Unfiltered by Mediegymnasiet by LBS

innehåll

maj 2018 Du har säkert hört, känner till eller lever med det själv. Idag drabbas allt fler människor, framförallt unga tjejer av psykisk ohälsa. Trots att det är en folksjukdom finns det fortfarande en känsla av tabu när det kommer på tals. För att ändra vårt synsätt där ingen ska behöva känna sig ensam i sin sjukdom måste vi prata öppet om ämnet. UNFILTERED är en tidning som vill uppmärksamma psykisk ohälsa, eftersom det är genom kunskap vi kan få till en förändring i vårt samhälle. Det ska vara något accepterat som gör att folk vågar berätta om sina upplevelser och vågar be om hjälp ifall det behövs. Idag finns det dessutom många som inte lyssnar när någon tydligt påpekar att den inte mår bra. Det gäller allt från civila människor till kända världsartister som Avicii. Hälsan ska alltid prioriteras först och det är därför vi har skapat en tidning som belyser detta.

Krönika

Tuva Dahlgren

Vanliga orsaker till ångest

Personporträtt

”Mitt sjuka jag är inte mitt friska jag.”

Skribent: Angelica Gunnarsson

Psykisk ohälsa genom historien

I tidningens första nummer ska du få ta del av flera intressanta och lärorika texter. Du kommer få stöta på en salig blandning mellan toppar och dalar, allt från hur den psykiska ohälsan sett ut genom historien till hur du kan få ett lyckligare liv. I tidningen finns det även med en personlig krönika skriven av mig, som handlar om hur det är att leva med prestationsångest och hur samhället bidrar till den. Om du vill få en inblick hur det är att vara ung och leva med psykisk ohälsa, tycker vi också du ska läsa personporträttet om Alice Laiho Mattsson. Vi i redaktionen hoppas att du kan ta med dig något från UNFILTERED till ditt egna liv och förstå att psykisk ohälsa inte är något pinsamt eller konstigt. Bläddra nu vidare i tidningen som aldrig tidigare har skapats och få en upplevelse värd att minnas.

Dina prestationer avgör inte ditt värde

Artikel

Träning är nyckeln till ett inre lugn Var kan man få hjälp? Feel good-playlist Foto: Unsplash

8 tips till ett lyckligare liv Förebilder

Chefredaktör: Tuva Dahlgren

18 19 20

Dina prestationer avgor inte ditt varde En rädsla att inte lyckas, inte räcka till och inte leva upp till alla förväntningar, är känslor många kan applicera på sig själv. En sammanställning av detta är vad vi kallar prestationsångest. Något som många ungdomar i dagens samhälle lider av och som kan skapa ett psykiskt ohälsosamt mående.

tt uttryck jag fått växa upp med är “man kan inte vara bäst på allt”, men vad händer om man vill det? I mitt 18-åriga liv vet jag hur det känns att ha prestationsångest och vara en så kallad prestationsprinsessa. Det är något som präglat min vardag i flera år vid olika sammanhang. Jag har alltid varit rädd för att inte leva upp till de förväntade resultaten och de höga kraven jag ställt på mig själv. Denna känslan har lett till att jag haft en klump i magen och darriga händer varje gång jag sökt ett jobb eller lämnat in en skoluppgift. Jag är medveten om att detta inte är hälsosamt, men det är ett tänk som är så pass djupt inpräntat i mig att det är svårt att få bort.

negativt tänk om oss själva och har svårt att känna oss glada och stolta över det vi gör. Man blir hela tiden påmind av samhället att det inte är bra nog. Det gör att man ständigt steg för steg även höjer sina egna krav på sig själv. Om mönstret sedan fortsätter på den vägen har vi kommit till en punkt där kraven inte längre är möjliga att uppnå, vilket slutar med att vi tappar vår självkänsla. Vems ansvar är det att vi inte kommer så pass långt? Jag tror att samhället måste inse att vi människor inte mår bra av alla dessa krav, som enligt ramen, alla människor måste uppfylla för att vara bra nog. Vi måste inse, även jag, att det är svårt att vara bäst på allt och det är inte dina prestationer som avgör om du duger. Till sist vill jag ta upp ett annat uttryck som min mamma alltid sagt till mig, “Det enda du kan göra är ditt bästa”. Det är något jag och många andra måste påminna sig oftare om för att förstå att man är tillräcklig som man är. Det absolut viktigaste att tänka på är att ditt värde inte ligger i dina prestationer utan i den du är mot dig själv och dina medmänniskor.

”Det enda du kan göra är ditt bästa.

Frågan är om prestationsångesten beror på mig själv eller samhället? Det vet jag inte, men kan anta att det är båda. Vi omringas ständigt av prestationer och tusentals krav som är svåra att uppfylla. Detta skapar en utopibild av hur en människa ska vara och vad som räknas som tillräcklig. Du ska träna som en victoria secret modell, äta enligt tallriksmodellen, ha de högsta betygen och helst ett välbetalt jobb. Allt detta ska en individ fixa på en och samma gång. Det är inte konstigt att vi fastnar i ett

Tuva Dahlgren Foto: Unsplash.com

Vanliga orsaker till angest Hur ska jag hantera det? Ångest är en intensiv eller stark känsla av oro och rädsla som känns i hela kroppen. Det är reaktioner från nervsystemet som du inte kan styra över själv. Det kan kännas väldigt obehagligt men ångest är inte farligt, kroppen reagerar på något som verkar hotfullt. Oftast kommer ångesten utan att det finns något yttre hot och det upplevs olika från person till person.

