molekyler

Fredrik leder forskning i jakten på nya antibiotika

Vi söker en erfaren naturvårdskonsult med inriktning artskydd! Läs mer på https://www.naturforetaget.se/ledigajobb/

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg, Johanna Rösth

Omslagsfoto

Henrik Olofsson

Övriga bilder

Colourbox

TRYCK

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering ANNONSBOKNING

Urban Hedborg, 08-732 48 50

Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 14 mars

Deadline annonser: 1 mars

Prenumeration

400 kr per år för icke medlemmar

Kortare arbetstid en joker i leken

Efter flera år med sänkta reallöner ser det ljusare ut nästa år. Inflationen är nere på en nivå som gör att lönehöjningarna ger ett positivt netto på kontot. Industrin ångar på och genererar goda vinster, till glädje för aktieägarna, som vi alla är en del av genom vårt pensionssparande.

Men nu är det dags att de som gör jobbet i dag får en större del av kakan. Det gäller inte minst naturvetare som ofta arbetar med forskning, utveckling och innovation. De tar fram nya produkter och tjänster som skapar värden och sysselsättning för fler.

Goda prestationer, kompetens och ansvar ska därför speglas i lönekuvertet. Det innebär att lönerna är olika för olika individer och att det inte finns några garantier för lönehöjning arna till alla. På företag som går bra är utrymmet större för att belöna sina medarbetare. Det är i lönesamtalet som in dividen har möjlighet att påverka sin lön, och då gäller det att ha koll på löneläget och kunna argumentera för sin lön.

Grunden för det läggs i den avtalsrörelse som pågår nu, och som fram-

”Goda prestationer, kompetens och ansvar ska därför speglas i lönekuvertet.”

åt vårkanten utmynnar i nya avtal för flertalet av Naturvetarns medlemmar. Läs mer om det längre fram i tidningen.

Men spelar kollektivavtalen så stor roll? Ja, utan dem skulle det inte bli några lönehöjningar varje år. Mycket talar för att förmåner, som tjänstepension, extra semester och föräldralön skulle urholkas. I takt med att arbetsmarknaden förändras dyker nya behov upp. Det handlar om kompetensutveckling, balans mellan arbete och fritid, liksom att övertiden kompenseras på ett rättvist sätt.

leken i år är kortare arbetstid, som parterna löser bäst på egen hand. Att lagstifta skulle leda fel, bland annat för att förutsättningarna ser så olika ut i olika branscher.

Palle Liljebäck, chefredaktör

SID 7 Duellen: Borde staten betala elkablarna?

Om inte staten står för anslutningen av vindkraft till havs hotas den gröna omställningen, menar Mattias Goldman.

Månadens fråga: Vilken förmån är viktigast?

Tjänstepension, föräldralön och möjligheten att jobba hemma väger tungt för naturvetare.

Så lyckas du med promptern

När AI gör sitt intåg i arbetslivet gäller det att hålla sig uppdaterad. Här får du tips om hur gör en effektiv prompter.

Betesdjuren har en nyckelroll i det hållbara lantbruket och levererar biologisk mångfald och öppna landskap vid sidan av kött, ost och yoghurt.

Fredrik Almqvist är forskningsledaren som väljer ut sitt lag med omsorg. Det behövs när nya antibiotika ska tas fram.

Lowa Åström är djursjukskötaren som ser till djuren får den bästa omvårdnaden efter en skada eller sjukdom.

SID 14

SID 34

NATURVETARNA I MEDIA

”Satsa på jobb i välfärden i avtalsrörelsen”

Svenskarna blir allt äldre och behöver mer vård. Men på tio år har antalet sökande till programmen för dietister, biomedicinska analytiker och sjukhusfysiker minskat med i genomsnitt 70 procent, och det är redan brist på flera legitimationsyrken.

Regionerna står inför en kompetenskris. Det ska synas i plånboken när man gör ett bra jobb. Dagens unga är inte intresserade av att gå en utbildning som inte lönar sig, varnar Naturvetarnas ordförande Patriq Fagerstedt och förhandlingschef Per Sjödin.

Dagens Samhälle 18 september 2024

Uppsnappat om oss i media

Dåliga matvanor vanlig orsak till tidig död

Matrelaterade hälsoproblem är en viktig orsak till global sjukdom, förtida död och skenande vårdkostnader. Problemet gäller inte minst äldre. Men det brister i kommunernas arbete, enligt en rapport som Naturvetarna tagit fram i samarbete med Dietisternas riksförbund. – Överraskande få kommuner har kompetens när det gäller nutrition. Det är väldigt långt ifrån målen och det finns ett jättebehov av insatser, säger Marita Teräs, utredare och förbundssekreterare på Naturvetarna. Svenska Dagbladet 22 augusti 2024

Satsningar på civila försvaret kräver mer kunskap

Många naturvetare arbetar i samhällsviktig verksamhet, men kunskapen om vad som gäller vid höjd beredskap är dålig. Endast var tredje känner till sin funktion inom totalförsvaret i händelse av kris eller krig. Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius efterlyser insatser för att öka kunskapen. I nuläget finns många arbetsrättsliga frågor som skapar osäkerhet hos såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Altinget 26 september 2024

Varför är du med i Naturvetarna?

– För att kunna leva min dröm att jobba i olika startup-bolag, vilket jag har gjort ända sedan examen för åtta år sedan. Den branschen präglas av högt tempo och innovation, men också risk. För att våga satsa är det en trygghet att ha Naturvetarna i ryggen. I startup-bolag är det mer regel än undantag att det saknas kollektivavtal, och då behövs experter som kan svara på frågor som har med anställningen att göra. Har du tagit hjälp av Naturvetarna?

– Ja, flera gånger. Det har både gällt karriärrådgivning och Linkedin-coachning, men också frågor om föräldraförsäkring och vilka rättigheter och skyldigheter jag har som anställd.

Vad gör du på jobbet?

Yrke: CMO and cofunder på startup-bolaget Your beet.

Utbildning: Kandidatexamen i nutrition. Ledarskap, marknadsföring, digital kommunikation med mer.

Gör på fritiden: Stöttar andra startups. Hänger med familjen, gymmar och lär mig allt om AI.

– Jag arbetar ganska brett med marknadsföring och produktutveckling av våra tjänster. Affärsidén är att lägga upp recept i sociala medier och i en app med fokus på hälsosam, god och hållbar mat. Det är kopplat

till ett bolag som levererar en varukorg hem till kunden. Målgruppen är i första hand föräldrar i karriären som inte har tid att själva åka till mataffären.

PALLE LILJEBÄCK

Jackie Masete

Nytt EU-direktiv

kan ge mer

jämställda löner

En ny lag om öppenhet med löner kan bli ett verktyg mot osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Det är i alla fall tanken med EU:s lönetransparensdirektiv som börjar gälla 2026.

En konkret förändring är att den som söker arbete har rätt att få veta ingångslön eller löneintervall för den aktuella tjänsten, helst redan i platsannonsen. Det blir också förbjudet för arbetsgivaren att fråga om lönen på det förra jobbet.

Anställda kommer att ha rätt att begära ut information om genomsnittliga lönenivåer uppdelat på kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Det kommer däremot inte vara möjligt att få ut uppgifter vad kollegorna tjänar.

Om inte reglerna följs kan det bli aktuellt med skadestånd. Det kommer också bli utökade krav på samverkan med facket och nya krav gällande lönekartläggning.

- Det är positivt med ökad öppenhet kring löner. Det kan ge mer jämställda löner mellan kvinnor och män, och på så sätt motverka diskriminering, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Han varnar dock för risken att arbetsgivare blir försiktiga med att erbjuda löner utanför det angivna löneintervallet, vilket kan göra det svårare för naturvetare med hög kompetens att få en högre lön.

Så får naturvetare ny energi

I ett nyhetsbrev ställde vi frågan om hur naturvetare återhämtar sig i vardagen. Här är några kommentarer:

”Att umgås med familjen, engagera mig i föreningar, relationer, men också att bara få vara, utan aktiviteter, hemma och i trädgården, skogspromenader med hunden.” Anna G

”Att ha det tyst en stund, promenera och göra inget.” Jacqueline

”Jag har bränt ut mig redan, för mig är skogar, myrar och vatten min räddning.” Karin

”Bästa sättet att återhämta sig på jobbet är att fika, luncha eller bara prata med kollegorna en stund.” Helena S

Naturvetarna i ny kostym

Har du lagt märke till att nyhetsbrev, webb och andra naturvetarkanaler fått ett nytt utseende? Nu byter Naturvetarnas logga kostym för att signalera det moderna och hållbara förbund vi är idag, men även

för att tydligare lyfta det som våra medlemmar är proffs på - naturvetenskap. Tanken är att loggan skapar en ordbild av bokstäverna N och V med färger inspirerade av naturen.

Heta framtidsjobb inom mat och lantbruk

Vill du vara med och säkra Sveriges matförsörjning? Med ett förändrat klimat och ökade samhällskrav på beredskap, är en stark återväxt inom livsmedel och lantbruk avgörande.

– Är det något vi verkligen vet att vi behöver i framtiden så är det mat. Det behövs mer utbildad personal och kompetenta medarbetare för att säkra matproduktionen och försörjningsberedskapen, säger Bo Selerud, förbundsdirektör vid Hushållningssällskapets Förbund.

Söktrycket till kandidatutbildningar har minskat med 19 procent under de senaste fem åren. Många som examineras får snabbt jobb och branschen konkurrerar med såväl näringsliv som myndigheter och akademi om kompetensen.

– Branschen är i stort behov av arbetskraft. Väljer man en utbildning inom livsmedel, skog, vatten och miljö har man en säker framtid i arbetslivet, säger Bo Selerud.

DUELLEN

Borde staten stå för vindkraftens elkablar till havs?

Ska vi få snabbt få fram fossilfri el behöver vindkraftens uppkoppling till havs subventioneras, menar Mattias Goldman. Men det säger Moderaterna nej till då det skulle snedvrida konkurrensen mellan olika energislag.

Mattias Goldmann, vd för Goldmann Green och klimatdebattör

Mats Green, (M), gruppledare i näringsutskottet

1. Ditt främsta skäl till att staten ska betala anslutningen?

2. Varför ska just vindkraft subventioneras?

3. Vilka blir effekterna av det borttagna stödet?

4. Hur kommer den gröna omställningen att påverkas?

Vi behöver snabbt mer fossilfri el, vilket vindkraften kan leverera. Till havs är vinden kraftigare, jämnare och möter mindre motstånd – särskilt när försvaret skärper sig. I Energiöverenskommelsen enades fem partier om att nätanslutning påskyndar utbyggnaden, och det är dags att förverkliga.

Alla energislag bör få samma villkor, tillräckligt gynnsamma för att påskynda utbyggnaden men inte onödigt kostsamma för staten. Kärnkraften tycks behöva 80 öre per kWh i garantipris under 40 år, landbaserad vind och solceller klarar sig på hälften medan havsbaserad vind hamnar däremellan. Innan staten väljer det dyraste energislaget bör nätanslutningen inkluderas för alla energislag, för att få i gång marknaden.

Ny havsbaserad vind gynnas främst av att Försvarsmakten tar efter Natogrannar som ser värdet av mer vind, och av att regeringen inte ensidigt stimulerar kärnkraften. Då kan nätanslutningen bidra till proppen ur-effekten.

Omställningen behöver mer fossilfri el i närtidutan det behövs det inte längre fram heller för då har industrin etablerat sig någon annanstans.

Därför är mer vind de kommande åren så centralt. Längre fram kanske ny kärnkraft – men det kräver bättre villkor för vind.

En välfungerande energimarknad ska styras av marknaden, där kostnader bärs av dem som bygger och driver kraftproduktionen. Energisystemet måste leverera stabil baskraft även när det inte blåser. Kostnaden för nätanslutning är 20–30 procent av hela projektkostnaden. För vindparken Kriegers Flak & Kattegatt Syd innebär det en kostnad på 11–16 miljarder kronor. Och då enbart för en effekt på 1,8 GW.

Subventioner skapar långsiktiga beroenden och ineffektivitet. Däremot kan produktion som har särskilda funktioner i kraftsystemet – som Karlshamnsverkets effektreserv – behöva stöd. Subventioner till vindkraft innebär också högre kostnader för skattebetalarna och elkonsumenterna. Detta utan att lösa de grundläggande problemen med intermittens och effektbalans.

Stödet fanns endast i ungefär ett år, det hann som tur var därför inte snedvrida marknaden nämnvärt då ingen långsiktig projektering var beroende av det. Exempelvis har Kriegers flak projekterats i två decennier.

Den gröna omställningen behöver byggas på effektbalans och leveranssäkerhet, och långsiktigt hållbara lösningar. Detta ger ett mer robust energisystem som inte är beroende av vädret. Vindkraften är ett utmärkt komplement, men behöver bära sina egna kostnader och inte skapa alltför stor obalans. Den tillsammans med vattenkraften och kärnkraften bidrar till att vi kan möta framtida energibehov, samtidigt som klimatmålen uppnås.

Lowa djuren må bät får att tre

Djursjukskötarna har en nyckelroll på landets djurkliniker. En bransch som växer i takt med att hundar, katter och andra smådjur blir allt viktigare i människors liv. Vi tog rygg på en djursjukskötare under en dag.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Mats Engfors

Häng med Lowa under en dag:

08.00

Efter en kort resa med bil är hon på plats på djurkliniken i Boden. På ett möte bestäms hur de tre legitimerade djursjukskötarna ska delas upp mellan de olika verksamheterna. Lowa startar dagen med att sitta i receptionen några timmar.

10.00

En välförtjänt fikapaus om arbetet så tillåter. Bra tillfälle att prata ihop sig med kollegor och få lite återhämtning som gör att personalen klarar att hålla ångan uppe hela dagen.

”Vi behöver bli fler”

Djursjukskötarnas riksförbund är en professionsförening för legitimerade djursjukskötare och studenter på Djursjukskötarprogrammet, som är medlemmar i Naturvetarna.

Vi arbetar bland annat med att:

• Sprida kunskap om vår specifika yrkeskompetens

• Höja professionens status och jobba för en bättre arbetsmiljö

• Utveckla professionen och möjligheterna till vidareutbildning och forskning inom djuromvårdnad

Djursjukskötarnas riksförbund och Naturvetarna arbetar också för att bli part i avtalet inom djursjukvården med arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare. Då skulle djursjukskötare omfattas av ett tjänstemannaavtal i stället för det nuvarande arbetaravtalet som är anpassat för djurvårdare som saknar akademisk utbildning. För att komma dit behöver vi bli fler medlemmar, så värva gärna dina kollegor som inte redan är medlemmar i Naturvetarna.

