1 NORCONSULT
I DAG
EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #2 2017
KOLFIBER HÅLLER TUNGT
GIFTIGA RESTER SANERAS
CHRISTOPHER VALDE SPÅR
Ett tre millimeter skikt som limmas på bärande konstruktion ersätter både stålbalk och pelare.
Familj evakuerades från miljöfarlig tomt där kemtvätt legat. Nu pågår ett sällsynt saneringsarbete.
Från amerikanska armén till järnvägsprojektör på Norconsult. Nu har han hittat sitt kall.
SIDAN 9
SIDAN 14
SIDAN 24
DETTA HÅLLER INTE Hur räddar vi klimatet?
SHUTTERSTOCK
2
ledare //
Allmännyttan måste ta större ansvar
I
början av året passerade Sverige tiomiljoner-
inom koncernen och ska se till att effektivt bygga volym
strecket och en växande befolkning fortsätter att
med kvalitet till rimliga priser. Det är för tidigt att säga
ställa krav på bostadsbyggandet. Nyproduktionen
något om resultaten, men jag hoppas man lyckas och
är för låg, trots att den på senare tid har ökat, efter-
kan utgöra ett gott exempel för övriga Sverige. En gene-
som den inte täcker alla behov som finns på bostads-
rell knäckfråga är hur man ska få ekonomin att gå ihop
marknaden.
och där tror jag att det finns mycket att göra.
Varför ser det ut som det gör och hur kan vi få fart på byggandet? Frågorna är givetvis komplexa och jag sitter inte på svaren. Däremot har jag funderat en hel del, inte minst
Att satsa mer på delade entreprenader, så att även mindre företag kan vara med och bygga, skulle kunna sänka kostnaderna. Om byggherreorganisationerna stärks ser jag inga hinder för det.
över allmännyttans roll och ansvar. De kommunala bostadsbolagen verkar på affärsmässiga grunder, men
DESSUTOM FUNDERAR JAG på om inte Boverkets
ska även ta samhällsansvar. Jag tror att allmännyttan kan
normkrav är för höga. Givetvis ska det inte byggas under-
göra ännu mer för att öka bostadsbyggandet och produ-
måliga bostäder, men om alternativet är att många
cera boendeformer som så många människor som möj-
människor inte har råd att bo i nybyggda hus vore det
ligt har råd att bo i.
kanske bra om det gick att bygga billigare med lite lägre
Jag tänker så här: skulle inte de allmännyttiga bostadsbolagen kunna öka byggandet med pengar från sina
krav. En annan intressant fråga är om inte kommunerna tar för mycket betalt för marken – eller varför skulle de
balansräkningar? Många av dem gör väldigt goda resultat
inte kunna testa så kallad
och tidigare i år kom Boverket med en rapport där det
social housing, alltså bostäder
konstaterades att tolv allmännyttiga bostadsbolag för
för människor med lägre
över mer av sin vinst till sina kommuner än vad som är
inkomster?
tillåtet. Det borde alltså finnas medel att investera i verksamheten. Allmännyttan ska vara med och bygga upp ett långsiktigt hållbart samhälle och då skulle en sådan
FÖR ATT ÖKA byggtakten i Göteborg har den kommu-
nala fastighetskoncernen Framtiden bildat ett dotterbolag, som ansvarar för all nyproduktion av hyresrätter
Ljot Strömseng VD
ANNA SIGVARDSSON
bostadssatsning rimligen löna sig på sikt.
PÅ OMSLAGET Växthusgaserna ökar. Om världens befolkning levde och konsumerade som svenskarna skulle det behövas 4,2 jordklot. Läs experternas råd om hur vi bör ställa om.
NORCONSULT I DAG # 2 2017
// innehåll
SHUTTERSTOCK
Världsrekord för miljöns skull Tekniska verken arbetar för att Linköping ska bli världens mest resurseffektiva region. Läs om hur de ska bli oberoende av fossila bränslen med hjälp av vattenkraft och återvinning.
24
9
På räls mot framtiden
Stadigare med kolfiber Sekundär förstärkning med ett tre millimeter epoxilimmat skikt kan ersätta en 18 centimeter tjock stålbalk. Med kolfiber är fördelarna många och nackdelarna få.
10
Christopher Boothe tog sitt pick och pack och bosatte sig i USA med hopp om att finna sitt kall. Men det var på Norconsult i Halmstad han fann sitt kall.
Vård av sjukhus Sollentuna sjukhus är höljt i byggplast. När den dras av ska de totalrenoverade lokalerna användas till äldrevård. Följ med till projektet som kantats av utmaningar.
Ett rent samvete?
LINDA TENGVALL
6
3
20
EMIL NORDIN
Sveriges utsläpp av växthusgaser ökar trots förebyggande ansträngningar. Ansvaret för planetens framtid vilar i händerna på politiker, industrin och slutligen på individen. Vilken värld vill vi lämna över till kommande generation? Norconsult I Dag söker lösningar på problemen som förstör miljön.
Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult POSTADRESS Box 8774, 402 76 Göteborg BESÖKSADRESS Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg
TELEFON +46 10 141 80 00 WEBB norconsult.se
ANSVARIG UTGIVARE Ljot Strömseng ljot.stromseng@ norconsult.com
PROJEKTLEDARE Catharina Johansson catharina. johansson@ norconsult.com
Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande tvärfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 3 200 medarbetare varav 500 arbetar i Sverige.
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
PRODUKTION Rubrik AB Göteborg info@rubrik.se
OMSLAGSILLUSTRATION Rebecca Elfast
TRYCKERI Sandstens Tryckeri AB PAPPER Omslag Galerie art silk 250 g Inlaga Galerie art silk 115 g
ADRESSREGISTER mail@ norconsult.com
Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.
4
händer på Norconsult // TEX T SANNA PERSSON
BORRIGG FÖR TUFFA MILJÖER
NORCONSULT VÄXER PÅ LINDHOLMEN
Norconsult har investerat i en borrigg som tar sig fram i tuff ter-
Göteborgskontoret växer och har gjort så i flera år. På senare
räng. Geomachine 8 blir ett bra verktyg för geoteknik- och miljöunder-
tid har antalet medarbetarna i Göteborg ökat med 80 personer. För att
sökningar samt kärn- och DTH-borrningar. Riggen kommer användas
skapa möjlighet att växa ytterligare har Norconsult utökat sina lokaler
över hela Norden, främst på uppdrag med höga krav på framkomlighet.
på Lindholmen med drygt 900 kvadratmeter.
I MITTEN PÅ oktober vann Norconsult
NORCONSULTS LANDSKAPSARKITEKTER
Kungsbacka arkitekturpris för bästa
ansvarade för gestaltningen och VA-ingen-
stadsmiljö – andra året i rad. Norconsults
jörer löste de tekniska frågorna kopplade till
vinnande bidrag är en vattenkanal med två
pumpningen av vatten mellan dammarna.
dammar i Kolla Parkstad. Kanalen övergår i
Kungsbacka kommun delar ut sitt arki-
en perennplantering i blå toner som slingrar
tekturpris i kategorierna bostadsmiljö och
sig ner till två dagvattendammar.
stadsmiljö. De nominerade bidragen väljs ut
Målet var att skapa en miljö där de boende av en jury bestående av ordförande och vice kan komma nära vattnet. Det finns därför
ordförande i byggnadsnämnden samt tre
trädäck, sittplatser och även hoppstenar för
arkitekter. Vinnaren röstas därefter fram av
områdets yngre boende.
kommuninvånarna i Kungsbacka. n
Nya ledare i Göteborg och Stockholm
ANDREAS HÜBINETTE är ny teamchef för
TEAM PLANS NYA chef i Göteborg och Stock-
STEFAN THELANDER arbetade tidigare på
team Akustikon i Göteborg. Han är utbildad
holm heter Anna-Maria Ceder. Hon återvänder
Ramböll som chef över Trafikenheten. I sep-
civilingenjör inom väg och vatten och arbetar
efter en tids tjänstledighet då hon arbetat som
tember anställdes han som gruppledare för
på Norconsult sedan 2009.
tillförordnad planeringschef i Partille kommun.
Norconsults trafikplanerare i Stockholm och
– Min roll innefattar främst uppdragsledning
– Det är väldigt spännande att få teamet att
för att bygga upp ett trafikteam på plats.
och kundkontakter men också att se till så att
fortsätta växa stadigt och se till att vi har en bra
alla i teamet utvecklas genom varierande och
arbetsmiljö med intressanta och utvecklande
växa och att placera vårt erbjudande i premi-
utmanande arbetsuppgifter.
uppdrag.
umsegmentet.