SKAM Skam är en känsla kopplat till ens självbild. När man känner skam så känner man sig väldigt exponerad och liten för ens omgivning. När man upplever skam så är en publik oftast inblandad, publiken kan antingen vara verkliga människor eller en publik vi har inom oss som ger upphov till skamkänslor. Följden av skamkänslorna kan bli att man vill gömma sig för andra människor och man vill försvinna från den situation som skapade dessa känslor av skam. Dessa situationer har oftast att göra med samspel med andra människor.

AVUNDSJUKA Avundsjuka är en sjuklig eller plågande avund och består oftast av en kombination av känslor så som sorg, ilska och avsky. Avundsjuka handlar främst om rädsla och osäkerhet, att inte vara bra nog eller att inte räcka till. Vi alla har någon gång upplevt avundsjuka, men vi skäms för att erkänna det. Avundsjuka kan till exempel leda till att man blir kritiserad, att man pratar bakom ryggen om någon annan eller att någon tar dina tankar och presenterar dem som sina egna. Det är väldigt vanligt att man blir avundsjuk på andras framgångar, på saker de har eller gör. Man har svårt för att se andra lyckas och det förstör ens liv eller ens lycka vilket gör det svårt att uppskatta sitt eget liv.

Hur ska jag hantera det? För att kunna hantera sin avundsjuka så kan man försöka samtala med sig själv om varför man är avundsjuk på en annan person och sedan vända det till något positivt. Om du gläds åt andras framgångar så får du mer energi till dina egna. Ett sätt att bli motiverad till en förändring är att inse hur mycket du förstör för dig själv med ditt beteende. Vill du fortsätta tänka på ett sätt som hindrar dig från att må bra och utvecklas? En annan bra grej är att fråga dig själv vad det är du saknar. Du kanske tycker det är orättvist att din kompis ska på en resa och tänker att du också borde ha haft råd med en egen resa. Fråga dig mer exakt vad det är du vill ha. Är det pengar, entusiasm, resmålet? Tänk ut hur du kan göra för att få det du vill ha. Det kan även vara bra att sluta jämföra sig själv med andra, de som lyckas i livet går sin egen väg för att uppfylla sina drömmar och det ska du också göra. Bara för att andra lyckas så betyder det inte att dina chanser är borta. Se det som en motivationskälla, det är du själv som avgör om du ska nå till dina mål eller inte.

SKULD Att känna skuld eller få skuldkänslor kan inträffa när man känner att man har gjort någonting fel. Det kan till exempel vara att man råkar säga någonting till en annan person som gör honom eller henne ledsen till exempel och som man sedan ångrar, man känner skuld för sin handling. Det är när man bryter mot en uppsättning av regler som man som individ har satt upp för sig själv som skuldkänslorna kommer bryta ut. Om man då skulle göra någonting som leder till att man får skuldkänslor blir följden att man gör olika handlingar som ska försöka reparera det som orsakade skuldkänslorna. Skuldkänslor är associerade med en ökad tendens att ta ansvar för sina handlingar.

Hur ska jag hantera det? Ett stort problem med skamkänslor är att de kan leda till depression och aggressiva handlingar hos oss. Detta har att göra med att när man känner skam upplever vi det som att vi har blivit förödmjukade och att de runt omkring oss ser ner på oss. Ett sätt att kunna hantera denna känsla är att acceptera att du gjort fel och sedan ta ansvar för det. Det kan även vara bra att prata med någon om det som hjälp att avdramatisera skammen. Igenkänning och empati kan minska skammen automatiskt. En annan viktig sak för att närma sig skammen är att kunna skilja på handling och person, bara för att du gjort något dåligt så gör inte det dig till en dålig person. Om vi värjer oss från skamkänslorna genom att dra oss undan kan vi inte komma till rätta med den eller ens hitta ett bra sätt att hantera den på.

Hur ska jag hantera det? När du ska hantera dessa skuldkänslor så kan det vara bra att veta att livet går vidare, även om skulden gnager i dig så fortsätter ändå världen att snurra. Världen går vidare och det ska du också göra, det finns ingen anledning till att anklaga dig själv över det du ’kunde ha gjort istället’. Dessutom så kan du försöka kompensera med en fin gest än att be om förlåtelse så allt rivs upp igen. Sedan så kan det vara bra att veta att ju mer du förlåter andra, desto lättare blir det att förlåta sig själv. Vi behöver acceptera andras mänsklighet för vi alla gör misstag ibland.