Lowa Åström

Yrke: Leg djursjukskötare på Lapplands djurklinik i Boden.

Utbildning: Examen från SLU, 180 poäng. Kopplar av med: De egna hundarna, renovera hus och vara ute i naturen.

Läser nu: Litteratur inom rehab, men också böcker på temat romantik.

10.15

Lowa flyttar över till operationssalen och förbereder allt som behövs så att veterinären kan göra sitt jobb. Hon har det viktiga ansvaret för anestesin, som handlar om att ge bedövning eller söva djuret så att det inte känner smärta.

13.00

Efter lunch med kollegorna behövs Lowa i rehabiliteringen som är en växande del inom djursjukvården. Det passar henne perfekt då hon nu går en utbildning betald av arbetsgivaren inom det området. Det handlar bland annat om massage, laserbe

handling och annat man kan göra för att djuren ska få tillbaka sina funktioner efter en skada eller ortopediskt ingrep.

17.00

Hemma från jobbet är det hennes egna hundar av rasen Australian shepherd som får uppmärksamhet. I kväll blir det träning i rally–lydnad, där hundarna ska följa en skyltad bana där vissa grundövningar, som sitt, ligg och sväng ingår.

en första man möter på Lapplands djurklinik i Boden är leg. djursjukskötare Lowa Åström. I dag sitter hon i receptionen under förmiddagen och tar emot djurägare med katter, hundar och andra smådjur som behöver sjukvård.

En orolig matte håller sin hund i famnen och berättar att lilla Kasper har blivit attackerad av en större hund och blöder väldigt mycket. Lowa noterar skadeläget och försöker lugna ner situationen. – Jag berättar vad som kommer att hända och att hunden kommer att tas om hand av vår personal.

Allt talar för att det blir en operation. Vi kommer att göra allt för att Kasper ska bli frisk och kunna leka igen, säger hon till djurägaren.

LINDRA SMÄRTA

Vid akuta händelser av det här slaget är väntetiden kort och hunden blir snabbt behandlad. Efter bedömning av skadorna, smärtlindring och annan förberedelse inför operationen ska Kasper sövas genom narkos. – Här har vi leg. djursjukskötare en unik kompetens. Med något undantag är vi den enda yrkesgrupp som får ge anestesi genom narkos eller lokalbedövning, så att djuret

inte känner smärta. Vi har fått specialträning för det under den treåriga utbildningen på SLU.

Djurägarna får vanligtvis veta att djuret måste fasta och vara nybadat innan operation för att förhindra kräkningar och infektioner. Men i akuta fall sövs djuren ändå. En viss försiktighet ska också iakttas med äldre och/eller sjuka hundar, där en individuell bedömning görs om narkos och operation är möjlig att genomföra.

Lowa stortrivs med jobbet och har ända sedan barnsben velat jobba med djur. Därför var valet av utbildning inte särskilt svårt.

En röntgenundersökning ger svar på omfattningen av den skada som djuren har drabbats av.

– Som djursjukskötare finns det gott om jobb, särskilt här i norra Sverige dit det är svårt att locka folk. De flesta här är hemvändare som jag, även om jag har mina rötter i Kiruna.

Vad är bäst med jobbet?

– Att hjälpa djuren, det handlar bland annat om att skapa en lugn och trygg miljö för djuren inför till exempel en operation. Härlig känsla att dela glädjen med djurägaren när allt har gått bra.

FRAMTIDSTRON TILLBAKA

Djurägarna är måna om sina djur som ofta betraktas som familjemedlemmar. Därför är många beredda att betala för vård när djuren skadas eller blir sjuka.

– Djuren lever allt längre, bland annat för att djursjukvården går framåt. Samtidigt ser vi att djurägarna väntar lite längre att komma hit i dåliga tider, säger Lowa.

Förra året kunde noteras ett litet hack i den uppåtgående trenden för djursjukvården. Nu är framtidstron tillbaka i takt med att konjunkturen förbättras, enligt branschorganisationen Svensk Djursjukvård. Men det råder fortfarande brist på veterinärer och djursjukskötare. Därför behöver fler utbildas för att klara den ökande efterfrågan på djursjukvård. Varje år tas det in 80 studenter till utbildningen i Uppsala.

De sjukdomar som djur drabbas av liknar de som människor råkar ut för. Till exempel är cancer vanligt.

– Här i Boden opererar vi bort knölar, skickar dem på analys och tar blod-

Det råder fortfarande brist på veterinärer och djursjukskötare.”

prover. Vi tar också röntgenbilder för att upptäcka metastaser. Däremot utför vi inte cancerbehandling (cellgiftsbehandling), som vissa kliniker gör i södra Sverige.

HÖGRE LÖNER I NORR

Mag- och tarmsjukdomar, liksom hudallergier och livmoderinflammation hos okastrerade tikar är också vanligt. Hur är löner och villkor? – Jag har lönesamtal varje år och är

nöjd med lönen. Lönerna här i norra Sverige är snäppet högre. En förmån är att vi under kvällstid får betalt för åtta timmar, men jobbar sex timmar.

Lowa har varit medlem i Naturvetarna sedan studietiden.

– Det känns bra att vara med i ett fackförbund som företräder akademiker och kämpar för att höja vår status och våra löner, säger hon övertygande.

Leg. djursjukskötare har en unik kompetens i att ge anestesi genom narkos eller lokalbedövning.

PANELEN

Hur ser du på arbetstidsförkortning?

Petra Sandell, ordförande Naturvetarna, region Uppsala

Arbetstidsförkortning är en fråga som ligger i tiden. Lösningarna kan variera men viktigast är en minskad årsarbetstid. Att det fungerar vet vi då andra länder och många företag redan tillämpar det. Grupper med ohälsosam arbetstidsförläggning bör till en början prioriteras.

Skulle du hellre lägga den tiden på kompetensutveckling?

Att ställa kompetens mot tid är både konstigt och fel i en tid då framtida kompetensförsörjning är hotad. Kompetensutveckling presenteras ofta som en bonus för arbetstagare men är alltför sällan kopplat direkt till lön. Utbildningsinvestering ligger lika mycket i arbetsgivarens intresse för att bibehålla/höja sin produktion och kvalitet. Då färre personer kommer behöva täcka fler kompetensområden, arbeta effektivare och det i ett allt längre yrkesliv blir balansen mellan tid, kompetens och hållbarhet än viktigare.

Linus Forslund,

quality specialist, ordförande för akademikerföreningen på Thermo Fisher Scientific

Jag är positiv till arbetstidsförkortning om det fungerar för arbetsplatsen. Det är en möjlighet att förbättra balansen mellan arbete och fritid som kan ge anställda mer tid för återhämtning, något som är särskilt viktigt nu när vi förväntas arbeta under en ännu längre tid. Det kan leda till friskare medarbetare och därmed minska sjukfrånvaron. Jag ser arbetstidsförkortning som en positiv utveckling i arbetslivet som gynnar både medarbetare och arbetsgivare.

Skulle du hellre lägga den tiden på kompetensutveckling?

Nej, som jag ser det bör kompetensutveckling vara en naturlig del av det ordinarie arbetet. Dess behov ska inte gå ut över möjligheten till ökad återhämtning.

Henrik Stävberg, förhandlingschef på Innovationsoch kemiföretagen, IKEM

De branscher IKEM företräder har redan arbetstidsförkortning som en del av villkoren i kollektivavtalen. Frågor om arbetstid och arbetstidsförkortning ska hanteras hanteras i kollektivavtalen mellan parterna, och inte genom förändrad lagstiftning. Jag tror att arbetstidsförkortningen uppskattas av de anställda som kan välja att ta ut den i tid, som avsättning till pension eller som lön.

Skulle du hellre lägga den tiden på kompetensutveckling?

I den dagliga dialogen med företagen uppfattar jag alltmer företagens behov av att vi arbetar mer i stället för mindre. Jag tror därför att det skulle vara strategiskt både för anställda och företag, att styra mot kompetensutveckling i stället för att förkorta arbetstiden. Det skulle stärka både individ och företag.

Hallådär!

AID-kod blir en språngbräda för sjukhusbiologer

Äntligen är det klart att sjukhusbiologer inom kommuner och regioner får en AID-kod. Det ger tydliga karriärvägar och möjlighet till högre löner.

Tidigare har sjukhusbiologer klassats som ”andra specialiteter” och gått miste om satsningar som gjorts på olika professioner inom hälso- och sjukvården.

– Det är en stor seger efter mer än tio år av hårt påverkansarbete. Nu får specialister, som molekylärbiologer, embryologer, sjukhusgenetiker och mikrobiologer en kod för arbetsidentifiering, som anger arbetets svårighetsgrad och ansvar, säger Marita Teräs, förbundssekreterare på Naturvetarna.

AID-koden är ett sätt att klassificera arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper och är kopplad till lönesättningen.

Marita förklarar att grunden för AID-koder är lagd på nationell nivå genom Sveriges kommuner och regioner, SKR. Nu är det upp till kommuner och regioner att ta detta vida-

re och precisera vad som gäller för olika professioner.

– Det här skapar en tydlighet om de olika yrkena och möjliga karriärvägar. Det blir mer attraktivt att vidareutbilda sig, med chans till högre löner.

I ett läge där sjukvården blir alltmer avancerad ökar behovet av kvalificerad personal. Det handlar bland annat om precisionsmedicin och andra behandlingar som ställer krav på hög kompetens.

– Med bättre karriärmöjligheter och högre lön blir det attraktivt för specialister av olika slag att jobba inom sjukvården. I slutändan är det patienterna som vinner på detta, säger Marita Teräs.

Andra professioner som kan komma att omfattas av den nya AID-koden är bland annat bioinformatiker, yrkeshygieniker och genetiska vägledare.

AID-koden är ett sätt att klassificera arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper och är kopplad till lön.

Kan vi lita på att klimatkompensationen

är hållbar?

Naturvetarna klimatkompenserar för sina utsläpp av växthusgaser. Maria King på ZeroMission intygar att pengarna gör nytta för mer än klimatet.

– Ja, att alla våra projekt certifieras av tredje part är en garanti för det. Vi samarbetar med seriösa aktörer på plats och gör själva besök där.

Vilket projekt stöttar Naturvetarna?

– Primärt handlar det om att plantera träd, bambu och elefantgräs på sluttningarna i ett bergigt landskap i Kenya. Vegetationen fångar upp kol från luften och skapar klimatnytta. Det är för den insatsen bönderna får betalt. De får också utbildning i hur de ska bruka sin jord på ett hållbart sätt.

Finns risken att träden huggs ner eller brinner upp?

– Det fina här är att bönderna och samhället har starka skäl att behålla vegetationen. Träden som ofta är avokadoträd ger skugga till kaffe- och teodlingarna, liksom till andra grödor. Det gör att skördarna ökar, vilket i sig är en positiv klimateffekt.

Kan träden också binda jorden?

– Ja, träd i kombination med terrassodling gör att erosionen minskar. Projektet Upper Tana är till glädje för bönderna men gynnar också samhället med 9 miljoner människor som får tillgång till rent vatten.

Finns det fler fördelar?

– Ja, rent vatten gör att turbinerna i vattenkraftverken inte slammar igen. 40 procent av all elektricitet i det här området kommer från vattenkraft.

Hur påverkas artrikedomen?

– Biodiversiteten ökar när träd planteras och binder ihop naturskogar med gröna korridorer, vilket gör att de vilda djuren blir fler.

Finns det fog för kritiken mot ert projekt i Uganda?

– Nej, men vi tog kritiken på allvar och har gjort egna utredningar, och haft oberoende granskare på plats. Allt pekar på att kritiken var felaktig och fabricerad för att medvetet skada projektet och kvinnorna som driver det.

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Vilken är den viktigaste förmånen på jobbet?

Kollektivavtal ger dig goda arbetsvillkor och förmåner, liksom inflytande på arbetsplatsen. Kanske har du ett toppenbra kollektivavtal, eller inte något alls. Nu undrar vi vilka förmåner du uppskattar mest?

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

Tjänstepension, tveklöst! Men givetvis är utfyllnad av lön vid föräldrapenning och sjukdom också mycket betydelsefulla då dom samtidigt bidrar till en mer jämställd arbetsplats.

Karin F

Alla är lika viktiga. Bygg även upp en modell tillsammans med arbetsgivarna hur fortbildning av arbetstagarna och de som söker jobb skall fungera bättre än vad som är fallet idag.

Martin

Den absolut viktigaste förmånen för mig är rätten att få arbeta hemifrån. Det underlättar så mycket för mig att kunna få till en bra balans mellan arbete och privatliv och tiden jag sparar på att pendla .

Charlotte

Ditt säkerhetsbälte i arbetslivet

Med kollektivavtal slipper du fundera på om du får lika bra villkor som dina kollegor. Det är redan förhandlat åt dig.

Med kollektivavtal i ryggen har du rätt till årlig lönerevison och möjlighet att påverka din lön. Du behöver heller inte stå där ensam och förhandla om varje liten sak –någon har redan gjort det åt dig.

GER DET LILLA EXTRA

Även om det finns lagar som skyddar dig på jobbet, ger kollektivavtal ofta extra fördelar som gör arbetslivet bättre. Du kan få längre semester än den minsta lagstadgade tiden, så du har mer tid att vila eller resa.

Dessutom kan du få högre pension som är guld värt längre fram i livet. Och om du skulle bli sjuk eller vill vara föräldraledig, får du bättre ersättning och tryggare villkor än vad lagen erbjuder. Det är som att ha en extra buffert för framtiden – kollektivavtalet hjälper dig att ta hand om dig själv, både nu och senare.

HJÄLP ATT KOMMA VIDARE

Det blir inte alltid som man tänkt sig och personal kan behöva sägas upp. Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal har du

"Kollektivavtal ger extra fördelar som gör arbetslivet bättre."

ett extra skydd om något skulle hända. Du kan få omställningsstöd, vilket innebär att du kan få hjälp att hitta ett nytt jobb om du blir uppsagd. Det kan handla om karriärrådgivning eller utbildning som gör det lättare för dig att snabbt komma tillbaka på arbetsmarknaden.