FAKTA ANDREAS HÜBINETTE Ålder 42 år Familj Gift och tre barn. Fritid Gillar sol- och skidresor, löpning och är engagerad i sonens basketlag.
FAKTA ANNA-MARIA CEDER Ålder 46 år Familj Sambo och son. Fritid Gruppträning, löpning, trädgårdsarbete, skidåkning och att upptäcka nya städer.
– Det ska bli spännande att få teamet att
FAKTA STEFAN THELANDER Ålder 52 år Familj Tre barn. Fritid Gillar att umgås med vänner, titta på fotboll, träna och lyssna på musik.
NORCONSULT I DAG # 2 2017 NORCONSULT I DAG # 2 2016
MAGNUS HÄGG, KUNGSBACKA KOMMUN
Vann arkitekturpris andra året i rad
5
GODA BETYG I MEDARBETARUNDERSÖKNINGEN SHUT TERSTOCK
Norconsults medarbetarundersökning LiVEing är genomförd. Resultatet visar på engagerade medarbetare som tror på Norconsults möjligheter att lyckas. I den sammanfattande koncernövergripande rapporten får Sverige beröm tack vare vårt höga resultat
COMWELL, VARBERGS KURORT
i undersökningen!
Hur viktigt är det för dig att ha närhet till jobbet?
Alexander Svensson
Nytt kontor i Varberg
TEAM VÄG, VA & TRAFIK
I SOMRAS ÖPPNADE Varbergskontoret som special-
iserat sig på väg, trafik, och VA. Två vägprojektörer har hittills anställts och fler är på gång, tanken är att kontoret ska minska pendlingsavståndet för dem strax söder om Göteborg. – Vi ser stora möjligheter för Varberg att växa likt Malmö där vi på två år tredubblat vår personalstyrka till trettio anställda. Varberg är ett bra upptagningsområde för rekrytering och det händer mycket de kommande åren i och med Varbergs tunnel-
Mats Hörnfeldt, sektionschef på team Väg, VA, Trafik
bygge, den nya tågstationen och utbyggnaden av hamnområdet, säger sektionschef Mats Hörnfeldt. Det nya Varbergskontoret huserar söder om staden i Kusthotellet där Norconsult hyr lokaler utifrån behov. Mats är också med i ledningsgruppen Campus Varberg för ingenjörsutbildningar där man i framtiden kan rekrytera inom väg och trafik. n
Raksträcka till arbetslivet för KYH-elever PÅ YRKESHÖGSKO-
av dem som undervisar och
LAN KYH utbildas
examinerar på skolan.
bland annat morgondagens
– Varje termin träffar jag
miljösamordnare och ener-
runt 30 nya elever med po-
gispecialister för byggnader.
tential att bli medarbetare
Norconsult har i snart två år suttit med i ledningsgruppen på KYH och tagit emot flera
Malin Gillmark, uppdragsledare på Team Miljö& Säkerhet
på Norconsult. Nyligen anställde vi faktiskt en av våra tidigare praktikanter från
praktikanter från utbildningen. Malin
skolan. Eleverna får i sin tur undervisning
Gillmark är uppdragsledare på team
från yrkesutövande specialister och en
Miljö & Säkerhet på Norconsult och en
direktväg in i arbetslivet. n
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
– Det är väldigt viktigt. Att pendla tar upp mycket tid som man hellre skulle lägga på sin hobby, fritid och familj. Jag tror att vi i framtiden kommer jobba mycket mer från flexibla arbetsplatser. Med dagens teknik kan allt fler jobba hemifrån eller från kontor på distans.
Øyvind Lier TEAM ANLÄGGNING & VATTENBYGGNAD
– Närhet till jobbet betyder mycket, särskilt när man har familj och små barn. Jag tycker mig redan se en ökad flexibilitet kring valet av arbetsplats. Det sker en decentralisering av arbetskraften, där regioner och mindre städer blir viktigare, samtidigt som globaliseringen av kompetent arbetskraft verkar öka.
Julia Hjortmyr Grabe, TEAM ARKITEKTER
– Jag vill kunna ta vara på tiden, helst har jag gångavstånd till jobbet. Ifall jag tar något färdmedel vill jag ha ro att sitta ner och läsa. På Norconsult arbetar vi ofta över kontorsgränserna tack vare Skype. Det är flexibelt och bra, men man ska inte underskatta informella möten som uppstår på kontoret.
6
vår kund // TEX T CHRISTIAN TARR AS ERICSSON FOTO NICL AS ALBINSSON & CRELLE EKSTR AND
TEKNISKA VERKEN HUSHÅLLER MED RESURSERNA Tekniska verken i Linköping har gamla anor, men har siktet solklart kalibrerat mot framtiden. Klimatfrågan genomsyrar den dagliga verksamheten, och visionen är att Linköping med omnejd ska bli världens mest resurseffektiva region. Vägen dit går via vattenkraft, energiåtervinning ur avfall, information och återvinning. NORCONSULT I DAG # 2 2017
7 Kraftvärmeverket Lejonpannan är Tekniska verkens största investering någonsin och ett viktigt steg mot visionen att bygga världens mest resurseffektiva region. Lejonpannan är en av världens modernaste anläggningar för att återvinna energi ur avfall.
* Fjärrkyla Principen är enkel: vatten kyls centralt och distribueras till kundernas fastigheter. Tekniken bygger på fjärrvärmedriven absorptionskyla, kompletterat med frikyla vintertid och eldriven kyla sommartid. Temperaturen på det kylda vattnet är 7–10° C, och när det återvänder till produktionsanläggningen har det gått upp till cirka 18° C. Distributionsnätet är separerat från fjärrvärmenätet.
V
id E4 strax norr om Linköping tornar en ett helägt bolag av Linköpings kommun. Det förser enorm byggnad med det pampiga namnet staden med bland annat elnät, belysning, vatten, Lejonpannan – inspirerat av lejonet i stadens fjärrvärme, fjärrkyla*, avfallshantering, bredband, vapen – upp sig över slätten. Det är ett nytt biogas och elhandel. kraftvärmeverk – invigt i maj 2016 – som är – Fjärrvärme är ryggraden i vår verksamhet, skulle Tekniska verkens största investering genom jag säga. Men det är också ett område som bara kan tiderna. Lejonpannan bränner varje år 230 000 ton av såväl av- växa i takt med stadens tillväxt. På senare år har vi fall som en flexibel bränslemix av bland annat returträ. Årspro- byggt ut bredband och fjärrkyla mycket. Även elduktionen landar på omkring 510 GWh värme och 137 GWh handel omsätter stora pengar, säger Ola Palmquist. elektricitet, vilket motsvarar behovet för omkring 25 000 villor. Dessutom levererar bolaget elnät, fjärrvärme och Det nya kraftvärmeverket innebär en betydande minskning av bredband till Katrineholm och fjärrvärme till Mjölby Linköpings beroende av fossila bränslen. Det ligger fullt i linje och flera andra mindre orter runt Linköping. med att möta de utmaningar som väntar i framtiden. – Vi vill vara en regional aktör. Det är riskabelt att – Klimatfrågan ska ligga i fokus i allt vi gör, det säger våra ägar- vara en för liten spelare på en marknad med några få direktiv. Att bli oberoende av fossila bränslen är vår ledstjärna, jättestora aktörer. Men det finns också bestämmelser säger Ola Palmquist, affärsenhetschef vattenkraft på Tekniska för kommunala bolag som sätter begränsningar för verken i Linköping. hur stora vi kan bli. som sedermera skulle bli Tekniska verken TEKNISKA VERKENS VISION är att bygga världens mest lades 1902. Bolagets mål var att försörja det snabbt växande resurseffektiva region. Stora ord, kan man tycka. Ola Linköping med elektricitet, och basen i verksamheten blev vatten- Palmquist förklarar: kraft. Med tiden har andra komponenter adderats till före– Det handlar om att vi alla måste inse att jordens taget, bland annat fjärrvärme och VA. Tekniska verken är i dag resurser är ändliga och att vi ska förbruka så lite som GRUNDEN TILL DET
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
Ola Palmquist, affärsenhetschef vattenkraft på Tekniska verken
8
vår kund //
NIKLAS WIRSÉN
»Visst, det är kanske stora ord att säga att vi ska bli bäst i världen. Men det är vår vision.« OLA PALMQUIST, TEKNISKA VERKEN
Tekniska verken möjligt av dem. Vi behöver minska användningen av de ändliga resurserna, framför allt fossila bränslen, samtidigt som vi ska lägga så lite som möjligt på deponi och återvinna så mycket som möjligt på ett eller annat sätt. Han lyfter några exempel från Linköping. Allt komposterbart hushållsavfall läggs numera i gröna påsar och sorteras ut optiskt. Komposten blir till biogas som till exempel sedan ett antal år driver Linköpings alla stadsbussar. Tekniska verken jobbar också mycket med att öka kunskapen hos medborgarna. Bland annat arbetar personalen på återvinningscentralerna aktivt ute hos kunderna och guidar dem till rätt container med avfallet. – Visst, det är kanske stora ord att säga att vi ska bli bäst i värld en. Men det är vår vision. Och jag vill påstå att vi ligger ganska långt framme när det gäller just återvinning och att återanvända på rätt sätt. Vi får många studiebesök hit, inte minst från andra länder, berättar Ola Palmquist. När det gäller reducerad användning av fossila bränslen är avfallsförbränning en viktig komponent – inte minst efter invigningen av Lejonpannan. – Den innebär bland annat att vi kan vänta till ännu lägre temperaturer innan vi behöver komplettera med olja eller kol. Dessutom är vår ambition att inom de två– tre närmaste åren ställa om kol- och oljepannor till att använda icke-fossila bränslen. Sol och vind är andra energikällor som Norconsult och Tekniska verken tittar nyfiket på, men Tekniska verken i dagsläget kanske mest för att hänga med Norconsult har länge samarbetat i den tekniska utvecklingen. med Tekniska verken i Linköping och – Solenergi är svårt att få lönsamhet har under flera år genomfört fördjupade inspektioner (FI) och dammsäkerhetsutvärderi än så länge. Men vi har till exempel täckt ingar (FDU). Just nu genomför Norconsult taket på vårt huvudkontor med solpanel förstudier på tre större dammanläggningar, som innebär att flera av anläggningarnas er, och vi tittar på hur vi kan utveckla delar såsom dammluckor, betongpelare, koncept för våra kunder. Vad gäller vindjorddammar och hydrauliska frågor utreds i detalj. Utöver detta har Norconsult ett kraft så äger vi andelar i några parker, löpande uppdrag som dammtekniskt sakmen de står bara för en liten del av energikunnig och hjälper Tekniska verken med produktionen. grundläggande dammsäkerhetsarbete.
Tekniska verken är helägt av Linköpings kommun och har en politiskt tillsatt styrelse. Under 2016 hade koncernen 885 anställda och omsatte 4,9 miljarder kronor. Uppdraget är ”att tillhandahålla och utveckla ledningsbunden infrastruktur och energilösningar för den resurseffektiva regionen”.
är, precis som när bolaget grundades för över hundra år sen, vattenkraft. Tekniska verken driver 38 kraftstationer med omkring dubbelt så många dammanläggningar. – Vattenkraften är inte bara viktig som baskraft – den kommer dessutom att bli allt viktigare som reglerkraft i takt med att vi för in allt mer oreglerbar produktion från vind och sol i nätet. Vi kan med ganska kort varsel få igång produktion vid kraftstationerna för att kompensera för annat bortfall, säger Ola Palmquist. Vattenkraft är det område han själv ansvarar för, och det märks på att rösten blir lite ivrigare. – Den största utmaningen vi står inför de kommande åren är att miljöanpassa vattenkraften efter moderna miljökrav. Det är en jättestor fråga som vi har arbetat mycket med de senaste åren, för det kommer krävas en storskalig anpassning av vattenkraften. Det handlar bland annat om att skapa fiskvägar och att återställa lekområden. Jag tror att branschen själv kommer att ta huvudansvaret för detta. STOMMEN I ELPRODUKTIONEN
SAMARBETET MED NORCONSULT handlar om just vattenkraft – framför allt dammar och dammteknik – och det kommer att fortsätta framöver. – Ja, vi har jobbat ihop under en lång rad år, och har haft ett bra samarbete. Det är en konsult som passar oss, och vi har hittat personer som vi fungerar bra tillsammans med, avslutar Ola Palmquist. n
NORCONSULT I DAG # 2 2017
TEX T FREDRIK FERMÉN ILLUSTR ATION MAT TIAS DELLMO, NORCONSULT
// så funkar det
9
KOLFIBER ERSÄTTER STÅLBALKEN
B
yggnader åldras och för-
EN MER MODERN förstärkningsteknik
vikten. Stålbalkens vikt blir annars ett
utsättningar förändras.
är att armera med kolfiber.
problem i sig att ta hand om.
Många gånger måste
Materialet består av tunna lager kol-
betongkonstruktioner för-
fiber i form av laminat som limmas med
– För arkitekten innebär det en enorm frihet eftersom planlösning
stärkas på grund av reparationer eller
epoxi på befintlig konstruktion, vilket
inte påverkas. På så sätt kan kostnader
renoveringar. Den traditionella metod-
gör att nya stålbalkar och pelare kan
dras ner, säger Erik.
en är att förstärka med stålbalkar och
undvikas. Ett tre millimeter epoxilimmat
stötta med pelare.
skikt ger samma draghållfasthet som
limmet som släpper vid höga temp-
en 18 centimeter tjock stålbalk.
eraturer och därför måste brandskyddas
– Problemet är att ytterligare stålbalkar och pelare tar utrymme. Dessutom kan det innebära att installationer i taket måste göras om, för att inte tala om grundläggningen som behöva förstärkas, säger Erik Skansebo som är civilingenjör på Norconsult.
Kolfiber Kolfiber är lätt, tunt och starkt. Ett tre millimeter epoxilimmat skikt ger samma draghållfasthet som en 18 centimeter tjock stålbalk.
Materialet är lätt att transportera,
i vissa miljöer. Brandskyddet och
kräver inga svetsarbeten och kan
materialet i sig är dyrt, så det gäller att
belastas efter bara några timmar. Kol-
hitta rätt ändamål.
fiberförstärkningen är så pass lätt att
– I projekt med större volym eller
konstruktören kan göra omfattande
hård tidspress blir kolfiber mer fördel-
förstärkningar utan att ta hänsyn till
aktigt, avslutar Erik. n
FÖRSTÄRKA VID HÅLTAGNING Genom att förstärka med kolfiber kan konstruktören slippa ta hänsyn till pelare och temporär stagning.
FÖRSTÄRKA BJÄLKLAG Det befintliga bjälklagets kapacitet kan utnyttjas genom att förstärka med kolfiber.
FÖRSTÄRKA BALK Den befintliga balken bevaras, vilket innebär material- och arbetsinsatsbesparingar.
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
Det som talar mot materialet är
FÖRSTÄRKA DÖRRÖPPNING Att förstärka en dörröppning innebär arbetsinsats- och materialbesparingar.
FÖRSTÄRKA BETONGPELARE Tryckkapaciteten ökar vilket betyder att exempelvis ytterligare våningsplan kan adderas på en byggnad.
10 helhetssyn //
MINSKADE UTSLÄPP ENDA VÄGEN – men hur ställer vi om för en hållbar framtid? Sverige jobbar på många plan för att minska sin klimatpåverkan. Ändå är de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser nedslående: nivån 2014 var ungefär densamma som 1993. Vad gör vi för fel – och vilken är vägen framåt? Norconsult I Dag söker svaren hos Johanna Sandahl, Ibrahim Baylan och John Holmberg.
Å
r 1993 släppte Sverige ut 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, som är ett mått på utsläpp av växthusgaser. Tjugoett år senare var motsvarande notering drygt 104 miljoner ton. Det handlar om utsläpp kopplade till slutlig användning och inkluderar sådant som sker utanför Sveriges gränser men orsakas av vår ekonomi.
DE TOTALA UTSLÄPPEN ökar alltså, trots att Sverige följer internationella avtal och i många fall går i bräschen för att minska sin klimatpåverkan. Sedan 1993 har utsläppen av livsmedel och transporter ökat med 13 respektive tio procent medan utsläpp kopplade till boende gått ner med drygt 35 procent. – Utvecklingen går delvis åt rätt håll men alldeles för långsamt. Sverige skulle kunna göra mycket mer, säger Norconsults Marcus Rydbo, affärsområdeschef för Arkitektur & Samhällsbyggnad.