SVARTSJUKA Svartsjuka är en stark och obehaglig känsloreaktion. Den består i förtvivlan och ilska över att någon annan blir föremål för intresse, kärlek och omsorg från en person vars huvudintresse man själv vill vara föremål för. Oftast uppstår svartsjuka i parrelationer och i andra relationer, men det kan även ses som en reaktion på att man blivit bedragen eller bortvald. Det resulterar i stort lidande för både den svartsjuke och dess omgivning och det förekommer även överdriven misstänksamhet och kontrollbeteende. Obefogad svartsjuka bottnar i rädsla för att bli bedragen eller lämnad, men många berättar också om en stark skräck för att bli lurad. Rädslan leder ofta till en påtaglig ilska som riktas mot ens egna partner och de som uppfattas som fiender. En person som är svartsjuk är hela tiden på sin vakt och letar ständigt efter tecken som tyder på att det hon eller han är rädd för ska inträffa. Eftersom misstänksamheten höjs resulterar det i att information tolkas på ett felaktigt sätt. Misstänksamheten riskerar att färga relationer senare i livet även om den är obefogad och senare kan ett svartsjukemönster uppstå.

Hur ska jag hantera det? För att då kunna hantera sin svartsjuka behöver man komma till insikt om att problemet ligger hos en själv. Man måste förstå att svartsjukan är överdriven och ett problem som måste lösas. Det kan vara väldigt bra att ta hjälp av sin partner och få stöd för att kunna hantera sina känslor. Försök göra dig själv medveten om när och varför svartsjukan uppstår för att sedan kunna ändra ditt beteende. Att ändra beteenden är svårt, så ett sätt att angripa problemet är att utsätta sig för olika situationer som utlöser ens svartsjuka och impulser till kontrollbeteende. Sedan behöver du försöka hindra dig själv från att kontrollera så kontrollhandlingarna stegvis minskar. Gör man detta så kommer det kännas att obehaget stiger för att sedan minska efter en stund. Upplevelsen av denna handling kan bryta kopplingen mellan kontrollbeteendet och ångestlindringen och på så sätt kan man undvika att styras av oberättigade känslor och kontrollbehov. Det krävs hängivenhet, upprepning och ibland professionell hjälp för att kunna lyckas.

Angelica Gunnarsson

Foto: Unsplash.com

Namn: Alice Laiho Mattsson Ålder: 19 år Familj: Mamma, pappa, storasyster och hund Yrke: Studerande Fritidsintressen: Dansa och gå til kyrkan

”Mitt sjuka jag är inte mitt friska jag” - Ett personportratt om att vara ung och leva med psykisk ohalsa Kan man vara 19 år och redan ha gått igenom en depression? Svaret är ja, och är något som är vanligare än vad man tror. I denna artikel ska du få läsa om hur det var för Alice Laiho Mattsson att drabbas av psykisk ohälsa och hur hennes resa varit. Hur hon hanterar ångest och hur hon tycker samhället bör se på sjukdomen är också punkter du kommer få ta del av.

et är en kylig vårdag den 27 mars och solen skymtar fram mellan molnen. Klockan närmar sig tre och jag är på väg mot NTI mediegymnasiet, en skola liggandes vid kanalen i centrala Göteborg. Där går 19-åriga Alice Laiho Mattsson som är inne på sitt tredje år på samhällslinjen. Hon har likt många andra i vårt samhälle varit med om en berg och dalbana med psykisk ohälsa. Att vara ung och drabbas av detta blir allt mer förekommande, vilket kan ha sin grund i olika bottnar.

Jag möts av ett genuint leende från en brunhårig tjej

med en blå/vit skjorta på sig. Alice har i flera år kämpat med psykisk ohälsa och när hon var runt 14 årsåldern fick hon bekräftat att hon hade OCD. Det innefattar tvångstankar- och handlingar som tar mycket av ens tid och som oftast kopplas samman med ångest. För Alice del startade det med att hon började tvätta händerna allt mer noga och ofta som till sist eskalerade. - Jag kunde vara på toa i uppemot 10 minuter på grund av mina tvångstankar eller gå runt i lägenheten i 1 timme innan jag skulle somna för att checka saker, förklarar hon. En tillfredsställelse skapades när hon utfört sina handlingar. “De få sekunderna utan ångest blev som ett beroende”, säger hon. Flera av Alice tvångstankar låter i mångas öron inte logiska, men i hennes hjärna var det något helt naturligt.

att något var fel. - Jag kunde varken känna bu eller bä. Allt var som ett blankt papper, konstaterar Alice. Några dagar senare vaknar hon en ledig lördagmorgon och börjar gråta. Hon hade ingen energi att gå upp och tanken att behöva leva en hel dag kändes jobbig. “Att ta livet av mig fanns inte inom ramarna, men jag pallade bara inte att ta mig igenom en hel dag”, berättar Alice. Det slutade med att hon en månad senare fick svara på ett frågeformulär hos en läkare där man konstaterade att hon fått en lättare depression. Att ständigt må dåligt utan några specifika känslor var det Alice fick leva med. - I vanliga fall brukar man bli glad för något, ledsen för något och arg för något men för mig var det som ett streck, där jag inte kände någonting, utvecklar hon.