UTVECKLING I JOBBET

Ännu en fördel med kollektivavtalet kan reglera din möjlighet till vidareutbildning och utveckling på jobbet. Det kan också innehålla avtal om att du ska få tid och resurser för att lära dig nya saker och utvecklas i din yrkesroll. Om du har ett jobb där du måste jobba kvällar, helger eller nätter, är det viktigt att du får betalt för det extra besväret. Kollektivavtalet kan se till att du får extra ersättning för obekväm arbetstid.

DIN BESKYDDARE

Så när du jobbar sena kvällar eller helger, när dina kompisar kanske är lediga, kan du få kompensation för den tid du offrar. På så sätt blir det mer rättvist, och du får mer i plånboken när du jobbar vid de där tiderna när andra är hemma och tar det lugnt.

Skulle det vara så att du jobbar mer än din ordinarie arbetstid så finns det möjlighet till övertidsersättning om din arbetsplats har kollektivavtal.

Sammanfattningsvis är ett kollektivavtal som en osynlig beskyddare som ser till att du får det bästa möjliga ut av ditt jobb, både idag och i framtiden.

ELLINOR LÖWENBORG

1.

tips

Cykla eller åk kollektivt

Så

blir du klimatsmart på jobbet

Skapa förutsättningar för ett hållbart resande. Uppmuntra till att åka kollektivt och cykla till och från arbetet. Gör det möjligt duscha på jobbet och att cykeln kan parkeras på ett säkert sätt, gärna inomhus. Laddstolpar för elbilar är en stor investering, men ger en knuff i klimatsmart riktning.

2.

Digitala möten eller tåg

3. 4. 5.

Kött från naturbeten och vegetariskt

Om arbetsgivaren förfogar över en egen fordonsflotta ska den vara fossilfri. Låt det tydligt framgå i kollektivavtalet att längre resor inom landet ska ske med tåg och att möten ska vara digitala när det är möjligt.

Ge avfallet ett nytt liv

Välj lokalproducerad mat – gärna ekologiskt – för måltider i samband med representation. Vegetarisk mat har i särklass det lägsta klimatavtrycket. Om man ändå vill kunna erbjuda kött är biff från naturbetesmarker i Sverige att föredra då de bidrar till stor biologisk mångfald.

Sopsortering i olika omfattning finns på de flesta arbetsplatser. Om allt avfall sorteras kan det så kallade restavfallet, där allt möjligt slängs, minimeras eller helt tas bort. Kompostera gärna det organiska avfallet, som blir den bästa odlingsjorden.

Få koll på klimatavtrycket

Sätt siffror på klimatavtrycket och gör ett klimatbokslut med hjälp av en oberoende part. Det ger möjligheter till ständig förbättring och kan vara en sporre i förändringsarbetet. För de utsläpp av växthusgaser som blir kvar efter att allt som kan göras är gjort kan klimatkompensation vara en bra idé. Var noga med hur pengarna används så att projekten är hållbara och ger verklig klimatnytta.

Klimatnätverket

Gör skillnad

Klimatnätverket behövs då det är många naturvetare som är intresserade av och jobbar med miljö- och klimatfrågor. Fackförbunden spelar en viktig roll i en rättvis klimatomställning och genom nätverket kan

Naturvetarna bidra med kunskapsspridning och stötta våra medlemmar som vill göra skillnad.

Greenwashing

I våras anordnade klimatnätverket ett webbinarium om hållbarhetskommunikation och green washing där Stockholm Resilience Center, Lantmännen, Grant Thornton och Cirkelar deltog. I höst har Naturskyddsföreningens klimatsakkunnige föreläst om klimaträttvisa.

Spännande event

Deltagarna får tillgång till intressanta seminarier, nyhetsbrev och event inom miljö- och klimatområdet.

Mer på gång

Seminarier med bland annat Maria Wolrath Söderberg om målkonflikter och värdekrockar i relation till klimatet.

Så många är med i Naturvetarnas klimatnätverk

Klimatombud på arbetsplatserna

Naturvetarna har också infört klimatombud på arbetsplatserna. Uppdraget är lyfta hållbarhetsfrågor på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om hållbara resor, minskat matsvinn och klimatsmarta inköp.

Jag arbetar med hållbarhet varje dag. Som fackligt klimatombud ser jag ännu en möjlighet att jobba för en positiv förändring på min arbetsplats.”

Fredrik Högberg, hållbarhetssamordnare vid Göteborgs universitet och klimatombud för Naturvetarna.

Läs mer på vår webb eller mejla: julia.nederberg@naturvetarna.se

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Betande djur är nyckeln till ett hållbart jordbruk

Mycket talar för att produktionen av livsmedel kan öka i Sverige, bland annat av beredskapsskäl. För att behålla svenska mervärden, som betande djur behövs det styrmedel när konsumenterna inte vill stå för notan, menar experter.

TEXT:

Palle Liljebäck

Svenskt lantbruk

Mer betesmark

Jordbruksarealen är lite drygt 3 miljoner hektar, varav 85 procent är åker och 15procent beten (2020). Trenden de senaste åren har svagt gått från mer betesmark och minskad areal åker.

Större gårdar

Snittgården i dag har ungefär 46 hektar, en fördubbling på 40 år.

Viktig näring

Det finns runt 60 000 bönder och gårdar i dag. Med anställda räknar man med att 166 000 människor jobbar inom primärproduktionen, motsvarande 1,3 procent av alla på arbetsmarknaden.

Ålderstigen kår

Var tredje lantbrukare har uppnått pensionsåldern och snittåldern är 60 år. Det innebär att kompetensbehovet inom modernäringen är stort.

2,5 gånger mer mjölk på 50 år

En mjölkko ger i dag 10 000 liter mjölk på ett år. 1970 var motsvarande siffra 4 000.

etande kor i

öppna landskap är själva sinnebilden för svenskt jordbruk. Därför är många också beredda att betala lite extra för den svenska osten, köttet, grönsakerna och äpplena.

Men fler behöver välja de blågula livsmedlen. I stället är det de röda prislapparna som styr vårt köpbeteende i hög grad.

– Det är en verklighet vi måste förhålla oss till, säger Lennart Wikström som är övertygad om att den

svenska livsmedelsproduktionen kan öka, bland annat av beredskapsskäl. Han är agronom i botten och chefredaktör för Lantbrukets Affärer.

I dag är självförsörjningsgraden 50 procent, men variationen mellan olika produkter är stor. Sverige odlar alla sina morötter, och 20 procent av all spannmål som produceras här hemma går på export. Men bara varannan ostskiva har sin källa på svenska gårdar. För nötkött är den siffran marginellt högre.

marknadsandelar och det kan komma att fortsätta om inget görs. Den nedåtgående trenden speglar konkurrensförmågan i det svenska lantbruket, säger Lennart Wikström.

BÄTTRE LÖNSAMHET

– Vi har tappat

Men hur kunde det gå så illa när man i den av riksdagen antagna livsmedelsstrategin från 2017 skulle öka produktionen? Målet var att skapa en konkurrenskraftig livsmedelskedja samtidigt som relevanta miljömål skulle nås.

– Det enkla skälet är att strategin inte har rullats ut. Med mindre regelkrångel, ett effektivare jordbruk och

Vid sidan av sin expertroll vid WWF driver

Jenny Jewert ett litet jordbruk med rödkullor - en svensk lantras - i Uppland.

Lennart Wikström

mer forskning och utveckling kan vi komma dit, säger Lennart Wikström. Kompetensbrist är ännu en flaskhals.

En färsk rapport från Swedbank visar ändå att lönsamheten i lantbruket har förbättrats under det senaste året, men att investeringsviljan är låg. Förhoppningen är att sänkta räntor ska få fart på investeringarna.

– Samtidigt ska man komma ihåg att bara 25 procent av den teknik som bönderna förfogar över används. Här finns alltså en outnyttjad potential i till exempel användningen av gps.

VASSARE ÄN JAS

Enligt Per Frankelius, innovationsledare på Agtech Sweden står sig lantbruket väl när det gäller att ta till sig innovationer.

– Lantbruket var tidigt ute med robotar och gps, där precisionen är bättre än i JAS-planen. Och mer ska det bli. På Agtech Sweden tar vi fram nya koncept baserade på sensorer, AI och mekanik, men också nya samarbeten och sätt att göra affärer, säger Per Frankelius.

Men det handlar inte bara om höjda skördar och bättre lönsamhet. – Visionen är också att klara de globala hållbarhetsmålen. Lösningarna finns i dag, men finansieringen är en utmaning, liksom gapet i implementering och lagstiftning, säger Per Frankelius.

När det gäller hållbart lantbruk ligger Sverige redan i framkant, enligt Lennart Wikström.

När det gäller hållbart lantbruk ligger Sverige redan i framkant.”

Lennart Wikström, agronom och chefredaktör för Lantbrukets Affärer

– Vad ska vi ställa om till? frågar han retoriskt. Vi är det enda landet i världen som har en positiv kolinlagring, där en miljon ton koldioxid lagras in i åkermarken varje år. Vi använder mindre kväve samtidigt som vi tar högre veteskördar.

Enligt honom har det specifika läckaget av växtnäring till sjöar och hav minskat med 80 procent under de senaste 50 åren, där projektet Greppa näringen har spelat en viktig roll.

– Vi kan inte minska användningen av mineralgödsel och växtskyddsmedel mer utan att tappa i avkastning. När snittet i användningen av växtskyddsmedel ligger på 3,3 kilo aktiv substans inom EU är motsvarande siffra för Sverige 1 kilo.

MISSAR MILJÖMÅLEN

Lennart Wikström menar att Sverige redan har ställt om.

Men det håller inte Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF, med om. – Vi ligger långt framme på flera områden, men Sverige når inte de miljömål som är kopplade till jordbruket, och det gäller särskilt biologisk mångfald.

Hon driver själv ett litet jordbruk i Uppland med rödkullor – en svensk lantras – och pälsfår på naturbeten. – Vi behöver fler betande djur för att klara den biologiska mångfalden. Merparten av Sveriges vilda växter och pollinerande insekter är beroende av bete för att finnas kvar. Hur klarar vi då klimatet?

– Metanutsläppen från betande djur får vi tolerera, och bokföra på kontot naturvård och biologisk mångfald. På köpet får vi organiskt gödselmedel och minskar behovet av mineralgödsel. Vi ska inte heller glömma den nyttan vallen gör i växtföljden med kolinlagring och friskare grödor.

SLUT KRETSLOPPEN

Kyckling och gris ger hon inte direkt tummen ner för. Men hon påminner om att de djurslagen i högre ut-

Per Frankelius är innovationsledare på Agtech Sweden.

Varannan tugga svensk

Sverige är i dag självförsörjande på tre livsmedel: spannmål, socker och morötter. Den totala självförsörjningsgraden ligger på 50 procent, men varierar så här: Ägg – 97,5 procent

Potatis – 93 procent

Mejerivaror – 70 procent

Griskött – 77 procent

Nötkött – 56 procent

Kyckling – 72 procent

Äpplen – 21 procent

Etta på listan friska djur

Sverige har den lägsta användningen av antibiotika till lantbruksdjur inom EU. Cypern toppar och använder mest, följt av Polen och Italien.

Finland ligger hack ii häl på Sverige, medan Danmark har klättrat på listan över låganvändare.

sträckning konkurrerar om åkermarken och äter sådant som vi människor skulle kunna äta.

– Visst har gris och kyckling en plats att fylla, då de också äter restprodukter från livsmedelsindustrin, säger Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi vid SLU.

Han är enig med

Jenny Jewert om att det behövs fler betande djur i odlingslandskapet spridda över landet. Och då inte bara i skogs- och mellanbygd, utan även på slätterna i södra Sverige, som behöver få tillbaka biologisk mångfald.

Vi kommer in på jordbrukets användning av kväve som Göran Bergkvist menar är ett problem.

– Allt kväve som stoppas in i jordbruket försvinner någonstans, en del avgår

som lustgas, som är en potent växthusgas, och en del läcker ut i sjöar och vattendrag. Här kan djuren hjälpa till med cirkulationen, men också samhället.

Hans poäng är att kväve och fosfor från samhället – våra toaletter – måste återföras till jordbruket, där urinseparering är en lösning.

Men det har man pratat om länge. Varför händer inget?

– Det är billigare att producera nytt kväve än att återvinna. Samhället har inte orkat med den omställningen, även om det finns positiva exempel. Här behövs nya innovativa lösningar för att sluta kretsloppen mellan stad och land.

EN DEL AV SAMHÄLLET

Även om kvävet tillverkas med hjälp av el har den en miljöpåverkan. För att få till ett cirkulärt system menar han att jordbruket måste räknas som en del av samhället och citerar Johan

Rockström ”Vi går över gränsen för vad planeten tål”.

Ännu mer av den varan kan det bli om jordbruket ska bli mer konkurrenskraftigt, varnar Göran Bergkvist för.

– Det kan leda till ökad specialisering med färre och större gårdar. Då går vi miste om en del biologisk mångfald, det öppna landskapet och riskerar att missa klimatmålen. Med många djur på en liten yta blir det svårare att hålla djuren på bete. Vem ska då betala för ett mer hållbart jordbruk?

– Vi kan inte lägga allt på konsumenterna, utan det behövs styrmedel. Eftersom jordbruket får stöd i dag är det rimligt att samhället är med och utformar framtidens jordbruk, säger han utan att ha några färdiga lösningar till hands.

Jenny Jewert är inne på samma linje.

Tekniken med bland annat gps gör att man kan följa varje steg kon tar och andra beteenden som när den ligger stilla. Tanken är att koppla på fler sensorer som bland annat mäter kroppstemperatur, enligt Per Frankelius på Agtech Sweden.

Göran Bergkvist

– Vi behöver ändra jordbruksstöden så att de bättre styr mot ökad hållbarhet. En grön skatteväxling med sänkt skattetryck och miljöavgifter behövs också. Viktigt är också att alla i livsmedelskedjan är med och finansierar den gröna omställningen. Men då gäller det att hålla det man lovar?

Ja, och här är beteskravet en viktig fråga. Att överge beteskravet är dåligt för djurvälfärden och ger Sveriges konsumenter färre anledningar att välja svenskt. Hon ser också en potential i att producera mer biogas, som kan bli en viktig del i det fossilfria jordbruket. Men det finns mer att göra. – Vi kan odla mer proteingrödor och minska importen av soja. Det gör oss också mindre sårbara i händelse av en avspärrning, säger Jenny Jewert.