– Till exempel är våra låga energipriser inte enbart av godo. De gör det svårare för dem som bygger att välja den mest energieffektiva lösningen. Helt enkelt för att energin är så billig att de inte kan räkna hem investeringen ens på lång sikt. Marcus Rydbo efterlyser ett övergripande nytänk för att Sverige ska kunna göra sin del i det globala arbetet för att begränsa klimatpåverkan. Enligt Naturvårdsverket måste våra konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, som nu motsvarar cirka elva ton per person och år, minska till mellan ett och två ton. – Då krävs krafttag. Alla människor har ansvar för sin konsumtion, men statens ansvar är minst lika stort. Det måste kosta mer att belasta miljön och det måste bli lättare att göra rätt, säger Marcus Rydbo. Norconsult I Dag lyfter utmaningen i samtal med Johanna Sandahl (ordförande för Naturskyddsföreningen), Ibrahim Baylan (energiminister) och John Holmberg (professor i fysisk resursteori). n
NORCONSULT I DAG # 2 2017
11
TEX T GUSTAF HÖÖK KOLL AGE REBECCA ELFAST
”För att sammanfatta vår syn på lösningar kan man säga att individen ska ta ansvar men behöver hjälp på traven. Huvudansvaret i energiomställningen vilar på politiken och branschen. Den offentliga sektorn och näringslivet måste skapa förutsättningar.”
J
ag ingår i den Agenda 2030-
Att Sverige har nått en bred energi-
och näringslivet måste skapa förutsätt-
delegation som är tillsatt av re-
överenskommelse är bra och vi på Natur-
ningar, oavsett om det handlar om lagar
geringen. Vårt uppdrag är bland
skyddsföreningen är väldigt nöjda med
och styrmedel eller innovativa lösningar
annat att föreslå en övergripande
att det finns ett mål om 50 procents effekt- och märkningar som hjälper konsumenter
handlingsplan för hur Sverige ska bidra
ivare energianvändning och 100 procent
att fatta hållbara beslut. Ta flygresor som
till att de globala målen för hållbar ut-
förnybar elproduktion. Men det måste
exempel. Där står prissättningen inte alls
veckling uppnås. För att nå slutmålet kan
komma mycket mer. Vi vill se strategier
i relation till miljöpåverkan, så på sätt och
världens länder inte välja ut enskilda mål,
för hur kol, olja och naturgas ska fasas ut,
vis blir man vilseledd som konsument.
utan det gäller att ha helhetsperspektiv.
styrmedel för energieffektivisering och
Med det sagt kan man konstatera att vi
anpassningar av elsystemet för att möjlig-
Att tränga bort sämre miljöval – som att elbilar ersätter bilar med fossila bränslen
måste jobba extra hårt med vissa mål,
göra omställningen vi står inför. Ett konkret – är alltid positivt, men man ska inte stirra
till exempel hållbara konsumtions- och
förslag till utformning av vita certifikat
sig blind på att byta energislag utan se till
produktionsmönster. Här är utmaningen
vore också önskvärt.
behovet. Om behovet är att ha ett möte så
enorm, inte minst för oss i Sverige. Om
kan ett resfritt möte kanske vara ett alternativ. Att spara energi är alltid smart. n
hela världens befolkning levde och kon-
FÖR ATT SAMMANFATTA vår syn på lös-
sumerade som vi skulle det behövas
ningar kan man säga att individen ska ta an-
4,2 jordklot. Våra framsteg vad gäller
svar men behöver hjälp på traven. Huvud-
territoriella utsläpp äts upp av transporter
ansvaret i energiomställningen vilar på poli- i Naturskyddsföreningen och ingår
och högre konsumtion.
tiken och branschen. Den offentliga sektorn
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
Johanna Sandahl är ordförande i Agenda 2030-delegationen.
12
”Förnybar energi kommer att bli allt viktigare i EU och där kommer vår vattenkraft att spela en stor roll. Särskilt som den samspelar så bra med sol- och vindkraft.”
A
tt Parisavtalet kom till stånd
EN VIKTIG DEL i Energiuppgörelsen är att
var en förutsättning för att
energianvändningen ska bli 50 procent
den globala uppvärmningen
mer effektiv till 2030. Energimyndigheten
ska minska. Det löser själv-
fallet inte allt men var en viktig pusselbit.
har i uppdrag att kalla samman alla stora sektorer för att sätta mål och staka ut
Nu gäller det att visa att avtalet inte bara
en väg för hur de kan nås. Detta tror jag
är bra för miljön utan även kan bidra till
kan bidra en hel del, för det är nog inte
jobb och ökad tillväxt. Om man tittar på
ovanligt att energieffektiviseringar inte blir
den svenska värmesektorn har det skapats
gjorda för att man helt enkelt inte känner
många nya jobb i takt med att olja har
till vilka möjligheter som finns. För att nå
bytts ut mot fjärrvärme och värmepumpar.
målen i Energiuppgörelsen krävs även
I det internationella arbetet skulle jag säga
politiska styrmedel och där har Lise Nordin
att Sverige har en viktig uppgift att driva
(MP) fått i uppdrag att ta fram förslag för
på för att få Parisavtalet ratificerat av så
hushåll och mindre aktörer. Det kan till
många länder som möjligt.
exempel handla om vita certifikat.
I Sverige skiljer sig läget i olika sektorer kraftigt mellan varandra. Värmesektorn
ETT SÄTT ATT bidra till ökad hållbarhet
är nästan helt fossilfri medan transport-
utanför våra gränser är att fortsätta vara
sektorn och industrin fortfarande gener-
en stor nettoexportör av el. Då gäller
erar stora direkta utsläpp. I transportsek-
det att fortsätta integrera olika energi-
torn vill regeringen se ökad elektrifiering,
marknader och förbättra uppkopplingen
ökad satsning på biobränslen och ett bo-
mellan dem. Förnybar energi kommer
nus malus-system för nya personbilar, lätta
att bli allt viktigare i EU och där kommer
bussar och lätta lastbilar. När det kommer
vår vattenkraft att spela en stor roll.
till industrin är Industriklivet en långsiktig
Särskilt som den samspelar så bra med
statlig satsning för att stödja svensk indu-
sol- och vindkraft.” n
stri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser. Även energieffektivisering är en del av lösningen.
Ibrahim Baylan är samordningsoch energiminister.
NORCONSULT I DAG # 2 2017
13
”För att nå verklig förändring måste man utmana traditionella planeringsprocesser. Först gäller det att inte fastna i detaljer utan tvärtom göra problemet större på ett teoretiskt plan, så man ser kärnan. Sedan bör man skapa ’rum för förändring’.”
J
ag har forskat om hållbar utveck-
FÖR ATT NÅ verklig förändring måste man
ling i många år. I min doktors-
utmana traditionella planeringsprocesser.
olika plånböcker för byggande och drift,
avhandling tittade jag på hur
Först gäller det att inte fastna i detaljer
är en stor fara. Det gäller att se till hel-
utan tvärtom göra problemet större på ett
heten och hitta det som totalt sett är mest
man kan förstå hållbar utveckling
exempel kan innebära att det skapas
och tog även fram ett antal principer för
teoretiskt plan, så man ser kärnan. Sedan
lönsamt, oavsett om det gäller hur Sveriges
planering. Målet var att ge verktyg till dem
bör man skapa ’rum för förändring’, alltså
energiöverskott används eller hur man
som ville skapa förändring.
forum där olika aktörer kan mötas och testa
förebygger psykisk ohälsa. Och så tror jag
nya idéer, vägledda av tydliga principer.
att både departement och myndigheter
att inte bara slå fast vart man vill, utan
Den integrationen är jätteviktig, för chansen
måste komma bort från sitt silotänkande
även ha en tydlig metod för hur man ska
till nytänkande ökar när man sammanför
och i stället ge sig ut i verkligheten och
nå dit. Annars är det lätt att den tänkta
människor som inte brukar samarbeta.
lära sig av komplexiteten. De ska stötta
förändringen inte blir mycket mer än
Ett annat nyckelord är transformation.
bra utveckling och då är det i början vikt-
visionsdokument. Dessutom måste man
Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 går inte
igare att lyssna än att styra. Mottot bör
se till helheten. Pratar vi hållbarhet kan
att nå genom enbart effektiviseringar, utan
vara ’think big, start small, act now and learn fast’.” n
I all förändring tror jag att det är viktigt
man inte först lösa klimatet och sedan
det krävs helt nya lösningar. Här är rummen
ta det andra, till exempel social hållbarhet.
för förändring centrala. Det gäller att våga
Allt hänger ihop.
testa en massa idéer, lära av sina misstag och skala upp det som fungerar. En väldigt viktig sak är att undvika suboptimering. Stela budgetsystem, som till
John Holmberg är professor i fysisk resursteori på Chalmers och har Sveriges första Unesco-professur i lärande för hållbar utveckling.