Vi har nu satt oss på ett café i närheten av där vi precis befunnit oss. Det är en ljus, harmonisk lokal med stora fönster där solens sista strålar kan tränga sig in. Om bara 3 dagar är det dags för påsklov, vilket i mångas öron kan kännas som en lättnad, men för Alice är det tvärtom. När hon hör ordet lov får hon en panikkänsla inom sig som skapar en oro. Varför är det så? - Jo, det beror på att ångest hanterar jag genom att göra saker hela tiden. Ledig tid för mig blir därför skrämmande, berättar Alice och tar en klunk av sitt kaffe. Hennes sätt att fly denna tid är att boka upp sig på saker hela tiden, vilket kan vara allt från en fikadejt med en Åren gick och våren 2016 blev Alice friskförklarad från kompis till en dansträning i kulturskolans lokaler. Det är sin OCD. Någon typ av glädjekänsla uppkom inte när psy- en försvarsmekanism hon är medveten om men som är kologen berättade det för henne. Det var där Alice märkte svår att inte ta till vid ledig tid. Det är ett sätt att dämpa en känsla av meningslöshet, säger Alice.

en podcast vid namn ångestpodden fanns tillgänglig. Att vara öppen om man inte mår bra ser Alice som något positivt, både för sig själv och sin omgivning. Folk kan förstå varför man beter sig på ett visst sätt ibland som minskar risken att såra människor. Att göra det kan vara enkelt eftersom man både lättare kan vara irriterad och ta avstånd från personer eftersom det kan vara jobbigt att umgås, berättar hon.

I samband med att Alice varit en person som hela tiden aktivt gjort saker har hon också höga krav på sig själv. Hennes omgivning har hela tiden sagt till henne att “du måste sänka kraven”, vilket blir en krock på grund av att hon är och har alltid varit en envis person. Det ledde till att det anpassade inlämningschemat, skolan hade ordnat kom aldrig till använding. - Jag tänkte att jag klarar mig och kan köra på som innan, förklarar hon. Trots att Alice så gärna själv ville det, så klarade inte psyket av de höga kraven som att exempelvis få A i alla ämnen. Konsekvensen av att hon försökte fortsätta köra på som vanligt blev att hon var nära på att bli utbränd i samma skede som hon fick diagnosen depression.

”Det uppkommer en känsla av tabu när jag berättar att jag är sjuk.

Prestationsångesten och agerandet av att minimera all

ledig tid på vårterminen i ettan bidrog till att när sommarlovet var runt hörnet gick all luft ur henne. Alice hade inte heller längre något sätt att hantera ångesten och “skit vad ska jag göra nu” var en tanke som slog henne. - I mitten av sommarlovet blev depressionen ett helvete och det fortsatte ett halvår framåt, berättar hon.

Orsakerna till varför Alice har drabbats av psykisk

ohälsa tror hon grundar sig mest i vem hon är som person. “När jag var 8 år fick jag så kallade jobbiga tankar”, förklarar hon. Nu i efterhand vet Alice att det var ångest och är något hon levt med i princip hela livet. Alice hävdar att hon är en orolig människa generellt vilket speglar flera tillfällen i hennes uppväxt. När hon var mindre var hon exempelvis jätterädd för att bli sjuk. - Mina föräldrar undvek till och med att slå på nyhetskanaler på TV:n när jag var i närheten, eftersom de var rädda att göra mig orolig, berättar Alice. Hon har växt upp i en trygg miljö med en stöttande familj och omgivning. En yttre faktor hon tror kan ha spelat roll, var när hon som liten blev utfryst i skolan. Hon förklarar att det var en tuff period som barn att gå igenom, vilket kan ha fått sina konsekvenser.

”När jag var 8 år så fick jag så kallade jobbiga tankar.

Runt om oss kryllar det av människor, vilket får oss att gå in på nästa ämne. Märkte folk i din omgivning att du inte mådde bra? - Jag tror ingen märkte det men jag har alltid varit väldigt öppen med att säga att jag har en depression, förklarar Alice.

Dagen efter Alice blev frisförklarad från sin depression den 9 februari 2018 Varför ingen såg det berodde på att hon höll upp en fasad att inget var fel. Det är en annan försvarsmekanism hon använder för hon inte vill att folk ska se henne som den som drar ner stämningen i rummet. Det skulle också bli en kontrast mot hennes glada och extroverta personlighet. Alice kunde till och med dölja det för skolsyster som sa “Va, har du en depression du som är så glad och framåt.” Att bara konstatera för människor att hon hade psykisk ohälsa räckte, för när folk börjar rota längre ner och komma närmare blev det jobbigt. Hur folk reagerar när någon berättar att den lider av psykisk ohälsa är idag mer accepterat än förr. Alice hävdar dock att utifrån hennes erfarenheter blir människor fortfarandet lite obekväma när det kommer på tal. Kompisar och folk i hennes närhet vet inte riktigt vad de ska svara, en del har sagt “jaha” eller “va, nej sluta är det sant?” och efter det uttalandet går man vidare på nästa ämne. - Jag förväntar mig inte att de ska tycka synd om mig, men jag märker att det uppkommer en känsla av tabu när jag har berättat att jag är sjuk, belyser Alice. Det är något hon tycker samhället borde förändra eftersom det trots allt är en folksjukdom som var och varannan har. Alice vill också att folk ska bli medvetna om att det inte bara handlar om att man är lite deppig. Hur tycker du man bör förändra synsättet? - Psykisk ohälsa är något man bör prata mer om i skolan så att folk inte behöver känna sig ensamma i sin sjukdom. Det kan öka acceptansen och förståelsen om ämnet, hävdar Alice. Hon berättar att hon ändå haft tur eftersom när hon mått som sämst har psykisk ohälsa varit på tapeten. Kändisar började då öppna upp sig om hur de mådde och