EKOLOGISKT GÅR FÖRE

Vi glider över på frågan om ekobruket. Där är de flesta överens om att det har bidragit till ett mer hållbart jordbruk i hela landet.

– Det håller jag med om, men jag dissar ekologiskt jordbruk när det kommer till livsmedelsförsörjning och miljö. Lägre skördar är ett skäl till det, liksom att det inte kommer till rätta med läckage och dieselanvändning, säger Lennart Wikström.

Jenny Jewert är mer positiv.

– Ekobruket är superviktigt, både sett till djurvälfärd och biologisk mångfald. Ta det bästa därifrån in i det konventionella lantbruket.

Hon får medhåll av Göran.

– Vi behöver utveckla odlingssystem utan kemikalier, vilket kan bli nödvändigt då det inte kommer

så många nya medel nu och gamla förbjuds, samtidigt som resistensen ökar. Att cirkulera växtnäringen blir också viktigt.

Han menar att insatsmedel ska användas ansvarsfullt för att upprätthålla skördenivåerna samtidigt som miljö- och klimatmålet nås.

Ännu en nyckel för framtidens jordbruk är växtförädling.

– Det är de nya egenskaperna som ska regleras och riskbedömas, snarare än metoderna. Kan vi få sorter som är resistenta mot sjukdomar, grödor som tål torka och är perenna så blir de viktiga i ett hållbart jordbruk, säger Jenny Jewert.

Att överge beteskravet är dåligt för djurvälfärden och ger Sveriges konsumenter färre anledningar att välja svenskt, menar Jenny Jewert.

Jasmine lever sin dröm med valar på Irland

Jasmine Stavenow Jerremalm är marinbiolog och doktorand på Irland. Där studerar hon hur valar, delfiner och tumlare kommunicerar med varandra, jagar och förflyttar sig.

Tredje året

Tack vare ett stipendium kunde Jasmine genomföra sina doktorandstudier genom University College Cork. Hon är inne på sitt tredje år och känner sig mer som student än en medarbetare, som i Sverige där villkoren för doktorander är bättre. Men hon är tacksam för att hon fick chansen att förverkliga en dröm.

Flera hot

Klimatförändringarna gör att späckhuggare och andra predatorer flyttar norrut, vilket påverkar ekosystemet i hög grad. Andra hot är sjukdomar och fiskeredskap som de marina djuren kan fastna i. Högst upp näringskedjan ansamlas miljögifter i deras kroppar.

Kan gynna djuren

Fångar upp ljud

Hydrofoner – undervattensmikrofoner – fångar upp ljud och är utplacerade i havet vid Irland. All data sparas på ett minneskort som hon läser av med jämna mellanrum. För att komma till hydrofonerna liftar hon med fiskebåtar, och ibland forskningsfartyg. Tumlarnas typiska högfrekventa klickljud kan hydrofoner registrera på någon kilometers avstånd. Bardvalarna pratar med mycket lågfrekventa och ibland sångliknande ljud som kan färdas långt.

Hon tittar bland annat på hur havsbaserad vindkraft kan påverka de marina däggdjuren. En hypotes är att fundamenten liknar rev med miljöer som skulle kunna gynna vissa valar, tumlare och delfiner. Den svaga länken är när vindkraften installeras med buller som kan påverka beteende och orsaka hörselskador.

Näst störst i världen

I havet utanför Irlands kust finns det 23 arter av valar, bland annat sillvalen som är världens näst största val. Vikvalen kan ses från stränderna, liksom delfiner där arterna sadel- och flasknosdelfiner är vanligast. Även i svenska hav – Östersjön, Kattegatt och Skagerrack – finns det valdjur, bofasta tumlare och ibland även andra valar, men i mindre omfattning. I Östersjön är tumlareen akut hotad.

Målar akvarell

Jasmine bor i en fiskeby och tar ofta ofta promenader vid havet, som har en otroligt hög biodiversitet. Hon kopplar av med att måla akvareller av havsdjur och den vackra naturen, som också har blivit ett sätt att dryga ut inkomsten. Tavlorna säljer hon i sin webbshop.

TEXT: JOHANNA RÖSTH

FRÅGA EXPERTEN

Experter svarar på frågor från medlemmarna

Har nya LAS gjort anställningen otryggare?

Jag har hört att det ska bli lättare för arbetsgivare att säga upp anställda på grund av personliga skäl. Är det något man ska tänka på när man börjar en ny anställning för att känna sig tryggare?

För första gången har Trygghetsöverenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv gällande uppsägning på grund av personliga skäl prövats i Arbetsdomstolen, AD. Fallet gäller en telefonsäljare som blev uppsagd för arbetsvägran och för att ha underpresterat.

Enligt anställningsavtalet skulle säljaren göra 250 uppringningsförsök varje dag, vilket han inte gjorde. Efter några varningar blev han uppsagd och tog hjälp av sitt fackförbund, som menade att kraven var orimliga och att säljaren inte fått tillräckligt stöd för att klara jobbet.

Men AD gick på arbetsgivarens linje och slog fast att det fanns sakliga skäl för uppsäg-

Sofia Söderberg, Naturvetarnas chefsjurist

”Därför finns det anledning att kolla anställningsavtalet noga inför ett nytt jobb.”

ning, bland annat med hänvisning till att arbetstagaren inte levt upp till kraven i anställningsavtalet.

Tidigare kunde domstolen göra en bedömning utifrån en prognos om arbetstagaren i framtiden skulle kunna tänkas komma att åsidosätta sina skyldigheter i anställningen eller inte. Det gjordes också en avvägning mot arbetstagarens personliga intresse av att få behålla anställningen.

Men så görs inte bedömningarna längre. Domen visar att anställningsavtalet får ett ökat fokus eftersom det avgörande är om den anställde på ett allvarligt sätt brutit mot det och om den anställde insett eller borde ha insett detta.

Därför finns det anledning att kolla anställningsavtalet noga inför ett nytt jobb så att det inte finns skrivningar om orimliga krav på prestation och andra villkor. Använd gärna våra mallar för anställningsavtal som finns på vår hemsida.

Är du osäker är rådet att kontakta Naturvetarna för att diskutera innehållet i anställningsavtalet.

UTSTÄLLNING

Vänd motgången till en framgång

Att lära av misstagen är en gammal sanning, men det kan vara lättare sagt än gjort. Det handlar bland annat om att skapa en kultur där det är okej att göra misstag. I det ligger att det finns psykologisk trygghet som gör att man landar mjukt hos chefer och kollegor när allt går åt skogen.

Om inte den kulturen finns vågar ingen ta ut svängarna och ta risker. I det läget stelnar organisationen och kreativiteten slocknar med följd att innovationerna uteblir. I boken beskriver författaren olika strategier för att träna upp ett mer nyfiket mindset och stärka sin resiliens så att man kan resa sig igen. Boken passar lika bra för chefer och medarbetare som team med ambitionen att växa tillsammans. Läs mer om boken och författaren på sidan 41.

BOK

Vad kan vi lära av

Nobelpristagarna?

Alla har vi väl någon drömt om att tänka som en Nobelpristagare. Vilka är framgångsfaktorerna och vad kan jag lära av dem som har lyckats tänja på gränserna och banat väg för viktiga upptäckter?

Det har forskaren och idéhistorikern Gustav Källstrand gått till botten med. Vi får bland annat möta Albert Einstein, Svante Pääbo och Jennifer Doudna – genier som har förändrat världen och vår förståelse av livet. Författaren gör djupdykningar i deras sätt att tänka och de vägval som de har gjort. Om inte annat får man insikter om hur vi alla kan tänka kring framsteg och förändring.

BILDSPEL

Hjälp till att sprida klimatbudskapet

Vill du berätta för andra om klimatförändringarna på ett faktabaserat sätt så finns nu chansen? Bakgrunden är att förändringarna nu går snabbt och att även vetenskapen utvecklas. Den gamla har några år på nacken och behövde en uppdatering.

Det är Naturvårdsverket som har gjort en sammanställning av läget i en presentation som går att använda för olika målgrupper. Allt från allmänt intresserade till skolklasser upp till universitetsnivå.

En varmare värld

Fokus ligger på naturvetenskapen, men även andra aspekter som handlar om teknik och samhälle kommer in. Presentationen ger också en historisk tillbakablick i klimatet, kopplat till CO2-halter och temperatur.

Ppt-presentationen kan laddas ner på www.naturvardsverket.se/envarmarevarld, där du också hittar boken som ligger till grund för bildspelet.

BOK

Sömnens kemi inget sömnpiller

Kemiprofessorn Ulf Ellervik, känd från Fråga Lund på svt, har kommit ut med en ny bok. Den här gången sätter han tänderna i sömnens mysterier, där de grekiska gudarna spelar en huvudroll. Så lite på köpet får man lära sig mer om grekisk mytologi.

Vinnare i förra numret:

Nya älgkokboken: Malin Bäckström i Göteborg

Beredskapsboken: Camilla Edvinsson

Lektioner i kemi: Annika Norin i Botkyrka

Tillitsprincipen: Christine Karlsson i Lund

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 5 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Växthuseffekten och klimatets förändringar Tredje upplagan

Svenska forskare tar upptäckterna vidare

När det som lade grunden för AI belönas med fysikpriset går kemipriset till en tillämpning av AI. Det handlar om att bygga nya proteiner med hjälp av AI. Har du hört talas om mikro-RNA? Den upptäckten belönades med medicinpriset.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Colourbox

ILLUSTRATIONER: Niklas Elmehed, Johan Jarnestad

NOBELPRISET I FYSIK

AI som lägger grunden för nya tillämpningar

Den maskininlärning som på 1980-talet banade väg för AI belönas med årets Nobelpris i fysik. Pristagarna John Hopfield och Geoffry Hinton har inspirerats av hur hjärnan är uppbyggd.

– Fantastiskt roligt att det här forskningsfältet uppmärksammas med ett Nobelpris. Det är mycket välförtjänt att några av de som har möjliggjort alla de tilllämpningar som finns i dag belönas, säger professor Fredrik Sandin, som forskar om maskininlärning vid Luleå tekniska universitet.

Artificiella neuronnät är uppbyggda av noder i stället för neuroner och har kopplingar som kan liknas vid synapser. Nätverken kan tränas upp och lära sig olika saker. Ett av nätverken kan tränas att spara och återskapa mönster i till exempel bilder.

KÄNNER IGEN MÖNSTER

Den andra metoden för maskininlärning används för att känna igen mönster och skapa nya mönster som liknar dem nätverket har tränats på. – Vår forskning syftar bland annat till att göra AI mer energieffektiv. Vi inspireras av hur naturen har hittat energieffektiva lösningar för att utveckla så kallad neuromorf teknik.

Här är pristagarna:

John J. Hopfield, född 1933, professor vid Princeton University, NJ, USA.

Geoffrey E. Hinton, född 1947, professor vid University of Toronto, Kanada.

INSEKTER SOM FÖREBILD

Det har forskarna gjort sedan 1990-talet och det finns spinnoff-företag som tillämpar den typen av lösningar.

– Vi tittar bland annat på hur neuronnät i insekter som löser komplexa problem med extremt små mängder energi fungerar, och hur vi kan dra nytta av det.

Fredrik Sandin förklarar att den stora energiåtgången är att flytta data i nätverken, där data samlas upp av sensorer som sedan skickas vidare för analys.

– Vi jobbar på att hitta lösningar där avståndet mellan datainsamling via sensorer och bearbetning av data

kortas. Då skulle många nya tekniska lösningar för automation och effektivisering bli möjliga.

TOLKA MÄNNINSKORS TANKAR När det gäller tillämpning av AI verkar det inte finnas några gränser. Forskargruppen i Luleå arbetar med flera spännande projekt.

– Vid sidan av språkmodeller och bildanalys som bland annat används för industriella chatbots, tolkning av historiska dokument och analys av satellitdata utvecklar vi neuromorf sensorteknik för industrin.

I ett projekt ska man med hjälp av sensorer fästa på huvudet kunna tolka vad människor tänker. Ett hjälpmedel för personer med nedsatt förmåga att prata.

Artificiella neuronnät är uppbyggda av noder i stället för neuroner och har kopplingar som liknar synapser.

Fredrik Sandin

NOBELPRISET I KEMI

Biologi + AI bygger nya proteiner

Årets Nobelpris i kemi handlar om att skapa nya proteiner som bland annat kan fungera som vacciner och läkemedel. Genombrottet kom år 2020 då den upptäckten gifte ihop sig med AI.

Proteiner är livsviktiga för oss och beskrivs ofta som livets kemiska verktyg. För drygt 20 år sedan blev det möjligt att bygga nya proteiner. Det som satta fart på utvecklingen var att man med hjälp av AI kunde knäcka koden för proteiners strukturer.

Med AI-modellen AlphaFold2 kan man förutse strukturen för i princip alla 200 miljoner kända proteiner. Proteiner består av aminosyror med olika sekvenser, som avgör hur proteinerna veckar sig tredimensionellt.

FORSKNINGSFÄLT SOM VÄXER

SNABBT

Proteinerna har nyckelroller i kroppen och fungerar som allt från byggstenar i olika vävnader till hormoner, enzymer och antikroppar. En av pristagarna – David Baker och hans forskargrupp – har byggt proteiner som kan fungera som vacciner, läkemedel, nanomaterial och minimala sensorer.

– Ett mycket bra och välförtjänt val inom ett forskningsområde som växer snabbt, säger Arne Elofsson, professor i bioinformatik vid Stockholms uni-

Här är pristagarna:

David Baker, född 1962 I USA, professor vid University of Washington, Seattle, WA, USA. Demis Hassabis, född i London 1976, VD för Google DeepMind, London, Storbritannien.

John M. Jumper, född i USA 1985, senior Research Scientist på Google DeepMind, London, Storbritannien.

versitet, som leder en forskargrupp på runt sju personer.

DET FINNS EN FLASKHALS

Han förklarar att AI-verktyget har snabbat på och gjort processen att bygga proteiner säkrare än tidigare. Det drar han nytta av i sin forskning. Men det saknas inte utmaningar.

– Vi jobbar med att bygga strukturer för antikroppar, antigener och RNA. Det går bra att bygga dem, men flaskhalsen är att identifiera de rätta strukturerna. Ett problem är flexibla proteiner och

RNA som kan anta flera olika strukturer, säger Arne Elofsson.

