Nöjesguiden nr 5 2009

JKF:B?FCD EI , )''0

JKLI<GC8E DFK

E a\j^l`[\e c`jkXi

>LJK8M ><C@E D{K<I

BI@JKF==<I 8?C9FD ch R A an W s t i e n Co m l l at vä t e d Le rld vin y g S e w is ss t n a e r s i B l j ä r b i l d ig d a ac n je 46 k a n t te r

;< =<JK8I D<JK @ JKF:B?FCD

J{;<I

DLJ@B " =@CD " BIF> " ;IP:B " BCL99 " BFEJK " BFEJ<IK " DF;< " J:<E " GIPC8I " JG<C " KM Nöjesguiden • Bråvallagatan 10 • 113 36 Stockholm

Foto: Niclas Brunzell

* 9I<M

Någon känner sig kränkt. Vi bara skrattar.

Allt är som vanligt med andra ord!

0 JB@C;8 MvI;8I

Hur ser Stureplans främsta krogvärd Kristoffer Ahlbom på Söders dito Gustav Gelin? Och hur är det ställt med fördomarna?

Nöjesguiden tussade ihop dem för en kväll.

(+ JKFI8 LK<C@JK8E

Nöjesguiden listar de mest frekventa klubb- och krogbesökarna i Stockholm. Är du med på listan?

*( DF;<

Michaela Forni visar vårens finaste basmode, Acnes smyckeskollektion och en vintagebok.

+.

D{K<I ((/ (''

118100 är en tjänst som lovar att svara på alla frågor de får skickade till sig via sms. Döskalle och Mästerligt blev peppade och bestämde sig för att testa gränserna.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Margret Atladottir, margret.atladottir@nojesguiden.se Redaktionsassistent Amat Levin, amat.levin@nojesguiden.se Art Director Martin Petersson, martin.petersson@nojesguiden.se AD-assistent Daniel Eriksson daniel.eriksson@nojesguiden.se Produktionsledare Josefin Lundgren, josefin.lundgren@nojesguiden.se Redaktör Göteborg Carl Reinholdtzon Belfrage, crb@nojesguiden.se Tf Redaktör Malmö Sofia Petersen, sofia.petersen@nojesguiden.se

STOCKHOLM Nöjesguiden Bråvallagatan 10 113 36 Stockholm

Moderedaktör Michaela Forni, michaela.forni@nojeguiden.se Musikredaktör Patrik Forshage, patrik.forshage@nojesguiden.se Filmredaktör Niklas Eriksson, niklas.eriksson@nojesguiden.se Spelredaktör Johan Hallstan, johan.hallstan@nojesguiden.se

MALMÖ Baltzarsgatan 25 (ny adress!)

211 36 Malmö tel 0736-438860

Redaktion & Annons red@nojesguiden.se tel 08-456 45 00 fax 08-456 45 99 GÖTEBORG Viktoriagatan 3 411 25 Göteborg tel 031-20 36 66

Medverkande skribenter Samira Ariadad, Maina Arvas, Erik Augustin Palm, Angelica Butura, Cristian Dinamarca, Anders Karnell, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Julia Skott, Pelle Tamleht, Elina Wessman Fotografer och illustratörer Niclas Brunzell, Johannes Helje, Mathias Söderlund Country Manager Daniel Sparr, daniel.sparr@nojesguiden.se Försäljningschef Faje Gani, faje.gani@nojesguiden.se Säljare Stockholm Ann Dahlström, ann.dahlstrom@nojesguiden.se Tommy Cronebäck, tommy.croneback@nojesguiden.se Marc Siösteen, marc.siosteen@nojesguiden.se Regionsansvariga Göteborg Henning Wideberg, hw@nojesguiden.se Johan Carlberg, johan.carlberg@nojesguiden.se Säljare Öresund Christoffer Hansen, christoffer.hansen@nojesguiden.se Harald Stjerna, harald.stjerna@nojesguiden.se Johan Majer, johan.majer@nojesguiden.se Ekonomi Lela Djurdjevic, ekonomi@nojesguiden.se Utgivare Nöjesguiden Holding AB Tryckeri I-print Oy, Finland Distribution: Budcompaniett AB, Bring AB, Malmö Europa Trading AB Periodicitet 15 nr/år RS-kontrollerad distribution 62 200 exemplar i Stockholm, 110 000 exemplar Riks. ISSN 0284-236X Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Omslag Fotograf: Niclas Brunzell / www.niclasbrunzell.com Hår och make: Linn Lejne Fotoassistent: Pär Olofsson Fotograferat på Studio 48C exklusivt för Nöjesguiden Bildbehandling: Niclas Brunzell Kläder: privata Studio-dj: Fiona Fitzpatrick

Ledare

M` m`cc `ek\ kX jk cce`e^

D

an brukar lite klyschigt prata om den enorma kulturella klyfta som delar det geografiska området Stureplan från Söder rent utelivsmässigt.

Bara man frågar någon som går ut flitigt inom ett av det här områdena får man bevisat att fördomarna är extrema.

På Stureplan dricker tydligen alla skumpa och blir inpekade av en liten herre som står på en låda. På Söder däremot har alla skitigt svart hår och dricker billigt blaskig öl ur plastglas. Och alla får komma in. Till alla er som har dessa fördomar: jag förstår er helt och fullt. Inledde man sin utelivskarriär med att vara supernischad är det mycket svårt att våga vidga vyerna. Man tar helt enkelt inte risker när det gäller att gå ut.

9 [\ Jkli\gcXe fZ_ J [\i ]Xcc\i fjj ` jdXb\e% Nöjesguiden är en stark förespråkare för att man skall kunna röra sig fritt mellan stadsdelar, klubbar och etablissemang. Vi vill inte ta ställning, både Stureplan och Söder faller oss nämligen i smaken. För att visa våra mest insnöade läsare hur pass nära dessa utelivsvärldar egentligen är varandra kontaktade vi två representanter, Kristoffer Ahlbom och Gustav Gelin. Vi bad dem visa upp sina ställen, för att liksom visa på de stora likheterna istället för något annat. Om det var en succé eller inte?

Resultatet hittar du på sida 9. I Göteborg och Malmö hittade vi intressant nog en nästan exakt likadan uppdelning i utelivet, med starkt profilerade klubbvärdar, och utförde därför integreringsexperimentet även där.

Och eftersom alla älskar listor har vi rankat de människor man ständigt träffar på i dimman med hjälp av Stora Utelistan – där ens klubbfrekvens räknas och inget annat. Kanske är du med? Q

Notorious – filmen om Biggies liv är helt fantastisk.

Skådisen som porträtterar supertwittraren Diddy är dock inte kul alls.

Morgonpasset i P3 – att Hanna Hellquist är gravt överskattad vet ju alla by now. Men att hennes röst tillåts sända radio på morgnarna? Vem är ansvarig?

Chefredaktör

MARGRET ATLADOTTIR

Brev nr 5 Har du något på hjärtat? red@nojesguiden.se

FÖR GAMMAL FÖR NÖJESGUIDEN Bäste Nöjesguiden, Sitter med senaste numret framför mig och har precis läst ett reportage där några gymnasister diskuterar mode, vilket väckte ett antal frågor. Är hela reportaget ironiskt? Har min flytt till Göteborg nu slutligen suddat ut all min förmåga att förstå denna humorform, just den förmågan som var grunder till hela min identitet som exilstockholmare? Kanske är det så att mina studier på psykologprogrammet förvandlat mig till en icke upplyst person som saknar förståelse för denna typ av finkultur?

Hur som helst så känns det helt orelevant att en stor del av denna populärkulturella bibel tas upp av en diskussion mellan ett par tonåringar.

Kanske hör denna typ av reportage hemma i ungdomsmagasin eller kanske borde jag börja läsa Fokus istället.

Jag undrar helt enkelt: Är jag för gammal för Nöjesguiden?

Uppriktiga hälsningar, Niklas Laninge Ps. Kanske indikerar det faktum att jag börjat fatta tycke för Reinholdtzon Belfrages skrifter på just denna typ av mognad. Ds. Hej Niklas, Reportaget, eller modesamtalet, var inte ironiskt. Hur kan det vara ”orelevant” att höra hur branschens framtid ser på modesverige? Vi tycker att det var oerhört intressant att höra dessa unga ambitiösa människors tankar och funderingar och många med oss.

Det är svårt att säga om du är för gammal för Nöjesguiden då du inte avslöjar någon direkt ålder. Men baserat på ditt mejl skulle vi nog behöva säga ja.

Redaktionen

TRÖTT PÅ ALEX SCHULMAN Hej Margret ! Är det bara jag som är så trött på Alex Schulman ? Sverige har blivit en frimurarloge. Ättling till Sven Stolpe, Lisette och Allan Schulman ( Sveriges främste tv-producent genom tiderna).

Bröderna Skjulman är bra på att sälja sig själva. Och att hänga ut andra.

Men jounalistik. Oh, Nej ! Den där intervjun med Ranelid ( Rätt uttjatad han med ). En radioutfrågning i en tidning. Eller vad ? Bandspelare eller frågeformulär ? Var finns miljön ? Var finns stämningen ? Var finns pulsen ?

Det är som en Vasamacka med Lätta !

Jag vet, att fler gör så här. Det ska väcka intresse. Men det gör det inte!

Jag försöker påverka mina elever, att göra ett gott dagsverke. Att tyvärr berätta, att duglighet inte räcker idag.

Tyvärr har standarden på media sjunkit i takt med logetänkandet.

Jag räknar inte med, att Du ska kliva ner från elfenbenstornet och kommentera detta. Men Alex Schulman.

Nej. Och Guiden riskerar, att bli ett av flera exempel på taskig journalistik, som vi använder på högstadiet och gymnasiet. Ranelidgrejen ska då jag ta upp. Den är så tydlig !

Glad Påsk !

Pelle Almgren, Lärare, Stockholm Pelle, nu blir jag lite beklämd. För om du tar upp Alex Schulmans briljanta intervju med Björn Ranelid inför din klass som ett exempel på taskig journalistik så lovar jag dig att de kommer att hata dig och tycka att du är en tönt. Och så borde det väl inte vara?

Ta istället upp den som ett exempel på en utmärkt intervju, som inte bara är rolig men också smart. Ungdomar älskar nämligen Alex Schulman. Och vem vet, kanske lyssnar de på dig och blir mer benägna att dyka upp på lektioner och läsa litteratur du rekommenderar.

Margret Atladottir IMPONERAD AV CRB Bäste Carl, September 1977 – var du född då?

Själv var jag tretton och ett halvt. Köpte skivan i en i en numera avsomnad affär på Fredsgatan (bredvid Waidele –

också insomnad – Vad hände med Christian ... ?). Affären kunde närmast jämföras med en lång mörk gång, men där stod vinylen i rader och lyste upp en vardag i spetember – och Aja lyste starkast.

Mitt första och mest ihållande minne är doften av konvolutet.

Några veckor senare, stod jag i Femman med min gitarr, och spelade och sjöng Deacon Blues för att samla in pengar till "Samskolans dagsverke".

Tack för att du uppmärksammar en av världens bästa skivor – och inte minst, en av mina bästa vänner i världen. Jag och Aja syns fortfarande regelbundet.

Världens bästa hälsningar, Anders Ps: Visste du att Steve Gadd satte trummorna på första tagningen? Ds. Pps: Jag imponeras av dina recensioner av alkohol. Med risk för att låta som en farbror, dock – trappa ner i tid.

Du gick också på Samskolan, Anders? Jag gick ut där 94. Då kan du räkna ut hur gammal jag är. Var tar all tid vägen, Anders? VARFÖR tar all tid vägen? Aja är en i alla stycken mästerlig komposition. För mig är Steely Dan som Anaïs Nins dagböcker. Jag kan gå in i deras värld i timmar och tjusas av Fagens skarpa poetiska betraktelser över det moderna amerikanska samhället. Jag upplever intelligens som något väldigt erotiskt så i min värld är Steely Dan den mest sexuella upplevelsen man kan ha. För mig svävar Steely Dan över allt och alla. Som att bada i honung. Utan att drunkna. Jag åker ner till Montreux-festivalen i sommar där Steely Dan lämpligt nog spelar på min födelsedag den 4 juli.

Nu vet du när jag fyller år också.

Jag förväntar mig dyra och skinande presenter.

Varma hälsningar Carl Reinholdtzon Belfrage

margret.atladottir@nojesguiden.se

Månadens medarbetare

8MCPJJE8K

D`Z_X\cX =fie`

...Debaser öppnar på Floras kulle i Humlegården den 20 maj. Som av en slump är det exakt samma datum som Spymlan. Till skillnad från vanliga Debaser blir det inte någon livemusik...

Jobbar som moderedaktör på Nöjesguiden samt bloggar på Stureplan.se om kärlek och livet.

Du är månadens medarbetare Michaela! Hur känns det?

–Det känns ju såklart fantastiskt.

Vad gör dig glad?

–Att grilla på någons balkong, dricka öl i en park med mina vänner, få ett gulligt sms, äta söndagsmiddag med min familj, dansa på dimmiga dansgolv.

Och ledsen?

–Människor som är elaka mot varandra utan anledning.

Jag blir fruktansvärt ledsen och tycker att det är helt jävla sjukt att vuxna människor kan behandla varandra så jävla dåligt.

Beskriv en vanlig dag i ditt liv.

–Äter frukost i typ två timmar, sätter mig på ett fik och äter kanelbullar och jobbar, träffar någon jag tycker om, äter middag, tittar på gamla tv-serier eller går ut och dricker vin beroende på humör.

Vi har förstått att du får supermycket beundrarbrev

…vi såg Rickard Wolf helt klädd i denim spotta på marken utanför thaikiosken i Zinken. Han var nyklippt i håret men hade låtit växa ett vackert grått skägg…

Foto: Johannes Helje

från småtjejer som ser upp till dig. Hur känns det att vara en förebild?

–Det är sjukt rörande med alla kommentarer, mejl och brev jag får, när jag är ledsen brukar jag läsa igenom dem och bli lite gladare.

I det här numret har vi lagt lite extra fokus på krog.

Var går du helst ut?

–Där mina vänner är, vilket brukar variera. Men Spy bar är en favorit!

Till sist: vad önskar du dig allra minst just nu?

–Döden.

…Nöjesguiden sänder ut sina kondoleanser till ”mediaprofilen” som satt anhållen för grevemordförsöket i Gamla stan häromveckan. Nyöppnade Kåken gör samma sak och har adderat fläsk, surkål och dijon på menyn… ...en ung man sågs av en person nära till Nöjesguiden urinera bakom skynket på Blue Moon Bars stora dansgolv i samband med en studentskiva.

När han blev konfronterad av vakten var hans bästa ursäkt: ”Jag trodde att jag var inne på toaletten”...

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 3

Gw >wE> Maj är kanske årets bästa månad. Tänk efter, du har hela sommaren framför dig, det är ljust när du går hem från jobbet och klubben, och festivalsäsongen tjuvstartar. Vill du ha tips på hur du kan förgylla din månad lite extra är det bara att fortsätta läsa.

JkfZb_fcd faktiskt gillade musiken och inte bara föll för grupptrycket? Då är Cirkus den 3 maj platsen och datumet du ska pricka in.

SVETTIGT PÅ AMBASSADEUR När Daniel Boudal utannonserade sin senaste bokning kunde man se hur alla Stockholms klubbkids tog ett kollektivt skutt.

David Guetta, som inte bara gillar att få folk att dansa tills de svimmar, är också känd för att ha släppt fyra samlingsalbum vid namn Fuck Me I’m Famous.

När han kommer till Ambassadeur den 1 maj är det bara att glömma trånga pumps och tunnsulade Converse, och istället välja något som inte får dina fötter att strejka.

HUSTLANDE HUNDAR PÅ CIRKUS Förutom att skapa hoppvänlig indierock är bob hund hejare på att komma på snitsiga albumnamn och låttitlar.

Det senaste albumet fick exempelvis namnet Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk.

Roligt. Bob hund visade sig också vara ett par riktiga hustlers när låten Fantastiskt släpptes i ett exemplar i form av en fysisk, specialdesignad skivspelare.

30 000 kroner såldes den för på eBay. Vill du gratulera grabbarna har du bäst chans på Cirkus den 2 maj.

PÅ ANDRA SIDAN HYPEN Det är nu vi ska se vad som händer med Glasvegas, förra årets mest hypade band, när tidningsrubrikerna tryter och alla bloggare börjat leta efter nästa band att höja till skyarna. Vill du bevisa för dig själv att du inte bara är en trendföljare? Vill du bevisa för alla andra att du

4 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

HÅRRESANDE R’N’B MED LLOYD Även om musiken inte skulle vara någonting för dig kommer du garanterat att trollbindas av Lloyds hår. Ni förstår, ibland har han det utsläppt i en lockig man (tänk Lionel Richie under All Night Long-eran, fast längre). Men ibland tar han fram plattången och resultatet är någonting som bara måste ses live.

Den 3 maj kommer ett av de hetaste stjärnskotten på r’n’b-himlen till Berns.

BREDBENT METAL Nu är det dags för Metallica att göra ett nytt försök på Globen den 4 maj. Förhoppningsvis undviker bandmedlemmarna Stockholms ostron och kan fullfölja spelningen, så att vi slipper upploppsscener bland alla som vallfärdat till Globen.

Har du ingen biljett?

Tough luck. Var beredd på att punga ut storkovan på någon av våra digitala basarer.

JOHN ME PÅ DEBASER Om du någon gång har hört Love Is My Drug är chansen stor att du inte har fått ut den ur huvudet på minst en vecka efteråt. Den forne Motorhomes-sångaren John Mattias Edlund har, efter att ha tröttnat på hela musikbranschen och kastat in handduken, återuppstått som John ME.

Den här gången är det betydligt mer hitigt och låter det som någonting för dig ska du ringa in den 6 maj i kalendern och styra stegen mot Debaser Slussen.

KOMEDIFEST DELUXE I förra numret av Nöjesguiden intervjuade Döskalle & Mästerligt Big Comedygänget, och Peter Wahlbeck proklamerade glatt att han var omöjlig att roasta. De andra lovade att motbevisa honom och om du har tur kommer de att göra det på Cirkus den 6 maj. Gillar du David Batra, Johan Glans, Peter Wahlbeck, Petra Mede, Johan Rheborg, Henrik Schyffert eller Lennie Norman är det bäst att närvara.

JA, JA, JA! Splitternya albumet It’s Blitz! har fått fantastisk kritik och det firar Yeah Yeah Yeahs med att dra ut på turné. Sångerskan Karen O brukar vara helt galen på scen och är känd för att, på en spelning i Sidney, ha dansat av scenen och tvingats till sjukhus. Hon är också känd för att ha roliga, fina eller bara bisarra kläder när hon uppträder. Om detta är någonting du vill se och du dessutom diggar indierock ska du bege dig till Debaser Medis den 8 maj.

SUPERRÖST FYLLER GLOBEN Beyoncé – eller förlåt, Sasha Fierce – har i tio år fått män att dregla och kvinnor att bli avundsjuka och påpeka att hon har löshår. När hon kommer till Globen den 13 maj bjuder hon på en massiv scenshow med rumpskakande, 30 klädbyten och säkert en och annan wailning. Som vanligt ryktas det om att Jay-Z ska överraska på ett par konserter och även om du inte gillar Beyoncé kan det vara värt att besöka

Globen bara för att se alla hiphopares besvikna miner när han inte kommer.

J _ i YiX Yc`i [`eX bfddXe[\ m\Zbfi

PASSIONERAD HIPHOPLEGENDAR När Ghostface Killah, från världens bästa hiphopgrupp Wu-Tang Clan, gästar Berns den 29 maj kan du räkna med en helhetsupplevelse. Det kommer att bli allt från den hårdaste rap till soulbalader där Ghostface sjunger falskt. Vi garanterar Scarface-inspirerade knarkhistorier, svettigt hoppande och förvånansvärt många låtar som alla handlar om att hans tjej har varit otrogen.

KONSERT – David Guetta tar hand om klubbare, Glasvegas frälser indiekidsen och Ghostface får Berns att intas av sjukligt många luvtröjor.

KLUBB – Ladda upp med Hanna Fridén och Cissi Wallin på Chicas Locas och softa ner på Salongen.

FILM – Ingen idé att sitta och glo i biomörkret den här månaden. Så länge du inte gillar skitfilmer.

MUSIK – Andreas Tilliander, Doom och Grizzly Bear bidrar alla till en grym musikmånad. Tyvärr förstör Manic Street Preachers helhetsintrycket.

KROG – Att tillbringa våren utomhus på M/S Gerda och Pontus by the Sea med Chapel Hill Crew låter inte som någon dum idé.

SPEL – Gudfadern II är ingen höjdare. Gör oss alla en tjänst och se om filmen istället.

TV – Alltså: The Hills, Kitchen Nightmares och Hell’s Kitchen. Frågan är om vi kommer att se solen under de närmsta veckorna.

BC8>FDLI<E Världens töntigaste ångest Så kom det som vi alla visste var oundvikligt – statusstressen. Några av varningstecknena: ”du längtar efter att få logga in och få respons från andra”, ”du får dåligt samvete om du inte är i närheten av en dator med internet” och ”du funderar på att ta en vit datordag”.

Frågan är om det går att vara mer patetisk än att vara stressad över sina Facebook- och Twitter-uppdateringar?

Köpa din första skiva på tio år Köpa din första film på åtta år Förbanna Gud för Ipreds existens

Av nittiotalets svenska raphjältar är det bara Promoe (och Ken Ring) som fortfarande inger respekt bland kidsen.

FÜr NÜjesguiden talade den gamla räven ut om hürvürd och Palme.

FOTO: ERIKBYERIK

JcÂ&#x20AC;gg Gifdf\ cfjj [\k Â&#x20AC;i mÂ&#x201A;i Text Nicholas Ringskog Ferrada-Noli Vilket är det bästa ĂĽrtalet i Jamaicas musikhistoria? â&#x20AC;&#x201C; Jag har aldrig snĂśat in pĂĽ ĂĽrtal och sĂĽdant, jag är alldeles fĂśr lite kalenderbitare fĂśr det. Jag gillar mĂĽnga olika epoker i jamaikansk musik â&#x20AC;&#x201C; frĂĽn sjuttiotalets roots med Burning Spear, Wailing Souls och Bob Marley till ĂĽttiotalets syntsound med Black Uhuru eller Tenor Saw och vidare in i 00-talets stenhĂĽrda dancehall med Busy Signal och Movado.

Vilket engelskt rimord saknar du mest när du rappar pĂĽ svenska? â&#x20AC;&#x201C;Inget. Det är sĂĽ sjukt lätt att svänga till de svenska orden sĂĽ de rimmar. Eller, det är mer sĂĽ att det inte spelar nĂĽgon roll om det rimmar â&#x20AC;&#x201C; jag fokuserar mer pĂĽ rytmiken.

Hur sällan mĂĽste man tvätta hĂĽret fĂśr att fĂĽ sĂĽdana dreads som du har? â&#x20AC;&#x201C; Det blir väldigt sällan. Tvättbaljan brukar ĂĽka fram pĂĽ midsommar när jag firar naturen och fruktbarheten. Jag funderar pĂĽ om jag kanske ska bĂśrja tvätta det vid midvinterblotsfirandet ocksĂĽ.

Finns det ett samband mellan Babylon och finanskrisen? â&#x20AC;&#x201C;Det är en ganska roligt formulerad frĂĽga som jag tvivlar pĂĽ att nĂĽgon annan i Sverige än Promoe skulle fĂĽ. Trots det tror jag att de flesta ser sambandet mellan vĂĽr ohĂĽllbara levnadsstil och allskĂśns miljĂśkatastrofer, ekonomiska kriser och krig.

I USA vill alla rappare sjunga nufĂśrtiden, i Sverige är du ganska ensam. Kan du tänka dig att gĂśra en hel skiva med bara sĂĽng? â&#x20AC;&#x201C; Ja, den finns redan planerad. Det behĂśvs bara lite tid

KmÂ&#x20AC;kkYXcaXe YilbXi Â&#x201A;bX ]iXd gÂ&#x201A; d`[jfddXi% fĂśr det är mĂĽnga projekt som väntar pĂĽ att fĂĽ spelas in.

Du har länge varit en av Sveriges mest produktiva artister.

Finns det en massa â&#x20AC;?lost tapesâ&#x20AC;? som kommer att släppas i en box om tio ĂĽr? â&#x20AC;&#x201C;Det är ju det som är grejen, vi har ju släppt nästan allt vi har spelat in, bĂĽde med Looptroop och mig solo. Kanske är det därfĂśr jag framstĂĽr som produktiv jämfĂśrt med andra

â&#x20AC;&#x201C; de kanske är mer selektiva med vad de släpper? Jag vill bara fĂĽ ut allt! Men visst, det finns bĂĽde gamla grejer frĂĽn när vi bĂśrjade gĂśra lĂĽtar som bĂśr fortsätta vara â&#x20AC;?lostâ&#x20AC;?, och en del nyare grejer som kommer att komma ut, men antagligen pĂĽ mixtapes istället fĂśr pĂĽ lost tapes.

Sverigedemokraternas partiledare sjĂśng nyligen nazistiska sĂĽnger pĂĽ finlandsfärjan, bland annat en som gick â&#x20AC;?skottet brann, blodet rann, Palme han fĂśrsvannâ&#x20AC;?.

Vad är skillnaden mellan den lĂĽten och Looptroops Jag skĂśt Palme? â&#x20AC;&#x201C;Jag har inte hĂśrt den lĂĽten sĂĽ jag kan inte uttala mig om skillnaden, men jag skulle anta att det finns bĂĽde skillnader och likheter. Vi â&#x20AC;&#x201C; eller i alla fall jag â&#x20AC;&#x201C; kom frĂĽn en anarkistisk vinkel och ville uttrycka kritik mot alla politiker och ett helt system som känns fĂśrljuget och hycklande â&#x20AC;&#x201C; där Palme ses som en ängel men var inblandad i vapenaffärer och mĂśrkandet av Geijer-skandalen, till exempel.

Främst tror jag att lĂĽten fĂśr oss var ett sätt att bearbeta det nationella trauma som Palmemordet var och fortfarande är. Vi var mellan ĂĽtta och tio ĂĽr när det hände, men det pĂĽverkade oss väldigt mycket ändĂĽ, och jag tror att vĂĽrt sätt att bearbeta det pĂĽ var med skrik, ilska och humor. Jag fĂĽr en känsla av att de som sjunger den nazistiska sĂĽngen verkligen är glada att han är dĂśd, och det är en stor skillnad â&#x20AC;&#x201C; fick vi välja skulle Palme fortfarande leva. VĂĽr lĂĽt är kritik mot politiker i allmänhet, och ska inte ses som ett firande Ăśver att en människa har mĂśrdats.

Vilken engelsksprĂĽkig svensk rappare tycker du borde gĂśra en skiva helt pĂĽ svenska? â&#x20AC;&#x201C;Jag var ju länge pĂĽ de andra i Looptroop att vi skulle gĂśra en svensk platta, men sedan fick jag gĂśra det själv.

Men det skulle nog vara den plattan jag helst skulle hĂśra, och dĂĽ skulle jag ju fĂĽ vara med och gĂśra den ocksĂĽ! Q

Luger & Live Nation i samarbete med Telia presenterar

/*$, $" 7& /&*- :06/( #LB )*4 &-&$53*$ #"/% #LB 5)& #"% 4&&%4 %6'': 1*9*&4 6 FC 13&5&/%&34 .0/&:#305)&3 0--& -+6/(4530. '&7&3 3": +&//: 8*-40/ ."3,64 ,36/&("3% 4&"4*$, 45&7& , e 1 # * - + & 5 5 & 3 1 a 8 8 8 8 5" * 4 & & - - & 3 3 * / (

1 3 & 4 & / 5"5e3

410/403&3

. & % * " 1" 3 5 / & 3

1" 3 5 / & 3 4

telia.se/musik

NĂśjesguiden â&#x20AC;˘ Nr 5 â&#x20AC;˘ 2009 5

8CDFJK =8DFLJ

NÖJESGUIDEN PRESENTERAR MORGONDAGENS STJÄRNOR SOM DU BÖR KÄNNA TILL REDAN I DAG.

