Nöjesguiden nr 5 Stockholm

Page 1

JKF:B?FCD EI , )'('

J<;8E (0/)

+/ K@DD8I

DFJBM8

BvI8 BFD@B<I#

MXi] i i e` `ek\ ifc`^X6

I8J@JK@JB ?@G?FG

MX[ i [\k m` cpjjeXi g 6

?</F; ´7NT S _` XR_ cN_N vXaN´ @. ;1? . ;29@<; A? l33.? @C2?642@ @Aq?@A. @A7l? ;.

DLJ@B " =@CD " BIF> " ;IP:B " BCL99 " BFEJK " BFEJ<IK " DF;< " J:<E " JG<C " KM Nöjesguiden • Östermalmsgatan 87d • 114 59 Stockholm

Foto: Johannes Helje

(' E{A<J>L@;<E vCJB8I IF9PE

Vi har pratat med en av våra starkast lysande stjärnor.

(* ÈA8> ?<K<I J8E;I8 F:? A8> ?8I D<EJ# ?8?8 È Vi sätter fingret på vad som är fel med svensk humor.

=fkYfccj$MD m`eej Xm¿ 1 Vilket lag vinner VM och varför? 2 Vems fel är det att Sverige inte är med? 3 Vem är VM:s snyggaste spelare?

DXi^i\k 8kcX[fkk`i

(FD A8> M8I D8E

chefredaktör

Vad händer när en kvinna beter sig som en man? Vi har svaret.

(0 D<; DLJ@B<E JFD M8G<E Rasistisk hiphop eller New Age-flum?

)) +/ K@DD8I DFJBM8

Vi har festat med Queen Latifah i Moskva.

1. England. För att jag väldigt gärna vill det. 2. Ingens fel, Sverige är inte tillräckligt bra på fotboll bara. No biggie. 3. Nicklas Bendtner.

BXi`e <i`Zjfe

krogredaktör, Malmö

1. VM? Vilket VM? 2. Bloggarna. Vem vill kämpa i år på planen för att komma med i VM när man kan bli en riktig stjärna genom att skriva lite på nätet varje dag trots IG i svenska. 3. Fotbollsspelare må ha seniga vadmuskler men snygg kan man inte vara i hårnät och inbakade rastaflätor.

E`bcXj <i`bjjfe filmredaktör

Moderedaktör Michaela Forni, michaela.forni@nojesguiden.se Musikredaktör Patrik Forshage, patrik.forshage@nojesguiden.se Filmredaktör Niklas Eriksson, niklas.eriksson@nojesguiden.se Spelredaktör Johan Hallstan, johan.hallstan@nojesguiden.se Medverkande skribenter Parisa Amiri, Maina Arvas, Anders Karnell, Sandra Nelson, Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Tone Schunnesson, Pelle Tamleht, Elina Wessman Fotografer och illustratörer Carsten Oliver Bieräugel, Johannes Helje, Jakob Kaae, Olle Kirchmeier Försäljningschef Faje Gani, faje.gani@nojesguiden.se Produktionsledare Josefin Lundgren, josefin.lundgren@nojesguiden.se Säljare Stockholm Al-Wadood Suberu, alwadood.suberu@nojesguiden.se Melissa Schille, melissa.schille@nojesguiden.s Kristoffer Wilén, kristoffer.wilen@nojesguiden.se Säljare Göteborg Henning Wideberg, hw@nojesguiden.se Säljare Malmö/Lund Christoffer Hansen, christoffer.hansen@nojesguiden.se Harald Stjerna, harald.stjerna@nojesguiden.se Johan Majer, johan.majer@nojesguiden.se Praktikant Malin Larsson, malin.larsson@nojesguiden.se Kristoffer Ljung, kristoffer.ljung@nojesguiden.se Ekonomi Lela Djurdjevic, ekonomi@nojesguiden.se Utgivare: Nöjesguiden Holding AB Tryckeri: MittMedia Print Distrubition: Budcompaniett AB, Bring AB, Malmö Europa Trading AB Periodicitet 12 nr/år RS-kontrollerad distribution 57 500 exemplar i Stockholm, 110 000 exemplar Riks, ISSN 0284-236X Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

4 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

Trots att vi helst super och skriver skit om kändisar tillhör det allmänbildningen att kunna lite om fotbolls-VM. Och för att inte riskera stryk av kvasihuliganer är det bäst att åtminstone simulera ett intresse. Vi firar att VM för första gången äger rum på afrikansk mark med en enkät.

Ei , & )'('

Chefredaktör och ansvarig utgivare Margret Atladottir, margret.atladottir@nojesguiden.se Redaktionschef Amat Levin, amat.levin@nojesguiden.se Art Director Martin Petersson, martin.petersson@nojesguiden.se AD-assistent Daniel Eriksson, daniel.eriksson@nojesguiden.se Redaktör Göteborg Carl Reinholdtzon Belfrage, crb@nojesguiden.se Redaktör Malmö/Lund Isabelle Ståhl, isabelle.stahl@nojesguiden.se

Stockholm Nöjesguiden Östermalmsgatan 87d 114 59 Stockholm tel 08-456 45 00 red@nojesguiden.se Göteborg Viktoriagatan 3 411 25 Göteborg Annons Göteborg tel 0708-28 13 71 Malmö Baltzarsgatan 25 211 36 Malmö Annons Malmö tel 0736-43 88 60

1. Allas utgångstips är så klart Spanien, som har chansen att göra vad Frankrike gjorde 98–00, vinna EM och VM back to back. Som närmaste utmanare håller jag England. Å andra sidan är det ett ofta påpekat faktum att det aldrig har hänt att ett europeiskt land vunnit när VM har spelats utanför Europa. Mest närliggande skräll för mig är USA, jag tror att de kan överraska. 2. Vädergudarnas. Även om jag aldrig har varit förtjust i Lars Lagerbäck, är det en historisk bedrift att ta en av Nordpolens förorter, som ärligt talat är mer intresserad av popmusik och IT, till fem raka slutspel. Folk som undrar hur vi kunde missa ett sjätte kan lika gärna fundera på varför Svalbard har så svagt facit internationellt. 3. Dött lopp mellan Roque Santa Cruz, Paraguay och Thierry Henry, Frankrike.

8e[\ij BXie\cc Omslag Foto: Johannes Helje Fotoassistent: Maja Thorén Stylist: Decida Stylistassistent: Linn Marcusson Make Up: Nina Belkhir, Link Details Jacka: Damir Doma Korsett: Pom Pom Parlour Byxor: Rützo T-shirt: Stylistens egen Örhängen: Philip van de Roq Plexiring: Cooee Ringar: Zanzlöza Zmycken Skor: Alexander Wang

konstredaktör, Stockholm

1. Naturligtvis vinner Sydkorea med sin poststrukturalistiska strategi och smidiga taekwondoteknik. 2010 kommer Sydkorea att visa vem som är stormästare. Gyeong rye! 2. Det trodde jag att alla redan visste. Lars Lagerbäck så klart. 3. Cristiano Ronaldo, därför att 100 miljoner bögar inte kan ha fel.

8dXk C\m`e redaktionschef

1. Brasilien, av tre anledningar. A) De har vunnit vartannat VM sedan 1994 B) De har gjort sig av med mätta lunsar i Ronaldinho och Adriano och C) De har en spelare som går under namnet Hulk. 2. Föräldrarna. De som har uppfostrat våra åttiotalister har uppenbarligen inte varit hårda nog för nu står vi här med en usel återväxt. Det kom väl inte som en överraskning för någon att Henke skulle sluta när han började närma sig 40? 3. Frankrikes Thierry Henry. Nöjesguidens säljare Al-Wadood påstår att Henry rör sig som en gasell på planen och jag kan bara instämma.

:Xic I\`e_fc[kqfe 9\c]iX^\ redaktör, Göteborg

1. Spanien. Varför? Jag känner inte att jag behöver förklara mig. 2. Idén om det svenska folkhemmet. Att ”ta död på klassandan” till förmån för ”medborgarandan”, inkluderande värden som ”omtanke”, ”rättvisa”, ”solidaritet” och ”humanitet” är trevligt för ett samhälle i stort, men tar samtidigt effektivt bort den explosiva och råa grogrund där den ack så avgörande vinnarmentaliteten skapas. 3. Xavier Hernández Creus. För mig är Xavi som en godisbutik. Jag kan gå in i hans vackra värld i timmar bara för att se honom öppna ytor som för en vanlig, låt oss säga allsvensk fotbollsspelare, aldrig blir synliga. Han är fotbollsvärldens motsvarighet till schackvärldens Garri Kasparov. Han saknar pendang.

DXik`e G\k\ijjfe art director

1. Grekland storskräller. Efter krisen blir de tvungna att spotta i nävarna för att återfå någon form av respekt från övriga världen. 2. Tråkigt att leta syndabockar. Nu tycker jag att vi istället ska glädjas åt att vårt bidrag, vad jag förstått, består av Dr. Alban som passande nog har uppdaterat Hello Africa till årets VM-låt. Superskoj! 3. Alla de härliga lirarna som tog av sig hela rasket i senaste Vanity Fair. Supersnygga allihop, verkligen!

E`Z_fcXj I`e^jbf^ =\iiX[X$Efc` skivskribent

1. Frankrike, vars massaker av optimistiska afrikanska lag kommer att gå till historien som ett tragiskt drama med postkoloniala undertoner. 2. Bredbandet, Twitter och The Pirate Bay – vem vill ut och röra på sig, eller ännu värre sporta, i vår underbara digitala tidsålder? 3. Allt jag kan säga är att det inte är en engelsman.

Kfe\ JZ_lee\jjfe klubbredaktör, Malmö

1. Sverige. Eller nä, just det, de är ju inte med. Eller vi menade jag, vi är inte med. Något U-land i så fall. Eftersom de inte har TV-apparater och bara kan roa sig med plåtburkar och plastbollar som barn. 2. Vet inte, men vem det än är som såg till att Sverige inte kom med: Tack! Nu slipper jag fotbollshuliganer som klär sig fult, sminkar sig fult och sjunger fula sånger. Man ba ”Åh, jag blir så sugen på att vara patriot”. Not. 3. Han barnet i Kroatien som alltid tar av sig tröjan och gråter.

G\cc\ KXdc\_k

krogredaktör, Stockholm

1. I år segrar rättvisan och Portugal får äntligen vinna VM. De har en snortuff grupp med både Brasilien och Elfenbenskusten men när de går som vinnare ur den sjunker vinnaroddsen som en sten. Så här finns det en hacka att göra. 2. Inte är det Zlatans i alla fall. Jag säger Lagerbäck för att han inte gav Marcus Allbäck mer speltid i kvalet. 3. Cristiano Ronaldo. Om ni inte tror mig kan ni ju ta en titt på hans track record av erövringar.

LEDARE

MXi] i dXe jbX cjbX Jm\i`^\

A

ag är inget jättestort fan av Sverige. Jag är inte svensk men har i och för sig bott här större delen av mitt liv, och jag har rätt svårt för hur saker och ting ”är” här. Det ”svenska” har alltid känts lite oskönt. Svenskt är när man som liten följer med en kompis hem efter skolan för att leka, och när kompisens familj ska äta middag får man vänta på rummet. Fler grejer: Att vara feg. En kungafamilj som har keff smak. Att inte prata om politik. Gyllene Tider. Att tro att man har ett jättebra landslag i fotboll när det inte alls är bra. Att först när en artist slår big time i USA acceptera denna. Det är svenskt. Nu kan man ju tycka att jag borde ta mitt pick och pack och dra härifrån i och med att jag inte diggar Sverige, men det är inte riktigt så enkelt. För hur oskönt, stelt och ängsligt det än må vara här måste man älska ett land som på allvar har kommit så jävla långt vad gäller jämställdhet. Ja, jämställdhet ska vi prata om nu igen. Jag älskar att vår största (och bästa) artist just nu är stolt feminist (läs Sandra Nelsons intervju med Robyn på sida 10). Jag älskar att vi lever i en tid där murar rivs ner, gubbarna som tidigare har styrt och ställt i kulturvärlden knuffas åt sidan och det börjar bli mycket mer uppblandat och jämställt inom nöjesbranschen. Det kommer mycket snart att vara ”normalt” att se ut och vara precis som man är, kvinna som man, invandrare eller ej och göra precis det man är bra på. I ledande positioner! Det är utopiskt. Man trodde ju aldrig att det skulle hända. Man vill fälla tårar. Men istället ler jag, för det är just det som gör Sverige till ett helt fantastiskt land. Det var helt klart värt att sitta på rummet medan ens kompisar käkade middag när ett spännande, rikt och jämställt samhälle var vad man har att se fram emot som vuxen. Vi borde vara skitstolta över det. Och jobba hårdare mot de målen (för vi har en bra bit kvar). I det här numret av Nöjesguiden pratar vi humor, rasistisk hiphop, blockbusters, Ryssland, typiskt manligt beteende, skräp-tv och mycket, mycket mer. Hoppas du gillar det. Q

È;\k i lkfg`jbk% DXe kif[[\ al Xc[i`^ Xkk [\k jblcc\ _ e[X% DXe m`cc ] ccX k iXi%È

Kalle J och Nicolas MakelbergeJohan har slagit sina påsar samman och bildat duon Karl X Johan. Och det är precis sådär magiskt bra som man hade kunnat tänka sig.

Totalt obegripligt att Sverigedemokraterna får vara med i Svenska Dagbladets valkompass. Skamligt.

Chefredaktör

D8I>I<K 8KC8;FKK@I margret.atladottir@nojesguiden.se

6 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

Blev du alldeles röd av ilska efter att ha läst senaste Nöjesguiden? Eller kände du hur kroppen fylldes av kärlek till oss? Skicka ett brev till… Nöjesguidens redaktion Östermalmsgatan 87d 114 59 Stockholm … eller mejla: red@nojesguiden.se

Anonym

”Bitter", är ordet. Förmodligen också "avundsjuk". Patrik Forshage

Fy fan. Det här var den sämsta recension jag läst i hela mitt liv (angående recensionen av Holes Nobody’s Daughter reds.anm.). Sofie

… men ändå stämmer den så väl.

guiden går nu att jämställa med Johan Croneman och DN. Man kan ju snarare undra vilka perversa strukturer som medverkat till att skapa denna cyniska och allmänt vidriga avart till människa, i stånd att publicera den här typen av djupt osmaklig kritik. Jag vet inte om du Belfrage pa fritiden mest lyssnar pa Mozart eller funderar nöjt över något ackord som var extra rätt i någon låt ingen annan gillar, eller förlåt, ”förstår”. Men det finns folk därute (från en mängd olika klasser, jag lovar) som faktiskt verkligen tycker om musik, och jag förstår att den upptäckten helt enkelt blev för mycket for dig. Anna Karlsson

Hampus

Hej Michaela! Detta har jag tänkt säga länge, och efter det senaste numret av Nöjesguiden finns det ingen chans att låta bli: Tack för enastående bra modejournalistik! Du är den enda modeskribent jag överhuvudtaget orkar med och som jag med nöje läser. Jag är uppriktigt imponerad över hur du lyckas få med personliga upplevelser och din personliga smak i dina artiklar utan att bli odräglig och egocentrerad så som de flesta som sysslar med modetyckeri i bloggar och dagstidningar rent per automatik tycks bli.

Kära person, när folk stoppar mig på gatan är det inte för att kräva att X eller Y ska väljas in i SVT:s nya dokusåpa. Nej, de vill veta hur det går för den svenska musikscenen. Musikscenen i Sverige är inte så självklar längre. När folk får en känsla av att musikscenen far illa, då ser de plötsligt till mig i min kritikerroll. Kort sagt, ni behöver mig. Andra tidningars musikkrönikörer klättrar med ena handen bakbunden jämfört med min fria prosa. Under vältaligt förkastande av den moderna musikens charlataner fortskrider min vardag. Din uppgift är att gå ner på knä och kyssa mina händer. Jag är med andra ord ganska förtjust i min arrogans. Den är djupt rotad i mig, verkligen inte spelad utan genuin. En känsla av att inte behöva böja sig för någon.

Vänliga hälsningar, Tove Strander

Carl Reinholdtzon Belfrage

Vi har sagt det förut, men det tåls att tjata om – vi älskar när våra läsare kommer till vårt försvar i kommenarsfälten. Redaktionen

Hej Tove, Härligt att det inte märks hur egocentrisk jag är. Tack så mycket! Michaela

Jag har alltid trott att CRB använt svinigheten och arrogansen som en persona, en karaktär att använda för att krydda texterna. Hela tiden har jag trott att det funnits en ironins glimt i ögat där, men nej. CRB och Nöjes-

Glöm inte att kolla in nojesguiden.se! Varje dag med nya recensioner och nöjesnyheter direkt hem till dig. Dessutom kan vi glatt meddela att Calle Schulman, Pelle Tamleht, Camilla Åstrand, Dasha Girine, Parisa Amiri, Sara Bourke, Kristin Zetterlund, Systrarna Schunnesson, Frans Sandberg och Amat Levin bloggar hos oss. Välkommen in!

BREV NR 5

Nöjesguidens argaste kritiker Patrik Forshage har alltså varit hobbyrockare – ja det borde man ha kunnat räkna ut. En hämnare och en hatare är vad han är.

Fy fan nu kommer en dos hat. Ni skriver att dessa rappare är vita i ungefär samma mening som ni beskriver deras bakgrund som "indian" och asiat.... Precis som Obama är svart för att en av hans föräldrar är det eller? I USA är man absolut inte ”vit” om man har en droppe indianskt, mexikanskt, asiatiskt eller afrikanskt blod i sig. Alltså är inte dessa rappare ”vita” mer än vad Obama är det och hela er story faller.

Det var väl tråkigt för alla svenska villabarn med rika föräldrar som betalar deras cribs på söder och drinkar på Riche. They were just a bunch of niggas after all. Brunhyad rasbiolog

Yo rasbiologen! Jag är ledsen, men Yelawolf och Jackie Chain är betydligt vitare än Obama. Det handlar inte om huruvida man är har en vit förälder eller inte, det handlar om hur man ser ut. Att det inte skulle vara skillnad på att vara, säg, halvvit/halvitaliensk och halvvit/halvgambian, hur man blir behandlad i olika sammanhang, det köper jag inte. Men nu pratar vi alltså om samhället i stort. När det gäller hiphop handlar det, vilket var min tes i artikeln, inte så mycket om etnicitet som om klass. Man får inte respekt genom att vara svart snarare än vit, man får det genom att vara från samhällets bottenskikt snarare än från medelklassen. Det är det som Yelawolfs och Jackie Chains framgångar är bevis för. Och även om de inte är några arier är de betydligt mer ljushyade än de flesta andra rappare som kommer från USA:s ghetton, så nog tycker jag att de är två anmärkningsvärda artister. Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

Hej! Det är totaly wrong att Charlotte York skulle vara ngn slags karaktär som man tyckte var jobbig eller hatade, det är Miranda Hobbs, fan vad jag spyr på henne. Liksom alla andra jag känner. INGENTING händer verkligen I-N-G-E-N-T-I-N-G med Miranda Hobbs. Hennes kille byter balle ingenting annat. Hoppas du fattar det sandra. thanks a bunch.

Kära Namnlös, Vi fattar. Sandra fattar också. Till er som läser detta: håll er borta från mejlen när ni är fulla klockan två på natten. Redaktionen

8MCPJJE8K …vi älskar restaurang Humlegården. Men det nya systemet att beställa i baren var det rörigaste sedan Dackefejden. Det lät så enkelt, men blev så svårt. Vi hoppas att det blir bättre med tiden...

”Jag vill ej leva” är en annan. Återstår att se om det är roligare på de faktiska klubbarna…

...flera upprörda röster har hört av sig till redaktionen efter att de har sett F12:s pressbilder inför sommaren samt Kåkens. ”Det kändes som femtiotalet” är en och

...Vassa Eggen har fattat att det är kulörta lyktor man ska ha på en uteservering för att få till det där ”mysiga”…

…en gång för alla nu: vad i helvete är det för fel på Putte Ponsbach?!..

…vet ni vad det roligaste som

finns är? När Carolina Gynning är ute och svirar och man råkar befinna sig i närheten. Svajigare flaggstång har vi inte skådat någonsin faktiskt. Skål!.. ...nej vi skojade bara! Bloggen www.highbrowsic.tumblr.com är det roligaste som finns… … ett, med stor sannolikhet, berusat vittne såg David Hellenius irra runt på Gröna Lund. Enligt samma vittne ska

han ha sagt ”nu jävlar blir det åka av” innan han styrde kosingen mot Vilda musen… … undvik att sitta vid buskarna när ni har picknick i Humlegården. Risken är stor att berusade mediegubbar, champagnesnurriga modebloggare och smutsiga rockers från närliggande Debaser och Spymlan har gjort både nummer ett och två precis där…

ULF LUNDELL

JOHN FOGERTY HOFFMAESTRO & CHRAA

D8E;Fร ;@8Fร DLJK8J:? D@JJร C@ร K?<ร :LCKร ?<8Kร K<;;P9<8IJร =@9<Jย ร F?ร =@9<Jย ร 8D8E;8ร A<EJJ<Eร M<IFE@:8ร D8>>@F D8IK@Eร JK<ED8I:Bร G<KK<Iร <LIFG<

K@E>J<Bร K@DFร I @J E<Eร <I@Bร ?8JJC< FCC<ร CALE>JKI Dร :8IFC@E<ร 8=ร L>>C8J E@E8ร I8DJ9Pร CL;M@>ร 9<I>?<ร KI@Fร G8@E JM<Eยฃ9<IK@Cร K8L9<ร D<;ร > JK<Iร 9F9ร ?LE; ? JKGFAB<Eร K?<ร GFF;C<Jร D8I@Kร 9<I>D8E

K?<ร 98J<98CCJร D@B8<Cร N@<?<ร BI@JK@8Eร 8EKK@C8 SOPHIE ZELMANI OCH Mร NGA Mร NGA FLER... 42 KONSERTER Fร R 159 KR! (3e/" ,035&5

Grรถna Kortet kรถper du pรฅ gronalund.com eller pรฅ plats. Med Grรถna Kortet fรฅr du fri entrรฉ varenda dag, รคven pรฅ konserter. Pรฅ gronalund.com hittar du hela artistprogrammet.

Gw >wE>

J _ i YiX Yc`i [`eX bfddXe[\ m\Zbfi

Oavsett hur skön din soffa är eller hur mycket du skrattar åt den där tv-serien kommer du att ha ännu roligare om du lämnar hemmet. Juni bjuder på massor av måste-se-konserter och ett pyttelitet plåster på det sår som är Sveriges VM-miss.

JKF:B?FCD BALLADFEST I GLOBEN När hon var på topp var Whitney Houston antagligen den moderna popmusikens allra bästa sångerska, men de senaste åren har hon varit mer känd för sitt drogbruk än för sina stämband. Nu ska hon vara rehabiliterad, men enligt uppgifter har hennes turné varit skakig. Vill du ändå ta chansen att få en oförglömlig kväll med en legendar är det Globen du ska hänga på den 8 juni.

MUSIKEXPORT ÅTERVÄNDER Som en av våra största musikexporter har Mando Diao kunnat casha in på listettor i 81-miljonerslandet Tyskland. Nu ska de ännu en gång bevisa att de också kan på svensk mark och vill du bevittna spektaklet är Gröna Lund platsen och den 4 juni datumet.

BBQ, MUSIK OCH FOTBOLL Den 6 juni är det snart dags för fotbolls-VM, men eftersom Sverige inte är med får vi roa oss på annat håll. STHLMVII är en fotbolls-turnering med sjumannalag där bland annat medie-, musik- och modeprofiler deltar och vill du se dessa skämma ut sig gör du rätt i att närvara. Förutom bollsparkandet bjuds det på barbeque och dj-ande. Zinkensdamm IP den 6 juni.

8 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

JENNY WILSON Tensta Gospel Choir ackompanjerar Jenny Wilson när hon den 10 juni hjälper till att reppa Sverige på Jazzfestivalen. I bagaget har hon med sig senaste skivan Hardships! vars slavsångsinspirerade melodier belönades med högsta betyg i Nöjesguiden förra året.

låtarna, eller genom alla otaliga samplingar med Fresh Prince och Jazzy Jeffs Summertime i spetsen. Trots att de har varit aktiva sedan sextiotalet har de fortfarande inte tröttnar på att stå på scen och den 11 juni får du en rejäl dos av gubbig soul, r’n’b och disco på Jazzfestivalen.

JAZZ- OCH FUSIONEXPERT Roy Ayers är en mästare på något så hett som vibrafonspelande. Han har visat upp sina färdigheter på allt från blaxploitationsoundtracks till Kanye West- och Mary J. Blige-låtar och den 12 juni kan du se honom på Jazzfestivalen. Förbered dig på en musikkatalog som sträcker sig över nästan 50 år.

TEXASSTÄMNING PÅ CIRKUS Countrylegendaren Willie Nelson har döpt sin senaste skiva till Country Music. Lite mer originalitet och nyskapande bjuder han förhoppningsvis på när han står på Cirkus scen den 14 juni. Ta på dig bootsen och glöm inte hatten!

BLUESDEBUTANT PÅ SCEN Hon må bara vara 21 år, men svenska Jasmin Kara värnar ändå om något så otrendigt som blues. I år släpps hennes debutplatta och redan den 11 juni kan du få en försmak på Jazzfestivalen. Skippa högklackat och slappa sandaler och ta istället på dig något som håller för febrilt dansande.

VETERANSOUL Alla har vi en Kool and the Gang-relation, oavsett om det är till Celebration eller någon av de andra original-

HITMAKERSKA I STAN Arrangörerna kallar det för en legendarisk bokning och även om det är att ta i, är vi inte bortskämda med Missy Elliot-spelningar i Stockholm. Att ordna en hitsprakande, dansvänlig fest kan hon och vill du ge din snubbe en pik kan du bjuda med honom och ge honom en menande blick under One Minute Man den 12 juni på Jazzfestivalen.

MODERN SAMBAPIONJÄR Simone Moreno är den brasilianska sångerskan som inledde sin karriär på Rio de Janeiros karnevaler.

Hon har tidigare jobbat med Robyn, Håkan Hellströn och Timbuktu och nu förstärker hon sin sverigekoppling med en spelning på Jazzfestivalen den 12 juni.

Q KLUBB: Två ledord: terrasser och balkonger. Q KONSERT: Hittar du inte något du gillar i juni är det dig det är fel på. Q FILM: Blockbustersäsong. Q MUSIK: Robyn, B.O.B., och Nas och Damien Marley? Sommaren börjar storartat.

OLLE LJUNGSTRÖM PÅ GRÖNAN Förra året bröt Olle Ljungström båda fötterna men genomförde ändå sina spelningar sittandes i en rullstol. Denna kämparglöd bör belönas med en jättepublik på Gröna Lund. Kom och se hur väl hans ben håller den 22 juni.

Q KROG: Den här månaden ska du fokusera på det som verkligen är viktigt – uteserveringar. Q SPEL: Nej, trots att efterlängtade Alan Wake äntligen har släppts, känns det inte riktigt okej att spela tv-spel i juni… Q TV: … Och att glo på tv är nästan lika illa.

POP MED ROLIG FRISYR Rod Stewart är en av världens mest framgångsrika artister och om du inte fick plats när han fyllde Stadion till bristningsgränsen för tre år sedan, får du en ny chans nu. Den 17 juni befinner han sig i Globen och även om du inte gillar musiken är det värt att köpa en biljett bara för att se hans gravitationstrotsande frisyr live.

SOLSKENSPOP PÅ GRÖNA LUND Popsjungande Miss Li från Borlänge lyckades med bedriften att släppa tre album på ett år. Hon lär demonstrera samma uthållighet på Gröna Lund den 18 juni när hon får popsnören, barn och föräldrar att sjunga med. Stäm upp i allsången du med!

Q Håriga bröst: 15 % Q Pinsamma shorts: 10 % Q Misslyckade tribaltatueringar: 40 % Q Blottade ölmagar: 5 % Q Sandaler: 20 % Q Sandaler och strumpor: 10 %

Sedan urminnes tider har vi fĂśrstĂĽtt att all musik inte passar alla tillfällen och därfĂśr mĂĽste bedĂśmas olika. Rage Against the Machine när du är arg, Whitney Houston när du är ledsen och Barry White i sängkammaren (skoja). När vi tittar pĂĽ film vill vi dock bli rĂśrda, skratta, fĂśrbannade och helst fĂĽ en wow-upplevelse samtidigt. Amat Levin är trĂśtt pĂĽ idiotin. KRĂ–NIKA

MX[ ]�im€ekX[\ [l [`^6 Text AMAT LEVIN Illustration CARSTEN OLIVER BIERÄUGEL

E

ästa gĂĽng du är pĂĽ middagsbjudning vill jag att du Ăśvertygar dina vänner om att Lady Gaga är värdelĂśs. Jag vill att du hänvisar till att hon bara fĂśrlitar sig pĂĽ billiga nakenchockar, att hon är yta fĂśre substans och att hon bara gĂśr partylĂĽtar som alla fĂśljer samma mall. Till sist ska du pĂĽstĂĽ att hon inte berĂśr dig pĂĽ samma sätt som, säg Bob Dylan eller Bob Marley. Om dina vänner inte skrattar ut dig efter denna fadäs är de fĂśr snälla. De BĂ–R hĂĽna dig. FĂśr visst är det bĂĽde poänglĂśst och befängt att jämfĂśra tvĂĽ akter som inte bara rĂĽkar vara olika, utan dessutom har tvĂĽ helt skilda mĂĽl? Ă„ndĂĽ är det exakt vad filmkritiker gĂśr mest hela tiden. Sommar är storfilmssäsong och nu fylls biograferna av vräkiga hundramiljonersmonster som Prince of Persia: The Sands of Time, Robin Hood och The A-Team. Det betyder julafton fĂśr filmkritiker som gnuggar händerna, torkar saliv ur mungipan och Ăśppnar synonymboken fĂśr att leta upp

ytterligare ett sätt att skriva â€?skitfilmâ€? pĂĽ. De klagar pĂĽ att filmerna inte fokuserar pĂĽ berättandet och att de fylls av one-liners. De klagar pĂĽ Iron Man 2 fĂśr att scenen där Mickey Rourke klyver Formel 1-bilar är â€?osannolikâ€?. Och mitt i allt glĂśmmer de bort att de glor pĂĽ en film som är baserad pĂĽ en serietidning. â€?Who the fuck cares about indie cred, we’re trying to be the next Dodgeballâ€?, säger regissĂśren Judd Apatow om den hyperkommersiella under-bältet-humorn i Knocked Up. Och han har rätt. Kritiker är allt fĂśr ivriga med att väga in sina egna fĂśrhoppningar när de recenser en film. De hoppas pĂĽ att Iron Man 2 ska utforska Tony Starks alkoholism, men fĂĽr istället en scen där han dricker drinkar och dansar runt i sin metalldräkt. Sedan blir de fĂśrbannade och lämnar biografen med ett lĂśfte om skriftlig hämnd. Men dessa kritiker har missat nĂĽgot väsentligt. Alla filmmakare vill inte skapa djuplodade livsomvälvare som fĂĽr hjärtat att

bulta och säger nügot om samhället. Alla artister vill inte vara politiskt aktiva och skriva protestsünger. FÜr vissa räcker det gott och väl att ha pü sig konstiga masker pü scen och gÜra bra festlütar. Ytlighet är ibland mület och inte ett resultat av ett misslyckande. Självklart kan även jag tycka att en blockbuster suger. Men dü handlar det mer om att explosionerna är fula eller att sküdespeleriet är pinsamt, än att storyn är overklig. Alla tittare bÜr anpassa sina fÜrväntningar. Och kritiker bÜr jämfÜra Prince of Persia med Pirates of the

Ăˆ;\ bcX^Xi g‚ @ife DXe ) ]Â?i Xkk jZ\e\e [€i D`Zb\p Iflib\ bcpm\i =fid\c ($ Y`cXi €i ĂŠfjXeefc`bĂŠ%Ăˆ Caribbean istället fĂśr Gladiator. PĂĽ samma sätt som att jag inte bjuder folk till en hemmafest och sätter pĂĽ Portishead samtidigt som mina gäster hoppar frĂĽn balkongen gĂĽr jag inte och ser Iron Man 2 om jag egentligen vill se en verklighetstrogen kärlekshistoria och tycker att det är jobbigt med vapen och slagsmĂĽl. Vi har en fĂśrmĂĽga att dĂśma och uppskatta musik efter genre och fĂśrutsättning – varfĂśr är vi sĂĽ hĂĽrda med film? Q

Foto

! $ ) *( $ ) +'&1)*+2&+ & ! # .!*( *'% * #& ) 6 ! #-3& ' **,+'% %1*+ * (1 &3) &* % %% #$3& ) (1 & &0 2 *+ +-!- $ #+! *&, $!5 & #!* & * /$2* ' ),*+) ) +)34 ) ! # +!$$ *$,+ &! ')+! ', $ 0 & +" " & $$ ) 2) !) #+ 3) ! # !&* ) ++ !&+) ** + !&+ 3) *- ) + #'&*+), ) ) & ++ $+ ) ' ) & '!* *'% % $!$$5 & ))!& & '& 3) *#"')+ -!+ 0/') ' & ($ 0 )% &+ $!+ + ) '&'% ++ $3*#! + '++ *"3$- 2)+)' & & #'%% ) & ++ #,&& &+ ) *!& &0 ,&& ( )*'& $! + $$ ) #'%% ) & ++ $ '&'% +!$$ # '* ' "3)+ #)'** #) ++ ,+$'- *

Lulu & Coinbergh

Astrid Broman, BjĂśrn Grape & Alexandra Svedman

Sara Granvik & Mimmi Sendel

Frida Lorentzon & Matilda Forsgren

Linnea Fält, Richard Sabrie & Ludwig WikstrÜm

Elisabet Tiainen & Deniz Saygin

Viktor Grahn & Emily Parsons

Emma Molind & Jonas NordstrĂśm

Signe Siemsen

Viktoria Ă–sterstrĂśm & Sofia SvenssonstrĂśm

NÜjesguiden • Nr 5 • 2010 9

;q72@4B612; l 9@8 . ?