möjlighet att fokusera på smärtan i musklerna istället för de svarta hålen i sin själ. De positiva effekterna dansen gjort på hennes mående har också kyrkan gjort. Det är ett ställe där Alice spenderar mycket av sin tid tillsammans med personer som gör henne glad.

Att skära sig är tyvärr något som förekommer i samband med psykisk ohälsa. Det är inget Alice gjort och är inte heller något hon rekommenderar. Hennes mamma har alltid sagt till henne, “Ditt friska jag är inte ditt sjuka jag.” Något som varit viktigt för henne att påminna sig om när hon mått som sämst. Det är även ett råd hon ville föra vidare till andra som lider av psykisk ohälsa. Avslutningsvis berättar Alice att hon idag är friskförklarad från sin depression men att hon fortfarande lever i sviten av det. Många relationer har fått ta stryk av hur Alice har mått och en rädsla av att få en depression igen när hon blir deppig finns. En stor skillnad hon berättar om från när hon var sjuk till idag är hur hon kan känna sig berörd på ett annat sätt. Alice tänker ibland “skit vad härligt det är att känna glädje, det är så underskattat!”

Mellan tuggorna på wienerbrödet Alice beställt fortsätter vi vårt samtalet. För att lära sig att hantera och bli frisk från sin OCD och depressionen sökte hon hjälp, där hennes mamma varit till stort stöd. Första gången hade hon väldigt tur och det blev en smidig väg att få kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Alice berättar att det var en tuff behandling eftersom att en psykolog ska rota i allt som känns tungt. Det gjorde att hon för andra gången först inte ville söka hjälp när hon mådde dåligt under ettan på gymnasiet. Efter velanden fram och tillbaka beslutade hon sig ändå för att göra det. Denna gång var det inte en lika enkel väg. - Vårdcentralen, specialmottagningen och BUP bara skickade vidare mig till varandra, där jag aldrig fick någon tid. Jag fick en känsla av att ingen visste vad det var för fel på mig och där ingen ville hjälpa mig, berättar Alice. Tillslut efter en del ilska och telefonsamtal lyckades hon komma i kontakt med en bra psykolog som hon fick hjälp av i 10 månader. Dessutom har Alice också fått antidepressiv medicin och ångestdämpande som hjälpt henne jättebra. Man hör på Alice att hon fortfarande är besviken på hur vården bemött hennes behov och är något hon framför borde förbättras i framtiden. Förutom hjälpen från vården, har andra sätt också hjälp henne att må bättre. Dansen har varit en av nycklarna för Alice. - Där så är jag tvungen att fokusera på något annat som intresserar mig, vilket gäller både psykiskt och fysiskt, säger hon med ett leende på läpparna. I danslokalen är det ett kravlöst umgänge där man kan välja ifall man vill prata med någon vän eller koncentrera sig på dansstegen. I samband med att det är kul så är det också ett sätt att röra på sig, vilket gör att det frigörs mycket lyckohormoner. Alice säger också att hon får en

Dansen får Alice att må bra, både psykiskt och fysiskt

Tuva Dahlgren

Foto: Tuva Dahlgren och Alice Laiho Mattsson

Psykisk ohälsa genom historien Människan har funnits sedan tusentals år tillbaka, vilket betyder att även psykisk ohälsa har det. Begreppet har dock inte samma mening idag som förr. Samhället är i ständig förändring som gör att saker ses på olika sätt beroende på tiden vi lever i. Frågan är vad som skiljer åren åt?

800 1800 talet. Under mänsklighetens begynnelse och långt in i modern tid så var det religiösa och magiska förklaringsmodeller som stod i centrum. Om en person drabbades av psykisk ohälsa trodde man det var gudar eller mörka krafter som angrep människan. De sågs som besatta, syndiga och sämre människor. En metod man använde sig av i antikens Egypten för att bota den sjuke var att borra ut ett lock från skallbenet. Det skulle ske i samband med att personen var vid medvetande. Tanken var att när man lyfte på locket skulle onda krafter släppas ut från hjärnan och den psykiskt sjuka skulle bli frisk.