För snart fyra månader sedan födde Skansens stolta björnmamma Nelly tre kavata småbjörnar: Morpheus, Merlin och Medusa. Nöjesguiden fick ett exklusivt samtal med de lurviga små krabaterna som snart kommer att dominera scenen.

Foto: Anna Yu

EpX Ya ieXieX g JbXej\e Text Seth Silvfersköld

?

allå Morpheus, Merlin och Medusa, de nya björnarna på Skansen!

MERLIN:Tja. Ni har gjort mycket press på sistone. Vad ska vi prata om, tycker ni? Favoritmat?

Trampdynevård? Balders-lunden?

MERLIN: Spelar ingen roll. Shoot.

Ni föddes den 18 januari. Samma dag som den store skådespelaren Bengt Eklund.

MORPHEUS: Sorry, ringer ingen klocka.

Bombi Bitt och jag, Rallare, God afton Herr Wallenberg...

MORPHEUS: Om du säger det.

Sigge Eklunds farfar...

MERLIN: Right, han den kåta va.

Nå, vi kan prata om era namn. Vad kommer de ifrån?

MERLIN: De kommer sig av att vi har föräldrar som inte kan ett piss om klassiska amerikanska serieförlag. Inte. Ett. Piss. Morpheus är ett av aliasen för huvudpersonen i Neil Gaimans The Sandman – en DC-serie. Merlin är en trött halvdemon med lila trollhatt – också på DC Comics. Medusa däremot ingår i Fantastiska fyran – vilket ju som bekant är en Marvel-serie.

MEDUSA: Hatthylla...

MORPHEUS: ... Ja, så du fattar ju ungefär hur stimulerande det är att bo här.

MERLIN: Fast man får väl vara glad att man inte heter MONSIEUR MALLAH! MEDUSA: Hahahahahahaha!!!! Och vara en skitfet gorilla

6 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

med röd basker. Haha, jag dör!

MERLIN: En Mensa-gorilla! Geni!

Hur ni trivs här på Skansen?

MERLIN: Lyssna: Förra årets stora höjdpunkter var ansiktsmålning, Mats Rådberg från Rankarna och ett helt sjukt långt föredrag om björnen i samisk mytologi. I år vet jag inte, men man kommer ju att vara ett nervvrak redan vid midsommar.

MEDUSA: Och så all fittig allsång. Hör jag ett ord till om Brännö brygga går jag och hämtar snaran.

Finns det inte något ni tycker om?

MORPHEUS: Jorå. Det är julafton när morsan sover och man kan gå fram och ställa sig på bakbenen och låtsas att man ska käka upp små äckliga ungar i Bugaboo-vagn. Jävlar vad rädda de blir, haha!

MERLIN: Vilket är konstigt. Vi äter ju bara blåbär och skit.

Något annat?

MEDUSA: Hasse på Zoologiska (Zoologiska Institutets avdelningschef Hans-Ove Larsson red anm) är soft. Han brukar komma in med gobbe på helgerna när ingen ser.

MERLIN: Han har polare som äger ett gym i Göteborg alltså...

MEDUSA: Ja. Lite småstadsvarning på gobbe, men vad gör man? Det är ju inte så att det kryllar av underhållning här.

MERLIN: Och så är det multikompatibelt. Helt okej att blanda med flugsvamp och metangas... Vi bor i naturen, du vet.

Till sist, vad önskar ni er mest av allt just nu?

MORPHEUS: Regnig sommar.

MERLIN: Att dom tar in lite hoes. Jag tänker ju inte ligga med min egen syster, om jag säger så.

MEDUSA: Exakt. Vi är inte familjen Fritzl. Q

D<IC@E# DFIG?<LJ F:? D<;LJ8J KI< 9vJK8 JKF:B?FCDJK@GJ1 1 DEBASER MEDIS –Nôze, Detektivbyrån och Tv On the Radio!

Där kommer ni att hitta oss i sommar.

2 DJURGÅRDEN – Trevligt promenadstråk. What’s not to like?

3 RÖRSTRANDSGATAN – En bra sommardag ser ut så här: Sushi till lunch, paja lite Carin Wester-skyltfönster, och sen gå upp till Plura och ta en duktig laddning tvål... Sämre kan man ha det.

NICK CAVE & THE BAD SEEDS (AUS) s COLDPLAY (UK) NINE INCH NAILS (US) s OASIS (UK) s PET SHOP BOYS (UK) SLIPKNOT (US) s TRENTEMØLLER (DK) s KANYE WEST (US) TONY ALLEN (NGA) s AMADOU & MARIAM (MALI) s TIM CHRISTENSEN (DK) s DEADMAU5 (CAN) DOWN (US) s EAGLES OF DEATH METAL (US) s FEVER RAY (S) s FLEET FOXES (US) HÅKAN HELLSTRÖM (S) s GRACE JONES (JAM) s LIL WAYNE (US) s MADNESS (UK) MALK DE KOIJN (DK) s THE MARS VOLTA (US) s MEW (DK) s RÖYKSOPP (N) s SOCIAL DISTORTION (US) VOLBEAT (DK) s LUCINDA WILLIAMS (US) s YEAH YEAH YEAHS (US) 2562 (NL) ADAM TENSTA (S) ALAMAAILMAN VASARAT (FIN) LILY ALLEN (UK) AMON AMARTH (S) ANALOGIK (DK) ...AND YOU WILL KNOW US BY THE TRAIL OF DEAD (US) BADDIES (UK) ISSA BAGAYOGO (MALI) BALSTYRKO (DK) BLACK DICE (US) THE BRONX (US) CANCER BATS (CAN) THE CHAP (UK) CHOCQUIBTOWN (COL) COLA FREAKS (DK) CUT OFF YOUR HANDS (NZ) DARKANE (S) DAWN OF DEMISE (DK) THE DEADLY GENTLEMEN (US) DEICHKIND (DE) DEN SORTE SKOLE (DK) THE DODOS (US) DRAGONTEARS (DK) DUB COLOSSUS (UK/ETH) DUNGEN (S) EL HIJO DE LA CUMBIA & ANASOL MC (ARG) FIRST AID KIT (S) FRIENDLY FIRES (UK) FRIGHTENED RABBIT (UK)

FUCKED UP (CAN) GANG GANG DANCE (US) GET WELL SOON (DE) GLASVEGAS (UK) GOJIRA (FR) GROUNDATION (US) HANGGAI (CHN) JON HASSELL & MAARIFA STREET (US) HAUSCHKA (DE) HJALTALÍN (ISL) HOT 8 BRASS BAND (US) HUNTSVILLE (N) IDA MARIA (N) IMAM BAILDI (GR) ISIS (US) KASAI ALLSTARS (CD) KASSAV' (FR ANT) KATZENJAMMER (N) KLOVNER I KAMP (N) LA-33 (COL) LABRASSBANDA (DE) LA COKA NOSTRA (US) LUCY LOVE (DK) ULF LUNDELL (S) MAGNIFICO (SVN) MAJOR LAZER (US) MICACHU & THE SHAPES (UK) MONO (JPN) MUNGOLIAN JET SET (N) M. WARD (US) MARISSA NADLER (US) NOVALIMA (PER)

WWW.ROSKILDE-FESTIVAL.DK

OH NO ONO (DK) ORKA (FO) PAAVOHARJU (FIN) PABLO MOSES & U-ROY (JAM) THE PAINS OF BEING PURE AT HEART (US) PEDE B (DK) PETTER (S) PHARFAR presents A RUB A DUB NIGHT feat. special guests (INT) RUMPISTOL (DK) SATYRICON (N) SHASTRIYA SYNDICATE (IND) MIKE SHERIDAN (DK) MIKAEL SIMPSON & SØLVSTORM (DK) SKAMBANKT (N) SOCALLED (CAN) THE SOFT PACK (US) SOIL & "PIMP" SESSIONS (JPN) PETER SOMMER (DK) STEINSKI (US) MARNIE STERN (US) SHUGO TOKUMARU (JPN) ROKIA TRAORÉ (MALI) WHITE LIES (UK) JENNY WILSON (S) WOLVES IN THE THRONE ROOM (US) YOGA FIRE (N) ZIZEK CLUB (ARG)

- OCH MÅNGA FLERA...

WARM-UP FRÅN 28 JUNI

LOUNGE: ASS (S) BADEN/PEDER/STRUCK (DK) PETER BRODERICK (US) CHRIS COCO (UK) ESCHO presents THULEBASEN, ALLE MED BALLONER OG TERRASSER and LAMBURG TONY (DK) PETE GOODING (UK) WILL HAROLD (UK) KB18 presents WAQAR & KOBBE (DK) LULU ROUGE (DK) TOM MIDDLETON (UK) MIKE SALTA (DK) NANCY ELIZABETH (UK) JOSÉ PADILLA (E) STELLA POLARIS SOUND SYSTEM (DK) TRIO CAMPANELLA (DK) VEKTORMUSIK (DK) ÅRHUS E presents PUZZLEWEASEL, VOKS, WÄLDCHENGARTEN, VECTRAL and MORTEN RIIS (DK) PAVILION JUNIOR 28 JUNI - 1 JULI: THE 20BELOWS (DK) BABIAN (S) CODY (DK) GIANA FACTORY (DK) GINGER NINJA (DK) HARRYS GYM (N) JOOKS (DK) KELLERMENSCH (DK) KVELERTAK (N) THE MEGAPHONIC THRIFT (N) MEN AMONG ANIMALS (DK) OPGANG F (DK) SCAMP (DK) TAKO LAKO (DK) THE TELSTAR SOUND DRONE (DK) VINNIE WHO (DK) VON DÜ (DK)

Söder och Stureplan. Vi tänker på skägg, öl och indiekids i konstiga frisyrer. Vi tänker på brats, champagnesprut och backslick. Men rör det sig om två skilda världar eller bara förlegade fördomar? Innan vår undersökning var över hade Kristoffer Ahlbom visat oss Stureplan och vi hade pratat med några av Stockholms allra kändaste klubbprofiler om pointers, svarta listor och vem som egentligen bor i gamla Skatteskrapan. Men allt började på Knast med en glad Gustav Gelin i bajenhalsduk.

JB@C;8 MvIC;8I

Text Pelle Tamleht Foto Johannes Helje

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 9

MÅNDAG, KNAST, UPPLANDSGATAN 7, 22.00 Det är en kall måndag och derbyt mellan Hammarby och Djurgården har precis slutat 3–1. Gustav Gelin som ligger bakom klubben Lyckliga måndagar har därför en extra lycklig uppsyn när han ramlar in iklädd sin bajenhalsduk.

Gustav är en minst sagt välkänd profil i Stockholms klubbliv alltsedan han var med och startade Bomben för tio år sedan. Redan på slutet av nittiotalet körde Bomben några mer eller mindre knasiga fester i Snaps källare Rangus Tangus. I dj-båset på Knast står Herr Gelins rödhåriga kusin och Bombenkollega Jonas Markbäck en med kvinnlig vän och spelar James, Oasis och svensk indie. Tidigare på kvällen har jag sms:at Gustav för att förvissa mig om att han verkligen kör klubb såhär en måndag innan löning, och jag förvånas lite över att det ändå är en ansenlig samling människor i lokalen. Vilka kommer egentligen hit en dag som denna?

–Det här är ingenting. Vi har alltid folk här. Vissa måndagar är det helt knökfullt med packat dansgolv och allting. Så konstigt är det väl inte? Alltså Stockholm har ju typ 25 000 studenter och en jävla massa arbetslösa. Och så mig och Jonas då.

–Knast är ju typ som att vara på Söder. Samma folk och stämning, i alla fall på måndagar, säger Jonas mellan låtbyten. Och det är idel grönvita fotbollskostymer, män i skäggstubb och söta tjejer med popfrisyr, som samsas vid borden.

Framåt halv ett dyker även Peter Hedlund, som låg bakom den klassiska indieklubben Metropolis, upp och säger hej.

– Jag bor ju precis i krokarna och var på väg hem.

Men Knast är ju en av Stockholms bästa barer med grym personal.

Utanför Knast dröjer sig en samling kvar i de bekväma solstolarna som utgör rökrutan. Den gulliga röda mattan ligger utrullad och känns lite som en ironisk kommentar till klubbens opretentiösa innandöme. Lyckliga måndagar är långt ifrån den enda klubben som huserar på Knast.

Alltifrån Blackie med Tommie X i spetsen till Kornél Kóvacs KKK. Men Gustav har sin posse och sitt manér.

Och engagemanget känns igen från alla de övriga projekten han har på sin repertoar och i sitt CV, så det går knappast att ta miste på vem som ligger bakom ståhejet.

–Lyckliga Måndagar är ändå en opretentös liten barklubb. Min andra klubb Flyktsoda på Debaser Medis är en mycket mer ambitiös, stor liveklubb.

ONSDAG, HOTELL MALMEN, MEDBORGARPLATSEN, 19:00 Restaurangdelen på Hotell Malmen har så sakteliga börjat fyllas med folk. Malmen som tidigare till viss del var känd som en samlingspunkt för kriminella, prostituerade och dålig pianomusik har antagit en helt annan karaktär.

Barklubbar och konserter avlöser varandra i den del som kallas Lilla Hotellbaren och den andra delen rymmer en modern restaurang där svenska och franska moderna klassiker står på menyn. I ett bås i den senare har vi samlat en ansenlig klick av Stockholms krogelit för ett samtal.

Ursäkta stalkervarningen här Kristoffer, men i söndags när jag som bäst försökte få tag på dig tyckte jag att jag såg dig i Tanto?

10 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

GUSTAV GELIN Gustav är sedan många år tillbaka ett välbekant ansikte i Stockholms krogliv. Han började sin karriär som en av grundarna till Bomben och har sedan dess hunnit med ett oräkneligt antal klubbar. Idag har han klubben Flyktsoda på Debaser Slussen samt Lyckliga Måndagar på Knast.

KRISTOFFER AHLBOM Kristoffer är nattklubbschef på Sturecompagniet. Han hamnar allt som oftast på listor över Stureplans mäktigaste människor, och som nattklubbsentreprenör och delägare i Stureplansgruppen har han ett finger med i mycket av det som händer runt Stureplan.

CARL M SUNDEVALL För sju år sedan var Carl med och skrev reportaget Stadskampen för Nöjesguiden. Sedan dess har han bland annat varit redaktör för tidningen Stureplan och nattklubbschef på Spy Bar. Idag jobbar han som konceptchef för flera av Stureplansgruppen krogar och ligger bland annat bakom Gubbrummet. Just nu satsar han helhjärtat på Restaurang 1900:s bakficka Kåken som kommer att ge sig in i striden om sommargästerna.

SANDRA BERGMAN Sandra Bergman är den ena halvan av den ambulerande klubben Send In The Clowns.

Hon har även synts bakom baren på El Mundo, i dj-båset på Debaser Medis samt i dörren på Slussens dito.

Dessutom är hon musikansvarig för Nada och bokar såväl dj:s sju kvällar i veckan som band till Nadas livesöndagar.

8cckj JkfZb_fcd _Xi al kpg ), ''' jkl[\ek\i fZ_ \e a mcX dXjjX XiY\kjc jX% FZ_ j d`^ fZ_ AfeXj [ % –Gustav Gelin KRISTOFFER AHLBOM: Tanto, nej tyvärr inte. Var ligger Tanto?

GUSTAV GELIN: Det är en jättestor park nere vid Street.

KRISTOFFER: Nej, jag har nog faktiskt inte varit där.

Hur ofta går du ut på Söder?

KRISTOFFER: Inte så ofta, men det är inget personligt utan det beror snarare på att jag jobbar runt Stureplan. Senast jag var ute på Söder var för två veckor sedan då jag ordnade en konsert på Debaser.

GUSTAV: Jag har tänkt på en sak som jag alltid har velat fråga dig.

KRISTOFFER: Fråga på.

GUSTAV: På vilket sätt är du släkt med Sören Ahlbom (krogmagnat som bland annat äger Solidaritet, red anm)?

KRISTOFFER: Inte släkt alls, mig veterligen.

Hur mycket är ni personligen på era egna ställen?

KRISTOFFER: Alldeles för mycket. Det gäller nog för alla oss här att vi jobbar i princip hela tiden. Dygnet runt, även om det är just på helgerna man är på plats rent fysiskt. Det ligger i mitt eget intresse att ha koll på hur stämningen är och vilka som är där. Man är ju i jobbet 24 timmar om dygnet.

CARL M SUNDVALL: Vi har väl alla ett antal gäster som känner en trygghet i att man finns på sitt ställe.

GUSTAV: Om jag kommer in på Gubbrummet till exempel, så känner jag mig helt bortkommen om varken Carl eller någon bartender man känner igen är där.

ROBERT HÅLLSTRAND: Jag tycker egentligen att ett ställe ska leva av sig självt. Om Calle skulle lämna Kåken eller Gubbrummet så kanske det stället går under, eller åtminstone blir det nog inte lika bra. Det är gästerna som ska göra stället. De ska gå dit för att de gillar musiken och stämningen. Då är det bättre att ha kanske 20 profiler än en ensam.

CARL: Jag håller med om att det i förlängningen både är jobbigt och dumt att bygga ett ställe för mycket på sig själv. Det är ju ett praktiskt ärende också. I sommar kommer jag att köra tre ställen samtidigt och det finns tyvärr inte tio Carl M, vilket kanske är tur för världen.

Hur ofta går ni på varandras ställen då?

SANDRA BERGMAN: Det är klart man kollar på andra ställen. Men det är ju mer vilka band och dj:s som de har bokat. Då är det nog snarare andra liknande ställen jag kollar på, mer än de runt Stureplan.

GUSTAV: Jag ser det inte som konkurrens. Snarare att man hjälps åt att göra Stockholm bättre. Sån är jag. Naiv och tror gott om alla.

SANDRA: En period bodde jag i princip på Riche och Berns. Och East varje söndag.

ROBERT HÅLLSTRAND Robert Hållstrand har drivit restauranger och nattklubbar i Stockholm under många år, främst inom Kharma-gruppen.

Bland dessa ingår bland annat Village och Rose.

Robert är dessutom en av huvudpersonerna bakom nyligen öppnade Story Hotel med restaurang och bar.

Är söderfolket mer benägna att röra sig inåt Stureplan än vice versa?

CARL: Det finns lika mycket fördomar och idioti åt båda hållen. Till exempel att det bara är brats på Stureplan vilket inte stämmer. Jag tror att det enda som definierar folk på Stureplan är att de tycker att de är lite balla vilket med största sannolikhet finns på Söder också, men kanske inte i samma utsträckning.

GUSTAV: Min uppfattning är att det finns precis lika snäva söderpuritaner som det finns stureplansdito.

CARL: Rivaliteten har också att göra med vad media skriver om. Idag tror jag att det finns en större ilska från söderhållet gentemot Stureplan än tvärtom. Men på nittiotalet när Expressen skrev om alla de hetaste indiebanden, hade ju stureplansfolket en frustration ditåt.

GUSTAV: Många ställen på Söder har en uttalad ickestureplansmentalitet. Till exempel att Debaser river gästlistan vid klockan elva på kvällen.

KRISTOFFER: Jag tror inte att det sitter i gästlistan eller dress code:en på det sättet utan mer handlar om personen som har hand om stället. Den sätter liksom sin färg på den publiken han vill ha. That goes without saying.

CARL: Vi är som någon form av levande garanter. Om vi står bakom ett ställe vet folk vad de har att förvänta sig.

Sedan säger jag inte att detta är en kvalitets- eller kvantitetsgarant.

GUSTAV: Precis, vad min publik anser vara kvalitet skiljer sig nog från vad din publik anser.

KRISTOFFER: Det har ju dessutom väldigt mycket att göra med öppettider, och vart femställena finns. Hela det här ordet Stureplan är så överreklamerat.

GUSTAV: Precis, varför åker folk över trettio ut till Bromma klockan sex på morgonen?

CARL: För att käka E. GUSTAV: Inte bara. Mest för att de vill festa vidare. Kruthuset till exempel kör ju grymma fester.

ROBERT: Kruthuset?

KRISTOFFER: Det har jag aldrig hört talas om.

CARL: Det är typ rave. Svartklubbar.

Hur viktigt är det med stammisar?

SANDRA: Jätteviktigt. Ett ställe som exempelvis Nada bygger ju på sina stammisar.

ROBERT: Man kan jämföra det med SAS bonuskort. Om man reser sju dagar i veckan måste man ju få någonting för det. Var ligger Nada?

SANDRA: Det är gamla Guldapan på Åsögatan.

ROBERT: Guldapan känner jag såklart till.

GUSTAV: Utan stammisar kan man lika gärna lägga ner. Även om man ibland kan tycka att vissa är idioter är man ju glad för att de är där, så länge de sköter sig.

CARL: Jag tycker inte att någon av mina gäster är idioter.

GUSTAV: Eller hur.

CARL: Ironi kommer inte riktigt fram i text, kanske.

Hur får man stammisar då?

CARL: Man tar hand om dem. På olika sätt.

GUSTAV: Hehe.

CARL: Nästa fråga. Är det där pointers kommer in?

KRISTOFFER: När du säger pointer tänker jag på en man som står på en liten låda. Det är inte så vi jobbar idag.

CARL: Om 1 500 personer vill in på ett ställe som tar 400 är det klart att man måste gallra på något sätt.

SANDRA: Så är det väl överallt egentligen. Det är klart att det finns folk man prioriterar, sedan kanske det inte går till på samma vis på Söder.

GUSTAV: Här är det ju först till kvarnen. Plus att folk köar två och två. Inte i en stor klunga.

CARL: Skulle det finnas femställen på Söder, skulle det se annorlunda här med. Det är också en väldig skillnad på diskriminering och selektering. Jag tycker man ska få selektera, men inte diskriminera. Neka någon för att de har fyrkantiga loafers, men inte för deras etnicitet eller sexualitet.

Hur använder ni er av media?

KRISTOFFER: Med Hells, Sturecompagniet och V är vi otroligt försiktiga och restriktiva med media. Förutom stureplan.se är det i princip ingenting.

Vi säljer heller inte våra bilder vidare.

På V till exempel har vi totalt fotoförbud så våra gäster ska kunna festa ostört.

ROBERT: Vi har ju finest.se som vår egen kanal. Men vi lägger även upp bilder från många andra ställen. Göta Källare här mittemot till exempel.

CARL: Ser jag en dagstidningsfotograf som fotar mina gäster inne på Spy Bar, känner jag mig inte lugn. Jag river inte ut filmen men det är klart att jag säger åt honom. Jag gjorde faktiskt ett projekt för något år sedan där jag fotade alla som fotade. Who watches the watchmen?

KRISTOFFER: Det är klart att vi är jätteglada om vi får en bild på till exempel Björn Borg från vår nattklubb. Men det säljer bara via vår egen hemsida.

GUSTAV: Vi har ju inte riktigt samma kändishets som på Stureplan.

KRISTOFFER: Får jag bryta emellan där, det är ingen kändishets på Stureplan. Det finns alla sorters människor och det finns ställen för alla. Det spänner liksom från The Lab till V. Vad är skillnaden mellan The Lab och V då?

KRISTOFFER: Det är väl att drinkarna kostar tre gånger så mycket på V. Vad är den vanligaste beställningen?

GUSTAV: Bärs.

;\k ]`eej `e^\e jfd i YiXk c e^i\ m\i_lml[kX^\k% –Kristoffer Ahlbom SANDRA: Öl och Fernet.

KRISTOFFER: Vodka Red Bull.

GUSTAV: På Knast serveras inte ens Red Bull.

ROBERT: Vodka Ramlösa. Och Seaman-shot.

CARL: Jag hörde något om att Stockholm står för 75 procent av konsumtionen av den senare.

GUSTAV: Då finns det alltså i Ludvika om två år.

ROBERT: Exakt så.

CARL: Snarare fem.

Hur okej är det att dricka alkohol på sitt eget ställe?

ROBERT: Jag tror såklart alla här har tagit en drink på sitt ställe.

CARL: Så länge det inte har med säkerhet eller alkoholservering att göra får du vara berusad. Jag brukar säga att det bästa PR-jobbet jag kan göra är att ta ledigt, bli full och göra bort mig.

GUSTAV: Det handlar inte bara om alkohol. Hela den klubbkultur jag står för kräver att man bjuder mycket på sig själv. Det händer att jag klättrar upp på en högtalare och dansar i bar överkropp.

KRISTOFFER: Vad är det här för ett ställe, dit vill jag gå.

GUSTAV: Brukar du göra det?

KRISTOFFER: Jodå, mycket dans och mycket bar överkropp.

GUSTAV: Är det så?

KRISTOFFER: Mycket ironisk är jag. För gästernas skull ska jag nog inte ha bar överkropp.

CARL: Du är en fin människa Gustav, till skillnad från oss stureplanskräk.

Hur viktig är musiken?

SANDRA: Musiken är extremt viktig. Det finns få saker som i så stor utsträckning styr vilka som kommer till ett ställe som musiken. Jag skulle nog säga att det är det absolut viktigaste.

GUSTAV: För mig var det anledningen till att jag började köra klubbar när jag var arton.

<e jkfi jb`cceX[ aX^ bXe jc ]Xjk d\ccXe J [\i fZ_ Jkli\gcXe i Xkk Xmjk e[jY\[ de`e^\e `ek\ i [\ejXddX% –Kristoffer Ahlbom ROBERT: Vi spelar glad musik, sedan spelar det inte så jättestor roll exakt vad det är. Det finns klubbar som har dj:s och det finns klubbar som har folk som står och spelar cd-skivor.

KRISTOFFER: Musiken är såklart viktig på alla ställen, men det har ju med konceptet att göra vad man lägger tyngdpunkten på. Vissa satsar på stora dj:s och andra på profiler.

GUSTAV: Det är väl kanske den största skillnaden mellan våra ställen, fokusen på musiken?

Finns det för- och nackdelar med en blandad publik?

KRISTOFFER: Vad menas med en blandad publik?

CARL: En blandad publik är just en blandad publik. Det är en egen kultur. Den blandade publik-kulturen.

KRISTOFFER: Någon nämnde brats tidigare. Det finns ingen som är brat längre överhuvudtaget. Det är ett sådant där nittiotalsfenomen till ord. Jag tror om man kollar på V till exempel, som i vissa kretsar anses vara brattigt, så har vi allt ifrån Jonas Åkerlund och Johan Renck till Björn Borg.

ROBERT: Väldigt bra namn. Om det stämmer.

Vad finns det för fördelar med VIP-rum då?

ROBERT: Jag har aldrig haft ett VIP-rum.

GUSTAV: Hade inte Kharma ett VIP-rum?

KRISTOFFER: Restaurangdelen där till höger.

ROBERT: Inte med någon vakt.

CARL: Jag gillar inte VIP-rum. När jag startade nya Spy Bar körde vi VIP-rum ett tag som en oas för att skydda den nya publiken från den gamla. Gubbrummet repade jag av för att jag hatar kids.

KRISTOFFER: Vi kallar V för en nattklubb i nattklubben.

GUSTAV: Men V är väl ett VIP-rum?

Har ni listor på folk som är portade?

CARL: Den enda jag har portat på livstid är Katrin Zytomierska. Hon är portad från alla mina ställen. Men jag tycker portning nästan kan vara någonting positivt. Det är någonting fint, något man kan vara stolt över.

GUSTAV: Min kusin Jonas blev portad tre månader för att han sov på Metropolis.

KRISTOFFER: Höll han sig vaken sedan?

CARL: Portningar är ju som livstidsstraff vilket jag inte heller tror på. Man måste ge folk en ny chans någon gång.

När har Katrin suttit av sin tid då?

CARL: Det är annorlunda.

ONSDAG, NADA, ÅSÖGATAN 140, 22:30 Efter middagen drar jag med mig Kristoffer och Gustav mot Nada där Sandra som också var med under samtalet kvällen till ära bokat in stockholmsbandet Parken. Carl går med oss en liten bit bakom och det är under resten av kvällen något oklart huruvida han är i sällskap med oss eller inte.

