1 minute read

Händelsernas Vändningar

Den lag som de första kolonisterna utfärdade att bara medlemmar av församlingen kunde rösta eller inneha ämbeten i statsförvaltningen hade mycket skadliga följder. Avsikten var att bevara staten från det onda, men kyrkan blev fördärvad. Eftersom det var nödvändigt att avlägga en trosbekännelse för att kunna rösta och för att kunna inneha ett ämbete, anslöt sig många till församlingen enbart av materiella motiv och utan att vara omvända. Församlingen kom därför huvudsakligast att bestå av människor som inte var omvända. Även bland prästerna fanns det sådana som både hyllade villoläror och var okunniga om den helige Andes förnyande kraft. Så fick man åter uppleva det som församlingens historia så ofta vittnat om ända ifrån Konstantins dagar. Resultaten blir onda då man försöker bygga upp församlingen med hjälp av staten, i det man vädjar om borgerlig makt för att stödja hans evangelium som förklarade: ”Mitt rike är icke av denna världen.” Joh. 18: 36. När kyrkan förenas med staten även i allra obetydligaste grad, kan det nog se ut som om världen kommer närmare kyrkan. Men i verkligheten förs församlingen närmare världen.

Sanningen framstegsvänlig

Den stora princip som så ädelt hade framhållits av Robinson och Roger Williams, att sanningen är framstegsvänlig, att kristna skulle stå beredda att ta emot allt det ljus som kan lysa ifrån Guds ord, glömdes snart av deras efterkommande. De protestantiska församlingarna i Amerika liksom församlingarna i Europa som i så hög grad hade välsignats av Reformationen, fortsatte inte på Reformationens väg. Några få trofasta människor framträdde visserligen från tid till tid för att förkunna nya sanningar och avslöja gamla villfarelser. Men liksom judarna på Kristi tid eller papisterna på Luthers tid var flertalet nöjda med att tro det som deras fäder hade trott och leva som de hade levat. Därför blev religionen ännu en gång ett dött formväsen. Villfarelser och vidskepelse, somförsamlingen skulle ha förkastat, omden hade hållit sig till Ordets ljus, blev betraktade som sanning. Gradvis dog anden som Reformationen hade väckt till liv. Snart uppstod behov av en reformation i de protestantiska församlingarna i nästan lika hög grad som i den katolska kyrkan på Luthers till. Samma världslighet och andliga sömnaktighet härskade. Liksom då visade man aktning för människors uppfattning. Mänskliga teorier insattes i stället för Guds ords undervisning.

Under första delen av 1800-talet fick Bibeln stor utbredning. Men det stora ljus som därigenom lyste för världen, följdes inte av motsvarande framsteg i kunskapen om den uppenbarade sanningen eller i en erfarenhetsgrundad kristendom. Satan kunde inte som tidigare hålla Guds ord borta från folket, eftersom nu alla hade möjlighet att kunna läsa det. Men för att nå sitt syfte fick han många att inte längre uppskatta det i någon högre grad.

This article is from: