Cavum721

CAVUM KÄFTIS STOCKHOLM

LASERMANNEN Treskiftsschemat

ISSN 1401 - 1638

- fungerar det?

Profilen Do´s and Dont´s Nya styrelsen

Herrmiddagen Odontologiska Föreningens Tidskrift

Årgång 72 nr 1 2008

OFT CAVUM Grundad 1936 av Axel Fritiof Hansson

I DETTA NUMMER : 3 LEDARE

18 UTBYTESSTUDENTER

5 ESTELLES HÖRNA

20 LASERMANNEN

6 NYA STYRELSEN

23 PENDLARE

8 INSÄNDARE

24 PROFILEN

9 NÄRU - NYTT UTSKOTT

26 TÄNNDALEN

10 TRESKIFTSSCHEMAT

27 DO´S AND DONT´S

13 KÖREN

28 HETA LISTAN

14 INFODAGEN

30 LACOSTE BITER IFRÅN

15 LIVET SOM EPITEL

31 ARKIVET

17 HERRMIDDAG

OFT-CAVUM Årgång 72, Nr 1 Postadress: Alfred Nobels Allé 141 52 Huddinge Telefon: 08-52488345 Fax: 08-7747763 E-mail: cavum@of.ki.se Chefredaktör: Maya Skålén 073-0730948 Layoutansvarig: Erik Norrman 070-6889149 Ansvarig utgivare: Universitetsadjunt, bitr övertandläkare Stefan Morge Redaktion: Johan Lundström Tdl T10 Anders Quist Tdl T10 Hasim Tekin Tdl T10 Folke Ullberg Tdl T8 Pontus Josefsson Tdl T8 Kristofer Andersson Tdl T8 Anders Petterson Tdl T8 Erik Kollinius Tdl T6 Ida Eriksson Tdl T6 Elin Luttropp Tdl T6 Nina Parkbring Tdl T6 Henrietta Brakl Tdl T6 Tomas Ackerblad Thyg T6 Nina Monsef Tdl T4 Elli Kassiry Tdl T2 Maria Karlberg Tdl T2 Daniel Blomgren Tdl T2 Olof Nordenström T-tek T2 Fotografi: Redaktionen om ej annat anges Annonser: Cavum/Näru naru@of.ki.se Prenumeration: 1 år (4 nummer) 500:Bilder och artiklar lagras elektroniskt och publiceras på www.of.ki.se Eftertryck tillåtes endast efter redaktionens medgivande ISSN 1401-1638

Tryck: Strålins, Gävle 2008

LEDARE Nu har vi kommit en bit på det nya året och terminens första Cavum är äntligen här. Jag kan numera stolt titulera mig som chefredaktör för denna anrika tidskrift och vid min sida har jag Erik Norrman som är värd sin vikt i guld.

Det är mycket som är nytt nu och ibland känns det som att varje dag är en utmaning, både på gott och ont.

Samma dag som jag och Erik gör de sista ändringarna i vårt premiärnummer av tidningen har jag min första patient någonsin på VUX. Visst är man på helspänn mest hela tiden och lite nervös över hur man ska klara sina nya uppgifter, men samtidigt är det ju väldigt spännande. Jag ser potential hos den här terminen att bli den bästa hittills.

Något annat som är nytt och som många verkar anse ta på krafterna är det nya schemat. Det finns åtskilliga röster både för och emot vilket Pontus och Kristoffer har grävt lite djupare i. Hur debatten går på olika instanser kan ni läsa mer om på sidan 10 där ledningen, lärarna och kåren har fått säga sitt om saken.

Vi på redaktionen vill gärna veta vad ni läsare tycker är intressant och vad ni skulle vilja att vi tar upp i tidningen. Finns det något som du tycker att vi borde skriva om eller skulle du kanske helt enkelt vilja vara med och skriva själv? Tveka inte att höra av er till oss, redaktionen söker ständigt nya medlemmar!

Till sist vill jag tacka Folke och Pontus för deras strålande insats och för att de lärt mig allt jag kan om hur man skapar en tidning. Vad vore världen utan er?

Jag hoppas att ni sitter bekvämt nu för ni har väldigt mycket bra läsning framför er, redaktionen har som vanligt gjort ett utomordentligt jobb, tack allihopa!

Läs och njut!

Maya Skålén

Chefredaktör OFT Cavum

Estelles hörna Håll ut kära studenter - snart är det vååååår!

Jag har inte så mycket att säga den här gången, utan önskar er bara en trevlig termin med goda resultat i tandhälsans alla skrymslen och vrår för avgiften är väl betald till vår kår.

Examenslunch för er som avgår är planerad till onsdagen den 28 maj.

Mer information om denna trevliga tillställning kommer snart.

Mail: estelle.hoff@ki.se Telefon: Mån, ons & fredag når ni mig på 070-605 8345.

Extra Extra NYA CAVUM -nu ännu bättre OF’s i särklass bästa tidning!

Enjoy! /RED

NYA STYRELSEN

ORDFÖRANDE O K Kårens huvuduppgifter är att bedriva en aktiv studiebevakning så att vi får bästa möjliga utbildniing samt att i alla väder vara ett stöd och säkerhet både socialt och juridiskt för alla dess medlemmar. Kort och gott är kåren vår fackförening. m Kårobligatoriets avskaffande kommer att bli vår kära förenings största utmaning hittills. Jag är K övertygad om att detta kommer att ha en väldigt positiv effekt på vår verksamhet då det nu verkö lligen är tid för oss att nå ut till alla medlemmar så alla ser vilket otroligt nytta kåren gör för alla sstudenter.Viktiga frågor, förutom de ovan, kommer under kommande år vara att genom vårt nya utskott NÄRU stärka vår ekonomi så att vi förhoppningsvis inom några år kan vara till stor del u eexternt finansierade.