–Vad är det där för högt hus, vem bor där? frågar Kristoffer och pekar på skatteskrapan. Jag går naturligtvis på det och står chockad som en fågelholk i vad som känns som en evighet innan han och Carl börjar garva och jag inser att de har gjort sig lustiga över mina fördomar. På vägen till Nada träffar vi en kompis till Gustav som berättar att vi precis missat Parken. Kristoffer ser sig omkring, den här gången inte på skämt varpå jag förklarar att Parken alltså är ett populärt indieband.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 11

<e jkfi jb`cceX[ aX^ bXe jc ]Xjk d\ccXe J [\i fZ_ Jkli\gcXe i Xkk Xmjk e[jY\[ de`e^\e `ek\ i [\ejXddX% –Kristoffer Ahlbom

–Du sa förresten att det låg ett kvarter bort. En stor skillnad jag kan slå fast mellan Söder och Stureplan är att avståndsbedömningen inte är densamma.

Gustav håller med om att man med stor sannolikhet skulle ha åkt taxi samma sträcka inne i city. Något som förvisso kan ha att göra med labyrinten av enkelriktade gator runt grönsöder.

Vi går in på Nada och Gustav skakar hand med den rocksnygga Hannes i baren medan jag beställer öl och Fernet. Min kanske lite förutfattade bild av Kristoffer förändras omedelbart när han både nailar och gillar att dj:n spelar The Cure. Nada är precis som vanligt fyllt av kondens, söderkids av den något äldre årgången och tatueringar.

Samtalsämnet kommer osökt in på festivaler, något Gustav har minst sagt stor erfarenhet av med 15 år på Roskilde och ungefär lika många på Hultsfred. Kristoffer hävdar att han faktiskt också varit på Hultsfred en gång.

–Förvisso var vi inbjudna av cigarettjätten Philip Morris och bodde i villa. Men vi hittade ut på campingen och hängde lite i tälten också. Alla var väldigt trevliga och bjöd på sprit tills någon tappade batterierna ur sin bergsprängare och folk blev som tokiga. Batterier verkar vara hårdvaluta. Det roligaste var ändå alla de där åkbanden man var tvungen att samla på sig för att få drinkar. Jag hade hela underarmen full tillslut.

Kristoffer blir förtjust när jag upplyser honom om att Ulf Lundells son står bara några meter bort och vi kommer såklart in på ämnet kändisar. Han råkar namedroppa Jonas Åkerlund för andra gången och medger att det var medvetet första gången, men kom helt naturligt denna gång. Något generad av att bli påkommen kontrar han dock snabbt med att Gustav är ganska duktig på det själv.

Vilket ingen av oss kan säga emot. Gustav försvarar sig.

–Det kan bli lite pinsamt ibland när man faktiskt umgås med en del kända människor och ska återge något de har

E i e ^fe ^ i \e Y\jk cce`e^ ] i m\i (, ''' b i m` ;XccXj$ \cc\i JkXi NXij$j`^eXkli\e% –Kristoffer Ahlbom

12 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

gjort. Ofta låter det som att man namedroppar när man faktiskt inte gör det. Medvetet i alla fall.

–Verkligen. Alltså Barack Obama sa en så sjuuukt rolig sak igår, typ, svarar Kristoffer.

Vi bestämmer på stående fot att jag ska messa Kristoffer kommande helg och förhoppningsvis bli uppskriven på listan till nattklubben i nattklubben. Det är tydligen så det går till.

– Tar du med dig playmobilfrisyren också? undrar Kristoffer och syftar på vår fotograf. Jag har själv fått namnet Andreas Johnsson Junior, något som börjat bli kutym i de här sammanhangen. När ölen, ramlösan och några Fernet gjort sitt tar jag och Playmobilfrisyren vårt pick, pack och Gustav och dundrar vidare mot Pet Sounds medan Kristoffer och Carl rör sig hemåt Stureplan.

LÖRDAG, STURECOMPAGNIET, STUREGATAN 4, 00:30 Utanför Sturecompagniet ringlar kön redan lång. Eller kön är fel ord. Folkmassan utanför repen liknar mer något av ett blomstrande äppelträd, som ligger ner. Det är lönehelg och få ställen i staden är tomma ikväll. Kristoffer har lovat att skriva upp oss på gästlistan så jag tar Johannes under armen och vi sågar oss fram. Vi slussas före kön och möter en något stressad men samlad Kristoffer som trixar in oss till V-trappan. Inne på själva V är det fotoförbud och jag ser hur det kryper i hela kroppen på Johannes när han inte får fota vare sig Magnus Uggla, Anders Timell, idol-juryn eller något annat av de mer eller mindre kända ansiktena som röjer loss på dansgolvet. Klientelet är överlag ovanligt kvinnodominerat vilket höjer tubtoppskvoten rejält.

Klockan är ett och lokalen är fuktig av kondens, champagne och svett. Plötsligt dundrar Dallas-signaturen fram ur högtalarna och hela dansgolvet exploderar på nästan exakt samma sätt som det gör på Cliff Barnes klockan elva varje helg.

–När någon gör en beställning för över 15 000 kör vi antingen den här eller Star Wars-signaturen, förklarar Kristoffer och de

tomteblossprydda champagnehinkarna svävar ett tag över dansgolvet innan de landar framför upphovsmännen till beställningen och deras katter.

Vi armbågar oss in i dj-båset där residenten John Amatiello regerar. John inleder som tradition varje kväll med Dj Boulevards Point of View och levererar sedan hits som spänner vitt från Nirvana via Daft Punk till Världens bästa Karlsson. Då och då blandas dansmusiken upp med ytterligare en Dallas-signatur och nya tomteblosshinkar svischar förbi. Kristoffers telefon går nu som en teleprompter och meddelandena tickar in fortare än han hinner läsa och radera dem. Trots stressen tar han sig tid att hälsa på alla som vill komma fram och skaka hand och dunka rygg samtidigt som han flänger runt och fixar in folk till höger och vänster. Vi blir insläppta bakvägen till Hells Kitchen där popstjärnan Anders Ljung håller hov i hårdrocksbaren.

–Jag satsar stenhårt på att få till ett möte mellan arbetarklassen och övre medelklassen, förklarar Kristoffer. Hårdrocken kommer så starkt att till och med medelklassen blir intresserad.

Laila Bagge och Andreas Carlsson från idoljuryn verkar hålla med då de stampar takten precis vid en av högtalarna.

Klockan börjar närma sig stängning så ett sms senare är vi åter på V. Stärkt av örtspriten vinkar jag lite till Magnus Uggla som inte vinkar tillbaka. Jag rättar till kostymen för en sista vända på dansgolvet som nu kokar till tonerna av Poison och kommer snart på mig själv med att göra fraggeldansen. Den där när man rör på kroppen men armarna är

på samma ställe över huvudet. Men jag är knappast ensam så det gör inget. När Uggla går strax innan stängning går vi också. Från taxin hem skickar jag ett anmärkningsvärt rättstavat sms till Kristoffer. ”Tack som fan, jag har fått smak för V.” Medan jag kämpar mot tröttheten kommer jag att tänka på att vem som helst måste inse att det finns olikheter mellan de båda stadsdelarna, även om de mest är ytliga. Kanske är det vi, du och jag, som upprätthåller skillnaderna och kanske gör vi det av rent förnuft. För hur kul är det med en homogen klubbscen? En scen där alla klär sig lika, musiken är densamma och man känner igen varje ansikte? Visst har vi vår egen värld där vi känner oss som mest bekväma, men till skillnad från 15 år sedan är det nu lättare än någonsin att korsa över till och smälta in i en annan. Q

Stureplan och söder. Söder och Stureplan. Runt dessa stadsdelar kretsar Stockholms uteliv. Men vilka är ansiktena du bara ser i mörkret eller i neonljusets sken? Nöjesguiden har kartlagt människorna som du hånglat, dansat och delat toalettkö med. Här är listan på stockholmarna som går ut mest.

JKFI8 LK<C@JK8E Foto Niclas Brunzell

( I\Y\ZbX JZ_\aX Skådespelerska, klubbarrangör och bloggare på splitternya rebeccafiona.se

Här har vi henne, Stockholms bästa klubbare. Hennes wikipediasida listar henne som barnskådespelerska, men alla som har satt foten på en klubb det senaste året vet att det är en fullvuxen it-girl det handlar om. Tillsammans med sin vapendragare Fiona Fitzpatrick får hon dig att framstå som en gamling med diskbråck.

Grattis till placeringen! Hur känns det?

–Tack! Det känns fantastiskt. Jag är värd den platsen!

Vilka tre ställen garanterar en grym kväll?

–Nu till sommaren skulle jag garanterat välja F12 och Salongen där vi kommer att tillbringa alla våra lördagar. Och Spyan efter klockan tre.

Vad behövs för en lyckad utekväll?

–Fiona! Och jag. Vi är festen, haha!

Har du några tips på hur man orkar festa så mycket som möjligt?

–Man hänger med oss, för då har man kul och då orkar man. Sedan är det bra med gympaskor i väskan och att man dricker kaffe. Och man kan inte bli full varje kväll, för då pallar man inte!

Om du bara fick välja en klubb att gå till under resten av ditt liv, vilken skulle du välja?

–Då skulle jag välja BC i Paris. Det får bara plats 20 personer och alla är modekillar.

Vem tror du är din farligaste konkurrent till nästa års utelistetron?

–Det måste vara han som har den här, vad heter den? Bäckahästen!

Det kan bli hårt. Nej, jag har faktiskt ingen konkurrent. Det konceptet vi har är unikt. Det är många, typ, modebloggerskor som försöker kopiera, men det går inte.

Så du hamnar etta även nästa år?

–Ja, fast då kanske i New York eller något, haha!

14 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

OISIN CANTWELL

FOTO: STUREPLAN.SE

Aftonbladets stjärnreporter är närmast en inventarie på Stockholms bättre krogar. En såkallad "loose canon" – man vet aldrig var han kan hitta på för skojigt.

SIGNE SIEMSEN

När Signe blev värdinna på Spyan i vintras misstänker vi att hon fick hundratals nya vänner. Delar antagligen ut fler kindpussar än någon annan på denna lista.

/

PAYMAN DEHDEZI PR-chef Berns

Stilsäkre Payman rör sig bland Stureplans modekretsar som om det vore hans egen bakficka. Kanske den stockholmare som bär upp örhängen bäst.

0

MICAELA MORENO Skribent och PR-kvinna

Hon har kallats Stockholms mest välbevarande kvinna. Har du inte porrdansat med Micaela Moreno är du INGEN på Stureplan. Ingen!

GUSTAF MAGNUSON

Kungabarnskusin och varumärkesansvarig på Maserati

Frekvent stureplansminglare och en av de få som kan använda raggningsrepliken: ”vill du att ditt framtida barn ska ha blått blod i ådrorna?”.

(*

Modell och nattklubbsboss

FOTO: JOHANNES HELJE

.

()

Journalist

ANDERS LJUNG Musiker och dj

Space Age Baby Jane är sannolikt den mest sofistikerade gentlemannen inom en radie på 100 meter, vart man än befinner sig. Nu välsignas även stekarna med Anders närvaro, då han precis har börjat driva nya hårdrocks-klubben på Hell's Kitchen.

(+

(-

JONAS KLEERUP

Modebloggare

Det senaste året har vi noterat en mycket ståtlig blondin på Stureplan. Ibland iförd rallyoverall och med ett stadigt posse av inflytelserika modebloggare som accessoarer rör hon sig med självsäkerhet från klubb till klubb. Petra tillhör dessutom vår egna Michaela Fornis crowd av Stockholms just nu hetaste och vildaste partytjejer.

Jonas är lite äldre och lite lugnare än sin kändisbror – och det är betydligt lättare att förstå vad han säger. Säkraste stället att hitta Jonas på är Tranan, där han är bokningsansvarig.

DARIA OUDALOVA

Dagtidskoordinator Spy Bar

Spy Bars före detta first lady och den som fångade Leila K på bild när hon gjorde en spontancomeback på Marie Laveau för ett par år sedan. Du kommer antagligen att hitta henne på F12 i sommar.

(/

MONEYBROTHER Sopptillverkare

Med tomatsoppan vill Anders Wedin ta sig ur bredbentagrabbrock-facket, men det hindrar honom inte från att oavbrutet glida runt med ett ständigt leende på läpparna och en öl i handen.

(0

Klubbarrangör och dj

Partyprinsessa som allt som oftast ses på Love; Knast eller promenerandes på Söder med en kasse nyinköpta skivor.

MATS RUBARTH

Ex-fotbollsspelare och aspirerande artist

Efter en massa mål i AIK-tröjan har allsvenskans mest utvisade spelare genom tiderna sadlat om. Nu är sportdrycken utbytt mot alkohol, Råsunda mot Stureplan och bollen mot en gitarr. Kanske Sveriges enda kreddiga fotbollspelare, som Alex Schulman brukade säga.

)(

När hon inte får stearin spillt över sig av en viss Magnus Talib kan hon ses posera framför en hel drös giriga mingelfotografer.

ANDERS KILANDER

)*

LINA THOMSGÅRD

)+

PER SKOOG OCH OLOF UHLIN

Radiopratare

Denne räv har setts ute under flera år, och är numera ständigt ackompanjerad på krogen av sin magiska käpp. Kan det vara den som får honom att orka festa hela tiden?

PR-chef MySpace

Den ständigt aktuella handklapperskan återfinns på såväl Södermalm som Stureplan. Att hon dessutom är en av tre medlemmar i glädjespridarna Chapel Hill Crew, som tilldelades Nöjesguidens Stockholmspris i kategorin klubb förra året, gör henne till ett självskrivet namn på listan.

),

MARIA ANDERSSON Sångerska

))

Klubbarrangörer

Utelistans enda duo! Det är mycket svårt att se skillnad på denna sköna, fräscha disco-duo.

Tjejerna vill ha dem och killarna vill vara dem.

Olof, förfest eller efterfest?

–Efterfest. Det är då flest saker händer.

Hur orkar du gå ut så mycket?

–Att ha kul räcker väldigt långt.

Da orkar man hur mycket som helst.

Skulle du kunna dansa på ett tomt dansgolv för att få igång en fest?

– Nja, det beror på musiken.

Men jag skulle aldrig göra det för att få igång festen, bara för min egen vinnings skull.

MIRIAM PEMBERTON

)'

Manager

FOTO: JOHANNES HELJE

Gallerist

FOTO: JOHANNES HELJE

FOTO: JOHANNES HELJE FOTO: JOHANNES HELJE

PETRA TUNGÅRDEN

(.

HANSI FRIBERG

Att vara manager åt band som Sahara Hotnights och Melody Club förpliktigar. Och när man sparar in massa pengar på att dricka gratis backstage på konserter, har man ju desto mer över att lägga på privata krogbesök. Om du behöver hjälp med att sätta utlandsdealar åt ditt band, är Hansi rätt man att fjäska in sig hos. Du hittar honom sannolikt på Gubbrummet.

(,

FOTO: JOHANNES HELJE

Mångsysslare

Grattis! Du är plats 11 på Stora Utelistan.

Hur känns det?

–Roligt! Eller vad säger man... Det är roligt att gå ut.

Varför går du ut?

– Jag är otroligt sällskapssjuk och trivs bäst bland mycket folk, musik på hög volym och människor med festpeppen så tydligt fastklistrad i ansiktet att det skiner om dem.

Vad hittar man dig garanterat en partyhelg?

– På Tranans uteservering, på Kåken, i Gubbrummet och på rockbandefterfest i Hornstull.

Du är alltid väldigt fint klädd.

Hur ser din göra-sig-i-ordningrutin ut inför en festkväll?

–Jag tvingar på mig en snortajt vintageklänning, försöker borsta ut det medfödda rufset i håret och på med svart eyeliner. Fixat och klart!

FOTO: NICLAS BRUNZELL

HANNA FRIDÉN

Konstnärsdotter, it-girl, Elle-medarbetare och programledare

FOTO: JOHANNES HELJE

dj och klubbveteran

ELSA BILLGREN

FOTO: SAGA BERLIN

FOTO: JOHANNES HELJE

JONAS LICHTER

På hennes Chicas Locas utlovas dj:s med muttor, men enligt antagligen onyktra uppgifter är det hemma hos henne som Stureplan och Söder möts.

-

FOTO: STUREPLAN.SE

((

FOTO: JOHANNES HELJE

FOTO: NICLAS BRUNZELL FOTO: KARINA LJUNGDAHL/STUREPLAN.SE

PR-tjej och bloggare

Både Visby- och Åreveteran som på ett eller annat sätt har varit nattklubbschef på typ alla Stureplans klubbar. Är du blond och kvinna är chansen stor att du har synts på en mingelbild bredvid honom.

,

FOTO: NICLAS BRUNZELL

ANNA HIBBS

Anna har förmodligen slagit rekord i antal mingelbilder under 2009 redan innan halva året är passerat. Tillsammans med väninnorna Micaela Moreno och Dasha Girine räknas hon som en av Stockholms främsta partyprinsessor.

+

Popikon

Johan Kinde har varit ute varje vecka sedan åttiotalet.

Han har egenhändigt hjälpt många stockholmsbarer genom tidigare lågkonjunkturer tack vare sin stödkonsumtion. Du känner igen honom på popstjärnesuget i blicken, den sammetslena rösten och de unga modelltjejerna han omger sig med.

Kändisadvokat

Det är Moniques fel att Pirate Bay-snubbarna tvingas böta 30 miljoner kronor och förödmjukas ytterligare genom att ställa ut sin server på museum. Att hon lyckades vinna målet trots att hon är ute och svirar titt som tätt gör förnedringen total.

*

JOHAN KINDE

FOTO: JOHANNES HELJE

)

('

MONIQUE WADSTED

ALEKSANDER KOVACEVIC

Medieman

Pelle Tamlehts ständiga sidovagn vars favoritbeställning champagne och sambuca vrålas till barpersonalen i arenor som Gubbrummet och Riche.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 15

K@;<EJ 8E;8 Det vi talar mest om just nu!

MÄSTERLIGT

MYCKET BRA

BRA

GODKÄNT

UNDERKÄNT

BARNVAGNAR

Glöm Facebook, twitter och YouTube, den främsta folkrörelsen i vårt land är porr.

Facialbook och YouPorn har fler träffar än en panda som nyser på internet.

Carl Reinholdtzon Belfrage har hittat orsaken till lågkonjunkturen och klimatförändringarna och passar samtidigt på att visa er några ”nya” sidor att bokmärka.

Krönika

C k fjj giXkX fd j\o# YXYp Ser jag ut som en våldtäktsman

(

SKRÄCKDELFINER Den senaste tiden har bisarra fakta uppdagats om allas våra favoritdjur. De tidigare så gulliga djuren visar sig nu vara både smarta och onda. Rapporter om människor som gängvåldtas när de försöker leva ut den eviga badamed-delfiner-drömmen och att delfiner bara ligger ett par tusen år bakom människan rent intelligentmässigt, gör oss extremt rädda. Snart lär de väl uppfinna sina egna delfinkondomer också, och då vet ingen var det kommer att sluta.

)

VÅGA VÄGRA BLANDAT "Nej, rosévin är inte alls dåligt, det har oförtjänt dåligt rykte" var den tredje vanligaste meningen på svenska uteserveringar 2008. Tyvärr är det dåliga ryktet ytterst välförtjänt. Det smakar skit och passar till ingenting. Låt det sjunka ner i den glömska det förtjänar.

*

HIGH TECH-MOBBING På den gamla goda tiden behövde våra stackars ungdomar bara oroa sig om de blev fula på klassfotot. Nu måste de ducka för kameramobiler, twitterstalking och bitska bildkommentarer. Kan vi inte bara stänga ner internet?

+

OFRIVILLIG BLOTTNING Vem har egentligen designat stans provrum? Avklippta svängdörrar och skynken med hål i brösthöjd är faktiskt den vanligaste synen och värst är Monki. Är du över 1,80 kan du inte passera ett provrum utan att se tits and ass.

,

NEJTACKARE PÅ FACEBOOK Alla som tackar nej till event på Facebook och sedan kladdar ner wall:en med saker som ”tyvärr, är i Thailand” eller ”tack för inbjudan” är töntar.

>

löm ideell idrott i overall. Glöm scouting i naturen.

Glöm heminredning och matlagning. Den största folkrörelsen i vårt land är porr. Bakom vinklade persienner och i dunkla kontorslandskap med hörlurar och hukade ryggar utövar svensken sitt största intresse – att omättlig inta rollen som internetvoyeur.

Sedan internets födelse har det funnits porr på nätet och sedan ett par år också gratis via siter med streamade klipp i Jurassic Park-kvalité. Sidorna kallas YouPorn, RedTube och Porn Hub. Men det visste du redan. Du har idag redan varit inne där i 4 minuter och 37 sekunder enligt statistiken. Porr är mer populärt och lättillgängligt än någonsin.

Du behöver inte längre med blossande kinder hyra Riding Miss Daisy eller Shindler’s Fist av din lokala dvdhandlare, eller sitta uppe sent och titta på kodad porr på TV1000. Animerad smurfsex och tyska orgier är bara ett musklick bort. Försäljningen av ordinära pornografiska filmer har minskat markant; Vivid Video, största producenten av porrfilm, har tappat stora delar av marknaden sedan introduktionen av ovan nämnda gratissiter. Och redan 2006 försökte grundaren till YouPorn, stanfordstudenten Stephen Paul Jones, sälja sin site för 30 miljoner dollar till Vivid Video. Vivid Video tackade nej.

Enligt statistiken använder du dessa porrsidor varje dag, tjejer som killar, sossar som moderater, brevbärare som direktörer, kulturjournalister som insändarskribenter.

Att söka på ”German babe get’s her ass stuck with cock” är vår tids starkaste folkrörelse.

Genomsnittet indiemänniskor har sökt på ”Teen eat fat cock” fler gånger än de sökt på ”Teenage fanclub”.

Djurvänner världen över söker mer på ”Free my Willy” än ”Free Willy”.

Politiska kolumnister skriver av gammal vana in ”Anals lubricated for wrestling” istället för ”Anja Lundby Wedin”.

Ni tror naturligtvis att jag skojar. Det gör jag inte. Jag är helt allvarlig, vilket inte är roligt alls.

Känns det skrämmande? Eller spännande? Well, här är lite mer fakta om dina grannars och arbetskollegors sexvanor. En video med Maia Hirasawa har 27 träffar samtidigt

>\efdje`kk\k `e[`\d ee`jbfi _Xi j bk g K\\e \Xk ]Xk ZfZb ]c\i ^ e^\i e [\ j bk g K\\eX^\ ]XeZclY % som en bildsekvens där en ung polska klär sig i skoluniform och har sex med sin lärare har sexton miljoner. Enligt samma statistik är det du och jag som sitter där och betraktar den katolska erotiska novellfilmen. Men i media är det tyst om denna underjordiska rörelse som nu håller på att spricka. Tittarsiffrorna är dock så höga att grannarna rodnar när de möts för den årliga städdagen för bostadsrättsföreningen.

Och folk undrar varför det går dåligt för Saab och Volvo.

Herregud, vem har tid att manövrera en bil när vi är fullt upptagna med att rss:a de senaste klippen från YouPorn?

Vem har råd med bensin när vi prioriterar höghastighetsnät från NASA för att titta in hos en minderårig flicka i Gdansk?

Och vem ska hinna sortera soporna efter metaller och plast, plantera träd i Laos, rädda jättepandan eller täta miljöfarliga kylskåp när glasögonen på medelsvensson fullständigt immar igen framför en skärm i ett radhuskomplex i Örebro?

Om porr är barometern för vårt samhälle avslöjar YouPorn att undergången är nära.

Jag är nu så fullkomligt övertygad om att den mest naturliga döden 2010 kommer att vara skavsår, uttorkning och strålskador att jag nu hoppat på det senaste hipstertåget och köpt mark på Månen.

–Carl Reinholdtzon Belfrage Så är nu datumet satt då jag och A.A Gill ska äta vår middag på Noma. Återkommer med rapport på denna sida.

-

FACEBOOKQUIZEN Och det här är ännu värre. Quizen sprider sig som böldpest genom statusuppdateringarna. Frågan är om det här inte blir droppen?

J&P >c [a\e

.

AVNER Lyssna

GLÄDJETJUT Sällan har ett fenomen så kvickt blivit twittrat som när tyskan hoppade ner till isbjörnarna med ett glädjetjut.

Enligt ögonvittnet skrek hon ”jippi eller något liknande" innan hon simmade iväg.

/

KATRIN ZYTOMIERSKA ”AVSLÖJAR” BLONDINBELLAS OTROHET Är inte hela grejen bara en bil- tåg- eller flygplanskrasch?

Svårt att sätta ord på spektaklet.

0

DOLT NUMMER Ska vi inte ta och skjuta den jäveln som kom på dolt nummer-funktionen?

('

VÄRLDENS LATASTE MAN Snubben som kom på ctrl+alt+del-verktyget är världens smartaste och lataste man. Och vi har hittat vår nye förebild.

Bubblare: uppfällbara strippstänger, folk som inte fattar vinkar, Segway-torka

kommande album/Sincerely Yours

Det finns ett skede i processen av att hitta sig själv då livet endast cirkulerar kring konst, litteratur och musik. Perioden inträffar när man är mycket ung. Som för att ge oss en riktning i livet. Förstår ni vad jag menar? Det är viktigt att ni följer med i resonemanget, jag vill inte tappa er.

Under detta koncentrerade skede önskar jag att jag hade träffat Sincerely Yours nya artister Avner och Jules et Jim. Deras intellektuella känslighet är påtaglig och skulle få Hjalmar Söderberg att skära upp sina handleder.

Resultatet är en sinnlig njutning för en person med aversion mot ointelligent och intetsägande pop.

Avner skapar en minimalistisk stämning av Lynch, Bateman och Meursault genom sin amoralistiska utstrålning, men då han öppnar sin mun och ord, fraser och meningar stöts ut, börjar den värdeskeptiska fasaden att krackelera och genom en spricka strålar uppdämda känslor och begär ut.

Resultatet blir en vacker psalm till en fond av något djupt skrämmande. Du har aldrig hört någonting liknande. –CRB

R 9vJK ALJK EL T Carl Reinholdtzon Belfrage crb@nojesguiden.se

NICO MUHLY The Reader, Soundtrack Lakeshore records

Överskattad film, lysande soundtrack.

AVNER Lyssna kommande album/Sincerely Yours

Den perfekta korsningen av Bret Easton Ellis och Antony and the Johnsons.

JULES ET JIM My Swag, My Life /My Life, My Swag 7/Sincerely yours

Ett skivbolag och ett band på en helt egen nivå.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 17

Kåken är en nyöppnad bakficka till restaurang 1900 på Regeringsgatan 66. Den drivs av Carl M Sundevall och Johan Mattsson, och har en inredning inspirerad av österrikiska alphyddor.

Av Johannes Helje

Vilken låt är soundtracket till ditt liv?

Indy The Organ Slayer 41, Organ-orakel

– Anarchy in the UK! Jag gillar den! Det är ganska gay att säga så, men det är sant.

Henrik Hallberg

32, PR-rådgivare, klubbarrangör, dj och fotbollsspelare.

– This Is Not a Love Song med Public Image Ltd, för att livet är så mycket mer än att stå i trånga barer och dricka öl!

Sandra Beijer 24, copywriter

–Jag väljer Vi kommer dö samtidigt med Säkert! för att jag älskar kärleken!

Maria Loohufvud 28, sångerska och AD

– Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp med Markus Krunegård, därför att den handlar brytpunkten när man borde vara vuxen men inte är det.

Devi Brunson

24, tillfällig journalist

– Music sound better with you med Stardust, för alla jag känner och älskar är matchande till det soundtracket, och musik låter bättre med dem!

18 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

@ek\ c e^k bmXi el

BCL99

J

nart är det äntligen dags för alla sommarklubbar att ta över den här staden, men till dess får vi nöja oss med att man äntligen kan promenera hem efter krogen utan att frysa ihjäl. Här har ni vårens topp tio.

(

F12 SALONGEN

Fredsgatan 12, 17–01, mån–lör

Hur trevligt var det inte på vår smygläsning på Salongen? Hur mycket skit fick jag inte för att jag skrev fel premiärdatum till Terrassen? Nej då, men rätt ska vara rätt. Onsdag den 20 maj är den riktiga dagen du ska längta till.

)

24:HOURS

This Is Modern Disco, Tranan, Karlbergsvägen 14, 16–01, fredag den 1 maj

Det här är grabbarna som stod för månadens bästa bokning; Aeroplane. Nästa gång är det på Tranan det smäller, och då är hedersgästen James Friedman! Han har varit en av de ledande figurerna på New Yorks underjordiska partyscen i över ett decennium nu.

*

CHICAS LOCAS

+

SLOW BLOW

Spy Bar, Birger Jarlsgatan 20, 22–05, ons–lör

Hanna Fridén och Cissi Wallin fortsätter med sin extraallt-klubb på Spyan. Smått pornografiska visuals samt dj:s med muttor utlovas.

Debaser Medis, Medborgarplatsen, 22-03, onsdagen den 6 maj

Slow Blow tar ett långt steg från Marie Laveaus källare till Debaser Medis stora scen för att bjuda på en efterlängtad spelning med The Juan Maclean. Nyckelfiguren bakom en av 00-talets mest hypade skivbolag DFA Records.

,

SLAGSKEPPET

Harley Davidson-båten, Stadsgårdens Kajplatser 156, 22–03, en fredag i månaden

Harley Davidson-båten kommer till liv! Äntligen är det någon som tar tag i den båten och bjuder på bra, smutsig båtfest. Arrangörerna uppmanar sina gäster att förvänta sig ALLT.

-

BLACKIE

Knast, Upplandsgatan 7, 22–01, varje fredag

Äntligen kan man skriva om det här på topp tio-listan!

Blackie lyckas med att varje fredag fylla Stockholms snyggaste bar med galna kids, galnare teman och den bästa eurodiscon.

.

Foto: Johannes Helje

:_Xg\c ?`cc Yp k_\ j\X Vinnarna av Stockholmspriset i kategorin Årets Klubb är tillbaka! Varannan fredag hela sommaren lång kommer de att finnas på fräscha sommarstället Pontus by the Sea och fixa spexiga klubbkvällar under namnet TROPICOROCK by Chapel Hill Crew.

Hur kommer det sig att ni kör på Pontus by the Sea? –Det ligger så löjligt bra, precis vid vattnet med en gigantisk veranda mot båtarna, mittemellan Söder och Stureplan. Massa roliga rum och prång där man kan hitta på saker, och sedan något som vi tycker är urviktigt: svintrevlig och tolerant personal. Bästa sommarstället liksom!

Dessutom kändes barstämningen som något vi skulle kunna forma och ta till de tropiska skyarna, vare sig inpyrt eller söndertjatat. Det tror vi att stockholmarna behöver.

Vad händer på premiären?

–Vi har fått dille på levande instrument och tänker ta

dit ett gäng för alla att spela på, lite som musikstunden på Fritte. Kanastagurka, maracas, oljefat, ukuleles, etcetera. Vi har en del vänner som är riktiga fenor på dem, så det kan nog bli ljuvligt.

Hur ser den ultimata kvällen ut på TROPICOROCK? –Den ska vara ungefär som vår sista kväll på Spy Bar; champagne som sabreras med sablar, levande musik, allsång ifrån våra fånigt musikaliska kamrater, bröllopsstämning, blommor, blad och tjofadderittan. Fast utomhus, med semesterkänsla.

–Cristian Dinamarca

Låtar som DEFINITIVT kommer att spelas: Eddie Grant – Give Me Hope Joanna, Packway Handle Band – Like A Prayer, Kaoma – Lambada, Art Lover – Kinks, WES – Alane och sen alltid alltid You Can't Be a Beacon med Donna Fargo. Caramba!

DAYDREAM NATION

Strand, Hornstullstrand 4, 21–02, utvalda lördagar

Lång-Kalles och Robert Brodéns fina liveklubb nere på Strand rullar på. Bland tidigare gäster hittar ni stora akter som Whitest Boy Alive, Christopher Sander, Naive New Beaters och nu senast Those Dancing Days som körde en exklusiv spelning med bara covers.

/

SUPERDISKANT & FRENCH SWEDISH SEASON OF ROCK

Debaser Medis, Medborgarplatsen, 19–03, fredagen den 15 maj

Debaser Medis får besök av Superdiskant som presenterar för första gången i Stockholm, NOZE! De är här för ett liveset och då handlar det om stråhattar, lite naket, starksprit, mycket humor och ett sinnessjukt sväng.

0

BERNS

Berzelii Park, 22–04, ons–lör

Klockren bokning efter klockren bokning, så har Berns sett ut på sistone. Ni som trodde att det tog slut efter Prodigys spelning är helt fel ute, nu senast var det Faithless tur att väcka Berns hotellgäster, två dagar i rad!

('

TIM DENEVE

Spy Bar, Birger Jarlsgatan 20, 00–05, varje lördag

Jag tycker att den här killen klassas som en klubb. Varje lördag har han bidragit till röda baren-kaos och eufori med sin blandning av musik. Öl spills, drinkar köps, järn sveps allt i en enda stor massorgie av rock'n'roll, punk, soul, whatever.

CRISTIAN DINAMARCA

Månadens klubbprofil

8e[i\Xj C\Xe[\i$ <e^jki d Andreas är en av grundarna till klubben och bloggen 24:hours och är en av de roligaste personer att träffa på fyllan. Den här månaden har han bjudit på mycket roligt bland annat Aeroplane på Strand.

BOR: –Telefonplan.

SYSSELSÄTTNING: –Gör klubbar och knegar.

HÄR KLUBBAR JAG: –Tranan fredagar, Slow Blow, 2.35:1 och nya hårdrocksbaren Heaven's Gate.

FAVORITDRYCK: –Bärs på krita + Jägermeister & Espresso enligt Diskjokkes recept.

DANSAR HELST TILL: –Djup bas, piano-anthems och hits.

BRA MED STOCKHOLMS KLUBBLIV: –Alla eldsjälar som jobbar, jobbar och jobbar för knappt några pengar alls. You gotta love it.

DÅLIGT MED STOCKHOLMS KLUBBLIV: –Ljudlimiter, tretillstånd och att så många bra dj:s är hänvisade till att bara spela i barer. Dessutom efterlyses fler svettiga, ordentliga dansgolv.

BÄSTA FÖRKRÖKET: –Förfest i vår lägenhet i Barcelona med mexikanska wrestlingmasker och plastgevär. Väldigt kul tills polisen ringde på, med dragna vapen.

Foto: Michael Spicey

BÄSTA EFTERFESTEN: –Afterhours i New York, gangsterhouse och 50 Cent-typer till tonerna av den sjukaste basen i historien. Sen promenad genom Chinatown i soluppgången med iPoden på högsta volym och leende kineser som försökte kränga Chinese Shrimps.

MIN ULTIMATA KLUBBKVÄLL: –Öppet till sju med Glass Candy och House of House live och sen Dixon som dj hela kvällen efter det. Inget koncept behövs, bara bra musik.

BÄSTA KLUBBMINNE: –När 24:hours spelade med Maurice Fulton och Pilooski i Paris och vi trodde vi skulle värma upp, men sen märkte att vi var huvudakten. Vi spelade bara techno, publiken älskade det men discogubbarna surade som fan och ville höra "more happening disco". Sjukt kul.

–Cristian Dinamarca

cristian.dinamarca@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 19

C k dXk\e kpjkX dle

BIF>

A

ag tänker inte skriva en rad till om att våren är här.

Jag tänker absolut inte nämna att jag badade fötterna bara några meter från isflaken på bryggan vid Flyt.

Och minst av allt kommer jag att kommentera det faktum att årets första utepils är drucken. Istället vill jag slå en uppercut för följande fantastiska nedslag i Stockholms krogvärld.

(

STORY RESTAURANT Riddargatan 6, tel 545 039 40

Strålande service och en meny som både känns genomtänkt och spontan på en och samma gång. Ge mig ett par veckor till och jag är stammis. Öppet: Alla dagar till 01

)

FRANTZÉN-LINDEBERG Lilla Nygatan 21, tel 20 85 80

Nu är det väl dags att lyxa till det igen med ett Frantzénbesök? Gör plånboken lite lättare lagom till sommaren. Öppet: tis–lör 18–01

*

ROLFS KÖK

Tegnérgatan 41, tel 10 16 96

Fyllde 20 här i dagarna men visar ännu inga tecken på annalkande ålderskris.

Foto: Johannes Helje

Öppet: mån–fre 11–01, lör–sön 17–01

+

VASSA EGGEN STEAK HOUSE Birger Jarlsgatan 29, tel 21 61 69

Jag har fortfarande inte bestämt mig om den nya skylten är skojigt kitschig eller bara skitful. Maten, drinkarna och servicen är dock alltid lika suveräna. Öppet: mån–fre lunch 11.30–14.00, mån–lör från 18

,

HORNSTULL STRAND ETABLISSEMENT Hornstull Strand 4, tel 658 63 50

Gamla Street blir bara bättre och bättre med sina snortrevliga barklubbar och finurliga urbana meny. Öppet: tis–lör 17–23, lör 11–15, sön 11–17

-

COCO VAJA

Norrtullsgatan 51, tel 31 61 40

På Coco Vaja samlas koffeinpundarna och injicerar morgon-, lunch- och eftermiddagsfixen. Det gör de rätt i. Öppet: mån–tor 07.00–17.30, fre 07–17

.

MARIE LAVEAU

Hornsgatan 66, tel 66 88 500

Med något som närmast får liknas vid lockpriser på finfin kreolsk mat håller sig Voodookvinnan kvar som en av favoriterna bland rödsöders krogar. Öppet: mån–tis 17–01, ons–lör 17–03

/

STORY HOTEL

Riddargatan 6, tel 545 039 40

Nyöppnade Story Hotels restaurang har redan blivit jättepoppis vilket vi bittert får erfara när vi försöker boka bord där. Fullt, säger de. Vi ger knappast upp, för vi vet ju hur mycket svårare det är att säga nej öga mot öga jämfört med i telefon. Efter lite tjat, bedjan och övertalning lyckas vi faktiskt tränga oss förbi såväl modebloggsmaffian med Anna Hibbs i spetsen som Musse Hasselvall med sällskap och knipa ett av de åtråvärda borden. Kändisgraden är för övrigt hög i den knökfulla restaurangen och man glimtar alltifrån Dramatenskådespelare till krog- och tv-profiler. Ljudnivån är något hög vilket sannolikt går att härleda till den moderna betongbetonade inredningen.

Men maten då? Jo, nu kommer vi till det bästa av allt.

Man ställs inför ett val mellan att köra på en mastig varmrätt alternativt köra tapasstilen och låta mediumrätterna avlösa varandra. Vi väljer det senare vilket visar sig vara jackpot. En perfekt halstrad och chiliförlovad tonfisk inleder det som i efterhand visar sig vara en nöjeskryssning i mediumrätternas skärgård. Fisken följs snart upp av en

Ceviche på pilgrimsmusslor, red snapper och gurka. Även denna smakfullt chiliparfymerad. Jätteräkorna som kanske är en aning väl frikostigt matade med koriander slinker ner även de innan vi når kvällens klimax och den grillade wagyubiffen gör entré. Den gör det i fint sällskap av mango, tamarind och rödvinssky. En perfekt stekyta omgärdar det saftiga köttet och man kan riktigt känna hur lyxkossan njöt av massagen, ölmatningen och den klassiska musiken innan hon fick sätta livet till.

Avslutningsvis bjuds både vi och sällskapet vid bordet bredvid på en avsmakningsbricka med alla rätterna på dessertmenyn. Detta som en ursäkt för att vi har fått vänta lite för länge mellan de tidigare serveringarna, en föredömligt sympatisk gest. I dessertkonkarongen gömmer sig alltifrån hembakta chokladtryfflar via rabarberkompott till en fullkomligt utsökt cheesecake. Den absoluta highlighten är emellertid lakrits-crème bruléen vars flarn river loss den sista droppe njutning vi kan kräma fram ur våra smaklökar. I samma sekund som dörren slår igen bakom oss tar vi fram kalendrarna och bokar tid för ett återbesök. Öppet: Alla dagar till 01.

LYDMAR HOTELL

Södra Blaiseholmshamnen 2, tel 22 31 60

Då var det dags för nya terrassen. Med andra ord dags för ett återbesök på Lydmar. Öppet: mån–sön 11.30–01.00

0

E\m\i \e[`e^ Jkfip

BRASSERIETT

Rosenlundsgatan 14, tel 669 38 08

Brasseriett är en alldeles utmärkt kvarterskrog där personlig service står i farstun, niger lätt och hälsar dig välkommen. Öppet: mån 11–14, tis–tor 11–00, fre 11–01, lör 17–01, sön 17–22

('

RÅKULTUR

Kungstensgatan 2, tel 696 23 25

Fruktansvärt prisvärd sushi. Öppet: mån–fre 11.30–18.00

PELLE TAMLEHT

Lkd ibk bmXik\ijbif^ BRASSERIETT

Rosenlundsgatan 14, tel 669 38 08

Vi hade sedan länge haft en djupt rotad aversion för restaurangen på Rosenlundsgatan 14. Inte för att vi ens hade varit där, men döper man en kvarterskrog till Lifestyle får man bannemej stå ut med lite glåpord, spe och gatustenskastning. Nu drivs krogen i ny regi och bakom namnet Brasseriett gömmer sig en urmysig oas med hemmahoskänsla. Trots att panoramafönstren mot gatan är enorma, vilket borde ge en rejäl insyn, känns lokalen ombonad och det finns dessutom något mer diskreta platser för den som har en mindre narcissistisk läggning. Menyn består till stor del av klassiker som Biff Rydberg och pilgrimsmussla men även en och annan rödtungsrullad med kallrökt lax där färskost har slingrat sig in. Den senare plockad från restaurangens griffeltavlemeny som ständigt uppdateras beroende på säsong och råvarutillgång. Rätterna bjuder överlag inte direkt på några gastronomiska överraskningar men fyller sin funktion och framför allt är den sesampanerade tonfisken med ingefärs- och päronchutney perfekt tillagad. Servicen är personlig på en alldeles lagom nivå, förutom något enstaka övertramp åt

Foto: Johannes Helje

det intima hållet. Prisnivån är minst sagt överkomlig. En tvårätters-middag för två med varsitt glas vin och efterföljande kaffe med avec landar på runt 700 kronor och då bjuds vi dessutom på en påfyllning av vinet, då det ”ändå inte skulle ha räckt till ett helt glas”. Brasseriett på Rosenlundsgatan är en av tre i sitt slag med syskonkrogar på Liljeholmskajen samt i SoFo. Det enda som känns omotiverat på denna version är bardelen en trappa ner. Dels förstår vi inte riktigt vilken funktion den ska fylla. Men än värre är att musiken som spelas på en löjligt hög volym läcker upp i den annars så trivsamma restaurangdelen. Öppet: mån 11–14, tis–tor 11–00, fre 11–01, lör 17–01, sön 17–22.

pelle.tamleht@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 23

BIF>

William C Van Ginhoven, Armen Tagvorjan och Van Al-Haydari utgör stommen i M/S Gerdas nymönstrade besättning.

Foto: Gustavo Martin

8e] bkX fZ_ XeXddX M/S GERDA

Norr Mälarstrand, kajplats 466. tel 650 80 31

Vid kajplats 466 på Norr Mälarstrand ligger M/S Gerda förtöjd sedan 2005, och i sommar öppnar hon med ny besättning. I bräschen för denna går Armen Tagvorjan, som tidigare hållit i Operakällarens matsal. Kabyssen kommer att styrbordas av köksmästare Van Alhaydari, som också han har erfarenhet från bland annat Operakällaren. Menyn består av idel moderna tolkningar av klassisk matlagning. Som exempel kan nämnas gulfenad tonfisk ”niçoise” med grillad paprika, sommarprimörer, salsa verde och pocherat ekologiskt ägg från Gotland. För drinkarna står ytterligare två välbekanta ansikten från Stockholms krogliv, i form av William van Ginhoven (F12 terrassen, Berns källare) samt Robby Radovic (Berns, Le Rouge). Utöver den stora baren inne på skutan finns en sju meter lång nypolerad bar ute på loungebryggan och även båtens för har berikats med en ny bar. M/S Gerda öppnar landgången för sommaren den 1 maj.

–Pelle Tamleht Öppet: mån–fre 11–01, lör–sön 12–01.

Månadens Krogprofil

8c\o E`cjjfe Alex Nilsson är kock och har bland annat utövat sin kokkonst på Gondolen och välkända Akvavit i New York. Han har dessutom lagat mat till inga mindre än Red Hot Chili Peppers och Lou Reed. Nu är han aktuell i tv-programmet Kvällsmat där han tillsammans med Sanna Ekman bjuckar på tips och råd om hur man lagar en snabb, god och rolig middag.

Vem ska titta på Kvällsmat och varför?

–Alla som tycker om mat. Det är ju ett inspirationsprogram som ska locka hela familjen in i köket. Det ska vara roligt att laga mat tillsammans.

Ibland kan det ju vara svårt att komma på något kul att laga till middag. Vad kan man göra för att få inspiration?

–Gå ner till Hötorgshallen och strosa omkring. Det är ett perfekt ställe att hitta saker från alla världens hörn. Fega inte ur utan våga prova nya saker. Be att få provsmaka.

Har du något bra snabbmatstips?

–Raggmunk med fläsk. Stek lite fläsk, riv lite potatis, lök och stek raggmunk, klappat och klart! Serveras med rårörda lingon.

Minns du vad du svängde ihop till Red Hot Chili Peppers?

–Massa grönsaker. Så ekologiskt som möjligt skulle det vara. Det är hårt att vara rockstjärna.

24 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

Foto: Jenny Unnegård/TV3

Var går du själv ut och äter och dricker?

–Gärna lokalt i Vasastan, men senast var jag på Pastis i Gamla Stan. Ett ställe där kocken själv kommer ut och serverar maten, som var utmärkt. Det är inte ofta det händer.

Vad tycker du är bra med Stockholms krogvärld och vad saknar du?

–Det finns många bra krogar i Stockholm, med bra variation, men lite för många italienska restauranger. Det jag saknar är schysst "street-food". Det skulle vara underbart med en New York Deli, där man snabbt kan gå in och få i sig roliga, lätta saker utan att det behöver vara varmkorv eller en macka.

–Pelle Tamleht Programmet Kvällsmat ser du på lördagar i TV3.

BIF>

(IWHU VWRUD SnWU\FNQLQJDU E|UMDU YL QX PHG OXQFK

>cXjYlibXi ` Gi`ej\ej bÂ&#x20AC;ccXi\ BRUT BAR

Mäster Samuelsgatan 4, tel 611 13 31

I källaren till restaurang Prinsen har det Üppnat nügot sü fÜrträffligt som en fisk- och skaldjursrestaurang med champagnebar. Den ädla drycken gür dels att fü pü vanligt vis men flera av sorterna kan även füs i miniglas fÜr den som bara vill smaka av. Peter Nordin, som ligger bakom Brut Bar, äger fÜrutom restaurang Prinsen ocksü Zink Grill. När Peter renoverade lokalerna snubblade han Üver ett lager med gamla glasburkar. Dessa für nu tjäna som servis i restaurangen, vilket gÜr att rätterna hüller värmen pü ett finurligt sätt.

Brut Bar kom till lite av en slump under nämnda renovering dü man inte riktigt visste vad man skulle gÜra av utrymmet, och man kommer üt restaurangen via en anonym stüldÜrr till hÜger om Prinsens entrÊ. Den franska menyn bestür nästan uteslutande av fisk och skaldjur medan champagnen givetvis är det dominerande inslaget pü vinlistan.

)UnQ NU 9DUPW YlONRPQD

*lVWULNHJDWDQ WHO ZZZ [HRP VH

â&#x20AC;&#x201C;Pelle Tamleht Ă&#x2013;ppet: tisâ&#x20AC;&#x201C;fre 11.30â&#x20AC;&#x201C;14.30 samt 17.30â&#x20AC;&#x201C;23.30, lĂśr 17.30â&#x20AC;&#x201C;23.00.

EÂ&#x20AC;i m` j\j [Â&#x20AC;i lk\ Trots att de flesta restaurangers uteserveringstillstĂĽnd bĂśrjade gälla den 1 april är det fĂśrst nu det sätter igĂĽng pĂĽ riktigt, och maj blir den mĂĽnad dĂĽ vĂĽren fĂĽr sitt stora genombrott pĂĽ detta omrĂĽde. FĂśrutom tidigare nämnda M/S Gerda som Ăśppnar den 1 maj kickar Chapel Hill Crew igĂĽng Pontus by the Sea:s sommarsatsning samma dag. Restaurang 1900 kontrar med att Ăśppna baren pĂĽ vad de kallar Stockholms stĂśrsta rĂśkaltan den 6 maj och den 20:e hänger bĂĽde Restaurang HumlegĂĽrden och Terrassen pĂĽ Fredsgatan 12 pĂĽ.

Halvürstillstünden fÜr uteserveringar gäller mellan den 1 april och den 15 oktober men ett flertal restauranger süsom Stureplans Sturehof och Bar 54 pü GÜtgatan har helürsdito.

Andra nämnvärda uteserveringar hittar du pĂĽ Medborgarplatsen med Snaps och Medis tätt inpĂĽ varandra samt Debaser Medis egna terrass rakt Ăśver torget. NĂĽgot av en personlig favorit finns dock pĂĽ Karl Johans torg 1 där Debasers grymma burgare lämpligast sväljs ner med en rejäl kanna Pimmâ&#x20AC;&#x2122;s. Och med Nytorgets gräsmatta avstängd en bra bit in i juni fĂĽr man nog ge upp hoppet om en sittplats pĂĽ nĂĽgon av SkĂĽnegatans uteplatser i krokarna. â&#x20AC;&#x201C;Pelle Tamleht Pimmâ&#x20AC;&#x2122;s är ett alkoholmärke som framfĂśr allt är känt genom den ginbaserade Pimmâ&#x20AC;&#x2122;s No 1. Den senare dricks typiskt utblandad med läsk, gurka och mynta. Sommarens drink 2009 fĂśrutspĂĽs av mĂĽnga krogveteraner bli Pimmâ&#x20AC;&#x2122;s No 1 med champagne.

NĂśjesguiden â&#x20AC;˘ Nr 5 â&#x20AC;˘ 2009 25

Ulrika Lagerqvist, 29 år, Informationschef, Kocksgatan Jag har ett krävande jobb. Då är det skönt att släppa loss ibland. Det är inte bara små barn som behöver kläder för alla väder…

Krönika

=Xmfi`kgcXkj\i Xkk [i`ZbX m`e ;\c (1 ?fk\c [ 8e^c\k\ii\

A

ag återupplevde min barndom för ett par veckor sedan på Hotel d'Angleterre i Nordens huvudstad, Köpenhamn. Hotellet, som var nazisternas högkvarter under andra världskriget, är en utmärkt plats för att dricka vin. Inramningen är minst sagt dramatisk. På d'Angleterre är blomkrukorna lika stora som din mammas stadsjeep. Kristallkronorna lyser starkare än solen och dina lädersulor rör sig över ett hav av sammet. Chansen är lika stor att dina vänner sjunkit ner ljudlöst i den enormt tjocka heltäckningsmattan och försvunnit för alltid som att de bara är och, säg, besöker toaletten.

Jag var där endast ett par timmar, eller i fem glas Bereche et Fils, men fick avverka två obehagliga samtal till vänners mödrar och ge dem beskedet att deras söner förolyckats och kramats ihjäl av tre meter höga mattfransar.

Jag förstår nazisternas fäbless för det anrika hotellet.

Allt på hotellet är enormt. Ölglasen är vaslika, skoputsmaskinens rörliga hjul stora som Formel 1-däck och direktörernas flickvänners bysthållare hade antagit formen av aktiverade airbags. Men personalen var mest stolt över sitt höga tak.

– Det är sju meter upp till kristallkronorna, berättar en liten pickolo med stora bekräftelsesökande ögon.

– Ah, vi letar efter något som är sju och en halv meter, viskade vi i hans öra, smekte hans kind och gav honom en peng.

Men jag hade inte varit förtjust i att sova över i den jättelika inredningen, jag skulle endast vakna upp livrädd i tron att ha krympt till en manchettknapp bredvid den fyra meter höga sänglampan. Men att här dricka vin och lyssna till levande pianomusik är fantastiskt.

Jag var över för att äta lunch på Noma och besöka mitt favoritkonditori, men mitt huvudsakliga mål var att placera ett glas av det nya stjärnskottet och champagneproducenten Bereche et Fils nära mina läppar och se den sköra, rena och sympatiska vätskan utveckla sig i rummet och krypa upp för de gigantiska väggarna bara för att lägga sig till rätta i de små, små fiberöppningar där nazisters cigarettrök sedan länge sipprat in och blivit en del av tapetens textur och mönster. Det är den totala motsatsen till Wagner spelad i en Wagner-sal.

Likt en liten punschpralin min farmor brukade mata mig med när jag var liten, tar Hotel d'Angleterre mig tillbaka till något oskyldigt och tryggt. Men samtidigt, via det Speer-lika arkitektoniska rummet, infinner sig den obevekliga sanningen om ett barns öde att känna sig totalt fången i den mänskliga naturens amoraliska och hänsynslösa händer. Q

R 9vJK ALJK EL T BERECHE ET FILS champagne/import

Världens just nu absolut bästa champagneproducent.

Drack den senast under disk på The Wolseley.

MARK ANGÉLI

Ofiltrerade Loire-viner/import

Mitt favoritvin på Noma.

LARMANDIER BERNIER TERRE DE VERTUS PREMIER CRU Varunr 96632, 349 kr

Larmandier Bernier är en liten producent av fantastisk champagne i Premier Cru-byn Vertus nere i Côte des Blancs. Unge Pierre Larmandier har länge arbetat som biodynamisk vinmakare, från 1999 är hans vingårdar konverterade till biodynamiskt jordbruk. Den mest prisvärda champagnen på Systembolaget. En njutning naturligtvis.

JACQUES SELOSSE champagne/import

Hade turen att smaka hans rosé på El Poblet i Valencia.

;IP:B

Ep_\k ]i e 9fli^f^e\

JfddXi\ej XZZ\jjfXi\i

ANTONIN RODET PULIGNY-MONTRACHET 2007 Världens mest berömda kommun för vita viner är utan tvekan Puligny, med tillnamn efter Bourgognes finaste vita vingård, Montrachet. Här i den starkt kalkblandade lerjorden görs världens dyraste vita vin med smak som öppnar upp en förnäm balsal i gommen och stannar kvar i timmar.

Mitt favoritvin denna månad har en vackert silvergrön färg. Doften går mot citrusskal och mogna gula äpplen, men har också en erotisk, nästan unken ton. Det finns också en aningen rostad karaktär från de nya faten. Resultatet är en elegant smak som utvecklas starkt i glaset med härliga syror som utkristalliseras i munnen.

Vinet är ännu mycket ungt, omyndigt om ni så vill, som börjar visa sina kvaliteter, men vill helst öppnas om trefem år. Men att lufta det i två timmar fungerar bra om du vill dricka vinet redan idag.

Vad som passar till? Fina viner vill ha fin mat. Till detta vin vill man ha fin, vit utrotningshotad fisk, gärna grillad.

Gratinerad hummer går också bra.

OMAKA SPRINGS SAUVIGNON BLANC 2008 2008 års Sauvignon Blanc från Omaka Springs är helt magisk. Färgen är fantastisk.

Doften balanseras mellan tropiska frukter med inslag från paprika och njurformade pooler. Även i smaken kommer de tropiska frukterna tillbaka och bärs upp av den eleganta, välbalanserade och friska syran, som också, tillsammans med mineraltonerna, bidrar med textur och komplexitet. Vinet avslutas krispigt och rent med en lång eftersmak.

Passar utmärkt till skaldjur, fiskrätter, sushi eller bara att avnjutas som den är.

