Nolia Ledarskap Umeå

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FÖR NOLIA LEDARSKAP

Mötesplatsen Mötesplatsensom somutvecklar utvecklarchefer cheferoch ochledare ledareii Norrland Norrland

13-14 SEPT UMEÅ

Alexander Bard visar vägen mot ny tidsålder

Förutspår en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull.

Sid. 6

Eva Hamilton leder ledare i Umeå

Att leda med allmänhetens ögon på sig Sid. 8

Lottie Knutson

Tala eller tig i blåsväder.

Sid. 11

Så styr en av Sveriges mäktigaste kvinnor

Annika Falkengren, koncernchef SEB, berättar om hemligheten bakom att deras sjukfrånvaro är lägst bland storbankerna.

Norrländska mötesplatser

Konferensen arrangeras av Nolia AB

Konferensen arrangeras av Nolia AB

2

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

”

Vi på Nolia siktar alltid på att skapa årets viktigaste ledarskapsdagar i Sverige...

Tommy Abrahamsson, VD Nolia AB

Kom och skapa tillväxt på Sveriges viktigaste ledarskapskonferens Mitt och Nolia AB:s viktigaste uppdrag är att bidra till positiv tillväxt i norra Sverige. Jag tror att tillväxt bland annat sker när människor möts för gemensamma upplevelser. Det är därför som vi, tillsammans med ett antal partners, skapar Nolia Ledarskap.

Här kan chefer och ledare, som jag själv, utveckla sitt ledarskap och stärka sina nätverk, något som leder till tillväxt – både för egen del och för de verksamheter vi verkar i.

Vi på Nolia siktar alltid på att skapa årets viktigaste ledarskapsdagar i Sverige och jag tycker att vi lyckats ta fram ett program i absolut toppklass.

Till årets konferens har vi lyckats samla namn som SEB:s koncernchef Annika Falkengren, SVT:s förre vd Eva Hamilton och kommunikationsexperten Lottie Knutson. Dessutom kommer internetfilosofen och fram-

MEDARRANGÖRER:

MEDIEPARTNER:

tidsforskaren Alexander Bard till Nolia Ledarskap för att berätta om hur det dramatiska mötet mellan metafysik och den nya teknologin med ett fritt internet kan leda bort från jagfixering och självkärlek, men också skapa helt nya befattningar och hierarkier.

Hit kommer också Skandinaviens ledande expert på omvärldsbevakning, Bengt Wahlström och Torbjörn Eriksson, Chefgalans vinnare av Årets hälsofrämjande chef 2016.

Vi får höra om nycklar till hållbar framgång. Alla deltagare får med sig en verktygslåda för hur man, som chef, arbetar hållbart i ett föränderligt arbetsliv samt hur man kommunicerar i kriser.

Eftersom Nolia Ledarskap är deltagardrivet hålls workshops där deltagarna bland annat får chansen att lära av varandra kring medieträning samt delta i en

workshop om hållbara chefer och attraktiva arbetsplatser.

Vi lever i en värld som snabbt förändras och där mycket av våra arbetsuppgifter och kunskapsinhämtning sker digitalt. Just därför tror jag att den ökade digitaliseringen medför att de fysiska mötena kommer att bli viktigare. När man väl tar sig tid att mötas ställer vi allt högre krav på att mötesplatsen ska hålla hög kvalitet och ge mycket tillbaka. Genom att komma till Nolia Ledarskap har du möjligheten att öka kvaliteten ytterligare med din närvaro och tillsammans med andra skapa tillväxt.

Vi ses på Nolia Ledarskap.

Tommy Abrahamsson, vd Nolia AB

PARTNERS:

CHEF

Konferensen arrangeras av Nolia AB Norrländska mötesplatser

PROJEKTTEAM: Projektledare Helene Ljungstedt, 0911-649 44, helene.ljungstedt@nolia.se

PRODUKTION AV TIDNINGEN: Projektkoordinator Mona Wallström, 0911-649 38, mona.wallstrom@nolia.se

partneransvarig Umeå Margaretha Lundquist, 070-677 65 18

GRAFISK FORM Erja Persson, Norrbottens Media, Luleå erja.persson@norrbottensmedia.se

TRYCK Mittmedia, Gävle och Daily Print, Umeå.

September 2016

UPPLAGA Ca 52 200 ex.

DISTRIBUTION Delas ut med VK, VF och ÖA

www.nolialedarskap.se

Program Program TISDAG 13 SEPT

Annika Falkengren

Torbjörn Eriksson

VD & KONCERNCHEF SEB

ÅRETS HÄLSOFRÄMJANDE CHEF

Intervjuas om hållbarhet och SEB som en frisk och attraktiv arbetsplats.

Vikten av hälsoarbetet för att skapa en bra arbetsplats.

Mikael Rehnberg

Anki Udd

LEDARSKAPSUTVECKLARE, LEDARNA

BIOLOG & ARBETSMILJÖKONSULT Nycklar till hållbar framgång.

Emma Pihl

FÖRELÄSARE, FÖRFATTARE OCH LEDARSKAPSKONSULT Att leda nästa generation.

Paneldebatt

FRISKA ARBETSPLATSER & HÅLLBARA CHEFER

Hållbara chefer i ett föränderligt arbetsliv.

ONSDAG 14 SEPT

Lottie Knutsson

Alexander Bard

Bengt Wahlström

Rätt hanterad och integrerad kommunikation är kraftfull och driver affärerna.

Omvärldsbevakning. Med sig har han budskapet om en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull.

Försprång med offensiv omvärldsbevakning.

Eva Hamilton

Olov Hjärtström Baudin

EXPERT INOM KOMMUNIKATION OCH KRISHANTERING

MODERATOR, NOLIA LEDARSKAP

OMVÄRLDSANALYTIKER

Att leda med allmänhetens ögon på sig.

PR-KONSULT PÅ PUNKT PR

Så kommunicerar du under krisen.

Läs fullständigt program på www.nolialedarskap.se/umea

Konferensen arrangeras av Nolia AB

FÖRFATTARE OCH OMVÄRLDSANALYTIKER

Paneldebatt

SKILLNADERNA MELLAN UNGA OCH ÄLDRE LEDARE

4

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Annika Falkengren om hur SEB får sina medarbetare att trivas • Bland annat att dina värderingar stämmer överens med företagets värderingar.

• Gott ledarskap som tar sin utgångspunkt i en gemensam vision.

• Att du kan fortsätta att utvecklas både som individ och som del i ett team.

• Också sådant som en effektiv organisation med en öppen kommunikation. Allt det här speglas ju i om du känner att det är kul på jobbet och att det finns möjligheter för dig om det så är att du utvecklas på bredden eller på höjden.

Annika Falkengren KONCERNCHEF SEB

Hållbar och frisk arbetsplats ger låg sjukfrånvaro SEB har sänkt sina sjukskrivningstal och har i dag branschens friskaste medarbetare. För Annika Falkengren, koncernchef och vd på SEB är det viktigt att hälsa finns högt upp på agendan runt om i organisationen och att det ageras på.

– Mycket handlar om kultur och värderingar, säger hon.

Annika Falkengren började vid SEB som trainee 1987 och började därefter inom bankens ränte-och valutahandel. Hon blev först chef över all räntehandel och sedan global trading-chef, divisionschef och vice-vd, ställföreträdande koncernchef för att hösten 2005 bli vd och koncernchef. Hon utnämndes till Näringslivets mäktigaste kvinna 2003 och 2005 av affärstidningen Veckans Affärer. Dessutom är valdes Falkengren 2011 in till ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. 2012 utnämndes hon till European Banker of the Year av Group 20+1 och 2015 listade Fortune henne som nummer tre bland de mäktigaste affärskvinnorna utanför USA. Hon tycker att det är viktigt att vara ett föredöme.

– Som högsta chef vill jag, och ska jag, vara ett föredöme. Till syvende och sist är det ju jag som chef som genom hur jag väljer att prioritera visar vad som är viktigt. Därför lägger jag mycket tid på att träffa kunder och få deras perspektiv. På samma sätt träffar jag regelbundet medarbetare på alla nivåer och runt om i hela banken för att lyssna in och diskutera – vad funkar och vad kan vi göra bättre, anser Annika Falkengren.

Kultur och värderingar Hälsa och arbetsmiljö är prioriterade frågor för SEB och Annika Falkengren anser att nyckeln till en god arbetsmiljö är att det finns ett intresse för frågorna och att de finns högt upp på agendan runt om i organisationen, och då inte bara diskuteras utan också ageras på.

– Mycket handlar om kultur och värderingar. För ett tiotal år sedan hade vi viss problematik med sjukskrivning på grund av stress. Det fick oss att agera och vi

har sedan dess inrättat ett hälsovetenskapligt råd. Vi arbetar numera mycket mer förebyggande, bland annat genom att erbjuda hälsodagar, föreläsningar, hälsoundersökningar och friskvårdsbidrag. Vi erbjuder även bra sjukvårdsförsäkringar. Inom SEB finns också flera idrottsoch fritidsföreningar där våra medarbetare kan välja att vara aktiva, säger Annika Falkengren.