Faktum är att OF i år fyller 120 aktningsvärda år. Planeringen för festligheterna är redan igång F och vi ser fram emot en rejäl skiva till hösten. o Sammanfattningsvis finns det mycket att göra men med det engagemang som finns i vår kår så är S jjag övertygad om att det kommer vara en självklarhet för alla på käftis att vara med i OF även när obligatoriet försvinner. o //Oscar Hammarfjord

PROGRAMUTSKOTTET Jag är en glad tjej från Uppsala som tycker om att hålla igång och att vara konstant sysselsatt. Jag ställde upp som PrU-ordförande då jag anser kårarbetet väldigt intressant och givande. PrU har en viktig roll i OF och jag vill förbättra och utveckla det vi gör, och i den mån jag kan, tillsätta en stor dos av nöje och glädje till alla ambitiösa studenters vardag. Målet med året är en ”makeover” av puben. Måla, spackla, fixa och strixa. Om alla byråkratiska spärrar tillåter så ska vi nog se till att puben blir snyggare än någonsin! /Rosa Ansari

INFORMATIONSUTSKOTTET Det är jag som är ny ordförande för informationsutskottet och vi ansvarar bl.a. för hemsidan som just i denna stund genomgår en välbehövlig makeover. Detta sker m.h.a. Martin Luppert., en mycket duktig och kompetent kille i min kurs. Målet och visionen är att informationen till studenterna ska bli smidigare och bättre. Om du är kreativ, duktig på photoshop eller helt enkelt vill engagera dig i det bästa och roligaste utskottet, dyk upp på ett möte eller kontakta mig! /Nina Monsef

IDROTTSUTSKOTTET Då största delen av dagen ägnas åt stillasittande arbete vill idrottsutskottet locka studenterna att röra på sig. Själv har jag en förkärlek för vinteraktiviter eftersom jag är f.d. skidåkare men det verkar bli dåligt med vinter i år. IDRU ordnar dock andra evenemang som innebandy och fotboll varje tisdag och senare i vår den prestigefyllda brännbollsturneringen. Årets höjdpunkt blir Odontologiska spelen i Reykjavik där det bjuds på sport, spel och festligheter tillsammans med våra grannländer. Jag vill vara med och utveckla kåren och aktiviteter som så många som möjligt kan delta i. /Johan Roslund

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Hej och välkomna till det nya utskottet NärU! Jag är väldigt glad över att få vara med och skapa detta nya utskott från rötterna! Det går i stora drag ut på att knyta bättre relationer med näringslivet och på så sätt skapa kontakter för oss studenter och dra in pengar till kåren. Detta gör vi t.ex. genom att anordna en arbetsmarknadsdag den 5/3, arrangera events av olika slag samt forma sponsorsamarbeten mellan OF och olika företag.

Mitt mål med året är att vi skall dra in mer pengar till OF än någonsin tidigare ! Är du intresserad av att hjälpa till - hör av dig till oss. /Karolin Bodin

VICE ORDFÖRANDE V E Efter ett par veckor med den nya styrelsen börjar jag k känna mig varm i kläderna, även om mycket fortffarande är nytt. Min roll är väldigt flexibel och överg gripande, vilket passar mig perfekt då jag är nyfiken aav mig. Mitt tyngsta uppdrag är att representera kåren i o olika nämnder, både i och utanför KI, bla är jag kårreprresentant i SSCO (Stockholms studentkårers centralorg ganisation). Ett av de största skälen till att jag ville bli v vice ordförande är kollot som jag är barnsligt förtjust i.

D Det är så roligt och viktigt att ge de nya studenterna i O OF ett riktigt gott välkomnande i detta första event som iin n involverar dem alla. Ett av mina mål är att expandera v verksamheten med andra aktiviteter dagarna innan kolllot. Det är med en go magkänsla som jag blickar framåt p på året och arbetet med OF. Ha det guld! //Emma Bladh

INTERNATIONELLA UTSKOTTET Mortada Jaber är internationella utskottets ordförande. Min uppväxt har fått mig att inse hur viktigt det är att ta hand om människor från andra delar av världen och hur olika kulturer kan berika och utveckla människor. Detta har gjort att jag har engagerat mig under hela mitt liv för att skapa broar mella olika världar.

Något som jag kommer att jobba för tillsammans med mitt underbara utskott är att försöka uveckla alla goda ideér som jag vet finns hos er alla studenter samt försöka införliva dessa. Internationella utskottets främsta uppgift är omhändertagande av skolans utbytesstudenter och att främja det internationella utbytet på skolan. IntU är en del av Global Friends som är en kårorganisation som ansvarar för att ordna faddrar och aktiviteter för KI’s utbytesstudenter. /Mortada Jaber

UTBILDNINGSUTSKOTTET En termin har lagts till handlingarna och en ny har precis börjat. Studierna blir bara mer och mer spännande och hoppas att du känner likadant. För kåren finns många spännande utmaningar och jag tycker det är kul att se entusiasmen spira inom styrelsen. Det kommer hända mycket inom året, OF’s 120-års jubileum, FDI, mässan i Stockholm… Efter förra året som tandläkarrepresentant, kände jag att det mest intressanta steget var att bli utbildningsutskottets ordförande. I den rollen har jag möjligheten att få vara med och påverka våra utbildningar och samtidigt få en större inblick i de övriga utbildningarna på KI. /Robert Liljeholm

TANDLÄKARREPRESENTANT Hej! Det är jag som i år ska representera alla er tandläkarstudenter. Jag ser min roll som lite flytande då jag inte har ett eget utskott, vilket innebär att jag kan driva frågor och projekt som är mer övergripande och inte passar in i ett specifikt utskott. För att öka samarbetet mellan oss studenter i Flemingsberg representerar jag OF i FFS (Flemingsbergs förenade studentkårer) och för att upprätthålla studentrepresentationen sitter jag med i KÖR-gruppen. Anledningen till att jag engagerade mig i kåren var att jag framförallt ville jobba med utbildningsfrågor, synliggöra våra utbytesstudenter och öka internationaliseringen men också göra kåren lite roligare!

Har ni frågor så hör av er! /Clara Stålnacke

TANDTEKNIKERREPRESENTANT Det är jag som är tandteknikerrepresentant i år och jag hoppas kunna bidra till mer samhörighet mellan tandläkare, tandhygienister och tandtekniker. Ett ökat samarbete och engagemang på skolan skulle leda till bättre gemenskap, men även gynna ett framtida samarbete mellan oss. Det vore väldigt roligt att se fler av skolans elever engagera sig i OF och de arrangemang som drivs här på KI. Jag ser verkligen fram emot det kommande året! /Amanda Sandberg

Kontakta styrelsen Oscar Hammarfjord, ordförande ordf@of.ki.se Emma Bladh, Vice ordförande vordf@of.ki.se Robert Liljeholm, Utbildningsutskottet uu@of.ki.se Nina Monsef, Informationsutskottet info@of.ki.se Mortada Jaber, Internationella utskottet intu@of.ki.se Johan Roslund, Idrottsutskottet idru@of.ki.se Rosa Ansari, Programutskottet pru@of.ki.se Amanda Sandberg, Tandteknikerrepresentant tandtekn@of.ki.se Karolin Bodin, Näringslivsutskottet Naru@of.ki.se Clara Stålnacke, Tandläkarrepresnetant tandl@of.ki.se Estelle Hoff, Ständig sekreterare estelle.hoff@ofa.ki.se

Insändare Tagga till!

Nu är det snart 4 år sedan jag bör- frågade varför deras kurs knappt jarde här på Käftis. Åren har gått slöt upp till ex. höstsittningen och herrmiddagen. ”Jag och resten av fort, men vad kul jag har haft. kursen var tvungna att plugga” Fest före plugg har varit min filo- blev svaret. Jag nöjde mig inte sofi och det har festats hårt och med svaret och frågade varför de det har festats bra. Plugget har inte kunde ta en fredag ”off” och jag klarat fint trots vilt festande. lämna böckerna på hyllan en enda Festerna på OF har varit väldigt kväll? Hon svarade att ” festa kan bra, men under sista tiden har jag man ju göra när man är färdigutmärkt en dålig trend. Det känns bildad, nu skall jag satsa på studisom att de yngre terminerna inte erna”. Jag gav upp diskussionen verkar sluta upp till festerna som som inte syntes leda framåt och de gjorde på min tid. Jag har dis- gick direkt hem för att skriva denkuterat detta flitigt med en kursare na insändre. och hon anser samma sak.

Jag vänder mig därför till de yngre Jag fick tillfälle att få prata vett terminerna och ber er tagga till nu! med en av de nya studenterna. Jag Det gäller att leva medan man kan

Går du också omkring och funderar på något som du tycker är fel eller kanske helt enkelt borde få mer uppmärksamhet?

Gör din röst hörd! Skicka in din insändare till oss på cavum@of.ki.se.

och det bästa tillfället att ha kul i livet är nu och inte sen! Fem år är lång tid, faktiskt ett halvt decenium och man måste kunna ha kul along the way – annars kommer ni att vara helt utbrända till termin 5.

Vi veteraner har varit med i gamet ett tag och vet att man inte måste skippa en sittning för att plugga till en tenta som ligger om tre veckor.

Plugget kommer att gå galant, och antagligen ännu bättre om ni har kul under tiden ni pluggar här! Vi möts i puben! / Veteranen i T8

Upp till kamp!

Upprörd!

En sen kväll i mars förra våren fick jag en smärre chock då jag i vårat annars så luftiga OSOF-schema tyckte mig skåda att studentdagen med stort S var fullbokad med både föreläsning och dissektion. Jag blev till en början upprörd och lite sorgsen men insåg efter en stund av betänksamhet och en pratstund med mina kloka föräldrar (före detta kårnördar), att det hela såklart måste vara ett missförstånd. För att så fort som möjligt åtgärda detta skickade jag ett mail till en viss herr Fried där jag försynt förklarade problematiken med schemat. I svaret fick jag förklarat för mig

att det, hör och häpna, inte alls var ett missförstånd utan att hela denna studenternas högtidsdag var och förblev schemalagd. Då schemat för övrigt erbjöd ett stort antal lediga för- och eftermiddagar och en och annan långhelg samt att Dagen faktiskt var en måndag, dvs en klämdag, gör ju det hela än mer irriterande.

Det finns ju mycket man kan irritera sig på men en sådan här sak får ju bara inte gå obemärkt förbi. Efter ett halvhjärtat försök att samla kursen till kamp packade jag champagnen, sillen, Taube och partykläderna och

begav mig mot ett Valborg i sann studentanda. Det verkar som att ledningen har varit på bättre humör i år och jag hoppas att ni tar vara på detta.

Trevlig Valborg! /Adas Jons

Back in business

Nytt skottår - Nytt utskott OF har fått ett nytt utskott!

Det är den tidigare närinslivsgruppen som nu fått tydligare och större uppgifter. Det nya utskottet heter, som ni kanske redan räknat ut, Näringslisutskottet.

Utskottet har funnits sedan terminsstarten i år och representeras med en plats i styrelsen av ordförande Karolin Bodin.

Rent praktiskt innebär detta att NärU nu även är engagerade i kårarbetet, samt har möjlighet till ett tätare samarbete med kåren.

Det nya utskottet ordnar sposring till kåren, kårlokal, Cavum, fester, examenslunchen, kollot etc.

Det anordnas även en s.k. arbetsmarknadsdag den 5:e mars då både landsting och företag kommer till KI i Huddinge, i Novum, och visar upp sig. Detta kan vara ett utmärkt tillfälle för oss studenter att sondera arbetsmarknaden inför en stundande examen eller kanske ett blivande sommarjobb.

NärU har sett till att åtta landsting (Stockholm, Gävle, Sörmland, Östergötland, Uppsala, Gotland, Jämtland och Värmland) samt åtta företag (Praktikertjänst, GlaxoSmithKline, McNeil, OralB, Antula Healthcare, Tandläkarörbundet/ Tjänstetandläkarna, Philips och Actavis) med odontologisk ankntning kommer till dagen.

Andra projekt som det jobbas på är olika events tex en tandblekn-

ingskurs för studenterna samt ett Philips-event…mer om det senare.

Arbetet i utskottet är frivilligt (ordförande får ersättning för styrelsearbetet, resor, mat, telefon etc. på 2500kr/termin) och givetvis behövs eldsjälar. Att engagera sig i NärU ger dig en chans att utvidga ditt nätverk, ha roligt och få en bra erfarenhet. Tveka inte att höra av dig om du är intresserad av att hjälpa till att pumpa in pengar i kåren: naru@of.ki.se Utskottet består i skrivande stund av: Karolin Bodin Ordförande Tdl6, Nina Parkbring Tdl6, Elin Luttropp Tdl6, Robert Liljeholm Tdl6, Clara Stålnacke Tdl4, Lilly Moazzami Tdl2, Victoria Grishina Tdl6 FOLKE ULLBERG

Det nya schemat Den nya terminen med det nydanande schemat har sedan ett par månader format våra dagar och diskussionerna kring fikaborden har varit häftiga både bland studenter och personal. Tongångarna har utgjorts av till största delen negativ klang, men också av försiktigt positiv framtidstro. Vi ansåg det nödvändigt att låta inblandade parter komma till tals om det nya schemat.