EFTERTRAKTAD KOMPETENS

Arbetsmarknaden för dem som jobbar i skärningen mellan biologi och datalogi är het.

– Våra doktorander har lätt att få jobb efter disputationen. Vid sidan av läkemedelsindustrin är de eftertraktade inom tech-industrin, där de arbetsgivare som betalar bäst har ett försprång.

Nyttan med den här upptäckten går inte att överdriva. Så här skriver Kungl. Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande:

”AlphaFold2 har sedan genombrottet använts av mer än två miljoner människor. Bland väldigt mycket annat, kan forskare bättre förstå antibiotikaresistens och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast.”

Arne Elofssonn

NOBELPRISET I FYSIOLOGI

MikroRNA banar väg för ny medicin

– Jätteroligt att priset går till ett forskningsfält som kommer att få stor betydelse för att förstå och bota sjukdomar i framtiden, säger Katja Petzold, som leder en grupp forskare i medicinsk biokemi vid Karolinska Institutet, KI.

Priset delas mellan två forskare verksamma i USA. De har gjort upptäckter som är banbrytande, men också lite överraskande.

De flesta är bekanta med mRNA – budbäraren som läser av DNA när proteiner byggs upp i cellerna. MikroRNA är fram till i dag ett mer okänt begrepp.

– Det är korta enkelsträngade RNA-molekyler, som reglerar vilka proteiner som ska bildas genom att binda till vissa mRNA-molekyler för att påverka deras funktion, förklarar Katja Petzold.

Det är mikroRNA som gör att våra och alla andra organismers celler inte ser ut på samma sätt, utan är differentierade som till exempel nerv- och muskelceller. Dessa skillnader uppstår genom att varje cell bara läser av relevanta delar av instruktionsboken.

Mekanismen som upptäcktes 1993 visade en ny form av genreglering, utvecklad under hundratals miljoner år.

Här är pristagarna:

Victor Ambros, född 1953, är sedan 2008 anställd som professor vid the University of Massachusetts Medical School, Worcester, MA där han är Silverman Professor of Natural Sciences.

Gary Ruvkun, född 1952 startade sin forskning vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School 1985, där han är fortsatt verksam som Professor of Genetics.

Vad är nyttan med upptäckten?

– Det handlar om förståelse för att kunna utveckla nya läkemedel mot bland annat cancer. Men tillämpningen kan bli bredare än så. Kom ihåg att detta är ett ungt forskningsfält, säger Katja Petzold. Man vet i dag att obalans i nivåerna av mikroRNA kan bidra till

cancer och mutationer, som bland annat orsakar hörselnedsättning och skelettsjukdom hos människa.

Människans arvsmassa innehåller fler än tusen gener som kodar för olika mikroRNA.

”Den överraskande upptäckten avslöjade en ny dimension av genreglering som visat sig ha en fundamental betydelse av organismers utveckling och funktion”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

Katja Petzold beskriver ett dynamiskt samspel, som kan skapa helt nya strukturer.

– MikroRNA är rörliga och kan anpassa sig till olika miljöer för att hitta rätt budbärar-RNA, förklarar hon.

Katja Petzold leder en tvärvetenskaplig studie för att undersöka hur mikroRNA styr utvecklingen av hjärnceller.

Katja Petzold

Ny kemisk bindning banar väg för nya egenskaper

Forskare från Hokkaido University, Japan, har nu hittat en ny typ av bindning i kol-kol komplex som endast använder en elektron. Bindningen kallas för “Collective bond” och är en speciell typ av kovalent bindning. Linus Pauling presenterade den här bindningen redan 1931, men den har aldrig tidigare setts i kol-kol komplex.

Forskarna skapade bindningen genom att först skapa ett komplex med en vanlig kovalent bindning med två elektroner, vars struktur gjorde det mer energikrävande att ta bort andra elektroner från molekylen än just en elektron från bindningen. De tog sedan bort elektroner genom en oxidationsreaktion. Denna upptäckt banar väg för att skapa nya kemiska geometrier med nya egenskaper.

Alicia Svensson

Teori

om grafer

motbevisad efter 40 år

Rita en graf i planet. Rita sedan en kopia, eller ett nytt lager, och anslut lagren som i figuren. Kommer då noder i samma lager oftare vara anslutna än noder i olika lager när slumpartade kanter tas bort?

Det här är en förenkling av ett matematiskt problem som, trots aktiv forskning, förblivit olöst sedan 80-talet. Liknande påståenden med andra sorters slumpade procedurer har visat sig vara sanna, men att lösa just detta problem är otroligt svårt. I oktober i år fick vi svaret på varför: Påståendet är falskt. Tre matematiker har hittat ett motexempel, i en graf med över 7000 noder. Trots att problemet kanske verkar arbiträrt är resultatet ointuitivt enligt många, och framhäver nya frågor om slumpade procedurer. Dessa frågor kan bana väg för fler lika ointuitiva upptäckter om grafer.

Text och grafik: Kasper Johansson

Proteiner tar spårvagnen till rätt plats

Proteiner är centrala för närapå alla cellens funktioner, men kan bara fungera när de är på rätt plats. Felplacerade proteiner kan leda till både cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Till exempel så orsakas förlamningssjukdomen ALS av ett protein som skickas bort från cellkärnan och bildar giftiga klumpar i cytoplasman. Forskare på Stanford University har nu utvecklat en metod för att flytta felplacerade proteiner med Target Relocalization Activation Molecules, TRAM, som de bygger. Den ena delen av en TRAM binder till det felplacerade proteinet och den andra till naturliga bärarproteiner som rör sig i cellen. På så sätt kan proteinerna åka snålskjuts tillbaka till sin rätta plats. Det är en metod med stor potential och många möjliga medicinska tilllämpningar.

Augusta Wiltermuth Rampe

Ormstjärnans guldgener kan

komma till nytta

Ormstjärnor är en klass av tagghudingar som lever på havsbottnar i alla världshav. Det finns över 2 600 kända arter i världen, varav 15-20 går att hitta i svenska vatten. Ormstjärnorna har en väldigt god förmåga att regenerera – återbilda – förlorade kroppsdelar.

Nu har forskare identifierat regenerationsgenerna hos ormstjärnan Amphiura filiformis och funnit att dessa gener är

uråldriga och gemensamma för alla djurarter som kan regenerera, även ryggradsdjur. Detta gör Amphiura filiformis intressant för att studera relationen mellan ryggradslösa djur och ryggradsdjur. Generna kan också ha betydelse för medicinsk forskning, då Amphiura filiformis verkar kunna föryngra sig själv utan att tappa kontrollen över sin celldelning och bilda tumörer.

Isak Kleist

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Har kemikalier skadat mina tomatplantor?

Min tomatodling har fått skador på bladen med sämre skörd som följd. Någon påstod att pyralider kan ligga bakom. Hur gör jag för att slippa få in det ogräsmedlet i odlingen?

Det kan vara pyralider. Det har visat sig att det tyvärr varit ganska vanligt på senare år att det funnits rester av pyralider i odlingssubstrat och i näringsprodukter som används för odling. Pyralider är de verksamma ämnena i flera ogräsmedel som används inom konventionellt lantbruk. I Sverige är de tillåtna för användning mot tvåhjärtbladiga ogräs i bland annat raps, spannmål, vall och sockerbetor.

När sedan djuren äter de grödorna sker ingen eller mycket liten nedbrytning av pyralider i djurens mag- och tarmsystem. Det gör att stallgödsel kan innehålla så pass höga nivåer av pyralider att de har påverkat grödan.

Växter som odlas i odlingssubstrat i kruka eller i växthus och tunnlar är särskilt utsatta för pyralidrester på grund av de relativt höga nivåerna av organiskt material som tillsätts i odlingen

och den lägre bevattningsmängden. Detta tillsammans leder till att det inte blir någon utspädning av pyralider på samma sätt som det blir i odling i fält där det finns en stor jordvolym och där regn bidrar till viss urlakning.

I dag har ett flertal svenska producenter och återförsäljare av jord och gödningsmedel, baserade på stallgödsel och andra restprodukter information på sina hemsidor om pyralider.

Anna Karin Rosberg, universitetslektor i hortikultur vid SLU Alnarp

Vad är poängen med ett kantigt pingisracket?

Vad gör att en spelare väljer ett rack före ett annat? Varför knackar de och lyssnar på stommen? Det var frågeställningarna Stiga gav KTH. Genom mätningar på vibrationsresponsen, vad du känner i handtaget och pekfingret när du träffar bollen, samt den akustiska återkopplingen, vad du hör, kunde vi sätta siffror på subjektiva egenskaper som fart, kontroll och ”sweetspot”. Nu började sökandet efter en form som stod ut i konkurrensen både gällande design och egenskaper.

Den nya formen har ett antal för delar. Man omfördelar mas san, vilket ger mer träffy ta och större ”sweets pot” där en bra spela re faktiskt träffar bol len (förskjuts uppåt på racket). De raka kan terna gör dessutom att man kommer närmare bordet. Sen visar testerna att man får ett rack som är ovanligt snabbt, men med bibe hållen kontroll. Vilket också är återkopplingen från spelarna.

Detta har inte gjorts förut och möjliggörs av den nya formen. Slutligen är det viktigt att designen står ut och är tilltalande. Truls uttryckligen gillar att ha något innovativt i handen som matchar hans spelstil. Tillbaka till grundfrågan, man måste gilla och passa materialet man använder.

Forskare, teknisk akustik, KTH

>>: Så blir du ett proffs på att prompta

Att skapa tydliga och effektiva instruktioner för AI, så kallade "prompter," har snabbt blivit en värdefull färdighet. Här får du tips och metoder för att lyckas – oavsett om du är nybörjare eller vill finslipa dina prompter.

Ge kontext – men håll det kortfattat

Ju mer kontext AI-modellen har, desto bättre kan den tolka din förfrågan - men var kortfattad. Det kan handla om specifik information som AI ska ta hänsyn till, eller en viss situation. Kontext hjälper AI att bredda perspektivet.

Bestäm vilken roll AI ska ha

Att klargöra vilken roll AI ska ha är bra för att forma en effektiv prompt. Vill du att AI ska agera som en journalist eller en expert? Genom att definiera rollen hjälper du AI att rikta sin ton och struktur mot det du efterfrågar.

Tydliggör vad uppgiften är

En uppgift kan vara allt från att skriva en artikel till att analysera data eller skapa en lista. Om du exempelvis vill ha en beskrivning av skogsbruksmässiga metoder kan du ange "Skriv en kort sammanfattning av de olika typerna av skogsbruk och deras miljöpåverkan." Genom att tydligt specificera formatet undviker du svar som spretar. Det kan handla om att göra en lista, artikel, brev eller rapport.

Övning ger färdighet

Att bli bra på att prompta kräver tid och övning. Genom att experimentera och justera dina prompter lär du dig hur AI-modellen fungerar bäst och kan hitta det optimala sättet att formulera dig på. Testa olika strategier och var inte rädd för att finslipa detaljerna – det är nyckeln till framgång i promptning.

Grunden till denna artikel är framtagen av Chat GPT och är sedan redaktionellt bearbetad av Johanna Rösth

A B C

Utveckla och förbättra resultatet

Är du inte nöjd med svaret kan du be AI om flera förslag. En prompt som "Ge mig tre olika inledningar på en artikel om hållbar stadsplanering" gör att du själv kan välja upplägg på texten. Du kan även ställa klargörande frågor i chattråden.

Bestäm språklig ton

Den språkliga tonen är viktig för att ge texten rätt känsla. En ton kan vara formell, informell, professionell, pedagogisk eller entusiasmerande. Tonen påverkar AIs ordval och stil, vilket gör resultatet mer anpassad till läsarna. Ta gärna med ett exempel på det du efterfrågar. Om du vill ha en text med ett specifikt tonläge kan du inleda med några meningar från ett exempel och sedan låta AI fortsätta i samma stil

Anpassa efter målgruppen

Anpassa tonen och språket till målgruppen: till exempel barn, akademiker, företagsledare eller allmänheten. Vill du nå unga kan du skriva "Förklara klimatförändringar och skogsbrukets påverkan på ett enkelt sätt för högstadieelever."

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

DENNA TEXT ÄR AI-GENERERAD OCH BEARBETAD AV Johanna Rösth

”Det egna drivet väger tungt när laget växer”

Här är Fredriks karriär

1991

Tar en kandidatexamen i kemi vid Umeå universitet och flyttar senare ner till Lund för doktorandstudier. Med doktorshatten på huvudet fem år senare står han inför vägvalet att anta jobberbjudandet på Astra Draco eller flytta norrut igen och forska på Umeå universitet.

1997

Valet faller på forskning inom akademin, där han har en tjänst som forskarassistent innan han får finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att vara postdoc i S:t Louis, Missouri USA.

1999

Tillbaka i Umeå antar han utmaningen att leda en forskargrupp, som startar i blygsam skala. I dag har gruppen vuxit till runt tio personer med studenter, doktorander, postdocs och forskare.

Att leda forskare inom akademin har sina utmaningar.

För Fredrik Almqvist är det

viktigt

att medarbetarna har drivet

och

passar in

i laget när nya

antibiotika och läkemedel mot alzheimer och andra degenerativa sjukdomar ska tas fram.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Henrik Olofsson

Som forskningsledare hämtar Fredrik Almqvist inspiration från idrotten. Han har varit ungdomsledare för sina barns fotbollslag och ser likheter.

– Det är klockrent för hur ledarskap ska vara. Alla är lika viktiga och det handlar om att stötta och uppmuntra varandra för att skapa en bra atmosfär, liksom att se individer och helheten, säger han på sitt självklara sätt.

Jämförelsen med elitidrott stannar inte där.

– Även forskare är dedikerade och har en passion för det de gör. Konkurrensen mellan olika forskargrupper i hela världen är hård, där det gäller att ligga i fronten. Min filosofi är att ge förtroende och frihet, och inspirera snarare än att kontrollera.

Ibland får man också dämpa ivern hos vissa som jobbar för mycket.

HOPPET LEVER

För Fredrik är det viktigt att nya spelare passar in i laget, vilket speglar sig i rekryteringen, där det egna drivet väger tungt. Och det behövs när nya antibiotika och läkemedel mot degenerativa sjukdomar som alzheimer ska tas fram.