IF9PE

E

´7NT S†_`†XR_ Naa cN_N vXaN´

är jag sitter och väntar pĂĽ att Robyn ska dyka upp och fĂśrsĂśker handskas med nervositeten kommer jag att tänka pĂĽ en sak som hände när jag gick i hĂśgstadiet och Robyn precis hade slagit igenom, bara ett ĂĽr äldre än oss som gick i nian. I HässelbygĂĽrdsskolan fanns det en musikalklass, vilket var väldigt ovanligt pĂĽ den tiden. De där musikalbarnen var naturligtvis hett avskydda av alla fĂśrortsungar men gillades av skolledningen. En av de där Nellie Olsen-liknande tjejerna sa avundsjukt att â€?det kunde ha varit jag, det där, jag sjunger lika bra som Robynâ€?. FĂśrutom att jag inte har sett rĂśken av den där tjejen sedan dess (inte nĂĽgon annan i den där fĂśrbannade musikalklassen heller) sĂĽ tänkte jag redan dĂĽ att hon hade sĂĽ himla fel. Robyn är nĂĽgot helt unikt, bara det att det är helt omĂśjligt att sätta fingret pĂĽ vad det är. Det gĂĽr inte att fĂĽ grepp om vem hon är och det är därfĂśr jag svettas. FĂśr att spä pĂĽ den negativa känslan sitter svensk popmusiks Greta Garbo fast i en bilkĂś pĂĽ Liljeholmsbron under nästan hela vĂĽr tid. Du släpper en trippel i ĂĽr. Ă„r det här din Millenniumtriologi? –Det är experiment med att hitta ett sätt att jobba som fĂśljer min kreativa process bättre. Vanligtvis drĂśjer det sĂĽ lĂĽng tid mellan skivorna och mycket annat tar tid frĂĽn att skriva nytt. De ĂĽtta lĂĽtarna pĂĽ fĂśrsta skivan är de lĂĽtar som var färdiga när jag skulle skicka den till fabriken. Det är ingen konceptuell idĂŠ, mer en praktisk lĂśsning pĂĽ nĂĽgot jag har fnulat pĂĽ ett tag. Du har inte blivit Pink Floyd under en trettioĂĽrskris? –Nej. Det är ingen trettioĂĽrskris. Jag känner mig väldigt lugn och trygg i den situation jag är i nu. Vad gĂśr man efter ett sĂĽdant kreativt utbrott? Har du drĂśmmar kvar? Demonproducenten Robyn? –Man ĂĽker till Hawaii. Nej, jag vill gĂśra mer musik, jag har mĂĽnga saker kvar att testa. Jag brukar alltid ha ett finger med i produktionen även om jag i fĂśrsta hand är artist, men denna gĂĽng har det varit sĂĽ mer än vanligt. Jag har bĂśrjat lära mig Logic ocksĂĽ, ett musikprogram som vi arbetar med. Du borde kunna ringa vem som helst fĂśr att samarbeta? –Att gĂśra musik är en organisk process, det är inte sĂĽ att jag bara ringer nĂĽgon som jag vill jobba med utan det sker genom att man lär känna varandra och att samarbetet växer fram. Hur gĂĽr det till när du skriver en lĂĽt? –Det bĂśrjar med nĂĽgot som är roligt att skriva om, en textrad eller ibland hela lĂĽten pĂĽ en gĂĽng. I Don’t Fucking Tell Me What

10 NÜjesguiden • Nr 5 • 2010

6 x_ `Yv]]R_ ?\Of[ V[aR ZV[Q_R v[ a_R `XVc\_ /<1F A.98 =A v_ QR[ S†_`aN \PU X\ZZR_ V Wb[V ;†WR`TbVQR[ a_vSSNQR UR[[R S†_ R[ ]_Na`ab[Q \Z X_RNaVcVaRa S\YXYVTURa \PU ZRQVROVYQR_ Text SANDRA NELSON Foto JOHANNES HELJE

to Do ville jag testa nĂĽgot monotont och uppräknande. Jag fĂśrsĂśker att skriva lĂĽtar pĂĽ ett respektlĂśst sätt och gĂśr det jag tycker är roligt. Jag tänker ocksĂĽ pĂĽ lyssnaren, men mer mig själv som lyssnare fĂśr att fĂĽ perspektiv. Vad tycker jag är kul? Det är ju kommunikation. LĂĽtskrivande är att lära sig ett hantverk och fĂśrhoppningsvis kan det komma ut nĂĽgot bra ur det. Du är jättehemlig, det finns inget dirt om dig pĂĽ internet, inga skandaler, inga korvincidenter. Inte ens Flashback har nĂĽgot särskilt. – Jag vet inte vad jag ska säga om det. Jag bara gĂśr det jag gĂśr. Jag tänker inte sĂĽ mycket pĂĽ sĂĽdant. Du mĂĽste vara en av Sveriges mest kända personer, ändĂĽ känns det inte som att du är ett dugg folklig. Hur hänger det ihop? Folk fläker ju ut sina liv mer än nĂĽgonsin? – Jag har aldrig upplevt det som att man mĂĽste bjuda in till sitt privatliv bara fĂśr att man är artist. FĂśr mig är det bara en sak jag gĂśr – inte hela mitt liv. Jag är helt ointresserad av det. Robyn verkar inte vara sĂĽ intresserad av nĂĽgra djupdykningar i det. Jag känner mig dum och byter samtalsämne medan jag glor ängsligt pĂĽ bilkĂśn och hoppas att hon dyker upp in person snart. Vad är dealen med robotar? VarfĂśr gillar du dem sĂĽ mycket? – Jag har gillat robotar länge även om det är trendigt just nu. Jag vet inte, de är inte människor men sätter pĂĽ nĂĽgot sätt fingret pĂĽ det mänskliga. När de fĂĽr känslor blir det starkare pĂĽ nĂĽgot sätt. De rĂĽkar inte heller ut fĂśr piniga korvincidenter? – De är inte perfekta som mĂĽnga slarvigt

tror, de är skapade av människor som inte heller är perfekta. När man läser intervjuer med dig är de pĂĽfallande ofta ganska opersonliga. Inte fĂśr att de inte handlar om ditt privatliv, men de är inte sĂĽ samtalsaktiga om du fĂśrstĂĽr vad jag menar? Jag tycker ofta att de är svävande. –Ja, jag fĂśrstĂĽr nog vad du menar. Jag är nog lite svävande... Utländska intervjuer fokuserar mer pĂĽ din musik än svenska. –I Sverige handlar det mycket om det här att jag har varit känd sedan jag var tonĂĽring. I USA fick min senaste skiva fantastiska recensioner och de känner inte till min bakgrund lika väl, sĂĽ det är klart att det blir mer musikfokuserat dĂĽ. Jag tror att det kanske kan bero pĂĽ att svenska journalister kanske är lite rädda fĂśr dig. Jag är det. –Tror du? Det finns vissa frĂĽgor som jag inte vĂĽgar ställa, fĂśr det känns som att du har integritet. Som vem som städar hemma hos dig till exempel. –FrĂĽgar du nu? Nej, jag tror inte det. –Äh, jag är ganska bjussig av mig! Det känns inte som det alls. Ă„r det nĂĽgot som känns o-Robyn är det att hon skulle dela med sig av sina vardagliga tankar sĂĽ jag tänker inte ens fĂśrsĂśka vandra den vägen. Vem den här kvinnan är och vad hennes dolda agenda är (världeherravälde? hemmafruliv?) kommer jag inte att fĂĽ reda pĂĽ. Det är egentligen ganska bisarrt att jag fĂśrväntar mig en sprudlande citatdroppande maskin bara fĂśr att hon har varit känd hela livet. Ju mer vi pratar desto mer gĂĽr det upp

fĂśr mig att alla människor inte lĂĽter kändisskapet stiga dem ĂĽt huvudet, att vissa slutar iklä sig rollen som entertainer sĂĽ fort de lämnar studion eller kliver av scenen. Vi pratar om nĂĽgot trevligare. Du har ett eget skivbolag och gĂśr kommersiell musik. Känner du att du har fĂĽtt skit fĂśr att du inte har valt att vara sĂĽ jävla indie? Eller vill du egentligen gĂśra weird konstmusik men känner att du mĂĽste sälja? –Aldrig. Jag älskar popmusik och det är det jag vill gĂśra. Eller jag är bĂĽde och, det är nog därfĂśr det har varit svĂĽrt fĂśr mig att jobba med stora bolag. Vad är det bästa med att vara sin egen? –Att man fĂĽr gĂśra som man vill! Det sämsta‌ –Att jag har sĂĽ mycket att gĂśra. Hur är du som chef? –Disträ. Jag är arbetsledare i vissa lägen samtidigt som det är ett kreativt yrke jag ska utfĂśra. Jag fĂśrsĂśker vara tydlig och har blivit bättre pĂĽ att delegera även om det är svĂĽrt. Du verkar ha varit synsk när du startade eget. Storbolagen gĂĽr det ju inte sĂĽ himla bra fĂśr. Hur tror du att framtiden ser ut? –Det kommer nog att finnas bĂĽde och, jag tror inte att det handlar om en ny lĂśsning utan flera. Det kommer att drĂśja innan det finns en ny struktur i musikvärlden. Det mĂĽste samarbetas mer och saker mĂĽste fĂĽ ta mer tid! Tror du att det kommer att pĂĽverka den kreativa processen? –Jo, men sĂĽ är det ju redan. Skivbranschen är sĂĽ lĂśs och pĂĽverkbar just nu. Om man vill ta eget ansvar kan man gĂśra det, men om man inte vill det kan man fortfarande strunta i det. Läser du modebloggar? –Nej, jag läser bara en blogg, www.2faced1.com. Alla verkar vara helt besatta av stil och kläder och shopping, men fĂśrutom att din stil har blivit belĂśnad med pris är det inte sĂĽ omdiskuterat att du har en väldigt androgyn scenstil till skillnad frĂĽn i princip alla andra kvinnliga svenska sĂĽngerskor. –Jag visste inte att det var nĂĽgot att diskutera? Men det är ju helt unikt, alla andra kĂśr hela racet och visar allt. Hur kommer det sig att just du kan klä dig hur fan du vill utan att det blir ett stĂĽhej när alla andra fĂĽr plus och getingar fĂśr sina nya handväskor? –Jag vet inte, jag har haft tur tror jag. Folk lĂĽter mig vara ifred. Jag fĂśrsĂśker bara vara äkta, hoppas det är därfĂśr! Vad skulle du ge fĂśr rĂĽd till dig själv som 16-ĂĽring? –Njut av livet. KĂśr pĂĽ bara! Q

Stylist DECIDA Stylistassistent LINN MARCUSSON Make Up NINA BELKHIR, LINK DETAILS Jacka BURFITT Skor L' AUTRE CHOSE / C.C. SKOR Underklänning VINTAGE Smycken ZANZLÖZA ZMYCKEN

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 11

,./)&+

./)&+

*

!" !"

( $")) (( )5--/0&#0 /( . ' )-"++ ,+! 0&,+

.,/0#.&00/06)

!") . *

3 *

"++ "!- )) 4 ++/ "+! /0 & 10&(" ++/ "+! /0 & 10&("+ -6 6 !.,00+&+$%,)*/2 . (0&/( )) /,* 7--+ / , % )&. 0&)) /5+$ /, % )&. 0& )) 3 3 * "! 3 *

# )"" " -6 ,2 +/&! + , % -) /0 -6 1+!"./&! + 3 *

026) *) "+! /0 !"++ /,.0 ! 0! 0

*)

!"

*)

!"

/% *-,, *) )/ * *) " 2 &+ %6. ."*" *)

))."+0 )&0".

DROTTNINGHOLMSV. 14 • GAMLABROGATAN 15 • ODENGATAN 43 • TUMBA CENTRUM • SĂ–DERTĂ„LJE (LUNA GALLERIAN) 08-650 95 07 Priserna gäller sĂĽ lĂĽngt lagret räcker, dock senast den 27 juni

% $ "! )&30)6/

*

5NUNUNUNU

5NUNUNUNU

5NUNUNUNU

5NUNUNUNU

Text SANDRA NELSON

ÆA8> ?<K<I J8E;I8 F:? A8> ?8I D<EJ

CNQ v_ QRa S†_ SRY ]x `cR[`X UbZ\_, 1R[ UN_ aNTVa Raa XYVc ONXxa `RQN[ 2_[`a ?\YS` QNTN_ CN_S†_ Zx`aR XcV[[\_ `XvZaN \Z =:@ \PU NYYN ZRQ YVaR X\[`aVTa [NZ[ `XvZaN \Z Naa QR v_ aNeVPUNS½ `N_, ;†WR`TbVQR[ aN_ Raa `NZYNa T_R]] ]x `cR[`X X\ZVX \PU S†_XYN_N_ cN_S†_ UbZ\_ v_ S†_ cVXaVTa S†_ Naa YvZ[N` xa X\ZVXR_[N

M

arfĂśr mĂĽste kvinnor ständigt pĂĽminna publiken om att de är medvetna om att de är kvinnor? VarfĂśr mĂĽste Ă–zz NĂťjen garva med när nĂĽgon skämtar om att han kĂśr svarttaxi efter showen? Som om de mĂĽste säga ungefär â€?ja, jag vet att jag är helt konstig och udda och jag är medveten om det ska ni veta och det är helt okej att ni skojar om mig fĂśr jag är sĂĽ jävla annorlundaâ€?. Alla som har varit pĂĽ en skolgĂĽrd vet hur länge den taktiken fungerar. Komikens underbara värld är inget undantag. Du kanske fĂĽr vara fondtapet och projiceringsyta till de stora grabbarna, men inte kommer du att regera i rĂśkrutan pĂĽ det där sättet. Att spegla fĂśrdomar genom att gĂĽ med pĂĽ dem är kanske en duglig Ăśverlevnadsstrategi, men är det HUMOR? FĂśr egen del blir jag deprimerad av att se det där medlĂśpargarvandet. Det vore härligt att se publiken fĂĽ ordentligt pĂĽ käften istället fĂśr att tillĂĽtas fnissa generat ĂĽt sina mysiga fĂśrdomar om att invandrare odlar potatis i kĂśksgolvet. Tihi, han säger ju själv negerboll.

Haha, sü roligt att fü sina fÜrdomar i en skrattspegel. Eller? Det är nedvärderande büde mot publiken och mot sig själv som skapande person. Vi klandrar inte den enskilde komikern här, utan fenomenet. Jag tror att det här har med helt banala saker som lutherdom, gammalt hederligt kvinnohat och främlingsskräck i en vidrig dekokt. Och pü det: Den korkade publiken som sväljer den sockrade medicinen. Det var med büde glädje och fÜrvüning vi tittare fick se Henrik Dorsin sjunga en kuplett* i andra säsongen av Roast pü Berns nyligen. Münga med mig häpnade säkert Üver hur fyndigt han formulerade sig om sina medelmüttor till kollegor. Det är anmärkningsvärt att kuplettframfÜrande känns mycket mer modernt och skarpt än det mesta i svenska humorsammanhang. Men det var inte fÜr utanfÜr lüdan tack och lov. Kupletten gick ut pü att han var tvungen att sänka sin kuplettkonst ner till deras nivü. FÜr att därefter konstatera att de sju manliga

Q Antal roastskämt om Petre Mede som innehĂĽller â€?knullaâ€?, â€?brĂśstâ€? och â€?horaâ€?: 100%

Q Antal roastskämt om Ă–zz NĂźjen som innehĂĽller â€?kurdâ€?, â€?Ăśgonbrynâ€? och â€?stor näsaâ€?: 99,5%

Q Antal roastskämt om Petre Mede som INTE innehĂĽller â€?knullaâ€?, â€?brĂśstâ€? och â€?horaâ€?: 0%

Q Antal roastskämt om Ă–zz NĂźjen som INTE innehĂĽller â€?kurdâ€?, â€?Ăśgonbrynâ€? och â€?stor näsaâ€?: 0,5%

ĂˆMX[ dpjgpj`^k d\[ j\o m`kX d€e ` j`eX Y€jkX ‚i# \e ;Xm`[ 9XkiX fZ_ \e bm`eeX%Ăˆ

;\k d€ibc`^X gif^iXdd\k =fcbkfgg\e (SVT 2006) lĂĽter tittarna rĂśsta fram tidernas bästa svenska humorprogram:

1. Parlamentet 2. Nile city 105,6 3. Time out 4. Hey Baberiba 5. NĂśjesmassakern 6. Hipp Hipp 7. Helt apropĂĽ 8. Lorry 9. En himla mĂĽnga program 10. I manegen med Glenn Killing

roastarna var fittor medan det var tveksamt om panelens enda kvinnliga medlem, Petra Mede, ens hade en südan. Vad myspysigt med sex vita män i sina bästa ür, en David Batra och en kvinna. De kritvita männen skämtar om att Petra Mede inte har nügra brÜst och att David Batra är neger. De själva ler ansträngt med. Vi har inte kommit längre 2010 och det är ett stort jävla problem. Roasten, i brist pü bättre uttryck, har pü ett sätt gjort krisen i den svenska humorn uppenbar och blottat den avgrundsdjupa skittunnan varifrün den hämtar sin kraft. Kanske bidar David Batra bara sin tid och väntar pü att fü det stÜrsta skrattet av dem alla? Det är lüngt ifrün jämställt ens numerärt pü de svenska stü-upp-scenerna. Det är en del av problemet, men inte hela. Frügan är heller inte om kvinnor kan vara roliga eller om det är mÜjligt fÜr nügon som inte är fÜdd Svensson att dra ett skämt. Vi säger tack och hej till den diskussionen och lüter Anders S. Nilsson ha det sü kul med att tänka pü det.

→

JXddX gif^iXd lkj‚^ €m\e%%% ...världens roligaste man: Robert Gustafsson â€?Hade det varit annorlunda om du hade varit kvinna? – Det hade det absolut varit. DĂĽ hade jag ägnat tid ĂĽt barnen. Om jag hade fĂśtt dem hade det känts angeläget, men jag har inga brĂśst och kan inte fĂśda barn.â€? Intervju i Svenska Dagbladet, mars 2010

...och Sveriges roligaste kvinna: Babben Larsson â€?Men när det bĂśrjar gĂĽ till Ăśverdrift och jag petar i smĂĽ ord dĂĽ brukar jag säga till mig själv: ’skulle en man släppa igenom det här?’.â€? Intervju, Expressen, maj 2010

– Ojoj, vad münga kvinnor.

NÜjesguiden • Nr 5 • 2010 13

?LDFI

→

Nour el-Refai skrev en debattartikel på Newsmill i ämnet och menade att vare sig hon vill eller inte är hon mer en politisk aktion än en komiker. Det har hon helt rätt i, naturligtvis. Aron Flam hävdade i sin barnsliga replik att problemet handlar om att kvinnor inte bara automatiskt poppar upp på stå-upp-scenen. Att de inte bara ”gör det”. Det är vanvettigt naivt men en sak har han rätt i – och det är att alltför få använder komikens kraft. Självklart är det i vår tid helt omöjligt att skoja som om kön, etniskt ursprung eller vad fan som helst inte existerade – men man måste inte gå med på att det är roligt att skämta om att David Batra är neger, en Oumpalompa eller vad den småsinta humoreliten för kvällen lyckas rapa upp på klassträffens roliga timme. Och ni i publiken måste inte garva åt skiten. Man kan gå därifrån. Man kan kasta en rutten tomat. Vi i publiken får faktiskt den underhållning vi förtjänar och är vi ett gäng lallande idioter kan vi hålla tillgodo med en lallande idiot på scenen som aktar sig noga för att höja sig över minsta-gemensamma-nämnarenhumor. I en intervju med Magnus Betnér i Nöjesguiden (#5 2007) sa han något som var fruktansvärt sorglig men mycket talande för den usla humorbåt vi alla sitter i. På frågan om han inte bara slår in vidöppna dörrar svarade han: ”– Min publik är inte nöjesguidenskribenter, de är skinnvästar.” Det må vara sant att det i Sverige inte riktigt fungerar att gå utanför ramarna för mycket. Det får gärna vara roligt, elakt och aktuellt men kärnan verkar vara att det måste göras med hjärta. Annars får man inte vara med i komikerfamiljen, vilket Nour el-Refai fick uppleva när hon under en sketch visade brösten i Humlegården. Babben skämtade inte med hjärtat när hon insinuerade att Bonde söker fru-Fredrik låg med grisarna hemmavid. Då blev det tittarstorm, minsann. Petra Medes skämt om Maud Olofsson i Parlamentet föll inte heller det svenska folket på läppen, liksom i princip alla skämt i SVT:s Grillad. De var ”över gränsen”, ”påhopp” och så vidare. Ett påhopp är ett av de värsta brotten man kan begå. Någon kan ju bli kränkt. Jonathan Unges skämt om Dawit Isaak var inte heller övermåttan poppis. Det måste vara hjärtligt och det måste vara med glimten i ögat. Och ärligt talat tycker väl ingen att det är särskilt kul när något skämt går över den där gränsen på fel sätt, och det blir tyst som det bara kan bli i ett fikarum. Ändå råder det ett plågsamt tittarstormskonsensus i svensk humor. Blir det tittarstorm – ja, då är humorn dålig. Blir det ingenting – ja, då är det väl bra då. Kriterierna är löjeväckande. Vilken annan form av underhållning har så styvmoderliga förhållningsregler? Vi kan ju bara leka med

Den stora rosa elefanten i rummet.

È9XYY\e jb dkX[\ `ek\ d\[ _a ikXk e i _fe `ej`el\iX[\ Xkk 9fe[\ j b\i ]il$ =i\[i`b c ^ d\[ ^i`jXieX _\ddXm`[% ; Yc\m [\k k`kkXi$ jkfid# d`ejXee%È

tanken att exempelvis litteratur skulle behandlas enligt denna modell. Alla begriper att det inte är meningsfullt att stryka varenda jävel medhårs. Att inte låtsas om den där stora rosa elefanten i rummet. Ibland blossar en diskussion upp om man kan skämta om allt. Ja, brukar svaret bli – så länge det görs med värme och hjärta och allt det där andra som är motsatsen till roligt. Värdighet vill jag kanske ha när jag ligger döende, inte när jag vill garva åt något idiotiskt. Nej, debatten borde handla om varför det inte skämtas om allt. Varför svensk humor sällan går över någon gräns överhuvudtaget. Och varför vi har hört alla skämt som kommer ur svenska komikers munnar förut, med några få undantag. Men skyll inte på skinnvästarna! Det är inte kvaliteten på våra skämtare utan själva strukturen som gör att svensk humor kan kännas som att ta på sig en svettig, möglig tröja. Gång på gång har humor-Sverige visat sig vara en gubbklubb utan like. Det tillsammans med de medelmåttiga humorideal som vi har fått med mellanmodersmjölken gör att allt som inte är svenskt, bredbent, manligt, kritvitt och

=\d g\ijfe\i jfd Yfi[\ ^eX j`^ k jk lgg$bfd`b

Ifc`^_\kjbmfk ` jm\ejbX _ldfigif^iXd m\i k`[1

1

Tommie X

Åsa-Nisse hytter med näven åt svärmor.

2

Linna Johansson

3

Hanna Hellqvist

4

Linda Skugge

5

Mauro Scocco

14 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

Kart-sketchen. Hasse å Tage får gråtröst om kärnkraften. Steve med Lloyden skojar om sin bombade fru Berit i Nöjesmassakern.

heterosexuellt ständigt måste påminnas om detta. Alla som inte är breda pågar ska ständigt berätta för oss att de inte är det och att de vet det. Det är generande. Och framförallt så är det inte ett dugg underhållande. Jag får samma känsla av förment självironiska skämt om att vara kvinna som jag fick när den tjockaste tjejen i klassen lite för högt sa att hon minsann skulle äta godis hela helgen. Det var fruktansvärt att möta hennes blick. Man kan inte lägga sig mer på rygg än så. Se på mig jag kan skoja om att jag är tjock, ful, tjej, invandrare, korkad, fräknig! Kära komiker, sluta att gå med på att det är ett aber att vara kvinna eller icke-svensk! Säg nej till självhat! Och framförallt. Var roligare än Måns Möller. Ni kan och ni vågar! Q

* För er lite yngre läsare som inte har varit på en revy kan Nöjesguiden berätta att en kuplett är en ofta satirisk sång, avsedd att roa publiken. I Sverige var det främst revykungen Karl-Gerhard som utvecklade kupletten till konstart. Några av hans mest kända nummer finns på YouTube!

Helt Apropå skojar om att Ingvar Carlsson ser ut som en sko.

Andres Lokko sprider ”ironi” till hela svenska folket.

Farbror Frej tar fram något kul i Galenskaparna.

Skåna hämnas på hela Sverige och uppfinner Johan Glans.

Peter Dalle ”tänkte inte på det dårå”. Svullo tänder eld på tidningen som Agne läser.

Tabitha ger sin kompis rådet att be ungarna kalla engångsligget för pappa för att få honom att gå hem i Mia och Klara.

2ea_N ]YNa` ]x Ob``R[ a_vQ \PU T_v[QR_ `\Z a\NYRaa \PU UfYYNQ `\Z cvYb]]S\`a_NQ ON_N Qb UxYYR_ b]] Q†__R[ ± QRa v_ ON_N Raa ]N_ S†_QRYN_ ZRQ Naa cN_N ZN[ B[QR_ ! aVZZN_ VXYv_ `VT A\[R @PUb[[R``\[ _\YYR[ `\Z QRa S†_`aN X†[Ra \PU ]_†cN_ ]x QRa Uv_ ZRQ Naa ORaR `VT ZN[YVTa

16 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

8

llt tog sin början i en äggfläck. På ett tåg mellan Göteborg och Malmö för ett par år sedan läste jag en intervju med Sven Wolter. Reportern målade upp ett porträtt av en intelligent man som var slarvigt klädd i en slips fläckad av ägg. Under samma period lyssnade jag uteslutande på hyperkommersiell hiphop. Min polyfoniska ringsignal var 50 Cents P.I.M.P., jag åkte till Roskilde för att se Snoop och jag joggade till The Game. Jag konsumerade machomanlighet in i absurdum. Jag drömde inte om att få dejta manliga män, som så många av mina väninnor. Istället drömde jag om att få vara som en av dem och välkomnas in i gemenskapen. Jag ville vara mäktigast i världen utan att behöva vara ren och vänlig. Vidden av hur omöjligt det är förstod jag först på det där tåget, efter att ha läst om Wolters skitiga slips. En medelålders kvinna med fläckig skjorta är ohygienisk, inte trotsigt anti till rådande samhällsstrukturer. En tjej som, i likhet med amerikanska rappare, objektifierar män är klibbigt kåt, inte stark i sin sexualitet. Äggfläcken höll mig vaken natt efter natt. Varför får män uppföra sig lite hur som helst, men inte kvinnor? Vill vi inte? Får vi inte? Eller, ännu värre, kan vi inte? Manlighet är, precis som kvinnlighet, konstruerad. Hur skulle omvärlden reagera om jag, ung brud, väver in det mest klichéartade manliga i mitt eget beteende?

Catch. Den handlar om snubbar som fiskar. Jag var en gång ihop med en fiskare. Han var rätt macho, och brukade berätta om hur han stormiga dagar på havet stod med ena handen under vattenytan för att dra upp krabburarna, medan han samtidigt hade den andra handen nerkörd i halsen för att kräkas upp sin sjösjuka. Otroligt korkat, tyckte jag. Varför lade han sig bara inte ner och chillade på däcket? Men det sa jag aldrig högt för varje gång han berättade historien oh:ade och ah:ade människor och applåderade hans oerhörda uthållighet. Därför är jag väl medveten om att manliga män gillar att fiska och sätter mig med frukosten framför datorn för att insupa fiskpinnefixarnas hårda vardag. Programmet går ut på att filma skakigt på båtar där det är en massa vatten överallt. Under tiden är det en allvarlig speakerröst som talar om för tittaren hur farligt allting är. Efter tio minuter tappar jag fokus och börjar googla, medan programmet fortfarande rullar. Deadliest Catch har flera fanpages, och på YouTube går kommentarerna i stil med ”Balls... that's what they got”. Som förstagångskommentator på YouTube skriver jag: ”OMG. Whatta man!” och känner mig ganska dum i huvudet efteråt. Jag ger Deadliest Catch en chans till, men känner mig pinsamt medelklassig som kollar på män som blir glorifierade för att de utför ett slitigt och tråkigt jobb. Det enda som hade varit skämmigare hade varit att åka ut till

–Vill du beställa eller inte? Fan. Det här har jag inte förutspått. Barristabarnet härskarteknikar mig. –Vill du att jag ska beställa? frågar jag med min förföriska röst, samtidigt som jag nonchalant lutar mig mot kassan. Att min väninna har försvunnit märker jag först när jag vänder mig om för att ge henne ett menande ögonbrynslyft. Gubben som står bakom mig i kön svär på bred skånska och ber mig att beställa eller gå någon annanstans. –Men jag ger ju bara pågen lite uppskattning, försöker jag samtidigt som jag med blicken söker efter någon som ska bekräfta att jag gör rätt, precis som jag har sett många män göra när de raggar på lite för unga brudar. Alla stirrar bort förutom en rödhårig kvinna som frågar om det är något sorts skämt. För i så fall är det inte roligt. En våg av skam sköljer över mig och jag lämnar scenen utan att beställa. Utanför kaféet står min väninna och röker. Hennes röst är föraktfull när hon frågar om jag inte redan får bekräftelse så att det räcker och blir över.

(/%)* 8KK K8 ;<K JFD <E D8E Familjehemmet, Malmö

Något som slår mig varenda gång min kille blir orättvist behandlad eller sårad är att han håller känslorna på ett avstånd som jag själv sällan lyckas med. Ofta när vi ser en sorglig film (typ, P.S. I Love You) eller talar om tunga minnen lyckas han hålla en distans som för

FD A8> M8I D8E

Text TONE SCHUNNESSON Illustration CARSTEN OLIVER BIERÄUGEL

'*%(+ B@JJ8 F==<EKC@>K Utanför Babel, nattklubb i Malmö

Jag och min pojkvän är fulla och hungriga. De fem minuterna innan min fiskburgare är klar verkar evighetslånga. Får jag inte kissa nu kommer jag att dö, precis som den medeltida kungen. Vad heter han nu igen? Han som dog av att urinblåsan exploderade inuti honom? Toaletten inne på kebabhaket är ledig, men mitt dygn som man har redan börjat. Jag tar av mig mina höga skor och lämnar dem till min kille innan jag springer ut i mörkret. Först funderar jag över att sätta mig precis vid hörnan av kiosken men fegar ur. Tänk om någon ser mig. Jag tränger mig in i en buske som får fungera som insynsskydd. Jag drar ner mina strumpbyxor och trosor till knäna. Precis när jag börjar kissa ser jag en kvinna med hund ett par meter ifrån mig. Vi ser rakt på varandra och hon vänder sig hastigt om, promenerar i rask takt bort från mig, uppenbart generad. Jag känner mig äcklig. Åh, nu vet hon att jag kissar. Orimligheten i mitt äckel är uppenbar, alla kissar ju, men det är inte mycket till tröst. När jag drar upp strumpbyxorna märker jag att jag har kissat lite (rätt mycket) på mina fötter. Oj. När jag är på väg in i kiosken för att hämta mitt fyllekäk står det en snubbe och pissar precis vid utgången. Hans urin rinner i en rak stråle ner mot ett gäng tjejer som står och röker. Ingen uppmärksammar det.