Så slår utsläpp av växthusgaser Vi står inför en katastrof om vi inte nollar våra globala utsläpp av växthusgaser till år 2070. Våra fossila koldioxidutsläpp måste nå noll globalt tidigare, till år 2050. Frågan är annars inte om det blir en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast. I dag, vid en grads global uppvärmning, ser vi bland annat följande effekter: hotad biologisk mångfald, ökad ohälsa och sjukdomar i fattiga länder, sämre skördar och fiskebestånd, global glaciärsmältning med havsnivåhöjning som följd, mer extremt väder, ökad exploatering av Arktis (i takt med att fartyg kan ta sig fram där det tidigare legat havsis). Källa: Världsnaturfonden
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
14 miljö // TEX T FREDRIK FERMÉN
FOTO HANS DIECHLE ILLUSTR ATION SHUT TERSTOCK
KEMTVÄTTENS SMUTSIGA SPÅR Platsen klassades som en av landets mest hälsofarliga. Huset som stod på tomten revs och familjen evakuerades. Nu pågår ett sällsynt saneringsarbete för att få bort de hälsofarliga kemikalieresterna efter den gamla nedlagda kemtvätten i Trollhättan.
U
nder 1950-talet började stadsdelen Halvorstorp, strax utanför centrala Trollhättan, att växa. Expansionen var ett resultat av Saabs framgångar med serietillverkning av bilar. Vid den här tiden slog Kemiska snabbtvätten på Tunhemsvägen upp sina portar. Den blev snabbt populär och hade som mest 20 anställda. Tvätt med tuffa fläckar hämta des med lastbilar runt om i Västergötland och lämnades på Tunhemsvägen. Efter flera framgångsrika år slog snabbtvätten igen sina dörrar 1974. Ungefär 17 år senare köpte en familj den till synes charmiga gamla byggnaden som inte hade några synliga spår efter kemtvät ten. Men när resterna från en gammal bensinmack skulle saneras upptäcktes även andra kemikalierester på tomten.
Sofia Lindblom, miljökonsult på Norconsult
Hans Diechle, miljökonsult på Norconsult
Miljöförvaltningen lät en konsult göra en studie över föroreningarna och deras spridning inom och invid tomten. Snart stod det klart att hälsofarliga tetrakloreten fanns i grundvattnet under fastigheten. Enligt en tidigare anställd hade de använt denna kemikalie på kemtvätten och eftersom byggnaden inte var ansluten till det kommunala avloppsnätet dumpades restvatten i ett dike intill huset. Tetrakloreten är ett lösningsmedel som fortfarande används av kemtvättar för att lösa tuffa fettfläckar. Dessvärre är vätskan cancerframkallande, mutagen, reproduktionsstörande och miljöfarlig. indikerade föroreningsstudierna att halterna i marken var så höga att det var farligt att gräva i jorden. Men halterna inne i huset ansågs inte vara lika hälsofarliga. Efter att länsstyrelsen klassat området som ett av landets mest förorenade motiverades ändå en sanering för att undvika spridning. Under år av ovisshet var familjen tvungen att bo kvar. De fick inte sälja under tiden studier och sanering pågick. De kunde heller inte flytta tillfälligt då de inte kunde betala för dubbelt boende.
TILL FAMILJENS FÖRSKRÄCKELSE
NORCONSULT I DAG # 2 2017
15
MÖJLIGA ÅTGÄRDSMETODER FÖR KLORERADE LÖSNINGSMEDEL
KEMISKA SPÅR EFTER INDUSTRIN Det gamla industrisamhället har lämnat efter sig miljögifter som exempelvis bly, PCB, kvicksilver och klorerade lösningsmedel. Branscher som bland annat kemi, papper, träimpregnering, glas och kemtvätt bär skulden. Naturvårdsverket uppskattar att det finns drygt 23 600 lokalt förorenade områden i landet. Cirka 1 000 objekt behöver åtgärdas för att minska risken för skador på människor och miljö. 54 av dessa bär spår efter kemtvättar.
Air sparging
Jordtvätt
Termisk behandling
Metoden utvecklades i USA och fick sitt kommersiella genomslag under 1990-talet. Det är en behandlingsmetod för grundvatten som förorenats av flyktiga kolväten som klorerade lösningsmedel. Vid air sparging injekteras luft i grundvattenzonen, så att flyktiga kolväten avgår i gasfas till marken ovanför. Gasen samlas upp och renas därefter genom filtrering eller förbränning. Behandlingstiden varierar från ett till tre år.
Vid jordtvättning injekt eras vatten, lösnings medel eller ytaktiva ämnen i den förorenade jorden. Föroreningen tas bort från jorden och omhändertas genom pumpning av vätska nedströms det förorenade området. Reningsanläggningen kan utgöras av en koalescensavskiljare i kombination med filter av aktivt kol. Vanligtvis varierar behandlings tiden mellan några månader och ett par år.
Metoden har sedan 1990talet använts i ett stort antal saneringsprojekt i USA och har nu börjat användas även i Sverige. Termisk behandling bygger på att jord och grundvatten hettas upp och föroreningarna förgasas. Uppvärmning kan åstadkommas med injektering av vattenånga, uppvärmning via värmeelement eller genom att elektrisk ström induceras i markområdet. Behandlingstiden tar ofta bara några månader.
Eftersom kemtvätten var nedlagd sedan länge fanns ingen att ställa till svars. Trollhättans stad arrenderade till slut fastigheten och tog på sig Norconsults huvudmannaskapet för sanering och ordnade uppdrag: annat boende åt familjen. ▪ GrundvattennivåI samma veva beviljades kommunen omkring mätningar, provtagningar i brunnar. 50 miljoner kronor av staten för att sanera området. Men innan saneringsarbetet kunde sätta igång ▪ Inomhusluftmätningar i omgivande bostadskopplades Norconsult in för att genomföra alla hus. miljökontroller. ▪ Utomhusluftmätningar – Vi hittade ytterligare ett förorenat område med ▪ Provtagning av jord. rester från bensinmacken som inte var ordentligt ▪ Bullermätningar sanerad, säger Sofia Lindblom som är miljökon- ▪ Vibrationsmätningar ▪ Besiktningar av hus, sult på Norconsult.
I november kunde slutligen en termisk behandling påbörjas. Det är en sällsynt metod som bara använts ett fåtal gånger tidigare i Sverige. Nu har ett 60-tal hål borrats 20 meter ner i markytan. Hålen har fyllts med värmeelement som ska värma upp berget till en temperatur på upp till 700 grader. På så sätt ska det kontaminer ade porvattnet koka och stiga upp till ytan där vakuumpumpar suger in ångorna som renas via ett kolfilter innan de släpps ut i luften igen. – Uppvärmningen kommer pågå under fyra månader. Därefter fortsätter vi med kontrollmätningar i ytterligare två år innan vi avlägger vår slutrapport till Naturvårdsverket, säger Hans.
SÅ SMÅNINGOM KUNDE all förorenad jord inom det utsatta området grävas bort ner till berggrunden. – Vid schaktningen lösgjordes mycket ångor och vi tog bland annat många luftprover. Men vi överskred aldrig några riktvärden, säger Hans Diechle, Norconsults miljökonsult som utfört mätningar på plats. Därefter fylldes schakthålet igen med lager som skulle förhindra de giftiga ämnena att stiga upp till ytan.
FAMILJEN SOM BODDE på den kontaminerade tomten har lämnat de jobbiga åren och den till synes charmiga byggnaden bakom sig. – Det finns oerhört många förorenade områden i Sverige. En gammal industrilokal kan vara lockande att göra om till bostadshus. Fast det kan vara bra att göra en egen miljöinventering innan husköpet. Ett tips är att kontakta kommunens miljökontor och fråga om de har någon information om marken eller byggnaden, säger Sofia. n
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
omgivande vägar och precisionsvägningar.
▪ Porttrycksmätning ▪ Slangsättningsmätningar ▪ Provtagning av vattenreningsanläggning. ▪ Sprickkartering, flygfoto och scanning av bergyta. ▪ Redovisning av miljökontroller. ▪ Efterkontroller t.o.m. 2019.