När kommer nya antibiotika?

– Jättesvårt att säga, men inom akademin ser vi positiva tecken inom grundforskningen. En flaskhals är att de stora läkemedelsbolagen inte prioriterar att ta fram nya antibiotika, då lönsamheten är osäker. De stora volymerna och pengarna finns

2013

Får sitt första pris genom Göran Gustaffsonpriset i kemi. Och fler ska det bli: Norblad Ekstrand medaljen 2016 och Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i Organisk kemi 2021.

2024

Blir föreståndare för UCMR, centrumet för mikrobiell forskning, där man brett studerar mikrobiella infektioner orsakade av bakterier, virus, svampar och parasiter. Ett mål är att kunna erbjuda möjligheter till karriärtjänster, som det pågående postdoc-programmet.

främst i medel mot fetma, hjärt- och kärl och cancer.

Men det finns hopp. I Fredriks egna bolag utvecklar man ett antibiotikum som har ett nytt verkningssätt, men som ännu inte har testats i klinik. Spännande också med ett nytt antibiotikum mot urinvägsinfektion, som ett mindre bolag i USA har tagit till fas2 i den kliniska prövningen.

ÖKA BASANSLAGEN

Under hela sin forskningskarriär har det rullat på bra för Fredrik. Han har lyckats få finansiering och gruppen har vuxit till i dag runt tio personer.

Fredrik Almqvist

Aktuell: Forskningsledare och professor i organisk kemi på Umeå universitet.

Bördig: Har sina rötter i Skellefteå.

Familj: Bor i Umeå med fru och den yngsta av tre barn.

Bästa boktipset: De första böckerna av Henning Mankell om Kommissarie Wallander.

Kopplar av med: Hänger med familjen i stugan vid havet. Mycket engagemang runt yngsta sonens fotboll. Tittar mycket på sport. Jagar och fiskar. Reser.

”Ambitionen

är att tillsammans skapa banbrytande forskning”

Så funkar det:

Vid typ 2 diabetes har man förhöjda blodglukosvärden, vilket orsakas av insulinresistens. Detta innebär att hormonet insulin inte kan få kroppens celler att ta upp glukos från blodet efter en måltid. Det nya läkemedlet som Atrogi utvecklar mot typ 2 diabetes hjälper musklerna att ta upp glukos från blodet, och på så sätt sänka blodglukosnivån.

Forskning har också visat att läkemedelskandidaten kan ha positiva effekter på flera organ och aktiverar beta2-adrenerga receptorn på ett nytt sätt som gör det möjligt för musklerna att ta upp glukos.

Souvik Sarkar, Fredrik Almqvist, Pardeep Singh och Victor Hellgren.

Dessa är doktorander, postdocs och forskare. Men han är inte helt nöjd med det finansieringssystem som finns i dag.

– Jag skulle vilja se ett system där universiteten får större basanslag så att de kan stå för basen i finansieringen, som sedan kryddas med externa anslag. I dag är det tvärtom, vilket gör att politiker och finansiärer styr och påverkar forskningen i för stor utsträckning.

Det menar han gör att forskningen blir snävare och mer kortsiktig. Med mindre medel till grundforskning minskar chansen att på sikt nå de stora genombrotten.

– Större basanslag skulle öka tryggheten för forskarna. Kom ihåg att vår roll även är att undervisa och inspirera studenter om den senaste forskningen.

LEDER STORT NÄTVERK

Fredrik leder inte bara sitt eget labb. Han är sedan ett halvår tillbaka föreståndare för Umeå centrum för mikrobiell forskning, UCMR. Här samlas 70 forskningsledare med olika kompetenser.

– Ambitionen är att tillsammans skapa nydanande forskning. Till exempel har vi ett stort postdoc-program. Att leda det nätverket tillsammans med Marta Bally är både hedrande och spännande.

Och man har lyckats rätt bra genom åren. Det var här som den banbrytande upptäckten CRISPR-Cas9 såg dagens ljus genom Emanuelle Charpentier, som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020.

Så jobbar de med att ta fram nya antibiotika

Forskningen sker i samarbete med andra forskargrupper, där Fredriks gäng står för design och syntes av de nya molekylerna. Ett alternativ till att göra nya molekyler på labb är att leta efter molekyler i naturen som man testar för biologisk aktivitet. I ett tidigare projekt jagade de biologiskt aktiva substanser från norska havet med potential att kunna fungera som ny antibiotika och bekämpa bakterier som orsakar sjukdom.

Nyckeln är att hitta molekyler som skiljer sig från de antibiotika vi har idag och har ett nytt verkningssätt. Detta gäller både naturprodukter och nya designade molekyler tillverkade i laboratoriet.

Med nya mekanismer minskar risken för snabb resistens och kombinerar man antibiotika med olika mekanismer blir det ännu svårare för bakterien att bli resistent.

Läkemedelskemi har sina utmaningar. Som ett exempel så är vår kropp konstruerad så att främmande substanser metaboliseras för att kunna lämna kroppen via urin eller bajs.

Genom att ta reda på var denna metabolisering sker på molekylen kan den blockeras med olika nya substituenter. Nackdelen är att de blir svårare att bryta ner i naturen.

Fredrik vill se ett system där universiteten får större basanslag, som kryddas med externa anslag.

Nyckeln är att hitta molekyler som skiljer sig från de antibiotika som finns idag och har ett nytt verkningssätt.

CHEFSFRÅGAN

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag tillbaka mina medarbetare till kontoret?

Personalen hotar med att säga upp sig om de inte får jobba hemma. Hur ska jag göra för att få dem tillbaka till arbetsplatsen?

Att kunna erbjuda flexibilitet, var och när man ska arbeta har blivit en självklarhet efter pandemin. Men det är ingen rättighet att få jobba på distans. Här finns en föreställning om att arbetet är till för medarbetaren och inte för verksamheten.

Fundera på hur ni ska organisera er på bästa sätt för att nå det resultat ni vill uppnå. Det kan innebära att alla inte behöver följa samma regler. Den som till exempel ägnar sig åt bokföring eller har uppgifter som inte förutsätter så mycket interaktivitet med andra inte behöver vara på plats lika ofta.

Att ha regler som säger att alla ska vara på jobbet tre dagar i veckan är en enkel lösning som kan vara lockande. Öppna hell-

”Det är i möten de kreativa idéerna föds. Det spontana snacket över en fika ska inte underskattas.”

re upp för mer flexibla lösningar. Det behöver inte vara hela dagar och det måste finnas en anledning till att vara på arbetsplatsen.

För de allra flesta finns det anledningar. Det är i mötet som de kreativa idéerna föds. Det spontana snacket över en lunch eller fika ger nya infallsvinklar och saker kan lösas direkt. Det sociala utbytet ska inte heller underskattas. Om alla sitter hemma blir de isolerade öar, lite som egna företagare. Att få kommentarer som

”roligt att träffas, vi har saknat dig”, ger energi.

Här gäller det att du som chef föregår med gott exempel och är på plats. Annars blir det svårt att kräva det från sina medarbetare. Till viss del går det att leda och coacha sina medarbetare på distans, men resultatet blir ofta sämre. Digitala möten blir sällan mer än en avrapportering.

Ett sätt att komma framåt är att ha workshops där chefer och medarbetare tillsammans hittar lösningar. Tänk inte rättvisa här, utan se till verksamhetens behov. Att erbjuda frukost, AW och andra trevligheter kan också vara ett sätt att få in sina medarbetare till kontoret.

Anders Sandvik, chefsrådgivare Verto AB

Bygg en kultur där man får misslyckas

Lyft misstagen i stället för att mörka dem om du vill ha en kreativ och lärande organisation. Här lär du dig strategierna för att vända en motgång till en framgång.

Att resa sig efter en motgång kan vara lättare sagt än gjort. Men när man gör det blir resultatet ofta så mycket bättre.

– Att misslyckas eller bli avvisad innebär inte slutet och är inte ett betyg på vår förmåga. Se det som en chans till lärande, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är aktuell med boken ”Mod att möta motgångar –som ledare, medarbetare och team”.

Hennes poäng är att våga prata om sina misstag. Det handlar om att visa sårbarhet och att vara mänsklig.

– Vi vill gärna visa upp bilden av oss själva som smarta och kunniga. Här gäller det som ledare at skapa psykologisk trygghet så att alla vågar berätta om motgångar.

LÄRA OCH UTVECKLAS

Loa pratar om ett dynamiskt mindset, där man i stället för att fastna i misslyckandet ser det som en gåva för att lära och utvecklas.

Men att få ett nej kan ju vara rätt påfrestande för självbilden om den egna förmågan, särskilt om det upprepas. Hur ska man göra för att komma ifrån den rädslan?

– Träna på det och du kommer

uppleva att det inte är så farligt. I det ligger att skilja handling från identitet och förstå att man inte är misslyckad för att man till exempel inte fick jobbet. Om man inte gör något finns risken att man undviker saker man vill göra av risken för att få ett nej.

Ännu ett tips är att som ledare se hela människan, och inte bara hjärnandå vi är känslostyrda.

– Lyssna in vad som händer om en medarbetare upplever misslyckande. Den känslan som uppstår då leder till ett beteende som påver-

Öppna upp och skapa psykologisk trygghet så att medarbetarna vågar berätta om motgångar.”

kar både en själv och andra. Genom att prata om känslan kan ett tänkbart dåligt beteende undvikas.

DET MODIGA SAMTALET

För att våga kliva in i sårbarheten krävs det mod, enligt Loa.

– Därför låter man ofta bli, i stället för att ta de svåra – modiga –samtalen. Det kan handla om att en medarbetare är ohygienisk utan att vara medveten om det.

Som chef gäller det också att vara det goda exemplet och våga säga ”jag vet inte” eller be om hjälp.

– Berätta om saker som du har kämpat med utan att lyckas. Som chef visar du vägen för andra. När det finns trygghet vågar folk ställa frågor och dela med sig av erfarenheter som hela gruppen har nytta av.

Loa vill ta detta ett steg till och ta med lärande som en del av målsättningen vid sidan av resultat.

– Kom ihåg att det inte finns någon innovation utan misslyckande. För att vara kreativ och komma på de nyskapande idéerna måste man få misslyckas, säger Loa som med sin bok vill bidra till ett förändrat arbetsliv där man pratar om detta.

Loa Lava Brynjulfsdottir

Snällast vinner

Myten om den barska och stränga chefen lever än i dag. Att uppfattas kompetent och handlingskraftig kräver hårda nypor, är vanliga uppfattningar. Men inget kan vara mer fel, enligt Bob Hansson som har skrivit boken ”Snällast vinner”.

– Men snällhet ska inte förväxlas med mesighet. Det handlar om att vara ödmjuk, lyssna in och vara schyssta mot varandra. Det gäller också kollegor emellan. De team som har det förhållningssättet presterar bäst.

Bob Hansson förklarar att många chefer går på den barskare linjen men i längden är det mer hållbart och det går även bättre för en organisation där snällhet premieras. Det handlar bland annat om psykologisk trygghet som gör att individer blir kreativa och vågar ta risker.

Hur hantera energitjuven?

På alla arbetsplatser finns det energitjuvar, som liksom suger musten ur en. För att inte dras med i det negativa snacket finns några konkreta tips, som beteendevetaren och föreläsaren Lena Skogholm delar med sig av i Naturvetarpodden. Hon påminner om att hjärnan är lika formbar som musklerna i vår kropp. Man kan alltså träna upp de delar i hjärnan som framkallar positiva känslor och beteenden, som dessutom smittar av sig på andra. Men hur gör man

om kollegan kommer till en och klagar på allt och alla?

– Vänd på perspektivet och försök hitta något positivt. Berätta hur du upplever situationen utan att döma. Du kan också bemöta personen med att ”just i dag passar det inte att prata”.

Lena Skogholms råd är att ha fokus på lösningar och ställa frågor om hur saker kan bli bättre. Om problemen kvarstår kan man prata med sin chef som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.

Fråga lagom mycket

Att ställa för många frågor som chef kan ge intryck av osäkerhet och ineffektivitet.

Men det får inte heller gå för långt åt andra håller. Det kan ge signaler om ointresse och brist på flexibilitet. Som så ofta handlar det om balans. Utmaningen är att vara nyfiken på ett sätt som stärker din expertis, enligt Harvard business review.

Här är några tips:

1. Formulera frågor som speglar din kunskap och förståelse.

2. Förklara varför du ställer frågor under möten och diskussioner.

3. Använd den insamlade kunskapen direkt i arbetet. Visa hur ditt lärande förbättrar dina beslut.

4. Sätt en tydlig tidplan för när beslut ska fattas och förklara ditt resonemang så att alla ser hur lärande leder till handling.

Här är några tips som gör att du klarar vintermörkret bättre. Vi behöver dagsljus för att hålla humöret uppe, slippa sitta och gäspa på viktiga möten, prestera och må bra.

1. Ta vara på morgonljuset. Det har störst betydelse för vår hälsa och ger en bättre dygnsrytm. Promenera eller cykla till jobbet, som ju också ger kondition och klimatnytta.

2. En promenad på lunchen ger bästa ljusduschen. Det

naturliga ljuset är så mycket starkare än det från lampor, hur många lux de än har. Men i brist på annat så kan konstgjord belysning funka.

3. Ha gå-möten ute och ta in ljuset, helst i en park eller skogen. Gå-möten kan

också göra det lättare att få i gång samtalet.

4. Sitt nära ett fönster. På köpet får du uppleva vädrets och årstidernas skiftningar, vilket också är positivt för hälsan.

GÄSTKRÖNIKAN

Forskning ger oss hopp om en bättre framtid

Nyss hemkommen från att ha firat murens fall i Berlin, tillsammans med hundratals forskare från hela världen, är jag full av intryck. Det övergripande är förstås att demokrati inte kan tas för given. Både historia och nutid visar att det är något vi kontinuerligt behöver värna och arbeta för.

Det uttrycktes oro för att debatten runt forskning har ändrats eftersom populistiska partier världen över inte uppskattar forskning. Att alternativa fakta används för att vinna politiska poäng och makt. Att de verkliga utmaningar som politikerna behöver jobba med riskerar att bli nedprioriterade. En fd minister som var på plats konstaterade att ”We need to defend science and work hard to make politicians take science seriously for the future.”