Under de senaste åren har antalet studieplatser utökats på tandläkarutbildningen samtidigt som lokalerna börjat kännas allt trängre. Detta är naturligtvis något som påverkat såväl studenter som personal på skolan. Nya lösningar på de problem som uppstått har varit tvungna att hittas och som resultat av detta har vi vårterminen 2008 ett trepasschema på prov.

För att bringa klarhet i frågan började vi med att intervjua Eva Hellsing, prefekt för Odontologiska institutionen. Det är hon som tagit det slutgiltiga beslutet att införa det nya schemat.

Vad är bakgrunden till det nya schemat?

- Det finns flera orsaker. Den viktigaste är att vi har fått utökat antal studenter, vilket vi inte kände till när vi av besparingsskäl minskade lokalerna. Att vi har besparingar beror i sin tur på att vi inte fick full kostnadstäckning för ombyggnad och införande av Effica-systemet av KI centralt.

Diskussionen om förändring av indelningen av kliniska pass har pågått i åratal.

Det nya systemet med 3-pass hoppas vi skall leda till bättre och jämnare belastning av kliniksalen på VUX. Det är också svårt för både studenter och lärare att koncentrera sig under en hel förmiddag med föreläsningar. Jag tycker att en dubbelföreläsning är tillräckligt.

Sedan tror jag att det är bra att studenterna får lite träning i att arbeta snabbare med vissa moment i patientbehandlingen, vilket jag hoppas att pass 2 kan leda till.

Hur länge kommer det nya schemat att gälla?

- Vi har beslutat att det än så länge enbart är på prov under denna termin. Två utvärderingstillfällen kommer att finnas, ett i mitten av terminen och ett efter. Här

kommer såväl personal som studenter att ha möjlighet att uttrycka sina åsikter.

Kanske inte alla studenter enskilt, men i alla fall genom sina förtroendevalda representanter. Sammanfattningsvis kan jag säga att vi går mot ekonomiskt ljusare tider, en del av skulden är nu återbetald och vi får således behålla mer pengar till verksamheten. Pengar som används bland annat till fler lärartjänster. Jag är medveten om att det finns inkörningsproblem och svagheter i den nya schemaläggningen, men jag hoppas att alla ändå ger förändringen en chans

“Det nya systemet med 3-pass Eva Hellsing. hoppas vi skall leda till bättre och jämnare belastning av kliniksalen Hur är er arbetsbelastning? på VUX.” - Det är stressigt. Vi är två sköterskor per

Det nya upplägget på dagarna påverkar förstås inte bara oss studenter och lärare utan även tandsköterskorna. Mellan arbetspassen skyndade vi oss att få till en intervju med en sköterska som dock bad om att få vara anonym, men hon menar att hon kan tala för de flesta sköterskors åsikter i frågan.

Vad tycker ni tandsköterskor om det nya 3-pass-schemat?

- Första passet är helt okej, tredje helt okej, men det som är i mitten är väldigt stressigt. Det blir alltid vissa studenter som sitter lite extra så någon av sköteskorna måste stanna extra. Sedan ska alla båsen göras rena mellan passen, det är mycket att göra.

Det är alltså ett problem att studenterna inte hinner klart på den utsatta tiden?

- Ja, på mittenpasset, de hinner inte på 1,5 timme göra vad de borde göra. Jag tycker bara studenterna på sista året borde ha de kortare passen. De på termin 6 och 8 hinner inte med. När pass tre börjar sitter ofta studenter kvar från pass två, och då blir det ju problem. Kvarten mellan halv två och kvart i två är ju till för att lärarna ska få gå och fika och för oss att fylla på lagren. Det är lite stressigt men vi klarar av det.

avdelning och om någon är sjuk, ja då blir det problem, då är det kört. Sen är det ju längre dagar också nu, men det får vi igen fredag eftermiddag då vi får sluta tidigare.

Det uppskattar vi.

Det har funnits en arbetsgrupp som utarbetat det nya schemat. Margareta Hultin har ingått i gruppen och är också kursgivare för vuxenkliniken.

Hur och av vem har beslutet gällande 3-pass-schemat tagits?

- Det har framstått relativt länge att för att kunna bedriva den undervisning som behövs måste vi göra någonting. Då man i den nya studieplanen dragit ner på den kliniska träningen lite grann, och tar in flera studenter har det varit rätt tydligt att på något sätt måste vi få det här att fungera. Det har egentligen varit prefektens beslut att hitta en lösning. Hon har delegerat ut till ansvariga på vuxenkliniken att hitta sätt att lösa det ökade studentantalet och platsbristen för studenterna.

Sen har det diskuterats olika lösningar på skiftlängder osv.

Vilka möjligheter har diskuterats?

- Egentligen har förslagen varit ganska likartade, olika varianter på 3-skift. Bland annat att extendera i tid ännu mera, kanske ännu tidigare på morgonen och ännu

- Debatten går het senare på eftermiddagen. Vi kan inte se att man skulle kunna göra på något annat sätt.

Hur ser ni på de korta lunchpassen på sal? Man hinner ju inte göra särskilt mycket under dem. Kommer vi ha samma kliniska tid som tidigare?

- Jag kan inte säga exakt på timmen, den detaljräkningen har jag inte ägnat mig åt.

Men det är säkert så att ni får lika antal pass.

Men även om det är samma tid så motsvarar väl inte 2 stycken 1,5-timmarspass ett 3-timmarspass i effektiv arbetstid?