16 ansvar // TEX T FREDRIK FERMÉN ILLUSTR ATION & FOTO SHUT TERSTOCK
En öppning för öringen Axel Emanuelsson, som varit konsult på plats vid rivningen. I somras började sjön långsamt tappas på vatten. När den usprungliga strandkanten visade sig kunde arbetet börja med att riva ut delar Axel Emanuelsson, väg- och vatteningenav dammen och återställa fåran jör på Norconsult i Acksjöns utlopp. ägnen säger att det kryllade av stor och fin öring – Vi har placerat ut sten för att återskapa det naturliga i värmländska Acksjön för hundra år sedan. Det sjöutloppet som var väl anpassat för öringens lek och uppvar innan flottningens framfart i området. För växt. Nu finns stenar där fisken kan gömma sig och död att bättre kontrollera vattenflödet byggdes en ved som ökar mängden insekter och i sin tur ger föda damm och Acksjöälven rensades på sten som låg i vägen till öringen, säger Axel som planerar att återvända till för stockarna nedströms. Öring och annan fisk kunde Acksjön till sommaren. inte längre ta sig mellan Acksjön och Acksjöälven. När – Det ska bli spännande att se hur sjön anpassat sig och timmernäringen sen sinade fick dammen tjäna ett annat växtlighet hunnit etablera sig på de nya stränderna. Öringen syfte. 1944 köptes den av ett kraftverksföretag för att reg- hittar snabbt nya vägar så det finns stora chanser att jag får lera utflödet ner i Acksjöälven som i sin tur påverkade en öring på kroken då. n vattenkraften i Klarälven.
Framtiden ser ljus ut för öringen runt värmländska Acksjön. En hundra år gammal damm har rivits för att laxen ska hitta tillbaka till sina förfäders uppväxtmiljöer.
S
FÖR NÅGRA ÅR sedan lade Klarälvens vattenråd fram idéer på hur miljön kunde förbättras kring älven. Eftersom dammen hade så pass liten inverkan på vattenkraften längre ner diskuterades om dammen kunde rivas. På så vis kunde öringen kanske återvända. Fortum, som ägde dammen, gav Norconsult i uppdrag att ta fram tillståndhandlingar för att riva dammen och sedan utforma rivnings- och återställningsarbetet. – Vi har jobbat med det här projektet sedan 2014 och vi har lagt mycket kraft på att få utloppet att fungera som vandringsväg och lek- och uppväxtmiljö för fisken, säger,
Dammens delar bevaras Stenarna från dammen har bevarats för att göra platsen mer tillgänglig för människor. En del blev till en grillplats, andra lades i vattnet och bildar nu en gångväg över älven där dammen tidigare låg. Dammens dämmande delar är borta, de rester ande delarna står kvar som ett kulturhistoriskt minne.
NORCONSULT I DAG # 2 2017
TEX T CHRISTIAN TARR AS ERICSSON FOTO SHUT TERSTOCK VISUALISERING NORCONSULT ASTANDO
// kreativitet 17
BÄTTRE KOLL PÅ DATA
A
llt fler förvaltningar och
projektledare på Norconsult Astando.
organisationer publicerar
Han fortsätter:
öppna data. Problemet är att det kan vara svårt
– I korthet betyder det att vi kan sätta tydligare fokus och titta både brett
att hitta relevant information i den.
och djupt på Trafikkontorets data,
Trafikkontoret i Stockholm tar hjälp av
som annars kan vara ganska otillgäng-
Norconsult Astando för att göra sin
lig. Det är helt enkelt ett sätt att bättre
trafikrelaterade data mer tillgänglig
visualisera data. De lösningar vi byg-
genom visualisering.
ger kommer att kunna appliceras på all data som har sparats med uppgift
UPPDRAGET HAR VARIT att genom-
om tid och geografisk plats.
föra åtgärder som ska underlätta för utvecklare att arbeta med data, och
TILL EXEMPEL KAN olycksstatistik
göra informationen lättåtkomlig för
visualiseras geografiskt i en kartlös-
olika målgrupper: handläggare på
ning för att se i vilka delar av staden
Stockholms stad, forskare och studenter,
flest olyckor sker, under vilken tid på
eller allmänheten.
dygnet och med vilket utfall.
– Vi använder oss av något som kallas för ”datalins”, berättar Steve Cook,
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
– En del av tanken med att göra Trafikkontorets data bättre tillgänglig
Visualisering Först ut i projektet är olycksstatistik, som finns samlad sedan ett tiotal år tillbaka. Då kan datalinsen till exempel plocka ut olyckor som involverar fotgängare och motorfordon och visa på en karta, samt visa förändringar över tid. Data kan sorteras efter kriterier som ljusförhållanden, fordonstyp, väglag och nederbördsmängd.
är att man hoppas att det tas fram analyser och appar utan att behöva bygga dem själva. Det handlar bland annat om demokratisering. Fler ska kunna komma åt öppna data och bygga egna stories utifrån dem, säger Steve Cook. n
18 projekt // TEX T SANNA PERSSON
inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur och transport, vatten och miljö, energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet – och genomför alla uppdrag med tydlig miljöprofil.
Miljö Olja & Gas Risk & Säkerhet Samhällsplanering Vatten & Avlopp
Ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt
I
Norra Djurgårdsstaden i Stockholm håller en ny stadsdel på att ta form.
råde med många utmaningar och faktorer
erbjuda en av Europas mest attraktiva och
som ska vägas samman till en bra helhetslös-
moderna miljöer för kontor, bostäder, handel
ning. Vi arbetar med allt
och service.
från tidiga skisser och
Stockholms Stad har anlitat Norconsult för alla de gatuprojekteringsprojekt som ryms
▪ I de intilliggande hamnområdena pågår daglig färjeoch kryssningsverksamhet som fortsätter under stadsdelens uppbyggnad. ▪ Norra Djurgårdsstaden planeras stå färdig år 2030. ▪ Området kommer då att ha plats för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
– Det är ett stort om-
Hållbart stadsbyggande är i stort fokus under arbetet och målet är att kunna
Området i korthet
utredningar till kompletta
Lars Nilsson, uppdragsledare på Norconsult
program-, system-, bygg- och relationshand-
inom den 3,5 kilometer långa sträckan mellan
lingar, säger Lars Nilsson, uppdragsledare på
Lidingöbron och Loudden.
Norconsult. n
Snygg, trygg och jämställd aktivitetspark UPPLANDS-BRO SKA anlägga en aktiv
sammanhållet formspråk
itetspark under 2018 för spontanidrott
med utgångspunkt i aktiv
och kulturaktiviteter. Innan Norconsult fick
itet. Aktivitetsytorna
rapport där de översiktligt beskrivit syfte
har en god spridning för
och mål.
att sammanfoga olika
Genom att anordna målbildsseminarium EMELIE MANIET TE
itet, rörelse och kreativ-
uppdraget hade kommunen tagit fram en
åldersgrupper, kön,
Emelie Maniette, landskapsarkitekt på Norconsult
och workshops tillsammans med kommun
särintressen och funk-
en landade man så småningom i tre ledord:
tionsvariationer, säger Emelie Maniette,
snygg, trygg och jämställd.
landskapsarkitekt på Norconsult och en av
– Vi har tagit fram ett gestaltningsprogram för en park vars utformning bygger på ett
dem som tagit fram förslag på utformningen av parken. n
NORCONSULT I DAG # 2 2017
AIX VISUALISERING
Våra marknadsområden
Vi erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster
Arkitektur Bygg & Fastighet Energi Industri Infrastuktur IT
19
SJÖFARTSVERKET TAR HJÄLP AV NORCONSULT
BÄTTRE KOLL PÅ DRICKSVATTENMÄTAREN
För att säkra Vänersjöfarten och slussarna mot Västerhavet har
Norconsults digitala mätsystem VeAinfo övervakar dricksvatten-
Sjöfartsverket utrett åtgärder som ska höja kapaciteten och säkerheten.
mätare på vattenledningsnätet och får fram rapporter för att skapa villkor för vad som är normalt i flödet. Systemet kan även användas för
sering av åtgärderna som föreslås i Bergkanalen i centrala Trollhättan.
att mäta hur mycket vatten som ska distribueras inom ett nät.