('%,' BFCC8 Gw ;<8;C@<JK :8K:? I min soffa, Malmö

En väninna har berättat att manliga män kollar på en serie som heter Deadliest

Rosengård och filma invandrare, för att sedan omvandla det till underhållning för medelklassen. Ja, just det, SVT har ju redan gjort det. My bad.

(+%), I8>>8 Gw FBI@JKC@>K LE> J<IM@:<G<IJFE8C EspressoHouse, Centralen i Malmö

Ingen vet hur man raggar på servicepersonal bättre än vad jag gör. Inte för att jag själv har försökt plocka upp workers i tid och otid, men för att jag har jobbat i bar till och från i flera år. Alla nätter av lite för gamla män som har försökt ragga upp mig, och som sedan har tjurat när de har blivit avvisade, har lärt mig ett och annat. Nu är det dags att omsätta all min kunskap i praktiken. Barristan som står i kassan där jag ska beställa mitt eftermiddagskaffe är ung. Lite för ung. Jag blir svettigare i takt med att kön framför mig blir kortare. Min väninna, som står och pillar på sin telefon bredvid mig, är lyckligt ovetande om stöten jag har planerat att lägga in på kassören. När det blir vår tur beställer mitt sällskap en espresso och väntar på att jag ska göra detsamma. Men istället drar jag efter andan och ger den knappt könsmogne mannen framför mig en sugande blick. – Vilken fin blus du har på dig, får jag ur mig. Världen runtomkring mig stannar. I flera timmar har jag i mitt huvud övat på att serviceragga och nu, när det äntligen är dags blir det fel. Min väninna fnissar. – Nej, hehe, inte blus, skriker jag nästan. Jag menar piké. Vilken fin piké. Men det måste bli förfärligt varmt i en sådan trång tröja. Baristabarnet stirrar på mig.

È;\k \e[X jfd _X[\ mXi`k jb dd`^Xi\ _X[\ mXi`k Xkk bX lk k`cc Ifj\e^ i[ fZ_ ]`cdX `emXe[iXi\# ] i Xkk j\[Xe fdmXe[cX [\k k`cc le[\i_ cce`e^ ] i d\[\cbcXjj\e% AX# aljk [\k# JMK _Xi al i\[Xe ^afik [\k%È mig är häpnadsväckande. Det ska rätt mycket till innan han berättar vad som känns dåligt, om han är ledsen över något eller om han upplever att jag har behandlat honom fel. Samma beteende gäller mina manliga vänner, som stolt räknar på sina tio fingrar hur många gånger de har gråtit sedan tonåren. Själv gråter jag ungefär sex gånger i veckan. För att någon jag tycker om har sårat mig, för att det är vackert kvällsljus eller för att världen är orättvis. Var tar alla ogråtna, manliga tårar vägen? Vad förvandlas de till? En karatefylla, ett slag eller 20 extra terapitimmar? När mitt dygn som man tog sin början lovade jag mig själv att inte gråta. Hittills har det gått rätt bra. Men när jag och en familjemedlem hamnar i ett gräl går det

sämre. Jag tar till alla tänkbara knep för att hålla tårarna tillbaka. Kniper mig hårt i armen, tänker på snygga skor, röker och hetsäter en påse chips. Helvete vad svårt det är. På vägen hem till min lägenhet mår jag konstigt. Jag går förbi en cykel som jag sparkar till. Cykeln ramlar omkull och barnstolen som är fastspänd på pakethållaren spricker i ryggen. Skamset skyndar jag mig den sista biten hem och plötsligt förstår jag den bakomliggande orsaken till krogslagsmål och vandalism.

)*%,' ?FK<K FD MwC; Mörk park, Malmö

Jag hade en klassföreståndare i lågstadiet som skrämde vettet ur alla flickor i min årskurs. På idrottsdagen berättade hon om fula gubbar som gömde sig i parken bredvid skolan. Vi fick inte gå ut ensamma när det var mörkt, och om någon kom fram och ville känna på oss skulle vi skrika för allt vi var värda och vifta med armarna som om vi vore en väderkvarn. Skrämselpropagandan fortsatte år efter år, och överallt fick jag berättat för mig hur farligt det var att gå ut. Till sist snubblade jag över statistik från BRÅ som berättade att 80 procent av alla våldtäkter begås av någon offret känner och står i nära relation till. Alltså började jag inte bara vara rädd när jag gick hem från baren, utan också när jag skulle dejta killen jag hade träffat där. När mitt dygn som man börjar lida mot sitt slut har jag det allra mest spännande framför mig. Jag ska skrämma slag på en kille, så som jag själv många gånger har blivit skrämd. Först funderar jag på att blotta mig eller köra lite offentlig onani men inser snart att det är för besvärligt. Både för att det finns en risk för att bli gripen, men också för kylan. Jag klär mig i mina bästa förbrytarkläder – tights och hood. Med arg electro i öronen joggar jag ner till närmsta park för att skrämma slag på en pojk. Antagligen är jag för tidigt ute, för de flesta som passerar genom parken är par eller tjejer med små hundar. Tillsist får jag span på ett möjligt offer. Han är 30-nånting och går med självsäkra steg. Och ännu bättre, han har ingen hund och verkar bara vara ute på en kvällspromenad. Jag börjar följa efter. Snart är jag så nära att han måste märka att jag förföljer honom. Eftersom han antagligen aldrig har blivit skrämd till vettet av opedagogiska kärringar registrerar han först inte min närvaro. Efter ett par minuter börjar han dock bli misstänksam. Han vänder sig upprepade gånger om och jag tycker mig se en oro i hans ögon. I samma stund som jag får honom illa till mods går det upp för mig att jag inte har något annat vapen än att just gå bakom honom. Jag kan inte slå honom, han är för stor. Och jag vill verkligen inte våldta honom. Hur skulle jag ens bära mig åt? Jag är så uppe i mina tankar om vilken misslyckad sexförbrytare jag är att jag inte märker att mannen har saktat in och att vi nu går bredvid varandra. Först när han harklar sig förstår jag att jag har gått från läskig förföljare till promenadsällskap. –Behöver du hjälp med något? frågar han med ett leende. Han förvånar mig med sin fråga och jag skakar bara på huvudet innan jag ökar takten, och joggar ifrån honom. Q

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 17

Š Ester

$ ! ! ( *" # $$# , ## % # ," +

% # *" ,& " +" ," $ # *

$ " " #$ " $ %!!$* # # $

* #$* $$ " $ # ( $ #$ "+ +" % #

" $ *" $$ $ # $$ *" " & + " #( $

$ * #$ &+" $ $ " #$ $ ," % $ #

*" ," *" !+ $ %$ $$ & $ $ % # "

# * & # " $ $$ " " $ #& "# %& "$ "

$ # ' %$ ," " " ( $ #$

* #+ $ !! #$

"+ % " $ " &* " $$ $ #$ #

+ % !! # & $$ ) " " $$ $ #$ # $ "

," $ # * ," $ , $ ," & "$ $$ &

*"" " # $$ !+ # $ + $$ $ #* " #$

* $# - %# + $$ #$ "$ # (

#*$$ $ $$ $ # $$ *" $$ &*

" ! # #

3x Zb`VXTR[_R_ v_ `x \ZQRONaaR_NQR `\Z UV]U\] .aa cxYQ \PU ZV`\T f[V S†_R`]_xXN` v_ QR[ cN[YVTN`aR X_VaVXR[ ZR[ XN[`XR S\Xb`R_N_ ZN[ S†_ YVaR ]x QR[ cR_XYVTN TbYQT_bcN[ ¹ UV]U\]R[` X\]]YV[T aVYY QR[ V Zx[TN` †T\[ _N`V`aV`XN _†_RY`R[ AUR ;NaV\[ \S 4\Q` N[Q 2N_aU`

D<; DLJ@B<E JFD M8G<E Text AMAT LEVIN

@

kÜlvattnet av Koreakriget ütervänder krigsveteranen Clarence Smith, en afroamerikansk man, till Harlem. Under tiden han varit borta har hans fru blivit medlem i den religiÜsa kulten Nation of Islam och det tar inte lüng tid innan Clarence själv gür med. Nation of Islam centrerar kring Elijah Muhammad och hans Üvertygelse om att han har funnit den enda sanna vägen till frälsning fÜr det afroamerikanska folket. RÜrelsens grundare, Wallace Fard Muhammad, är en reinkarnation av Allah och vita människor likställs med djävlar. Enligt Elijah Muhammad är kristendomen en religion som har hjälpt till att fÜrslava det svarta folket och med Nation of Islam für afroamerikanerna sin egen troslära. Münga nyvärvade medlemmar byter ut sina efternamn mot ett X, eftersom familjenamnen har ärvts frün de forna slavägarna. Trots att Nation of Islam tidigt stämplas som en hatorganisation av omvärlden är det en parantes fÜr münga av människorna i USA:s ghetton dü gruppen ger stÜd till fattiga och hjälper till att hülla droger frün gatorna. I takt med att Clarence Smith, som nu har bytt namn till Clarence 13X, stiger i rang hos Nation of Islam, bÜrjar hans üsikter att skilja sig allt mer frün Elijah Muhammads. Clarence hüller inte med om att Wallace

Fard Muhammad är Gud, utan anser istället att alla människor är sina egna gudar, fria att styra Ăśver sina egna Ăśden. Efter den givna schismen utesluts Clarence frĂĽn Nation of Islam. Ă…ret är 1963 och Clarence är fast besluten att sprida vad han anser vara den rätta läran. FĂśr att lättare kunna lära ut sin disciplin skapar Clarence tvĂĽ system, Supreme Mathematics och Supreme Alphabet, som tillsammans är nyckeln till att fĂśrstĂĽ universums uppbyggnad. Med sin enorma talfĂśrmĂĽga strĂśvar han omkring pĂĽ New Yorks gator och rekryterar fattiga ungdomar frĂĽn närliggande slumomrĂĽden. The Nation of Gods and Earths är fĂśdd.

kopplingen till The Nation of Gods and Earths, en organisation som friskt blandar mysticism, New Age och gängkultur. Trots att Nationen aldrig har varit särskilt stor, sett till antalet medlemmar, har dess budskap fütt en fÜrvünansvärt vid spridning Üver hela världen. FÜr The Nation of Gods and Earths är nämligen hiphop det främsta vapnet i kampen mot ignorans.

William changed his name at 16 to Rakim Allah 'cause Clarence 13X had New York on lock Gods on every block, jams in every park

1960-talets USA präglas av en extrem segregation och det afroamerikanska folket ses, trots slaveriets upphÜrande, som en andra klassens invünare. Efter flera hundra ür av fÜrtryck är rasmotsättningarna tydliga och Clarence ser det som sin uppgift att hÜja den lüga moral som han anser präglar de svarta. Väletablerade termer som Islam och Allah bryts ned med Supreme Alphabet och genom akronymer hävdar han att man finner ordens sanna innebÜrd. Islam blir till I-Self-Lord-And-Master och syftar till att alla människor, även afroamerikaner, är i stünd att styra Üver sig själva.

Nas – U.B.R.

Det är omĂśligt att lyssna pĂĽ nittiotalshiphop utan att hĂśra dĂĽ hippt slang som â€?word is bondâ€? (eller bara â€?wordâ€?), â€?dropping scienceâ€? och â€?break it downâ€?. Sätt pĂĽ en Mobb Deep-, Wu-Tang Clan- eller Nas-platta och du lär hĂśra dem referera till sig själva som gudar. Vanligt skitsnack kan tyckas, men skrapa pĂĽ ytan och du finner snart

Of the Nation of the Five Percent, rap sent Intelligent brothers, to represent Allah Justice made the knowledge born You find the Gods from the jails to the college dorms Lord Jamar (Brand Nubian) – Original Man

Allah blir Arm-Leg-Leg-Arm-Head och dĂśljer Clarence kanske mest uppseendeväckande budskap. Han menar att den svarta mannen var den fĂśrsta människan pĂĽ jorden, eller The Original Man, och även skaparen av universum. Gud är ingen gubbe i himlen utan varje svart man (notera ras- och genusbestämmelsen) hyser gudomlig kraft. I be the universal, the biochemical Arm, Leg, Leg, Arm, Head is the physical GZA/Genius (Wu-Tang Clan) – True Fresh MC

Ă„n idag rĂĽder det delade meningar kring vad som menas med â€?svartâ€? i sammanhanget. Vissa medlemmar hävdar att svart syftar till hudfärgen, medan andra menar att svart innebär att en person har nĂĽtt samma insikt som The Original Man. FĂśr mĂĽnga afroamerikaner som levde under rasismens fĂśrtryck var det hursomhelst ett tankesätt som fungerade. I The Wu-Tang Manual skriver Robert Diggs, grundaren av den mĂĽngmiljonsäljande hiphopgruppen Wu-Tang Clan och pĂĽ senare ĂĽr bĂĽde skĂĽdespelare (The Departed) och kompositĂśr (Kill Bill): â€?Jag levde i fattigdom och var ett av USA:s fĂśrtryckta folk. Jag visste att jag var begränsad, men jag kände samtidigt att jag inte borde vara det. Dessa lärare visade oss att vi var civilisationernas grundare. Att hĂśra det när jag var ung fick mig att känna: ’Va? Vem? Menar du mig?’ Det var kraft. Men i takt med att jag växte upp lärde jag mig samtidigt att detta inte bara var fĂśr svarta. Dessa lärdomar är nĂĽgonting som alla raser bĂśr ta del avâ€?. The Nation of Gods and Earths har aldrig haft nĂĽgon skrifttradition, men medlemmarna bĂśrjade tidigt fĂśrkunna sitt

→

NÜjesguiden • Nr 5 • 2010 19

← Snoop Dogg hälsar på Louis Farrakhan, den nuvarande ledaren av hatgruppesstämplade Nation of Islam.

En av få existerande bilder på Clarence 13X.

→

budskap muntligt och utmärkte sig genom att vara goda talare, speciellt i fattiga områden där läs- och skrivkunnigheten var sämre. Genom komplicerade ordlekar och eleganta metaforer attraherade gruppen ungdomar som letade tillhörighet eller alternativ till mer mossiga religiösa samfund. Det ledde till att rörelsen växte, och i New York uppstod en ofta blodig maktkamp mellan Nation of Gods and Earths och Nation of Islam. 1969 hittas Clarence 13X död i en hyresrätt i Harlem. Mordet är fortfarande olöst, men enligt konspirationsteoretiker ligger Nation of Islam (troligt) eller FBI (mindre troligt) bakom. Trots att Clarence död skakar organisationen är medlemmarna snabba att återhämta sig. USA är ett land i förändring och i takt med att sextiotalets rättvisekamp övergår i sjuttiotalets discoorgier finner The Nation of Gods and Earths ett nytt medium. Hiphopen föds i södra Bronx och trollbinder en hel generation av innerstadsungdomar. I'm from that 80's NYC Five Percenter culture Diddy – Everything I Love

Enligt The Nation of Gods and Earths är gruppens mål att skapa frihet, rättvisa och jämställdhet, såväl ekonomiskt som politiskt och socialt. Fokus ligger på att utbilda ungdomen och Nationen har skapat flera lärocentrum i några av USA:s största städer. Gruppens medlemmar kallar sig för Five Percenters och syftar till att endast fem procent av jordens befolkning, eller The Poor Righteous Teachers, är tillräckligt upplysta för att se världen på rätt sätt. Tio procent är medvetna, men arbetar aktivt för att gruppens budskap inte ska nå fram och är bad guys i sammanhanget. Resterande 85 procent (alltså du och jag) kallas för de dumma, döva och blinda och vi är totalt okunniga, blinda för världens problem och i desperat behov av hjälp trots att vi inte själva förstår det. I ain't believe it then, nigga I was homeless Fightin', shootin' dice, smokin weed on the corners Trying to find the meaning of life in a corona ‘Til the Five Percenters rolled up on a nigga and informed him Jay Electronica – Exhibit C

I takt med hiphopens ökade popularitet mot slutet av 1970-talet börjar rörelsens medlem-

20 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

ÈLe`m\ijld i jmXik fZ_ [\e d\jk ]ilbk$ YXiX afi[\e i jmXik% D\e m` i mXib\e ] i [\k jmXikX ]fcb\k \cc\i dfk [\k m`kX%È Æ 8ccX_ 9

mar allt oftare predika genom rap. Läran är nästan helt muntligt baserad och för att avancera i gruppen är disciplarna tvungna att memorera och recitera trosläran som bland annat består av 120 frågor och svar. Detta sker i så kallade ciphers, eller cirklar, där lärjungarna demonstrerar sina kunskaper. Både hiphop och The Nation of Gods and Earths är unga fenomen med en ung målgrupp och därför samsas de om samma arena. I New Yorks slumområden rekryteras tusentals ungdomar som i rörelsen får sin enda chans att känna sig överlägsna, medan omvärlden ser dem som mindervärdiga. På samma sätt börjar hiphopen, i början av åttiotalet, bli mer samhällskritisk och musiken blir rösten för en hel generation unga och fattiga människor, trötta på att aldrig bli hörda. Peace to all the Queens Submitting to the Sevens Poor Righteous Teachers –Can I Start This

Det var i denna miljö som en stor del av dagens allra mest kända rappare växte upp och deras texter är många gånger proppade av Nation of Gods and Earths-terminologi. Nas, Busta Rhymes, Wu-Tang Clan, Erykah Badu, Lauren Hill, och Mobb Deep är bara ett par miljonsäljande artister som har associerats med rörelsen och de få gånger denna koppling har påtalats i USA har kritiker fasat. Kritiken härleds till förvirringen kring The Nation of Gods and Earths

budskap. Eftersom gruppen saknar skrifttradition är det nästintill omöjligt att hitta en officiell tolkning av Clarence lära och då gruppen präglas av individualism finns det mängder av förhållningssätt. Men kärnfrågan tycks vara – är det en rasistisk rörelse? – Svart är ett sinneslag, förklarar Allah B, en av rörelsens medlemmar som frekventerar The Allah School in Mecca på sjunde avenyn i Harlem. Universum är svart och den mest fruktbara jorden är svart. Men vi är varken för det svarta folket eller mot det vita. Vi är för den rätta vägen och strävar efter att handla rättroget mot alla världens familjer. Allah B menar också att det finns flera framstående vita medlemmar i Nation of Gods and Earths och att gruppen accepterar människor oavsett hudfärg. Ändå råder det vissa tveksamheter. Amerikanska myndigheter räknar Nationen som en svart makt-rörelse och enligt uppgifter predikar gruppen rasism och propagerar för raskrig bakom stängda dörrar. Trots att Nationen inte har någonting med ”traditionell” Islam att göra, mer än användandet av vissa termer, har gruppen synats hårdare efter 11 september. John Allen Muhammad som dömdes för de rasrelaterade prickskyttemorden i Washington 2002 misstänktes länge vara medlem i Nationen. Misstankarna visade sig senare vara ogrundade (Muhammad hade tidigare varit medlem i Nation of Islam) men vittnar ändå om att The Nation of Gods and Earths inte anses vara helt rumsrena. Förutom att rikta in sig på fattiga, unga människor rekryterar Nationen också mängder av fångar. Den officiella hållningen är att gruppen vill få fångarna att leva ett sundare och mer rättroget liv, men återigen finns det skäl att tvivla. I USA:s fängelser är Nation of Gods and Earths ett av de mest fruktade gängen och enligt ett domslut från South Carolina Administrative Law Court den 29 november 2001 har rörelsen i vissa staters anstalter förbjudits. I hang with the trillest, and that's why Five Percenters, college kids and ex-felons feel us Ras Kass – Lyrical Swords

Hur kommer det sig då att världsberömda artister kan sprida gruppens kontroversiella budskap utan att ifrågasättas av andra än de mest rabiata Fox News-anhängarna (som ändå alltid driver korståg mot hiphop)? Svaret ligger återigen i Nationens avsaknad av skrifter och auktoritet. Medan den kristna högern kallar rörelsen för ett fängelsegäng och en hatorganisation, poängterar medlemmarna själva den positiva influensen gruppen påstås ha haft på ungdomar i amerikanska ghetton. Det är omöjligt att sätta en definitiv stämpel på Nation of Gods and Earths när medlemmarna själva inte är ense om vad de står för. Får en representant frågan om huruvida gruppen är rasistisk eller inte lyser rörelsens tradition av ordlekar igenom och man lämnas med någonting som för ett oinsatt öga ser ut som svammel. Allah B valde exempelvis att inte förklara vad man har för användning av Supreme Mathematics till vardags (”that’s too easy”) och bjöd mig istället på något som fick min hjärna att blöda när jag försökte förstå det (”ABC is Allah Be Born to Cee all dimensions as expressed through our supreme knowledge, wisdom and understanding”).

JL><E Gw 8KK ={IJKw6 För att bli upplyst är det nödvändigt att bemästra både Supreme Mathematics och Supreme Alphabet. Rent praktiskt har varje bokstav och varje siffra en speciell innebörd. Tillsammans kan de användas för att förstå universums lagar. Här är ett par exempel.

Ett står för Kunskap eftersom det är grunden för den intelligenta människan. Ett symboliserar också det manliga könet då mannen var den första människan på jorden och även grundstenen i familjen.

Två står för Visdom, eftersom en människa blir vis av kunskap. Två symboliserar också kvinnan, fruktbarheten och jorden. Inom organisationen kallas kvinnor för ”Earths” eller ”Wisdoms”.

Tre står för insikt, eftersom man når insikt genom att kombinera Kunskap (ett) och Vishet (två). Tre står även för barn då barn blir till genom bandet mellan en man och en kvinna (igen, ett plus två blir tre). Sex är även en viktig siffra och symboliserar Jämlikhet. Jämlikhet nås först när man lär andra människor kunskap (ett), vishet (två) och hjälper dem att nå insikt (tre).

Siffran sju står som symbol för Gud (G är den sjunde bokstaven i alfabetet). Men den symboliserar också mannen eftersom varje man är sin egen gud.

Stand on the corners, God build on Five Percent lessons Busta Rhymes – New York Shit

Det är lätt att avfärda hiphopens koppling till The Nation of Gods and Earths som ett nittiotalsfenomen, Wu-Tang Clan, AZ och Rakim har alla passerat sina bäst-föredatum. Men för den uppmärksamme är Nationens påverkan än idag tydlig, och Jay Electronica, en av USA:s just nu mest hypade nykomlingar, är ett exempel på en debutant vars texter är starkt influerade av organisationen. Men så länge kulten, eller någon av dess anhängare, inte serverar oss med en praktskandal får kvasipredikandet i rapparnas texter bara ses som ett försök till att låta påläst. Tiden lär visa om all kontrovers som har följt The Nation of Gods and Earths är befogad. Q

PENTAGRAMMET OCH BANANEN

NEW MUSIC!

www.adoremusic.se

Acx aVZZN_` ž fT_R`N †`aR_ \Z @a\PXU\YZ YVTTR_ R[ Nc cv_YQR[` `a†_`aN `avQR_ :R[ :\`XcN v_ `NZaVQVTa YVaR Nc R[ O\_aTY†ZQ ]v_YN S†_ cv`aYv[[V[TN_ CV `XVPXNQR QVa =RYYR ANZYRUa S†_ Naa SR`aN ZRQ >bRR[ 9NaVSNU YRaN baYN[Q``cR[`XN_ \PU vaN R[ WvcYN ZN``N O\_`WaW Text PELLE TAMLEHT Foto PELLE TAMLEHT, DARIA OUDALOVA, PAULINE LJUNGBERG OCH ANDREAS LUNDBERG

+/ K@DD8I DFJBM8 <

n rysk version av Mora Träsk dundrar i bilstereon när vi bland leriga bilar – lador Ăśverrepresenterade – rullar in mot Moskva city. Jag bläddrar i mina hĂśgar av tips frĂĽn invigda moskvaveteraner, men är redan nu stressad Ăśver att jag inte ska hinna med stadens enorma utbud av restauranger, krogar och klubbar. Jag har en gĂĽng tidigare varit i Moskva. DĂĽ pĂĽ grund av en kraftigt fĂśrsenad transfer pĂĽ väg till Peking. Jag blev passlĂśs inackorderad pĂĽ ett hotell i fĂśrorten där en vigsel ägde rum samma kväll. Maten var därfĂśr slut och pulvermos fick hĂĽlla mig och de andra strandsatta passagerarna vid liv. Om man inte var vegetarian kunde man faktiskt fĂĽ ett par prinskorvar ocksĂĽ som smakade fĂĽrtarm. Detta kulinariskt traumatiska fĂśrsta mĂśte glĂśms dock fort i skybaren City Space pĂĽ Swiss Hotel pĂĽ vars barstolar vi parkerar vĂĽra restrĂśtta svennerĂśvar. Baren är formad som ett tefat med konvexa panoramafĂśnster frĂĽn golv till tak och har en hänfĂśrande utsikt. Vi beställer gin med tonic och en whiskey sour frĂĽn den dyra men gedigna drinklistan. PĂĽ bartenderns frĂĽga om ginsort svarar jag Bombay. Det är tydligen ett bra val som besvaras med en fĂśrnĂśjd nick som fĂĽr hans hakskägg att fladdra till. Drygt 100 meter ner lockar liv och rĂśrelse sĂĽ när drinkarna har avnjutits tillsammans med ett par vodkashots befinner vi oss snart pĂĽ trottoaren till den sjufiliga infartsleden. En svarttaxi kostar 200 rubel (strax Ăśver 50 kronor) och är det självklara alternativet nattetid. Den papperstunna golvplattan i ladan fĂśr tankarna till familjen Flintas fortskaffningsmedel och bilbälten är knappast att tänka pĂĽ. VĂĽr engelsksprĂĽkiga karta visar sig vara fullkomligt värdelĂśs dĂĽ ryssarna Ăśverlag varken kan engelska eller vill Ăśversätta sina vägskyltar frĂĽn kyrilliska, men pĂĽ nĂĽgot sätt lyckas vi fĂśrmedla var vi ska samt fĂśrstĂĽ att vĂĽr taxichauffĂśr heter Sergej och tror pĂĽ Gud. Jag makar undan Sergejs oljeluktande jacka och sätter mig tillrätta bakom fĂśrarsätet. Han pratar glatt pĂĽ om ditten och datten pĂĽ en dialekt som pĂĽminner om ryskans svar pĂĽ skĂĽnska och andedräkten luktar tydligt av ammoniak. Väl framme dricksar jag tydligen pĂĽ tok fĂśr mycket och Sergej räcker rĂśrt Ăśver sin jacka. Jag tackar inte nej. PĂĽ restaurang Mari Vanna ringer man pĂĽ valfri ringklocka – alla i personalen inklusive husdjuren har egna – och dĂśrren

22 NÜjesguiden • Nr 5 • 2010

Ăśppnas av en kefirgubbe i adidasoverall. Lokalen är mĂśblerad som din rika gammelfarmors vardagsrum med en enorm detaljrikedom i prydnadssaker och porslin, och smĂĽ hembiträden serverar husmanskost i limegrĂśna klänningar med vita fĂśrkläden. PĂĽ toaletten bor en grĂĽ katt. Jag skrockar hĂĽnfullt ĂĽt alla europĂŠer som har hittat hit och onĂśdigt nog har med sig sina pass. Skrattet fastnar i halsen när skräckhistorier om folk som har blivit tagna utan sina â€?dokumentiâ€? berättas. Inte nog med att punga ut närmare tusen kronor fĂśr ett visum, du mĂĽste även bära med dig skiten hela tiden. Utan varken pass eller den lilla vita lappen med rosa stämpel som man fick pĂĽ planet och som ocksĂĽ visar sig vara livsnĂśdvändig blir jag kallsvettig av nervositet och gĂśr kväll i samma Ăśgonblick som restaurangen stänger.

RĂśda torget är fĂśrmodligen det obligatoriska turiststrĂĽk du faktiskt mĂĽste ĂĽka till. I dessa kvarter hittar du Vasilijkatedralen med sina välkända lĂśkkupoler, Kreml och Lenins mausoleum. Det sista är till vĂĽr besvikelse inte Ăśppet. Inte fĂśr att bolsjeviken gĂĽr nĂĽgonstans, men tydligen bĂśrjar ryssarna fĂĽ svĂĽrt att hĂĽlla den lille store mannens lekamen fräsch. Istället sätter vi oss pĂĽ närliggande Mayak. Trots etnisk identitetskris – musiken är fransk, menyn halvitaliensk och stämningen rysk – är restaurangen en mycket bra sĂĽdan och levererar hĂśgkvalitativ husmanskost till bra priser. DĂĽ gĂśr det desto mindre att en äldre man vid bordet bredvid har somnat med huvudet tätt intill sin halvätna portion. FramfĂśr allt gĂĽr du dit fĂśr den pittoreska atmosfären i vilken poeter och kulturjournalister

trängs runt träborden. Vi äter borsjtj. Shopping är inte Moskvas starka sida, i alla fall inte om du är ute efter nügot i mellanprisklass. Sü efter lunchen och efterfÜljande kaffe runt hÜrnet pü den dolda pärlan Kvartira 44 fyller vi istället vürt kulturella behov pü Art4.ru. Utställningen utgÜrs av en privat samlares utlandsinkÜp av moderna ryska konstnärer. Galleriet i sig är ett slüende exempel pü hur alla ställen är sü Üverbemannade att det känns lÜjligt. Ofta befinner sig fler personer bakom disken än ute i Üvriga lokalen. Arbetsordningen är sü att en person tar upp beställningen, lämnar denna pü en liten lapp till person nummer tvü.

+

BCL998I Solyanka

Ulitsa Solyanka 11, tel +7 (495) 221 75 57, myspace.com/solyanka_club

Solyanka är en lekstuga för mediemänniskor, expaths och hippa kids. Precis som Spy Bar alltså.