Omaka Springs Estates vingårdar består av 178 hektar och ligger utspritt över Omaka Valley som ligger i hjärtat av Marlborough. Marlborough som numera är världskänt för sin produktion av Sauvignon Blanc-viner karaktäriseras av det svala klimatet och den steniga och mineralrika jorden. Omaka Springs Estates ägs idag av Geoff och Robina Jensen.

–Carl Reinholdtzon Belfrage Kan gärna lagras fem till sju år. 100 procent Chardonnay. Systembolagsnr: 5336-1, 267 kronor.

?fk\cc\k# jfd mXi eXq`jk\ieXj _ ^bmXik\i le[\i Xe[iX m ic[jbi`^\k# i \e lkd ibk gcXkj ] i Xkk [i`ZbX m`e% Månadens klassiker

=iXejb gg\cal`Z\ ] i mloeX1 AX^ bXccXi [\e È:È Denna Calvados från Pays d'Auge är min favorit. Jag gillar den relativt ung, och fruktanvärt spritig för att prata klarspråk. Jag fullkomligen avskyr gamla sönderlagrade sorter som dammiga gubbar dricker i källare iklädda billiga kavajer.

I Boulards Grand Solage blandas 3-5 års gamla calvadossorter, denna ”cuvée” lagras sedan ytterligare på ekfat för att smakerna ska få mogna tillsammans. Det blir perfekt för mig. Jag älskar att skölja ner ekorrar, öron, hjärnor, trynen, fötter, hjärtan och andra delikatesser på Fergus Hendersons S:t John i östra London med denna Calvados.

Firman Boulard grundades 1825 och ligger i hjärtat av Calvados, Normandie, och just Pays d'Auge anses som den finaste av de elva områdena som ingår i Calvados.

Calvados är alltså ett lagrat destillat på utjäst äppel- och päronmust, i princip cider, och som råvara används upp till 100 olika sorters äpplen som ger sina smakbidrag och egenskaper till den slutliga produkten. Mer än 30 av dessa kommer från Boulards egna planteringar, resten köps in från utvalda lokala odlare. Calvados Boulard dubbeldestilleras i så kallade "pot stills" av koppar på samma sätt som maltwhisky och cognac. Detta är en mycket hantverksmässig och relativt långsam metod. En enklare och vanligare metod är destillering i så kallade kolonnapparat (en form av konstant destillering) som dock tar bort de mer finstämda smakämnena och ger en mindre fyllig Calvados.

–Carl Reinholdtzon Belfrage

CARL REINHOLDTZON BELFRAGE

Karaktäristiskt för Boulard Grand Solage är dess äppeldoft och skimrande färg. Mjuk och ren, helt utan den finkelsmak som man ofta hittar i sämre C:en. Välbalanserat är mitt omdöme. Systembolagsnr: 58-1, 295 kronor.

Omaka Springs Estates, Marlborough, Nya Zeeland. 100 procent Sauvignon Blanc. Artikelnummer: 6441, 89 kronor.

770 – DON’T LOSE THAT NUMBER 770 är ett lysande Priorat-vin i högsta klass, inget som faller i glömska i första taget. Alla druvorna är handplockade och smekta av kvinnohänder och efter det jäses vinet i helt slutna tankar med en mycket liten och snäll pump som rör runt vinet konstant som en påse blod i en blodbank i tjugo dagar. Därefter lagras vinet 18 månader på nya franska 4 000 liters fat i som har en automatisk batonage tre gånger per dag. Härlig explosiv smak av dyr läppglans och med lång en eftersmak av en sydamerikansk fotomodell.

Elvi Wines, DOQ Priorat, Syrah 40%, Garnatxa 30%, Cabernet Sauvignon 20%, Merlot 10%, artikelnummer 98120, 299 kronor –Carl Reinholdtzon Belfrage

R KI<E;98IFD<K<I T

LARMANDIER BERNIER Det är som om Gud gått ner och subventionerat priset på denna champagne för att alla ska kunna dricka den. Systembolagets mjölk helt enkelt.

BERECHE ET FILS Ni kommer alla att dricka den om tio år.

GERARD GAUBY Mest spännande vinproducent just nu.

FERGUS HENDERSONS Vi bjöd honom till White Guide-galan och jag har nu återupptäckt hans maximalistiska restaurang S:t John i östra London.

”VINKRITIKER” Att gå på Systembolagets provningar och per automatik skriva om vinerna för dags- och kvällspressen, ge en röd box en femma och sedan släcka nattlampan och gå och lägga sig är en alldeles för vanlig syssla i det här lilla, provinsiella landet.

SOMMELIERER MED FÖRKLÄDE OCH TASTE VIN Fruktansvärt sorgligt.

crb@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 27

Välkommen till SÜdermalm och Medborgarplatsen

BFEJK

Ging 4 Ever

MĂ&#x2026;NDAGTISDAGONSDAGTORSDAGFREDAGLĂ&#x2013;RDAGSĂ&#x2013;NDAG

Vi har Ăśppet 7 dagar i veckan

16-03 MATSAL LOUNGE BAR STOR UTESERVERING Ăśppen alla dagar

16-24 DJ varje kväll

Foto: Ă&#x2026;sa LundĂŠn

Â&#x2122;wK GI@ C8GGĂ?E J@KK8 BM8I

<

tt tag var det modernt fĂśr amerikanska hiphopare att lĂĽta prislappen hänga kvar i kepan efter det att de kĂśpt den. FrĂĽgan är om det inte fortfarande är det? Jag menar, vi promenerar runt i loggade kläder och äter branded food (nĂĽgon mer än jag som fnissat när PrisXtra säljer â&#x20AC;?märkesvarorâ&#x20AC;??). Gäller inte det allt i samhället? Ă&#x201E;ven konst.

Jag är pĂĽ nĂĽgot sätt uppvuxen med att konsten stĂĽr vid sidan av det kommersiella. Fast den gĂśr ju inte det. Jag sĂĽg nyligen en samling hits av Englands konstsuperstar Damien Hirst. â&#x20AC;?FĂśr att bli framgĂĽngsrik, mĂĽste du fĂśrst skaffa en imageâ&#x20AC;?, sa Beastie Boys, och det gäller definitivt den engelske konstnären. Han är ett varumärke. Konsthallen jag var pĂĽ hade inte kĂśpt en rĂśd-grĂśn-blĂĽ-gul mĂĽlning. De hade kĂśpt en Hirst. Precis som att min kompis (som jag var där med) inte kĂśpt en ny trĂśja, utan en J Lindeberg-trĂśja. Och dĂĽ borde prislappen sitta kvar, bĂĽde pĂĽ trĂśjan och pĂĽ mĂĽlningen. Jag menar, varken trĂśjan eller mĂĽlningen blir mindre intressant fĂśr det. Snarare mer. â&#x20AC;?Hur fan kan du betala sĂĽ mycket fĂśr en grĂĽ trĂśja med svarta ränder?" FĂśr att inte tala om vad de gett fĂśr Damien Hirsts grejer. Priset är en del av verket â&#x20AC;&#x201C; eller trĂśjan.

(

ZON MODERNA

Moderna Museet, frĂĽn och med den 16 maj, tis 10â&#x20AC;&#x201C;20, onsâ&#x20AC;&#x201C;sĂśn 10â&#x20AC;&#x201C;18

Det är konst le plus cool. Kom och kolla pü morgondagens konst redan idag, det vill säga innan alla formella utbildningar filat ner talangen till minsta gemensamma nämnare.

Innan det blivit konst pĂĽ Prozac â&#x20AC;&#x201C; inga toppar, inga dalar. Vernissagen den 16 maj blir mer som en skĂśn happening med bland annat kongolesisk rap pĂĽ franska. Det kommer du aldrig att fĂĽ se i nĂĽgon annan art space. Aldrig. Never. Jamais.

)

KARL HAENDEL

*

JOSĂ&#x2030; LUIS MARTINAT

+

SRE_KO RIJETKOVI_

,

KONSTFACKS VĂ&#x2026;RUTSTĂ&#x201E;LLNING

Milliken Gallery, Luntmakargatan 78, tisâ&#x20AC;&#x201C;fre 12â&#x20AC;&#x201C;17, lĂśr 12â&#x20AC;&#x201C;16, till och med den 16 maj

Om det är en teknik som fütt uppsving de senaste üren är det teckningen. Lite som att üterupptäcka kladdkakan som vuxen. Alltsü nügot som är enkelt, smakar gott och som alla kan gÜra, men som är svürt att bemästra. Haendels blyertsteckningar är fotografiskt perfekta och han gÜr bilder av allt frün och-tecken till SUV:ar. Det är den perfekta kladdkakan.

Crystal Palace, Karbergsvägen 44, onsâ&#x20AC;&#x201C;fre 12â&#x20AC;&#x201C;18, lĂśrâ&#x20AC;&#x201C;sĂśn 12â&#x20AC;&#x201C;17, till och med den 24 maj,

Det här är en skÜn Üvning i vad som händer när man inte längre kommunicerar. Det är som att prata och bestämma sig fÜr att ta bort alla vokaler ur orden. Vi känner fortfarande igen oss, fast pü ett helt nytt sätt. En del blir sü klart obegripligt, men pü det stora hela fullt hanterbart. Och vips für man syn pü nya saker, tänker pü nügot som man inte trodde var viktigt. Dt r kmmnktn nr dn r sm bst.

Grafiska Sällskapet, till och med den 5 juni, tisâ&#x20AC;&#x201C;tors 12â&#x20AC;&#x201C;18, freâ&#x20AC;&#x201C;sĂśn 12â&#x20AC;&#x201C;16

Säkert Sveriges ende konstnär som är utbildad radiolog, det vill säga jobbar med att undersÜka människor med rÜntgen, ultraljud med mera. Och frügan är om han inte fortfarande rÜntgar? Som konstens egen Stülmannen. Det är trots allt foto (precis som rÜntgen) som intresserar honom, de egna och andras. I det här fallet är det den egna personen som är patient. CAT-scan, nügon?

(Ă&#x161;UHBUBO .FECPSHBSQMBUTFO JOGP!CBS TF XXX CBS TF 28 NĂśjesguiden â&#x20AC;˘ Nr 5 â&#x20AC;˘ 2009

Konstfack, den 12â&#x20AC;&#x201C;24 maj, vardagar 12â&#x20AC;&#x201C;19, helg 12â&#x20AC;&#x201C;16

Sällan har väl en Vürutställning varit sü hajpad, eller ska vi kalla den fÜr Nu-ska-vi-se-vaddet blev-av-psykbrytsverket-utställningen. FÜr, handen pü hjärtat, är det inte därfÜr vi üker dit i ür? FÜr att se vad Anna Odell klämt ur sig sü att vi kan hylla, trasha eller garva üt det?

Oavsett kommer det säkert finnas mycket annat att gĂśra detsamma med, sĂĽ missa fĂśr guds skull inte resten. Donâ&#x20AC;&#x2122;t believe the hype.

ANDERS KARNELL

anders.karnell@nojesguiden.se

J:<E

Ann Petrén, Alexander Salzberger Foto: Urban Jörén

J`jkX Z_Xej\e k`cc jZ\e`jbX je`cc\[iX^

E

u är det sista chansen att se de sista föreställningarna av flera av vårens bästa scenuppsättningar. Jag har gjort det lätt för dig och valt ut några sevärdheter och förhoppningar med sistadatum i maj. En av vårens mest påfrestande och påverkande scenhändelser är Tribunalens/Galeasens Ulrike Maria Stuart (till den 11 maj). Passa på att fånga Noomi Rapace i sitt rätta element, på scen, i Medealand på Elverket (till den 5 maj).

Eller träffa Kristina Lugns Karlsson på Teater Brunnsgatan Fyra till den 31 maj. På Stadsteatern kan du se Johan Rabaeus både som Fredrik Reinfeldt i Orionteaterns gästspel Ensamvargen (till den 9 maj) och i I väntan på Godot (nej, den spelperioden tar inte slut i maj – Mikael Persbrandt är ju med). Men kanske ännu hellre satsa på Eirik Stubøs minimalistiskt tjusiga version av August Strindbergs Påsk (till den 28 maj). Dessutom, på Dramaten blir det både nypremiär för Dramatenchefens egen pjäs Gäckanden, som Marie Göranzon gör värd att se (den 6–24 maj), och ges en andrachans på Mats Eks drömversion av Ett drömspel (den 23 och 24 maj). Men framför allt, se listan nedan.

(

TRÖSTAR JAG DIG NU?

Unga Klara, Stadsteatern, till och med den 30 maj

Skönt att inte behöva säga att Unga Klaras sista pjäs som en del av Stockholms Stadsteater blev ett riktigt jävla fiasko. Nej, Suzanne Ostens uppsättning av Ann-Sofie Báránys Tröstar jag dig nu? är en av de bästa just nu. Tänk att psykologiserande terapiteater (Bárány är psykoanalytikern som skrev Babydrama) kunde bli så här fint. Fred Astaire och Ginger Rogers, stora hundhuvuden, musikgäster som Ane Brun och Markus Krunegård.

Låt dig tröstas!

)

HUMORSCENEN

*

ÖFA: ELVERKET

+

BACKSTAGE

,

LÅNG DAGS FÄRD MOT NATT

Kilen, Kulturhuset, den 1–31 maj

Väntan är över. Kulturhusets snilledrag att ta hjälp av ett proffsgäng för att få till en smart, smal humorscen resulterade i att Humorgruppen (Kalle Haglund, Anna Blomberg, Kalle Westerdahl, Tova Magnusson Norling och Helena Sandström) ser till att det i början och slutet av varje säsong bjuds något bra på Kilen i genren scenhumor. Nu är det dags. Gruppen firar dessutom ettårsjubileum – med fanfarer, tårta och en ny avantgardistisk humorföreställning.

Elverket, den 12 maj

Ännu ett institutionellt snilledrag. Elverket låter ÖFA-kollektivet ta över hela stället för en kväll. ÖFA är det feministiska allkonstnärskollektivet som klipp-och-klistrar teater, dans, poesi, sång och film till collageföreställningar, som till exempel ÖFA: Hemligheter och ÖFA: Vårkonsert. Den senare får du en ny chans på här, tillsammans med fotoshow, konsttext, textilmusik, sexualitetsperformance, Pimp Your Secret, karaoke, danceoke, tigrar och lådvinssketcher. En helkväll där ”Dramaten cashar upp och betalar alla era inträden!”, som öforna själva utropar.

Moment teater, till och med den 29 maj

Och så ett frigruppsligt snilledrag. Hoppas jag, för när jag skriver det här har föreställningen inte haft premiär än. Roligt att Moment har lyckats bli först med att sätta upp Ulf Lundell. Det känns helt självklart att urpremiären av en av pjäserna i Lundells nya samling 6 pjäser sker hos grabbarna i Gubbängen, i regi av Pontus Stenshäll på Moments lilla scen. Där på den lilla övervåningen möts artisten, beundraren och flickvännen. Och så du och jag, då.

Teater Giljotin, till och med den 16 maj

Jag tänker själv ta andra chansen till lite dysfunktionell familjesvärta med Ann Petrén, Alexander Salzberger, Tobias Hjelm, Göran Engman och Lanna Olsson. Uppsala Stadsteaters och Teater Giljotins samarbete om Eugene O’Neills självbiografiska klassiker är slutspelat i Uppsala och ges nu äntligen hos Giljotin.

MAINA ARVAS

maina.arvas@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 29

JKF:B?FCD >8CC<I@8E ?8DE>8K8E# JFLB ;IFKKE@E>>8K8E# JB?CD JBvI?FCD<E# B1=<D MvCC@E>9P :@KP

Bfdd\i e` `_ ^%%% ...Min krönika om Den klassiska italienaren i Nöjesguiden nummer 3? Tankarna om smart shoppande har förföljt mig sedan jag skrev de första raderna på den krönikan, på både gott och ont. För det mesta följer jag mina nya regler felfritt, men jag vore inte mer än människa om jag inte trillar dit ibland. I det här numret har jag skrivit både om saker som är korrekta i den smarta shoppingens regelbok, och som kanske är lite (men bara lite) fel. ”Kvaliten minns man långt efter att man har glömt priset” var ett uttryck som myntades av Aldo Gucci, ett citat jag precis läste i boken jag plöjer för tillfället, Guccikrigen. Sedan jag skrev krönikan om Den klassiska italienaren har jag hittat citat och läst texter som både stärker och fäller mina åsikter. Även om de som stärker, som det här citatet av Aldo Gucci, egentligen bara är väldigt bra bortförklaringar till att shoppa över min budget utan dåligt samvete. Men ju fler citat jag hittar, desto mer inser jag att det är mer regel än undantag att använda sig av sådana för att kunna shoppa utan samvete. Men ibland behöver vi dra lite vita lögner för oss själva, helt enkelt för att vi mår lite bättre av dem.

När jag ser Acnes smyckeskollektion som de skapat tillsammans med Mikael Zobel tappar jag all vett. Jag tänker att jag kan sälja min lägenhet, bara jag får bära vartenda smycke från den kollektionen. Exakta priser på smyckena har inte presenterats än, så det är med nervositet och spänning jag väntar på att hösten ska komma.

Jag trodde aldrig att jag skulle längta efter hösten, men jag kommer på mig själv med att göra det år efter år på grund av en vacker smyckeskollektion, de perfekta stövlarna eller något annat trevligt. Sedan älskar jag känslan av att verkligen längta efter något, för det känns så mycket roligare när man tillslut får det. Överhuvudtaget har jag märkt att ju äldre jag blir, desto mer förtjust är jag i plagg som känns exklusiva. Det spelar egentligen inte så stor roll vad plagget kostar, det viktiga är vad det får mig att känna. Det finns helt klart något speciellt med att shoppa en vintageklänning som har en historia man inte känner till. Men man känner att den har levt, undrar varför någon lämnade bort den och i vilka sammanhang den har används. Ibland har jag köpt vintage just för att ägaren berättat om dess historia. Det känns lite speciellt att ha på sig ett väldigt skört Dior-skärp i krokodilskinn när man vet att kvinnan som hade det innan mig var en brittisk it-girl på sextiotalet (lite extra speciellt när man hittar det på en marknad för 60 kronor).

Därför känns det extra fint att det finns en svensk bok om vackra vintageplagg som jag tipsar om i detta nummer.

Nu ska jag tömma huvudet på mode och istället fylla det med ingenting på någon härlig uteservering. I en tunn klänning, stora solglasögon och bara ben. Våren, som vi har längtat efter dig! Q

DF;<

Vårmode

<e Xec\[e`e^ Xkk cjbX m i\e ”Den typiska Zadig & Voltaire-kvinnan är en målinriktad kvinna som lever parislivet där rock'n'roll-attityden är en stark inspiration. Hon håller sig till det klassiska i alla sina val och älskar sina basplagg”.

Så beskriver Zadig & Voltaire sig själva och med vårkollektionen har de

verkligen levererat en typisk Zadig & Voltairekvinna! Grym kvalitet till överkomliga priser är aldrig en lätt ekvation. Därför är det med glädje jag går in i deras butik på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Deras vårkollektion innehåller många basplagg, vissa i nya versioner och andra är

säkra kort. Men det som gör märket så speciellt är kvalitet på plaggen och accessoarerna. De tunna tröjorna är gjorda av den mjukaste kashmir och väskorna av det lenaste lädret. Det är en sann upplevelse för huden.

Nyckelteman för vårkollektionen är romantiska plagg så som

luftiga klänningar i chiffong, den trashiga stilen där läder hamnar i fokus och exklusiva material som till exempel tvättat siden som bland annat syns i ett par sweatpants… som står högst upp på önskelistan i vår.

–Michaela Forni

R 9vJK ALJK EL T BEIGE TRENCHCOAT À LA AUDREY HEPBURN Lindex har en fin till fantastiskt pris, Burberry har en fin till ett betydligt högre pris

Efter att ha tillbringat morgonen med Breakfast at Tiffany’s insåg jag att vårens, och livets, absoluta måste i klädväg är en trenchcoat! Passar kvinnor i alla åldrar och är fruktansvärt klädsamt.

GULA KLÄNNINGAR Överallt?

Efter påskhelgen har jag blivit väldigt fäst vid färgen gul och drömmer om en knallgul klänning till bruna ben. Och jag som inte ens gillar färg…

MINT & VINTAGE

Mintandvintage.com, S:t Eriksgatan eller i PUB-huset i Stockholm

Att få till en tilltalande webbutik är inte det lättaste, men Mint & Vintage har fixat det galant och får mig att vilja flytta in.

MICHAELA FORNI

Nyhet

<e Xec\[e`e^ k`cc Xkk ]Xbk`jbk c e^kX \]k\i _ jk\e Att Acne växer sig större och starkare både i Sverige och internationellt är ingen nyhet. Som stolt svensk är det självklart väldigt roligt att se hur Acne börjar liknas vid större internationella märken.

I höst släpper Acne en smyckeskollektion tillsammans med den tyske smyckesdesignern Mikael

Zobel. Acnes Jonny Johanson säger såhär om samarbetet: –En av mina designassistenter tog med sig en bok vars innehåll bestod av helt fantastiska smycken, och det var som en blandning av konst och utsmyckning. Det visade sig vara hennes pappa, Mikael Zobels, fantastiska

verk och jag visste direkt att vi var tvungna att samarbeta.

Kollektionen är feminin men samtidigt väldigt Acne och kommer att innehålla drygt 20 armband, halsband, broscher och ringar av sten och oslipade diamanter. Kollektionen har redan blivit väldigt uppmärksammad och

världen väntar med spänning på att den ska landa i butik, trots det faktum att prislappen kommer att vara högre än någonsin. Om inte annat så är den i alla fall fruktansvärt vacker att titta på.

–Michaela Forni

michaela.forni@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 31

DF;<

Ibland ser man någon eller något man inte kan slita blicken ifrån. Det kan vara ett vackert ansikte, ett par byxor med underbar skärning eller en jacka i ett helt fantastiskt material. Och ibland är det bara helheten som gör det, när man ser någon och allt bara är rätt. Som de här sex snyggingarna!

DF;< Gw J8CFE><E

Text Michaela Forni Foto Johannes Helje

IDA RISLÖW Hur vill du se ut när du blir gammal?

– Jag vill bara klä mig i svart! Det spelar ingen roll om man tappar sin trendkänsla, klär man sig i svart funkar man alltid.

BEATRICE BLENNBERGER Vilken är den ultimata seglaroutfiten?

– Ett par shorts med hög midja och en prickig blus. Pricken över i:et får gärna vara en ryggsäck som föreställer en gul anka!

KRISTIN ZETTERLUND Berätta historien om blusen.

–Jag shoppar aldrig second hand men var tvungen att gå in på Judiths för att göra en kompis en tjänst och så hittade jag den här blusen! Jag kände att det var en fifty-fifty-situation, hälften snygg och hälften ful. Men jag bestämde mig för att den var snygg! Tills jag kom hem och märkte att den luktade äckligt.

JESPER HELLZÉN Tänkte du på döden när du klädde dig?

–Haha nej, jag gillar bara monokroma färgskalor!

EMMA ELWIN Vilket fashioncitat lever du efter?

– ”Man kopierar bara saker som är bra” av Coco Chanel. Folk vill vara så unika, men man ska inte vara rädd för att ta efter andra personer man inspireras av!

RASMUS GROSIN Varför har du tagit sönder dina kläder?

–Det är morsans gamla jacka från sjuttiotalet så de flesta slitningar är naturliga. Resten har väl kommit av att jag fastnat i ett träd eller något, men de minnena är för dimmiga för att komma ihåg.

Vintagebok

Fc[ KflZ_ Det sägs ju att någons skräp blir någon annans skatt, vilket stämmer i många fall, speciellt i second handoch vintage-världen. Det är fortfarande ett mysterium varför vissa väljer att lämna bort de mest fantastiska kreationerna.

En av de bästa skattkistorna i Stockholm är vintagebutiken Old Touch. Butiken är fylld av det bästa

32 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

från slutet av 1800-talet fram till sjuttiotalet. I oktober 2008 släppte butiken även en bok med namnet Old Touch, Århundradets nyheter som verkligen är värd att öppna – och har inte alls fått den uppmärksamhet den förtjänar. Känslan är ungefär densamma som att kliva in i butiken, man möts av en annan värld.

I boken hittar du några av

plaggen som finns eller har funnits i butiken och deras historia. Ett antal svenska stylister, scenografer och skådespelare har berättat om varför de är så förtjusta i Old Touch och kreatörer som Naomi Itkes, Fredrik Skogqvist och Filippa Berg har gjort sina egna tolkningar av butiken.

–Michaela Forni Old Touch hittar ni på Upplandsgatan 43 i Stockholm.

)\[PRLY 4rU¶-YL ¶ 3 Y ¶ : U ¶ :()0: 4rU¶-YL ¶ 3 Y ¶ : U ¶ 0*( 4rU¶3 Y ¶ : U ¶ ^^^ MHS[V]LYZ[LUJLU[Y\T ZL

er k i t u b al t 0 6 Ett r ett och unde a tak! samm

En del av livet på Östermalm

JG<C

MJ Chun är associate producer för THE SIMS 3. För Nöjesguiden berättar hon om vikten av färgen på ögonbryn, SIMS-materialism och sitt hemliga vapen.

J`djXcXY`d Hej, MJ! Sist vi såg The Sims 3 var det lite trasigt, men gick att spela. Nu verkar ni vara färdiga, så vad arbetar ni med egentligen?

–Vi polerar och justerar. Spelet är ju enormt, så det är små saker som hur lång tid det ska ta att ta sig till toppen av det här berget, hur mycket ska den där sällsynta fisken ge en och hur den dyraste bilen ska vara. Och sedan har vi frågan om ögonbryn, ska de matcha hårrötterna eller bara basen av håret?

Det är verkligen en fascinerande fråga.

–Ja, men det är just sådana detaljer vi letar efter svaren på.

Okej, det är ju rätt coolt att någon faktiskt tänker på sådant.

–Eller hur! Och det förs liksom passionerade debatter om det hela tiden. För Sims är det verkligen någonting som får spelet att kännas levande. Som om du bjuder in en främling som börjar äta all din mat, vill du ju att den ska sluta. Så vi försöker få dem att reagera på ett naturligt sätt.

På tal om att reagera naturligt, vad betyder det egentligen att dö i The Sims 3? Det verkar ju mest som man kan fortsätta med sina vardagssysslor som spöke.

–Vissa kan bli spöken, andra inte. Sedan har vi de som kan återuppstå, men de flesta kommer att dö. Men det här med livslängd är också en sådan sak vi lämnar åt spelaren.

Du kan till exempel stanna tiden helt när allt känns som mest awesome.

The Sims 2 fick 18 expansioner. Hur många har ni planerade?

–Haha, NOLL! Kom igen, du kan inte mena allvar?

–Nej, seriöst. Just nu måste alla designers verkligen spela spelet och ta reda på om det är roligt, så vi har fokuserat helt på det.

Några darlings som du var tvungen att döda?

–Vi hade en idé om att det skulle finnas speciella karaktärer som ger nya spelare en massa information. Men det kändes helt fel att ha så statiska karaktärer i en så levande värld. Så istället löste vi det med tankebubblor. Typ, ”jag vill gå och fiska”, så får man reda på hur man gör.

)''01 ;\k epX )''.

D

ed handen på hjärtat ska det sägas att vi faktiskt redan i mars i fjol hade det på känn, när ett nytt Bioshock tillkännagavs. Under sommaren blev vi allt säkrare då Halo 3: ODST avtäcktes, och när ett nytt Uncharted, lite som av en händelse, visades på höstkanten var det så gott som hugget i sten. Det fanns helt enkelt inte längre utrymme för något tvivel om att 2009 skulle bli ett 2007 i modern 2.0-version.

Att spelbranschen är cyklisk är knappast någon hemlighet, men att kullen 2007 skulle hinna bli så hemmastadd på de då nya formaten och yngla av sig i en sådan takt kom förstås som en trevlig överraskning.

Pac-Man-darwinistiska Flow har redan blommat ut i Flower, Pokémon Diamond går Pokémon Platinum och med Silent Hill: Shattered Memories får brittiska Climax, efter knappt godkända Silent Hill Origins, den andra chans som seriens protagonister sällan välsignats med.