Låg frånvaro i seb sverige I dag är sjukskrivningstalen, både kort- och långtidsfrånvaro, låga i SEB Sverige, trots en allmän ökning i samhället. Under 2015 var den totala sjukfrånvaron i SEB i Sverige 2,8 procent, vilket är lågt jämfört med andra branscher, och lägst bland bankerna.

Annika Falkengren menar att det är viktigt att hälsa och arbetsmiljö kopplas till den dagliga verksamheten.

– Här arbetar vi med arbetsmiljöronder och årliga återkommande intervjuundersökningar som bland annat tar upp arbetsmiljöfrågor. Resultatet från dessa mynnar sedan ut i konkreta åtgärder. Om en medarbetare blir sjukskriven följs detta upp på ett mycket systematiskt sätt i samarbete med chefen på ett så tidigt stadie som möjligt. Vad beror sjukskrivningen på och på vilket sätt kan vi stötta? Till exempel erbjuder vi samtalsstöd dygnet runt med hjälp av erfarna psykologer, berättar Annika Falkengren.

Hon anser att det finns väldigt mycket tyckande när det gäller hälsa och livsstil, men att SEB bygger sitt arbete på fakta.

– Det är därför vi har inrättat vårt råd med läkare och professorer som bidrar med kunskap och inspiration.

Inom SEB satsar de omfattande resurser på förebyggande arbete.

– Ett inspirerande exempel på hur vi på global nivå har skapat stort engagemang kring hälsofrågorna är vår stegtävling i lag som engagerat väldigt många av våra medarbetare. Vi arbetar aktivt på en övergripande nivå, men att arbeta med hälso- och arbetsmiljöfrågor kräver också att vi har en bra feedback-kultur men också att cheferna har support och kunskap att aktivt kunna arbeta och stötta i dessa frågor i vardagen. Därför ingår hälsa och arbetsmiljö även som viktiga områden i vår ledarskapsutbildning.

Hon berättar att även chefer behöver gott ledarskap men också enkla och bra verktyg och hjälpmedel.

– Det kan till exempel handla om team-utveckling eller om att driva förändring. Vi har genom åren också utvecklat egna ledarskapsutbildningar. Ledarskap behöver ju kontinuerligt fyllas på och utbildningarna ger också tillfälle att lära av varandra, anser Annika Falkengren

Viktigaste faktorerna Vilka är de viktigaste faktorerna för att få medarbetare att trivas?

– Det är många saker – att dina värderingar stämmer överens med företagets värderingar, gott ledarskap som tar sin utgångspunkt i en gemensam vision, att du kan fortsätta att utvecklas både som individ och som del i ett team men också sådant som en effektiv organisation med en öppen kommunikation. Allt det här speglas ju i om du känner att det är kul på jobbet och att det finns möjligheter för dig om det så är att du utvecklas på bredden eller på höjden, säger Annika Falkengren.

Onsdag 12 okt kl 19 Arvidsjaurs kyrka. Förköp: Biblioteket, 0960-157 82

STJÄRNGITARRISTEN

Janne Schaffer

Torsdag 13 okt kl 19 Acusticum, Piteå. Förköp Acusticum, Turistbyrån

MarkusWargh

Kvarvarande biljetter säljes vid entrén.

Arrangör: Håkan Marklund, hakanmarklund@telia.com

Fredag 14 okt kl 19 Tegs kyrka. Förköp: Biljettcentrum Lördag 15 okt kl 18 Örnsköldsviks kyrka. Förköp: Turistbyrån

MÖTER TANGENTERNAS TROLLKARL

Söndag 16 okt kl 18 Härnösands kyrka. Förköp: Hellstrands tobak, 0611-120 32 En musikalisk resa med musik av bl a ABBA, B J:son Lind, Ted Gärdestad, Bach, improvisationer!

Magiska gitarrsolon och bedårande orgelkonst!

Arvidsjaur kommun

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

5

Viktigt med struktur för ständiga förbättringar ”En millimeter per dag”

Jonas Jonsson STADSDIREKTÖR UMEÅ KOMMUN Jonas Jonsson är stadsdirektör i Umeå kommun, en verksamhet med över 11 000 anställda.

För honom är det viktigt med strukturer som skapar förutsättningar för ständiga förbättringar, gränssnitt där kompetenser används i rätt processer och ett ledarskap som inte tar för snabba beslut.

Umeå kommun är inte bara norra Sveriges mest befolkningsrika kommun med över 120 000 invånare. Det är också en kommun med ung befolkning med en medelålder på 38 år, flera år lägre än riksgenomsnittet som är drygt 41 år.

Dessutom är Umeå kommun, med över 11 000 anställda inte bara den största arbetsgivaren i Umeå utan i hela Västerbottens län och större än till exempel Västerbottens läns landsting. Nästan 10 procent av länets anställda arbetar i Umeå kommun.

Med en så stor organisation är ledarskapet och arbetsmiljön viktigare än på många andra håll.

Ledare för ledare Jonas Jonsson är stadsdirektör i Umeå kommun och inte bara högste tjänsteman, utan också i sin funktion ledare för andra ledare.

Han har sett hur ledarskapet ändrat karaktär.

– Det har skett en tydlig transformering från specialistchef till att ledarskapet i dag är en yrkeskompetens där man behöver bredd och förståelse men inte detaljkunskap, säger Jonas Jonsson.

Till nya ledare vill han gärna betona hur roligt och utvecklande det är att vara ledare.

– Att vara ledare är roligt, men kan även vara utmanande och tidvis krävande. Därför är det viktigt att bereda sig på en resa med både toppar och dalar. Som ledare får man inte glömma att arbetsmiljön är ett prioriterat område. Som ledare ska man alltid sätta säkerhet och arbetsmiljö främst, därför är det viktigt att arbeta förebyggande.

God organisation Jonas Jonsson berättar att Umeå kommun har en god organisation för att hjälpa ledare att utvecklas.

– Det är viktigt att fylla på med de

verktyg och nätverk som behövs i sitt ledarskap och där hjälper vi till. Men det är också viktigt att skaffa egna nätverk.

Under flera år, innan han anställdes som stadsdirektör, var Jonas Jonsson fabrikschef på världens näst största tillverkare av skogsmaskiner, Komatsu Forest, som ägs av Komatsu, en av världens största tillverkare av gruv- och anläggningsmaskiner med över 50 000 anställda i hela världen. Det japanska ägandet präglades inte minst av ett systematiskt förbättringsarbete.

– Vi behöver en struktur som skapar bra beslutsunderlag och rapporteringar, som bygger en bas underifrån för ständiga förbättringar med en struktur som stödjer det annars blir det bara prat utan genomslag. Ett mått på mognad i en organisation är hur riggad den är för att hantera ständiga förbättringar. För det behövs en kultur där man går från att ge snabba svar till att ställa frågor och där man som ledare ser till att förhindra att beslut fattas för tidigt. En ledare ska inte alltid ge svaret utan föra ett resonemang där den enskilde får förklara hur den tänkt.

Viktig roll Han anser att det är viktigt att förbättringskraften kommer underifrån samtidigt som information går från högste ledningen ner genom organisationen.

– En ledare har en viktig roll som lärare där man måste visa mod att delegera och uthållighet att vänta på resultat. En ledares främsta uppgift är att utveckla människor. Det här är en lagsport. Lyckas man, utvecklas även verksamheten och då skapas också den kraft som behövs för framtida utmaningar. Som ledare är det du som sätter tonen i verksamheten. Då gäller det att föregå med gott exempel och genom sin egen handling som ledare visa vilken attityd och engagemang som man förväntar sig.

De ständiga förbättringarna gäller i alla led, även för ledare.

– Mitt motto är en millimeter bättre varje dag. Ledarskapet handlar om att ständigt utvecklas, år efter år där man som ledare har modet att reflektera över det man gör, både det som fungerat bra och mindre bra. Jag vill ha ledare som skapar en kultur där problem ses som möjligheter genom att uppmuntra till öppenhet och att visa tillit. Det bidrar till fortsatta processförbättringar som minskar behov av investeringar och sänker kostnader.

Roller och gränssnitt En annan viktig fråga är roller och gränssnitt där rollerna inte ska fastna i en viss organisatorisk silo utan sättas in i de processer där de behövs. För det behövs fungerande gränssnitt och en insikt om vilka processer som arbetar samtidigt som man identifierat sina kompetenser.

– Ur ett processperspektiv far huvuddelen av de processer vi arbetar med rakt igenom strukturer och klossar utan att ta hänsyn till var man sitter rent organisatoriskt. Jonas Jonsson menar att struktur ökar attraktionskraften, men också att det är viktigt att bygga upp successionsplanering för framtida kompetenser.

– Strukturen gör att det blir förutsägbart vad jag anställs till och vilka utvecklingsmöjligheter som finns för mig och för verksamheten. Dessutom gör processtänkandet och arbetet med ständiga förbättringar att vi inte behöver regelbundna strukturprojekt med omfattande omorganisationer utan får en långsiktighet i strukturerna. I det arbetet ingår även att ha en successionsplanering där vi tidigt identifierar vilka kompetenser vi kommer att behöva.