Forskning är inte bara viktigt för att förstå de globala utmaningarna. Det är också nyckeln till att kunna bemöta dem. Frankrikes forskningsminister formulerade det väl: ”By investing in research we are preparing for the future”. Han menade också att vi behöver samarbeta mer i Europa för att värna hög forskningskvalitet och konkurrenskraft.

Ett tydligt exempel på det är kvant. Forska!Sverige hade nyligen nöjet att samla ledande forskare från Sverige, Danmark och Finland som berättade om kvant inom life science. Kvantfysiken ökar förståelsen av biomedicinska system och kvantteknologiska metoder är på väg in i den kliniska medicinen. Utvecklingen går snabbt och förväntas bidra till effektivare diagnostik och behandling. Det blev en aha-upplevelse för många av deltagarna.

Anna Nilsson Vindefjärd Grundare och Generalsekreterare Forska!Sverige

På seminariet samtalade vi om hur Norden bli en ”hotspot för quantum life science” och det blev tydligt att olika länder sitter på olika styrkor och att vi verkligen behöver samarbeta för att komplettera och dra nytta av detta. Ett givet första steg är just de nordiska länderna. Sedan några år tillbaka finns det nordiska roundtables för kvant i life science på forskarnivå. Nu är det dags att koppla in fler aktörer i samarbetet. Om detta, samhällsvinster och nyckelfrågor skriver vi i ett faktablad om kvantteknologi i life science som vi hoppas ska öka både intresse och kunskap i frågan.

När jag är tillsammans med andra forskare och får lyssna till deras genombrott blir följande fras självklar: Science is what brings us hope. Var öppet stolta över vad ni gör och berätta om det!

En blandning av sött och salt

Den låga salthalten med bräckt vatten och få arter gör Östersjön unikt. Vid sidan av övergödning och ansamling av miljögifter är ökade fiskekvoter ett hot mot vårt älskade innanhav.

90

miljoner människor

Östersjön har en spännande historia och har under 12 000 år gått från att vara en smältvattensjö och Atlantvik till att vara ett innanhav med bräckt vatten.

Trycket från de runt 90 miljoner människor som bor runt

Östersjön är hårt. Industrier, jordbruk, skogsbruk, transporter och hushåll släpper ut föroreningar som skadar djurlivet. Rådet är att inte äta fet fisk då den innehåller miljögifter.

Fiske för alla?

Fisket har haft stor betydelse under årtusenden. Sportfiske och småskaligt familjefiske måste samsas med det industriella fisket, som dammsuger haven på fisk.

”Fiskebestånden i Östersjön är på dramatiskt låga nivåer. Det kan innebära en dödsstöt för unika bestånd, och har även stora konsekvenser för andra arter, kustfisket och för den känsliga havsmiljö som Östersjön är.”

Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall

Populärt och älskat hav

En skärgårdstur på Östersjön eller att övernatta i den yttre skärgården är drömmen för många. Längs hela kusten finns spännande turistmål, som vid höga kusten med dess traditioner av strömmingsfiske och delikat fiskrätter.

Fördubblade fiskekvoter

EU:s ministerråd är klara med förhandlingarna om hur Östersjöns fiskekvoter ska se ut under 2025. Det beslut som fått störst uppmärksamhet är att kvoterna för sillfisket i centrala Östersjön höjs från drygt 40 000 ton till nästan 84 000 ton.

Få men unika arter

Sillgrissla, tumlare, havsörn, säl, ål och torsk är några av de få arter som har sin hemvist i Östersjön. Glädjande att havsörnen numera är en ganska vanlig art runt delar av Östersjön efter att den har varit hotad.

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Med fysisk aktivitet, sömn, kost och sociala aktivitet kan risken för att insjukna i alzheimer minska. Andra former av demens är svårare att förebygga, enligt hjärnforskaren Hedvig Söderlund.

De som har ett intellektuellt krävande jobb har ett extra skydd mot att utveckla demens.

– Hjärnan blir mer kompakt och antalet synapser mellan hjärncellerna är fler. Det gör att symptomen med sämre minne och andra nedsatta kognitiva funktioner fördröjs, säger Hedvig Söderlund, hjärnforskare vid Luleå tekniska universitet.

Den vanligaste formen av ärftlig demens – alzheimers sjukdom – går till viss del att förebygga. Det handlar bland annat om fysisk aktivitet som ökar blodflödet i hjärnan, liksom kosten där fet fisk, olivolja, bär och grönsaker lyfts fram.

– Sömnen har en avgörande effekt då hjärnan tvättas ren från skadliga proteiner och andra restprodukter, säger Hedvig Söderlund.

DEMENS MER ÄN ALZHEIMER

Att möta andra människor i sociala sammanhang skyddar också.

– Hjärnan vill bli stimulerad, vilket den blir under ett samtal där man både ska lyssna, bearbeta information och förbereda vad man ska säga. Kan slag mot huvudet ge demens?

– Vi har sett att boxare som tar emot

upprepade slag mot huvudet kan få hjärnskador som liknar demens. Demens är inte bara alzheimer, även om den dominerar och utgör 60 procent av alla sjukdomsfall. I var fjärde fall handlar det om så kallad vaskulär demens.

– Till skillnad från demens som kommer smygande är den här formen av mer plötslig karaktär. Vaskulär demens är kopplad till stroke, hjärnblödning och andra sjukdomar som har med blodkärlen att göra.

Lewykroppsdemens är en ovanlig demenssjukdom, med symptom som påminner om Parkinson, där skadliga proteiner ansamlas i nervcellerna.

HOPP OM BÄTTRE LÄKEMEDEL

Demens som uppträder redan i 5060 årsåldern kan vara frontallobsdemens och kommer smygande.

– Det var den sjukdomen som skådespelaren Bruce Willis drabbades av. Både språk och beteende påverkas, där hämningarna försvinner. De personerna blir gränslösa och kan också bli aggressiva. Kan vi se fram emot nya läkemedel?

– Det svenska företaget Bioarctic har utvecklat ett läkemedel som lindrar symptomen utan att bromsa sjukdomen. Effekten sitter i några månader upp till ett år. Det är bland annat godkänt i USA, men inte i Sverige.

Hedvig Söderlund har gott hopp om att det tids nog kommer läkemedel som gör större skillnad för dem som drabbas av alzheimer.

Lyssna på Hedvig i Naturvetarpodden

Hedvig Söderlund

60 miljoner till 3D-printade minihjärnor

Med hjälp av små 3D-hjärnor hoppas forskare kunna ta fram nya sätt att förstå och behandla hjärnsjukdomar. Nu har de fått ett stöd på 60 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning.

– Jag är glad att Sverige kan vara med och driva spetsforskning, säger Sven Nelander, Professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Det som kallas CNSx3-projektet ska skapa modeller som kan ge en djupare förståelse av hjärnsjukdomar. Detta genom att kombinera tre avancerade tekniker, organoidkulturer i vätskekretsar, patientspecifika biobanker och avancerad beräkningsmetodik.

– Det här gör att vi kan testa läkemedel snabbare. Går det som planerat kan vi ha resultat efter två veckor istället för tidigare åtta månader, säger Sven Nelander.

HÄRMAR MÄNSKLIGA ORGAN

Med 3D-modeller som efterliknar mänskliga organ och vävnader, även kallade organoider, får forskarna en realistisk inblick i sjukdomsprocesserna i hjärnan. Dessa modeller, tillsammans med maskininlärning, kommer att användas för att identifiera och utveckla nya behandlingsmetoder, samt för att anpassa vården efter individuella behov.

– Vi använder en plastplatta stort som ett vykort för att kunna samla

Gratulerar till: 60 miljoner kronor

Stödet tilldelas: Sven Nelander och projektet CNSx3: Transformativa modeller för hjärnsjukdomar vid Uppsala universitet i samarbete med, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Stödet tilldelas av: Stiftelsen för strategisk forskning.

Cellbollen är en hjärn-organoid med astrocyter (vita) och blodkärl (lila).

FOTO: PEETRA MAGNUSSON

en population av minihjärnor. De är uppkopplade via ett mikroskopiskt rörsystem där de får näring och utsätts för behandlingar, säger Sven Nelander.

HOPP OM NYA BEHANDLINGAR

Projektet inriktas särskilt på två områden där effektiva modeller tidigare saknats: hjärncancer och kärlmissbildningar i hjärnan. För hjärncancer, som drabbar både barn och vuxna med allvarlig prognos och få behandlingsalternativ, finns hopp om nya insikter. Kärlmissbildningar, som kan leda till livshotande hjärnblödningar, saknar idag förebyggande behandlingar, något som forkningscentret CNSx3 hoppas kunna förändra. Win win med djurfri forskning – Det här minskar också behovet av att använda djur i forskning. Modeller av mänskliga organ och vävnader är ett bättre alternativ än djurförsök då det ger en mer realistisk bild av hur mänskliga celler och organ reagerar på olika behandlingar.

ELLINOR LÖWENBORG

Sven Neland

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Nu lägger vi i en högre växel mot det hållbara arbetslivet

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

Naturvetarna har haft kongress där ombuden beslutat om inriktning och rambudget för de kommande tre åren. Ett nytt samhällspolitiskt program spikades och nya stadgar antogs. Vi som valdes in i styrelsen tackar för förtroendet och ser fram emot att arbeta för att främja en naturvetenskaplig syn på utbildning och utveckling av samhället. I det ligger att värna och utveckla naturvetares villkor i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vi ska erbjuda förtroendevalda och medlemmar bästa service och coachning. Den är baserad på vår expertiskunskap om naturvetares kompetens, karriär, villkor och branscher. Lika viktigt är att fånga och kanalisera medlemmarnas engagemang och expertis i professionella och fackliga frågor. Jag är övertygad om att detta kommer göra oss

”Vi ska arbeta mot en hållbar samhällsutveckling, arbetsmarknad och arbetsliv. Och det förutsätter innovation och fler naturvetare.”

relevanta för fler naturvetare så att vi kan växa, vilket behövs för att nå framgång i både förhandlingar och i vårt påverkansarbete.

Tyvärr har arbetslösheten för våra medlemmar ökat under året vilket gör en våra mest uppskattade medlemsförmåner – inkomstförsäkringen – ännu viktigare. Ju fler som utnyttjar försäkringen, desto mer ökar kostnaden för förbundet och detta har lett till att Naturvetarna, liksom flera andra fackförbund med liknande försäkringar, nu tvingas höja medlems-

avgiften. Det är den första höjningen på sex år och vi höjer från 250 kr till 265 kr per månad. Förstärkningen av budgeten gör att vi inte behöver dra ner på verksamheten eller försämra villkoren i försäkringen.

Det samhällspolitiska programmet syftar till att Naturvetarna, som det hållbara förbundet, ska arbeta mot en hållbar samhällsutveckling, en hållbar arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Vi använder hållbarhet i vid bemärkelse och menar hushållning med resurser, både mänskliga och från naturen. Men långsiktig hållbarhet kräver innovation. Arbetsmarknadsminister Mats Persson talade för Innovationslandet Sverige på vår kongress. Men för att vi ska kunna skapa det behövs fler naturvetare och fler med djupare kunskap inom matematik och naturvetenskap. Alla behöver bli ”naturvetare”!

AVTAL 2025:

Naturvetarna vill att goda prestationer belönas

Naturvetarna är på väg att spika sina yrkanden inför avtalsrörelsen 2025. Som så ofta står lönerna i fokus, men det handlar också om kompetensutveckling, arbetstidsförkortning och jämställdhet.

Låg inflation och kompetensbrist i många branscher ger förutsättningar för reallöneökningar nästa år.

– Det som varje medarbetare tillför verksamheten och bidrar till bättre resultat ska belönas. I det ligger att värdera nyckelkompetens som naturvetare ofta har, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

LÖNESAMTAL MED NÄRMSTA CHEF

Ännu en grundbult i Naturvetarna syn på löner är att de ska sättas lokalt så nära medarbetarna som möjligt.

– I lönesamtalet med närmsta chef ska man ha möjlighet att kunna påverka sin lön. En förutsättning för det är att chefen har mandat att sätta lön. Avtalsrörelsen handlar om mer än löner. En hjärtefråga för Naturvetarna är kompetensutveckling.

– Det kan handla om allt från AI och andra verktyg till ledarskap och kommunikation. Vi menar att det i avtalen ska öronmärkas tid för kompetensutveckling.

I frågan om det hållbara arbetslivet vill Naturvetarna se över modellen för avlöst övertidsersättning.

– Vi ser att många inte blir tillräckligt kompenserade för den övertid de jobbar. Här måste man också hitta en balans mellan arbete och fritid.

FLEXIBEL ARBETSTIDSFÖRKORTNING

På vägen mot ett mer jämställt arbetsliv vill Naturvetarna att föräldralön ska utgå från första arbetsdagen även inom privat sektor. En het fråga i samhällsdebatten är arbetstidsförkortning. Naturvetarna säger nej till en lagstadgad förkortning av arbetstiden, utan vill att arbetsmarknadens parter sköter det. – Arbetstidens längd menar vi att man kan komma överens om i avtal. Det ger flexibilitet och möjligheter för medarbetaren att själv välja när timmarna ska tas ut som ledig tid, säger Per Sjödin.

FAKTA

Vad händer nu?

Industrin är först ut och sätter märket, som är vägledande för alla avtal på arbetsmarknaden. Framåt jul växlar parterna yrkanden och senast 31 mars ska facken och arbetsgivarna inom industrin ha träffat ett avtal. Naturvetarna har partställning på IKEM-området.

Därefter förhandlas löner och villkor på övriga arbetsmarknaden, bland annat inom det avtalsområde där Naturvetarna är part med Gröna arbetsgivarna.

PALLE LILJEBÄCK

KONGRESS 2024:

”Prata mer om innovationslandet Sverige”

Fakta och vetenskap var i fokus på Naturvetarnas kongress. Ministern

Mats Persson slog fast några punkter som är som ljuv musik för naturvetare.

Högt på regeringens agenda står satsningar på skola och utbildning, liksom innovation med tyngdpunkt på life science.

– I takt med att världens länder får ökat välstånd blir hälsa allt viktigare. Länder som satsar på life science är framtidens vinnare, slog arbetsmarknadsministern fast.

Men då gäller det att unga lockas att plugga naturvetenskap i ett läge där det redan i dag är kompetensbrist.

NYFIKENHET

OCH LUST

– Ta vara på barnens nyfikenhet och lust. Det behövs fler förebilder som visar att naturvetare fixar vik-

tiga samhällsutmaningar, sa Lisen Schultz, forskare och föreståndare för Stockholms Resilience Center.