Denna plockar ihop det som person nummer tre strax därefter bär ut, men inte förrän person nummer fyra har slagit in beställningen i kassan. Allt under övervakning av person nummer fem vars roll är något oklar. Ett effektivt sätt att hålla nere arbetslösheten, ett mindre effektivt sätt att bedriva en affärsverksamhet. Efter ännu en borsjtj och fördrink på hotellet står Soho Rooms på kvällens schema. Klubben har rykte om sig att tillämpa benhård facecontrol och drar sig inte för att neka hela eller, ännu värre, delar av sällskap. Så när jag närmar mig pointern lackar svetten i pannan, trots att jag har lånat en ärtig svart tjejjacka som ser dyr ut. Att vi tack vare vårt sällskap faktiskt kommer in gör inte direkt att mina svettningar minskar. Precis som på alla klubbar och restauranger har Soho Rooms en innetemperatur på 37 grader. Detta toppas med en öppen spis i vilken en vedvakt - som ser ut som Rysslands svar på Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren – regelbundet hivar in fnöske. Vi ledsagas till vårt bord beläget vid restaurangdelens tempererade inomhuspool. Kvällens andra middag intas mycket på grund av att sannolikheten för att komma in var bra mycket större med bokade bordsplatser. Men den visar sig vara inte bara prisvärd utan riktigt välsmakande. Festen börjar på riktigt då Queen Latifah uppenbarar sig på scenen. Det var förvisso längesedan hon syntes på MTV, men det förvånar mig inte att hon fortfarande är stor i Ryssland. Tydligen har både E-Type och Rob’n’Raz spelat här alldeles nyligen. Strippor firas ner från taket, två halvnakna tvättbrädehunkar ålar över scengolvet och konfetti sprutas ut i lokalen till tonerna av paradnumret It’s Raining Men. Här inser jag att vad vi trodde var Queen Latifah faktiskt är Martha Wash från originaluppsättningen av Weather Girls. Stämningen sjunker något tills jag i andra refrängens guldregn inser att Wash är ett förträffligt tröstpris. Det här är det nyrika Moskva i ett nötskal, och vi älskar det såklart. När Hoa-Hoa något senare petar in ännu en pinne i brasan vinkar vi in en lada utanför Soho Room, vilket förmodligen grusar den eventuella chansen att någonsin komma in igen. Strax innan avfärd lurade min redaktör i mig att man i Moskva avskräcker plankare genom att fånga dem i de automatiska spärrarna som sedan spelar en förnedrande

trudelutt. Allt för att locka dit hånfulla förbipasserande som kan skratta åt förbrytaren, som tunnebanespärrarnas motsvarighet till stupstocken. Dagen efter vår utgång ställer jag mig därför i en kö värdig sovjettiden och betalar snällt till den spöklika tanten i luckan som petar sig i näsan med ena handen och lämnar över biljetter med den andra. Sedan tar vi tunnelbanan till Kurskaya och gallerierna ute vid Vinzavod – Moskvas centrum för modern konst. I det gamla bryggerikomplexet samlas några av rysslands hetaste gallerier tillsammans med restauranger och butiker. Doften av den nya generationens förändringslust blandas med varma piroger och här finns faktiskt också ett par butiker med tilldragande utbud. När dagen övergår till tidig kväll inleder vi denna på klubben Propagandas bakficka Filial. En fenomenal thaiinspirerad budgetrestaurang med bra musik som inbjuder till långsittning. Maten kommer kanske i en lite märklig ordning och beställningar glöms bort. Men trots fyra personers middag med tillhörande vin, öl och snaps får vi lagom till förrätten, som serveras sist, in en nota på knappa tusenlappen. Hur mycket något kostar är för övrigt omöjligt att säga. Man kan äta en prisvärd trerättersmiddag på restaurang ett, gå två kvarter och betala lika mycket eller mer för en drink på restaurang två. Ett fenomen som är både fascinerande och irriterande. En butik i närheten har samma kväll fest med skandinaviskt tema, vilket i praktiken innebär att utlandssvenskar dricker sig fulla på svindyr öl. Vi går dit. På väggen visar modemannen Robin Klang upp sina outfits

medan en svensk dj står för musiken. Ett knappt dygn tog det alltså att hitta landsmännen, och alla ska vi vidare till Solyanka. Det bästa med att besöka en ny stad kan konstigt nog vara när man hittar ett ställe som påminner om hemma. Solyanka är Stockholms Spy Bar med en ovanligt hög andel ryssar. Expats och mediamänniskor blandas med hippa småglin. Som vanligt är tjejerna skitsnygga och killarna ser ut som en påse konståkningsskridskor. Detta i kombination med billig vodka och riktigt bra dj:s gör att man som salongsberusad svensk kille med fördelaktigt yttre gör trippla toeloops av lycka, och en i vårt sällskap får snabbt hugg hos en underskön ryska. Dimman av cigarettrök förvandlar dock framåt småtimmarna mina ögon till två uttorkade grodyngel. När även hungern börjar ta fart faller valet på Starlight, en närliggande diner som gör skäl för sitt namn och har öppet natten igenom. Detta är tur då det visar sig att ryskan vår hjälte tidigare raggade upp nu har barrikaderat sig utanför hans lägenhet och vägrar gå ogift hem. I takt med hennes idoga ringande kommer hamburgarna in i tretal och sväljs ner med milkshakes stora som stuprör. Hade Lenin haft tid för fyllekäk skulle han ha ätit här. Och han kunde säkert ha räddat oss från ryskan. Det är först när vi, efter drygt 48 timmars rysskalas, ska ta oss till flygplatsen med kommunala färdmedel som det bristfälliga i att alla skyltar enbart är på kyrilliska plötsligt blir smärtsamt tydligt. En eller annan skylt med flygplan på, exempelvis pekande mot flygplatståget hade varit toppen. I ett bakfyllemoln kastas vi mellan vänliga men förvirrande tanter som fäktar med armarna åt vitt olika håll. Slutligen hittar vi biljettluckan och kan därifrån orientera oss drägligt. Tre uniformerade män i björnpuppa väntar ute på perrongen. En av dem gormar ”Njet, njet!” och flaxar med armarna. En annan håller leende upp några fingrar och mumlar ohörbart. Den tredje tänder en cigg. Vi väljer att lyssna på vakt nummer tvås kroppspråk och mycket riktigt rullar vagnarna in drygt fem minuter senare. Mätta och belåtna lämnar vi en stad jag inom en snar framtid kommer att vilja återse. Om inte annat så för borstjen. Q

Soho Rooms

Savvinskaya Naberezhnaya 12, tel +7 (495) 988 74 74, sohorooms.com

Om du tar en lada till glammiga Soho Rooms se för bövelen till att hoppa av något kvarter bort. Helst ska du anlända med helikopter eller liknande. Propaganda

B.Zlatoustinsky 7, tel +7 (495) 624 57 32, propagandamoscow.com

Ungefär samma stuk som Solyanka.

+

I<JK8LI8E><I Mari Vanna

Spiridonevsky Pereulok 10a, tel +7 (495) 650 65 00, marivanna.ru

Enormt trevligt inredd restaurang med typiskt rysk mat på menyn. En mycket lämplig första anhalt under din moskvavisit. Filial

Krivokolennyi l 3, tel +7 (495) 621 21 43, filialmoscow.com

Propagandas bakficka har god mat till löjligt bra priser och är en utomordentlig inledning på en utekväll i Moskva. Mayak

B. Nikitskaya 19, tel +7 (495) 291 97 46

Döpt efter Mayakovskyteatern som ligger i samma hus ligger Mayak. Trägolv, intellektuell stämning och väldigt prisvärd mat. Nobu

Bolshaya Dmitrovka 20, +7 (495) 645 31 91, noburestaurants.ru

Den superkända restaurangkedjan finns faktiskt i Moskva också. Om du känner att du har för mycket rubel på fickan är Nobu ett solklart val.

+

9F<E;< Hotel Katerina City

Shluzovaya Naberezhnaya 6, tel +7 (495) 795 24 44, katerinahotels.com

Svenskvänligt mellanklasshotell av Scandicstandard. I periferin av stadskärnan men med bra priser. Petrovka Loft

Petrovka Street, tel +7 (495) 626 22 10, petrovkaloft.com

Ett bra budgetalternativ för dig som vill bo centralt utan att bli ruinerad. Fräscha rum men delade toaletter. Ritz Carlton

Tverskaya Street 3, tel + 7 (495) 225 88 88, ritzcarlton.com

Precis vid Röda torget har Ritz placerat ett fancy schmancy hotell. Lyxigt, fräscht och dyrt.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 23

!

DN p Ex

"

!

Foto ERIKA ADAMSSON Lisa Ek, Michaela Box & Rebecca Naxe

Moa Gammel, Maria Andersson & Johanna Asplund

Malin Mรถllerberg, Frida Bergstrรถm, Victor Magnuson & Oscar Magnuson

Ina Lindรฉn, Ola Lewitschnik & ร sa Pettersson

Staffan Lindstrรถm & Carl Fredrik Touver

Simon Yemane

Karin Larsson, Mia Sten & Maria Barilla

Monica Mรถrck, Sandra Fohlin & Erika rika Harrysson

Gustav Holmqvist & Karl Holmqvist G

Alexander Huss & Alexander Bergsjรถ

Paula Magyar & Henri Nekmouche

K@;<EJ 8E;8

MÄSTERLIGT

MYCKET BRA

BRA

GODKÄNT

UNDERKÄNT

HOLIDAY PÅ KÅKEN

”I shall love you til that final stretch of sand that the sea never quite reaches is finally swathed by crashing waves. Or, perhaps longer . . . if there’s time.” Morrisseys ord till sin långtida vän, fotografen och konstnären Linder Sterling. Mina känslor inför min vän Eric Berglund tangerar det brittiska fullblodets poem.

DET VI TALAR MEST OM JUST NU!

KRÖNIKA

(

URSPÅRNING Vad fan pågår med stans sommarklubbliv? Om pressbilderna som klubbarna har skickat ut säger något kan vi vänta oss ett nattliv med en etnicitetoch könsfördelning hämtad från femtiotalet, konstlade teman och allmänt krystad tillvaro. Men tydligen ska stämningen vara ”pepp” ändå.

)

FRIHET Det bästa med sommaren är inte värmen eller att folk blir mer frigjorda. Det bästa är att det av någon anledning blir okej att lyssna på fruktansvärt cheesy musik som annars får folk att ge oss arga blickar. De närmaste månadernas soundtrack blir därför Hall & Oates, Wang Chung Boys, Justin Bieber och Mange Schmidt.

*

TORKA OCH MISÄR Var hamnar Lokas mineralvatten med en smak av Afrika på osmaklighetsskalan? Åtminstone en sexa, va?

+

FOTBOLLS-VM Äntligen har vi en ursäkt att bli fulla mitt på dagen, glo på tv på arbetstid och slåss med våra kollegor.

,

VÄLKOMMEN TILL 2000 Kul att Polarpriset fortsätter sin strävan efter att ha världens mest aktuella vinnare. Till och med grammisjuryn framstår som progressiva i jämförelse.

-

SKVALLERSVÄLT Lady Gaga passerar utan skandaler och ingen sitter på något smaskigt om Alexander Skarsgård och Kate Bosworths besök på Kåken och Spy Bar. Har kändisarna blivit töntigare eller har vi bara blivit sämre på att skvallra?

.

ÖVERRASKNINGSGRAVIDITET Enligt RFSU:s färska undersökning har 67 procent av alla i åldersgruppen 21–35 haft oskyddat sex ”många gånger”. 15 procent av de tillfrågade singlarna använder p-piller. P-piller och kondom är helt klart impopulärt bland åttiotalister som hellre blir överraskningsgravida än att mata kroppen med läskiga hormoner.

/

OVERKILL Det råder ett överflöd av gratissprit och goodiebags när begrepp som ”eventfylla” och ”eventvärlden” inte bara myntas utan också används flitigt.

0

FOLK SOM RAMLAR I TUNNELBANAN Varför kommer det fortfarande som en överraskning för unga, krya människor att tunnelbanan både startar och stannar tvärt? Lär er stå på benen!

('

KUNGAHUSETS ALLMÄNNA SMAK Victoria fick av allt att döma en craptacular möhippa och nu ska alltså Carola sjunga en flera år gammal schlagerlåt på prinsessbröllopet? Ljudet ni just hörde var det kollektiva hånskrattet från Europas övriga kungahus. Bubblare: ryggsäckar i kollektivtrafiken, Anna Bergendahls huvud, Fredrik Reinfeldts panna.

BI@K@B1 Fjj i \e ]i cjXi\ ] [[ Text CARL REINHOLDTZON BELFRAGE

A

ag befinner mig i Baskien när jag skriver dessa ord. Jag får ett sms från Erik Gregorsson, sångare i popbandet Boys: ”Vi hade en mycket trevlig afton, Eric Berglund, Henrik Berggren, två stockholmare och jag. Först båten, därefter eftersläckning hemma hos Eric på Fjällgatan. Vi drack för övrigt din skål! Så, du är i Baskien! Köper du en Athletic Club Bilbao-pin till mig, skulle jag vara dig evigt tacksam. Leve den baskiska självständigheten!” Fjällgatan 7. Hur många gånger har vi inte suttit där, jag, Eric, Erik och Henrik. Druckit Larmandier Bernier och under vältaligt förkastande av det borgerliga samhället sett, hört och upplevt skivbolaget Sincerely Yours växa fram som något ur min favoritfilm – Pasolinis Teorema. Och nu är matchbollen här. Avgörandet. Sista delen. Klimaxet, om man så vill. CEO. CEO är som skapat ur en gudomlig motreaktion, som om Gud själv har skickat ner djävulen, likt Pasolinis Teorema, för att straffa och rena ett samhälle som så totalt förlorat själ och hjärta. I Eric Berglunds värld existerar bara själ och hjärta. Och struktur. Det talas sällan om struktur inom svensk musikkritik. Jag vill våga hävda att det aldrig talas om struktur inom svensk musikkritik. Att väga ett verk i sin hand och se dess fulla natur andas och förflytta sig efter en vildkatts rörelseschema för att aldrig låta sig fångas och bli fast i en form som går att sammanfattas i en, två eller för den delen tre meningar. Finns något vackrare att finna? Jag, som första musikjournalist i världen, väger nu CEO i min hand. Ser ni dess struktur? Ser ni dess natur? White Magics struktur och natur styrs av Erics stämband, stämband som är beroende inte bara av muskelkrafter utan också av elasticitet och tyngdkraft. Hans insats i White Magic är fulländad. Man kan 32 sekunder in i albumet skilja col legno-stråken från alla de andra. Och det klassiska tvisteämnet rörande artistens ”anslag”, huruvida artisten kan påverka klangen hos en enskild ton genom det sätt på vilket tangenten trycks ned, får ny innebörd alldeles i början av skivan. White Magic är helande. Jag kan inte utrycka det på något annat sätt. Eric Berglunds röst är som en tablett som löser upp sig inom mig. Jag andas lätt. Jag tycks flyta ovanför allt och alla. Ett klart ljus omsluter den gnistrande vårdagens liv och jag talar genom reflexer jag fångar i det

berglundska rummet och strör det över väggarna i kristallkokongers förlamade celler. Allt stannar till och vibrerar kring livets yttersta ögonblick. Klockorna ger mig ett par extra decimaler. Skuggan på marken låter mig ta ett par ensamma steg. Lungorna sparar ett par andetag som för att ensam låta mig träffa livets nakna gestalt. Tapparna fäller fukt över hans mjuka svalg och väv och kastar skuggor över min gnistrande väg. Jag formligen avgudar Eric Berglund och hans röst. Han sjunger som ratad ur en gosskör. Med en vacker existentiell insikt om kärlekens, dödens och ensamhetens villkor.

vackert och eftersträvansvärt, detta något som bara en utopi eller en i bästa fall ögonblicksbild, men ändå ett mål som motiverar honom till en lång och i mångt och mycket krävande kamp. Att få andra människor att förstå. Att totalt frånskärma sig vardagsexistensens meningslöshet och försöka skapa mening. Alla texter flätas samman till ett manifest. Här är nyckeln till Erics konst. Besvikelse blandas med eufori och livsbejakelse. Han kan aldrig stanna och greppa sin dröm. Men arbetet lindrar ångesten och blir språngbrädan till nästa hopp över ytan. Där kommer han

Jag har en dröm om en perfekt värld, men du är inte välkommen in.

È<i`Z 9\i^cle[ i \e >leeXi <b\c ]$[`bk jfd bfdd`k k`cc c`m% <kk jkpZb\ Efe J\im`Xd% ?Xe ka eXi `e^\e%È Det är som ett barn som tidigt stänger in sitt hjärta under en glaskupa, studerar det med förstoringsglas och exkluderar samhällets konventioner med övertygelsen om att det är det enda sättet att fortleva med intelligens och värdighet i behåll. Eric Berglund har nu nått längre än många av sina kollegor. Han har nått flera steg längre än den insatta och bemedlade grupp som redan vid första beröring förstod hans storhet. Det här är någonting annat än TTA. Det som är av vikt och betydelse för att förstå Eric Berglund är den ständiga rörelsen, den ständiga resan mot något

närmast sin drömvärld. Detta är centralt för att förstå den vackre unge mannen på Fjällgatan 7. Motsättningar. Gott och ont. Teori och praktik. Himmel och helvete. Ångest och glädje. Allt skiner igenom i Eric Berglunds värld. Han vill göra om allt. Återskapa världen efter sina villkor. Ni kommer att förstå när ni hör albumets sista låt. Han säger: ”Jag har en dröm om en perfekt värld, men du är inte välkommen in”. Detta är en väldigt excentrisk hållning, som skapat det mesta av mystiken och attraktionen kring honom. Han är något så förtjusande som en livs levande Gunnar Ekelöf-dikt. Ett stycke Non Serviam. Eric Berglund tjänar ingen. Han är nu totalt, veritabelt och absolut ensam. Övriga ”artister” försvinner i periferin i jämförelse. Eric Berglund är mästerligt i sitt Eric Berglund-utförande. Bara detta så egenartat, suggererande och vackert. Hans kommande skiva antar bibliska proportioner. Jag tillber varje ton. Q CEO White Magic släpps den 28 juni på Sincerely Yours.

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 25

D@E><C

Mediagubbhänget nummer ett, Humlan, tas över av klubbgeniet Rebecca Simonsson och Spy Bars Salvatore Scappini och kallas nu officiellt Spymlan. Kul, kul. Men har någon tänkt på vart gubbstackarna ska ta vägen?

6[cVT[V[T Nc

I<JK8LI8E> ?LDC<>wI;<E Text PARISA AMIRI Foto OLLE KIRCHMEIER

Petra Tungården redaktör Bubbleroom.se

Rebecca Simonsson Spymlan-chef

Rikard Bogren personlig assistent

Jobbar du inom media? – Nej... ... vad fan gör du här, då? – Jag känner folk som känner folk. Så jag kommer in överallt, ändå.

Hur ska du göra Spymlan mindre gubbigt? – Genom att bjuda in alla mina fräcka vänner. Visst kommer inte män i shorts in här? – Nej, helst inte. Men hur ska du komma in utan byxor? – Jag är Sveriges enda undantag.

Caroline Ljungström (till höger) dj-groupie Jag ser att du har en virkad klänning utan behå under. Hur tänkte du där? – Att det var fint. Jag testade det hemma och tänkte att jackan skulle dölja det. Men det gick sådär.

Salvatore Scappini är ju kreddkungen på Spy Bar och Rebecca Simonsson stekarnas drottning. Vilken väg tar deras hypotetiska kärleksbarn? – Det blir en Lady Gaga med backslick och röda läppar. Jag tror att Rebeccas gener är mer dominanta. Salvatore är helskön, men man vill ju se mer ut som Rebecca!

Stefan Malmqvist frilansjournalist

Viktor Barth-Kron redaktör Café.se

Är du en mediegubbe? – Troligtvis mer än de flesta 24-åringar, men jag skulle inte vilja vara i den kategorin. Kom just på att det här är min fjärde Humlan-premiär, illavarslande. Gubbarna har dominerat Humlan de senaste åren. Vad hoppas vi får dominera i sommar? – Jag hoppas på en trevlig blandning, som det alltid har varit när det har varit som bäst.

26 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

Malin Cumzelius (i mitten) dj i XOXO

Vad har ni blivit beordrade att spela? Ingen Tom Waits, antar jag? – Nej, vi spelar fin musik. Som vi gillar, framförallt. Jag inte bara gillar Stevie Nicks, jag älskar henne.

Om man inte har kissat med en medieprofil i Humlegårdsparken har man inte varit på Spymlan. Vem är din kisspolare? – Den mesta mediepersonligheten som jag har kissat med måste vara jag själv. Annars Fredrik Virtanen. Vem har du har blivit starstruck av här? – Jag är alldeles för egocentrerad för att lägga märke till andra människor. Men jag brukar kolla på dokusåpestjärnorna, typ Idol-folk, som har varit extra cp och vilja veta om de är cp på riktigt.

El ^ i m` lk ` YXcbc ee`e^

B

M` i jlZb\ij ] i lkfd_lj$ ]\jkXe[\

ungabröllopet blir de blåblodiga kretsarnas största fest sedan Stockholms blodbad och oavsett om du är rojalist, gillar fest eller dyrkar Lars Ohly kommer du att bli påverkad. Tyvärr kommer du inte att närvara. Det är dock ingenting att bli upprörd över. Gråt några glädjetårar istället över att kronprinsessan Victoria är näst på tur att representera vårt land som den första kvinnan någonsin eller några bittra sådana över att de fortfarande inte har lyckats byta ut Daniel Westlings glasögon. Jag har plockat russinen ur klubbkakan och presenterat de tio bästa. Njut, och låt dem inte fastna mellan tänderna.

(

CASANDRA CORNELIO, FESTA MED KILLAR F12 Terrassen, Fredsgatan 12, 22–03

Casandra Cornelio i sig är en osannolik person, mörk och poppigt ljus på samma gång. Den mest ambitiösa klubbfixaren i Stockholm idag.

)

TRÄDGÅRDEN

Trädgården, under Skanstullsbron, ons–tor 16–01

Vad är egentligen charmen med Trädgården? Ghettokänslan? Jag väljer att tro att det är blandningen av folk. Om Trädgården vore en film skulle den vara kategori feelgood.

*

MIKE SNOW & MASKINEN OFF TOUR MONDAYS!

Hornstull Strand Etablissement, Hornstull Strand 4, den 21 juni, 23–03

Conny Lindström har satt ihop en klubb av förra årets hitplågor Miike Snow med electro/hiphop-killarna i Maskinen.

+

STRÖMPARTERREN

Strömparterren, Helgeandsholmen, den 11–19 juni

Alla mina favorit-dj:s finns där och ska vara på plats på det som verkar bli ett övermäktigt arrangemang.

,

SOMMAR! PREMIÄR

-

DOPPELBANGERS

Sommar!, Fleminggatan 2, 19–03, den 4 juni

De har grill. De har, som alla andra klubbar lyckats missa, happy hour. De har utomhusklubb. Spy Bar, Birger Jarlsgatan 20, 00–05, månadsklubb

Det hårdaste dj-paret i Stockholm håller sig lojala till Spy Bar en vända till och gör de första videoteasers som faktiskt går att titta på.

.

FREDAGSBITEN

Debaser Humlegården, Humlegårdsparken, den 18 juni, 22–03

Av alla Debasers i Stockholm lockar Dumlan allra mest. Att en uteserveringsklubb har öppet till tre är inte fy skam, det heller.

/

GIMMIE INDIE FÖDELSEDAGSFEST

Landet, LM Ericssons väg 27 Telefonplan, den 5 juni, 20–01

Gimmie Indie, webbradiostationen, fyller två år och bjussar Landet runt på tårta. Med liveband och gäst-dj:s som är kanalfavoriter och därmed publikfavoriter blir det en fin kväll.

0

HIGH FEELINGS

Att kunna festa utomhus är med årstidens växling det enda vi vill och det krävs inte mycket av själva stället för att dra dit halva Stockholm. Klubben Trädgården, som på något sätt har blivit helgonförklarat, är tillbaka under bron i Skanstull och det vanligaste utlåtandet går i stil med ”Man går in med sina vänner men hittar dem aldrig igen. Efter att ha beställt en öl ställer man sig direkt i den halvtimmeslånga kön igen.”. Ändå är det givet att Trädgården kommer att vara överbefolkat framöver, trots känslan av att vara en okontrollerad gårdsfest. Spymlan slog upp portarna, som utgörs av en vakts starka armar, en onsdag i maj. Nu med Spy Bars Salvatore Scappini och Hell’s Kitchens Rebecca Simonsson som bossar. Samma dag öppnade F12 Terrassen och presenterade en imponerande crowd inför sommaren med bland andra Casandra Cornelio från Festa med Killar, Nadja Chatti, Pamela Bellafesta och Andreas LeanderEngström från 24:Hours. Vi är så simpla. En utomhusmiljö med sittplatser plus en bar, en dj och ett gäng attraktiva personer av motsatt

BCL99

FOTO: JOHANNES HELJE

È?\c^\Xe[j_fcd\e bfdd\i `ek\ YXiX Xkk ]pccXj Xm iX^^Xe[\ `kXc`\eXi\ fZ_ Y`c[be ggXe[\ b`e\j\i ` jfddXi%È eller samma kön och vi är där. Men det finns även något nytt för i år. Det gräsbeklädda området norr om Slottet, söder om Kungsträdgården är anonymt för de infödda och hitvandrade som kallar sig stockholmare och

('

Nattklubben Ambassadeurs klubbkoncept Ambas Änglar går ut på att elva personer arrangerar klubbkvällar tillsammans med olika teman varje fredag. Rebecca Simonssons Rebeccas Vänner visade sig, i vintras, vara ett lysande koncept som lockade mycket och bra folk till Hell’s Kitchen, så att Ambassadeur har inspirerats är logiskt. Vad som är intressant med Ambas Änglar är marknadsföringen. Varje temakväll lanseras med flashiga bilder och matas ut via Facebook, Stureplan.se och en egen sajt – ambasänglar.se (där du kan ladda ner stora, högupplösta bilder på de lättklädda änglarna).

Teman som har behandlats är hårdrock, godis och vilda västern. Oskyldig feststämning tycker många, ett koncept som känns som en blandning av porr, en pedofils

Èvi ]fcb jfd ] i gfiim`YYXi Xm 8dYXj ve^cXi$jXak\e _\ck ]\c lk\6 ÅAX%È

Vilda västern-tema på Ambassadeur.

XOXO

XOXO är överallt i sommar, kolla in Facebook-gruppen

På invigningen av Spymlan spelade tjejerna i XOXO skivor i långklänningar och okammat hår i mittbena. Utan att spela Journeys Don't Stop Believing en enda gång fick de alla på plats att ryckas med. Jag vill gå på alla deras spelningar, i sommar och i all jävla oändlighet

G8I@J8 8D@I@ parisa.amiri@nojesguiden.se

–Paris Amiri

C kkbc kk g 8dYXjjX[\li

F12 Terrassen, Fredsgatan 12, månadsklubb, 22–03

Killarna från bland annat Slow Blow och 24:hrs, som under våren bokade både Azari & III och Tensnake, har packat ner discon och tar med den till F12. De kan inte ha annat än stora planer.

vikt för turister. Men Helgeandsholmen kommer inte bara att fyllas av raggande italienare och bildknäppande kineser i sommar. Love Stockholm presenterar Strömparterren som junis tillhåll. Mellan den 11–19 juni kommer 50 dj:s och andra akter att göra sitt bästa och några av de klubbar som gänget bakom Strömparterren har lyckats boka känner ni antagligen igen – Vänner & Bekanta, Mosquito, All out Dubstep, Graceland och vi har bland annat dj-sets av Maskinen att se fram emot. De täcker in allt från indie till electro till hiphop och Strömparterren kommer att kunna ta in 2 000 personer och drar till det som har gjort Strand välbesökt även morgonen efter, brunch.

scrapboook och Big Brother årgång 2002 tycker andra. Stureplansgruppens marknadschef Stephanie af Klercker förtydligar tanken bakom upplägget. –Tanken är att aktivera Ambassadeur på samma lyckade sätt som med våra andra kampanjer. Rebeccas Vänner, till exempel, är inget unikt koncept. Det är ett sätt att jobba på. Något vi utvecklar mer och mer inom koncernen. Ni går ut hårt med den visuella marknadsföringen av Ambas Änglar, med utmanande bilder på tjejerna Vad är grejen med det? –Det är ingen grej alls, det är en del av kampanjen. Alla tjejer har varit initiativtagare och delaktiga i hela projektet. Vad spelar ni för musik på Ambas Änglar? –Den typ av musik som alltid spelas på Ambassadeur. Vi har tre dansgolv som spelar olika sorter av musik, allt ifrån kommersiell dansmusik och house till gamla godingar, rockhits och schlagers. Vad gör en Ambas ängel? –Tanken med Ambas Änglar är att varje vecka ha nya teman. Teman som änglarna är ansvariga för på plats. Hur har det funkat rent publikmässigt? –Det har hittills varit väldigt lyckat och Ambassadeur har varit näst intill fullt varje fredag och lördag. Är folk som får porrvibbar av Ambas Änglar-sajten helt fel ute? –Ja. –Amat Levin

FOTO: LINNEA FRANK

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 27

&

"

% !

'

+

! +! ! ! % " ! $

+

! ! % " ! $ !

# +

( +# "

+

" ! ! % #

)

"

"

"

+ "

"

"

" ! ! ! # !*

+ "

! ! # !

! "

+# + #) + !

G i kk m`j

BIF>

=

ör ett litet tag sedan satt jag med ett större sällskap i Fonduebodens förträffliga chambre separée och överdoserade buljongkokt kött. Plötsligt nås vi av beskedet att Rättviseförmedlingen har kommit etta i den omröstning som var föremål för vår valvaka och glädjeyra uppstod. Champagne korkades upp. Projektet strävar mot en jämnare könsfördelning i olika sammanhang, och hjälper medieproducenter och anordnare av diverse evenemang att hitta kvinnliga medverkanden. Ett område som förmodligen skulle kunna ha stor användning för denna förmedling är krogbranschen. Att könsfördelningen inom denna värld är en smula skev behöver man inte ha avverkat sex koftklädda terminer på universitetet för att notera. Krögerskor lyser med sin frånvaro samtidigt som den manliga stjärnkockens status ökar alltmer. I det här numret har vi därför tagit ett snack med Inger Jonsson som forskar om genus i restaurangmiljö.

(

BUCO NERO

Roslagsgatan 4, tel 22 19 35, www.buconero.se

Parkeringsgaraget under Caffé Nero har blivit en både gastronomiskt och visuellt tilltalande krog. Öppet: mån–lör 17–01, mån–fre lunch 11.00–14.30, lör–sön brunch 11.30–15.30

)

TUDOR ARMS

Grevgatan 31, tel 660 27 12, tudorarms.se

Hur fett är det inte att den bästa brittiska puben utanför Storbritannien ligger mitt i Stockholm? Öppet: mån–fre 11–23, lör 13–23, sön 13–19

*

STUREHOF

Stureplan 2, tel: 440 57 30, sturehof.com

Norska gästspel och en uteservering som lyfter vår huvudstads sex appeal till hög internationell nivå ger Sturehof en upplyft placering på månadens lista. Öppet: mån–fre 11–02, lör 12–02, sön 13–02

+

NOSTRANO

Timmermansgatan 13, tel 644 10 15, nostrano.se

Hötjugan på Timmermansgatan är skarpslipad. Öppet: mån–sön 17–23

,

RESTAURANG HUMLEGÅRDEN Humlegården, rhumlegarden.se

Ett av sommarens mest solklara häng är äntligen tillbaka. Öppet: ons–lör 18–02

-

HÖGKVARTERET

Närkesgatan 8, hogkvarteret.se

Det finns många i den här världen som har högtravande planer och drömmar. Högkvarteret gör verklighet av sådana.

FOTO: JAKOB KAAE

Buco Neros planlösning är som gjord för stora sällskap.

D\[ b b\k ` Z\ekild BUCO NERO

Roslagsgatan 4, tel 22 19 35, www.buconero.se

I parkeringsgaraget under Caffé Nero har den välkända italienaren öppnat en utifrån sett anonym krog. Men när du väl har lyckats lokalisera glasdörren samt förstått hur man öppnar densamma – en procedur som enligt hovmästarinnan misslyckas allt som oftast – avslöjar sig en vidsträckt betonglokal med internationell prägel. Det öppna köket står som en atoll i mitten av restaurangen och som gäst har man full kontroll över hur rätterna förbereds. Detta gäller inte bara köket utan även slaktrummet som med sin glasvägg har begåvats med full insyn och sittningen blir lik en teaterpjäs där man ömsom är betraktare, ömsom med

i ensemblen. Bordsplaceringen är som gjord för en långsittning och de allra flesta av sällskapen i lokalen består av åtta personer eller fler. Efter en inledande carpaccio ger vi oss på varsin pasta, som sympatiskt nog går att få i halvportion. Som primo fungerar denna väl men överraskar inte nämnvärt i smak. Å andra sidan är våra förväntningar skyhöga med tanke på hur bra lillebror en trappa upp är på detta område. Personalen, som enligt uppgift redan har bytts ut ett par omgångar, är strålande i sin insats. Köket levererar inte bara kvalitativa och smakrika rätter, de gör det dessutom förbluffande fort. Men då vår kypare lyhört märker av hur vi blir en aning stressade erbjuder han sig att slå av en aning på tempot. Och genast

njuter vi ännu mer av våra varmrätter. Tagliatan med brynt karl johansvamp är löjligt stor i sitt utförande och upplevs en aning tung trots tillbehör i form av en välsmakande fänkålssallad. Men de parmesanpanerade och friterade lammracksen smälter i munnen och det är inte utan svettningar av mättnad vi smälter våra erövringar med grappans hjälp något senare. Även om både maten och servicen var till full belåtenhet är det nog framförallt Buco Neros sydländska karaktär rent upplevelsemässigt vi kommer att minnas i första hand. Det här är en restaurang Stockholm behöver. Öppet: mån–lör 17–01, mån–fre lunch 11.00–14.30, lör–sön brunch 11.30–15.30.

Öppet: tis–tor 18–00, fre–lör 18–01

.