- Är man i början av sin färdighetsträning är det kanske inte att rekommendera att ta ett kortpass för endodonti. Det är mycket man ska hinna med, många moment som ska genomföras. Men vart efter man lär sig så ser man öppningar, att man faktiskt hinner göra vissa saker på en och en halvtimme också. Det ställer dock väldigt höga krav på er att ni på ett tidigt stadium kan strukturera ert arbete och ha begrepp om vad ni gör. Det är klart att det blir lite besvärligt i början när man inte vet hur länge olika saker tar. Man kan inte bedöma om det tar en, två eller tre timmar att göra en fyllning, men när ni kommit en bit på väg då kan ju jag se att ni studenter skulle kunna göra väldigt mycket på den här en och en halvtimmen. Och där tror jag ni har varit bortskämda, ni skulle kunna bli väldigt mycket bättre. Så jag tycker inte riktigt som er.

göra er mer självständiga.

Generellt verkar det som att folk, både studenter och lärare känner sig stressade.

- Ja och det är säkert en sammantagen effekt av att vi är färre lärare här än för tio år sen och många studenter. Men vi har försökt strukturera upp det så att alla har annat än kliniken att göra också, kursgivare, grupplärare, forskning med mera.

Men det märks att folk jobbar ganska mycket och har fullt upp.

Just den sociala biten blir väl lidande?

Att man kan sitta ner och umgås lite också.

- Ja, den kollegiala samvaron blir lidande.

De dagar jag är på sal kan jag inte äta lunch tillsammans med mina kollegor som inte är delaktiga i den kliniska undervisningen.

För de har lunch på en annan tid. Och det är ju vikigt att man hinner med att ventilera sig, diskutera patienter, undervisning, personliga ämnen. Man ska inte förringa det. Det är viktigt för den mentala hälsan, men det är faktiskt så att man sköter en del jobb på den tiden. Så jag vet inte vad jag ska tycka. Jag förstår situationen och att vi måste prova det, men jag kan inte riktigt utvärdera konsekvenserna ännu.

Jag tror säkert att det rent logistiskt kan fungera för er att ha patienter, men det kräver att de lärare som går på passen är pigga och fräscha. Vi får se!

“I förrgår var det återigen så mycket att jag knappt visste vad jag hette.”

Finns det tid för diskussion med studenten efter passet?

-Nej, men jag vet inte hur man ska lösa det heller, med tanke på mängden studenter.

Men bättre planering skulle behövas, det är ju inte alltid det är jättestressigt, det kan vara tvärt om också, som idag. 3 lärare och bara 10 studenter på E-sektionen. I förrgår var det återigen så mycket att jag knappt visste vad jag hette.

“Det ställer dock väldigt höga krav på er att ni på ett tidigt stadium kan strukturera ert arbete och ha begrepp om vad ni gör.”

Hur ska man effektivisera mittenpasset?

- Vi ska försöka ha många lärare på sal på mittenpasset och kanske på något sätt minska på alla signaturer för olika moment när studenten är mogen för det. Jag tycker man skulle kunna underlätta mycket genom att ta bort vissa signeringar på högre terminer, det är så oerhört mycket arbete som går åt till att springa runt och skriva underskrifter. Det skulle ju också

Tycker du att det nya systemet påverkat ditt arbete?

- Från att jag kommer på morgonen till att jag går hem tittar jag på klockan numera.

Men jag förstår ju att man måste göra någonting. Vi börjar kvart över 8, vilket väl är okej. Sen ska jag vara härifrån kvart över 11, vilket aldrig fungerar, jag blir kvar längre. Och när jag äter lunch sitter jag och tittar på klockan hela tiden för att vara tillbaka kl. 12. Det är inte nyttigt. Sedan kommer man uppspringande till sal, halv 2 ska jag gå härifrån, men det har hittills inte skett (3v. in på nya schemat) och kvart i 2 vara tillbaka. Är man inte här då så står någon student här och behöver hjälp utan att kunna fråga någon, berättar en lärare som är på sal flertalet dagar per vecka innan hon fortsätter: - Det jag tycker är jobbigast är att när det blir så här stressigt så slutar det med att man går in i båset och gör jobbet, istället för att tala om för studenten hur han ska göra, exempelvis "ta lite till mesialt, så kommer jag tillbaka om en stund" utan numer exkaverar jag klart. Jag har gjort det flera gånger idag. Studenten har redan lagt igen en gång tidigare med IRM, så man gör det för patientens skull också, den kan ju inte komma hit för många gånger heller. Då känner ju åtminstone jag att undervisningsmomentet försvinner.

Sedan tog vi en eftermiddag tillfället i akt att prata med några lärare. De såg såväl möjligheter som fallgropar med sin förändrade arbetssituation.

En erfaren lärarprofil går förbi och kastar in ett vedträ i brasan: - Jag tänkte på det här mittenpasset, ni hinner ju inte på den tiden. Man hinner lufta provisoriet. Man ska ha någonting väldigt smått för att kunna göra något då.

Vi lärare får under den tiden lägga vårt arbete på att se till att få ut studenterna från pass 2 för att ge plats för pass 3-gruppen. Från början uppfattade jag det som att det bara var T10 som skulle ha patient på mittenpasset, men så har det ju inte varit. Jag tror inte att studenterna kommer orka, och risken är att vi lärare ramlar in i alla möjliga väggar om vi fortsätter så här.

Naturligtvis ville vi få en så objektiv syn som möjligt och beslutade oss därför att intervjua ytterligare en lärare med mångårig erfarenhet.

Nu har det gått ca 3 veckor med det nya schemat. Hur tycker du hittills att det fungerat?

- På något sätt är jag lite förvånad att det fungerar så bra som det gör, men man kan inte säga att man är helt nöjd. Vi har ju indirekt fått lite längre arbetstid pga av detta. Vi börjar ju tidigare på morgnarna och är sällan hemma tidigare än förut.

Hinner du med att diskutera med studenterna efter att patienten gått, bra respektive mindre bra saker man gjort och vad man bör tänka på?

- Ja, det försöker jag hinna med ändå, men det blir ju på övertid. Vi har ju inom facket diskuterat om det inte blir en arbetstidsförlängning i och med att vi går över, men det finns inget påtagligt att visa på.

Vi säger väl vi lärare att, vi väntar och ser.

Sen får vi väl se efter den här terminen om vi kan få systemet att fungera. Man är rätt trött i både fötter och huvud när man kommer hem vid de tillfällen det är som högst arbetsbelastning. Ett glas rödvin och man sover gott...

“På något sätt är jag lite förvånad att det fungerar så bra som det gör, men man kan inte säga att man är helt nöjd.”