Gata ska få känsla av småstad med projektet är att skapa småstadskaraktär, därför ska delar av gatan göras om till torggata, beläggas med smågatsten eller marksten och få trottoar – Norconsult har ansvarat för utformning och projektering av gatan, utfört trafikanalyser och
Förskola med plats för barnen På Norconsult samarbetar kompetenser från sex team för att ta fram underlag till en ny förskola och äldreboende i Botkyrka kommun.
I MALMKÖPING I Flens kommun ska den be-
fintliga Landsvägsgatan få en ny form. Målet
i samma nivå som gatan genom höjdanpassning.
MAT TIAS DELLMO
NORCONSULT
Norconsults landskaps- och mätingenjörer vann uppdraget för visuali-
Milan Klacar, uppdragsledare på Norconsult
UNDER HÖSTEN HAR Norconsult levererat
underlag till en detaljplan för Botkyrka kommun. Kommunen vill bygga en för-
ansvarar för projektering av nya VA-ledningar, säger
skola och ett äldreboende och i våras fick
uppdragsledaren Milan Klacar.
Norconsult i uppdrag att göra en risk-,
liga nivå. Norconsult utmaning låg i att projektera en sänkning
Under mer än hundra år har gatan höjts från sin ursprung-
buller- och trafikutredning, en naturvärdes- Carl-Henrik Barnekow, inventering och att ta fram en situations-
med minimal påverkan på anslutande gator och fastigheter. n
plan. – Vi samlade medarbetare från olika delar
planeringsarkitekt och uppdragsledare på Norconsult
av landet som har kompetenser inom plan,
Omfattande uppdrag för Norconsult i Norge NORCONSULT Fältgeoteknik har fått i upp-
buller, trafik, risk, natur och geoteknik för att skapa ett riktigt starkt team. Resultatet blev ett underlag till genomförande där kommunen kan bygga en förskola med mycket plats för barnen, och samtidigt utnyttja naturvärdena på plats, säger Carl-Henrik Barnekow, planeringsarkitekt och uppdragsledare på Norconsult.
drag att, tillsammans med Skanska, reparera och bygga ut E6 kring södra Helgeland i Norge.
EN AV UTMANINGARNA var att hitta en lämplig plats
Målet är att den 132 kilometer långa sträckan ska
med hänsyn till de behov som kommunen har. Ett annat
få bättre framkomlighet. – Vi ansvarar för geotekniken med sonderingar i fält och laboratoriearbeten, säger Karl Strandlind på Norconsult Fältgeoteknik.
var att teamet skulle hålla ett högt tempo genom hela Karl Strandlind, Norconsult Fältgeoteknik
Totalentreprenaden sträcker sig över 15 år och inkluderar en byggtid på drygt fyra år, med start i maj 2017. n
uppdraget. – Men det fungerade väldigt bra och projektet har vuxit under tiden. Arbetet med kommunen har nu lett till en fortsatt beställning på en geoteknisk utredning inför genomförandet, säger Carl-Henrik. n
20 följ med // TEX T MARCUS JOONS FOTO EMIL NORDIN
SOLLENTUNA SJUKHUS – EN KROKIG VÄG FRAMÅT 2019 ska Sollentuna sjukhus öppna sina totalrenoverade lokaler specialiserade för modern geriatrisk vård. Upprustningen är ett av Norconsults största – och mest komplexa – flerfacksuppdrag med många svåra utmaningar.
M
itt i Sollentuna – insprängt mellan det lilla centrumet, den idylliska havsviken Edsviken och de ringlande gatorna med trävillor från 1920-talet – tronar det nio våningar höga och över 30 000 kvadratmeter stora Sollentuna sjukhus. Eller tronar och tronar. Just nu står hela bygget under renovering och är höljt i byggplast. För att få en förståelse för hur allt kommer att bli när det står klart ska Norconsults uppdragsledare Lars Ylander visa runt i lokalerna. – Jag berättar och så får du ställa frågor, säger uppdragsledaren när vi i sällskap med PEAB:s byggledare Andreas Kronström tar oss igenom svänggrindarna och in på själva byggområdet.
NORCONSULT I DAG # 2 2017
21
När det är klart kommer sjukhuset genomgått en total interiör renovering på omkring 30 000 kvadratmeter. Stora förändringar av byggnadens bärande system har gjorts, vilket medfört att befintliga delar förstärkts med kolfiber.
dinge, Södersjukhuset, Danderyds Sjukhus, och S:t Görans Sjukhus. Några av de mindre sjukhusen runt om i Stockholms ytterområden ska bli specialiserade på allt ifrån psykiatri till äldrevård. Det är här som Sollentuna sjukhus kommer in i bilden. När akutsjukhusen bygger ut för att kunna ta hand om de mest sjuka och svårast skadade patienterna ska Sollentuna sjukhus bli ett modernt närsjukhus och specialistcentrum för geriatrik, det vill säga åldrandets sjukdomar, med cirka 230 vårdplatser. – Då sjukhuset öppnar igen är det tänkt att det här vid sidan om en närakut även ska finnas en rehab, en minnesmottagning, radiologi, provtagning och så väl MR-röntgen (magnetkamera) och CT-röntgen (datortomografi). Det är även tänkt att det ska finnas en operationsdel för dagkirurgi, där patienten kan gå hem samma dag, säger Lars medan vi går genom betongkorridorerna och tar en hiss upp i byggnaden.
Att det behövs viss fantasi för att få en bild av hur allt kommer bli visar sig tydligt redan när vi inleder rundturen i huvudentrén. Det fabriksliknande, urblåsta och byggdammsfyllda utrymmet Lars Ylander, ska nämligen vid färdigställandet bli lite uppdragsledare på team Arkitektur av sjukhusets själva krona: en mer eller mindre helt fönsterförsedd fasad med stort ljusinsläpp och träpaneler med prunkande växtlighet längs med väggarna. – Att besöka ett sjukhus är en jobbig upplevelse i sig för många. Men här – och då inte minst i huvudentrén – har vi försökt få allt att kännas så välkomnande som möjligt, säger Lars.
LARS YLANDER ÄR utbildad arkitekt och har varit hos Norconsult sedan 2001. Han började som praktikant och blev fast anställd 2003. Han har tidigare erfarenhet från sjukhusprojekt då han varit med och så väl renoverat Sunnaas sykehus vid Oslofjorden, som tagit fram Sahlgrenskas nya akutintag. Precis som i fallet med sjukhuset nära den norska huvudstaden har det här i den norra Stockholmsförorten handlat om en renovering. Men det finns också en del som skiljer sig. När Norconsult 2013 vann att på uppdrag av fastighetsförvaltarna Locum och Stockholms läns landsting rusta upp Sollentuna sjukhus fanns ännu ingen brukare som skulle nyttja lokalerna. Bara en beställare som visste att lokalerna främst skulle användas till äldrevård.
sjukhus kommer till följd av Nya Karolinska Solna. När Stockholms läns landsting efter en utredning beslutade sig för att skapa ett nytt universitetssjukhus följdes detta av den omfattande så kallade 3S-utredningen. De tre S:en står för Stockholms Sjukvårdsstruktur och utredningen har handlat om hur man ska planera om inom vården i takt med att befolkningen i Stockholmsregionen växer. I den nya strukturen är tanken att få till en utbyggnad på akutsjukhusen: Nya Karolinska Solna, Karolinska Hud-
FÖR NORCONSULT HAR det här betytt att man undan för undan – i takt med att olika kunder kommit till i sjukhusets olika delar – kontinuerligt behövt ta fram nya detaljritningar. Det smidiga här är att många i teamet sitter på Norconsult – från arkitektur till konstruktion, akustik, mark och inredning. I och med de konstanta fortsatta små förändringarna i detaljplanerna har projektledaren fått fortsätta besöka bygget längre än
UPPRUSTNINGEN AV SOLLENTUNA
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
22
Sollentuna sjukhus Uppdraget Norconsult ska på uppdrag av Locum och Stockholms Läns Landsting totalrenovera Sollentuna sjukhus för att skapa moderna miljöer för geriatrikvård. Tidplan Norconsult vann uppdraget 2013, rivning och byggstart inleddes 2015 och sjukhuset planeras öppna igen 2019. Utmaningar Den största utmaningen har varit den att renovera ett sjukhus från 1976 med befintlig planlösning för att drygt 40 år
vanligt. Varannan vecka har Lars tagit tåget hit från Göteborg för att överblicka projektet. – I vissa byggen så lämnar man ifrån sig ritningen och sedan ett år senare står det klart. Här har vi varit väldigt delaktiga under hela byggtiden. Det har varit mycket frågor. Ibland har jag kunnat besvara allt på plats och ibland har jag fått ta med mig frågorna tillbaka till de olika referensgrupperna i Göteborg. – För att ta ett exempel så har det inte sett ut som vi förutsatt när vi har rivit. När man började plocka i taket så märkte man att det var ruttet. Så då handlar det om att ta fram en ny lösning för ett nytt tak. En annan utmaning när man som i det här fallet renoverar ett sjukhus som byggts 1976 är hur man är begränsad till den befintliga planlösningen för sjukhusbyggnaden. UR MILJÖSYNPUNKT T YCKER Lars att det är bra att man tar tillvara på den ursprungliga konstruktionen. Betongen går nämligen inte att återvända utan hade annars bara gått till deponi. Det har annars hänt en hel del med lagar och regler kring sjukhusmiljön sedan sjukhuset först byggdes. Det har därmed krävts mycket tankearbete hos Norconsults referensgrupper för att få den befintliga planlösningen att moderniseras inom ramarna för att kunna certifieras som Miljöbyggnad Guld. Lars förklarar med att ta ventilationen som exempel:
SOLLENTUNA
senare certifieras som Miljöbyggnad Guld. Dessutom var inte kunderna, som ska nyttja lokalerna, på plats från början. Det här har lett till att Norconsult undan för undan, i takt med att kunder tillkommit till olika delar av byggnaden, blivit tvungna att så väl tänka som rita om detaljplanerna.