BJÖRK BAR & GRILL

Rålambshovsleden 50, tel 441 31 50, marriott.com

I Stockholm och Sveriges första hotell av märket Marriott huserar den smakfulla nykomlingen Björk. Öppet: mån–fre lunch 11.30–14.00, mån–sön 17–22, sön brunch 12–16

/

STRAND

Hornstull Strand 4, tel 658 63 50, hornstullstrand.se

Bland det bästa som finns den här årstiden är att bruncha på Strand och låta eftermiddagen övergå till kväll med en mellis som sällis. Öppet: tis–lör 17–23, lör–sön brunch 11–16

0

FONDUEBODEN

Vanadisvägen 42, tel 33 99 00, fondueboden.se

Två gånger denna månad har jag haft nöjet att besöka ett av Stockholms mest välkomnande chambre separées. Öppet: mån–lör 17–23

('

AARTS

Åsögatan 176, tel 702 12 22, aartsmat.se

Johanna och Justus har skapat en avslappnad oas mitt i inte alltid fullt så avslappnade Sofo. Öppet: tis–tor 17–00, fre–lör 17–01

G<CC< K8DC<?K pelle.tamleht@nojesguiden.se

@e^\e bfejk AARTS

Åsögatan 176, tel 702 12 22, aartsmat.se

Områdena runt Renstiernas gata på grönsöder har under det senaste året genomgått en renässans restaurangmässigt. Först öppnade förträffliga Hjördis. Strax därefter slog sig Bobban från Lo Scudetto ner med italienaren La Veccia Signora. Och bara för ett par månader sedan öppnade den skandinaviska restaurangen Aarts upp i en rörfirmas gamla lokaler. Dessa har fått behålla en viss del av den industriella charmen, inte minst tack vare ventilationstrumman i taket. I övrigt påminner interiören mest om ett öppet planlöst kök ur valfri målning signerad Carl Larsson. Menyn är tämligen enkel i sin utformning och består endast av ett fåtal klassiska och i utförandet avskalade rätter. Det genomgående temat i matfilosofin är just det enkla och det rena. Som förrätt provar vi den kummingravade laxen med syltad kålrot och färskostkräm. Tillbehör som tar över en aning jämfört med den

FOTO: JAKOB KAAE

Av rörfirman syns inte ett spår.

nästan alltför milda huvudingrediensen. Den sparsmakade kryddningen går igen även i den bräserade spädgrissida som serveras i rotfruktsbuljong. Visst kommer kvaliteten hos råvarorna fram på ett trevligt sätt, men bitvis känns det nästan som om saltet helt har glömts bort. Rödingen med pepparrot och kroppkakor är däremot en smakmässig höjdare. Styrkan i pepparroten tillsammans med det skirade smöret och sötman hos de äpplen som pryder anrättningen fungerar perfekt. Mest

spännande på menyn finner vi emellertid de smörrebröd som även är det mest prisvärda alternativet. I synnerhet det som serveras med tjälknöl av älg. Nu på vårkanten när uteserveringarna öppnar kan man knappast tänka sig något mer idylliskt än paketet med tre smörgåsar i sällskap med en Nils Oscar och medföljande styrketår. Speciellt inte då Lundell går varm i högtalarna. Öppet: tis–tor 17–00, fre–lör 17–01.

→

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 29

BIF>

DXddXj epX jk cc\ MORSAN

Tobaksspinnargatan 7

Anna och Ella Frenning har som mor och dotter inte bara efternamnet gemensamt. De har numera också ett kafé som är en butik som är ett galleri. I ett ännu outnyttjat utrymme bakom disken planerar duon bland annat att hyra ut kontorsplatser. På tvättäkta södermanér är Morsan i Hornstull lite vad man som besökare själv gör av det. Om man vill hänga med i allt som händer finns Morsan givetvis på Facebook. På menyn ryms färskpressade juicer, hembakat surdegsbröd med tillhörande röror, sallader samt en och annan

varmrätt. Ella, som tidigare bland annat har jobbat med Färgfabrikens kafé, är för övrigt inte ett helt okänt ansikte för stockholmarna då hon även ingår i dj-kollektivet Kommittén. Hon drev också i flera år matbloggen Lunchlådan. Nu är det emellertid alltså multifunktionskafé som är hennes och hennes mammas huvudsakliga sysselsättning. Och allvarligt talat, vem behöver inte en morsa? Öppet: mån–fre 10–19, lör–sön 11–17.

Skylten är ju fin i alla fall.

GXggX c\b\i i\jkXliXe^ PAPA GRAPPA

Hornsgatan 76, tel: 668 48 38, papagrappa.com

För snart tio år sedan var Dovas Mariatorget det solklara förfesthaket innan Baba Sonic. Indieklubben finns osannolikt nog fortfarande kvar men Dovas lokaler har genomgått ett antal ägar- och namnbyten. Idag heter krogen Papa Grappa och är ett tappert försök att vara italiensk kvarterskrog. Rödvitrutiga dukar på borden och en coverskiva i stereon har ersatt Jack Vegas-maskinens blinkande och plingande. Priserna är dock inte mycket högre än tidigare utan befinner sig fortfarande på budgetnivå. Vilket tyvärr också märks i

utförandet. Vi har mycket svårt att förstå kvinnan vid bordet bredvid som ber att få en doggybag till sin halvätna kyckling. Välviljan hos personalen finns säkerligen där, faktum är att servitören är exceptionellt trevlig. Men kärleken i hantverket lyser med sin frånvaro. I princip alla rätter kommer dessutom med exakt samma tillbehör. Grillade grönsaker, ugnsbakad potatis och ruccola. Södermalm vimlar av krogar i den här genren och för att skilja sig från mängden samt tvätta bort stämpeln lokalen har av att vara ett billigt ställe med planka och stöl på menyn krävs det mer än en fin skylt. Öppet: mån–fre 15–01, lör–sön 14–01.

ƧȯɄɁȳɂɂΎɄȷȺȹȳȼΎɂɇȾΎȲɃΎɍȼΎɍɀ˴ΎȶȯɀΎɄȷΎȰɍɁɂȯΎɁȾȯȼȺɍȵȳɂ˷ ƞɀȷȾȾȳɁΎɃɂȳɁȳɀɄȳɀȷȼȵΎȻȳȲΎȶʔȵΎȹɍȼȲȷɁȴȯȹɂȽɀ˴ΎɂɀȳɄȺȷȵȯΎɁȯȻɂȯȺΎȽȱȶΎ ȹɄȯɀɂȳɀɁȹɀȽȵȹɍȼɁȺȯΎ ȳȺȺȳɀΎƬȳɀɀȯɁɁȳȼΎȻȳȲΎɁɂȯȼɁΎɄȯȱȹɀȯɁɂȳΎɃɂɁȷȹɂ˴ΎȳȼΎȹɍȼɁȺȯΎȯɄΎȽȯɁΎȷΎɄȷȻȺȳɂΎȽȱȶΎ ɁȹɀȯɂɂΎȴɀȯȻΎɂȷȺȺΎɁȻɐɂȷȻȻȯɀȼȯ˷ ƮɍȺȸΎȲȳɂΎɁȽȻΎȾȯɁɁȯɀΎȲȷȼΎɂɇȾΎȰɍɁɂ˻ ̷̯˹̵​̵̴Ύ̵̱Ύ̵​̵

ƞ ƪ ơ ƨ ƨ Ɲ Ύ˹ΎƦɇȰɀȽȵȯɂȯȼΎ̵ΎΎΎΎΎΎƜ ƪ ƙ ƥ ƙƬ Ɲ ƦƬ Ɲ ƪ ƪ ƙ ƫ ƫ Ɲ Ʀ Ύ˹ΎƦɇȰɀȽȹȯȸȳȼΎΎΎΎΎΎΎƯ Ư Ư˷ ƨ ƪƧ ƞ ơ Ƥ ƪ Ɲ ƫƬƙƭ ƪ ƙ Ʀ Ɵ Ɲ ƪ ˷ ƫ Ɲ 30 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

BIF>

Inger Jonson är filosofiedoktor i måltidskunskap vid Örebro Universitets välkända Campus Grythyttan. I rapporten GENUS PÅ KROGEN har hon tillsammans med två andra författare undersökt kvinnor och mäns status i restaurangbranschen, och ställt sig frågan varför det är så ovanligt med kvinnliga krögare.

MXi] i i [\k j fek fd bm`eec`^X bi ^Xi\6 Forskarlaget identifierar framför allt fyra nycklar till hur positioneringen av genus i restaurangmiljö går till – mentorskap, yrkesbenämningar, arbetskläder samt matoch vinkunskap. Systemet med mästare och lärling har traditionellt använts inom restaurangbranschen och förekommer i stor utsträckning än idag. Homosocialitet, eller förenklat ”män väljer män”-principen, medför att en ny köksmästare har haft övervägande manliga förebilder och med stor sannolikhet väljer en manlig lärling. Yrkesbenämningar ute i matsalen skiljer sig från backstage i krogmiljön. I matsalen används servitör, servitris och det mer könsneutrala servis. På krogen i det aktuella fallet kallas dessa emellertid kort och gott för ”tjejerna”. Kocken anses i västvärlden ha hög status, vilket hänger samman med att dessa sedan åttiotalet helt har tagit över hanteringen av mat från servitörerna. Nämnvärt är de stora rubriker som skapades när en amerikansk kvinna blev sommelier under samma årtionde. Kockens status framkommer också i de arbetskläder och medföljande klädkoder som används i fallet med den gourmetrestaurang studien har utförts på. Överlag

är annars allmänt manliga kläder som kostym eller smoking den klädsel med vilken en förstaklassrestaurang signalerar sin status. Det går också att se en skillnad i personalens könsfördelning mellan olika kategorier av restauranger där finkrogar generellt sett har en högre andel män. – Det övergripande syftet med studien är att ge utbildningsunderlag för att förbättra arbetslivsvillkoren i restaurangsektorn, förklarar Inger Jonsson. Genom att anlägga ett genus- och jämlikhetsperspektiv vill vi synliggöra arbetslivsvillkor för kvinnor och män i branschen och hur de i sin tur påverkar deras livsvillkor både i yrkes- och privatliv. Vilken typ av restauranger tittar ni på? –Vi väljer bland de ledande restaurangerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. De som är trendsättare och påverkar hela branschen. Där studerar vi arbetsvillkor och genusproblematik genom att observera kvinnors och mäns positionering och samarbete på restauranger med hög ranking. Karin Bohlin, som driver krogen En flicka på gaffeln i Stockholm, håller med om att mansdominationen inom kockyrket är ett problem.

–Jag är extremt positivt inställd till fler kvinnor i branschen. Men ärligt talat beror mansdominansen ibland på rent fysiska förutsättningar. Att jobba i köket är tungt och i vårt måste man dessutom vara av en viss längd. Det var inte jättelätt att hitta en kille som pallade. Att kvinnor av denna anledning skulle dra sig för att ge sig in i branschen håller däremot inte kaféägaren Ella Frenning med om. –Jag tror att män uppfostras att ta fler och större risker. Hade jag haft mer guts skulle jag ha öppnat krog för längesedan. Eller kanske börjat tävla. För ett par år sedan hörde jag faktiskt av mig till ett flertal gourmetkrogar och erbjöd mig att praktisera gratis.

Kan man se ett kafé som inkörsporten till krögarvärlden? –Absolut inte, jag öppnade kafé för att jag var less på krogen. Senast i början av 2012 ska Inger Jonsson och hennes forskarlags rapport om arbete och livsvillkor för kvinnor och män i en växande restaurangbransch vara färdig. –Men vi gör redan nu presentationer vid forskningskonferenser av olika slag. Det här är ju forskning som kan vara intressant inom olika områden. Till exempel är det möjligt att jämföra med flygbranschen och andra serviceområden. –Pelle Tamleht

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 31

K`cc [\e jfd `ek\ m`cc [i`ZbX1 8cbf_fc]i` ep_\k *1 JXe D`^l\c ' DXeqXeX% 9cXe[e`e^ Xm calj cX^\i fZ_ gg\cal`Z\% GXjjXi k`cc c kkXi\ k`cckl^^ Å j ijb`ck fd [\ i c`k\ _\kX%

8cbf_fc]i` ep_\k )1 EXkli\f =i\\ DljZXk% Kfii# [ilm`^ jdXb d\[ `ejcX^ Xm Ô [\i fZ_ ggc\% GXjjXi lk$ d ibk k`cc \ofk`jbk bip[[X[ Ó jb fZ_ bpZbc`e^%

8cbf_fc]i` ep_\k +1 9`feX[\ <c[\iY\iip% =`eej ` km fc`bX jdXb\i% ;\e Xe[iX jdXb\e i c`kZ_`% GXjjXi k`cc c kkXi\ k`cckl^^ Å j ijb`ck fd [\ i bip[[`^X \cc\i _Xi \e i b`^ kfe%

8cbf_fc]i` ep_\k (1 Jk`ii`e^j J`dgc\ Dfa`kf% :fZbkX`cd`o jfd YcXe[Xj d\[ jf[XmXkk\e% J k# dpZb\k ]i`jb jdXb d\[ kp[c`^ bXiXb$ k i Xm c`d\ fZ_ dpekX%

8cbf_fc]i` ep_\k ,1 <`jY\i^ Ifj % Kfii fZ_ ]i`jb jdXb d\[ c`k\e j kdX fZ_ `ejcX^ Xm i [X Y i fZ_ ik\i% GXjjXi k`cc ^i`ccX[\ i kk\i g ] ^\c \cc\i Ó jb% vm\e ^fkk k`cc ^XqgXZ_f%

8ccX ^ jk\i [i`Zb\i `ek\ Xcbf_fc% D\e XccX lggjbXkkXi e ^fk jfd i ]\jkc`^Xi\ e biXemXkk\e% M` _Xi Xcbf_fc]i`X Xck\ieXk`m ] i XccX k`cc] cc\e# fZ_ _ i j\i [l e ^iX Xm [\ j\eXjk\ k`ccjbfkk\e ` jfik`d\ek\k% =i ^X fjj ^ ieX# j _a cg\i m` [`^ Xkk _`kkX i kk% <cc\i ^ `e g jpjk\dYfcX^\k%j\%

;IP:B

E8KLIC@>K M@E Vin och Natur drivs av Ulf Ringius och Emil Broomé. De har båda lång erfarenhet från restaurangbranschen och har senast arbetat som sommelierer på Noma i Köpenhamn och Trio i Malmö. Deras fokus ligger på att förmedla vin med en stark känsla av ursprung och egensinnigt artisteri. Vinbönderna Vin och Natur arbetar med och ser styrkan i frukten de odlar och marken de brukar. Deras mål är att göra vin med så små mängder tillsatser som möjligt eller helt utan, både i mark och i flaska, för att ge ett så ärligt uttryck som möjligt. Levande och naturliga viner som ger lust till mer, så långt ifrån bag-in-box och Systembolagets kemiska viner som möjligt helt enkelt. Här är deras vinportfölj: Text CARL REINHOLDTZON BELFRAGE

KI<E;98IFD<K<I

Sazerac Ensam i en läderfåtölj till CEO. Emil och Ulf, sommelierer med erfarenhet från Noma i Köpenhamn och Trio i Malmö.

Apotheke på Manhattan Bästa baren jag har besökt. När ni har varit här kan ni inte gå ut i Sverige längre. Apothekebar.com.

Fiji-vatten Kylskåpets bästa vän.

Larmandier Bernier Jag ska döpa min son till Larmandier.

CHAMPAGNE LAHERTE FRÈRES Aurélien Laherte är en ung och passionerad vinbonde i Chavot, Coteaux Sud d'Epernay med stor respekt för tradition och terroir. Han arbetar tillsammans med sin far men har tagit över ansvaret för familjens egendomar och vinmakeri. Vinrankorna kommer i första hand och Aurélien har sedan några år lagt om till biodynamisk odling, att plöja och syresätta marken vår och höst är en självklarhet. Vinerna är elegant fruktiga och komplexa, ofta gjorda brut nature – helt utan tillsatt socker. Allt vin vinifieras i gammal Bourgogne-ek. Egendomens skötebarn är vinmarken Les Clos. Planterad med sju druvor som alla är del av champagnes historia, gör Les Clos till något helt unikt. Förutom Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier används också Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Fromenteau.

DOMAINE MONTANET THODEN Catherine Montanet och Tom Thoden äger 2,5 hektar mark fördelat över fyra vinmarker kring Vezelay, i utkanten av Chablis. Rena, mineraliska och extremt balanserade viner är resultatet av deras låga skördeuttag och precisa arbete i vinmarkerna, där allt sker för hand. Vinerna vinifieras utan tillsatt industriell jäst och får istället jäsa naturligt av den jäst som sitter i druvans skal. För det röda använder de inget svavel.

È;\kkX i c\mXe[\ fZ_ eXklic`^X m`e\i# j c e^k `]i e YX^$`e$Yfo fZ_ Jpjk\dYfcX^\kj b\d`jbX m`e\i jfd d ac`^k _\ck \eb\ck%È

DOMAINE DE CHASSORNEY – FREDERIC COSSARD Frederic Cossard gör vin på det mest naturliga vis, alltid med största fokus på fruktens kvalitet och ursprung. Fred har två verksamheter med utgångspunkt i St. Romain. Han har sin egna Domaine de Chassorney där druvorna kommer från marker som han själv äger. Han buteljerar även vin under sitt egna namn då druvorna är köpta ifrån andras ägor. Den stora skillnaden mellan Fred och andra bönder som köper druvor är att han sköter om även dessa marker som att dem vore hans egna. Fred är en mästare på att göra vin utan svavel i en klassisk stil. Vinerna är rena och stringenta med en otroligt elegant frukt. I nuläget har Vin och Natur vin från St. Romain, Chassagne Montrachet, Volnay, Vosne Romanée och Corbiéres (!). Vinet Bedeau du sud är gjort på 100 procent Grenache från gamla stockar i Corbiéres. Druvorna transporteras därifrån och vinifieras i hans vineri i Saint Romain.

Domaine de Chassorney Saint Romain – Combe Bazin 2008

Blanc de blancs, brut nature Vignes d'Autrefois, vielles vignes de pinot meunier Les Beaudiers vielles vignes, rosé de saignee

Frederic Cossard Chassagne Montrachet – 1er Cru Abbaye de Morgeot 2008

Les Clos

Volnay 2008 Vosne Romanée La Garance (Pinot noir)

Bedeau du sud – VDT

Le Galerne (Chardonnay)

Sugrör Varför? Känner inte att jag behöver förklara mig.

Svavel Bara amatörer arbetar med svavel, vinets motsvarighet till människans gonorré.

BASKIEN

9vJK ALJK EL Carl Reinholdtzon Belfrage

Pontus Elofsson P&CH

Chefssommelieren på min favorit Noma har startat den just nu mest intressanta vinagenturen jämte Vin och Natur. Baskien matparadis

Åt sammanlagt tio Michelin-stjärnor där i april. Fiji-vatten vatten, import

Det bästa för hyn. För mer information om Vin och Natur se www.vinnatur.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 33

BFEJK

Teori i all ära, men det finns en verklighet där ute också. Vill du skapa framtidens varumärken och kampanjer? Då ska du välja Berghs. Vi har framförallt en sak för våra ögon, att du får ett jobb efter avslutad utbildning. Därför har du tät kontakt med branschen under skoltiden. Du jobbar med riktiga projekt och samarbetar med studenter från samtliga utbildningar; reklam, design, produktionsledning, pr, marknadskommunikation och digitala medier. Vi har lärt oss att det är den snabbaste vägen till ett framtida arbete. Utbildningarna startar i augusti, är studiemedelsberättigade och pågår ett till två år på heltid. I augusti startar också våra internationella bachelorutbildningar. Då är du på Berghs en termin, för att sedan fortsätta fem till sex terminer i USA eller Australien. För mer info och personlig studierådgivning, ring 08-587 550 00 eller besök www.berghs.se

Tuija Lindströmn, Nepenthes The Old One och Sarracenia Broken.

8ik k_\ :`kp

8

tt gå sängvägen till toppen har alltid förekommit, men nu har män också börjat göra det. Mitt emot mig sitter Justina. Hon är lång, blond och smart. Hon har precis varit en sväng i Berlin och kurerat en utställning. Det hon berättar låter otroligt. –Jo, det är den senaste trenden. Man nätverkar med sex. Man sexverkar. Hon småler när hon smuttar på sin macchiato och kastar tillbaka det långa blonda håret med en van gest. –Och det är fan så mycket roligare än Fejan i alla fall! Men den stora grejen är att båda könen gör det. –Va?! utbrister jag. –Ja, absolut. Ta den här killen Alex som jag låg med, en konstnär på frammarsch, solid portfolio och stor kuk. En vecka senare var han med i min utställning i Berlin, han letade efter en gallerist som han precis messade att han fått efter att han låg med henne. –Men känner han sig inte utnyttjad, då? –Nej, varför då? Han visste vad han gjorde, han hade legat med flera, men hon var den som nappade. Ett tag trodde han att George var på men det rann ut i sanden. –Men är inte han gift? –George? Jovisst. Jag låg med hans fru för ett halvår sedan. Justina har nu druckit upp sitt kaffe och bläddrar sakta igenom Artforum medan hon talar med mig. –Du, det är nätverkande och inte kärlek. Plötsligt piper det till i hennes iPhone. Hon plockar upp den och kollar ett sms. –Aha, det är Birnbaum som blir Moderna Museets nya chef. Undrar hur han fick det jobbet..? Justina ler stort i triumf som om hon visste något jag inte gjorde. Sedan sköljer hon ner de sista dropparna limoncello. – Det är jämställdhet. Dags att börja nätverka.

(

TUIJA LINDSTRÖM

Angelika Knäpper Gallery, Tegnérgatan 4, till och med den 13 juni

Vem hade trott att mördarväxter kunde skratta? Den nordiska fotografins drottning Tuija Lindström har riktat sin kamera mot köttätande växter och funnit – humor. När man läser om sådana här blommor, brukar det börja med att man beskriver skönheten hos dem. När det är etablerat kommer man

8E;<IJ B8IE<CC anders.karnell@nojesguiden.se

34 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

till hur de lockar sina offer med en söt doft, innan de trillar i och blir till mat. Jag tycker mest att det låter som en lördagskväll på krogen.

)

MASKROSVÄGGEN Kronobergsgatan 33

Jag tror att konstvalsrörelsen har kommit till stan. På den tomma fasaden på Kungsholmen har Kollektivet Livet tillsammans med Highlights gjort ett nytt stort verk. Den här gången är det en bild av Stadshuset i svart som står mot en gigantisk vit maskros. Undrar om Miljöpartiet hade något med det här att göra? Det är natur mot kultur i storformat. Snyggt, proffsigt och kul.

*

RUNAWAY TRAIN

Bonniers Konsthall, till och med den 20 juni

Det sägs att Stockholms konstliv är riktigt svårt att komma in i om man inte har gått de rätta utbildningarna. Det betyder att du ska ha gått de svenska utbildningarna. Det här försöker Bonniers konsthall att ändra på med utställningen Runaway Train. Äntligen får man se vad svenska konstnärer utomlands har för sig.

+

KEREN CYTTER

Moderna museet, till och med den 15 augusti

Tänk dig ett The Simpsons-avsnitt. Vilket som helst. Ersätt de gula figurerna med riktiga människor och manuset med texten från en nobelpristagare i litteratur. Där har du upplägget på Keren Cytters filmer. Det är berättelser om våld, död, kärlek och hat inspelade i hemmet. Och det slutar aldrig som man tror. Det är Radioteatern möter YouTube.

,

KATY KIRBACH

Christian Larsen, Hudiskvallsgatan 8, till och med den 20 juni

Om Katy Kirback inte målade, vad skulle hon då göra? Jag har en liten känsla av att hon skulle ägna sig åt New Age. Tala i gåtor och måla trianglar, men inte som konst utan som meditation, lite som när man klottrar under ett telefonsamtal. Man börjar med något enkelt mönster, sedan ser man tapeten och ritar den ovanpå. Till sist avslutar man det hela med en stjärnhimmel. Lite så. Fast bra.

J:<E

söker

Arbetsledare och mångkunnig biografmaskinist till Filmhusets biografer Läs mer om tjänsten på www.sfi.se/ledigajobb Läs mer om FilmhusBiograferna på www.sfi.se/bio

FOTO: PETRA HELLBERG

Drottning Kristina, Vanna Rosenberg.

=i`[cpjk1 k\Xk\i^lYY\e

K

änk om vi i framtiden kommer att sakna teatergubbarna – de tafsande bockarna i kulisserna, de maktfullkomliga manliga genierna, scenkonstens alfahannar och allt vad de kära barnen har fått för namn under den gångna vårens stora scenkonstdebatt. För antingen gör man som kommentarfältherrarna (tack Pontus Lundkvist i senaste Galago för uttrycket) på Newsmill och Gud vet var – och andra både herrar och damer för den delen – och klamrar sig fast vid det uppenbarligen dregelframkallande i att Ekots omdebatterade undersökning om sexuella trakasserier inom scenkonsten olyckligt framställdes som om den visade något ännu större än den gjorde. Hurra, då kan vi avfärda hela frågan om jämställdhet! Eller så orkar man fortsätta intressera sig för det brännande. Fundera på om inte varje fall av sextrakasseri är ett fall för mycket, på hur stort mörkertalet kan vara, på vad som möjliggör sådana händelser och framför allt om det inte hänger ihop med något större (man kanske läser böckerna Plats på scen, I väntan på vadå? och Att gestalta kön). Det blir jobbigt för antagligen börjar man i slutänden fundera även över sig själv och sitt beteende, sin egen bransch (om man nu inte arbetar i just den ”sexuella branschen” teater, för att tala med Lena Endre). Men det är ju när ett problem kommer upp till ytan och diskuteras – på allt från fikaraster på teatrarna till kultursidor och riksdagsdebatter (och nåja, kommentarfält) – som vi kan hitta utveckling och förändring. Tänk på till exempel chefsposterna på teaterinstitutionerna, där vi förra året för första gången kunde se en jämställd representation, vilket skulle kunna förklaras av diskussioner, mediebevakning, en statlig jämställdhetsutredning och en chefsutbildning för kvinnor ordnad av Svensk Scenkonst och Teaterförbundet. Vem vet, om fler väljer det andra alternativet kanske det så småningom blir dags att till och med fridlysa några sista kvarvarande forskningsexemplar av den där ojämställda sextrackande teatergubben.

(

PULS PÅ SVERIGE Dramaten, den 12 juni

Den trötta ”Clownen” som drar lika usla vitsar som korttricks är en teatergubbe jag gärna bär med mig, alltsedan jag första gången såg Shima Niavarani är en übermensch, där Niavarani spelar honom och fem andra på en gång. Föreställningen är en av fyra utvalda i Puls på Sverige (Dramatens och SVT:s biennal för nyskriven svensk dramatik). Där Christina Ouzounidis hit Heterofil annars borde ge högst puls för en stockholmare som vill få koll på Sverige – Teatr Weimar är hetast i Malmö. Dessutom: Hamadi Khemiris Moral Science Club från Judiska Teatern och Gustav Tegbys Alla älskar Bernie Madoff från Dramalabbet.

)

DROTTNING KRISTINA

*

EN FAMILJ

Stadsteatern, till och med den 4 juni

Det är roligt att se Vanna Rosenberg regera stora scenen till specialskriven musik av popdrottningen Jenny Wilson. Även om pjäsen är lite mer traditionell drottningbiografi än vad man kunde vänta sig efter regissören Farnaz Arbabis förra Drottning Kristina-uppsättning på Uppsala stadsteater. Dramaten, till och med den 5 juni (tillbaka i höst)

Apropå drottningar, jag säger bara Marie Göranzon. Själva pjäsen är annars intressantast sedd som en ironisk intertextuell lek med den amerikanska dramatikens kanon.

+

MONKEY MIND

DI-projektet, Dramatens entré, den 4–8 juni

Kolla in några av årets avgångsstudenter från Dramatiska institutet.

,

ALL IN! OCH ...

Dansens Hus, den 27–29 maj

Glöm inte avgångsklasserna vid Balettakademin och Kungliga Svenska Balettskolan.

T. T I R F MYGG EN. G I L T ÄN BÄSTA SOMMARSTÄLLET Högtryck i alla väder

D8@E8 8IM8J

INFO www.kulturhuset.stockholm.se, 08-508 315 08

maina.arvas@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 35

Foto ERIKA ADAMSSON AMSSON

Clara GyĂśkeres, Fredrik Berg & Katarina Bodin

Camilla Gestrin, Sarah LĂśnn & Amy LĂśnn

7lYOD RP HQ PLQLGDWRU

Annika Arnell & Marianne Stjärnvall

Minidatorn HP 210 Vivienne Tam Edition kan man se i vĂĽrens hetaste film. Vilken? 1. Valentine's day 2. Sex and the City 2 3. Sherlock Holmes Anna Collin, Mats Wall & Katti Ottosson

Hans Grindal & Fredrik NystrĂśm

Skriv en motivering till varfÜr just du behÜver denna minidator frün HP och skicka in din motivering tillsammans med rätt svar till: tavling@nojesguiden.se Juryn bestür av representanter frün NÜjesguiden och Edelman, HP:s PR-byrü. Juryns beslut kan ej Üverklagas. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. Vinstvärde: 4 790 SEK inkl. moms.

Georges & Johanna Hultin

Therese Lundell & Carin Karlsson

Sarah Jessica Parker spelar huvudrollen I filmen Sex and the City. Vad är hennes yrke? Skriv en motivering till varfÜr just du ska vinna biobiljetter till SATC2 och skicka in din motivering tillsammans med rätt svar till: tavling@nojesguiden.se Juryn bestür av representanter frün NÜjesguiden och Edelman, HP:s PR-byrü. Juryns beslut kan ej Üverklagas. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. Vinstvärde: 600 kr inkl. moms.

Anna Collin, Mats Wall & Katti Ottosson

Conny LindstrĂśm

KRÖNIKA

8l[i\p ?\gYlie# K_\ >`ic E\ok ;ffi fZ_ ;`kX Mfe K\\j\

J

olen lyser in mellan mina dammiga persienner och någon gång under natten har jag dragit av mig min sovmask (det är väl inte bara tanter och gubbar som använder sovmask?). Jag kravlar mig upp ur sängen, placerar fötterna på det iskalla golvet och hoppar mellan klädhögar in i duschen. 15 minuter i skållhett vatten och sedan ut i den kalla lägenheten. Jag står framför spegeln i underkläder och tittar på mig själv. Sedan öppnar jag garderobsdörren och bläddrar mellan klänningar och stickade koftor. Valet faller på en åtsittande svart klänning. Jag tar på mig diamantörhängen till. När jag tillslut lämnar lägenheten gör jag det i en beige trenchcoat, pumps i krokodilskinn, en slokhatt och stora mörka solglasögon. Jag är Audrey Hepburn. På tisdagsmorgonen är det samma visa. Kallt golv, varm dusch, spegelbild. Jag tar på mig en t-shirt med hästmotiv och ett par tights till. På vägen ut slänger jag på mig en jeansjacka och har håret uppsatt i en tofs med rosa glitter. Mina solglasögon är formade som två röda hjärtan. Jag är Michaela Forni, åtta år gammal. När onsdagen kommer står jag där återigen. Vem ska jag vara idag? Jag har lite bråttom, så jag drar på mig ett par blåjeans och matchar med en vit t-shirt och vita tygskor. Jag sätter upp håret i en hästsvans och går osminkad. Jag är The Girl Next Door. Men under har jag på mig ett matchande underklädesset från Agent Provocateur, med strumpebandshållare och hela kittet så när jag kommer hem på kvällen och tar av mig mina kläder är jag Dita Von Teese. Varför jag älskar kläder så mycket? Jo, för att jag kan vara vem jag vill med hjälp av dem. En naken kropp är ärlig men med en klädd kropp kan man ljuga. Jag kan vara precis vem jag vill, allt handlar om vad jag tar på mig. Efter humör och känslor kan man klä ut sig och lura omgivningen, jag kan bära trasiga jeansshorts och hatt men inte fan heter jag Kate Moss. Det intressanta med kläder är att de bara är ett stycke tyg men ändå kan säga så mycket. För ett tag sedan hittade jag Dasha Romanova, jag vet inte vem hon är men hon gjorde mig nyfiken. Jag fascineras av människor som lyckas skapa mode med annat än enbart kläder och för mig är Dasha och hela hennes livsstil mode. Läs min intervju med henne på nästa sida. Hon verkar vara ganska olycklig men på något sätt blir allting vackert bara man lägger ett romantiskt skynke över det. Vi är duktiga på att romantisera människor med vackra yttre men olyckliga inre, se bara på alla stilikoner genom åren – Marilyn Monroe, Audrey Hepburn och Edie Sedgwick. Tänk hur enkelt det är att måla upp en bild av dig själv genom vad du sätter på din kropp. Förutom romantiseringen kring Dasha har jag även letat fram sommarens finaste solglasögon och uppmärksammat Barncancerfondens nya kampanj där de har valt att samarbeta med David & Martin. Mode blir extra fint när det går hand i hand med välgörenhet. Efter förra månadens kritiknummer känns det bra att uppmärksamma någonting som verkligen är bra med modevärlden. Q

DF;<

JFDD8I<EJ =@E8JK< JFC>C8J{>FE

Whyred

Monki

Monki

È<e eXb\e bifgg i ic`^ d\e d\[ \e bc [[ bifgg bXe dXe cal^X%È

D@:?8<C8 =FIE@

Alexander Wang by Linda Farrow

Linda Farrow

Varje vinter känns det som en omöjlighet att hitta den rätta vinterjackan, mest för att det finns ett så dåligt utbud med jackor som är både varma och snygga. Och varje sommar när det är dags att köpa nya solglasögon känns även det som en jakt utan slut. Det produceras så många vackra solglasögon att det är omöjligt att bestämma sig och dessutom känner man sig löjlig när man står i butiken och prövar ut par efter par. Därför har jag plockat ut sommarens finaste solglasögon, så slipper vi besväret med att bestämma oss och slösa timmar framför en butiksspegel. Jeremy Scott by Linda Farrow

–Michaela Forni

B g \kk _XcjYXe[ Å jk [ YXieZXeZ\i]fe[\e I en värld av konsumtionshets och köphysteri är det viktigt att inte glömma bort vad som faktiskt existerar utanför bubblan av vackra klänningar och skyhöga skor. En del saker i världen är oundvikliga och hemska. Därför blir jag väldigt glad av att se hur en del företag och märken inom modebranschen väljer att på ett eller annat sätt arbeta för att hjälpa. Konsumtionshetsen kan vi inte styra över men att få människor att köpa rätt är kanske enklare. Give Hope är Barncancerfondens nya, hoppfulla kampanj som har gjort ett samarbete med smyckesdesignerna David & Martin. Tillsammans har de tillverkat ett halsband av bra material men med minimala utgifter där överskottet går direkt till Barncancerfonden. Halsbandet finns i en barn- och vuxenstorlek och är tillverkat i 925 sterling silver. De säljs på NK Details i Stockholm och Göteborg. Det finns även att köpa via Barncancerfondens hemsida till en kostnad av 500 kronor.

FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM

Give Hope-kampanjen sträcker sig långt över samarbetet med David & Martin. Det är en optimistisk och långsiktig kampanj. Ofta och förståeligt finns det mycket sorg när man arbetar med välgörenhet, men Give Hope-kampanjen har istället valt att vara positiva och energifyllda, något som gör att man mer än gärna vill vara

med och ge. Det känns som ett projekt där alla är delaktiga och vill bidra, oavsett om det är genom att lägga upp Give Hope-badgen på sin Facebookprofil, köpa en Give Hope-presentbox eller ett halsband av David & Martin. Ni kan läsa mer om Give Hope samt David & Martin på givehope.se. –Michaela Forni

michaela.forni@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 37

DF;<

:\QR XN[ cV`N` b]] b]]SNaaN` OR`X_VcN` \PU Xv[[N` ]x ab`R[ \YVXN `vaa .YYa UN[QYN_ \Z Ub_ ZN[ `\Z V[QVcVQ cvYWR_ Naa `R ]x Z\QR CNQ v_ Z\QR S†_ ZVT, 1Ra XN[ ba`]RYN` V R[ ½YZ ]x R[ `PR[ _VaN` ]x R[ aRPX[V[T RYYR_ `f[N` ]x Raa ]YNTT A52 D228@ <3 1.@5. v_ Raa ]_\WRXa `\Z v_ `XN]Na Nc [xT_N Z\QRV[a_R``R_NQR ]R_`\[R_ 1Ra v_ R[ URZ`VQN Qv_ Qb b[QR_ S_RQNTR[ cN_WR cRPXN Sx_ R[ [f ½YZ`PR[ \Z 1N`UN ?\ZN[\cN B[QR_ " cRPX\_ Raa x_` aVQ Sx_ ZN[ S†YWN UR[[R` YVc TR[\Z QR``N ½YZR_ `\Z v_ Raa Nc QR ZR`a Sv[T`YN[QR Z\QR ]_\WRXaR[ Naa S†YWN Wb`a [b

;

et fascinerande i sammanhanget är att Dasha är inte en verklig person utan en karaktär som människorna bakom projektet har skapat. Hon har en egen Facebook-profil och folk pratar om henne, trots det faktum att hon inte är verklig. Det är troligen det som gÜr projektet sü intressant, hur de skapar en person efter en pühittad

sidor i en sagobok och inte enbart tänker pü att sätta kläderna i fokus. Pü nügot sätt är det vad skaparna bakom The Weeks of Dasha ocksü gÜr. De väljer inte att se mode enbart i plaggen, utan i en hel människa och hela hennes liv. Varje andetag hon tar, lüten som spelas i bakgrunden, de gamla champagneglasen pü trägolvet, de svarta FOTO: MIKAEL DAHL

;8J?8J DF;<J8>8 Text MICHAELA FORNI

karaktär. Det pĂĽminner mig om karaktären Erika Ascot som skapades av MalmĂś Teater. Hon hade en blogg, en mejladress och syntes pĂĽ Facebook trots att hon var en fiktiv person och när hon â€?dogâ€? anordnades en askspridning fĂśr henne. Det hela blir som en modern modesaga som vi fĂśljer med stora Ăśgon. Det är fascinerande med människor som väljer att jobba med mode genom att bygga upp det som en saga. Som väljer att beskriva sin syn pĂĽ mode genom att skapa en saga. VĂĽr tids bästa exempel pĂĽ det är Grace Coddington pĂĽ amerikanska Vogue som stylar sina modereportage som om det vore

ankelbootsen frĂĽn ChloĂŠ, skolans rĂśda skĂĽpluckor, allt är en del av en modesaga om en fiktiv person. Jag har frĂĽgat karaktären vem hon egentligen är, hennes syn pĂĽ killar, feminism och sĂĽ klart mode. Hej Dasha. Vem är du egentligen? – Jag är fĂśdd och uppvuxen med min mamma i en liten stad i Norrland. Jag är 19 ĂĽr och jag flyttade till Stockholm i januari. Jag gillar surrealistisk konst, sardiner och att stirra rakt in i solen tills jag fĂĽr hallucinationer. Utan Ăśverdrifter är jag smartare och snyggare än genomsnittet, men detta hĂĽller jag tyst om, sĂĽ man skulle ju därfĂśr

Ăˆ;\k ]`eej ]‚ jXb\i jfd €ZbcXi d`^ d\i €e iXY`XkX bm`eefbXdgj$ ]`^li\i ` ip^^j€Zb# ^lcX k€e[\i fZ_ jb`k`^k _‚i%Ăˆ kunna kalla mig sympatisk. Jag är ofta ensam, det är lite sorgligt, samtidigt som jag fĂśredrar det framfĂśr att planlĂśst hänga med idioter. Just nu lyssnar jag pĂĽ The Radio Dept. och dricker Pancrea, en bitter absintliknande sprit som alltid ska drickas väl kyld. Vilka är dina favoritskor? –Ett par svarta mellanhĂśga YSL som jag fick av pappa fĂśrra ĂĽret. Han bor i Moskva och brukar skicka rätt fina grejer till mig med posten, han kanske har dĂĽligt samvete fĂśr att vi typ aldrig ses. Vad är mode fĂśr dig? –Naken framfĂśr spegeln är jag ganska uttryckslĂśs. Genom att klä mig visualiserar jag min personlighet. Vad gäller trender, I can't take it, fĂśr mig handlar mode om att synas i bruset av bruskor (typ Monki-brudar), och dĂĽ kan man givetvis inte klä sig som en. En del har ifrĂĽgasatt att jag har en rätt dyr garderob, men det är helt enkelt en konse-

FOTO: EMIL KLANG

38 NÜjesguiden • Nr 5 • 2010

kvens av att min pappa jobbar med mode i Moskva och ständigt skickar mig plagg frĂĽn fotograferingar. Jag hatar slit och släng, jag vill att varje plagg skall fĂĽ en betydelse fĂśr mig och att det inte gĂĽr sĂśnder efter ett par mĂĽnader. Har du hittat nĂĽgon favoritbutik i Stockholm? –Jag handlar nästan aldrig kläder, jag fĂĽr dem. Men ska jag dĂśda nĂĽgra timmar i city gĂĽr jag helst till Jus, Nathalie Schuterman eller Aplace. Men de hatar mig alla, jag kĂśper ju aldrig nĂĽgot. Det finns en sĂśt butik pĂĽ Mariatorget som heter Folckers, som bara säljer band och tofsar, jag älskar dem och de älskar mig, av nĂĽgon anledning. Vad brukar du ha pĂĽ dig när du är hemma? –Jag har ingen ledig hemma-outfit i form av mjukisbyxor eller vita linnen, jag hatar sĂĽdant. Jag är antingen naken eller klädd, aldrig mellanting. Vad brukar du ha pĂĽ dig när du dansar? –Jag dansar inte, men när jag gĂĽr ut har jag nĂĽgra klädregler. Jag bär alltid hĂśga svarta skor som jag under inga omständigheter tar av mig, skorna tillhĂśr outfiten, punkt. Ytterplagget ĂĽker av direkt, jag hatar events och fester när folk stĂĽr klädda i jackor och rockar, kom igen, ni är inomhus, det utstrĂĽlar bara osäkerhet att stĂĽ och lĂĽtsas vara pĂĽ sprĂĽng. Sedan älskar jag hud, sĂĽ ofta har jag minimala svarta grejer i lager pĂĽ lager, men som samtidigt visar mycket hud. Generellt vill jag att folk skall klä av sig mer. Ă„r du feminist? –Ja. Jag är en smart, snygg, ung, självständig tjej som gĂśr mina egna val i livet och jag vägrar bli styrd av andra. Jag gĂĽr inte i demonstrationstĂĽg fĂśr att fĂĽ stĂśrre makt och inflytande, jag fĂĽr det automatiskt genom att vara mig själv. SĂĽ självklart är jag feminist, samtidigt som det finns fĂĽ saker som äcklar mig mer än rabiata kvinnokampsfigurer i ryggsäck, gula tänder och skitigt hĂĽr, som är sĂĽ engagerade i kvinnans rättigheter att de glĂśmmer bort att använda deodorant. Q

Hurhar hardin dinvår vårbörjat? varit? Hur

Du är aldrig så ensam som du kanske känner dig ibland. Hos Jourhavande kompis kan du prata om det där som du inte vill eller vågar ta upp med någon annan, både smått och stort. Du är alltid anonym. Alla som är upp till 25 år kan chatta med oss måndag - fredag 18-22 eller på helger mellan14-18. Det går även bra att ringa oss vardagar mellan 18-22.

020-222 444 | jourhavandekompis.se

KRÖNIKA

E i `ek\ie\k Yc\m j\i` jk

G

å Nöjesguidens.se har vi tidigare i förbigående pratat om Sydkoreas invecklade relation till Starcraft, och hur spelet numera så gott som erkänts som landets nationalsport. Professionella Starcraft-matcher är inte heller något man direkt fnyser åt, då de drar miljonpublik. Utöver det har spelet under de senaste tolv åren närmast utvecklats till ett slags populärkulturell institution. Nu senast kunde man till exempel följa en dokusåpa som gick ut på att den tvålfagre pojkbandsidolen Hyung Joon skulle bli en ”pro-gamer”. Det var närmast olidligt spännande att följa hur Joon, med hjälp av spektakulärt mygel och dubiösa löften om gratis pedikyr, lyckades dupera en vankelmodig Starcraftnörd till att ta in honom under sina vingar. På så vis kunde Joon fiffla sig vidare upp i Starcraft-ligans toppskikt och slutligen bli en ”pro-gamer”. Hela spektaklet (som bör ses och finns på YouTube) är ett fascinerande tvärsnitt av den i Sverige ack så marginaliserade e-sporten, som här på sätt och vis har dragits till sin yttersta spets. Nyligen blev det däremot klart att den sydkoreanska Starcraftligans sorglösa dagar är räknade, då sporten skakades av den värsta skandalen i mannaminne. Den har kallats för Starcrafts svar på den amerikanska baseballens klassiska Black Sox-skandalen. Det är ingen jämförelse man gör lättvindigt. I centrum stod vadhållning, riggade matcher, korrumperade ledningstoppar och svårgreppade sponsoravtal. Hade det hela ägt rum på amerikansk mark kan man räkna med att The King of Kong-mannen Seth Gordon hade varit på plats med sin kamera, för att föreviga ögonblicket då de dygdiga Starcraft-spelarna till slut lät girigheten vinna över sportsmannaandan. Som om inte det här vore nog ryktas det samtidigt om en maktkamp i skuggorna mellan spelets förläggare Blizzard och den sydkoreanska spelindustrin rörande kommande Starcraft 2. Nu senast resulterade den i att spelet fick en 18-årsgräns, vilket i princip är att ge det dödskyssen. Beslutet överklagades och i skrivande stund väntar jag med spänning på den rafflande upplösningen. Här hemma är det förstås lätt att etnocentriskt skratta åt det hela, och dra till med internet-memen "Internet. Serious Business." (där just en Starcraftspelare figurerar). Samtidigt känns det väl rätt inskränkt. För i Sydkorea har internet varit serious business ända sedan 1998. Q

È@ Z\ekild jkf[ mX[_ cce`e^# i`^^X[\ dXkZ_\i# bfiildg\iX[\ c\[e`e^jkfggXi fZ_ jm i^i\ggX[\ jgfejfiXmkXc%È

JG<C

Jw AvDJKvCC; vI ;@E =8MFI@K><EI< När det då och då blir dags att lista spelhistoriens största ögonblick finns det vissa saker man bara inte får missa, som när Space Invaders skapade myntbrist i Japan eller när Starcraft släpptes i Sydkorea. En annan händelse som alltjämt tas upp är ögonblicket då prisjägaren Samus i slutet av Metroid tar av sig hjälmen och visar sig vara kvinna. Det var 1988. Sedan dess är det lätt att få uppfattningen om att det inte

=@>?K@E>

har hänt så himla mycket på jämställdhetsfronten i spel. Häromåret visade exempelvis en studie av New Media & Society att anmärkningsvärda 85,23 procent av spelens protagonister var män. Man noterade också att 80,05 procent av dessa var vita. Men det finns undantag. Satirikerna på Rockstar har exempelvis varit flitiga med att casta afroamerikaner, latinos, asiater, gingers och bögar i

FEC@E<IFCCJG<C

JGFIK

94

94

Q Största grupp: Asiater Q Minsta grupp: Robotar (Tekken 6) 76

63

Japanskexplosiv action med löjligt stora bossar. Starcraft 2

PC Mac/ Blizzard

Blizzard förnyar Sydkoreas nationalsport.

AF?8E ?8CCJK8E

94 94

76

Q Största grupp: Alver Q Minsta grupp: Gnomer (World of Warcraft)

76

65

Q Största grupp: Vita Q Minsta grupp: Azteker (Aztec Challenge) 94

65

Q Största grupp: Vita Q Minsta grupp: Djur (Sam & Max) 76

94

63

Q Andel män: 65 % Q Andel kvinnor: 35 %

76 Q Andel män: 94 % 76 Q Andel kvinnor: 6 %

Q Största grupp: Vita Q Minsta grupp: Odöda (Warcraft) 76 76

88

63

88 88

88

88 88män: 76 % Q Andel Q Andel kvinnor: 24 %

63

63

Q Andel män: 63 % 65 65 Q Andel kvinnor: 37 %

Q Andel män: 88 % Q Andel kvinnor: 12 %

8E8CPJ

8E8CPJ

8E8CPJ

8E8CPJ

8E8CPJ

Skeva mans- och kvinnoideal men etniskt bredast.

Störst andel hobbytranssexuella!

Mansdominerad, bortsett från subgenren extrem 88 volleyball.

Om Telltale får hållas går djuren om människan år 2021.

Av och för vita skrivbordsgeneraler.

88

JG<CDwJK<E ALE@ Johan Hallstan

Det här konsumerar vi i juni. Plattformskärlek! Tre år efter bejublade Super Mario Galaxy kommer uppföljaren. Super Mario Galaxy 2 är kompromisslös plattforms-perfektion, fylld till bredden med Nintendo-patenterade fiffigheter.

X360/ Remedy

PS3 X360/Capcom

I<8CK@;JJKI8K<>@

94

Alan Wake

Lost Planet 2

94

–Johan Hallstan

vM<EKPI

9vJK ALJK EL Oförskämt begåvade Remedy skriver kärleksbrev från den finska urskogen till såväl Stephen King som Twin Peaks.

framträdande roller i sina spel. Något som känns himla trevligt när den moderne actionspelhjälten fortfarande tillhör en ytterst homogen grupp av vita män – brunhåriga, 30-någonting och med Dressmann-stubb. Men hur representativ är den här bilden för andra genrer? Det har blivit hög tid att redovisa Nöjesguidens jämställdhetsindex.

Hade sålt miljoner – i en rättvisare värld. FIGHTINGEVANGELIUM

SUPER STREET FIGHTER IV PS3 X360/Capcom

Den nya vågen av fullblodsfighters som Capcom piskade upp i fjol i och med Street Fighter IV har åter burit frukt. Den här gången genom den japanska spelmakarens beslut att göra ett återbesök i nittiotalets gamla raffineringstrick. Men den som väntar sig en sparsam uppdatering misstar sig. För till skillnad från några enkla balansjusteringar (som också finns här) är Super Street Fighter IV en direkt nödvändig förlängning för alla som upphöjt

originalet till fightingreligion. Vid det här laget känns Capcoms handlande bekant. Man har valt att påta i sin breda katalog av fighters, och frigjort ytterligare åtta från uråldriga pixlar. Dessutom tillkommer en taekwondo-sparande fullblodspsykopat och en hal turkisk oljebrottare. För att inte tala om nya sparkande arenor, varav en med en flock festligt närgångna flodhästar. Det är lätt att säga saker som "att i en aningen rättvisare värld hade Super Street Fighter IV sålt miljoner". Men det känns onödigt. Världen har faktiskt på senare år blivit allt mer rättvis. –JH

Pennalism! Nu är det slut med daltandet. Rysligt stränga och skitiga fantasyeposet Demon's Souls är en välbehövlig kalldusch för dagens spelare med sitt bygge kring den gamla skolans rättvisa. Gröngölingrock! Green Day: Rock Band är titeln som faktiskt säger precis allt. Spelmässa! E3 är världens viktigaste spelmässa. Här tillåts vi att blicka framåt i tiden, som just nu ser väldigt spastisk och tredimensionell ut.

johan.hallstan@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 41

65

JL?M?HN?L;L

C N M O A O ; Å Å Å N ? A L I *;FG­ Å0NILN C N M O A O ; Å Å > H O ) Å ; H ­ L $ Å G F I B E = 0NI C N M O A O ; Å Å A L ? < ? $­N?<ILA Å)CM

ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ ÅÅ G I ÅM L ? N CM N L Å; ; E CF ÅP G ÅI H CI N ; G L I @ H #­LÅC ? M D L ÅH ¢ ÅJ H ÅC ¢ A Å > ; N ÅM Å Å <?M­E?LÅ>CH

KRÖNIKA

;\e ^f[X df[\ie

;

et fulaste man kan ägna sig åt i amerikansk smart-tv är att ta hand om sina barn på heltid – om man är kvinna alltså. Det är så fruktansvärt att vara hemmafru att det liksom inte ens är lönt att göra serier om dem som objekt. Istället får de illustrera allt som är vidrigt och hemskt med att umgås med de egna barnen genom att vara vackra och bedragna i Mad Men eller ännu värre, intrigerande skator i Desperate Housewives och helt onödiga existenser i Svenska Hollywoodfruar. Så har vi den där andra kategorin hemmafruserier – de som börjar när hemmafrun måste ordna försörjningen. Weeds är en variant och nu har vi även The Good Wife som helt plötsligt måste försörja sina två barn efter att ha tagit hand om dem och deras pappa i många år. Mannen med den goda hustrun har varit otrogen och misskött sitt arbete som stats-åklagare. Offentligt förnedrad lämnar Alicia sitt otrogna svin och bestämmer sig för att klara sig själv. Först nu är Alicia tillräckligt intressant för att få en tv-serie. Alicia har som tur är en juridikexamen och hoppar i sin Ally McBeal-chica dräkt som om hon aldrig hade fött barn, lämnar ungarna med svärmor och löser några fall redan första veckan på prestigebyrån. Lite pinigt bara att hon inte är helt uppdaterad på lingot, tihi! Annars är hon som fisken i vattnet. Det är ju bra för Alicia att hon kan ta hand om sin familj, men är det inte lite märkligt att hemmafru-Alicia måste bli förnekad fler gånger än Jesus? Varför måste hon bli förnedrad av Mr. Big för att få ha ett mänskligt värde? Man kan tycka vad man vill om hemmafruar som företeelse, men i tv står deras straff inte alls i proportion till deras brott. Seriemördare behandlas bättre än hemmafruarna i tv-seriernas värld (det är märkligt nog bara i Big Love hemmafruarna tillåts ha ett nyanserat känsloliv) och det väcker frågor om vilka neuroser männen och kvinnorna som producerar de där serierna har med sina morsor. Vilka issues behöver de vädra för att bearbeta sina uppväxter med mamma hemma? Vad ont hände? Och, viktigast av allt, skulle det inte bli en bra mycket bättre serie än samma gamla visa om antingen den värdelösa hemmadonnan eller den pånyttfödda föredettingen? Q

ÈMXi] i d jk\ _fe Yc` ] ie\[iX[ Xm Di% 9`^ ] i Xkk ] _X \kk d ejbc`^k m i[\6È

KM

KM$K@GJ ={I ?L>8;< K@KK8I< Text SANDRA NELSON

Att det har blivit spått att internet ska gå om tv denna månad betyder inte nödvändigtvis att sommar-tv är uselt, bara att kanalerna har extra många godingar på hemsidan. Premiärerna duggar inte tätt i juni, men för den sakens skull måste man inte ge upp och glo på allsång eller det där hemska kryssprogrammet. Nöjesguiden har vaskat fram ditt tv-guld i juni.

Most Dangerous Man in America Under vinjetten Dox har en hel del bra film visats under våren. Denna är ett Oscarsnominerat måste! SVT, den 25 maj

Sanningen bakom myten För dig som har längtat efter ett Mythbusters som tacklar bibliska myter och Bermudatriangeln. Viasat History, tisdagar 22.00

Bröllopet SVT kan ju locka med Ebba von Sydow hur mycket de vill, jag vill hellre höra vad Elisabeth Tarras-Wahlberg har att säga om sommarens härliga kronprinsessbröllop! TV4, den 19 juni

Katýn Omdiskuterad film av Andrzej Wajda om Katýn-massakern 1940. Missa inte den här. SVT, den 12 juni

Folkliv Tio små program om kroppsvätskor, kärlek och symboler i svenskt folkliv. Konst och bildning på det där patenterade sättet som vi har lärt oss att älska.

Jack Kevorkian: historien om Doktor Död Al Pacino, Susan Sarandon och HBO är tre ingredienser i denna Barry Levinsonfilm. Ämnet är hyperaktuellt, eftersom den handlar om dödshjälp.

Kunskapskanalen, fredagar 22.50

Canal+, den 30 maj 21.00

M`cb\e _\ddX]il i [l6 De kanske inte har ett jobb men det är inte samma sak som att inte göra något. Lär känna din inre hemmafru! –Sandra Nelson

9vJK ALJK EL Landgång Vem vill inte gå till sjöss med German i kabyssen? SVT1, torsdagar 20.30

Dragon’s Den Mycket vassare än den svenska varianten, även om Sven Hagströmer är en darling. TV8, lördagar 18.45

Bröderna Karamazov Tidernas bästa roman som rysk kostym-tv, kan det bli bättre? Axess, www.axess.se

J8E;I8 E<CJFE

1. Din man stannar borta en natt. Du passar på att...

3. Du vill piffa till det lite. Så du skaffar...

A Begära lite extra matpengar. B Fylla på ditt hemliga förråd av p-piller. C Att lära ungarna en fin sång att sjunga för pappsen. D Dricka vin, plocka tvätt och ha dåligt samvete för allt.

A En sexig outfit som du klär perfekt i. Du klär ju i allt! B Barnvakt, för en gångs skull. C En näverkont med ängsblommor som du plockat mellan rovrensningen och potätgallringen. D En röd spetsgrej som du ändå inte tar på dig av ångest.

2. Du kommer på din son med att snatta. Du... A Betalar grejen och så är det inte mycket mer med det. B Rasar ihop. Din världsbild är förstörd. Du lyckas dölja fadäsen för din man. C Ger honom en moralkaka han sent ska glömma. D Skuldtrippar ungen fullständigt men kommer på hos terapeuten att det är dig själv du straffar.

4. Äktenskapet är... A Jättehärligt, och då menar jag jättehärligt. Min man är så snäll och låter mig inreda som jag vill. B Grunden för samhället. C Grunden för mitt existensberättigande. D Ja, när man gifter sig och så? 5. Barnen har blivit större och det är dags för självförverkligande, så du... A B C D

Inreder ditt hus igen. Försöker skaffa fler barn. Startar en liten kakfirma hemmavid. Går en kurs i drejning.

=8:@K Flest A Du är Maria Montazami från Svenska Hollywoodfruar. Budgetbalans, färgmatchning och tacktal är dina styrkor. Flest B Du är Nicki Grant från Big Love. Du tycker att det är viktigt att få många barn. Du är väldigt händig men har också många mörka hemligheter. Flest C Annie Camden från 7th Heaven eller Cindy Walsh från Beverly Hills, 90210. Eller vilken annan karikatyr av en liknöjd men beundrande fru som helst. Flest D Du är Claire Dunphy från Modern Family. Du undrar ständigt om du gjorde rätt val som struntade i karriären och skyr dina framgångsrika vänninor som pesten.

sandra.nelson@nojesguiden.se

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 43

=@CD

:x[TN Nc R_ UN_ U†_a Nc `VT aVYY _RQNXaV\[R[ \PU b[Q_Na cN_S†_ cV UN_ `x ZfPXRa X\[`aVTURaR_ ]x ½ YZ`VQ\_[N 3Y†QR``PURZN[ \Z 7\[NaUN[ .ZR` cv[`XN]`X_Ra`( QVNT_NZ †cR_ N[aNYRa ObYTN_V`XN Q\PX ½ YZR_ & `\Z V[[RUxYYR_ ZV[`a R[ `]_vPXa ZWvYaR( \PU R[ ZN``N N[[Na `\Z v_YVTa aNYNa `NX[N_ NYYZv[V[a_R``R 3NV_ R[\bTU CV U†_ cNQ [V `vTR_ CV aN_ R[ YVaR[ ]Nb` S_x[ T_b[QS\_`X[V[TR[ \PU OWbQR_ Uv_ ]x Raa `afPXR XYN``V`X X\[`bZR[aW\b_[NYV`aVX' 1Ra Uv_ v_ QR SRZ Ov`aN T_RWR_[N [V XN[ `a\]]N V QcQ'[ V `\ZZN_ 6 [bZZR_\_Q[V[T 8N[ cV T†_N QRa R[XYN_R S†_ R_,

;<E 9vJK8 JFDD8I<E

Text NIKLAS ERIKSSON

9FI<; KF ;<8K?$9FO<E

NFI; @J FLK Ă… JKFI@<J F= JFD< F= FLI C@M<J

I KORTHET Ă…h fĂśrlĂĽt, nu blev det lite Jonathan Ames i alla fall. Bored to Death är HBO:s nervsvaga noir-sitcom. Huvudpersonen är fĂśrfattare Ames själv, här spelad av Jason Schwartzman (självsmicker!), som pĂĽ nätterna fĂśrvandlas till brooklynsk privatdetektiv.

I KORTHET Nä, inte Kylie-singeln alltsĂĽ. Utan en finfin gammal HBT-dokumentär som ursprungligen visades i San Francisco i slutet av sjuttiotalet och nu lagom till 30-ĂĽrsjubileet, hehe, har kommit ut pĂĽ dvd. Word is Out fĂĽngar 26 personer med vitt skilda erfarenheter – nĂĽgra är i collegeĂĽlder, andra skrĂśpliga panchisar, nĂĽgra är hemmafruar, andra har en bakgrund i dragqueenskap. OM SKAPARNA BĂśghistoriska kännare vet att Mariposa Film Group är namnet pĂĽ Peter Adairs filmkollektiv. Där ingĂĽr Nancy Adair, Rob Epstein, Andrew Brown, Lucy Massie Phenix, Veronica Selver – och sĂĽ Peter Adair själv som avled i AIDS 1996.

K<KIF

MER INFO www.wordisoutmovie.blogspot.com

I KORTHET Det här manuset var en av de grejer som rĂśk vid Francis Ford Coppolas inbrott fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan. Vincent Gallo-frontade Tetro är en rätt misslyckad historia – ändĂĽ finns mĂĽnga starka skäl att se och prata om den. Det är Coppola seniors fĂśrsta originalmanus sedan Avlyssningen 1974! Det är regissĂśrens personliga all time-favorit! Snillrika filmtidningen Little White Lies (www.littlewhitelies.co.uk) har ägnat ett helt nummer ĂĽt den! Det här är kort sagt allmänbildning.

SE Ă„VEN Motkulturrullen The Times of Harvey Milk. Ute den 8 juni.

OM SKAPAREN Har skägg, gillar vin och gjorde Gudfadern – vad mer finns att säga?

STATUS/ VIKTIGHET Jätteviktig. Skapade rabalder runt om i hela USA när den pü teatrar, biografer och i televisionen fÜrsÜkte slü livsstilsstereotyper sÜnder och samman.

K?< DFJK ;8E><IFLJ D8E @E 8D<I@:8

JvJFE> (

STATUS/ VIKTIGHET Oklart. MER INFO www.tetro.com

OM SKAPAREN Allt Jonathan Ames rĂśr vid innehĂĽller nĂĽgon form av magi. Det här är mediokert pĂĽ en Ames-skala, vilket motsvarar cirka 9 av 10 pĂĽ en vanlig skala. STATUS/ VIKTIGHET Nja, viktig är väl att ta i. Men att fĂĽ med Jason Schwartzman, Junobästisen Olivia Thirlby, Zach Galifianakis, Fraisers mycket roliga ex-fru Bebe Neuwirth samt mannen med det 350 ĂĽr gamla ansiktet, Ted Danson, är en smärre triumf. MER INFO www.hbo.com/bored-to-death SE Ă„VEN Youth in Revolt. Ute i slutet av sommaren

9P 9I8B?8><1 8E 8EK?FCF>P MFCLD< ( ) I KORTHET Det finns kultmän av typen David Lynch som kanske smackar pĂĽ med en dvärg eller en domesticerad kanin mellan varven. Och sĂĽ finns det Stan Brakhage – 1900-talets kanske mest välrenommerade experimentfilmare. Criterion (vilka annars) har samlat dennes produktion i tvĂĽ Ăśversiktsboxar. OM SKAPAREN Har filmat allt frĂĽn samlag till obduktioner. Till mästerverken räknas kosmologiska Dog Star Man som filmades in en uppsjĂś delar med start 1963. Just David Lynch är ett megafan. STATUS/ VIKTIGHET I vissa kretsar. Men räkna inte med Brakhage-maraton pĂĽ TV3 anytime soon.

I KORTHET Dokumentär om pappersluntan med det smidiga namnet United States – Vietnam Relations, 1945–1967: A Study Prepared by the Department of Defense, i folkmun The Pentagon Papers. Eller dĂĽ mer specifikt om Daniel Ellsberg, den hĂśge militärstrategen som 1971 läckte en fĂśr regimen synnerligen oklädsam rapport till New York Times. OM SKAPARNA Nej, Judith Ehrlich och Rick Goldsmith har vi aldrig hĂśrt talas om. STATUS/ VIKTIGHET The Most Dangerous Man in America var Oscarsnominerad i dokumentärklassen i vintras, men givetvis vann den beräknande delfinsnyftaren The Cove istället. MER INFO www.mostdangerousman.org SE Ă„VEN The Fog of War av Errol Morris. Ute den 19 juli.

MER INFO www.criterion.com SE Ă„VEN BesĂśkstider pĂĽ Karsuddens sjukhus. Ute nu.