Dessutom är årets något svagare motsvarighet till Jonathan Coultons kultförklarade Portal-dänga Still Alive redan skriven, producerad och inspelad (den handlar om krukväxters kamp mot zombies). Listan över tydliga paralleller mellan 2007 och 2009 kan utan problem uppta ett par spaltkilometer, men här nedan nöjer vi oss med fem spel som får dig att skrika ”Let’s party like it’s 2007!”.

THE LEGEND OF ZELDA: SPIRIT TRACKS

NDS/Nintendo

Precis som kalaspuffbjörnen har Link i sitt andra spel för touch-generationen skaffat sig ett festligt lokomotiv, som han numera tuffar runt i. Skillnaden skulle väl vara att det är vapenbestyckat. I skrivande stund är relativt lite känt om denna andliga uppföljare till hyllade Phantom Hourglass, men framgången är så gott som säkrad bara Nintendo gör sig av med onödiga återbesök i tidsödande tempel.

Sims har ju kritiserats för att vara rätt materialistiskt.

–Men du kan ju hitta lycka på alla möjliga sätt. Vi har Sims som vill bli väldigt populära, vissa vill ha det lyxigt, men andra vill leva som enstöringar och har sin trädgård som livsmål.

Något som fascinerar mig är hur alla spelmakare verkligen vill göra bra spel, men vissa blir bara skit.

–Vårt hemliga vapen är vårt community, som hela tiden kommer med feedback. Det är inspirerande och får oss att sträva efter att göra ett bättre spel. Sedan är vi ett mycket jordnära utvecklingsteam. Väldigt internationellt och folk har en varierad bakgrund. Så vi får väldigt många olika perspektiv.

–Johan Hallstan

ASSASSIN’S CREED 2 X360, PS3/UbiSoft

Ubisoft vs. Unkle resulterade i 2007 års bästa teasertrailer.

Vilka musiker den franska spelmakaren legerat sig med för nästa stycke obligatorisk trip hop-teaser har hittills varit en väl dold hemlighet. Men betydligt klarare är att Assassin’s Creed 2, som utspelar sig i 1400-talets Venedig, kommer att bli mer än bara en best of-samling över schyst samtida arkitektur. Bland annat kommer man att glidflyga på Da Vinci-manér, simma bröstsim (evolution!) och fortsätta nysta i en blodslinje fylld av lönnmördare.

MODERN WARFARE 2 X360, PS3, PC/Infinity Ward

Allt hemlighetsmakeri kring spelvärldens sämst bevarade hemlighet kulminerade i knappt två minuter irriterande grön bildförstärkarfilm. Infinity Ward lyckades här på ett snillrikt vis provocera internet som entitet till att finkamma bildmaterialet, och plikttroget rapporterat sina fynd. Den just nu hetaste potatisen är den vid tidsmarkeringen 1:22:57, om korsfiguren i vänstra hörnet i själva verket är Rio de Janieros Cristo Redentor eller eller Angel of the North i Gatesheard, England. En solklar vattendelare.

HALO 3: ODST X360/Bungie

Lyxmus SIDEWINDER X8 NDS/Rockstar

Det är förstås svårt att inte falla för Sidewinder X8 när Microsoft slutligen valt att bemöta tidigare kritik genom att äntligen skapa en spelmus ämnad för den mänskliga handen. Tillåts man nörda ner sig en smula, genom att ta en titt under den ergonomiskt utformade karossen, hittar man trådlös 2.4GHz, 4000 dpi och Blue Track-sensor, som gör det möjligt att spela på tuffare ytor, om man nu bara måste spela Left 4 Dead på äventyrsresan till Anderna. Att i den puckformade laddningsstationen dessutom hitta en hel uppsättning små kuddar anpassade för olika typer av underlag förstärker känslan av genomtänkt design. Den vagt Star Trek-doftande LCD-displayen på musen förstärker förstås bara helhetsintrycket av Sidewinder X8 som essentiell lyxprodukt för core-publiken. –JH

Bortsett från teasern, som fick oväntade konsekvenser när frasen ”Maddie, where are you?” flimrade förbi just som sökandet efter Madeleine McCann var som mest intensivt, har det varit relativt tyst om Halo 3: ODST. Vi vet att det utspelar sig i New Mombasas ruiner. Vi vet att ODST är ett elitförband och benämningen på en överförbar infektion, och vi vet att det kommer att bli grymt.

RATCHET & CLANK CRACK IN TIME

Gudsförgätet GTA GODFATHER II

PS3/Insomniac

När Francis Ford Coppola för drygt fyra år sedan uttryckte sitt missnöje över att Gudfadern skulle bli spel möttes han av ett trotsigt Electronic Arts Redwood Shore, som mest av allt ville sätta honom på plats. Resultatet blev inte helt dumt och hyllades av vissa som det bästa i sin genre efter Grand Theft Auto. Till Gudfadern II har den kalifornienbaserade spelmakaren däremot saknat en agitator av samma dignitet som surgubben Coppola och det märks. Där man i originalet närmast andaktsfullt handskades med filmens manus blir Gudfadern II med sin gangsterjargong, strippor och svaga action mest en dålig punkttolkning av Mario Puzos livsverk. Det är provocerande, men på helt fel sätt. –JH

JOHAN HALLSTAN

X360, PS3, PC/EA

Efter att ha roat sig med aktiviteter som att skriva om skedet kring det andra världskriget och pyntat berörda år med aliens och lustiga pickadoller, har det åter blivit dags för Insomniac att fylla spelvärldens Brad Bird-kvot.

Ratchet är tillsammans med parhästen Clank tillbaka i vad som den här gången förmodas bli ett fullängdsäventyr genom tid och rum.

johan.hallstan@nojesguiden.se

34 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

Cfjk `e kiXejcXk`fe

J

kitsnack”, brukar vara det första ordet man får till svar när man påpekar hur duktigt vårt land är på att göra sämre kopior av utländska tv-serier. Detta följs vanligtvis av ett ”det var ju vi som kom på Robinson”. Och visst, det må ha varit engelsmannen Charlie Parsons idé, men Sverige var först med att producera Expedition: Robinson som i efterhand har sålts till dussintals andra länder världen runt. Pretty impressive. Men vad som är ännu mer imponerande är vår förmåga att ta roliga utländska program och förvandla dem till en förvriden kompott av snåla budgetar och allmän B-känsla.

Undantag finns (Idol och till viss mån Let’s Dance får ju ändå ses som lyckade), men vanligast är att vi bara förstör originalidén. I skrivande stund är Draknästet, den svenska versionen av magnifika Dragon’s Den, endast dagar ifrån premiär och det ska bli kul att se om de svenska drakarna har samma pondus som de brittiska motsvarigheterna eller om allt, som så många gånger förut, slutar i röda ansikten för både producenter och tittare. Här nere är skräckexemplena:

,

TOP MODEL 2005–2007

Förutom att det aldrig blir lika grymma plåtningar och att det inte blir lika häftiga bråk mellan valfri redneckbrud och första bästa ghettotjej, är det programledarna som är det största problemet. Det går liksom inte att göra Top Model utan Tyra Banks. Det är lite som att glo på Oprah utan Oprah. Och att låta Miss J vara gästdomare räcker knappast långt.

+

SO YOU THINK YOU CAN DANCE

FAB 5 2004

Fab 5 må spä på samhällets fördomar om homosexuella mer än att öka toleransen, och den amerikanska versioner har sänts ett par säsonger för länge för sitt eget bästa.

Men det är ändå helt okej tv-underhållning. Den svenska versionen? Nej, våra bögar saknade humor, hade trista stylingtips och led av mindervärdeskomplex.

)

KM

Det är 2009. Ipred har tillfälligt halverat internettrafiken och i rädsla för böter i miljonklassen är vi åter i händerna på tv-bolagen. Därför kommer nu en uppmaning - den kanal som först köper in serierna nedan vinner!

{GGE8 GCwE9FB<E $ Ki\ j\i`\i jfd Yfi[\ b gXj k`cc Jm\i`^\ THE COUGAR TV Land, 2009

Antalet The Bachelor-varianter börjar nu bli löjligt och i The Cougar utspelar sig spektaklet till och med i samma hus. En snabb avstämning av åsikterna på imdb.com banar väg för kommentarer som ”what a whore”, ”this show is unbelievably tacky” och ”I could have sent ten home within the first five minutes”.

Konceptet går ut på att låta en 40-årig fyrabarnsmamma välja och vraka mellan män i 20-årsåldern som verkar tävla om att bete sig som idioter lika mycket som att vinna pumans uppmärksamhet. En snubbe ville exempelvis demonstrera vad en Australian Kiss är för något (”it’s like a French kiss, but ’down under’” om någon nu undrade). Serien vill vara kontroversiell, men faller platt nu när Demi Moore och Ashton Kutcher-relationer knappt får någon att rycka på ögonbrynen.

Men det är kul ändå. Bäst är sättet hon eliminerar männen på. På ”the kiss-off” kysser hon killarna hon vill ha kvar och vänder kinden till den som får lämna programmet.

Total förnedring! Det är dramafyllt, sliskigt och fullkomligt osmakligt – precis som reality-tv ska vara.

2008

Med en befolkning mer än 30 gånger så stor som Sveriges kommer det inte som någon överraskning att våra dansare inte håller samma klass. Men när vinnarna knappt ser ut att kunna platsa som bakgrundsdansare i en gammal E-type-video är det bara att ge upp.

*

SOUTHLAND NBC, 2009

Det här är NBC:s försök att skapa en ny långkörare nu när Cityakuten har gjort sitt efter 15 år. I Southland placeras vi i ett skitigt Los Angeles där poliserna är det enda som hindrar staden från att gå ett blodigt öde till mötes. Trots att det är ett snutdrama fokuseras det mer på relationerna mellan poliserna än på fallen de löser, något som måste betraktas som en frisk fläkt när CSI: Miami-Horatio dominerar tv-skärmen med one-liners. Ben McKenzie, han som spelade Ryan i The O.C., är ett många bekanta ansikten i denna råa storsatsning som faktiskt har lysande potential.

The Cougar EASTBOUND & DOWN HBO, 2009

Jag hör till dem som tycker att Will Ferrell gör sig bäst i små doser. Hellre tio minuter som Chazz i slutet av Wedding Crashers än två timmar som Jackie Moon i Semi-Pro. I HBO:s nya komedisatsning har han lyckligtvis hållit sig till att producera och hoppar bara in i ett par kvicka gästspel.

Istället låter han Danny McBride (Tropic Thunder, Pineapple Express) spela huvudrollen som den avdankade baseball-spelaren Kenny Powers. Efter en misslyckad karriär tvingas han återvända hem och ta ett jobb som vikarierande idrottslärare, men till sin fasa är han inte lika respekterad som när han en gång i tiden lämnade staden. Känner man till Will Ferrell vet man vad som väntar och gillar man lågstadiehumor har man ett gäng fantastiskt roliga timmar framför sig.

–Amat Levin

RIVALERNA 2004

Inspirationen kom från The Apprentice och istället för Donald Trump och jobb med Trump SoHo lockade Rivalerna med Johan Staël von Holstein och ett ”toppjobb” inom Kinnevikssfären. Problemet då? Ingen brydde sig om färska handelsstudenter, och speciellt inte när programmet våldförde sig på oss fyra gånger i veckan.

(

HANNAH 2003

Jag vet fortfarande inte hur jag ska förhålla mig till Ricky Lake, som jag av ren fascination kollade på när det begav sig. Men att titta på det idag skulle nog avslöja programmets pinsamma natur. TV3:s försök till imitation var dock pinsamt redan när det sändes första gången. Det hela var ett frosseri i tafatta samtal, löjliga ämnen och intervjuobjekt som fick en att vrida på sig i soffan. Förutom wigger-Armin som skämde ut sig och i somras gick ut i Kvällsposten och förklarade att han ångrade sin medverkan, bjöds det bland annat på den här pärlan i ”Det här visste du inte om mig”-avsnittet: HANNAH: När du träffade Lilian senast så var du en annan person. Vem var du då?

LEO: Jag var hennes syrra då. Jag har gjort ett könsbyte nu, så... nu är jag en pöjk.

AMAT LEVIN

HELL’S KITCHEN SÄSONG 5

THE HILLS SÄSONG 5

”Hur orkar han?” är frågan som oundvikligen kommer att poppa upp i ditt huvud när du ser Gordon Ramsay få utbrott för femte gången på tio minuter och skäller ut en stackars hobbykock som med flackande blick ber om förlåtelse. ”Det här är det bästa jag någonsin har sett” är tanken som följer och du kommer att sitta som fastklistrad resten av programmet.

Världens argaste kock är en man som splittrar tv-tittarna i två läger. Vissa ogillar hans löjligt höga krav och malliga attityd. Vissa ogillar till och med hans förödmjukande uppläxningar. Nickar du instämmande ska du byta kanal så fort den femte säsongen av Hell’s Kitchen visas, för här är utmaningarna lika tuffa som vanligt och Ramsay tar sitt rosenraseri till nya höjder. Är du som jag, ska du istället bereda dig på en svettig resa i köket som Gud glömde. –AL

–You’re making me cry, Spencer!

–No, you’re making yourself cry thinking about what you did.

Med en kontring som denna lyckades Spencer Pratt, decenniets främste tv-skurk, vända ännu ett argument mot sin syster i ett gammalt avsnitt av The Hills.

Nu är serien inne på sin femte säsong och lyckas med konststycket att pressa in ännu fler intriger, tårfyllda ögon och brustna hjärtan. Kritiker kallar The Hills för ett fejkat övergrepp på god smak, men de har självklart fel. Tonårstjejer kan finna sina förebilder i Lauren eller (hjälp!) Heidi, framtida players har ett och annat att lära av Brody och Spencers upptåg får din pojkvän att framstå som världens mest sympatiska kille. Oavsett om du skrattar åt det, inspireras av det eller avundas hollywoodlyxen, får The Hills dig att längta efter mer. –AL

Hell’s Kitchen visas just nu på TV3

The Hills visas just nu på mtv.com

I rollerna: Gordon Ramsay, skräckslagna kockar

I rollerna: Lauren Conrad, Heidi Montag, Spencer Pratt

amat.levin@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 35

=@CD

Det är glada dagar för finsmakarnörden. Den demografiska grupp som kluckar lyckligt så fort det vankas ryskt tsardrama, Todd Haynes eller behind the scenes-material med den som var pedikyransvarig under APOCALYPSE NOW. Nå. Det är en grupp som Nöjesguiden alltid vill hålla sig väl med. Vi bjuder därför på några viktiga hållpunkter för våren 2009.

BI8MF;C8; =@CDMwI E ^iX m`bk`^X _ ccglebk\i ] i ]`ejdXbXie i[\e Av Niklas Eriksson

Embedded-epos

K?< ?LD8E :FE;@K@FE (1959)

I KORTHET: Japanske Masaki Kobayashis majestätiska trilogi om andra världskriget.

FINSMAKARSTATUS: Begreppet epos må ha blivit något urvattnat. Den här bjässen kvalar dock in utan några större problem.

Kobayashi var (han dog 1996) uttalad pacifist, men draftades likafullt till armén och hans djupt personliga inifrånskildring på 574 minuter får lätt Deer Hunter att framstå som en trevlig liten novellfilm att slänga in någonstans mellan vädret och korta Sportnytt.

Entusiasmen bland finsmakarnördar är enorm – och blir inte mindre när det är målgruppens hovleverantör, Criterion, som nu ser till att den här poetiska socialistpärlan når en, nåja, vidare publik.

REDAKTIONENS PEPP:

Släpps: Kommer på import-dvd den 14 juli.

Los Angeles i mitt hjärta

JFD<N?<I< (2010)

Episodfilm

KFBPF (2008)

Hos terapeuten

8EK@:?I@JK (2009)

Actors Studio

@ BE<N @K N8J PFL1 I<;@J:FM<I@E> AF?E :8Q8C<

I KORTHET: Sofia Coppolas kommande hotelldramedi.

I KORTHET: Tredelad Tokyoskildring med fnöskig filmvetarhumor.

I KORTHET: Lars von Trier har läst om Gamla Testamentet.

FINSMAKARSTATUS: Under de tre år som gått sedan krås- och ankleverfyrverkeriet Marie Antoinette har Sofia Coppola inte gjort många knop. Hon har för all del debuterat med en reklamfilm för Christian Dior. Men i övrigt ska hon mest ha softat i Paris med sin dotter Romy och provsmakat lite vin på pappas vingård Rubicon Estate i Kalifornien. Det var därför något av en bomb när tidningen Variety nyligen meddelade att hon är på gång med en dramedi om vår tids Los Angeles.

Somewhere kretsar kring en far- och dotter-relation på legendariska hotellet Chateau Marmont (där varje Hollywood-junkie med självaktning tagit sig en redig lina i bungalow-avdelningen).

Entusiasmen på finsmakarbloggar har förstås varit kolossal. Förutom att ringa in sin Phoenix-make och övriga delar av den jättelika Coppola-klanen, har Sofia även bestämt sig för att ruska liv i snillet Stephen Dorffs (!) något haltande karriär.

FINSMAKARSTATUS: Apropå Sofia Coppola: det blir inte mer finsmakarstämning än när två fransmän och en korean gör en New York Stories för Tokyo. Michel Gondrys monsterfilmdel handlar om ett ungt par som flyttar till staden, han en struggling filmmaker, hon med sådana mindervärdeskomplex att hon efter känt Kafka-recept förvandlas till en... stol (obs humor!).

Såskoppen Leos Carax, som inte gjort ett handtag sedan De älskade på PontNeuf och fick alla kulturtanter att börja prenumerera på Situation Stockholm, kör i episoden Merde en hemlösrepris – här i form av en dåre med Peps Persson-skägg som springer runt på Tokyos gator och tjoar. Jag gissar att ska vara en klurig passning till Godzilla och Alphaville, men tyvärr blir det tråkigare än att titta på när Erik Åsbrink har tvättid. Den tredje filmmakaren, koreanen, heter Joon-ho Bong och har gjort ett avsnitt om agorafobiker som inte varit ute på tio år. Den är bra.

FINSMAKARSTATUS: Ingen Cannes-festival är ju numera komplett utan att den danska hälsoångestens största affischnamn har tagit nattbusen ner med en ny märklig temperaturtagning på vår tid. Den här gången har han kokat ihop en liten skräckanrättning med namnet Antichrist (geninamn!), som han fyllt med lika delar äktenskapsförruttnelse, psykoterapi, svarta flygfän och Charlotte Gainsbourg. Även om Lars von Trier tog ett litet sabbatsår med lätta komedin Direktören för det hele häromåret, så har mänsklig isolation och flitiga bibelstudier (filmen utspelar sig på en plats som heter Eden) mer och mer blivit hans kärnverksamhet. Det kan man givetvis bara älska.

Cannes har i år för övrigt hela två (2) tävlingsfilmer gjorda i riktigt träligt svartvitt – ett tecken i tiden!

I KORTHET: Hyllad dokumentär om sjuttiotalsskådisen John Cazale.

REDAKTIONENS PEPP:

REFAKTIONENS PEPP:

REDAKTIONENS PEPP:

REDAKTIONENS PEPP:

Släpps: Spelas in i Los Angeles i juni.

Kommer på bio någon gång 2010.

Släpps: Ute på import-dvd den 25 maj.

Släpps: Premiär i Cannes nu i maj.

Kommer på bio den 5 juni.

(2009)

FINSMAKARSTATUS: En av de mest omtalade filmerna under Sundancefestivalen i januari var det här postuma porträttet av John Cazale. Och det är inte så svårt att förstå varför det redan vattnas i munnen på alla med klippkort på papercutshop.se. Mellan 1972 och 1978 gjorde han stora roller i Gudfadern, The Conversation, Dog Day Afternoon och Deer Hunter.

Det var alla filmer han gjorde. Han var ungdomsvän med Al Pacino och förlovad med Meryl Streep.

Sedan dog han i benmärgscancer.

Släpps: Ej bestämt. HBO, SVT och Canal+ får kivas om den saken.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 37

=@CD

Traumabearbetning WALTZ WITH BASHIR Regi Ari Folman

Det är nästan omöjligt att se Ari Folmans animerade skildring av Libanon-ockupationen 1982 utan att tänka på Maus. Art Spiegelmans klassiska serieroman. Båda är totalt originella epokskildringar som gräver djupt bland minnen, drömmar och förseglade trauman. I Spiegelmans fall rör det sig om faderns tid i koncentrationsläger, här utgår berättelsen från Folmans intervjuer med gamla vänner ur den israeliska armén (speciellt en som inte är någon större hundvän). Den påträngande, well, magiska realismen bygger på Flashoch 3D-teckningar (på ytan mycket lik Waking Life) och är fantastiskt verkningsfull. Kanske är det här rent av enda sättet att skildra den här typen av mental dimma.

Jag tror det. –NE

Åldersnoja BENJAMIN BUTTONS OTROLIGA LIV Regi David Fincher

När mästaren av iskall artificiell mansfilm plötsligt går melodram och lierar sig med Forrest Gumps manusförfattare gäller det att ha rätt förväntningar. Det är inte för de djupsinniga emotionella vändningarna eller de matiga analyserna av amerikansk historia man ska följa mannen (Brad Pitt) som föds i en skröplig reumatikeråldrings kropp och lever livet baklänges ända tillbaka till livmodern.

Jag antar att Fincher grät hela vägen till Oscarsgalan över de (ganska många) amerikanska kritiker som anmärkt just på att det – vilket är helt riktigt – bitvis är banalt, gimmickartat och något känslomässigt rumphugget. För mig är det egendomliga invändningar. Det finns en barnboksmässig lätthet i varje bild i denna myshäxbrygd av enorm datapark och gammaldags hantverkskunnande. Det är en bitvis magisk illusion, och jag tror att det är som sådan, och bara som sådan, man bör bekanta sig med Finchers mest oväntade film hittills.

–NE

Metafiktivt BLÄCKHJÄRTA Regi Iain Softley

Brendan Fraser måste ha skulder till maffian eller någonting, med rollerna han tar. Men nu har han för en gångs skull fått göra en bra familjefilm, och med en fantastisk ensemble runt sig. Han spelar en man som råkar födas med makten att få böcker att komma till liv – på riktigt. Han har tillbringat nio år med att försöka hitta ett sätt att rädda sin fru från fantasivärlden där hon fastnat, och hamnar sedan med dottern i ett litterärt gisslandrama. Att trilla in och ut ur böckernas värld är ett uppskattat ämne, men det gör inte den här inkarnationen mindre charmig – både spänning och dramatik, snygg litterär action och små fina skvättar av trams- och metahumor. Fraser står sig dessutom mot Helen Mirren och Paul Bettany, vilket inte vill säga lite. –JS

Drama I SKUGGAN AV VÄRMEN Regi Beata Gårdeler

Tjugonånting-heroinisten Eva har en rutin och ett schema som fungerar: hon skjuter upp på väktarjobbet och tänder av när hon är ledig. När hon träffar polisen Erik blir det paradoxalt nog kärleken och lyckan som tvingar henne in i hårdare missbruk, eftersom hon inte längre har någon fritid då hon kan tända av utan att bli påkommen. Gårdeler har lyckats med konststycket att göra en film som avhandlar missbruk utan att vara varken

38 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

förhärligande eller fördömande, utan som bara dokumenterar och berättar. Dessutom är den vacker – det växlar hela tiden mellan kargt och mjukt, mellan extremtäta närbilder och ödsliga landskap, mellan kallaste blått och ljusaste varmaste ömsinta solljus, och samma växling finns i berättelsen och i spelet. Det är fåordigt både bokstavligen och bildligen, underbart sparsmakat på ett sätt som låter känslorna ta sig in under huden istället för massa ord som kommer i vägen. De få klyschor och övertydligheter som smugit sig in blir liksom förlåtna i det stora hela. –JS Smärtsam återförening JAG HAR ÄLSKAT DIG SÅ LÄNGE Regi Philippe Claudel

Handlingen i Jag har älskat dig så länge rör sig långsamt framåt, som för att ge åskådarna och filmens karaktärer samma tid till reflexion.

Kristin Scott Thomas, notorisk brittisk kostymdrameaktris, iklär sig här den oglamourösa rollen av Juliette, en medelålders kvinna som släpps ut efter ett långt fängelsestraff för ett tabubelagt brott (Scott Thomas franska är för övrigt perfekt). På utsidan tar den yngre systern emot. Hon har aldrig förstått Juliettes motiv, men vill ändå välkomna henne tillbaka till livet på ett villkorslöst sätt. Vägen dit är kantad av väntade och oväntade hinder. Men det bär, trots allt, ända fram till slut. Till det yttre så ”franskt” det kan bli, men tack vare Claudels välbalanserade berättande blir det aldrig stereotypt, istället sällsynt mänskligt drabbande.

–EAP

Svårmodiga antihjältar WATCHMEN Regi Zack Snyder

Filmatiseringen av Alan Moores och Dave Gibbons banbrytande serieroman från 1986, är den perfekta antitesen till den typiska superhjältefilmen. De senaste åren har sett många grubblande män i trikåer, men navelskådandet i till exempel X-Men är rena barnleken jämfört med detta bråddjup.

Snyder har gjort en visuellt storslagen och oerhört trogen tolkning av originalet. Rå, fängslande och melankolisk.

Handlingen tar vid i ett alternativt 1985, där USA står inför hot om kärnvapenkrig och de maskerade väktare som förr varit samhällets ”beskyddare” är förbjudna. De lever som skuggor eller parodier av sina

R 9vJK ALJK EL T Niklas Eriksson

niklas.eriksson@nojesguiden.se

forna jag, i en postmodern film noir-inramning av New York. Att bara en av dem – den nihilistiske smurfen Dr. Manhattan – har riktiga superkrafter, understryker patetiken.

Det ser mörkt ut och mörkare blir det när antihjälten Rorschach hittar ex-kollegan The Comedian mördad.

Det som främst gör att filmen inger ett sådant vällustigt obehag, är skildrandet av dessa karaktärer som fullt möjliga i vår egen värld. Att ett gäng högst tvivelaktiga maskeradoffer verkligen härjar runt på gatorna som ett absurdistiskt medborgargarde.

Det hänförande är dock filmens filosofiska och samhällskritiska ambitioner, där symboliken skickligt vävs samman med ett intensivt, våldsamt och dystopiskt äventyr.

Snyders största problem har varit att bryta ned berättelsens olika tidsplan och parallellhandlingar till långfilmsformatet, men han har ändå gjort ett mycket bra jobb och tänkt även på dem som inte har läst boken. Watchmen är en av årets mest intressanta filmer och en av genrens viktigaste.

–EAP

Postmodern Lassie BOLT

Regi Byron Howard & Chris Williams

Som en Truman Show från fablernas värld dimper Bolt ned i 3Dfilmens revivalvåg. Men det är inte bara storebror-ser-dig-perspektivet och 3D-glasögonens obekväma passform som känns igen. Den gulliga jycken Bolt spelar ovetande med i en tv-serie där han fått superkrafter som lasersyn och jordbävnings-skall. När han av misstag skeppas till New York och ska ta sig hem till matte i Los Angeles på egen hand, upptäcker han sin högst ordinära dödlighet. Trots att ingenting egentligen är nytt här fungerar denna Buzz Lightyear och Lassie-cocktail utmärkt. Disney har gjort en högst roande barnfilm som en vuxen publik definitivt kan uppskatta trots att den tillägnas få passningar. –EAP

Dålig karma BOY A

Regi John Crowley

Detta empatiska porträtt av en ung mans flykt undan sitt förflutna, visar hur lätt samhälleliga omständigheter kan skapa ett monster.

Som tioåring mördade Jack Burridge ett annat barn tillsammans med en vän. När han som 24-åring släpps ut efter att ha tillbringat merparten av sitt liv inlåst, tycks möjligheterna till en andra chans vara goda. Verkligheten ler mot Jack, som med hjälp av sin mentor Terry (spelad av suveräne Peter Mullan) bygger upp ett nytt liv i Manchester. Men ekot från barndomen hugger honom snart i ryggen. Boy A ifrågasätter invanda föreställningar om ont och gott och blir en sann uppvisning i moralisk självrannsakan. –EAP

I LOVE YOU, MAN Regi John Hamburg

Om jag lät för sur senast.