Framgång föder framgång Han menar att framgång föder framgång och att en ledares viktigaste uppgift är att

gjuta mod för framtiden utan att i detalj berätta vad som ska göras.

– En ledare måste kunna ta upp backspegeln och visa vad verksamheten åstadkommit. Om man förbättrar en millimeter varje dag behöver man titta tillbaka för att se hur långt man kommit.

Dessutom måste man som ledare fira framgångarna. Det ska vara roligt att vara bra. Ingenting ger sådan framgång som intrycket av framgång. Där har vi traditionellt varit för blyga inom offentlig sektor.

Vi behöver bli bättre på att vara ödmjukt kaxiga.

Jonas Jonsson menar att Umeå kommun ska vara en utvecklingsmotor, inte bara för den egna organisationen utan för hela samhället.

– Allt vi gör, gör vi för kommunmedborgarna och en viktig uppgift är att skapa en fikajargong där vi nämns med respekt och stolthet, där man känner att vi använder skattepengarna på bästa sätt.

Årets klimatstad Samtidigt har Umeå utmärkt sig under senare år med att inte bara bli årets Europeiska kulturhuvudstad 2014 utan också utses Årets klimatstad 2016 av en internationell jury i WWF:s stadsutmaning Earth Hour City Challenge.

Umeå har också genom åren varit nominerat till utmärkelser som årets stadskärna, årets idrottsstad och årets ungdomskommun.

– Vi har förmågan och viljan att mäta oss med de allra bästa. Att arbeta mot utmärkelser är ofta bara ett sätt att manifestera det vi redan gjort, men det kan också vara ett sätt att mobilisera organisationen mot ett gemensamt mål. Dessutom har arbetet gett enormt mycket uppmärksamhet och tydligt ökat vår attraktivitet som arbetsgivare. Det är roligt att arbeta i en organisation som vill och kan, säger stadsdirektör Jonas Jonsson.

6

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Alexander Bard

Alexander Bard ser ett helt nytt samhälle växa fram Alexander Bard kommer till Nolia Ledarskap med budskapet om en ny tidsålder där alla tidigare maktstrukturer kastas omkull och där maktförhållanden kommer att förändras.

Många känner honom kanske mest från Army of Lovers, BWO eller något annat av hans musikprojekt. Många har också sett honom som medlem Idoljuryn, men inte alla vet att han byggt upp en ansenlig internationell karriär som framtidsforskare, författare av fyra bästsäljande böcker, som föreläsare, sociolog och filosof.

Boken ”Nätokraterna: boken om det elektroniska klassamhället” är till exempel översatt på över 20 språk och ansedd som en klassiker. Han är sedan många år en ivrig debattör kring det digitala samhället och är en internetfilosof där han, tillsammans med Jan Söderqvist, resonerar kring synteism och om internet är Gud. Bland annat har han sagt att ”för en fyrtioåring i dag är den fysiska världen den riktiga världen, den digitala världen är mest en irritation som ligger och vibrerar i fickan. För en tjugoåring är det precis tvärtom, den digitala världen är den riktiga världen.”

I boken ”Synteism – att skapa Gud i internetåldern” skriver författarna att ”som nätverkande divider producerar

vi inte längre saker, vi producerar det sociala livet självt”.

Bard anser att framtiden innehåller individualismens död, att nätverkande och participatorisk kultur kommer att blomstra. Participatorisk kultur innebär att man samverkar och deltar tillsammans – inte som konsument utan som medverkande.

Enligt honom bygger den nya världen på kedjor av trovärdighet där onlinekommunikation är grundstenen. Alexander Bard ser företag som är livrädda för de rekommendationer som lämnas på internet, utanför företagens kontroll.

Han menar också att vi historiskt varit geniala på att skapa nya saker, men det i framtiden inte kommer vara i formen av ”jobb”. Enligt honom kommer det istället att ske i form av små uppgifter som vi utför hela tiden mot mikrobetalningar.

– Det fasta jobbet har vi redan slängt, guldklockan finns inte längre kvar, nu tar vi nästa steg och slår sönder idén om att över huvud taget längre ha ett jobb.

Du måste sluta tänka jobb! säger han till exempel i en intervju i Veckans Affärer den 27 maj i år.

Bard-ord Divid

Attention

Bard menar att individen är död och att individualismen är ett underklassfenomen. En divid är en enskildperson som inte är världens centrum och där gruppen är det intressanta.

Enligt Bard är det ”attention”, trovärdighet multiplicerat med uppmärksamhet, som avgör om företag blir framgångsrika.

Nätokrat

Enligt Bard de som aldrig får tillträde till de nätverken där makten utövas och som reducerats till en underklass som har den passiva konsumtionen av underhållning och identitetsframställning i prefabricerad massupplaga som enda sammanhållande faktor.

När kapitalismen ersatts av informationalismen är det inte längre de som har pengarna, fastigheterna eller en fin titel som sitter på makten utan de som tillhör rätt nätverk och vet att utnyttja sin sociala intelligens.

Konsumtariat

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

7

Engagerat företag stärker attraktiviteten med hållbart ledarskap och friska arbetsplatser Foto: Peter Timsäter

Susanne Waleij är HR-chef på Balticgruppen AB, en av Umeås mest profilstarka och attraktiva arbetsgivare. Hon berättar om ett företag med en vision, inte bara för Umeås utveckling utan även för hållbart ledarskap och friska arbetsplatser.

– Balticgruppen är ett starkt varumärke i Umeå och det märker vi också vid rekryteringar, säger hon.

Susanne Waleij HR-CHEF PÅ BALTICGRUPPEN

Balticgruppen äger, utvecklar, bygger och förvaltar fastigheter i Umeå. De är och har varit delaktiga i uppförandet av flera uppmärksammade byggnader och områden i Umeå. Väven, Utopia Shopping, Skulpturparken och Konstnärligt campus är några av dem. Deras passion för staden och alla dess invånare är det som driver dem i sitt arbete att utveckla Umeå.

De har visat samma engagemang i bostäderna för äldre, familjer och studenter som i utformningen av shoppingstråk, restauranger där det finns möjligheter att umgås och arbeta.

Men engagemanget stannar inte vid byggnader. Hjärtat klappar även för Umeås kultur-, sport- och hälsoliv. Balticgruppens grundare, Krister Olsson, myntade uttrycket ”Det som är bra för Umeå, är bra för Balticgruppen”.

det av betydelse att man gillar sitt arbete och förblir frisk.

Hon ser även att samhällsengagemang bidrar till att de är en attraktiv arbetsplats.

– Samhällsengagemanget bidrar till att stärka Balticgruppens varumärke och därmed behålla attraktiviteten.

Hon ser bevis för attraktiviteten, bland annat i antalet ansökningar. Att befinna sig i Umeå skapar möjligheter.

– Balticgruppen är ett starkt varumärke i Umeå och det märker vi också vid rekryteringar. Vi får oerhört många ansökningar, både i rekryteringsprocesser och som spontanansökningar. Vi har fram till idag inte haft några större problem med att hitta den kompetens vi söker. Att Umeå är en attraktiv universitetsstad hjälper självklart också till vid rekrytering.

Attraktiv arbetsgivare

Susanne Waleij förklarar att de kommer att fortsätta med arbetet med att locka sökande till sig.

– Vi tror på att vara en frisk och attraktiv arbetsplats och detta har vi verkligen lyckats med. Vi har både tjänstemän och kollektivarbetare i vår organisation och sjukstatistiken för 2015 visar en sjukfrånvaro på endast 1 procent, en väldigt bra siffra.

Hon säger att de prioriterar hälsa och

Balticgruppen är en attraktiv arbetsgivare med höga ambitioner. Med medarbetare som trivs skapas god bas för framtida rekrytering. Susanne Waleij är HR-chef på Balticgruppen AB och hon anser att det är viktigt för dem att behålla bilden av Balticgruppen som en attraktiv arbetsgivare.

– Detta kan betyda en konkurrensfördel vid rekryteringar och för medarbetaren är

Låg sjukfrånvaro

Susanne Waleijs tips på bra åtgärder för friskare arbetsplatser • Att inte låta det systematiska arbetsmiljöarbetet bli en pappersprodukt. Låt det bli en naturlig del av verksamheten.

• Involvera medarbetarna i arbetet och lyft frågorna regelbundet i hela organisationen.

• Lägg resurser på att arbeta med hälsofrämjande insatser, då blir också kostnaderna för rehabiliteringsinsatser mycket lägre.

arbetsmiljö och ser detta som betydelsefulla frågor inom organisationen.

– För en tid sedan körde vi till exempel en mycket uppskattad hälsoutveckling.

Den innehöll en föreläsning som bland annat berörde kost och gav kunskap om vikten av att göra aktiva val för sin egen hälsoutveckling. Dessutom ingick ett aktivt individuellt hälsoprogram med funktionsbedömning.

Testerna genomfördes både vid upp-

start och vid avslut av hälsoprogrammet.