Under medeltiden vid 1200-talet så vårdade man de psykisk sjuka i hemmen eller i något som hette helgeandshus, vilket var halvreligiösa institutioner. På sådana platser tog man hand om fattiga, gamla och både psykisk och fysiskt sjuka människor, något som var en vanlig indelning förr i tiden. Man ansåg att de kostade mer än vad de smakade för samhället. Efter en tid ersattes dessa hus med dårhus och hospital. Konstellationen var oftast ett eller två rum som folk gemensamt bodde i. Det fanns isoleringsceller där folk kunde få placeras tills de dog. Förutom dessa ställen så placerade man också psykisk sjuka i fängelse tillsammans med andra brottslingar och i mörka underjordiska hålor med fastkedjade ben och armar.

1800-talets borjan

Brytpunkten för synen på psykisk ohälsa ses ha förekommit runt det här sekelskiftet. Nu började det medicinska perspektivet dominera och man såg att det var sjukdomar som gick att bota. Man började därför satsa pengar på vården och behandlingar när man fick veta att det gick att göra något åt det. Byggandet av mentalsjukhus igångsattes, där de psykisk sjuka skulle vistas och bli friska. Från start var vården helt ovetenskaplig och behandlingsmetoderna präglades ofta av fysisk smärta eller skräckfyllda upplevelser. Vid nattetid kunde väktarna gå klädda i djurkläder för att sprida skräck hos patienterna. Tanken var att man skulle “banka vett i dem”.

Mitten av 1800-talet

Under 1900-talets forsta halva

utvecklades flera olika typer av psykologiska teorier och optimismen att bota psykisk sjuka växte. Den kändaste psykiatrikern är Sigmund Freud och hans teori om detet, jaget, och överjaget. Innan Freud presenterade sina ideér om hur man ska behandla en människa med psykisk sjukdom så var det vanligt med hypnos och andra manipulativa metoder av psyket. Freud tyckte däremot att det var bättre att analysera drömmar eller fria associationer för att hitta det som lade grunden till sjukdomen. Framväxten av olika psykoterapier var ett uttryck för tron på människans formbarhet vid det förra sekelskiftet. Parallellt med denna flora av psykologiska teorier och terapier blev antalet psykiskt sjuka allt större. Eller snarare så var det fler som togs in till sjukhus eftersom de fysiska symptomen dominerade i mellankrigstiden och efter andra världskriget. Elchocker och lobotomi börjades användas. Det fanns också en tydligt klassaspekt då många i de lägre klasserna blev intagna medan de i högre fick psykoterapi. Sigmund Freud, grundaren av pskyoanalysen

Fran och med 1900-talets andra halva

växte Socialdarwinismen sig stark. Då trodde man bland annat att människor med psykisk ohälsa fick det enbart genom sitt arv och därför var dessa människorna extra utsatta och många blev steriliserade. Den optimism till psykoterapier som funnits under början av 1900-talet sjönk och en annan behandlingsmetod blev allt vanligare. KBT (kognitiv beteendeterapi) var då den vanligaste samtidigt som olika läkemedel började utvecklas. I februari 1960 lanserades dessutom den första moderna medicinen mot ångest och oro, Librium. Under denna tiden förändrades även lagstiftningen kring psykisk ohälsa för att öka rättssäkerheten. Sinnessjukhusen bytte också namn till mentalsjukhus. Det tog dock lång tid innan de betraktades likvärdig med vanlig fysisk vård.

Under 2000-talet har en förändring på vårt synsätt gentemot psykisk

Sankt Jörgens hospital, som byggdes år 1872

och senare så började man satsa mer på vetenskap och la därför in psykisk sjukdom som en obligatorisk del i läkarutbildningen. Man började förstå att det var störningar i nervsystemet och hjärnan som la grunden till varför människor drabbas av psykisk ohälsa. Synen på patienterna var dock fortfarande grov och nedlåtande, där man kategoriserade dem i olika föraktfulla fack. Den vanligaste kategorin folk delades in i hette fånighet.

ohälsa skett. Tack vare att vetenskapen har utvecklats inom området har det lett till mer hälsosamma och korrekta behandlingsmetoder. Med tanke på att KBT som behandlingsmetod nu också börjar ifrågasättas så visar det på det nära sambandet mellan samhällsuppfattning och psykisk sjukdom. Idag ställer man högre krav på människors förmåga att leva under pressande förhållanden vilket har varit en del av den startade debatten kring KBT. Synen på psykisk ohälsa har lett till en normalisering, tack vare att bland annat kända profiler men också civila människor har börjat diskutera öppet om ämnet. På grund av den historiska bakgrunden och den tabun som alltid funnits så har vi dock fortfarande en bit kvar, där den obekväma attityden som finns måste brytas. Psykiska sjukdomar är trots allt bland de vanligaste folksjukdomarna vi har och var och varannan lider av ångest och oro. Tuva Dahlgren

Faktan från ovanstående text kommer från Inga Sanner som är professor vid institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet och podcasten Sinnessjukt med Christian Dahlström.

8 tips til ett lyckligare liv Vad är ett lyckligt liv? En komplex fråga som skiljer sig från individ till individ. Här nedan ska du få tips på hur du kanske kan må bättre och känna mer glädje i din tillvaro.