SE Ă„VEN www.vinklubben.se. Ute den 13 juli

NÜjesguiden • Nr 5 • 2010 45

=@CD

FAMILJEN JONES

Regi: Derrick Borte Manus: Derrick Borte, Derrick Borte Demi Moore, David Duchovny

är bara det att (osoft att veta innan man ser filmen, men det har ju inte precis gått att undvika) ”familjen” har citationstecken och istället är de fyra drillade konsumtionsmönsteranalytiska verktyg (skräll!!). Man kan svårligen kalla Familjen Jones originell, men det brukar vara betydligt plattare än så här. Ända tills det börjar hetta till (låtsas blir på riktigt, etcetera) är det här en duglig high concept-film av den typ som lär fortsätta dyka upp en par gånger om året ändå tills den dag vi återgår till bytesekonomi och vi alla flyttat till en lummig 4H-gård utan el. –NE

Regi: Jon Favreau Manus: Justin Theroux I rollerna: Robert Downey Jr, Mickey Rourke, Scarlett Johansson

46 Nöjesguiden • Nr 5 • 2010

9vJK ALJK EL Niklas Eriksson

att Kick-Ass är som ett riktigt rått tv-spel, vissa kommer att bli avtända av själva premissen, medan andra som tar den för vad den är kommer att bjudas på en explosiv berg-och-dalbana. –AL BLOD- OCH SKRATTFEST

KICK-ASS

Regi: Matthew Vaughn Manus: Jane Goldman, Mark Millar I rollerna: Aaron Jones, Christopher Mintz-Plasse, Nicolas Cage, Chloe Moretz

niklas.eriksson@nojesguiden.se

IRON MAN 2

CRFN om När man är i Rom

BLOCKBUSTERACTION

Flera recensenter har ojat sig över att Scarlett Johansson är ”avklädd” i Iron Man 2. Sorry, men det finns en scen, som är över på fem sekunder, där man skymtar Johanssons BH-band, det är allt. Visst ser hon bra ut, men det är en ytlig superhjältefilm vi pratar om, alla – även männen – är snygga (Rourke enda undantaget). Varför ingen, när vi ändå pratar genus, istället tar upp Gwyneth Paltrows rollkaraktär är för mig en gåta. Här snackar vi stereotyp skildring av ett hjälplöst våp till kvinna som inte förstår något själv och får agera mamma medan Robert Downey Jr. agerar barn med för mycket pengar. Om någonting luktar ofräscht med Iron Man 2 har vi källan till stanken här. Som mer eller mindre hjärndöd actionrulle fungerar dock Iron Man 2 bra. Det smälls, flygs och pangas, och även om man inte gapskrattar sitter man med ett fånigt flin filmen igenom. En produktion som är gjord för att tilltala våra inre 13-åringar borde dock veta bättre än att bara låta Mickey Rourke skina i ett par scener. Hans överdrivna fylleryss/fysiker får Don Cheadle och Johanssons birollsprestationer att blekna och är filmens odiskutabla höjdpunkt. Den väger till och med upp den överflödiga cameon av Samuel L. Jackson som här, av allt att döma, spelar sig själv. –AL

ÈDXe ] i cljk Xkk iljkX lgg <L fZ_ ] iYal[X Xd\i`bXe\i Xkk ekiX lkXe blejbXgj$ fZ_ blcklik\jk%È

RESIDENCE

”På låtsas och på riktigt” – inget grepp är mer tacksamt när svidande modernitetskritik ska delas ut utan att den stora massan tappar intresset. Det är inte konstigt, men lite fascinerade. För länge sedan satt försokratiska filosofer och funderade på en eventuell distinktion mellan sken och verklighet tills de stupade av trötthet; idag har din lokala konsumkassörska både The Truman Show och Stepford Wives i bokhyllan. Familjen Jones står sig ganska väl i konkurrensen. I centrum en bildskön, jagstark familj bestående av en fräscht golfspelande David Duchovny, designerdräktsmorsan Demi Moore och de två posh-ungarna, något slampiga men socialt imponerande Jenn (Amber Heard) och early adapter-sonen Mick (Ben Hollingsworth). De flyttar till ett generiskt Wallpaper-prenumererande villaområde någonstans i USA. Grannarna blir avis. Försöker kopiera, analysera, rent av bräcka deras frestande livsstilsmönster. Det

”Åh nej”, tänker

jag efter de första minutrarna av Kick-Ass. Okej, runk-, bröstoch oskuldsskämt är rätt skoj, men filmens inledning visar alla symptom på usel fantasi. Ännu en grov komedi om en nörd som vill knulla. Och ännu en snygg tjej som faller för en tafatt tölp. Gäsp. Men sedan är det som att regissören Matthew Vaughn kommer på sig själv. Antagligen kom han till insikt efter en sen natts Kill Bill-tittande. För Kick-Ass blir plötsligt så brutalt våldsam att till och med ett barn av åttiotalet behöver blunda. Filmen handlar om en serietidningsälskande tonåring som, trots att han saknar krafter, bestämmer sig för att bli en superhjälte. Efter några inledande fiaskon och ett lyckosamt ingripande blir han YouTube-kändis och träffar på Big Daddy (en mustaschprydd Nicolas Cage) och Hit-Girl (13-åriga Chloe Moretz, vars mamma kommer att behöva kasta tvålen i munnen på henne) som har sina egna vendettor mot stans maffiaboss. Ni behöver egentligen inte veta mer om handlingen för den är minst sagt i bakgrunden. Det enda ni behöver veta är

EMO/LERGUBBAR

MARY & MAX

Regi och manus: Adam Elliot I rollerna Toni Colette, Eric Bana

Temat i Mary & Max är så klassiskt att det nästan är en fabel – en ung kvinna kommer in i en dysfunktionell mans liv och gör det ljusare. I det här fallet är även den lilla flickan Mary, framförd genom en fantastisk Toni Colette, dysfunktionell. Hon kommer från Australien, men inte nog med det, hon bor i ruinerna av andra människors spruckna drömmar – mamman som bedövar sig med matlagningssherry och pappan som stoppar upp djur. White trash och uppgivenhet och inga vänner förstår. Symptomatiskt blir att det skrivna ordet är det som blir upplysningen, kunskapens ljus värmer. Mary börjar random brevväxla med judiska aspergerpatienten Max som heller aldrig har haft vänner, bor i New York och hetsäter. Animationerna av staden är gotiska och vackra. Vänskapen fördjupas och skildringen av en dynamisk relation utförs med känslig hand och trots att speakerröst är ett säkert sätt att objektifiera sina karaktärer är det inte fasligt störigt. Det dystopiska budskapet om att livet är skit löper genom filmen, lika obligatorisk som svettlukten i en indieserietecknares

källarbokhandel, men det är inget att bry sig om. Allt för stämningen. Att det utspelar sig 1976, är även det ett estetiskt val. –CRFN FALSKA SKRATT

EN GALEN NATT

Regi: Shawn Levy Manus: John Klausner I rollerna: Tina Fey, Steve Carell, Mark Wahlberg

”Shut your Vagina!”

är en kul sak som sägs av Steve Carell när en tuff kille ska vara tyst. Men en one-liner gör inte en hel film, om det inte är en episk replik. Det är det inte, det är en rolig replik uttalad till en liten italiensk maffiaboss med mascara, i en i övrigt usel film. En galen natt är det mest cyniska jag har sett på länge. Man kan riktigt höra den kallhamrade planen av diverse VD:ar i filmindustrin. Idén är att ta de kanske två roligaste människorna i världen och ge dem ett uselt manus. Sedan ger man filmen enorm PR och alla går och ser den. Tina Fey, som är världens roligaste levande människa just nu, hålls gisslan i detta brott till film. Hon borde tänka mer på sitt varumärke. Fey, som har gjort en hel karriär på att skämta om stereotyper, åker dit rejält på att bli kvinnofierad och därmed tas hennes humor ifrån henne. En rolig kvinna är inte en attraktiv kvinna. Det är sorgligt. Ibland lyser det igenom, men det är bara få gånger tyvärr. I eftertexterna spontanskämtar hon om att någon går hem och rakar sina armar. Alltid kul. Annars klingar den här filmen mest metalliskt och tomt, det låter som pengaklirr. –CRFN GRÅSKALOR

GREENBERG

Regi: Noah Baumbach Manus: Noah Baumbach I rollerna: Ben Stiller, Greta Gerwig, Rhys Ifans

Noah Baumbach är lite av en mästare på att skildra den gråa tillvaron som ibland präglar våra liv. Han gjorde det med The Squid and the Whale och gör det ännu mer extremt med Greenberg. Här spelar en förvånansvärt nedtonad Ben Stiller en man som nyss har fått ett nervöst sammanbrott och nu har flyttat in i sin brors Los Angeles-villa. Därefter driver han mest

runt, proklamerar att han är nöjd med att inte göra någonting och bjuder tittaren på en av de mest obekväma sexscenerna i filmhistorien. Stillers karaktär delar kvaliteter med Napoleon Dynamite. Han är misslyckad och osocial, men är ändå så pass odräglig att man inte tycker synd om honom. Det är inte roligt, inte tragiskt och inte spännande. Det är bara beige, vilket så klart är ett medvetet val. Greenberg kommer nämligen att tvinga dig att definiera hur du ser på film. Tycker du att film ska ha en början, en mitt och ett slut och att karaktärerna ska genomgå en fysisk eller psykisk resa kommer du att hata den. Tycker du att film inte behöver ha ett mål utan istället bara kan återspegla vardagens poänglösa natur, ja då kommer du potentiellt att bli kär. –AL FJUNISKOMEDI

YOUTH IN REVOLT Regi: Miguel Arteta Manus: Gustin Nash I rollerna: Michael Cera, Portia Doubleday, Ray Liotta

En av 2000-talets största händelser kommer onekligen att vara när Michael Cera slutligen förlorar oskulden. Seriöst, hur många filmer har han gjort nu som går ut på att han ska få till det? Typecastad är bara förnamnet och här spelar han ännu en tafatt prettotonåring som varvar obskyrt citatdroppande med konstanta sextankar. Turen verkar vända när han träffar en lika pretto tjej, som dock har en douche till pojkvän. För att vinna hennes intresse utvecklar han ett alter ego, Francois, som med smal mustasch, loafers utan strumpor och en intensiv blick inte bangar för något. Francois är filmens stora behållning, men är egentligen bara ännu ett tecken på att Cera måste våga ta sig an nya roller. Youth in Revolt är annars en svart komedi som hade varit betydligt roligare om vi inte redan hade sett alla ung-och-desperat-skämt tidigare. Och ett sidospår: Vad fan håller Ray Liotta på med? Observe & Report, Date Night och så den här? Finns det någon regel som säger att fantastiska skådisar från legendariska maffiafilmer senare i karriären måste skämma ut sig i dussinkomedier? –AL

Med tanke på den exempellösa smörja som går på bio just nu, riktar jag hellre blicken mot VM. Här är en näve gamla sportrullar som jag tänker klämma på balkongen i juni: Breaking Away (1979) Regi: Peter Yates

Riktigt bra sportfilmer handlar om helt andra saker än sport. I centrum av Peter Yates ömma uppväxtskildring hittar vi en yngling som är nuts about italiensk cykelsportkuriosa – men Breaking Away kan närmast beskrivas som en Farväl Falkenberg för sjttiotalets Indiana. Big Fan

Regi: Robert D Siegel

Riktigt bra sportfilmer handlar om anhängare snarare än utövare. Här i form av ihjälkramade Patton Oswalt som ”världens största New York Giants-fan”. Ping Pong Playa (2007) Regi: Jessica Yu

Riktigt bra sportfilmer handlar kanske sällan om pingpong, rapmusik och kineser. Men det gör den här.

TONÅRSSKRÄCKIS

TERROR PÅ ELM STREET

Regi: Samuel Bayer Manus: Wesley Strick, Eric Heisserer I rollerna: Jackie Earle Haley, Rooney Mara, Kyle Gallner

Samuel Bayer och produktionsbolaget Platinum Dunes (som ligger bakom andra remakes som The Texas Chainsaw Massacre och Friday the 13th) måste älska klyschor. För Terror på Elm Street lyckas pricka in ungefär varje existerande sådan. Ni känner till storyn, Freddy Krueger är barnamördaren (här pedofilen) som, trots att han är ett spöke, jagar de nu vuxna barn han en gång i tiden terroriserade. Lyckligtvis kan han bara skada offren i deras drömmar, men tyvärr kan man som människa bara vara vaken i 70 timmar innan man får vad filmen kallar för micro-naps. Ouff,

MEDELTIDSMYS

HETEROSEXUALITET UTAN SEX

Regi Ridley Scott Manus: Brian Helgeland I rollerna: Russel Crow, Cate Blanchett, Max von Sydow

Regi: Mark Steven Johnson Manus: David Diamond, David Weissman I rollerna: Kristen Bell, Josh Duhamel, Anjelica Huston, Will Arnett

ROBIN HOOD

Alla kan intrigen i Robin Hood, så varför denna tvångstanke att göra en ny version vart tionde år? Nytt den här gången är att Robin Hood har tappat sin humor för att istället bara viska och hålla tal. Humorn är förflyttad till birollerna, bland annat Max Von Sydow som blind 84-årig styvfar som glatt meddelar att han har vaknat med stånd. Ridley Scott har låtit kompositören Marc Streitenfeld morfa ihop bardens luta (texterna är skrattretande) med något som liknar James Horners musik till Avatar. Lil’ Jon, som för övrigt är namnet på en rappare, sjunger visor om stora kvinnor, mjöd och död och Cate Blanchetts Marion är ett slags smutsigare Penelope, som med högt huvud väntar på sin man i krig. Robin Hoods uppdrag, att ena folket mot kungamakten är populistiskt, men också ädelmysigt. Det är lätt att omfamna (särskilt i dessa dagar då Hakan och Hakan ska gifta sig och SVT tror att det ingår i deras public

NÄR MAN ÄR I ROM

service-uppdrag att rapportera om det. ) Filmen innehåller även riddare, rustningar, symboler, chaps, honungsodling, munkar, frisk luft, naturlig skönhet, svält, dalar, fantastiskt vackra hästar, hav som piskar mot vita klippor, spröda björklöv i skog där solen letar sig igenom, skepp och blodbad. Det är objektivt underbart. –CRFN

È;\k \e[X jfd ^c [\i d`^ i Xkk jXdkc`^X `eYcXe[X[\j bXii` i\i i m\i%È CRFN om I min vildaste fantasi

9vJK ALJK EL Caroline Ringskog Ferrada-Noli crfn@nojesguiden.se

Jag har en taktik för att klara mig igenom Cannes filmfestival: så fort jag ser stadens namn på nätet eller i dagspress stänger jag ner sidan eller vänder bladet. Det finns inget som smakar så bittert och skär så djupt i mig som att jag inte är där. Tvångsmässigt läser jag programmet, ser kändisbilderna. Fastän jag förnekar festivalen, kan jag inte låta bli att drömma om vilka filmer jag skulle vilja se: You Will Meet a Tall Dark Stranger Regi: Woody Allen

På presskonferensen frågade en journalist vad Allen har för relation till döden. Svaret? ”I’m totally against it.” Wall Street: Money Never Sleeps Regi: Oliver Stone

Min snyggaste klädstil = finans! Åttiotalets bankers…. mmmm. The Tree

Regi: Julie Bertuccelli

Jean-Louis Bertuccellis dotter har harvat länge nog som regiassistens. Här för första gången för en större publik med Charlotte Gainsbourg i huvudrollen.

När man är i Rom kan vara det vidrigaste jag har sett. Den innehåller allt som är dåligt med filmindustrin och livet. Det börjar med ett extremt reducerande av människor. Alla på två ben får bli stereotyper, tjocka, roliga kompisen, stornästa svartklädda konsttjejen, kåta italienaren, barska chefen, känslig-påinsidan-hunken, och som grädden på moset, den smalaste vinner, en blond Kristen Bell med barnhöfter som har blivit bränd för många gånger och som filmen nu handlar om. Bell, från tv-serien Veronica Mars, en tjej med oidipala komplex som bor med sin dekade polisfarsa och löser mord på ett präktigt osexigt sätt, fast hon bara går i high school, är en av de värsta skådisar 2000-talet har fört fram. Det finns inte utrymme för att förklara hur kass den här filmen är. Men ni kan få en hunch: Ni vet, den världsberömda scenen i Fellinis Det ljuva livet, när Anita

jobbigt! Tyvärr ägnas ingen tid åt att bygga karaktärer. Det betyder att jag kan se huvuden flyga utan att riktigt förstå om det är meningen att jag ska bli ledsen, rädd eller börja skratta. Och precis som ett dåligt tv-spel bjuds man på en riklig mängd repetition. Offren somnar, vaknar upp (i sin dröm) i någon läskig lokal (typ en övergiven fabrik) och lallar runt ett par minuter innan det slängs in ett högt ljud och Krueger hoppar fram bakom ett hörn. Terror på Elm Street känns som en ljummen tidig nittiotalsskräckis och även om det är meningen, är det inget bra betyg för en film som har premiär våren 2010. –AL ”DRAMA”

MIRAKLET I LOURDES

även handikappade får vara med? Jämför de här idioterna med Lars von Triers Idioterna så ska ni få se på riktigt liv. En ung supersmal kvinna åker till en kurort och får sin MS botad genom ett religiöst mirakel. Det är tveksamt redan där, att 2010 göra något pro-katolskt, eller religiöst överhuvudtaget. Hon blir botad, får en mans bekräftelse och blir sedan sjuk igen. Allt i Provence. Filmen förslår att Gud finns, tyvärr inte med glimten i ögat, utan med något stort och klumpigt, som en skylt som hålls fram med bokstäverna: SÅ DET KAN GÅ. Ett slags övertydlig ödets ironi som belönar den smalaste. Bland det mest fjäskiga jag har sett på länge. –CRFN

Regi: Jessica Hausners Manus: Jessica Hausners I rollerna: Sylvie Testud

På grund av Nöjesguidens långa pressläggning har jag inte kunnat undgå att läsa alla hyllningar av Jessica Hausners film Miraklet i Lourdes. Jag är i chock. Varför älskas den här filmen som är medioker när den är som bäst? För att det är en kvinna som har gjort den? Man vill säga duktig? För att den har långsamma klippningar och de pratar franska? För att

UTMATTNINGSKOMEDI

THE BOUNTY HUNTER Regi: Andy Tennant Manus: Sarah Thorp I rollerna: Jennifer Aniston, Gerard Butler, Gio Perez

Jag tillhör dem som inte riktigt kan se Jennifer

Anistons påstådda uselhet som skådespelerska. Medioker är hennes bottennotering och i rätt sammanhang är hon en av få naturliga arvtagerskor till Goldie Hawn. Det sammanhanget är emellertid inte det här. The Bounty Hunter, om en statligt kontrakterad prisjägare (Butler) som har fått i uppdrag att lämna över sin egen kriminalreporterexfru (Aniston), låter kanske på pappret som en naturlig visit i just Goldie Hawn-land. Men utförandet är kärlekslöst. Forcerat. Tondövt. Fyllt till bredden med de tröttaste av trötta actionkomediklichéer. Det finns faktiskt inga försonande drag. The Bounty Hunter är som en jättestressad person just innan denne får diagnosen utmattningssyndrom. Man ska bara dra nästa gag, spelar ingen roll hur, fort ska det gå, man svarar i strykjärnet och lägger smutsvätten i frysen, bara man kommer framåt, framåt, framåt. Nu är jag inte det minsta förvånad, ska sägas. Manusförfattarinnan Sarah Thorp har jag för all del aldrig hört talas om. Däremot har Andy Tennant en framskjuten position på listan över Hollywood-regissörer jag gladeligen skulle skicka till arbetsläger i Gulag vid ett eventuellt återöppnande. Will Smith-fiaskot Hitch, präktiga Sweet Home Alabama och surfrelationsdramat Fool’s Gold är en nästan fascinerande usel filmografi – och då ska man komma ihåg att de är Andy Tennant bästa filmer! Nej, nu vi glömmer vi det här och tittar framåt. –NE

Ekberg badar i Fontana di Trevi? Den här filmen gör en hommage till den, nej, en kopiering, med anorektikern Bell som snurrar runt och badar i klänning. Jag hatar den här filmen. Sättet att gestalta relationer, byggandet på den kapitalistiska förslavade lögnen om att meningen med livet (för kvinnor) är att gifta sig med någon välbyggd. Alla är så osexiga och dumma i huvudet. Man får lust att rusta upp EU och förbjuda amerikaner att äntra utan kunskaps- och kulturtest. –CRFN

HORMONER

I MIN VILDASTE FANTASI

Regi: Jim Field Smith Manus: Sean Anders, John Morris I rollerna: Jay Baruchel, Alice Eve, T.J. Miller

Om man ska se en riktigt cheesy film vill man i alla fall se snygga och om det inte kan tillgodoses vill man i alla fall se kändisar. Och om inte det kan tillgodoses vill man i alla fall att de fula c-kändisarna ska vara roliga. Inget av detta är uppfyllt i denna äckliga tonårssexualitetsfilm. Det enda som försiggår i min icke tillfredställda hjärna är tankar om att jag antar att man måste acceptera att äldre barn har en sexualitet, och att det är äckligt. Det där trevande fumliga stadiet är så pinsamt. När det dessutom är gestaltat på ett yxhugget sätt blir pinsamheten tyvärr inte realism (som ju skulle kunna göra det intressant, en ärlig berättelse om säg, en fjortis verkar ju härlig). Istället skäms man bara över vad som får existera i konstens namn. Filmen har en porrfilms enkelhet. Det finns ett grovt mål: att en icke underutvecklad kille ska få ha samlag med en tjej längre upp i en vidrig hierarkisk skala och hennes karaktär fyller endast funktion av objekt och projektionsyta, inget annat. Hur kan detta gå under beteckningen film, när samtidigt, säg, Michael

9vJK ALJK EL amat levin amat.levin@nojesguiden.se

Mickey Rourke skådis

Vilka fler bortglömda skådisar måste operera ansiktet, knarka och slåss innan de återigen kan börja producera något av värde? The Expendables vs. A-Team actionöverdos

Årets testosteronkamp. Mina pengar är på de som har Sylvester Stallone, Bruce Willis och Arnold Schwarzenegger i sitt lag. Nicolas Cage skådis

I kommande storfilmen The Sorcerer's Apprentice bjuds vi på ännu en failfrisyr.

Hanekes Dolt hot gör det? Det finns inget som säger något om livet här. Skämten är plumpa utan att vara roligt plumpa som i till exempel Superbad. Förnedrande för filmindustrin, det rörliga mediet, skådespelarkåren, publik, livet, kritiker, manusförfattare och regissör. Inget är på pricken. Det enda som gläder mig är att samtliga inblandades karriärer är över. –CRFN

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 47

DLJ@B

8cV[[YVTN N_aV`aR_ UN_ QR `R[N`aR a_R x_R[ ]Y\PXNa URZ ;†WR`TbVQR[` baZv_XRY`R S†_ x_Ra` Ov`aN `cR[`XN `XVcN baN[ Naa `\Z U\` 4_NZZV` ORU†cN avcYN V R[ `R]N_Na aWRWXNaRT\_V :R[ QRa V[[ROv_ V[aR ]x Yx[Ta [v_ Naa Zb`VXO_N[`PUR[ UN_ b]][xaa WvZYVXURa Qx R[cV`N `a\½YR_ S\_aSN_N[QR aWNaN_ \Z ´aWRWON[Q´ <PU N[aNYRa XcV[[YVTN Zb`VX]_\QbPR[aR_ v_ `x YVaRa Naa ;†WR`TbVQR[ UN[[ ]_NaN ZRQ QRZ NYYN ]x R[ \PU `NZZN RSaR_ZVQQNT

@

S KAVLAN intervjuades fĂśr bara nĂĽgon mĂĽnad sedan en trevlig äldre man som dolde sitt hĂĽravfall med en bandana. Gentlemannen hade gjort sig känd fĂśr bĂĽde skĂĽdespeleri i The Sopranos och ett evigt gitarrharvande hos Springsteen, och Fredrik Skavlan var vederbĂśrligen imponerad. Särskilt som Little Steven, som gentlemannen ville kalla sig, dessutom nu producerar unga musiker, bland dem â€?jentebandet The Cocktail Slippersâ€?. â€?Jentebandetâ€?. â€?The girl bandâ€?. PĂĽ svenska â€?tjejbandetâ€?. Sju gĂĽnger under intervjun använde Skavlan samma ord. Ett annat band som nämndes i samtalet var gentlemannens E Street Band, som programledaren inte vid nĂĽgot tillfälle fann angeläget att kĂśnsbestämma. –Det finns rockband, det finns punkband, det finns band med alla sorters stilar, konstaterade Those Dancing Days Mimmi Evrell sammanbitet i en intervju fĂśr NĂśjesguiden häromĂĽret. SĂĽ finns det tjejband, som om det vore en egen musikstil. HallĂĽ? Vi har aldrig blivit jämfĂśrda med ett killband. Och sĂĽ har det lĂĽtit ända sedan The Runaways dagar i bĂśrjan av sjuttiotalet, genom hela radikala och samhällskritiska punkvĂĽgen där somliga band konsekvent kategoriserades som â€?tjejbandet Tant Strulâ€?. FrĂĽga Sahara Hotnights vilket ord som oftast använts fĂśr att beskriva dem. Men begreppet tjejband är ändĂĽ sĂĽ sakteliga pĂĽ väg ut i kylan, och används idag

FOTO: SARA MAC KEY

Katharina Nuttall.

;<K =@EEJ IF:B98E; F:? ;<K =@EEJ KA<A98E;

:R[ ½[[` XcV[[YVTN Zb`VX]_\QbPR[aR_, Text PATRIK FORSHAGE framfÜr allt av stofiler som Fredrik Skavlan, Dagens Nyheter, GrammisarrangÜrer och inte sü münga andra. FÜr de flesta andra har kvinnor idag en självklar roll som musiker och artister likvärdiga med manliga dito, eller till och med Üverlägsna att dÜma av vilka skivor NÜjesguiden har utsett till ürets bästa svenska skiva de tre senaste üren, fÜrst Annika Norlins Säkert!, sedan Frida HyvÜnen och senast El Perro Del Mar. Orsaken till den utvecklingen skulle kunna vara att kvinnor har tagit sig fram till en position där normen inte längre är kuttersmyckets, där kvinnor inte längre hänvisas till att vara vokalissor av sünger skrivna av Very Important Lütskrivare och där kvinnor i allt stÜrre utsträckning har ryckt

48 NÜjesguiden • Nr 5 • 2010

ĂĽt sig andra instrument är den tamburin de traditionellt har tilldelats. Eller sĂĽ skulle det kunna bero pĂĽ att kvinnorna äntligen coolar ner sig och inte längre är sĂĽ kĂśnsfokuserade. Det menar i alla fall den legendariska brittiska skivbolagsbossen Alan McGee i en text i The Guardian, där han diskuterar, eller snarare hyllar, bristen pĂĽ feministiskt initiativ pĂĽ Courtney Loves nya Hole-album, och slĂĽr fast att kvinnorna behĂśver lägga det där tjatet om jenteband ĂĽt sidan. â€?IdĂŠn att skapa publicitet i egenskap av kvinna i ett rockband är en dinosauriemanĂśver.â€? Som om â€?tjejbandâ€? var ett begrepp kvinnor har skapat och lanserat. Som om orsaken till att det i sĂĽ stor utsträckning har fokuseras pĂĽ kvinnliga artisters kĂśn är att

kvinnorna vill ha det sĂĽ. Som om kvinnorna helt enkelt inte vill bli jämfĂśrda med artister av manligt kĂśn (nĂĽgot som fĂśr Ăśvrigt ytterst sällan sker, ingen kvinnlig basist har till exempel nĂĽgonsin jämfĂśrts med nĂĽgon annan än Tina Weymouth, oavsett genre eller teknik). Som om det är kvinnorna som inte vill beskrivas i form av genre utan bara i genustermer. Det är â€?jentebandâ€? kvinnor vill vara med i. Eller? Men även om utvecklingen har kommit igĂĽng betyder det inte att hela fortet är stormat. UndersĂśker vi kĂśnsfĂśrdelningen bland chefer i branschen landar vi omedelbart i mer traditionella mĂśnster, och även i produktionsledet finns det fortfarande roller som är helt och hĂĽllet vikta ĂĽt män. När

snubblade du till exempel senast Ăśver en jenteproducent? Okej, sĂĽdana finns. MĂĽnga artister producerar till exempel sin egen musik, men ytterst fĂĽ kvinnor anlitas nĂĽgonsin som producenter ĂĽt andra artister. PĂĽ rak arm? Tja, Missy Elliott och Linda Perry fĂśrstĂĽs. Och fĂśr mer inbitna även Sonia Pottinger, Trina Shoemaker, Kandi Burruss, Ani DiFranco och Jamille Luney. Och kanske tvĂĽ namn till. Sedan är det stopp. HĂĽller vi oss till Sverige blir listan ännu kortare. Katharina Nuttall är en av mycket fĂĽ kvinnor som producerar andra än sig själv, bland annat Ane Brun. Pernilla Andersson med bland andra Svante Thuresson pĂĽ sitt CV är en annan, och Saft Stockholm och Sophie Rimheden ytterligare tvĂĽ. Där nĂĽgonstans bĂśrjar listan tunnas ut betänkligt. –Musikbranschen är mansdominerad oavsett genre och styrs av normer och värderingar som fĂśrknippas med män och maskulinitet, suckar Katharina Nutall. PĂĽ bolagen är det män som fattar besluten och män väljer oftast män. FĂśr att lyckas som producent mĂĽste en kvinna vara tre gĂĽnger sĂĽ framgĂĽngsrik innan hon iallafall blir av med titeln "kvinnlig producent". Det känns avlägset med en kvinnlig in-demand-producent motsvarande BjĂśrn Yttling eller Jari Haapalainen. –Du har helt rätt, och det är synd bĂĽde fĂśr alla kompetenta kvinnliga producenter och framfĂśrallt fĂśr artister och skivbolag som fĂĽr samma sound och missar chansen att utvecklas, konstaterar Lena Bjärskog

→

också känd som Saft Stockholm. För jag tror inte att det är så långt borta egentligen. Det finns ju många tjejer som producerar idag men som inte riktigt vet hur de ska komma in i "systemet". Många av oss pratar mycket om vad som är rätt sätt att ta oss in, om man måste göra typ en organiserad ”tjejfront” för att sätta sig på kartan, eller om man ska kunna ta sig in som vilken kille som helst. Men det verkar inte funka så bra. –Det är en kulturpolitisk långkörare som jag brukar säga, menar Pernilla Andersson. För det första: Kvinnor är underrepresenterade i producentkategorin, vilket gör att det är obalans från start. Samtidigt vill jag ändå påtala att det har satsats mycket på att få in tjejer på till exempel ljudtekniker- och producentutbildningar. Jag har varit ute en del och föreläst på musikhögskolor och andra musikutbildningar och faktum är att tjejer inte söker de utbildningar vi önskar att de skulle söka. Jag tror att det startar mycket tidigt, redan på dagis, där tjejer används som ”dämpare” för att lugna ner pojkarna som är högljudda och gapiga. Från början får man lära sig att vara följsam. Det borgar inte för en bra start i musikindustrin. Där krävs ju skinn på näsan. Det är lättare att bli en sångerska och en följsam artisttjej än en bestämd och sträng producent. Där ligger det stort ansvar hos föräldrar att inte prägla sina barn ”fel”. Det är en paradox att det är min pappa som har intalat mig redan i mycket ung ålder att jag hade friheten och begåvningen att göra precis det jag ville. Han peppade mig att lära mig spela flera instrument, kunna datorer och studioutrustning samt ha en helt orädd inställning till alltihop. Kort sagt gav han mig en pojkes uppfostran på det musikaliska planet. Jag tycker mammor i större utsträckning borde överföra mer mod i sina döttrar, istället för att lämna över den klassiska duktighetsskruden. Finns det maktstrukturer som släpper in kvinnor en bit men inte till de mest ”ansvarsfulla” positionerna? –Klart att det är så, slår Pernilla Andersson fast. Titta på alla företag, även skivbolag – hur många kvinnor sitter på vd-stolar, hur många kvinnliga A&R:s finns det? Det är naturligtvis så att i en gubbvärld har män lättast att prata med varandra och uppskattar det mer än att ha med en så kallad ”hyste-

Lena Bjärskog.