Hela projektet pågick i cirka 8 månader och under tiden ingick personlig coachning och stöd på sex timmar per deltagare.

– . Våra medarbetare är organisationens viktigaste resurs och vi vill skapa en miljö där alla kan vara sitt bästa jag, säger Susanne Waleij.

Hållbart ledarskap viktigt Ett hållbart ledarskap är viktigt för Balticgruppen i ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare med friska arbetsplatser.

– Hållbart ledarskap för oss på Balticgruppen är att leda verksamheten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Det handlar mycket om värderingar, känsla av samhörighet samt att skapa motivation och engagemang. Värderingarna ska vara synliga och levande, både i ledningen och övriga organisationen, då kommer också värderingarna på ett naturligt sätt genomsyra verksamheten.

Hon berättar att alla deras ledare genomgår samma ledarskapsutbildning.

– Utbildningen baseras på det transformerande ledarskapet vilket i massor av vetenskapliga studier visat sig vara det mest effektiva sättet att leda andra människor, säger Susanne Waleij, HR-chef på Balticgruppen AB.

Nya föreskrifter ska minska ohälsa på arbetsplatsen Stress, problematiska arbetstider och kränkande särbehandling är tre faktorer som satts i fokus när Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter för arbetsmiljön som alla arbetsgivare har att ta hänsyn till.

En undersökning som Arbetsmiljöverket låtit ta fram visar på ökad ohälsa där över hälften av arbetstagarna känner någon som de anser riskerar att bli sjuk på grund av stress på jobbet. Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010 enligt den officiella arbetsskadestatistiken.

Den 31 mars började Arbetsmiljöver-

kets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla som bland annat tar fasta på denna problematik.

– Föreskrifterna konkretiserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva.

Tydligare regler gör det också lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området, säger Nadja Lukin, sektionschef Nord på Arbetsmiljöverket.

Tre saker i fokus Hon berättar att alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationerna på arbetsplatsen ofta kan ligga bakom problem med ohälsa på arbetsplatsen.

– Det är tre saker som satts i särskilt fokus när det gäller föreskrifterna. Det är ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling. Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att förbättra för sin personal. Bland annat ska resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Vidare behöver arbetsgivaren hantera frågan om varför arbetstagare känner att de ständigt måste vara anträffbara. Arbetsgivare måste också vara tydliga med att kränkande särbehandling inte accepteras och ha rutiner för hur utsatta kan få hjälp.

Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Arbetsmiljöverket känner många någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på jobbet (36 procent respektive 44 procent).

– Att jobba med den sociala och

Nadja Lukin. organisatoriska arbetsmiljön är en viktig ledarskapsfråga. Det är avgörande att det finns en dialog på arbetsplatsen mellan chefer, anställda och skyddsorganisationen som exempelvis skyddsombud, säger Nadja Lukin.

8

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Årets moderator ser nya utmaningar för dagens ledare Eva Hamilton är en av Sveriges mest uppskattade ledare och mediepersonligheter. Det nuvarande styrelseproffset och förre vd:n för SVT är årets moderator för Nolia Ledarskap i Umeå. Hon passar dessutom på att föreläsa om hur det är att leda med allmänhetens ögon på sig. Eva Hamilton anser att ledarskapet förändrats sedan hon 2009 utsågs till årets ledare av Affärsvärlden.

Eva Hamilton var under många år mest känd som reporter, programledare, utrikeskorrespondent och sedermera vd på SVT. Där gjorde hon sig känd som en av landets mest uppskattade ledare. 2007 utsågs hon till den mäktigaste kvinnan i medievärlden och utsågs till årets ledare 2009 av Affärsvärlden.

Hon anser att det hänt en hel del inom ledarskapstänkandet sedan dess.

– Elon Musk-sorten blir alltmer sällsyntoch faktiskt omodern. Den starke, enväldige ledaren som ensam symboliserar sitt företag, gör företaget ytterst sårbart. Vad händer med aktiekursen om han ramlar under en spårvagn eller plötsligt väljer att göra något annat i livet?

Hon anser att hållbart ledarskap kräver mod och mognad, samt att det blir allt viktigare att ledare kan konsten att nå ut med sitt budskap och sin vision.

– Den hållbare ledaren omger sig med synliga och inflytelserika medarbetare där

Eva Hamilton MODERATOR

han eller hon talar i termer av team och av ständigt ifrågasättande. Det har också blivit alltmer viktigt att ledare kan konsten att vara goda kommunikatörer. Det är via förmedling av övertygelse, som man styr ett modernt företag, säger Eva Hamilton.

En av de viktigaste Hon startade sin karriär som dagstidningsjournalist på bland annat Sydsvenska Dagbladet och Sundsvalls Tidning innan hon 1990 började på SVT. 2015 blev hon hedersdoktor vid Mittuniversitetet. Eva Hamilton var vd för SVT under åtta år och beskrivs som en av de viktigaste svenska publicisterna och mediecheferna i modern tid. Det är särskilt värt att uppmärksamma då det anses särskilt svårt att leda medieföretag, bland annat på grund av många starka viljor och ett ständigt ifrågasättande. Dessutom ledde hon ett företag som hade allmänhetens ögon på sig och som alla har åsikter om.

Under Nolia Ledarskap föreläser hon om

att leda med under dessa förutsättningar och delar med sig av sina ledarerfarenheter från företaget som alla ser och har åsikter om.

Hon beskriver själv styrkorna i sitt ledarskap så här: – Jag är duktig på att få med mig människor, är ganska pragmatisk och oftast en glad chef.

I dag sitter hon i styrelsen för flera inflytelserika företag, som LKAB (där hon efterträdde förre näringsministern Maud Olofsson), Fortum och Lindex. Hon sitter också i Ingenjörsvetenskapsakademins näringslivsråd och är ledamot av Nobelcenter.

Betydande skillnader Hon ser betydande skillnader i vilka egenskaper ledarskapet kräver av henne i sin roll som styrelseledamot.

– Det är delvis helt andra egenskaper, än de som en vd använder sig av.

Horisonten är längre: en styrelse ska ha

Försprång med offensiv omvärldsbevakning

Varför inte fler som omvärldsbevakar • Ovana och oerfarenhet.

• Anser att man redan har för mycket att göra • Svårt att hantera när omvärldssignalerna inte ser ut på det här trygga, bra sättet.

En av de ledande experterna i Skandinavien inom omvärldsanalys och framtidsstrategi heter Bengt Wahlström. Han menar att många missar möjligheter till försprång eftersom man saknar viktiga delar i sin omvärldsbevakning.

Bengt Wahlström är filosofie licentiat, civilekonom och författare samt en av de ledande experterna i Skandinavien inom omvärldsanalys och framtidsstrategi.

Hans olika böcker har sålt i över 60 000 exemplar och han är en mycket anlitad rådgivare, utbildare och föredragshållare.

Han har sett hur intresset för hur omvärlden beter sig är större än någon gång tidigare.

– Behovet av att veta vad är det som händer och hur det påverkar oss är också större än tidigare, säger Bengt Wahlström.

Det finns många vägar och definitioner för att ta sig an bevakning av omvärlden.

Bengt Wahlström delar in omvärlden i tre delar: Den första är invärlden, det som berör det egna företaget eller organisationen.

– Här behövs bra system för att förvalta och utveckla den egna verksamheten. Det är också här som Business Intelligence har sitt användningsområde. I det här sammanhanget kan det vara bra att påminna om att när du börjar med invärlden är det viktigt lyfta fram den interna kulturen som ger erfarenheter och bakgrund för vilken bild av omvärlden man kommer att se.

Här kan det behövas hjälp att inte bara se det förväntade.

Den andra delen är närvärlden. Det är här de flesta bedriver sin omvärldsbevakning, eller Competitive Intelligence.

– Här är de flesta företag duktiga och jag tycker att 80 procent av den bevakning som bedrivs ska ligga där. Det är också här det är enklast att bedriva bevakning eftersom man söker efter det förväntade och kan ta hjälp av till exempel Google Alerts.

ett 10-årsperspektiv. Som styrelseledamot formulerar man sig klokast via att ställa bra, öppna frågor och genom att försöka behålla perspektiv med ”utanför-ögon”: Är det beslut som förefaller så logiskt i vårt företag just nu, är det verkligen rimligt? Är detta förenligt med omvärldens värderingar och moral? Kan vi stå för detta om vi får extern kritik?

Under årets tv-sända nationaldagsfirande i SVT berättade hon att hon engagerat sig i två flyktingungdomar från Syrien som bor hos henne. Även om det inte är anledningen till engagemanget anser hon att dessa båda pojkar ger nya insikter och värdefulla lärdomar som går att använda i ledarskapet.

– De ger mig insikten om hur fort världen och livsbetingelserna helt kan förändras. Och de ger mig dagligen bevis för hur mycket och snabbt en människa, som vill, kan lära sig nya saker, säger Eva Hamilton.

Vad man behöver göra

Bengt Wahlström.

Sista delen är allt det andra, omvärlden.

– Det är här möjligheterna till försprång ligger, genom att hålla sig uppdaterad.