Tycker du 2 stycken 1,5-timmarspass motsvarar ett 3-timmars?

- Nej, kanske inte, men å andra sidan måste man lära sig att jobba snabbare, när man kommer ut måste man kunna det, och då kan det kanske hjälpa om man redan från början haft lite tidsmässig press. Men ni måste ju också få tid att göra nya saker i er egen takt, av säkerhetsskäl inte minst.

Och då man lär sig, måste man få jobba i egen takt. Snabbheten kan man jobba upp sen när man är färdig

Det är förstås sist och slutligen oss studenter skolan är till för, vad tycker egentligen studenterna om den nya ordningen?

Bland annat frågade vi Odontologiska föreningens ordförande Oscar Hammarfjord.

Har studenterna/kåren fått möjlighet att påverka beslutet om det nya schemat?

- Nej. Vad är din uppfattning om vad studenterna tycker om det nya schemat?

- Många påpekar den ökade stressen med kortare raster och längre dagar. En synpunkt är också att föreläsarna ej har anpassat sina föreläsningar till de korta föreläsningspassen, detta gör att de dels drar över tiden vilket leder till avsaknad av rast och än värre att föreläsningar stressas igenom och föreläsningskvaliteten blir lidande.

Positivt är en ökad effektivitet med färre håltimmar och att lärarbemanningen på sal upplevs vara bättre, vilket ju verkligen är ett steg i rätt riktning efter många år med påtryckningar.

Hur kommer kåren att agera för att föra fram medlemmarnas åsikter i frågan?

- Vi framför medlemmarnas åsikter kontinuerligt via programnämnden, instutitionsrådet och i de andra organ vi är representerade. Det är beklagligt att det nya schemat är framtaget utan att vi fått göra vår röst hörd men jag är övertygad om att när det är dags för utvärdering i juni kommer vi ha all möjlighet att påverka.

Onekligen är det på så vis att åsikterna är vitt spridda och att kunna knyta ihop säcken även för den mest luttrade journalist är en svår uppgift. Vi nöjer oss med att lägga fram fakta och låta olika parter komma till tals samt förstår att vi gemensamt måste lösa situationen på bästa möjliga sätt, något som alla uppenbarligen vill. Hur detta ska ske lär dock debatteras vidare och sista kortet är ännu inte lagt...

KRISTOFER ANDERSSON

PONTUS JOSEFSSON

OF tar ton Turbinvinkelstyckets toner harunder lång tid varit dominerade vid tandläkarutbildningen.Ultraljdet misslyckades, men nu finns en starkare kandidat, nämligen OF:s nya kör.

Den tämligen färska kören visar goda intentioner redan i inledningsskedet, där både mer och mindre erfarna samsas.

Kören leds av inhyrde Rasmus Krigström, student vid Kungliga Musikhögskolan.

Under repetitionerna berörs flertalet genrer, där för närvarande Bellman och sydafrikansk musik övas. Repen sker i nuläget på onsdagar kl. 17.00. Enligt grundaren till kören, Pernille Linnerud, är alla OFmedlemmar varmt välkomna, speciellt även från de högre terminerna, då de flesta aktiva i kören går i termin 4 eller 6.

ANDERS PETTERSSON

Kören har målsättningen att få göra framträdanden, både inom och utanför kåren. Första uppträdande sker i samband med den kommande Vårsittingen i april.

Frågestund med styrelsen På lunchen den 6:e februari bjöd Ofs nya styrelse in till öppen frågestund och hembakat fika. Vi på Cavum var givetvis där och fick chans att ställa 4 snabba frågor till nye ordförande Oscar Hammarfjord.

Kårlokalen, vad händer?

- I dagsläget är tillträdet till lokalen det enda som är bestämt. Dvs. vi vet inte vad hyran hamnar på, om det nu blir någon hyra. Huruvida vi lyckas driva en kårlokal rent ekonomiskt är också osäkert. Vi ska tillsammans med de övriga kårerna på KI, MF och SGS, försöka komma överrens om ett lämpligt kontrakt. Vi hoppas givetvis att vi ska kunna få en kårlokal med tanke på hur många studenter som studerar och kommer att studera på KI campus Huddinge, men i dagsläget kan vi inte säga något om hur det blir.

Ett breddat engagemang från Tandhygienist- och Tandteknikersidan?

- Det är en mycket stor fråga. Från den nya tandteknikerkursen ser vi ett stort engagemang. Vi hoppas på ett bredare engagemang inte bara på posterna i styrelsen som programrepresentanter utan även i andra utskott.

Kollot tror vi är ett mycket bra tillfälle att väcka intresset för kårarbete på, och där är vårt mål att få en stor representation från hygienister och tekniker som kolloledare.

Tandhygienistrepresentanten i nya styrelsen har nu tagit studieuppehåll vilket innebär att vi saknar någon på den posten, och vi jobbar på att försöka fylla den luckan.

Vad är de stora frågorna ni ska jobba med under året?

- Ekonomin. Vi måste se till att det komer gå att fortsätta bedriva kårverksamhet även efter slopandet av kårobligatoriet. Näringslivsutskottet har en stor del i detta arbete.

Vi måste också få OF-medlemmarna att förstå att huvuddelen av vårt arbete handlar om studiefrågor. Det är OFs främsta uppgift, även om folk kanske i första hand associerar kåren med fester.

Hur ska ni bli synliga för medlemmarna?

- Fler evenemang liknande det idag. Vi jobbar även på att förbättra hemsidan, i vilken form vet vi inte än men det kommer. Vi vill även synas i andra sammanhang än bara fester, tillexempel ordna events för studenterna.

FOLKE ULLBERG

PÅ DAGORDNINGEN Vad pratar styrelsen egentligen om på sina möten? Här är några av de punkter som nyligen diskuterats: - Kolloplanering. Nytt för i år: Förkollot kommer hållas dagen innan kollot som är den 28-30/8.

- NärU , vårat nya utskott har anordnar en arbetsmarknadsdag den 5/3. och i samarbete med Åhrén Dental en föreläsning i tandblekning den 25/2.

- Idru arbetar för att försöka fl ytta datumet för OS i Reykjavik som annars krockar med FDI, världskonferensen i Stockholm.

- Hemsidan ska få en ny look och är under konstruktion.