FOTO: JENNIFER NEMIE

Pernilla Andersson.

rika” att göra. Killar blir nämligen aldrig hysterikor, de blir excentriska, av någon anledning. Ett exempel är alla kvinnliga artister som genom åren har kommit fram med en manlig och ofta redan framgångsrik och storsäljande producent. En sådan verkar behövas för att industrin ska få upp ögonen för den kvinnliga artisten. Elin Ruth Sigvardsson hade Winnerbäck som producent på första albumet, och låg på stort skivbolag med kraftig backning. Det var väl bra, men idag, på eget bolag, med egenproducerat material och egna låtar är hon långt mer intressant och musikalisk. Intresset från gubbarna i branschen är däremot inte lika stort, hon är inte lika ”hanterbar” längre. När det är över-väldigande män i branschen signeras långt mer manliga artister än kvinnor, och de tenderar att välja män som producenter. Varför? Är det en kombination av att skivbolagen vågar

ÈB`ccXi Yc`i Xc[i`^ _pjk\i`bfi# [\ Yc`i \oZ\eki`jbX%È

FOTO: SARA ENGSTRÖM

satsa mer på en man? Att kvinnor är rädda för att samarbeta med andra kvinnor? Att män som gör skivor har svårt att förlika sig med en kvinnlig producent? Jag tror att sanningen ligger i allt det. Det är summan av alla frågorna som blir kardemumman. Laleh är ju som vi alla vet en oerhört bra producent, varför har inga manliga artister eller grupper använt sig av henne? Det är gamla klassiska roller som lever kvar, tjejartisten och den manliga producenten. Den manliga A&R:en och promo-tjejerna. De manliga videoregissörerna och de kvinnliga assistenterna. Hur länge ska vi ha det så? –Förändringen är igång. Allt fler tjejer producerar eget, organiserar sig och utvecklas, resonerar Saft Stockholm. Men jag skulle absolut vilja se de stora skivbolagen ringa någon av de kvinnliga producenter som Sverige redan kan skryta med, och ge dem något förtroendefullt uppdrag. Men så länge skivbolagen också drivs av män kan det ta ett tag innan de slutar se detta som en risk istället för en möjlighet. Vi tjejer måste bli bättre på att ta plats, stå på oss, hjälpa varandra och inte ge upp! –För mig handlar musik bara om att göra bra konst, resonerar Katharina Nuttall. Förra årets årsbästalistor dominerades av kvinnor, som utgör minoriteten. Det tyder väl på bra konst? Vi borde vända på rollerna, och typ se till att att Jenny Wilson producerar Ulf Lundell. Pernilla Andersson instämmer. –Kvinnor behöver lära sig att samarbeta bättre sinsemellan, och män att ta ställning emot gubbväldet. Det smyger sig på, men det finns där dagligen. Personligen tycker jag om att bara bryta alla normer om hur man ska vara. Det är bästa sättet att nå förändring. Jag är glad att Svante Thuresson stöttade mig i ung ålder och var helt cool med en kvinnlig producent. Jag har lärt mig jättemycket av det samarbetet. Jari Haapalainen och Björn Yttling är kända för att vara speciella, coola och excentriska, och om det hade funnits samma vågskål för tjejer hade vi haft färre hysterikor och säkert lika många coola, excentriska och speciella tjejproducenter. Men det är klart, då måste barnen få vara som de är redan på dagis. Annars slutar det med en följsam Idolsökande söttjej som bara vill träffa den där tuffa och trygga producenten som kan ta henne till exempellös framgång. Q

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 49

P R E S E N TAT Ö R

HUVUDSPONSORER

SPONSORER

PA R T N E R

KRÖNIKA

<e bi`k`b\ij Y\b ee\cj\i

ÈMXia\ jb`mX IfYpe ^ i i \kk jk\^ ]iXd k Å fZ_ [ mXi _fe \e cpjXe[\ j e^\ijbX i\[Xe m`[ j`e [\Ylk%È

A

ag trodde länge att det var inlyssningen som var det svåra. Möjligtvis formatet, att skriva kort och koncist men ändå målande. Eller kanske träffsäkerheten, förmågan att snabbt ge en bild av om hur skivan låter. Men icke. Efter två år som recensent på Nöjesguiden kan jag konstatera att det knivigaste med mitt jobb ligger på ett helt annat plan. Det här med trender, hörni – hur förhåller man sig till det? Hur hanterar man att etno är det nya afrobeat? Kan man såga något för att det har gjorts lika bra förr, och – omvänt – kan man hylla något för att det känns nytt, fräscht och kreativt när denna känsla enbart baseras på hur uppdaterad man själv är? Kan man slakta något för att det låter för ”nu”, och för att det irriterar en? Inspirerad av Nöjesguidens förra, kritiska nummer bestämde jag mig för att granska mig själv. Efter en genomläsning av gamla recensioner kunde jag snabbt konstatera att jag varken har ett svar på frågan eller någon genomtänkt policy för hanteringen av trender och musikaliska strömningar. En svindlande inkonsekvens uppenbarade sig. This is Head sågades för sin hippa ljudbild, JJ likaså. Beach House, däremot, med sin drömska neoshoegaziga rätt-i-tiden-pop kallade jag ”outsägligt vackert” och menade att de förvaltade åttiotalsinfluenserna på ett delikat vis. För att i nästa andetag anklaga First Aid Kit för att vara för efterapande, för skägginfluerade. Nu kanske ni tycker att avskedsansökan borde vara postad och saken utagerad. En recensent ska stå över sådant, ska bedöma musik på ett annat plan, ett trendfritt plan, ett vackert, ädelt och estetiskt fristående plan. Jaha. Försök själva då. Det är och förblir en utopi att tro sig kunna stå över strömningar. Äter jag pannkaka sju dagar i veckan kommer jag förr eller senare att kräkas. Sushi kommer att kännas fräscht. Är varannan skiva som släpps under nollnolltalet gjord av en skevsjungande 20-nånting-man med kvasinaiva texter kommer jag ofrånkomligen att spy på Hästpojken. Jag ber er därför att överväga följande när ni hatar en av mina recensioner: jag kanske är trött på helt andra saker än ni. Det kanske inte är så konstigt. Jag kanske är understimulerad eller överexponerad. Du kanske har mp3-surfat mer än jag. Jag kanske har mp3-surfat mer än du. Det kanske är därför vi bedömer en skivas relevans och värde olika. Så vi kanske kan skippa det där ”har recensenten ens lyssnat på skivan?” Q

9vJK ALJK EL Divine Comedy Neapolitan Girl

från Bang Goes the Knighthood, Pias/ Border

Drömmer jag, eller har Neil Hannon gjort In Pursuit of Happiness en gång till, fast ännu bättre? Robyn Body Talk Pt.1 Konichiwa/EMI

Robyn blir bara smartare, renare, slickare och snyggare för varje skiva hon släpper.

NRFN om Robyns Body Talk Pt. 1

Ferrada-Noli POP

ROBYN Body Talk Pt. 1

Konichiwa Bitches/EMI

Varje skiva Robyn gör är ett steg framåt – och då var hon en lysande sångerska redan vid sin debut. Hur många artister har kvar hungern efter utveckling och modernitet 15 år in i karriären? Miles Davis, David Bowie, Madonna – ja, Robyn platsar snart i den ligan. Body Talk pt 1 är full av skimrande melodier, knorrande beats och färsk melankoli. Dessutom präglas den av en sympatisk spontanitet, en avslappnad inställning som man kanske bara får av ett starkt självförtroende och en vattentät musikalisk vision. –NRFN

STOR ROCKMUSIK

BAND OF HORSES Infinite Arms Columbia/Sony

Ni vet alla de där attributen man slentrianmässigt brukar tillskriva den här sortens musik? Flanellskjortor (rutiga)? Helskägg (vildvuxna)? Neil Youngsamlingar (kompletta)? Tillskriv Band of Horses dem allihop, och svamla om Wilco och Jayhawks så länge du har syre. Försök inbilla modernister att det finns sådana drag här, snarare än en sannare tidlöshet. Gör vad som krävs, allt är tillåtet, för att få fler människor att lystra åt de näst intill perfekta låtkonstruktionerna, de välbalanserade gitarrväggarna och stämsångsekvilibrismen som är Band of Horses. –PF

Jag som trodde att jag var trött på folk. Att jag hatade skägg. Att jag fick kväljningar av folktronica. Så motbevisas jag av ännu ett briljant mixtape från Milberg.

Dansmusikens integration med rocken är nu så fullbordad att ett popband kan göra musik som inte är dansant, inte ens har några elektroniska beats, men som ändå låter sig djupt präglas av dansmusikens vision om

elina.wessman@nojesguiden.se

popmusik. Bandjos låtar pulserar fram på nattliga motorvägar, med en sångare som låter som en mer nedtonad Nick Cave. Det låter strålande. –NRFN SKIMRANDE GITARRPOP

TEENAGE FANCLUB Shadows Pema/Border

Det var länge sedan sist, hela fem år, men ingen förväntar sig eller hoppas på någon annan förändring sedan Teenage Fanclubs förra album än ytterligare förfining av det redan färdiga uttrycket. För redan i och med Songs from Northern Britain 1997 mognade Teenage Fanclub från ett ungt och hett band, bland annat som förband till Nirvana, till distingerade statsmän och popadel. Deras sofistikerade gitarrpop och än mer perfekta vokalharmonier blir alltmer utsökt för varje utgåva, och med sina respektive små mästerverk kan Norman Blake, Raymond McGinley och Gerard Love nu stolt ta plats intill Nick Lowe på de hedersplatser Storbritannien håller för sina mest aktningsvärda musiker. –PF

RAP

DALTONE Stort hjärta

K-Werks/Border

Vällingby tycks vara Sveriges nya hiphophuvudstad. Inte nog med att Vällingbyteamet är oslagbara på Reisens rapquiz – nu kommer Vällingbyrapparen Daltone med ett debutalbum som sprakar av energi och minnesvärda textrader. Han kan vara såväl dagbokspersonlig som punchlineunderhållande och beatsen är lika hårda som poppiga. Yes! –NRFN

GARAGESOUL

THE BLACK KEYS Brothers V2/Bonnier Amigo

Med Danger Mouse-producerade Tighten Up skulle

French Montana feat. Big Sean, Nipsey Hussle & Wiz Khalifa I’m on It mp3

Från Marocko till New York till Akons skivbolag – French Montana är en rappare att hålla ögonen på, och här har han styrt upp en episk klubbanger. Allie Study Hall

mixtape, drum-squad.com/mixtape

Drumma Boy har sakta men säkert byggt upp ett rykte som en av rapvärldens mest pålitliga producenter. Han är också skivbolagsägare och har i Allie hittat en egen Nicki Minaj. The Dean’s List Kardashian mp3

Underbart pojkband från Boston bestående av två svarta killar, en vit och en asiat som sjunger och rappar och här hittar på ett nytt ord för holk. Måste bli en sommarhit. ELEGANT POP

THE DIVINE COMEDY Bang Goes the Knighthood Pias/ Border

Jag var övertygad om att jag aldrig skulle bry mig om Divine Comedy igen. Neil Hannons högst medvetna croonerposerande är förvisso charmigt, men tenderar att gå en på nerverna när musiken blir för smetig, för pompös. Men så pausade han, försvann och återkommer ett halvt decennium senare med så elegant och fjäderlätt popmusik att sommaren inte behöver något annat soundtrack. –EW

världen. Han är inte världens bäste rappare, men det är inte det som är det viktiga. Han är sin tid. En generations soundtrack. –NRFN

SOFTPOP

GAYNGS Relayted

Jagjaguwar/ Border HIP-POP

B.O.B. The Adventures of Bobby Ray Färgstark och fördomsfri, självmedveten och fåfäng, distanserad men personlig, omedelbara hitrefränger och ointresse för autenticitet, musik som en välregisserad show – jag skulle kunna prata om Lady Gaga, men jag pratar faktiskt om rapparen B.o.B. Lika mycket som Gaga inkarnerar han vår tids pop. Liksom Gaga har han tagit steget från underground till superstjärna som om det var den mest naturliga saken i

Force Majeure/Playground

The Black Keys inte kunna undvika att få en hit ens om de försökte. Nu antyder visserligen såväl visselintro, skolgårdsrytm och en smittande simpel refräng att de inte direkt försöker undvika topplistorna, och då är det desto trevligare att konstatera att resten av Brothers håller lika hög klass. Med en lite modernare tagning av sin punkblues och garagesoul, bland annat låter de beats från förra årets hiphopexperiment Blakroc smyga sig in tillsammans med orglar och annan ytbehandling, känns de inte alls obekväma intill vare sig Gun Club och Screamin’ Jay Hawkins eller – ursäkta – The White Stripes. –PF

Atlantic/Warner

INDIE

BANDJO Bandjo

<C@E8 N<JJD8E

9vJK ALJK EL Nicholas Ringskog nrfn@nojesguiden.se

Lisa Milberg Come Drone with Me Mixtape

DLJ@B

Det skulle kunna uppfattas som effektsökeri att bygga ett helt album på en guilty pleasure-låt som sjuttiotalets 10CC-hit I’m Not in Love. Men eftersom både den sången och det bandets rykte som tacky är oförtjänt bortser vi helt från sådant baktalande och ger oss istället hän åt musik som liksom förebilden perfekt håller balansen mellan topplistebanalitet och akademisk genialitet. Detaljer som idogt Fender Rhodes-användande och moderna r'n'b-ansatser, gästinhopp av Bon Iver och inte minst en långsam cover

→

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 51

av 10CC-halvan Godley & Cremes gamla MTV-hit Cry förstärker känslan av att Gayngs har gjort en av årets bästa debutalbum. –PF REGGAERAP

NAS & DAMIAN MARLEY Distant Relatives Def Jam/ Universal

Nas är en rappare med stort ego samt väluppfostrade, välformulerade och väldigt allvarliga texter som inte har ett skvatt gemensamt med frenetiskt jamaikanskt toastande. Att han skulle göra ett helt album bestående av duetter med Damian ”Welcome to Jamrock” Marley var därför en aning otippat. Ännu mer förvånande är att skivan faktiskt är bra – de två artisterna förenas av sitt allvar, sitt patos och sina drömmar om Afrika. Nas slutar med sitt pliktskyldiga förvaltande av New Yorks hiphoptradition och vågar vara en individ fullt ut, och Marleys raspiga röst klär hans verser mycket bättre än inhyrda r’n’b-artister. En homogen samling episka klagosånger, och ett ypperligt exempel på hur man kan åldras med värdighet. –NRFN

vägen och hyllar istället systerskap i My Bitches, ett dansgolvsmonster som förtjänar att bli ett lika stort anthem som Beyoncés Single Ladies. En annan höjdpunkt på detta femte album, Trinas bästa på länge, är samarbetet med Nicki Minaj och Lady Saw, Dang-A-Lang. –NRFN ELEKTRO/LIGHTTECHNO

ELLEN ALLIEN Dust

Tyska dj-drottningen Ellen Allien har alltid balanserat ljus och mörker väl i sin musik. Partier av ödslig sorgetechno paras också här med pigg elektro, pop och hypnotiserande monotoni. Varför hon konstant ska effektskruva rösterna övergår dock mitt förstånd. Samtliga vokala insatser skickar mig rodnande tillbaka till den värsta delen av elektroclasheran. –EW

I musikbranschen har kvinnliga rappare ofta ställts mot varandra, bråk och konkurrens har uppmuntrats, alla vill se en catfight. Men Trina vägrar gå den

9vJK ALJK EL Patrik Forshage patrik.forshage@nojesguiden.se

Johannes Vidén Självsabotören kommande singel

Storslagen stråkpop för svällande hjärtan. School I Love Everything

från Loveless Unbeliever, Elefant/ Border

Låt bli att älska den och avslöja ditt hjärta av sten. M.I.A. Born Free

Singel, XL/ Playground

Suicide har aldrig låtit bättre, och såhär efter en månad börjar Born Free kännas som årets låt.

stilbrott mot den musik hon gjorde tidigare – The Neptunes-funk har bytts ut mot David Guetta-disco. ”Emancipate yourself”, mässar hon i en refräng, och syftar kanske på både musikindustrins bojor, fansens förväntningar och äktenskapet med Nas som hon tog sig ur. Det är lite synd bara att frigörelsen tonsätts av ickespektakulära housebeats. –NRFN

FOTOMODELLSBLUES

Slip N Slide/import

Bpitch Control/Border

RAP

TRINA Amazin’

KAREN ELSON The Ghost Who Walks Third Man/Playground

Före detta fotomodells fantastiska musikaliska kvaliteter upptäcks som av en slump av hennes rockstjärnemake, som prompt producerar hennes skiva och ger ut den på sitt eget skivbolag – smaka på det upplägget och försök hålla dig fördomsfri. Det som skiljer Karen Elsons debut från alla andra med samma bakgrundshistoria är 1) hennes bakgrund som sångerska i cabaretsupergruppen The Citizens Band, där bland andra också Nina Persson stundtals har synts till, och 2) att hennes make Jack White faktiskt har en poäng. Karen Elson har en bra röst och skriver övertygande sånger, som de tillsammans klär i återhållet elektrifierade och smakfulla bluegrass- och Weimardräkter. –PF

HIPHOP

ANTON AXÉLO Lycka i lösvikt

Umbrella Artists/Bonnier Amigo

Debutanten Anton Axélo är en av Sveriges mer ambitiösa rappare – visserligen farligt nära Timbuktus mysprogg, men utan det entertainerhysteriska. Texterna är lite brådmogna men samtidigt genuint personliga. Debutalbumet lider av överlastade produktioner men har ett par pärlor: den vackert rhodesjazziga titellåten och den rusigt funkiga Ett vackert slut. –NRFN

POP

THE DRUMS The Drums V2/Bonnier Amigo

The Drums har räddat mig från två omgångar vinterdepression, och det bär verkligen emot att inte älska deras första fullängdsalbum. Men med den surfsprudlande indie-ep:n färskt i minnet blir The Drums en ofrånkomlig besvikelse. Den saknar energin, variationen, melodistyrkan. Den saknar de ljuvligaste körerna. Kvarstår gör helt okej, men ganska tjatig pop, samt en stark känsla av att The Drums borde ha samlat material ett halvår till innan de gick in i studion. –EW

KELIS Flesh Tone

Interscope/Universal

Kelis har alltid stått lite utanför r’n’b-scenen – hon har varit lite coolare, lite softare, lite mer medveten, lite mer allergisk mot klichéer och könsroller. Hennes nya skiva måste ändå ses som ett radikalt

”Have you got a minute? Are you easily led?” Så inleder Dublinsonen Conor J O’Brien vår bekantskap, och utan att bry sig om svaret försöker han sedan slå i oss den ena historien mer fantastisk än den andra. Och eftersom hans röst är Paul MacCartney-mild och behaglig över suggestivt popdriv och väna men

DLJ@B

övertygande melodier, med drömska pianon och förförande stråkar sväljer vi okritiskt allt han har att förtälja om blodtörstiga varelser, spöken och andra väsen. –PF

ÈD ac`^km`j [l^\i jb`mXe jfd YXb^ile[jdlj`b ` \e _`ggXi\ bc [X]] i%È NRFN om Trentmøllers Into the Great White Yonder

NYDISCO

TRENTEMØLLER Into the Great White Yonder In My Room/Border

Är man trött på minimalistisk techno ska man vända sig till Anders Trentemøller som fläskar på med olika lager av atmosfäriska instrument, saktar ner och tänjer ut rytmerna, målar annalkande ovädersstormar i sina musikaliska landskapstavlor och gärna använder vokalister. Det är väldigt snyggt allting, men samtidigt märkligt uttryckslöst. Möjligtvis duger skivan som bakgrundsmusik i en hippare klädaffär. Tide är den enda låten som inte är död. –NRFN

SURF-AVANTGARDE

ARIEL PINK’S HAUNTED GRAFFITI Before Today 4AD/Playground

Jag vet inte om Ariel Pink har blivit mer lättillgänglig, eller om det är jag som har vant mig vid hans trassliga stökindie, vid avigheten och melodikurragömman. Before Today är en rakare popskiva än tidigare album. Den är lättare, fluffigare, fylld av somriga surfharmonier och californiakörer (med sedvanlig Ariel Pinksk psykedeliatwist då). Den är också mer slätstruken. –EW

FANTASIPOP

VILLAGERS Becoming A Jackal Domino/Playground

POP

SINGERSONGWRITER

hör. Jättefint ibland. Jättegnälligt ibland. Jättemediokert allt som oftast. –EW

Sydstatsrappare hjärta skandinavisk pop Juvenile samplar Roxette, Nicki Minaj samplar Aqua. Konstig trend, men kul!

NEOSOUL

ROX Memoirs

Rough Trade/ Border

Amy Winehouse begår mängder med brott mot sig själv, men hennes värsta mot oss var att först göra ett fantastiskt album och sedan försvinna. På det sättet lämnade hon nämligen fältet fritt för världens alla skivbolag, inklusive annars så kvalitetssäkra Rough Trade, att lansera den ena klåparen till kopia efter den andra. Mot den här unga Londontjejen kan man först och främst invända att utan känsla i rösten förmår varken teknik eller Winehousk rocksteady skapa genuinitet.

FLINTASTEKSREGGAE

MILLION STYLEZ Everyday Universal

Million Stylez är sannolikt Sveriges mest begåvade dancehallartist. Han har rösten, självförtroendet och melodikänslan. Men vad hjälper det när produktionerna låter så hopplöst konservativa och slätstrukna? Vilken är målgruppen, de som anser att reggae-historien började och slutade med Inner Circles Sweat (A la la la la long)? Det enda kreativa inslaget på skivan är låten Ya Habibti som förenar gatusmart dancehall med trånande arabisk raï. –NRFN

THE SMITHS-SATIR

CATS ON FIRE Dealing in Antiques

”Känslosamt”, läser jag i omdömena om det första albumet i eget namn från mannen formerly known as Tiger Lou. ”Innerligt”, ”moget”, ”hjärtskärande vackert”. Högst genomsnittlig ledsen kille med gitarr är vad jag

Djurplågeriet i bandnamnet är inte slumpmässigt, tvärtom är de här finländarna beredda att göra vad som helst för att misskreditera och reta Steven Patrick Morrissey. Över hela 20 (!) låtar häller de vatten på Morrissey-hatarnas kvarnar

Håkan Hellströms nya album i höst Men hur kommer hans nya långhåriga look märkas i musiken?

EP:ns återkomst Det perfekta skivformatet, helt utan underhudsfett. Way to go, Bob Hund och Docenterna.

Jarvis Cockers meditationsmusik Full av fågelsång, och gratis att ladda ner. Men hur förenliga är begreppen Jarvis Cocker och avslappningsmusik?

–PF

RASMUS KELLERMAN The 24th Startracks/Bonnier Amigo

DLJ@B98IFD<K<I

Pyramid/ Border

Vashti Bunyan-konserten För att vi missade den.

Carola sjunger på kungligt bröllop De hade kunnat få vem som helst. Överklassens förfinade smak?

genom att parodiera allt det som illasinnade varelser felaktigt har beskyllt Moz för i 25 år. Gravallvarligt framför de usel självömkande gymnasiepoesi full av litterärt poserande, och sångarens darriga röst går med regelbundenhet upp i opåkallad och skrattretande falsett. Andra bandmedlemmar gör satir av The Smiths andra kreativa halva, med halvklantig indiegitarr med solskensambitioner som bygger en och samma låt rätt mycket tvärs över hela albumet. Med den sortens elakheter, tjuvnyp och slag under bältet kan Cats on Fires musik enbart klassificeras som mobbning. –PF

Nöjesguiden • Nr 5 • 2010 53

.[QR_` 8[NcR v_ ]_\T_NZPURSR[ `\Z UN_ `af_a \PU `avYYa ]x af] NYYN @cR_VTR` XN[NYR_ 5N[ UN_ cN_Va ZRQ \PU `aN_aNa `bPPzR_ `\Z 61<9 9FE3l99.; \PU =.?9.:2;A2A ZR[ YVTTR_ vcR[ ONX\Z ]V[`NZURaR_ `\Z 3.;A.@A6@8 . ;q72; 1†`XNYYR :v`aR_YVTa XVQ[N]]NQR U\[\Z \PU acV[TNQR U\[\Z Naa `ax aVYY `cN_` FOTO: JOHANNES HELJE

D{K<I 8E;<IJ BE8M< skulle du välja – att bräka pĂĽ Vad skĂĽnska resten av livet eller visa upp

din privatekonomi i svensk tv? –Bräka pĂĽ skĂĽnska, helt klart. Men mest fĂśr att min privatekonomi inte är särskilt intressant. Om du var tvungen – vem av deltagarna frĂĽn ĂĽrets Paradise Hotel skulle du hĂĽngla med? –Haha! Jag vet inte vad jag ska svara fĂśr att inte hamna i trubbel med min fru. Jag skulle hĂĽngla med alla. Ă„ven snubbarna? –Alla! I en intervju i Expressen sa du: â€?Det farligaste som finns är när man gĂśr underhĂĽllning och kommunikation som ligger ovanfĂśr huvudet pĂĽ folk. –När man nyttjar tv-mediet eller andra medier fĂśr att nĂĽ framgĂĽng pĂĽ de som deltars bekostnad eller lurar publiken. DĂĽ är man oansvarig utifrĂĽn den position man har. Typ dokusĂĽpadeltagare som efter programmen klagar pĂĽ att â€?allt var sĂĽ himla vinklatâ€?? –Ja, kanske. Har man varit med i en dokusĂĽpa har man bevisligen gjort det som finns pĂĽ bild. Ă…tminstone i de dokusĂĽpor som jag har varit inblandad i har vi varit jäkligt noga med att i fĂśrväg fĂĽ deltagarna att fĂśrstĂĽ vad de ger sig in i. Vi har till och med valt bort folk som inte fĂśrstĂĽr konsekvenserna av att synas i tv. Men sedan är det klart att det blir nĂĽgon form av pĂĽverkan

pĂĽ det reella skeendet när du klipper ned 24 timmar till 20 minuter. Sedan ska vi inte glĂśmma att det finns vissa deltagare som i efterhand, när de ser sig själva pĂĽ tv, tänker â€?oops, det där var inte sĂĽ smart!â€? och dĂĽ är det lätt, om man blir intervjuad av en kvällstidning, att säga â€?det där visste jag inte omâ€?. Du är fullblodscyniker, va? – Nej, snarare tvärtom. Jag tycker att jag, inom den kommersiella tv:n där det finns ett antal cyniker, jobbar fĂśr att undvika det sĂĽ mycket som mĂśjligt. Men hur fĂśrklarar du Anna Ankas jul? – Nej, alltsü‌ Det man glĂśmmer när man recenserar tv är att det finns vissa projekt som blir mer eller mindre bra. Att idĂŠn som produktionsbolaget har i bĂśrjan inte alltid resulterar i att det blir som man har tänkt. DĂĽ kan det leda till att program uppfattas pĂĽ ett annat sätt än vad som var tanken. Om du kollar pĂĽ Svenska Hollywoodfruar tycker jag att man behandlar hela gänget med värme. Man lĂĽter dem vara sĂĽ udda, annorlunda och färgstarka som de är, men nĂĽgonstans hĂĽller man allt inom ramen. Och det var det man tappade med Anna Ankas jul. SĂĽ vilket programformat var fĂśr smaklĂśst även fĂśr dig? – Temptation Island! Det gick ut pĂĽ att man tog ett gäng par till en tropisk Ăś, särade pĂĽ dem, gav dem sprit och senare visade upp filmer pĂĽ när de var otrogna mot varandra.

program Ăśnskar du att du Vilket hade kommit pĂĽ?

– Det finns jättemĂĽnga! När det gäller vuxenunderhĂĽllning är PĂĽ spĂĽret ett jäkla bra program, fĂśr det är bĂĽde underhĂĽllning och bildande. Hade man varit sĂĽ kreativ att man en gĂĽng i tiden kom pĂĽ ett Big Brother eller ett Let’s Dance, dĂĽ hade man om inget annat varit väldigt rik nu. Jävligt smart av den personen som kom pĂĽ Jeopordy ocksĂĽ, det är en sĂĽdan enkel fĂśrändring, ställ frĂĽgan istället fĂśr att svara pĂĽ den, men det blir helt briljant. Vilket av dina program är du mest stolt Ăśver? –Jag var jättenĂśjd med en komediserie vi gjorde pĂĽ TV4, C/o Segermyhr med Johan Ulveson i huvudrollen, som var skriven av Fredrik LindstrĂśm. FĂśrsta säsongen var magisk. Nu i vĂĽr har Mauro & Pluras kĂśk varit hur skĂśnt som helst. Och sedan är det kul att ha varit med och startat Parlamentet, Hey Baberiba, Lyxfällan och Idol. Jag är stolt Ăśver att jag har haft fingrar med i sĂĽ mĂĽnga olika typer av program som har blivit bra. Du lär ju skämmas Ăśver mycket. –Åh, ja! Ett program som verkligen inte gick bra var Fling som vi gjorde pĂĽ TV3 när jag var ny där. Det var sĂĽ jävla dĂĽligt! Vad hände? –Äh, det var sĂĽ mycket! Alla som jobbade med det gjorde sitt bästa, men det blev riktigt dĂĽligt tyvärr. Jag är säker pĂĽ att det finns andra exempel pĂĽ program som jag har gjort som har bombat. Var gĂĽr gränsen mellan det som folk vill se och vad du stĂĽr ut med att visa? –Det finns folk som säger â€?om man skulle visa avrättningar skulle alla tittaâ€?. De skulle det den fĂśrsta gĂĽngen, men inte episod tvĂĽ och tre. Och inte â€?säsong tvĂĽ – The Returnâ€?. –â€?Nu är vi tillbaka – denna gĂĽng frĂĽn vänster!â€?. Det där är ganska självsanerande. All information och underhĂĽllning, oavsett var den kommer ifrĂĽn, handlar om att din

mottagare har fĂśrtroende fĂśr det den läser eller ser. FĂśr att en tv-kanal ska ha det fĂśrtroendet kan den inte präglas av fĂśr mycket cynism eller fĂśr dĂĽliga program. Kommer folk ofta fram till dig pĂĽ fyllan och fĂśrsĂśker sälja in programidĂŠer? –Ja, väldigt ofta! Det är lätt fĂśr mĂĽnga att prata om tv. Alla, somliga mer andra mindre, konsumerar ju det. Ă„r jag bland vänner pratar man inte sĂĽ mycket om tv, men är jag däremot pĂĽ en fest och nĂĽgon hĂśr vad jag jobbar med är det mĂĽnga som har ĂĽsikter – allt frĂĽn en egen briljant idĂŠ till en ĂĽsikt om att den där bilen borde ha haft en annan färg i senaste episoden av det och det. SĂĽ du snor idĂŠer? –Nej, de har nog aldrig i det där fĂśrsta stadiet varit sĂĽ briljanta att jag har tagit dem rakt av. De gĂĽnger man fĂĽr idĂŠer frĂĽn â€?vanligaâ€? människor är de inte detaljerade nog. Det är sällan jag springer hem frĂĽn krogen, kavlar upp skjortärmarna och tänker â€?fan, nu har jag en hel tablĂĽ pĂĽ gĂĽngâ€?. När du hĂśr folk diskutera dina program, känner du nĂĽgonsin fĂśr att rycka tag i dem och säga â€?hĂśrrudu, det är jag som är hjärnan bakom!â€?? –Haha, nej! Om jag hĂśr nĂĽgon prata gott om ett program jag har varit med och gjort blir jag väldigt glad. Men det är snarare sĂĽ att jag gĂĽr och lyssnar lite extra och gottar mig. Och snackar de skit kanske jag inte gottar mig, men dĂĽ är det ändĂĽ ett bevis pĂĽ att de har sett nĂĽgonting och orkar ägna en tanke ĂĽt att tycka nĂĽgot, och dĂĽ har man ändĂĽ nĂĽtt fram. Hade jag känt â€?titta pĂĽ migâ€? hade jag fĂĽtt bli filmstjärna i Hollywood istället. SĂĽ det blir ingen Donald Trumpinspirerat program där folk fĂĽr pitcha idĂŠer till dig? – Man fĂĽr hoppas att det kommer nĂĽgon som tycker att det är en bra idĂŠ. Sedan fĂĽr man hoppas pĂĽ att de har rĂĽd att signa mig. Real talent kostar pengar. Nej, jag är nog inte sĂĽ bra framfĂśr kameran, den idĂŠn faller pĂĽ sig själv.

NÜjesguiden • Nr 5 • 2010 55

Boomerang Effekten – för en mer hållbar värld Lämna in ditt gamla Boomerangplagg i butiken och få 10% avdrag på ditt nyinköpta plagg som tack för hjälpen. En del av de inlämnade plaggen får en andra chans som Boomerang Vintage i utvalda butiker och märks med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Även de plagg som inte går att sälja återanvänds och får nytt liv, till exempel i Boomerang Home-kollektionen som pallar, bänkar och mattor. Läs mer på www.boomerang.se. Boomerang Effekten gäller tills vidare bara i Boomerangbutikerna och kan inte kombineras med andra erbjudanden.

Defining Scandinavian Preppy www.boomerang.se

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.