Genom att titta på förändringar av faktorer som globalisering, miljö- och klimat, urbanisering eller digitalisering och analysera detta utifrån globalt kontra nationellt, liberalt kontra konservativ får man en bättre förståelse hur frågor kommer att slå mot strukturerna. Omvärldsutvecklingen påverkar mycket mer än många tycks ana och 20 procent av bevakningen ska ligga på den övergripande omvärlden.

Bengt Wahlström pekar på att den största missuppfattning om omvärldsbe-

Använda femprocentregeln. Avsätt fem procent av din tid, två timmar i veckan, till omvärldsbevakning.

En halvtimme används till att samla in och resten till analys. Stanna upp, ta teman och försök se skönjbara trender även om de slår mot kärnverksamheten.

vakning är att det räcker med närvärldsbevakning.

– Den andra är att det är en ”quick fix”.

Omvärldsbevakning är utmanande och komplicerat där man, i dagens situation med nyhetsundvikande och faktaresistens, behöver reflektera över vad som kommer att uppfattas som en sanning.

Dessutom behöver man förstå att närvärlden och omvärlden är kopplade till varandra.

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

9

Mejl- och mobilpolicy gör det lättare att kombinera arbete och fritid Fakta Många chefer och tjänstemän upplever idag det som Unionen kallar för det gränslösa arbetslivet. Individualiserade arbetsuppgifter och smarta telefoner har gjort att mycket arbete kan utföras var som helst och när som helst. Det nya arbetslivet kan göra att det blir lättare att kombinera arbete och fritid när man själv kan bestämma när arbetet ska utföras, men det finns också en risk med ständig tillgänglighet och att vi aldrig får koppla av. Gränslöst arbetsliv kan beskrivas som en uppluckring av gränserna mellan: • Arbete och fritid • Chef och medarbetare • Arbetsplats och hem Mer information om mejl- och mobilpolicy finns på unionen.se

För att hålla som chef i ett gränslöst arbetsliv krävs det att du reflekterar över din arbetssituation och skapar utrymme för återhämtning. Fackförbundet Unionen vill se att fler företag tar fram en mejl- och mobilpolicy för att du och dina medarbetare ska lyckas skapa ett bra arbetsklimat när allt fler är ständigt uppkopplade.

Svarar du på mejl klockan tio på kvällen? Skickar du ett sms till en kollega en söndagsförmiddag för att stämma av något som ska hända på måndagen? Den nya tekniken med kontoret i mobilen har skapat ett gränslöst sätt att arbeta, där 8 till 17 inte längre gäller.

Många tjänstemän har stor möjlighet att välja var och när de jobbar. Och särskilt bland chefer är det många som gillar flexibiliteten, den gör det enklare att kombinera jobb med familj och ett engagemang utanför arbetet. En tidig dagishämtning kan kompenseras med en timmes extra jobb på kvällen. Men den ständiga uppkopplingen kan också leda till att man jobbar nästan jämt och aldrig går ner i varv. Därför är det viktigt att sätta gränser för hur och när vi ska vara tillgängliga.

– De flesta av våra medlemmar uppskattar den flexibilitet som blir möjlig med den nya tekniken, men vi har också sett hur stress och utbrändhet ökar. Det finns mycket kvar att göra för att det gränslösa arbetslivet ska fungera fullt ut, säger Maj-Inger Åhgren, regionchef på Unionen Västerbotten.

Kan vara påfrestande Det gränslösa arbetslivet kan vara påfrestande, särskilt när det kombineras med en redan hög arbetsbelastning. I flera undersökningar har Unionen visat att jobbet allt oftare följer med hem, både i form av jobbrelaterade tankar som leder till sömnsvårigheter och genom otydliga krav på att ständigt vara tillgänglig via jobbmobilen under kvällar och helger.

I våras kom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. De inkluderar tydligt de risker som chefer och tjänstemän möter i sin arbetsmiljö – hög arbetsbelastning, stress, otydliga arbetsuppgifter, mycket övertidsarbete och dålig balans mellan arbete och fritid.

Maj-Inger Åhgren, regionchef på Unionen Västerbotten.

Foto : Fotograf Marianne

Enligt bindande regler har arbetsgivaren ansvar för att organisera arbetet så att de anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven ska stämma överens med resurserna.

Mejl- och mobilpolicy En av de åtgärder som Unionen lyfter för att minska stressen är att man inom företaget tar fram en mejl- och mobilpolicy. En sådan policy lägger fast när, och på vilket sätt, chefer och medarbetare förväntas vara tillgängliga (eller inte) utanför ordinarie arbetstid.

– Som chef är du en förebild för andra, och samtidigt blir du lätt extra utsatt för outtalade krav om att snabbt kunna ge respons på olika förslag. En mejl- och mobilpolicy ska självfallet även gälla dig som chef och din överordnade chef. Personer i företagsledningen bör inte utgöra något undantag från överenskommelsen, annars är det lätt hänt att hela policyn faller ihop, säger Maj-Inger Åhgren.

Varför vill man till den Blå Zonen?

Inner erbjuder moderna organisationer i Norden konkreta Livsstilsprogram.

Vi har en gedigen erfarenhet byggd på vedertagen forskning som ger reella och varaktiga resultat. Allt för att personalen ska må toppen och njuta av livet.

Besök Inner på konferensen Nolia Ledarskap i monter 5.

– Vi bjuder på Blå Magi!

Du kan dessutom prova vår smarta, flexibla hälsokontroll på plats.

Aktivt lokalt arbete Genom att lokalt på arbetsplatsen diskutera förväntningarna kring tillgänglighet kan man komma till ett gemensamt förhållningssätt. Det krävs ett aktivt lokalt arbete för att analysera situationen och därefter hitta lämpliga lösningar.

– Det behöver verkligen inte handla om att förbjuda jobb på kvällar och helger. För många finns det en frihet i att ha möjlighet att ta ledigt en stund på dagen och jobba igen på kvällen eller helgen. Men man kan till exempel tydliggöra att företaget inte förväntar sig att man ska vare sig titta eller svara på mejl på kvällarna. Eller som en del företag gör, att den som jobbar sent ställer in sitt mejlprogram så att utgående mejl skickas först nästa vardagsmorgon. Då behåller man den individuella friheten att jobba utanför ordinarie arbetstid, utan att stressa andra att göra detsamma, säger Maj-Inger Åhgren.

www.inner.se

www.eduredo.se

10

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Bli en del av #TeamUmeåkommun Umeå växer. Därför fortsätter vi lagbygget av norra Sveriges största team: Umeå kommun. Under de närmaste tre åren kommer vi att rekrytera tusen nya medarbetare per år.

Söker du ett utmanande jobb och vill bidra till att skapa välfärd och samhällsnytta? Hos #TeamUmeåkommun finns möjlighet att kombinera personlig utveckling och karriär. Välkommen!

umea.se/jobb

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

11

Kommunikation som ger förtroende driver affärer Kommunikationsproffset Lottie Knutson har egen erfarenhet av hur det är att kommunicera i full storm och betydelsen av att arbeta förbyggande.

Hon vet också hur man skapar långsiktiga förOM KOMMUNIKATION troenden och vikten av OCH KRISfingertoppskänsla.

Lottie Knutson HANTERING

För tio år sedan gick Knutson rakt genom TV-rutorna i ett chockat Sverige när flodvågs-katastrofen slog till. Hennes ledarskap under tsunamikatastrofen blev aktad av hela nationen. Med denna erfarenhet i botten har Lottie Knutson, som få andra, förmågan att på ett engagerat och inspirerande sätt förklara hur kommunikation kan bidra till affärsnytta och stärka varumärken, men också hur felhanterad och hjärtlös kommunikation kan få företag att gå under.

Fritidsresors ansikte utåt Lottie Knutson vet av egen erfarenhet hur det är att kommunicera i full mediestorm.

Hon blev Fritidsresors ansikte utåt under tsunamikatastrofen 2004 och vet hur viktigt det är med en fungerande krisplan,

som inte ska sitta i en pärm på jobbet.

– Utgå från att något händer mitt i natten då ledningsgruppen är på semester, säger hon.

Hur en kris hanteras påverkar förtroendet och risken finns att företag går under, som PanAM. – Det är exempel på kriser där man inte tagit de anhörigas behov på allvar och där hierarki och prestige styrt mer än vikten av att ta bra beslut, förklarar hon.

Bland positiva exempel på hur kommunikationsarbetet skötts bra under senaste

året, nämner hon särskilt ett namn.

– Anders Ygeman som person har utmärkt sig positivt och förtroendeskapande under flyktingkrisen under hösten.

Lågintensiva kriser Men de svåraste kriserna behöver inte bara komma utifrån, de kan komma inifrån den egna organisationen.

– Fysiska kriser är inte alltid de jobbigaste och tuffaste kriserna. Det kan vara lågintensiva kriser som skapar rädsla och ett normativt förtryck, vilket stoppar upp

nytänkande och utveckling, säger Lottie Knutson.

Hon är mycket duktig på digitalt rörligt content och är övertygad om att det finns mycket affärsnytta att hämta där för många företag. Det är också en särskilt markerad trend inom kommunikationsområdet.