- OF fyller 120 år och detta ska firas med en hejdundrande fest, under ledning av Anna Magnusson (Tdl T4).

- PrU har fått en ny kyl. Hurra för kall öl i puben!

- IntU har utökat sitt utskott och Morty har många projekt på G. Utbytesstudenterna kommer synas mer

och detta med start i detta nummer av Cavum där Connie, Greg och Marieke intervjuas på sid

Livets histologi...

“Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns” - och vem minns inte dagarna vid mikroskopen i Solna?

skiktat skivepitel

kärleksepitel

BB-epitel

ångestepitel

tandanlagsepitel

rör-inte-minkompis-epitel pubertetsepitel

börja-skolanepitel

napp-epitel

lego-epitel

rebell-epitel fylle-epitel

körkortsepitel

patologiskt epitel

student-epitel

odontolog epitel

käpp-epitel EKG-epitel

sista-pusten-epitel

villa-epitel

spökepitel

/ Dick H-J

det efterfrĂĽgades

Mindre tänder - mer hud Och Danny Boy ställde upp!

7dggV bZY A:9

L = h~iiZg cn hiVcYVgY kVY \~aaZg egZX^h^dch^chigjbZci# <aÂ&#x17D;YaVbeVc ^ ijgW^cZc ~g jiWnii bdi YZc hZcVhiZ iZ`c^`Zc ^cdb WZanhc^c\/ A:9#

@dciV`iV dhh hÂ&#x20AC; WZg~iiVg k^ bZg# 7 ( .ORDIC !"

TEL E MAIL OFl CE

WHNORDIC SE WH COM

Disco fever - Årets herrmiddag Förväntningarna var höga på årets herrmiddag. Vi tappra tjejer i T6 har lagt ner mycket tid och möda på denna händelse. Mötena ägde rum i hemlighet på den lilla lediga tid vi har till vårt förfogande och vi startade planeringen för flera månader sedan. Som vanligt var det lite trögt med biljettförsäljningen men vi fick tillslut med en ansenlig mängd herrar (och damer från T10 som seden bjuder).

Temat var den stora frågan på första mötet. Efter många långa diskussioner kom vi fram till det självklara och mest festliga och glittriga vi kunde komma på: Studio 54.

När kvällen väl nalkades har jag aldrig i mitt liv sett så många snygga tjejer på en och samma gång! Det var glitter och glamour en masse.

När killarna anlände till Café Umbra möttes de av härliga flickskrik samt en hård kroppsvisitering. Många

små påsar med vitt pulver samt vapen beslagtogs.

En hel armé av brandmän intog stället. De var mycket håriga och muskulösa och framkallade extra mycket skrik från tjejerna i T6.

Under middagen bjöds det på många överraskningar. Det spexades hela kvällen lång, tills killarna storknade. Bl.a. visades en film om preklin och dess invånare, som fick folk att vrida sig av skratt då igenkänningsfaktorn var hög. Det bjöds på flera sånger med snuskigt textinnehåll. Snuskigast av alla var Lisas fisksång samt hennes pojkvän som svarade på detta med en annan snuskig melodi. Middagen avslutades med en dans där alla glittriga tjejer deltog och killarna visste inte vart de skulle titta. Så många snygga framtida tandläkare runt omkring dem…

HENRIETTA BRAKL

Utbytesst På de tre utbildningar som bedrivs på Odontologiska institutionen har man möjlighet att under en period vara utbytesstudent någonstans i världen. Det betyder också att det varje år kommer utländska studenter hit, mestadels genom Erasmusutbytet. En av dem är Marieke Agterberg från Nijmegen, Nederländerna som under 3 månader går kurs 04b, termin 8. Cavums reporter tog henne med på traditionell semlepremiär för att testa om den feta bullen kan bli en framgångssaga även utanför Sveriges gränser.

Har du gjort någonting roligt förutom varit i skolan?

- Jag bor med en massa andra utbytesstudenter, så det har ju blivit en del fester. Sen har jag sett ganska mycket av Stockholm också. Flera museer, Vasamuseet har jag vart till två gånger. Det är kul att det har ett eget museum när det ju var ett sådant stort fiasko!

PONTUS JOSEFSSON

Vad tycker du om semlan nu när du smakat för första gången?

- Alltså jag trodde den skulle vara mer… inte så mycket som bröd. Det här är ju som bröd med grädde?

Du verkar inte helt begeistrad?

- Nja, men jag gillar den nog ändå, den smakar bättre för varje tugga. Vi har inget liknande i Holland!

Så varför kom du till Stockholm?

- Först hade jag inte tänkt åka alls men sen kom jag på att jag var ganska trött på att sitta i Nijemegen och göra samma sak alla dagar, så jag tänkte att jag lika bra kan åka någon annanstans och göra samma sak varje dag…

Jag hörde att du valde Stockholm före Rom? Förklara dig.

- Dels för att svensk tandvård har bra rykte, ni lär vara duktiga. Sen att alla pratar engelska här är förstås ett stort plus. Jag hade kunnat åka till Portugal, Turkiet med mera men jag hade aldrig varit i Sverige förut.

Vad tycker du om att vara utbytesstudent hos oss då?

- Jag gillar det, alla är väldigt hjälpsamma och eftersom jag är den enda utbytesstudenten just nu så tror jag de flesta börjar veta vem jag är. Alla papper vi måste fylla i uppe på kliniken förstår jag mig dock inte på, i Nijmegen gör vi allt sådant med dator.

Jag har också varit med på några fester, bland annat Herrmiddagen, den var kul!

g.

e Agterber

Utby

n Mariek tesstudente

tudenter Name: Greg Sigglekow Age: 21 years Live: Nelson, New Zeeland. Currently in Västra Skogen, Stockholm Education: Dental technician Name: Connie Wong Age: 33 years Live: Dunedin, New Zeeland. Currently in Västra Skogen, Stockholm Education: Dental technician

MARIA KARLBERG

Connie and Greg.

I have met two crazy exchange students at KI. During the spring they will study together with the dental technicians, semester 6.

Why did you want to go to Sweden?

Greg: That was the only choice!

Connie: Actually this is the first year we can go on an exchange at all.

Any prejudices before coming here?

Greg: No. Connie: No. Wow, you’re really open minded in New Zeeland. So the Swedes aren’t odd at all?