NAUSICAÄ FRÅN VINDARNAS DAL

PÅ REPERTOAREN

Revo-biopic CHE – Argentinaren och revolutionären Regi Steven Soderbergh

Soderbergh berättar om Che Guevara i bästa Ken Loach-tradition, i drygt fyra timmar, men det är en historiedragning som kanske kräver en viss förförståelse. Det episodiska berättandet utelämnar tid och händelser både i och mellan filmerna.

Samtidigt innehåller filmerna förvånansvärt lite ideologi; revolutionen är redan i gång, då hinner man inte prata.

Intressant är att den genomtänkta visionen blir både så rätt och så fel. Å ena sidan: Besöken i USA och FN är i lätt grynigt svartvitt, som att hela sekvensen och inte bara tv-intervjun är journalistiskt dokumenterad, medan den tidigare guerrilla-tiden i djungeln är i färg och konsekvent går i intensivt militärgrönt och illande gult. Oftast är det äldre tid som får bli svartvit, men här är det omvänt, som för att spela med vår uppfattning om vad som är verkligt och viktigt, och vad som är distanserat och tillrättalagt. (Och den senare guerillatiden i sin tur är urvattnat desperat blågrå.

Som sagt, genomtänkt.) Å andra sidan återkommer nästan parodisk musik, som tagen ur en b-skräckis eller deckare av äldre mått; dundrande piano och väsande stråkar som ska lägga obehaglig stämning men bara förtar den och gör en alltför medveten om att man tittar på film.

Soderbergh borde nog ha sett Baader Meinhof Komplex en gång till; där håller balansgången mellan närgånget och analyserande bättre. Här känns personen Che nästan som en ursäkt, något sammanbindande, inte som vare sig någon vi lär känna eller en symbol för något större. –JS

är ändå så tydligt att hans Walt är vrång och vresig. Krocken när gubbrasisten med Koreaminnen motvilligt tar sig an Hmongkillen bredvid är välspelad och väl uppbyggd – Eastwood vet ju vad han gör även om han borde spänna av i struphuvudet och skippa hundmorrandet – och fortsätter med mer än en oväntad vändning, som väger upp vissa klyschor. –JS Självironiskt muskelberg I HUVUDET PÅ VAN DAMME

Regi Hayao Miyazaki

Oh la la, Stefan Jarl får kåtslag!

Regi Mabrouk El Mechri

Att den svenska titeln på JCVD är en parafras på Spike Jonzes metafilm om John Malkovich, måste ses som godtagbart. Det var trots allt den som var El Mechris förebild när han tog över det som först var tänkt att bli en billig drift med den gamla actionhjälten.

Istället blev det ett förvånansvärt smart filmexperiment där van Damme, likt Mickey Rourke i The Wrestler, effektivt använder

MARADONA BY KUSTURICA Regi Emir Kusturica

Narcissister emellan? Japp. Gnällig konspirationsteoretiker med fäbless för bakverk? Japp. En ordentlig dos av regissörens förfärliga kletzmerband? Japp. Men ändå: ingen frisk person vill missa ett möte av den här digniteten.

Omaka par GRAN TORINO Regi Clint Eastwood

Clintan drar i sin påstått sista roll någonsin upp grusrösten ett varv extra och det är onödigt, för det

bilden av sig själv som avdankad föredetting. Här får The Muscles from Brussels för första gången vara en äkta skådespelare.

Med improviserad monolog! Och riktiga tårar! Paradoxalt nog är det i rollen som sig själv, även om det är en lätt förvrängd version försatt i en galghumoristiskt knasig handling.

Positivt överraskad, check! –EAP Globaliseringskritik MAMMUT Regi Lukas Moodysson

När Moodysson nu kliver ut på den internationella arenan känns det empatiskt samhällskritiska perspektivet igen, men någonstans i detta mastodontprojekt har en del av hans personliga tilltal gått förlorat. Här syns varken galghumorn från Tillsammans, ursinnet från Lilja 4-ever eller avantgardismen från Container. Allt är finslipat och ganska lättillgängligt. Kvar finns dock en molande ångest över människans oförmåga att göra rätt val i en komplex tillvaro, här skildrad utifrån globaliseringens konsekvenser. I ett mycket välspelat (kanske främst av barnen) triangelförlopp mellan New York, Filippinerna och Thailand ser vi hur alla parter – inte bara de förväntade – förlorar, trots de bästa av intentioner. Och det berör, på ett sätt som bara Moodysson kan. –EAP

Tysk efterkrigsromantik THE READER Regi Stephen Daldry

Här har vi ett kostymdrama tydligt stöpt efter några av Oscarsakademiens huvudkriterier. En allmängiltig historisk brunn att ösa ur (Förintelsen), storslagen, tabubelagd passion (yngling som ligger med äldre kvinna) och bergsäkra skådisval (tungviktarna Ralph Fiennes och Kate Winslet). Men originellt blir det ändå. Med självmordsdramat The Hours visade Daldry sin förmåga att adaptera en roman till en berörande filmtext, och så även här. Pojkvaskern Michaels litterärt anstrukna kärleksaffär med krigsförbryterskan Hanna ger ett livslångt eko som försätter båda i djup självrannsakan med symbolisk innebörd. Att alla talar engelska trots att filmen utspelar sig i Tyskland och har tyska karaktärer är dock helt oförlåtligt.

När ska denna otäcka Hollywood-trend upphöra? –EAP

Sentimental storstadssaga SLUMDOG MILLIONAIRE Regi Danny Boyle

Att kalla Slumdog Millionaire ”ödesmättad” är en eufemism.

Man genomskådar snabbt riktningen i denna genreblandande storstadssaga, där den godhjärtade slumpojken Jamal anklagas för fusk när han är på väg att kamma hem maxvinsten i tv-programmet Vem vill bli miljonär?. Genom Oliver Twistanstrukna återblickar visas omständigheterna som lett till hans kunskap upp i detalj. Övertydligheten kväver stundom berättelsen och kärlekshistorien dränks delvis av en översvallande sentimentalitet. Flyktigt underhållande ändock, men filmens verkliga förtjänst är det stiliserade porträttet av Bombays förvandling till Mumbai. Och såklart det A.R. Rahman-producerade soundtracket med M.I.A.’s Paper Planes. –EAP

Fisk utanför vattnet SUNSHINE CLEANING

Judisk gerillaarmé MOTSTÅND

Amy Adams, Emily Blunt och den härliga gamla Little Miss Sunshine-surgubben Alan Arkin!

Christine Jeffs (Sylvia) har rott i land en svåröverträffad ensemble åt en ganska oanselig film. Sunshine Cleaning, om två systrar med självmördad mor och en son som måste in på privatskola, som bestämmer sig för att starta en firma i den lukrativa branschen crimescene clean-up, lyckas tyvärr inte bestämma sig för vad den vill göra. Ska man köra på med lite biodynamiskt odlad finsatir av typen, just, Little Miss Sunshine? Är det den bredbenta farsen som lockar? Eller ska man rent av våga sig på att ta den sociala problematiken på allvar? (Amy Adams är en ex-cheerleader som ligger med Steve Zahn och det får väl betraktas som ett varningstecken bara det.)

Hur mycket jag än älskar upplägget blir Sunshine Cleaning en schtickig halvmesyr som hade behövt stramas åt rejält redan på manusstadiet. –NE

Bilden av judar som macho slagskämpar är inte direkt välrepresenterad i filmer om andra världskriget. Faktum är att filmiskt skildrande av judiskt nazimotstånd är sällsynt överhuvudtaget. Därför är denna sanna berättelse om de polsk-judiska Bielski-brödernas kamp mot den tyska ockupationen intressant. När kriget var över hade deras egen lilla gerillaarmé dödat omkring 400 nazister och räddat runt 1 200 judar. Många menar dock att filmens historieåtergivning är grovt förenklad. Och kanske skulle detta mastodontverk ha vunnit på ett mindre monotont berättande. 137 minuter av Daniel Craigs och Liev Schreibers stundvis blodiga men mestadels sammanbitna färd genom de storslagna vitryska skogarna, gör en tämligen segdragen film. –EAP

Regi Christine Jeffs

Do-over 17 AGAIN

Regi Burr Steers

Det som skiljer 17 Again från andra filmer på samma tema är att Mike (Perry/Efron) som magiskt blir 17 igen inte är nörden som får en chans till hämnd, utan raka motsatsen, killen som ger nördarna hämndlysten tillfredsställelse – den coole som får ett tråkigt misslyckat liv. Istället får han coola till sin son, rädda sin dotters heder (eftersom hon förstås är FÖR cool) och upptäcka att... ja, typ att det var värt att bli pappa vid 17 och strunta i sina drömmar. Att han sen propagerar avhållsamhet istället för kondomer till de faktiska 17-åringar är nog inte tänkt som den ironiska kommentar det blir. Efron är förvånande bra som förvirrad vuxen, men mer än så blir det inte. Se om något annat istället. –JS

Regi: Edward Zwick

Familjeäventyr RACE TO WITCH MOUNTAIN Att ingen någonsin stannar upp och funderar: Behövs det verkligen en andra remake på en scifibarnfilm från sjuttiotalet? Utan att ha sett nittiotalsversionen kan jag nog ändå svara nej. Den här gången är det i och för sig en småtrulig och fett skeptisk The Rock – förlåt, Dwayne Johnson – som ska rädda två lillgamla utomjordingsbarn från onda agenter och vetenskapsmän. Självklart med hjälp av en snygg forskare. Gissningsvis har Disney räknat med föräldrarnas nostalgifaktor och inte riktigt brytt sig om att bygga upp vare sig historia, persongalleri, eller spänning. Originalungarna var precis lika känsloneutrala och oblinkande, men på något sätt kändes det inte alls lika tråkigt då.

Man brydde sig liksom om dem – nu bryr jag mig mer om hur lång tid det är kvar. –JS

Beck noir MÄN SOM HATAR KVINNOR Som ofta när det gäller svenska storproduktioner med thrillerförtecken var det lätt att förbereda sig på ett hånleende inför Män som hatar kvinnor, filmatiseringen av första delen i Stieg Larssons bästsäljande Millenniumtrilogi. Men även om smilgroparna rycker illvilligt ibland är detta inte någon total katastrof. Visst känns filmen på många sätt som ett mörkare och mer påkostat Beckavsnitt (med både Peter Haber och Ingvar Hirdvall), visst lider den av för många kända svenska skådisar som presenteras endimensionellt på löpande band och visst är Michael Nyqvists mysförvirring ganska märklig.

Men Noomi Rapace är trovärdig som emohackern Lisbeth Salander och ihop med en habil och småkuslig story gör det en hyfsad tv-film för en framtida förkylning. –EAP

Regi Alex Proyas

Det är inte utan att man önskar lite att det kunde varit bara siffror och sammanträffanden och konspirationsteorier hela vägen igenom, när Nic Cage upptäcker att ett 50 år gammalt pappersark förutser specifika detaljer för en rad stora tragedier, inklusive några som ännu inte hänt. Det hade varit så läckert med bara siffernördigheter och googlande. Men istället blir det lite tradigt småläskigt och ganska tråkigt, mest för att det inte byggs upp och byggs på, utan bara händer saker på ett pärlhalsband. Det fläskas på med klichéer och färdigtuggade berättartraditioner, och jag hade helt klart klarat mig utan både thrillermusikmattan och det våldsamt ansträngda, halvt påhäftade slutet (som ändå, förvånande nog, bryter mot en stor konvention; kanske ska den ha det erkännandet). –JS

Julia Skott

julia.skott@nojesguiden.se

IPRED Bringing the thrill back to movies!

HARRY POTTER OCH HALVBLODSPRINSEN trailer

Tragiskt att jag inte har mer än trailrar att peppa på. Men så känns det.

BAADER MEINHOF KOMPLEX dvd

Bomber och granater, anfäkta och anamma!

Regi Andy Fickman

Regi Niels Arden Oplev

Scifithriller KNOWING

R 9vJK ALJK EL T

Alien vs. viking OUTLANDER

Regi Howard McCain

Upplägget till Outlander skulle lätt kunna vara framfantiserat av ett gäng 14-åriga rollspelare under åttiotalets slut, i ett inspiratoriskt rus efter två dygns spelande av Drakar och Demoner, upprepade visningar av Aliens och tio liter Fanta. Rymdmannen Kainan råkar kraschlanda med sitt rymdskepp någonstans i vikingatidens Nordnorge. Medpassagerare är ett stort, slemmigt monster, vilket Kainan och de hedniska engelsktalande norrmännen gemensamt bekämpar genom att kombinera uråldriga vapen med högteknologisk rymdutrustning. Med i den fjuniga smeten finns också en skön krigarprinsessa à la Xena

och visa äldre män med skägg. Som en pubertal fantasyfanatikers drömscenario är det extremt roligt. Som film betraktat är det, såklart, en katastrof. –EAP Muterad tuppfight X-MEN ORIGINS: WOLVERINE Regi Gavin Hood

Nyheten om den kommande raden av X-Men-prequels väckte blandade känslor hos många kvalificerade serienördar. Visst spirade entusiasmen över fler filmiska karaktärsstudier av mutanter, men rädslan för urvattning var stor. Första segmentet, bakgrundshistorien om Wolverine, infriar tyvärr farhågorna. I ett montage i filmens inledning springer det polisongbeprydda kraftpaketet skrikande genom ett antal krig från olika tidsåldrar, vilket sätter tonen. Här finns en svagt problematiserande ambition, men inget i närheten av X-Men-trilogins poppigt metaforiska väv av träffsäker samhällskritik. Det är mest testosteron, spektakulära slagsmål och lustiga pajasmutanter som gäller. Trots min initiala skepsis är det faktiskt förvånande att något med så mycket potential kan bli ett sådant misslyckande. –EAP

R 9vJK ALJK EL T

Erik Augustin Palm eap@nojesguiden.se

HUNGER

Regi Steve McQueen

Videokonstnären Steve McQueens första långfilm avhandlar kroppen som politisk spelplats, med fängelsebilder som får tv-serien Oz att plötsligt verka riktigt mysig.

BIRDWATCHERS Regi Mario Bechis

De brasilianska Guaraní-Kaiowaindianerna visar vad äkta integritet kan innebära. World cinema med patos.

NAUSICAÄ FRÅN VINDARNAS DAL Regi Hayao Miyazaki

Det tog hela 25 år för Miyazakis postapokalyptiska ekologifabel att ta sig från Japan till biodukarna i Sverige. Men budskapet kunde inte vara mer 2009.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 39

DLJ@B

Den svenska elektroniska musikens storebrorsa har en bekännelse att göra. ”Jag tror att jag i princip försöker lura folk.”

Foto: Jesper Berg Illustration: Christian Callmer

8e[i\Xj K`cc`Xe[\i ] ij b\i cliX ]fcb Text Angelica Butura

8

ndreas Tilliander hämtar upp mig på busshållsplatsen i Årsta centrum. Här har han bland annat gjort fältinspelningar av tvärbanan till sin nya skiva, och låten Valla Torg Kraut på nya Mokira-skivan är döpt efter ett torg i Årsta. Vi sätter oss i Folkets Hus som andas lugn och femtiotal, och tar en kaffe.

Andreas är lite av svensk elektronisk musiks storebrorsa. Han lägger en hand på axeln och mastrar och producerar alla som har god smak. Sedan sin Grammis för Tillianderskivan World Industries 2005 har han mastrat Midaircondo, mixat The Tough Alliance och turnerat med Familjen.

Dessutom har han släppt mängder av tolvor under olika alias, och nu precis som 2005 släpper han återigen två nya album inom loppet av några veckor. Det ena, som Andreas Tilliander, fyllt av dansanta elektroniska popmelodier och smyckat med sång av Jocke Berg från Kent, och det andra, som Mokira, betydligt mindre lättflörtad, fyllt av drones och knaster.

Du tar det poppigt säljbara med det knepiga.

– Ja, jag har fått kommentarer om att min musik låter likadan hela tiden, men då har man ingen aning om vad man pratar om. Jag tycker att det är rätt skönt att släppa två helt olika sidor av mig samtidigt. Redan första Mokiraskivan var hårdare och lite mer experimentell än första Tilliander-skivan.

Vad är roligast att jobba med?

– Jag har lättast att göra Mokira-grejer. Det ligger mig

AX^ kpZb\i e` i [lddX ` _lml[\k% närmare till hands, det är mer intuitivt. Jag är rätt dåligt på pop, jag är skitdålig på melodier. Den här Tilliander-skivan har tagit tid. Men just därför är det en rolig utmaning.

Ambient-grejerna du släpper som Mokira bygger ju mer på själva ljudbilden medan Tilliander-grejerna har mer melodi. Är du en ljudnörd?

–Definitivt. Jag är en extrem ljudnörd. Det ligger mig i fatet hur ofta som helst. Jag har köpt jättemycket syntar och samlar på gamla syntar (vissa av dem är med i videon till första singeln från Tilliander-albumet, reds anm). När jag skruvat in något ljud som är så jävla bra på de analoga syntarna, ja, då sitter jag ju med det. Jag får inte gå vidare, jag kan inte gå vidare, då försvinner ljudet. Då vågar jag inte röra maskinerna på en vecka.

På Tilliander-skivan är elektroniken ett slags kuliss med popmelodier och sång i förgrunden, precis som i housens och discons gryning när producenter gjorde en elektronisk grund och plockade in sköna donnor att sjunga.

–Ja, Jocke Berg är min sköna donna! Så är det. Jag tror

att jag i princip försöker lura folk. Som första singeln Caught In a Riot, där David Fransson från Division of Laura Lee sjunger. David gör den väldigt melodisk och poppig.

Samtidigt har jag gömt svårare ljud i den låten, och framförallt svårare låtar på albumet. Så om någon köper albumet för att de gillar låten kanske de lyssnar på resten och tycker att det är schysst. Jag hoppas att det är så, att man kan lura folk att gilla grejer de inte gillar annars.

Ja, Tilliander-låtarna är ju väldigt poppiga och melodiska. Det går säkert att lura i någon knepig elektronisk musik den vägen om du vill.

–Jag ska ta ett exempel. Runt jul körde jag techno och house på ett vanligt uteställe, och från första minuten kom folk fram och önskade annan musik, verkligen hela tiden.

Och jag sa att jag var ledsen, men jag var bokad för att spela techno. Så kom nästa person, och nästa. I början var jag artig, men sedan sa jag bara ”du, du kan gå härifrån”.

Till slut tänkte jag att äh, ingen bryr sig, folk dansar knappt, folk står och ser sura ut. Va fan, jag kan lika gärna köra min egen skiva, den som jag släpper nu. Jag ville höra hur den lät ute. Och direkt så fylldes dansgolvet. Folk pekade mot dj-båset med tummen upp. Men jag blev helt ställd. Är det här bra eller dåligt? För jag tycker att de här människorna är idioter, dumma i huvudet, de har klagat hela kvällen.

Och sedan när jag kör min egen musik så älskar de den.

Jag kände bara – okej, vad har jag gjort för skiva egentligen? Fantastiskt konstigt. Ni tycker de här grejerna är skitbra, men jag tycker ni är dumma i huvudet. Q

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 41

KULTU

REGINA SPEKTOR [US] DROPKICK MURPHYS [US] LARS WINNERBÄCK x4 [S] TAKIDA [S] THÅSTRÖM [S] A CAMP [US/S] SAHARA HOTNIGHTS [S] MANDO DIAO [S] TIMBUKTU [S] ANNA TERNHEIM [S] THE SOUNDS [S] MADNESS [UK] CYNDI LAUPER [US] GOSSIP [US] WHITE LIES [UK] KLAXONS [UK] HELLO SAFERIDE [S] PETER BJORN AND JOHN [S] PETTER [S] SLAGSMÅLSKLUBBEN [S] MAIA HIRASAWA [S] MARKUS KRUNEGÅRD [S] DUNGEN [S] CULT OF LUNA [S] JOHN ME [S] KID CUDI [US] FRIDA HYVÖNEN [S] JENNY WILSON [S] NASHVILLE PUSSY [US] THE VIRGINS [US] LENKA [AU] YO MAJESTY [US] MADCON [NO] THE HEART STRINGS [UK] DAN BLACK [UK] MARNIE STERN [US] SOLID GOLD [US] THE DØ [FR] SONIC SYNDICATE [S] ADIAM DYMOTT [S] LILLASYSTER [S] DEAD BY APRIL [S] TOTALT JÄVLA MÖRKER [S] INVINCIBLE [US] EMMY THE GREAT [UK] BADDIES [UK] PRISCILLA AHN [US] VICTIMS [S] CILIHILI [S] PILGRIMZ [DK] MFMB [S] GRAVEYARD [S] HENOK ACHIDO [S] SIMON NORRSVEDEN [S] CONVOJ [S] ERIK HASSLE [S] OH LAND [DK] SKANSROS [S] LOWOOD [S] IT'S A MUSICAL! [DE/S] MELEEH [S] PRETTY WHORES [S] TWIGGY FROSTBITE [S] THE KOO KOO’S [S] THE SACRED SAILORS [S] WALKING WITH STRANGERS [S] + MÅNGA MÅNGA FLER...

ÖVER 120 ARTISTER, FYRA DAGARS FEST OCH ETT GALET FESTIVALLIV! BILJETTER & INFO: WWW.ROCKPARTY.SE

T, LIVE NATION & PK MUSIK PROUDLY PRE

SENT

KI

=E=EB 8EH:;BBE KI I?9A E< ?J 7BB KI H7?I;: <?IJ I DE KI; <EH 7 D7C; KI J>; 8EKD9?D= IEKBI KI J>; B?L?D= ;D: 7K F7HAM7O :H?L; 7K J>; 7==HEB?J;I KI J>; ADE9AEKJI I

<H?>7CD;D =zJ;8EH= (+ @KD?

8?B@;JJ;H0 J?9D;J &--#'-&-&-& MMM$J?9D;J$I; I7CJ 7BB7 7J=#EC8K:$ MMM$B?L;D7J?ED$I; # MMM$FACKI?A$I; # MMM$AKBJKH8EB7=;J$I;

<B;H 87D: J?BBAECC;H MMM$M;IJ9E7IJH?EJ$I;

HUMANITÄR PARTNER

PARTNERS:

SPONSORER:

HUVUDSPONSOR

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR

RBOLAGE

KULTURBOLAGET, LIVE NATION OCH PK MUSIK PRESENTERAR

(US)

(US)

(US)

VOLBEAT (DK) | CHILDREN OF BODOM (FIN) DIR EN GREY (JAP) | OPETH (S) MESHUGGAH (S) | MUSTASCH (S) ALL THAT REMAINS (US) | GIRUGÄMESH (JAP) | MUCC (JAP) DRAGONFORCE (UK) | TRIVIUM (US) | NAPALM DEATH (UK) | PAIN (S) MUNICIPAL WASTE (US) | CULT OF LUNA (S) | EVERGREY (S) AUGUST BURNS RED (US) | BRING ME THE HORIZON (UK) DEAD BY APRIL (S) | BULLET (S) | PILGRIMZ (DK) | ALL HELL (S)

FRIHAMNEN GÖTEBORG 26 & 27 JUNI Biljetter: www.metaltown.se | Åldersgräns: 13 år. Insläpp 12.00. 2 dagar. 3 scener.

www.kulturbolaget.se | www.livenation.se | www.pkmusik.se

www.metaltown.se

DLJ@B

Först så går det upp, så går det upp, så går det upp, så går det ner. Sedan går det ner, så går det upp, så går det upp. Povel Ramel var den som beskrev det, men få har fått uppleva samma hisnande klättringar och fall i bergoch-dalbanelivet som The Deportees.

K_\ ;\gfik\\j Y\i^$fZ_$[Xc$YXeX Text Patrik Forshage

;

eras första tvåspårsdemo för sju år sedan fick Nöjesguiden att göra gemensam sak med Andres Lokko och halva Sveriges kritikerkår för att på gator och torg proklamera storheten i syskonkvartetten från Vindeln och deras, på den tiden, säregna mix av falsettsoul, country och finaste pop. USA-turné följde nästan för snabbt, med spelningar på CBGB’s och Trubadour, och sedan handplockades The Deportees att spela förband till Phoenix på deras turné i Storbritannien.

Men. Deras andra album, i fyra näst intill identiska nyanser av brunt, gjorde ingen människa glad, och minst av allt deras skivbolag som prompt och osentimentalt kapade dem. Osämja och bandmedlemsavhopp följde, något som tar särskilt hårt när det är lillebror som inte längre vill/får vara med. Och hade sagan slutat där hade ingen blivit förvånad. Men The Deportees är gjorda av segare virke, och när det till slut är dags för deras tredje album, Under the Pavement – The Beach, har till och med skivbolaget fått krypa till korset.

– Det är skönt att vara tillbaka i sadeln igen, konstaterar The Deportees sångare Peder Stenberg. Men för oss känns det inte riktigt som att vi har varit borta. Vi har ju levt med The Deportees hela tiden, pratat om det, planerat för det.

Efter andra skivan hade vi tänkt vara lite sådär sextiotaliga och få ut en platta varje år, men riktigt så blev det ju inte.

Så blev det sannerligen inte. Peder Stenberg berättar hur The Deportees istället fick silkessnöret av samma A&R som bara några år tidigare hade signat dem.

– När Isse Samie från skivbolaget ringde för att ge oss sparken lindade han in budskapet så mycket att det nästan inte gick fram alls. ”Ni vet, det är inget personligt, och om bara några veckor är läget säkert ett helt annat, men…” Det är ju aldrig kul att känna sig övergiven och utkastad. Men vi är ett band med en särdeles stark bandkänsla, redan från den tiden i Umeå när vi slutade spela hardcore och alla tyckte att vi var dumma i huvudet. Så vi var rätt väl förberedda.

– Det är klart att det är förknippat med oro att få sparken, spär brorsan och bandets gitarrist Anders Stenberg på. Så slutade Jonas Lidström i samma veva, dessutom. Vi har faktiskt aldrig riktigt pratat ut om det där. Man måste på något sätt vilja allt eller inget, är det något mellanting är det kanske lika bra att lägga ner. Stämningen var förstås känslig, och alla var superledsna, samtidigt som vi var inne i en bra period med en skivinspelning framför dörren. Vi var tvungna att höja oss en nivå över det, och på ett sätt stärkte det nog oss.

Nu är The Deportees tillbaka på EMI igen. Men tro inte att de har stått med mössan i hand.

– Att vi spelade in för egna pengar blev bättre i slutändan, konstaterar Peder Stenberg. EMI fick krypa till korset, haha, och det var förstås en liten revansch.

Något som däremot inte längre finns kvar hos The Deportees är den där countryn som vi brukade vara så lyriska över. Popen och falsettsoulen däremot har fått en stärkt ställning.

– Man skriver ju inte musik i ett vacuum. De idéer och uppslag som kommer är vad som kommer. På första albumet ville vi att det skulle låta slitet, med en mix av r’n’b och country som inte fanns på andra håll då. Sedan med Damaged Goods ville vi ha det gubbigt och skäggigt. Nu är det mer en återgång till det dramatiska, med stråkar och stora känslor. Undermedvetet blir det nog så att varje skiva på något sätt blir en motreaktion på sin föregångare.

DEPORTEES Fr v Anders Stenberg gitarr Peder Stenberg sång Thomas Hedlund trummor Mattias Lidström klaviatur Foto: Elin Berge

E i @jj\ JXd`\ ]i e jb`mYfcX^\k i`e^[\ ] i Xkk ^\ fjj jgXib\e c`e[X[\ _Xe `e Yl[jbXg\k j dpZb\k Xkk [\k e jkXe `ek\ ^`Zb ]iXd Xccj% Ingen cover blev det på det nya albumet, men några mycket tydliga citat. Sologitarren i Tell It to Me Like You Told It to Them, till exempel.

–Visst, erkänner Peder Stenberg. Vi hörde att det lät väldigt mycket som The Clash Clampdown, och då var det lika att ta det hela vägen. I Out of Love har vi ju lånat en del från Talking Heads Naive Melody. Jag älskar sån där konstnärsfunk som bara svänger. Det vore skitkul att börja en konsert med en bergsprängare, som David Byrne i Stop Making Sense, fast kanske en bazookavariant, och sedan ramla runt på scenen medan jag spelar gitarr, på ett snyggt koreograferat sätt.