Omringa dig av människor som du tycker om.

Vi människor tillhör flockdjur vilket betyder att vi tycker om att omringa oss med folk i vår omgivning. Det betyder att den största delen av våra liv tillbringar vi med andra. Välj då att umgås med folk som ger dig energi och inte tar den.

Träna, det du vill. När du rör på dig så minskar din stressnivå som kan vara en av

anledningar till att du får ångest. Kom ihåg att du tränar för dig själv och ingen annan så välj därför något du tycker är kul som exempelvis dans eller löpning.

Sluta överanalysera. Något som en del av oss är expert på. Det kan handla om att du bygger upp scenarion som inte ens existerar i det verkliga livet. Lägg istället energin på något som du kan påverka. Sluta jämföra dig med andra. En viktig mening man ofta får höra men som kan

vara svår att följa. Tänk på att alla är unika på sitt sätt och ingen är bättre än någon annan. Du ska alltid utgå från dig själv och vad du vill och känner.

Lev i nuet. Vi längtar och tänker ofta på framtiden som gör att vi glömmer vara

närvarande där vi befinner oss. Tänk på att livet är kort och meningsfullt där vad som helst kan hända. Ta därför tillvara på varje minut du har på jorden.

Säg JA till saker du vill göra. Om någon frågar ifall du vill hoppa fallskärm och du

verkligen vill det, säg då ja och låt inte rädslan ta över. Om man inte säger ja till saker kan man inte få reda på ifall det kan ändra ens liv till det positiva.

Foto: Tuva Dahlgren

Ta en paus från sociala medier. I dagens samhället ska vi ständigt vara tillgängliga

som gör att vi förbrukar mycket av vår tid med en mobil i handen. Välj att lägga ifrån dig den en stund i vardagen och ta till exempel tillvara på dina relationer.

Skratta, skratta och skratta. När vi gör det frigörs hormonet dopamin som gör att vi

känner lyckorus.

Tuva Dahlgren

Förebilder Att fler pratar ut om psykisk ohälsa gör så att fler unga inte känner sig ensamma. De kan hitta personer som går igenom samma sak som de själva, vilket skapar en samhörighet med någon annan. Att även offentliga personer pratar ut om deras psykiska ohälsa leder till att unga har någon de kan se upp till, de som är offentliga vågar säga det som man själv inte vågar säga. Dessutom så blir psykisk ohälsa mindre tabu ju mer vi pratar om det och det gör så att det blir mindre skamfyllt att söka hjälp

Michaela Forni Michaela är en svensk bloggare, entreprenör och författare. Hon programleder även web-tv, skriver krönikor och deltar i podcaster. På sin blogg skriver hon om sitt liv, ångest, shopping och kärlek. Hon arbetar för att få bort tabun kring psykisk ohälsa och det gör hon på flera sätt. Hon har till exempel skrivit en egen bok om hennes psykiska ohälsa som heter ”Jag är inte perfekt, tyvärr” som gavs ut 2016. På sin blogg delade hon med sig om vad boken skulle innehålla och ångest var en stor del av den. Delar om skuld, oro och svartsjuka förekom även i boken samt uppmaningar till att inte jämföra sig själv med andra, för det är du själv som sätter värdet på dig. Michaela är även ambassadör för Aldrig Ensam, som är en plats på nätet för alla som mår dåligt, oavsett hur, när eller varför. Hon har även en egen podcast med Michaela Hamilton, Forni och Hamilton, där de pratar om kärlek, sorg, hat, framgång och mycket mer från det fruktansvärda underbara livet. Michaela vill nå ut till människor om att våga gå emot det som säger att någon ska vara perfekt. Hon har även varit med i flera intervjuer där hon pratar om sin ångest och hur hon vill riva fasaden och släppa på kraven.

Therese Lindgren Therése Lindgren är en 31-årig svensk youtuber som tidigare arbetade som mediesäljare innan hon blev sjukskriven för psykisk ohälsa. Med sina 650 000 prenumeranter driver hon idag en av Sveriges största Youtube-kanaler sedan 2013 och på sin Instagram har hon ca 850 000 följare. På Theréses Youtube-kanal talar hon öppet om psykisk ohälsa, både i hennes videobloggar där vi får följa hennes liv och ta del av hennes ångest och i vanliga videor. Therése gav även ut en bok 2016 som heter ”Ibland mår jag inte så bra” som handlar om hennes egna upplevelser och fördomar kring psykisk ohälsa då hon själv lider av paniksyndrom sedan 2012. Hon startade även en blogg i början av 2018 där vi även där kan ta del av hennes personliga inlägg om hennes psykiska ohälsa i vardagen. Utöver detta deltar hon aktivt i debatter kring psykisk ohälsa via radio och tv, tidningar och podcasts och även hon är ambassadör i projektet Aldrig Ensam.