– I ett normalt bygge tar du från början till så mycket i våningshöjd så att du först får plats med ventilationen. Du kommer med en balk och så lägger du ventilationen under den. Här har det varit så tajt i höjd från den gamla byggnaden att vi blivit tvungna att lägga konstruktionen och ventilationen gemensamt, vilket om man gör fel riskerar att försvaga konst ruktionen. Så det har här handlat mycket om ett samordnande mellan konstruktören och ventilationskonsulten om var man kan göra hål utan att allt rasar. NÄR LARS TAR oss till en vårdsal som man tagit fram på prov förklarar Norconsults uppdragsledare vidare hur ramarna för renoveringen av Sollentuna sjukhus har sett ut: – Om du på något sätt ska utforma ett vårdrum så ska det fortfarande ändå vara tre gånger tre meter runt sängen, det är inte förhandlingsbart. Sedan ska det vara rullstolsanpassade badrum i alla rum som ska ha vissa mått – och så är allt i det stora låst till den planlösning som det tidiga sjukhuset hade. Så planeringen har komplicerats av att det finns så många fakt orer att ta hänsyn till. På vägen ut från bygget säger Lars sammanfattande: – Det är det här som skiljer arkitekten från konstnären: en konstnär kan skapa mer eller mindre helt fritt medan vi måste förhålla oss till normer och verkligheten. n
NORCONSULT I DAG # 2 2017
TEX T SANNA PERSSON
FR ÅN KIEL TILL PARIS PÅ CYKEL
På en vecka cyklade Adam Peterson, planarkitekt från team Plan på Norconsult 125 mil från Kiel till Paris tillsammans med Team Rynkeby Göteborg. Adam var en av 1 750 cyklister från de nordiska länderna som deltog i välgörenhetsprojektet Team Rynkeby 2017 för att hjälpa
NORCONSULT
barn med cancer och deras familjer.
// visste du att? 23 Tillsammans i Norconsultkoncernen är vi 3 200 medarbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.
ALLTID NÄRA
Vi finns på 21 orter GÖTEBORG Theres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG HALMSTAD Kristian IV:s väg 3, 301 18 HALMSTAD HUDIKSVALL Magasinsgatan 8, 824 43 HUDIKSVALL
Norconsult etableras på Island och i Polen NORCONSULT HAR FÖRVÄRVAT ARA
KARLSTAD Herrgårdsgatan 6, 652 24 Karlstad
I och med förvärvet blir Norconsult
Engineering och därmed stärkt sin
representerat på Island och även
position på el- och energimarknaden.
i Polen där ARA Engineering har ett av
ARA Engineering levererar högspän-
sina helägda dotterbolag.
ningstjänster som omfattar kraftledningar, kabel och kraftsystemanalyser
– G ENOM SAMARBETET kan vi kom-
och har sitt huvudkontor i Kopavogur
binera Norconsults etablerade kun-
på Island.
skap och erfarenhet inom geoteknik,
– ARA Engineering och Norconsult AB har samarbetat om kraftlednings-
fältgeoteknik och projektledning med ARA Engineerings spetskompetens
konstruktion under många år med
inom kraftledningskonstruktion. Vi
gott resultat och nöjda kunder. Att vi
vågar satsa framåt med nyanställ-
nu arbetar i samma bolag gör sam-
ningar och kan driva gemensam
arbetet ännu enklare och effektivare,
marknadsföring. Detta har redan nu
säger Rolf Johansson, teamchef för
under hösten resulterat i många
Projekt och byggledning.
nyvunna uppdrag, säger Rolf. n
KRISTINEHAMN Dalavägen 23, 681 30 KRISTINEHAMN LUDVIKA Köpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA LULEÅ Gammelstadsvägen 5D, 972 41 LULEÅ MALMÖ Hjälmaregatan 3, 211 18 MALMÖ PITEÅ Karl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ SKELLEFTEÅ Anbudsgatan 9, 931 57 Skellefteå STOCKHOLM Hantverkargatan 5, 112 21 STOCKHOLM SUNDSVALL Landsvägsallén 4, 852 29 SUNDSVALL UMEÅ Storgatan 43, 903 26 UMEÅ UPPSALA Bangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA
Norconsult i världen
ISLAND POLEN NORGE DANMARK LAOS PERU FILIPPINERNA MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA CHILE THAILAND MALAYSIA NYA ZEELAND
SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN
VARBERG Karl Norströms väg 35, 432 53 Varberg VÄSTERÅS Kopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS VÄXJÖ Storgatan 42, 352 32 VÄXJÖ ÄLVKARLEBY Uppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY ÖREBRO Stortorget 8, 702 11 ÖREBRO ÖRNSKÖLDSVIK Strandgatan 21, 891 33 ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND Studentplan 5, Hus E, 831 40 ÖSTERSUND
Avsändare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg
24
TEX T FREDRIK FERMÉN FOTO LINDA TENGVALL
Äntligen på rätt spår Christopher Boothe reste till USA för att hitta sitt kall. Men efter att han nosat på den amerikanska armén och hantverkaryrket bestämde han sig för att återvända. På Norconsult i Halmstad hittade han äntligen hem.
B
var glesa. Utan något egentligt mål kände Christopher att det var dags att återvända till Sverige. – Jag var 25 år och hamnade återigen på McDonalds bland 16-åringar, så jag började fundera på vad jag skulle göra med
land frityrolja, Big Macs
tröttnat på det hårda och monotona
resten av livet. En kompis som arbetade
och berusade kunder fick
tempot. Han sa upp sig och köpte en en-
som järnvägsprojektör fick in mig på rätt
Christopher Boothe prova
kelbiljett till USA.
spår kan man säga.
på sitt första riktiga jobb.
– Jag ville vara ledig och prova att
Christopher började plugga på yrkes-
Han trivdes, men efter två år av nattskift
bo med min amerikanska pappa
högskolan i Varberg och kände äntligen
på McDonalds i Helsingborg hade han
i Atlanta, säger Christopher.
att han hittat rätt.
EFTER ETT TAG tog han värvning i armén.
I DAG JOBBAR CHRISTOPHER som järn-
Men under den nionde och sista utbild-
vägsprojektör på Norconsult i Halmstad
ningsveckan gjorde en gammal lungskada
och han värdesätter sina tidigare yrkes-
sig påmind och Christopher var tvungen
erfarenheter. Stresshanteringen har han
att avbryta. I stället provade han på att
med mig från McDonalds, det pragma-
arbeta som hantverkare fast tröttnade
tiska tänket från militären.
ganska snabbt och bestämde sig för att sadla om till personlig tränare. Nu hade han spenderat tre år i USA och uppdragen som personlig tränare
– Genom hantverkaryrket har jag en större förståelse för entreprenören som utför de arbeten vi planerar för, säger Christopher. n
CHRISTOPHER BOOTHE Järnvägsprojektör, team Spår-& Järnvägsteknik ÅLDER 29 år. BOR Halmstad FAMILJ Fru och son. FRITID Umgås med familjen och styrketränar. DET BÄSTA MED MITT JOBB Ansvaret och flexibiliteten.