Det låter som om det kommer att finnas anledningar att se The Deportees live?

–Vi borde verkligen ha en riktigt bra liveshow, men än har vi mest pratat låtval, funderar Anders Stenberg. Vi är inget uniformsband, men samtidigt vore det kul att komma längre än att var och en sätter på sig den tröja de gillar bäst. Vi är vanliga killar, mer än artister, men det kan krävas något mer, för vi gillar ju när det är visuellt. Jag såg Fever Ray häromdagen, med masker och laser, och det var verkligen mäktigt. Q

THE DEPORTEES Under the Pavement – The Beach Dolores/EMI

Vitare än så här blir inte soul. Men å andra sidan blir inte vit soul bättre än så här, så låt oss fokusera på umeåbandet The Deportees förtjänster istället. Vid en första lyssning vill man nästan inte gilla Under the Pavement – The Beach. Det är liksom för snyggt, för slickt, för svängigt för att det ska kännas rimligt att bli gråtfärdig av lycka när man lyssnar på det. Att kämpa emot är dock omöjligt, särskilt när The Deportees sångare Peder Stenberg med tårstinn stämma fyrar av trumfkortet When They Come – en så överjordiskt vackert körsatt ballad att även världens lyckligaste människa får en sten i magen. Stråkar och falsettbeslöjad pianosoul möter magisk snällpop på årets kanske bästa svenska skiva hittills. –EW

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 43

DLJ@B Klubb/Elektroniskt

ANDREAS TILLIANDER Show Adrian/Border

Andreas Tilliander är tillbaka efter Grammisbelönade World Industries, och gör välproducerad europeisk techno med en twist av pop genom melodier och vokala inslag. Minimal deephouse möter sprudlande 303:or, lite mörka dub-element liksom spårmängder av elektro. Finast är det då Jocke Berg från Kent gör en underbart självironisk insats, när han under sju minuter djup microhouse endast sjunger om färgen svart. ”Mina vänner klär sig helst i svart, de vill inte göra mig besviken igen, de tror jag älskar färgen svart ”. –AB

Brent Hunter i Nashville, som älskar gammalt Baxter och mailade Nina Ramsby för att berätta det. Snart skickades ljudfiler och kassettband fram och tillbaka över Atlanten, och Nina Ramsby utnyttjade att hon hade fria händer att mixtra med Hunters inspelningar till att bygga fina akustiska visor och hårda elektroniska låtar med rättframma texter. Det här är uppenbarligen det berömda undantaget som bekräftar regeln. –PF

R 9vJK ALJK EL T

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli nrfn@nojesguiden.se

ELLA FITZGERALD Sings the Rodgers and Hart Songbook

DJ HELL Teufelswerk

Verve 1956

Den amerikanska 1900-talsmusikens…

International Dee Jay Gigolo/Border

Dj Hell är en legend som borde pensionerats för länge sedan.

Fast plötsligt verkar Hell ha insett att hans nära 50 år av livserfarenhet går att använda. Genom att sluta försöka vara hipp och istället leta sig bakåt i tiden förnyar han sig för första gången på länge. Teufelswerk är som Hells sätt att dokumentera den elektroniska musikens historia. Från Kraftwerk-influerade syntar via OMD till mjuk Moroder-lik italodisco, och tankarna dras till Bowie när Bryan Ferry (!) gästsjunger på öppningsspåret. Dj Hell gör musikhistorien till sin genom att skamlöst plagiera, och det är förvånansvärt relevant.

ELLA FITZGERALD Sings the George and Ira Gershwin Songbook Verve 1959

… absoluta…

ELLA FITZGERALD Sings the Irving Berlin Songbook Verve 1958

… klimax.

BLANDADE ARTISTER Fabric 46 – Mixed by Claude Von Stroke

TIGA Ciao!

på hennes debutalbum som soloartist.

Tyvärr infrias de bara till hälften. Klanderfria popmelodier, men produktionerna är riktigt trista – trots att de kommer från folk som Timbaland, Danja och Polow da Don.

Fabric/Border

Different/Border

Claude Von Stroke slog igenom med en jävla käftsmäll under 2006 med mästerverket The Whistler, och sedan dess har hans labels Dirtybird och Mothership varit att räkna med. Fabric-mixen är i princip vad man förväntar sig av honom, techhouse och udda skruvad minimaltech med flertalet releaser från kollegor på hans egna labels, som Italoboyz och Catz 'n Dogz. En soft och väl genomarbetad mix, men inget som överraskar. –AB

Tigas hela album går ut på att upprätthålla något slags glassig champagne-image. Hans textrader avhandlar Cartier, Louis V och Rolex, och hur svårt det är att välja mellan alla tjejer och killar som vill ligga när man är känd.

Helt utan självironi får han ur sig rim som ”It's six o'clock, tick tock, I'll never stop”, och det hela handlar om hur snygg han är, hur rik han är, och hur han ligger både bäst och mest. Enda gången Tiga kliver upp från högstadienivå är i ett nära elva minuter långt samarbete med Soulwax i en lång episk orgie av skör pop, svävande röster och underbart tung disco. –AB

–NRF-N

WORLD (Brent Hunter vs. Nina Ramsby) The World According To

–AB

Brus & Knast/Playground

”Närma dig aldrig dina idoler, du blir bara besviken”. Den regeln hade ingen berättat för unge

HipHip/R'n'B DOOM Born Like This Lex/import

Den maskerade rapparen MF Doom har mer gemensamt med James Joyce än med Jay-Z. Ur honom flödar en outsinlig ström av rimmade absurditeter, gåtfulla metaforer och bittra minnen. Beatsen är ömsom crackheadsmutsiga, ömsom så vackra att man vill gråta (lyssna på That’s That). Efter fyra års tystnad är detta en strålande comeback.

R 9vJK ALJK EL T Angelica Butura

angelica.butura@nojesguiden.se

LOUDERBACH Autumn Album, M_nus/Border

Minimaltechno möter Joy Division i en orgie av sorg och briljans i Berlins mörkaste gränder.

DONNACHA COSTELLO The Only Way to Win Is Not to Play the Game EP, Look Long/import

Donnacha går från klarhet till klarhet, med första släppet på ännu en egen label.

–NRF-N

PROMOE Kråksången Pope/Universal

Hiphop-Gandalf är tillbaka, bättre än någonsin faktiskt. Promoe rappar på svenska och är en smula mindre ilsken, en smula mer avslappnad och personlig. Och även om man hatar svensk reggae måste man acceptera det faktum att det är de plastiga baktakterna som får Promoe att gunga, sjunga och hala ur sig den ena magnifika versen efter den andra. –NRF-N

KERI HILSON In A Perfect World...

Mix, Watergate/import

Zone 4/Interscope/Universal

44 Nöjesguiden • Nr 5 • 2009

Roc-A-Fella/Universal

En gång i tiden var Jadakiss ett hatobjekt för antikommersiella undergroundrappare. Idag är det han själv som pekar finger – som i låten Who’s Real – och positionerar sig mot de framgångsrika sydstatsrapparna. Statusen som underdog och New York-lokalpatriot klär Jadakiss, och albumet är förvisso hårt, men det blir lite enformigt i längden. –NRF-N

SWINGFLY God Bless the IRS Virgin/EMI

Svenska Swingfly är en modern arvtagare till sjuttiotalets första rappare – de som var både kaxiga och ödmjuka, de som alltid visste att festen var det viktigaste och att de själva bara hade biroller. Swingflys anspråkslöshet är charmig, liksom hans muntra flow, men de hurtiga beatsen blir irriterande i längden.

Keri Hilson är en av r'n'b-världens mest begåvade låtskrivare och jag hade höga förväntningar

Labrador/Border

Hur Johan Angergård hinner hålla det produktionstempo han gör är smått obegripligt. Än mer imponerande är att det mesta han skapar är både eget och lyssningsvärt. Så även här. Hans fjärde skiva under Legends-epitetet har en betydligt argare approach än tidigare, och oljud och effektpedaler trängs med de sedvanligt mjuka och skira inslagen. Att många melodier liknar tidigare Legends låtar kan man ha överseende med när resultatet är så bedårande mångsidig pop. –EW

Din nya skiva låter mycket argare än Legends brukar göra – vad har hänt?

– Jag tänkte faktiskt inte på det när jag spelade in, utan tyckte mest att man blev harmonisk i huvudet av allt susande och borrande. Men så här i efterhand fattar jag att den kan få en att vilja drämma en gitarr i skallen.

Av dina tre band (Club 8, Acid House Kings, The Legends), är det The Legends som är mest du musikaliskt?

– Det blir mest jag i given stund, eftersom jag är ensam i det bandet. Legends följer hur jag mår och vad jag lyssnar på, så vi får se hur nästa skiva blir. Jag hoppas att det här året inte ska bli lika mycket ångest som förra.

När får vi återse det dyngraka, omusikaliska tiomannabandet som brukade kompa dig live in the early days?

– Haha, dem kommer du aldrig att få se igen.

–NRF-N

Rock/Pop GRIZZLY BEAR Veckatimest Warp/Border

KONRAD BLACK Watergate 03 Konrad har alltid haft oklanderlig smak, och bjuder på både Martin Buttrich och eget osläppt material.

JADAKISS The Last Kiss

THE LEGENDS Over and Over

Tyckte du att Fleet Foxes var helt okej, men inte tillräckligt spännande för att du skulle bli helt till dig i trasorna? Då torde Grizzly Bears redan i förväg hajpade Weckatimest vara något för dig. Bandets nostalgiska flumpop lyckas vara såväl excentrisk och nydanande som sentimental och traditionsförvaltande.

Detaljrik orkestrering och lysande texter gör Weckatimest till ett litet mästerverk.

–EW

PINK MOUNTAINTOPS Outside Love JagJaguwar/Border

Black Mountains fantastiska rock hade varit mer än tillräckligt, men Stephen McBean ägnar nästan lika mycket tid åt att skapa lika knäckande pop och rock, banal men stor-

R 9vJK ALJK EL T Patrik Forshage

patrik.forshage@nojesguiden.se

THE VASELINES Enter The Vaselines SubPop/Border

Den som inte redan visste att Kurt Cobain hade rätt kollar omedelbart den här kompletta samlingen.

DIRTY PROJECTORS Bitte Orca Kommande album, Domino/Playground

Det blir en fin art-sommar.

RODRIGUEZ Coming from Reality Återutgåva, Light in the Attic/Border

Debuten var ett glömt mästerverk mittemellan Dylan och Mayfield och den lika glömda uppföljaren från 1971 likaså.

R 9vJK ALJK EL T Elina Wessman

elina.wessman@nojesguiden.se

WAVVES VS. THE BRITISH RAILWAY COUNCIL No Hope Kids

BOB DYLAN Together Through Life

THE HANDSOME FAMILY Honey Moon

Columbia/Sony

Loose/Border

När varken sångrösten eller förmågan att skriva frapperande texter finns kvar, vad finns då?

Kärleken till musik såklart. Den räcker för att få Dylan att fortsätta turnera och spela in skivor, men den räcker inte för att göra hans nya alster angelägna för andra än hardcorefansen. Med det sagt är Together Through Life en hygglig skiva, sympatiskt avslappnad à la Nashville Skyline. –NRF-N

Brett och Rennie Sparks firar 20 års äktenskap med en kärleksskiva istället för de gotiska mördarhistorier som har dominerat deras sju tidigare americana-album. Men trots att deras passion tar dem tillbaka till naturen på ett sätt som Rousseau skulle baxnat inför, blir det lite trist – kalla mig konservativ om du vill – att inte bjudas på ett enda lik. –PF

THE AMAZING The Amazing

MANIC STREET PREACHERS Journal for Plague Lovers

JASON LYTLE Yours Truly, The Commuter

Fashionpolice/BonnierAmigo

Columbia/Sony

Anti/BonnierAmigo

Att ”den svenska folkrockscenen”, särskilt den fraktion som gärna adderar psykedeliska dimensioner, är en ganska marginell företeelse betyder på intet sätt att The Amazing kommer att föra någon skuggtillvaro. Christoffer Gunrups melodier och ännu mer DungenReine Fiskes fantastiska gitarrslingor (bara Kenny Håkansson kan konkurrera med dem) är nämligen alldeles fantastiskt omedelbara och övertygande, oberoende av genre. –PF

Självklart blev det till slut för frestande att skaffa sig lite extrapublicitet genom att tonsätta den sedan 14 år försvunne – det vill säga döde, let’s face it – medlemmens Richey Edwards kvarlämnade dikter och anteckningar. Men det innebar samtidigt att ett band som utvecklats till mogna och politiskt korrekta herrar måste försöka matcha kvasirebellisk gymnasiepoesi om Jackie Collins, blekmedel och Sex Pistols med lagom infantila punkgitarrer, och det är ungefär lika sexigt som en 50-årig hästsvansakademiker på HD.

När Jason Lytle la ner Grandaddy och flyttade till Montanas vildmark trodde många av oss att han var förlorad för gott. Men han kunde inte hålla sig borta från musiken, och än mer glädjande är att han blivit en ännu bättre låtskrivare och en ännu mindre sansad låtskrivare. Solodebuten spretar vilt mellan fina pianoballader, simpel pop och hans fina elektroniska lo-fi-vrickningar, med alla stämningar från sorg till eufori på vägen. –PF

Video, YouTube

Sa inte din mamma åt dig att det är farligt att leka vid järnvägsrälsen?

MICACHU & THE SHAPES Calculator

från Jewellery, Rough Trade/Border

Som jag har väntat på den här perfekta kombinationen av lo-fi och uppdaterat Hot Chipsk lekstuga.

DEPORTEES When They Come

från Under the Pavement – The Beach, Dolores/EMI

Blue eyed soul blir helt enkelt inte vackrare än så här. slagen, i sidoprojektet Pink Mountaintops.

Den som kan föreställa sig Echo & The Bunnymens Killing Moon, men med glimten i ögat, har åtminstone en första idé om Pink Mountaintops, och med Phil Spector bakom lås och bom torde det vara relativt riskfritt att bygga den här sortens mäktiga ljudväggar av pukor, ekon och bjällror. –PF SONJAGON Arches Quadrarock/Border

Lite Radiohead, lite Coldplay, lite Jeff Buckley och en massa andra influenser - Sonjagon gjorde att jag tappade hakan när jag först lyssnade.

Under de flesta låtar sitter man och tänker att man vet exakt vad det låter som utan att komma på det, och när man väl släpper det och bara lyssnar blir man helt fast i deras småmörka, sorgliga och fantastiska poprock. Sonjagon är så mycket mer än bara ett band som påminner om massa andra, Nackabandet är nog bland det bästa som kommit på senare år. –SA

STEVE EARLE Townes

–PF

Å ena sidan har du uppfordrande lappar uppsatta i studion – ”must record every day” – och å andra sidan hävdar du envist det kreativa kaoset.

– Jag vet, det är dubbelt. I studion är jag oftast den galne vetenskapsmannen som dricker för mycket, som inte kan sova och som är vilt kreativ. Men ibland är jag också den ordningsamme sekreteraren som kommer in, suckar åt kaoset och sedan sätter mig att ordna och organisera.

Jag pendlar mellan att vara musiker, galen, kreativ och oansvarig, och tillvaron som ansvarsfull vuxen, som sätter på kaffe och betalar räkningar.

Låten It’s the Weekend skäms du visst för?

– Haha, jo, det gör jag, på ett sätt. Den är alldeles för simpel, och jag vet inte riktigt om det beror på att den gömmer någon dold agenda jag har eller om jag bara gillar enkelheten. Min första tanke var att skivan skulle vara all over the map, men sedan fick jag hålla igen lite eftersom det är min första under eget namn. Hursomhelst har jag lagt ner oändligt med arbete på varenda låt. Häromdagen när jag var ute och gick mötte jag en hund som höll på att gräva ett hål. Han märkte inte ens mig, så hundraprocentigt fokuserad var han på sitt meningslösa hål. Och precis så har jag jobbat med den här skivan.

Avslutningslåten heter Here For Good. Är det ett löfte?

– Det fanns en tid när jag inte visste om jag ville fortsätta med musik över huvud taget. Men nu vet jag att jag vill det, så okej, se det som ett löfte.

New West/Playground

Det var bara en tidsfråga innan Steve Earle skulle ta sig an sin idols och mentors katalog, och det var lika givet att vår favoritbjörn skulle frysa inför uppgiften. Arvet efter Townes Van Zandt lever vidare i de ballader Steve Earle brukade komponera, inte i de här överdrivet respektfulla tolkningarna. –PF

MARMADUKE DUKE Duke Pandemonium 14th Floor/Bonnier Amigo

Duke Pandemonium är den skotska duon Marmaduke Dukes andra album i trilogin om den fiktionella figuren med samma namn. Det är konceptuellt så det skriker om det, för att inte tala om kreativt våghalsigt. Och även om bandets vansinniga pop-disco-funkblandning är rätt kul till en början känns det här som ett album att uppskatta mer i teori än praktik. Det är så uppskruvat att det konstant höga tempot till slut gör en trött snarare än danssugen. –EW

Wichita/BonnierAmigo

THE MACCABEES Wall of Kind Fiction/Coop/BonnierAmigo

Så var cirkeln sluten igen. Den fascination för brittisk lättflyktig indie som arty nordamerikaner som Arcade Fire och hela Brooklyn-possen använder för att skapa mer beständiga verk har återerövrats av unga engelsmän med siktet inställt på en månad på topplistan.

Det ger en uppföljare avsevärt mörkare än debuten, och avsevärt bättre. –PF

ISIS Wavering Radiant Conspiracy/Sound Pollution

Det är som anat riktigt imponerande när de första tonerna sätter igång på Wavering Radiant, och fansen som väntat i tre år kommer nog att bli mer än nöjda. Isis som brukar sägas spela postmetal har en så grym kombo av tyngd och mörk sång med lugna melodiska gitarrslingor att det inte går att bli annat än impad. På den här skivan har de gästats av Toolgitarristen Adam Jones vilket hörs, men Tool-liknelsen i bandet är ändå inte enorm. Det är otroligt hur de fortsätter producera nästan felfritt, och de bör inte fortsätta på något annat sätt än just så här.

–SA

THE BITTER TWINS Global Panic Wild Kingdom/Sound Pollution

Boba och Sulo från The Hellacopters och Diamond Dogs ligger inte på latsidan. Deras mer punkrockiga The Bitter Twins låter som man kan ana när två talanger går ihop för ett roligt sidoprojekt. Nu har de grävt fram andra inspirationskällor än de som annars färgat av sig på deras gamla band, det är väldigt The Clash-inspirerat och skasvängigt, med grymma texter och fina gästartister. Bästa sommarskivan! –SA

CONOR OBERST AND THE MYSTIC VALLEY BAND Outer South Något har hänt sedan Conor Oberst bestämde sig för att lägga Bright Eyes på is och istället göra musik under eget namn. Han är inte avgrundsdjupt ledsen längre. På uppföljaren till 2008 års solodebut lägger han även M. Ward-komplexet till handlingarna, och fokuserar helt på den smågubbigt countrydoftande rocklinjen, vilket fungerar förvånansvärt bra. Många av låtarna är små melodiösa mästerverk, och hade inte skivan varit minst fem spår för lång hade betyget blivit ännu högre. –EW

Hårt

R 9vJK ALJK EL T Samira Ariadad

samira.ariadad@nojesguiden.se

CRYSTAL CASTLES Reckless

från Crystal Castles, Pias/Border

Komma på humörmusik á la lite blipblop elecetropopish.

EXISTENSMINIMUM OK Boys Novoton/BonnierAmigo

Snygg Fuglesangvideo och fantastisk skiva, det är bäst både just nu och lite senare.

JENNY WILSON Like a Fading Rainbow

från Hardships!, Gold Medal/PGM

Jag vet att alla redan sagt det, men hon är så grym så att det inte finns, även live.

HOT LEG Red Light Fever Target/Border

Man skäms för att ha skivan synligt med det där omslaget.

The Darkness-sångaren Justin Hawkins släpper nu ett album med sitt nya band och det är som väntat klassisk hårdrock à la Queen och AC/DC. Eftersom Hawkins arbetar vidare med sin lite sällsynta falsettröst är likheterna fortfarande många med The Darkness. Och visst, det finns lite modernitet och lite humor i några låtar, men när det saknas kan jag gott och väl lyssna på de gamla rockgudarna istället.

–SA

MADDER MORTEM Eight Ways Peaceville/Playground

Stundtals briljant och stundtals övergjort. Norska Madder Mortem har både folk- och death metalinfluenser, och som så ofta annars ger Norge oss bra metal men det är mycket som också förstör. Det är uttröttande med dels det drömska, dels de stökiga instrumentala bitarna, men också att låtar vänder till något sämre när de är som bäst. Som låten Armour, där man får höra sångerskans fantastiska röst och som bara borde fortsatt i samma stil som låtens inledning. Mer av det och mindre “tjej-sjunger-drömskmetal”-klyscha. –SA

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 45

Döskalle & Mästerligt har länge haft häftiga diskussioner med varandra angående existensen av en högre makt.

Någon som kan ge en stöd och besvara universums gåtor. Någon som förlåter en och alltid har tid. Nu har de äntligen nått ett genombrott och kommit närmare Gud är någonsin tidigare – Döskalle & Mästerligt har samtalat med 118 100 – tjänsten som lovar att besvara alla frågor de får skickade till sig via sms.

D{K<I ((/ ('' Vad krävs för att få jobba hos er?

– För att jobba här måste man ha en viss allmänbildning, goda datakunskaper och god svenska är också ett krav. Men är du sugen att prova kan du delta i vårt Supersvarartest på hemsidan, 118100.se Vad är meningen med livet?

– Det finns många olika tankar om meningen med livet, både religiösa och vetenskapliga.

Vad du än väljer att tro på gäller det att se på det hela som någonting positivt och göra det bästa av det. Är ni någonsin nyktra när ni jobbar?

– Självklart så är vi 100 procent nyktra här på 118 100. Vi håller koncentrationen på topp för att ge så bra svar möjligt som på alla frågor vi får in.

Vilken är den riktige Fredrik Virtanen? Han som skriver i Aftonbladet eller den barnförbjudna varianten kvart över tre på Stureplan?

–Vi på 118 100 tror nog att den riktige Fredrik är en kombination mellan journalisten på Aftonbladet och playboyen på Stureplan.

Varför blev Mats Olsson så arg när Fredrik Virtanen twittrade om att Olsson åt middag med Live Nation?

–Mats Olsson blev upprörd för att han ansåg att Virtanen inte hade någon rätt att lägga sig i hans privatliv, eller vem han äter middag med.

Okej. Men var kommer Mats Olsson att äta middag ikväll?

– 118 100 tror att Mats Olsson kommer att vara trött efter en lång och mödosam arbetsdag, varför han bestämmer sig för att äta snabbmat. Han köper därför en Big Mac-meny på McDonald’s och intar sedan målet hemma framför tv:n.

Vilken svensk har haft sex med flest?

– Bland svenska kändisar så är det troligast Amandla som har haft flest sexpartners. Amandla är en svensk porrskådespelare med många filmer bakom sig. Exakt hur många hon har haft samlag med finns dock inte dokumenterat.

Det där var fuskigt. Om vi snackar icke-porrskådisar då?

– Vilken svensk man som har haft sex med flest tjejer är höjd i dunkel. Vi tror dock att för att lyckas med detta måste man vara väldigt trevlig och charmig. Man måste också kunna se vad en kvinna vill ha. Att ha ett attraktivt yttre är inte att förkasta.

Twittrar Ken Ring medan han knullar?

–Vi tror inte att Ken Ring använder sig av twitter när han har sexuellt umgänge, utan att han hänger sig helt till sin partner under akten.

Jag vill ligga med Moneybrother. Hur går jag tillväga?

– Dessvärre tycker vi inte att det är en särskilt god idé att ligga med Moneybrother då han har en flickvän, det kan komma att skada deras relation. Om vi ponerar att han hade varit singel så tror vi dock att han direkt hade fallit för din charm. Ha en trevlig dag!

Vilken är den bästa raggningsrepliken?

– Vi på 118 100 rekommenderar att du skippar raggningsreplikerna och är dig själv istället, för det är det som oftast går hem. Men om du ändå vill ha en raggningsreplik så ska du få det. Börja ett samtal och om det känns lite stelt kan du lätta upp stämningen med den här: ”Jag begär inte att du ska falla för mig, men du kan väl snubbla lite i alla fall?” En annan som fungerar är: ”Ska vi fråga 118 100 om vi hör ihop?” Vi garanterar att ni inte kommer att bli besvikna på svaret. Ragga på!

Vem kommer på rubrikerna på nyheter24.se?

– Nyheter24 är en nyhetssida som profilerar sig starkt genom att publicera sina nyheter genom färgstarka och ofta kommersiella artiklar. Många av re-

Foto: Johannes Helje

portrarna bakom får en bonuslön baserade på hur många klick som deras nyhet får. Oftast är det ofta reportrarna som själva sätter rubrikerna.

Apropå rubriker – Vem skulle vinna i en fajt mellan Katrin Zytomierska och Blondinbella?

–118 100 tror att Katrin skulle vinna fajten. Hon skulle vinna med list.

Nöjesguiden har gjort en lista över de som går ut mest. Vem tror ni festar mest i Sverige?

–118 100 tror att det är en 18-åring i Malmö som just nu festar mest i Sverige, han är ute mest hela tiden och svirar med sina vänner.

Jaså? Vad heter han då?

–Enligt uppgift älskar denne yngling att göra staden osäker mer än någon annan. Av hänsyn till mannens anhöriga kan 118 100 dessvärre inte publicera namnuppgifter Hur var Howlin’ Pelles uppträdande i premiären av Söndagsparty? Missade det!

–118 100 tyckte att Howlin Pelles framförande av den underbara balladen Unchained Melody var stämningsfullt och mycket rörande!

Fan, jag står i kön på ICA, men har glömt min kod. Kan ni hjälpa mig?

–En kod till ett ICA-kort är personlig och inget vi har rätt att ta reda på. Kanske har du koden uppskriven någonstans hemma och kan ringa någon där som kan hjälpa dig, hoppas det löser sig!

Vilken svordom är den bästa?

–Vi på 118 100 tror att det är personligt vilken man tycker är bäst och vilken man använder

((/ ('' kifi Xkk :Xic G_`c`gj epX gfabm e _\k\i =iXej% :Xic G_`c`g fZ_ =iXej i dpZb\k b iX el e i [\k i m i fZ_ Xcck% mest. Men några som används mycket är ”fan”, ”helvete”, ”kuk”, ”fitta” och ”fuck you” (som är en engelsk svordom).

Vem är Carl Philips nye pojkvän?

–118 100 tror att Carl Philips nya pojkvän heter Frans. Carl Philip och Frans är mycket kära nu när det är vår och allt.

Varför är Calle Schulman så sjukt kort medan hans bror Alex är väldigt lång?

–Syskon blir olika långa eftersom de inte har exakt samma genuppsättning. Kanske var det så att eftersom Alex är äldst så tog han allt långt DNA-material och inte lämnade kvar något till Calle som föddes tre år senare.

Vilket är det roligaste skämtet genom tiderna?

–118 100 tycker att det roligaste sexskämtet är: Tre killar var ute och tältade, när de sov i det trånga tältet på rad så drömde de. När alla vaknade så berättade de deras drömmar. Mannen till höger: ”Jag drömde att jag blev avrunkad av en jättesnygg tjej”, den till vänster svarade ”Jag med!”. Den tredje killen som sov i mitten berättade om sin dröm: ”Jag drömde att jag åkte Vasaloppet”.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2009 47

LONDON SÃ&#x2013;KER MODELLER MED SYNFEL. *% # # ()! #" ", *! ! ( ## +!" #! # # #$! ' $" % ! "! " ,! #%+ *" ! #*% ! ! ! " ! " # * + &&& " " % !" " ! + % %+! $# ! " % !" "#, ! * ! " # " ! " * ! ! * # ! " ! # ,! ## ,! *##! " # " * " ! #! %*!