– Rörligt material bara ökar hela tiden, men materialet måste anpassas till användarens behov och olika plattformar för att nå den effekt man vill uppnå, säger Lottie Knutson.

Mässor och Event | Konferenser | Uthyrning | Projektledning

Eventkalender 2016/2017

Nolia Ledarskap

Nolia Kids

Nolia Beer

Nolia Ledarskap

Umeå

Umeå

Umeå

Piteå

Nolia Karriär

Nolia Trädgård

13-14 SEPT

14 FEB, Piteå | 16 FEB, Umeå 21 FEB, Östersund | 23 FEB, Sundsvall

www.nolia.se

1-2 OKT

21-23 APR

Umeå

7-8 OKT

26-27 OKT

Stora Nolia

Load Up North

Umeå

Boden

5-13 AUG

31 AUG - 2 SEPT

Ett Piteå för alla – med ökad mångfald

Studio Acusticum – konserthus i världsklass

Lämna ditt avtryck och påverka vardagen för 41 627 pitebor Aldrig har det varit så mycket på gång samtidigt i en så liten stor stad som just nu i Piteå. Och aldrig har det varit så många som tillsammans gör det möjligt. Piteå ska växa till 43 000 invånare år 2020 och vi behöver ledare och chefer med stort hjärta, engagemang och gott ledarskap för att nå vårt mål. Låt oss berätta om ett par intressanta projekt där några av våra anställda har satt sina avtryck.

PITEÅS NYA STADSKÄRNA. Fastighetsägare och kommunen investerar miljoner i utbyggnad av vår stadskärna.Vi kommer att bygga hotell, bostäder, shoppingytor, kulturmötesplats, parkeringshus och utomhusmiljöer.

Attraktiva bostäder vid vattnet, ovanligt parkeringshus med pulkbacke och en kulturmötesplats mitt i stan med konsthall och kreativa verkstäder.

VI TROR PÅ NORRBOTTEN. Satsningen på Piteå Science Park, med stöd för utveckling av företag och där kreatörer och ingenjörer får möjlighet att skapa innovationer och inom Clean Tech och kulturella och kreativa näringar. En satsning där vi, genom att knyta nätverk och kompetens i hela regionen, vill skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt.

SVERIGES NÄST BÄSTA SKOLKOMMUN 2015.

Efter flera år av fina placeringar i Lärarförbundets årliga ranking av kommuner i landet har vi nu, två år i rad, placerat oss i toppen. Det är vi mycket stolta över. Barnen är det viktigaste vi har.

ETT PITEÅ FÖR ALLA – MED ÖKAD MÅNGFALD. Piteå ska växa och det som finns i kommunen idag ska finnas för fler.Vi vill ha en ökad mångfald och Piteå ska vara en plats där alla känner sig välkomna.

FRAMTIDENS ÄLDREOMSORG är en satsning för att höja kvaliteten i vardagen för våra äldre medborgare.

Vi vill tillgodose individernas behov och satsar därför på trygghetsboenden, äldrecentra och fler korttidsplatser.

KULTUR I KUBIK OCH MUSIK I SÄRKLASS. I Piteå har vi byggt Studio Acusticum, ett av norra Europas modernaste konserthus, med orgel Acusticum och akustik i världsklass.

ARBETSGIVAREN PITEÅ KOMMUN. För tredje året i rad utses Piteå kommun som raket i företaget Universums mätning av arbetsgivarvarumärken. Mätningen görs bland studenter inom teknik (ingenjörer) och ekonomi i hela landet och den visar att kommunens arbetsgivarvarumärke stärkts, att studenter känner till Piteå kommun samt att våra arbeten är intressanta.

LEDARUTVECKLING Som ny chef i Piteå kommun genomgår du ett 6 månaders introduktionsprogram.

Erfarna chefer erbjuds kunskapsverkstäder inom aktuella ämnen och skräddarsydda ledarutvecklingsprogram.

Dessutom genomförs ett mentorprogram, där chefer som mentor eller adept möter chefer från andra kommuner.

P st

Piteås nya tadskärna

LOTTA FILIPSSON Socialchef

– Jag känner ett stort ansvar och ödmjukhet i mitt uppdrag som socialchef.

Våra verksamheter finns på olika sätt med i pitebornas liv från vagga till grav.

Jag är mycket stolt över det jobb som görs och vill tillsammans med mina medarbetare skapa ett ännu mer attraktivt Piteå och ge våra medborgare den bästa servicen.

Som chef i kommunen bidrar jag till Piteås utveckling och vårt jobb gör skillnad i människors vardag. För mig är det även viktigt att det finns en öppenhet för nya tankar och idéer och jag vill att alla anställda ska ha möjlighet att växa. Den möjligheten tycker jag finns i Piteå kommun.

Piteå Science Park – Clean Tech och kulturella och kreativa näringar

NIKLAS RISBERG

Administrativ chef utbildningsförvaltningen

– I mitt arbete som administrativ chef på gymnasieskolan är jag med och skapar framtidens skola här i Piteå. Jag känner att min insats har betydelse för medborgarna.Att vi dessutom är en av de bästa skolkommunerna i Sverige inspirerar mig att fortsätta utvecklas.

Jag har fått möjlighet att utvecklas i min yrkesroll och även kunnat göra karriär inom organisationen. Jag haft mandat att genomföra det jag tror på, både inom specialistroller och som chef. Det finns även bra förutsättningar att skapa balans mellan arbetsliv och familjeliv som jag uppskattar.

EVA WIKSTRÖM

Avdelningschef teknik och gator

– I mitt arbete som avdelningschef för teknik och gator får jag delta i kommunens långsiktiga tänk kring hur vi upprätthåller värdet på de gator och vägar vi bygger. Hur ska de utvecklas? Hur rör sig människor? Hur vill de röras?

Hur gör vi staden mer attraktiv? Ett arbete som utifrån kan verka tekniskt och väldigt teoretiskt men som egentligen handlar om hur vi utformar och tar hand om vår gemensamma miljö.

Det bästa med mitt jobb är att jag når människor i deras vardag, varje dag.

VILL DU VARA MED I DEN FORTSATTA UTVECKLINGEN AV PITEÅ?

Välkommen till Piteå kommun, vi söker dig som vill, vågar och kan och vi erbjuder dig möjligheten att påverka vardagen för 41 627 pitebor, kontakta oss!

Personalavdelningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se

En av Sveriges bästa skolkommuner.

Enligt Lärarförbundet

14

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Samtal om att ta ansvar, förbättra och få resultat

Petter Mikaelsson ENTREPRENÖR

Håkan Marklund är partneransvarig för Nolia Ledarskap och han har mött entreprenören Petter Mikaelsson för ett samtal om att leda människor men också om att hur det är att låta människor ta ansvar, ifrågasätta och uppmuntras att prova även om det kan misslyckas.

Håkan Marklund.

Håkan: Jag har jobbat med flera intressanta projekt, bland annat en världskongress i Stockholm med 72 länder involverade och flera landsbygdsriksdagar, men jag måste säga att du är en av de mest intressanta människor jag mött.

Hur kom det sig att du kom in i metallsektorn?

Petter: Det hela började med mitt intresse för simning som gjorde att jag ryckte in på idrottsplutonen vid dåvarande I17 i Uddevalla. Där lärde jag mig bland annat att alltid vilja bli lite bättre varje dag, något jag jobbat med mig själv och alla verksamheter sedan dess. Jag studerade vid Handelshögskolan i Göteborg och gjorde mitt examensarbete på Nejmans Exportaffär, där jag efter studierna fick arbeta med försäljning. Nejmans Exportaffär i Trollhättan handlade med överskottsmaterial i form av uddasortiment av stål, riven takplåt, skruv och spik.

Håkan: Vad jag förstått tog du ett lån och startade ett företag i Västsverige innan du flyttade hem till barndomsstaden Skellefteå.

Petter: Nejmans lades ner i början av 1990-talet. Då bestämde jag mig, tillsammans med min fru Lotta, för att satsa på den dröm vi båda gått och grunnat på under flera år, att bli en lokal stålgrossist som istället för sekunda och udda skulle erbjuda riktiga grejer, särskilda kvaliteter och certifierat stål. Vi startade ett företag i Trollhättan men samtidigt växte sig längtan hem till Skellefteå allt starkare. Efter att ha veckopendlat en tid fick vi tips om att Skellefteåföretaget Stålteknik AB var till salu. Då föddes tanken på att fokusera på plåtskärning, något som Stålteknik alltid varit bra på. Med tiden ändrades inrikt-

ningen och även företaget på västkusten gick från att vara en lokal stålgrossist till att syssla med skärning. I samband med det föddes Repay 1997. Då var också konceptet glasklart: Repay skär plåt och kapar stål.

Håkan: I dag har ni en omsättning på över en halv miljard, drygt 120 anställda och med nio anläggningar i Sverige. Jag är otroligt imponerad av ditt entreprenörsskap. Man brukar tala om de tre goda tingen. Du är visionär, initiativrik och det bästa av allt, att det blir resultat. Hur förklarar du själv framgången?