Jessica Abbott, prefekt vid Lunds universitet, var inne på samma spår och menar att en lösning kan vara att man lite senare än i dag väljer utbildningsprogram.

– Vi är ett innovationsland men vi pratar aldrig om det. I det ligger att ta hand om naturen och skydda miljön.

Mats Persson lovade inte guld och gröna skogar, men närapå.

– Nu gör vi stora satsningar i forskningsproppen med tyngdpunkt på STEM – naturvetenskap, teknik och matematik. Sedan är

Mats Persson lyfte betydelsen av att satsa på forskning och få unga att plugga naturvetenskap.

det upp till forskarna som fördelar pengarna genom forskningsråden.

Lisen Schultz lyfte frågan om att få utländska studenter och forskare att stanna i Sverige.

– Vi har ett högt söktryck till våra utbildningar med fokus på hållbarhet. Ett problem är svårigheterna med att få uppehållstillstånd och all byråkrati runt det.

FÅ FLER ATT STANNA

Här kom Mats Persson med ett efterlängtat löfte.

– Vi vill behålla toppstudenterna. Därför ska det bli enklare för dem att stanna. En utredning pågår och beräknas vara klar om ett år.

Här är Naturvetarnas mål framåt

1. Främja en naturvetenskaplig syn på utbildning och utveckling av samhället.

På spåret-vinnaren Fritte Fritzson pratar fakta och vetenskap med Jessica Abbott, Mats Persson, Clara Hernblom och Lisen Schultz. ↑

2. Värna och utveckla naturvetares villkor i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden.

3. En vass medlemsnytta.

Patrik omvald som ordförande

Patriq Fagerstedt valdes enhälligt som ordförande för Naturvetarna.

– Det känns riktigt bra och jag tackar för förtroendet att fortsätta leda våra 35 000 medlemmar. Vi fick ett tydligt mandat att bland annat gå vidare med att jobba för det hållbara arbetslivet.

Frågan om diskriminering i arbetslivet lyftes också av kongressen, vilket utmynnade i ett beslut om att värna inkludering och motverka negativ särbehandling.

– Här är det viktigt att bevaka att diskrimineringslagen följs upp. Bra också att vi fick med skrivningar om att stärka möjligheterna på arbetsmarknaden för dem som har en NPF-diagnos, säger Patriq Fagerstedt.

Sonny La, sjukhusfysiker, Colin Andersson, vide ordförande Saco studentråd, Linda Berglund, biträdande avdelningschef, Anna Ebbesson, avdelningschef bygg och miljö, Latifa Lindberg, dietist, Patriq Fagerstedt, ordförande, forskningssekreterare, Shahriar Badiei, senior R&D ingenjör , Isabelle Bask, miljökonsult, Ewa Lavett, marinekolog, Pär-Olof Ståhl, kansliråd, Marina Kolpakova, studentrepresentant.

VAD TYCKTE DU OM KONGRESSEN?

Anneli Kihlstrand, ordförande Agronomerna och vd för Sveriges frö- och oljeväxtodlare

– En mycket positiv premiär för mig. Jag gillade särskilt det respektfulla och konstruktiva debattklimatet, som mynnade ut i flera bra beslut. Vi är en viktig grupp som behövs i allt från den gröna omställningen till att trygga matförsörjningen i händelse av kris eller krig. Det ska vi lyfta tillsammans.

Robert Malmgren, studievägledare och suppleant i Saco-S-styrelsen vid Uppsala universitet

– Bra upplägg med digitala möten i utskotten innan kongressen. Frågan om diskriminering är superviktig, där vi landade i ett bra beslut om att inte specificera grupper, då risken finns att någon glöms bort. Bra också att personer med NPF-diagnoser lyftes och att förbundet ska jobba för att underlätta för dem i arbetslivet.

Youssra El-baba, biomedicinska analytiker och ordförande för Akademikerföreningen på Unilabs

– Det var otroligt roligt, givande och inkluderande. Ett bevis för att demokratin fungerar, där medlemmarna faktiskt bestämmer färdriktningen. Nu när premiären är avklarad vet jag hur kongressen fungerar, så nästa gång skickar jag in en motion. Arbetssättet tar jag med mig till vårt lokalfackliga arbete på Unilabs.

FOTO:

TOBIAS OHLS

FRÅN SKEPTIKER TILL INSPIRATÖR:

En resa in i yogans värld

När dietisten Latifa Lindberg först började med yoga möttes hon av inre motstånd och självkritik. Men över tid blev yogan en resa mot självinsikt och välmående som format både hennes liv och ledarskap.

Jag kliver in genom dörren till en mysig atmosfär som är fylld av mjuk belysning och spa-musik. Latifa sitter längre in i salen på sin matta. Så fort hon reser sig upp för att välkomna mig slås jag av hur otroligt lugn och harmonisk hon verkar. Det är som att hela hon utstrålar fokus och värme.

Men vägen dit har inte varit helt rak. När hon först mötte yoga på 90-talet var det inte kärlek vid första ögonkastet. Till en början var yogan ett fysiskt hinder att övervinna och något som hennes inre kritiker höll ett skarpt öga på. Men över tid insåg hon att yogans kraft inte ligger i att pressa sig till yttersta gränsen av vighet utan i att må bra i kroppen och finna inre ro.

– Jag insåg att det var min inre kritiker jag behövde ta itu med, inte Guinness rekordbok i vighet, säger hon och skrattar.

MENTALA FÖRDELAR

Genom att fortsätta praktisera och prova olika yogastilar började hon också märka hur yogan påverkade henne mentalt.

– Att kliva ut från ett pass gav mig en känsla av lätthet och ny närvaro. Jag fick nya perspektiv på sådant jag kanske ältat tidigare, plus att jag upplevde mitt andetag som djupare och mer energigivande.

Idag är yogan en stor del av hennes liv. Ett sätt för henne att knyta samman det mentala, fysiska och emotionella i en helhet, vilket gör det lättare för henne att reflektera och snabbare fatta beslut.

Latifa praktiserar olika former av yoga beroende på dagsform. Behöver hon stillhet söker hon sig till mediyoga, yinyoga eller restorative yoga. Vill hon ha en kroppslig utmaning gör hon ett energiskt vinyasa flow-pass.

– För mig är yoga inte bara något man gör på en matta. Det är ett sätt att leva, säger hon med en blick likt den man får när man talar om något man älskar.

En av de mer lekfulla yogastilarna Latifa utför är acroyogasom som involverar samarbete och tillit.

– Det blir nästan som att träna på att övervinna sina rädslor när du står upp och ner på någons fötter. Du måste lita helt på dom som balanserar dig i luften.

MEDITATION SOM VERKTYG

Förutom att vara en entusiastisk utövare undervisar Latifa även i meditation. Att dela sin passion och att se andra upptäcka glädjen i att vara här och nu är något som hon verkligen uppskattar.

– Att hjälpa människor att må bra i sin kropp gör mig genuint glad. För mig är den dagliga meditationen ett sätt att leva som gör att jag med lätthet kan vara tacksam för det som är bra, såväl som att vara lösningsfokuserad när det krävs.

Latifa vill inspirera fler att böra med yoga och meditation. En balans och ett lugn i vardagen bidrar enligt henne till ett bättre liv.

- En person som är i kontakt med sig själv är bättre på att integrera och finnas till för andra. En chef som har det kan, oavsett situation, behålla lugnet och bygger bättre samarbeten tex.

För Latifa Lindberg har yoga blivit så mycket mer än bara rörelser på en matta. Det är ett verktyg för personlig utveckling och en väg till välmående. Med sin bakgrund som dietist, chef och ledare, kombinerar hon kunskap om hälsa med yogans lugn och mentala träning. En kombination som hon hoppas ska inspirera fler.

NIKITA ZEILOTH

Latifa Lindberg

Utbildning: Legitimerad dietist, coach ACC ICF, Handledare Utvecklande ledarskap.

Ålder: 55 år.

Bor: Tullinge.

Yrke: Dietist på Brageeklinikerna samt konsult i ledarskap och coaching, där även mediyogan kommer in.

5 korta tips till den som vill börja med yoga:

1. Släpp föreställningar och förväntningar kring hur det ska vara eller hur det ser ut

2. Yoga kan göras var som helst, måste inte vara på en matta på golvet. Mediyoga tex kan göra med lätthet på en kontorsstol.

3. Lyssna på kroppen. Yoga är lika mycket mentalt och emotionellt som fysiskt. Man bygger stabilitet och resilliens på alla plan

4. Gör din grej- prova lite olika former för att se vad som passar dig

5. Ha kul!

Na-krysset

MJUKT, GRÅSVART, FETT, AVFÄRGANDE KOLMATERIAL

GÖRS SCENPROV FÖR IVÄG KNÅDAR QUICHEMAKAREN ÄR HEN SOM ÄR FÖR NÅT

GE EN HANDLÖS VINK

157 L VÅTA VAROR

PARAPLYBEGREPP FÖR OLIKA SLAGS ICKE-MONOGAMA RELATIONER TILLÄGNAR SIG

FOTBOLLSSKOTT MED EXTREMITET

TÄCKER JAPANSKA

SOM INTE GÅR ATT SE DÄR BAKOM

GIBBON

ERKÄNNANDE

MOTORKLUBB

ÖRNGOTT FÖR DOMARE JAKOBS BROR RANKA GÅR DET UTFÖR BRANT

GRAVITATIONSNEWTON POPPIS DE FRAMKALLAR KEDJEREAKTION? LÅNG SJAL

PÅ SÅN INTOG JAPAN 1942 SINGAPORE

KAN DRABBA STUDENT INFÖR VISS PERIOD MAYDAY

FINNS OM FOLKUTBYTE

BÖKAR

OM & ENDAST OM MORALEN ÄR FIJI ETT KUNGLIGT VANLIGASTE METALLEN I JORDSKORPAN GÖMFRÖSYSTEM MYLLA

GRUND HAVSVIK

SOM TEX E- POST, TELEFONI, OCH INTERNET BESTOD AV GÅSFJÄDRAR

SOM FORNA ROVOR

NATRIUM

FÖRSYN

ÄR FULL UNDER FOT

DURTON RÄNNA BUSKE

SOM FEMTE FÅLEN

HAR MASSA SOM ÄR 1/100 AV JORDENS

Konstruktör: Lena Holmlund lena-holmlund.com

Vinnare

Vinnare av förra numrets korsord är

Anne Lindqvist i Göteborg

LIGGER HOLLÄNDAREN LIKGILTIGT EN MYRDAL

BOVARY

HÖR SVALBARD TILL ÄR MUNGIPA EN?

FÖRTROLIG OCH HUDNÄRA KYLER MAN MED DUSTIN DE UTREDS AV BARNABY

KOM DE SOM GRÄVDE GULD I USA 1994

GOD FYSISK FORM HUDFÖRÄNDRING I VISS KRETS

SIRVIÖ GÖR LÄPPRÖRELSER NIGERIA

ISLANDSVERK FRAMTONING TORI OCH OZ

ALLITTERATION BRUTEN RÖRA

HÅLLER VÄN AV ORDNING AVLÄGSNA

LEVNADSSÄTT SOM INTE KOSTAR ENS SKJORTAN

Tävla och vinn!

INSEKT

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 5 januari vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

LEMURKRYSS 2024

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. L äs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

SKA ALLA KUNNA SE VAD JAG TJÄNAR?

Lönetransparensdirektivet ska genomföras senast 7 juni 2026 och kommer att innebära en rad förändringar för arbetstagare och fackligt förtroendevalda.

Vad innebär direktivet för Naturvetarnas medlemmar?

Vilka utmaningar och möjligheter ser du i förhållande till nya krav på lönerapporter från arbetsgivare med över 100 anställda och att du som förtroendevald kommer att få stärkt rätt till information?

Förbundssekreterare Marita Teräs och förbundsjurist Sofia Söderberg leder samtalet.

Datum och tid: 30 januari klockan 12.00-13.00, digitalt

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

FACKLIG BOOTCAMP

Hur kommer AI att påverka arbetslivet?

• Hur används AI på arbetsplatsen och hur kommer det att se ut framåt?

• Hur kommer arbetsmiljön att påverkas?

• Vad kan facket lokalt göra för att omställningen ska bli så bra för medlemmarna som möjligt?

• Förhandlingsteknik

• Diskussioner, nätverkande och rekreation.

Boka in den: 22-23 maj 2025 på Vår Gård utanför Stockholm. Inbjudan kommer senare.

FÖR FÖRTROENDEVALDA

Psykologisk trygghet – hemligheten bakom framgångsrika team

En del av Akademikerveckan

Datum och tid: 5 februari 2025, 12.00-13.00, digitalt

Trygghet är kanske en av de mest grundläggande känslorna som vi behöver för att må och prestera bra. Hur kan vi skapa den i vårt team och hålla fast vid den? I en värld där vi förväntas hålla längre och vara högpresterande kan vi behöva stöd och verktyg för att lyckas.

Föreläsare är den prisbelönta psykologen Siri Helle, som är psykologisk expert i TV4, DN och Sveriges Radio.

Titta gärna tillsammans med dina kollegor. Under Akademikerveckan kraftsamlar Saco-förbunden för att synas på arbetsplatserna och prata jobbfrågor och medlemskap.

STUDENTS:

TAKE CONTROL OF YOUR FUTURE CAREER

Welcome to a career event at Lund University where you, as a science student, can meet exciting employers. We invite you to connect with employers and gain valuable insights into the skills they seek and the career opportunities they offer.

Take this opportunity to engage in conversations, network with various employers, and get answers to your questions while mingling with fellow students. Lunch and drinks will be served during the event.

Lund University: 11 december 2024, pm 12.00-12.45 Sölvegatan 27, lecture hall Lundmark

Vilket djur är tröttast på morgonen?

Har du också en talang för att göra naturvetenskap intressant?

Som naturvetare kan du söka vårt ledarskapsprogram och bli behörig lärare. Dessutom får du betalt under hela utbildningen. Sök idag och var med och bygg en hållbar skola för framtiden. www.teachforsweden.se

Sök här! Bli lärare få betalt under hela utbildningen

Rätt svar: Snoozehörningen

Ps. Vi testade annonsen på en biolog, hon skrattade.

Gör den svenska skolan bättre z z z