Ida Warg Ida Warg är en svensk bloggare och youtuber på 31 år. Hennes blogg har hon drivit i 8 år där hon skriver inlägg om träning och veganism blandat med personliga inlägg om hennes tankar, livet och mycket ångest. Ida led av både ångest och hade en ätstörning när hon var yngre, men lyckades ta sig ur den och bli av med sin ångest genom att utesluta alkohol och festande som var den bidragande faktorn till hennes psykiska ohälsa. På Youtube har hon över 190 000 prenumeranter där hon även där delar med sig av träning, psykisk ohälsa, mat och massa annat. På sin Instagram har hon över 200 000 följare där hon uppdaterar dagligen. Förutom att hon pratar ut mycket om psykisk ohälsa på sin blogg och på Youtube, så driver hon även en podcast om ångest, stress och kroppsideal tillsammans med Victor Frisk som heter Den Friska Wargen- Warg och Frisk. Ida har även medverkat i Ångestbilen, där två tjejer plockar upp kändisar och pratar om deras tonårsliv, där de även tog upp prestationsångest och ätstörningar.

Angelica Gunnarsson

Foto: Linnéa Magnusson & Tuva Dahlgren

Träning är nyckeln till ett inre lugn - En berättelse om hur mitt liv vände upp och ner när jag slutade träna.

hela mitt liv har fysisk aktivitet varit en naturlig pusselbit i mitt liv. Vid 4 års ålder började jag i gymnastik. Där fick jag och barn i min ålder chans att röra på oss och leva ut vår lekfulla sida. Ett par år senare när jag börjat skolan och jag var tillräckligt stor för att börja i någon sport gjorde jag det. Ett flertal av mina klasskompisar hade pratat om fotboll, vilket jag såg som en rolig väg att haka på. Vid 8 års ålder kunde jag börja i handboll. Om du frågar var tredje barn där jag bor, om dem spelat den sporten någon gång kommer definitivt alla säga ja. Handboll dominerar i mina trakter och var därför något jag valde att testa. Jag fastnade direkt och kände att nu har jag hittat något som fallit mig i smaken. Att tävla samtidigt som man fysisk får ta ut sig passade mig som handen i handsken. Något jag dock inte valde att hålla på med hela livet...

längre som mig själv. Det gick så pass långt att i mitten av december hade jag konstant illamående varje morgon av stress att jag fick sjukanmäla mig från skolan. Känslan av maktlöshet över min egna kropps beteende var jag trött på. Under julledigheten bestämde jag mig för det måste ske en förändring. Sagt och gjort så åkte jag till gymmet tio minuter från där jag bor och köpte ett SATS kort så jag kunde börja träna igen. Känslan efter mitt första pass var obeskrivlig. Jag kände sådan lättnad och tillfredsställelse.

”Det blev en totalomvändig för kroppen, men framförallt psyket.

Höstterminen, i tvåan på gymnasiet valde jag att ta ett av mina tuffaste beslut. Efter 9 år med handboll i min vardag besultade jag mig för att lägga av. Jag var fast besluten att jag skulle fortsätta träna på egen hand, vilket var något som var lättare sagt än gjort. En vecka blev en månader och jag hade fortfarande inte börjat ta tag i gymkortet jag sagt till mig själv att jag skulle skaffa. Desto längre tiden gick desto sämre mådde jag. Jag blev på sämre humör, blev tröttare och kände mig inte

Foto: Unsplash

Efter några veckor när jag fått in träningen som rutin märkte jag hur jag började hitta tillbaka till mitt inre lugn. Det blev en totalomvändning för kroppen men framförallt psyket. Jag kände mig gladare, lyckligare och kunde hantera stressen i mitt liv på ett annat sätt. Detta är jag garanterat inte ensam om, det finns till och med vetenskapliga förklaringar på varför vi känner sådan skillnad. När vi rör på oss så frigörs nämligen signalsubstanser i vår hjärna som bidrar till att det blir en balans i vår kropp. Sanningen är att det fungerar på samma sätt som antidepressiva läkemedel. Fysisk aktivitet är därför ett en väg till ett psykiskt hälsosammare liv och ett inre lugn.

Tuva Dahlgren

Var kan man få hjälp?

Feelgood Playlist

-Orginisationer som stottar och hjalper unga med psykisk ohalsa

Ungdomsmottagningen umo.se

You Be Love (feat. Billy Raffoul) - Avicii, Billy Raffoul

Jourhavande medmänniska Tel: 08-702 16 80

Young, Wild and Free (feat. Bruno Mars) Snoop Dogg, Wiz Kahlifa, Bruno Mars Shots (Broiler remix) - Imagine Dragons, Broiler High Hopes (Filous Remix) - Kodaline, Filous

Nationella hjälplinjen Tel: 0771-22 00 60

Din tid kommer (Otto knows Remix) Håkan Hellström, Otto Knows Alive - Sia

TJEJZONENS ÄTSTÖRNINGSZON Hemsida: Tjejzonen.se

Sunset Lover - Petit Biscuit You´re Not Alone - Kristofer Greczula Be As You Are (Acoustic) - Mike Posner

BRIS

Tel: 116 111 (under 18 år) Tel: 077-150 50 50 (över 18 år)

spes- riksförbundet för suicid prevention Tel: 08- 34 58 73

Foto: Pixabay