Petter: Ända från början har Repay lagt stor vikt vid den interna företagskulturen, den som idag går under namnet Repaykulturen. Den handlar om allt från hur man beter sig mot varandra och kunder till arbetssätt, delaktighet och utbildning. Utmaningen är dock hela tiden ledstjärnan. Man kan alltid bli snabbare och bättre. Man måste inte alltid vinna men bara genom att ständigt försöka sker en utveckling, både av företaget och medarbetarna. Kan det bli bättre? Kan vi arbeta smartare? Svaret är nästan alltid ja, men det är viktigt att konkretisera vad vi vill uppnå. Om vi alla är lika galet envisa kommer utvecklingsmöjligheterna att följa med det. För att leverera snabbt och rätt krävs specialister inom alla områden.

Håkan: Du är engagerad i No Plan B som ger unga människor chansen att bli entreprenörer och lär sig driva företag.

Du är också engagerad i det lärlingssystem som finansmannen Carl Bennet drivit på om.

Petter: Jag ser stora möjligheter för människor, som i dag inte alltid passar i

det vanliga skolsystemet, att komma in i arbetslivet och utbilda sig där. Alla arbetsplatser blir mer och mer specialiserade och det gör att behovet av att internutbilda finns hos nästan alla. På Repay är det viktigt att medarbetarna får bra förutsättningar att bli experter. Det snackas mycket om att rätt utbildningar saknas inom branschen, men vi anser att vi måste ta ansvar för vår egen verksamhet. Därför är vår strategi att rekrytera personer med rätt inställning, sedan ordnar vi utbildningen internt. Vi har många på Repay som inte haft världens bästa betyg men som blivit väldigt framgångsrika. Även bland de som finns i No Plan B har väldigt varierande teoretisk kunskap. Det viktigaste för oss är att de har vilja och att de tycker att det är roligt att gå till jobbet.

Håkan: Vilka paralleller går att göra med idrottslivet?

Petter: Det går att göra en tydlig koppling till idrott. Det gäller att hitta rätt idrott för just dig. Bara för att den idrott du utövar inte passar dig, behöver det inte betyda att du är dålig på alla andra idrotter. Dessutom blommar olika människor ut olika fort. När du lär dig saker som du vill och tycker är roliga finns en utvecklingspotential som är enorm.

Håkan: Dessutom berättade du tidigare att du, inom simningen, lärde dig att ständigt vilja utvecklas. Jag har förstått att det är likadant i Repay?

Petter: Till alla våra företag söker vi människor som vill förändra sig själva och det företag de verkar i. Vi vill inte ha de som vill göra samma sak likadant varje år.

Nästa år kan omvärlden se helt annorlunda ut. Vi vill ha de som vågar ifrågasätta och

ställa frågan: måste vi ändra något i hur vi tänker eller gör saker?

Håkan: Men är inte det svårt, att ha människor omkring sig som ständigt ifrågasätter, inte minst för de som ska leda dessa människor?

Petter: Givetvis är det extremt svårt.

Det krävs att man har en ledning som varit med ett tag och gillar att folk ifrågasätter.

För att det ska fungera måste man tro på människor, men också ha värderingar och kultur som stöttar människor. Jag vill att om en person inte känner att den inte blir lyssnad på, att den tar det vidare till dess personen får gehör för sina åsikter, även om det krävs att trampa in på chefens kontor. Man måste ha en kultur som gör att medarbetarna går så långt som krävs för att bli lyssnade på. Det är också viktigt att ha en kultur där man jobbar med konstanta förbättringar. Det får aldrig bli ok att säga ”jag har redan sagt det här.”

Håkan: Det låter som en stor utmaning för hela företaget, på alla nivåer?

Petter: Det är ett konstant jobb från högst upp i ledningen och hela vägen ner.

Men det är också en del av livet. För att det ska fungera ska ledarna inte blanda sig i småsaker, utan låta frågor skötas av den grupp som är berörd utan att blanda in hela företaget. De som skär plåt ska samlas kring skärbordet och diskutera hur de kan skära plåt mer effektivt. De har och får det ansvaret. Men det innebär ocskså att man måste vara förlåtande då folk gör misstag. Jag ser det nästan som positivt.

Hellre försöka och misslyckas än att låta bli. Risken blir att man blir fånge i regler och rutiner och där människor straffas för att ha provat något. Då är det kört.

KONFERENS | EVENEMANG | MÄSSA | FEST VÄlKOMMEN Till RiNKSidE Och SKEllEFTEå KRAFT ARENA! Skellefteås nyaste konferensanläggning har förutsättningarna för att göra din mässa, konferens, möte eller event framgångsrikt. Vi skräddarsyr allt efter dina önskemål.

KONTAKTA OSS FöR iNFO/OFFERT: bokning@skellefteaaik.se | 0910-79 20 17

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Om du vill mycket, kan du få ett företag av oss Delta i Sveriges mest krävande entreprenörskola och få chansen att bli ägare till ett av våra företag. ®

www.noplanb.se

15

16

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Ylva Sundkvist KOMMUNCHEF I PITEÅ KOMMUN

Förtroende och engagemang viktigare än detaljkunskap för Piteås kommunchef Ylva Sundkvist är kommunchef i Piteå kommun och har lång egen erfarenhet av att leda verksamheter.

Hon menar att en god ledare måste vara bra på att lyssna, vara bra på att kommunicera och kunna ha överblick över verksamheten.

– Dessutom måste man kunna visa sitt engagemang. Det är jätteviktigt, säger Ylva Sundkvist.

Det var i april i år som Ylva Sundkvist tillträdde som kommunchef i Piteå kommun efter att arbetat som ledare sedan mitten av 1990-talet, senast som divisionschef för Närsjukvården i Norrbottens läns landsting.

Som en röd tråd genom sitt ledarskap har hon burit ledord som att vara bra på att lyssna, kunna kommunicera och ha överblick över verksamheten. Det är ledord som hon nu tagit med sig till Piteå kommun. Ylva Sundkvist har varit ledare sedan 1994 och berättar att hennes erfarenhet är att ledarskapet är ett yrke i sig och att det är viktigare att vara en bra ledare än att ha sakkunskap.

– Som ledare måste du inte vara den som har detaljkunskaperna. När jag började som chef inom diagnostik kunde jag i stort sett ingenting om verksamheten.

Jag fick arbeta utifrån mina ledarförmågor och låta de sakkunniga driva sakfrågorna.

Visa förtroende Hon anser att det är viktigt visa att man litar på sina medarbetare och att vara en av dem som ser helheten.

– Som ledare måste du visa att förtroendet finns och se till att det finns en förlåtande attityd till att misslyckas, samtidigt som du ska se till att det finns en plan B. Det är värre att inte försöka.

Ett försök gör att man lär sig av det och ger erfarenhet.

Det finns särskilda uttryck som Ylva Sundkvist har svårt för.

– Jag gillar inte ”det här går inte”, däremot är ”det här gick inte” okej. Jag har svårt för om man bestämt sig för att något inte går.

Engagemang och nyfikenhet är viktigt för en ledare, enligt Piteås kommunchef.

Så länge det inte övergår i kontrollbehov.

– Det är jätteviktigt att visa sitt engagemang. Har man en ledare som är introvert och inte visar utåt vad man tycker och tänker är det svårt att skapa engagemang hos andra. Ledaren ska leda en grupp och skapa möjligheter. Baksidan av engagemang är att det kan övergå i att man tar över och ska ha koll på allt. Som ledare måste du låta medarbetarna vara de som driver, annars finns risken att man skapar osäkerhet eller, i värsta fall, rädsla.

Ställ varför-frågor Hon anser också att det är viktigt att duktiga ledare ställer varför-frågor som inte är ifrågasättande utan bara frågande.

– De chefer jag haft och som varit oerhört inspirerande har velat att jag ska våga. Samtidigt har de frågat mycket om hur jag tänkt i olika situationer och gett feedback. För egen del har jag suttit med i gruppmöten där gruppen själv ställt dessa frågor. Ibland måste man som ledare vara tyst och bara lyssna hur gruppen löser frågor och fattar beslut. Din uppgift som ledare blir då att se till att

Ylva Sundkvist om varför man ska arbeta i Piteå kommun Vi arbetar med att vara en hälsobefrämjande arbetsplats. Det arbetet är väldigt viktigt, tillsammans med delaktighet och motivation. Här blir man lyssnad på och vi tycker att det ska vara roligt att gå på jobbet. Här ska man trivas och vi gör vår arbetsmiljö bra tillsammans. Dessutom finns här utmanande arbetsuppgifter i en väl fungerande kommun där vi är bra på att samarbeta. Här kan man utvecklas. Dessutom händer mycket i kommunen.

alla är överens om vad som gäller.

En annan viktig uppgift som ledare är, enligt Piteås kommunchef, att driva ständiga förbättringar som leder framåt.

– Jag tror inte på stora, revolutionerande lösningar utan på små förändringar i vardagen där arbetsgruppen tar fram förbättringslösningar. Att ha ett ovanifrånperspektiv på ständiga förbättringar leder sällan framåt. Sakta, men säkert fungerar bäst där man vågar ifrågasätta och se över allt från rutiner till helt nya sätt att arbeta eller att inte ha rutiner alls.

Det måste vara tillåtet att diskutera. För

SAVE THE DATE

11 NOV 2016 www.naringslivetsdag.se

det krävs organisationer och grupper som är mogna att klara av diskussioner och förändringar där det finns insikten om att allt vi gör kanske måste göras annorlunda i framtiden.

Målet måste vara tydligt Ylva Sundkvist tar en liknelse till hjälp för att förklara att alla måste veta var man ska och att målet måste vara tydligt och kommunicerat.

– Det är som en bil med stor framruta där man ibland kan behöva köra in på en parkeringsplats för att läsa kartan istället för att köra på fel väg eller i diket. Alla måste veta målet.

Hon är medveten om att det finns särskilda utmaningar i offentligt styrda organisationer där dubbla beslutsled, tjänstemannaledet och politikerledet, måste fungera parallellt. Det kan, enligt henne, vara tufft i kommunala verksamheter ibland med snabba svängningar, men samtidigt ser hon inte det som ett hinder för en fungerande organisation.

– Det måste tydligt framgå att det är politiken som talar om vad som ska ske och varför, medan tjänstemännen ansvarar för hur det ska göras. Samtidigt är det viktigt att informera politiken. De får ofta ta ansvaret gentemot media och behöver bli informerade och uppdaterade. Ju tryggare politikerna är desto lättare är det för oss tjänstemän och vice versa.

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

17

Olikheter och rätt sammansättning ger framgångsrika team

Poolias Umeåkontor är ett av de lönsammaste inom koncernen. Alexandra Klefbohm förklarar det bland annat med att de brinner för människor.

– Vi vet också att det är otroligt viktigt att få rätt person på rätt plats. Det är därför vi är så noga med vad vi gör, och hur vi gör det. Alla på kontoret har sin egen specialistroll och tillsammans hittar vi framgångsrika matchningar mellan företag och kandidat, säger Alexandra Klefbohm.

I sina rekryteringar och tillsättningar möter de många kompetenta och framgångsrika ledare. Det finns ett starkt engagemang i ledarskapsfrågor hos Poolia Umeå.

– Ett gott ledarskap bygger goda företag. Jag tror att en bra ledare ska motivera att prestera, inte säga så här gör du. Det handlar om att bygga engagemang och stärka organisationen.

Inte rädd för konflikter Alexandra Klefbohm menar också att en ledare både bär på möjligheten och utmaningen att initiera styrkor och utvecklingsmöjligheter hos sina medarbetare.

Det gäller att inte vara rädd för konflikter och vara tydlig.

– Samtidigt behöver olika organisationer olika typer av ledarskap. Gemensamt för alla ledare är vikten av att ha för-

Foto: Peter Timsäter

Poolia Umeå är ett auktoriserat bemanningsföretag som arbetar med rekrytering och bemanning av kvalificerade tjänster. De vet mer än många andra hur man bygger framgångsrika team.

– Genom att identifiera olika människors rollfördelning och inse att olika barn leker bäst skapas starka team. Tillsammans med ett gott ledarskap bygger det goda företag, säger Alexandra Klefbohm, rekryteringskonsult på Poolia i Umeå.

Alexandra Klefbohm REKRYTERINGSKONSULT, POOLIA UMEÅ mågan att kunna identifiera styrkor och utvecklingsområden, men också ha en förståelse för att alla har olika uppgifter.

Jag tror att alla har möjlighet att bli en bra chef beroende på organisation.

En viktig uppgift för en ledare är att kunna bygga effektiva team. Där är Poolia Umeå en samarbetspartner som kan bidra med många insikter och förståelse om hur rollfördelningen ser ut idag och hur den kan förändras för att ger starkare team.

– Vi tror att mångfald skapar bra team.

Genom att kunna identifiera olika roller och bära på insikten att olika barn leker bäst går det att skapa team som utvecklar organisationen. Olikheter skapar mångfald och stryka, säger Alexandra Klefbohm.

Hjälper med analys Hon hjälper till att analysera teamen och sätta samman de medarbetare som tillsammans kan uppnå de mål som satts upp för verksamheten i stort.

– I min roll identifierar jag den person du är, vilka drivkrafter du har och se hur dina personliga mål går att matcha med företagets. Det är både viktigt för den enskilde medarbetaren och företaget att man tillför något till teamet.

Alexandra Klefbohm berättar att vissa team vill ha någon som fungerar tillsam-

Ett samarbete som lönar sig

mans med alla andra medan andra behöver en utförare eller idéspruta. Dessutom behöver man ge medlemmarna i teamet möjlighet att kommunicera och ha ett gemensamt språk så att det som skulle kunnat irritera sig på istället kan bli en styrka.

– Genom temaanalyser och en kartläggning över vilka personer som finns i företaget går det att se vad som behöver tillföras teamet för att stärka det. För att få ett effektivt team behöver man prata med gruppen och fråga vad teamet har för mål.

Finns plats för alla Vad behöver vi komplettera med? Vad har vi för roller och vad behöver vi för roller? Är det verkligen rätt person på rätt plats? Det är frågor som alla organisationer behöver ställa sig.

– Samtidigt är det viktigt att förstå att det finns en plats för alla. Genom att identifiera styrkor och drivkrafter skapas förutsättningar att hitta rätt plats. När man byggt teamet är det viktigt att synliggöra att det är en grupp som jobbar tillsammans – inte något som faller över på en person. Dessutom behövs insikten om att man inte alltid kan göra som gjort tidigare.

Alexandra Klefbohm pekar på vikten av att skilja på funktion och person, att

öppna upp för allas bästa möjliga plats genom att synliggöra allas styrkeområden.

– Här kommer en av de stora utmaningarna med att vara ledare i dag, att vara öppen med att den funktion som är den bästa för en person, inte alltid är den man tror – att ha rätt person på rätt plats.

När det gäller rekrytering lyfter Alexandra Klefbohm behovet av att titta bortom kravprofilen.

– Det är viktigt att inte fastna i funktion eller att hitta en ersättare till en tidigare medarbetare. I en rekryteringsprocess öppnas möjligheten att hitta någon som kompletterar och tillför det där lilla extra.

Kunden har sista ordet Samtidigt slår hon fast att det alltid är kunden som har sista ordet.

– Vår roll är att stötta genom hela processen där vi genom att använda våra etablerade sökkanaler, forum, målgruppsoch sökordsoptimerade annonser, search och tester hittar de bästa kandidaterna.

För oss är människor något mer än bara ett CV, därför vill vi alltid veta mer om personen än vad som står bakom ett papper. Vi tycker att egenskaper, drivkrafter och ambitioner är minst lika viktigt.

Det är vad som intresserar oss, säger Alexandra Klefbohm.

ALLT INOM TRYCK! • Skyltar • Banderoller • Bildekor • Rollups • Beachflag • Trycksaker Kontakta oss för offert

www.jobbhalsan.se

Formvägen 8 • 906 21 Umeå 090-70 23 00 • info@tryckericity.se

Vi lever på den kreativa platsen

Att våga tänka utanför boxen blev snabbt en naturlig del av livet i Skellefteå.

I grunden fanns påhittigheten. Den såg till att det ordinära blev spektakulärt och det vanliga ovanligt. Starka ledare och företag växte upp och gav motivationskraft för en ljus framtid med mod, möjligheter och visioner.

Idag är platsen där allting började för mer än 150 år sedan ett globalt spännande kluster för digitala upplevelser kopplade till morgondagens design och spelutveckling, film och kommunikation. Nära samarbeten med vårt ursprung och med självförtroendet att spela på de internationella scenerna har lett fram till att människor och företag från Skellefteå vunnit priser världen över.

www.skelleftea.se

Tack vare renommerade utbildningar rekryteras dataspelsindustrins skarpaste hjärnor från stadens campus. Genomtänkta satsningar lär unga tjejer och killar programmeringens grunder. Här byggs det spellab, lanseras framkantsteknik och det formligen kokar av idéer. Vår historiska innovationskraft har betydelse för många av dagens framstående entreprenörer, både som skapare av mötesplatser och grogrund för nästa generations stjärnor.

Vi lever på den kreativa platsen.

”Skellefteå offers a vibrant and dynamic environment with an excellent mix of academics and entrepreneurs where ideas and innovations can flourish.”

Harry van der Veen, Founder and CEO, NUITEQ

Dataspelsutbildningen på Campus lockar kreativa talanger från hela världen.

”Gamla och nya näringar inspirerar varandra och skapar nya spännande plattformar.”

Stina Berglund, projektledare, Krenova

”Vi ger plats för unga tjejer i den digitala industrin.”

Anja Palm, näringslivsutvecklare Skellefteå kommun

”Det finns inga genvägar till kreativitet.

Målmedvetenhet, fokus på detaljer och hårt arbete har skapat vår framgång.”

David Eriksson, kreativ chef, North Kingdom

20

ANNONSSIDA ANNONSSIDA