Connie: I would rather say that we, the Kiwis (= nyzeeländare), are odd.

So maybe our countries are quite similar?

Greg: Yes maybe. We have the same kind of humour.

Do you miss something?

Greg: Well we came right from summer to winter, so… But we’re quite adaptable.

Connie: Yes. But I miss home and my family.

Finally, so far so good?

Connie and Greg: Ha, ha, yes!

LASE

X-serien TURBINVINKELSTYCKEN

Starkare, lättare, tystare . . .

I samma hus som Kista polisstation har lasermannen sin praktik. Michael Ermenc är en av de första privattandläkarna i Sverige som skaffat en laserborr. Genom att ställa in lasern kan t ex kariesangripen vävnad tas bort utan risk för skador i friskvävnad.

... X-serien har hittills oöverträffad prestanda.

Smartare utformning ger ännu lägre vikt.

Ny kraftöverföring till turbinen med dubbla jetmunstycken höjer effekten och gör samtidigt turbinen tystare.

Förbättrad tryckluftsreglering ger jämnare gång och fyrportsspray ökar kyleffekten.

Den nya strömlinjeformade designen med blästrad yta ger dessutom ett bättre grepp med fulländad fingertoppskänsla.

X 700L

X 600L

X 500L

Torquehuvud

Standardhuvud

Minihuvud

X-serien är liksom NSK:s övriga vinkelstycken tillverkad i titan - ett lätt, extremt starkt och tåligt material - instrument i titan klarar otaliga autoklaveringar.

Jag sitter i väntrummet medan Michael behandlar sin sista patient för dagen. Det tar inte lång tid innan det ”blir min tur”.

Michael bjuder på kaffe i praktikens lilla fikarum. Hans glada humör får mig att fort glömma den kalla och ogästvänliga februarikvällen som lurar utanför. Jag får många frågor om hur det är på Käftis här i Stockholm. Michael gick själv i Göteborg och var färdig 2003.

Michael Ermenc är född i Slovenien och uppvuxen i Helsingborg. Efter tre år på folktandvården i Göteborg bestämde han sig för att gå vidare och starta eget – med laser som specialitet.

Michael kom i kontakt med dental laser redan i slutet på 90-talet. Hans mor jobbar i Förenade Arabemiraten där man var tidig med denna teknik. Michael blev intresserad och kompletterade sin tandläkarutbildning med en 2-årig masterexamen inom dental laser i Tyskland. Någon liknande utbildning finns inte i Sverige.

ERMANNEN – Laserteknik har funnits länge inom andra delar av vården men har först på senare åt blivit aktuell inom tandvården. Sverige är ett U-land inom dental laserteknik. USA och Japan ligger mycket längre fram, säger Michael.

Inte så svårt som det låtar Laser låter som något hämtat från science fictionvärlden, men när man väl kommer till insikt hur tekniken fungerar, känns det inte alls lika svårbegripligt.

Eftersom Cavum är en av de tunga vetenskapliga skrifterna, tänkte jag utveckla den vetenskapliga delen lite mer. Här kommer därför en avancerad fysik förklaring om hur denna högteknologiska borr fungerar!

Laser betyder Light Amplification by Stimulated Emission of Radiatio, översatt till svenska blir det något i stil med “ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning”. På begriplig svenska betyder detta att laser är koncentrerat ljus.

För den som sov sig igenom fysiklektionerna är ljus vågrörelser som kan variera med olika våglängder. För att verkligen fylla detta nummer av Cavum med alldeles för mycket fysik, skall tilläggas att ljus är en form av energi. Det finns olika typer av laser.

Det som skiljer en viss typ av laser från en annan är våglängden vilket beror på vilket medium ljuset passerat igenom (detta område är tom för avancerat för Cavums högutbildade reporterkår att förklara vidare...). En lasertyps våglängd är alltid konstant, men lasersstrålens pulsvidd, energinivå och frekvens kan variera efter användningsområde.

Olika inställningar för olika vävnader Hur kan då detta användas rent praktiskt i en mun?

Svaret ligger i att all hård- och mjukvävnad innehåller vatten. Vattenkoncentrationerna skiljer sig dock åt i olika vävnader. Lasern utnyttjas genom att vattenmolekylerna i vävanden absorberar ljuset så att de värms upp och bildar ett ”värmetryck” vilket

Michael Ermenc får vävnaden att expandera. Expansionen kan liknas vid någon form av ”mikroexplosioner”, som ger en tryckvåg som ”borrar bort” ytan man siktar på.

Eftersom olika orala vävnader har olika vattenkoncentration, kommer olika vävnader att reagera olika beroende på hur man ställt in laserstålens pulsvidd, energinivå och frekvens. En hårdare vävnad med mindre vatteninnehåll (t ex frisk emalj) kommer att reagera på mer engeririkt ljus, medan mer vattenrik vävnad som t ex kariesangripen emalj kräver mindre energi (alltså en annan inställning) för att reagera och ”explodera”. Genom att ställa in laserns frekvens, pulsvidd och energinivå kan du avgränsat skära/borra i t ex kariesangripen vävnad och riskerar inte att skada frisk vävnad.

Säkerhetsrutinerna vid laserbehandling är större än vid vanlig behandling. Laserstrålar som träffar där de inte borde träffa kan få tråkiga konsekvenser.

Framförallt är ögonen i farozonen. Båda patient och tandläkare bär därför glasögon för att skydda mot laserreflexer.

Och det är just ljusets reflexer som kan ställa till problem vid laserbehandling. Man kan inte behandla ytor som är klädda med amalgam eller guld eftersom de reflekterar laserljuset tillbaka in i handstycket, som bränns sönder – en dyr historia har Michael bittert fått erfara.

Går att använda till det mesta, men…

Michael säger att laserborren är genialiskt, men att största fördelen ligger i att den också kan användas på mjukvävnad vid slemhinneingrepp. Då fungerar lasern som en skalpell som även här ställs in på en viss våglängd för att behandla en specifik mjukvävnad Lasern koagulerar blodkärl och ger kortare och lindrigare läkningstid vid slemhinneingrepp – dessutom utan stygn. Borren är därtill vibrationsfri eftersom den aldrig är i direkt kontakt med ingreppsytan. Den har inte heller det karakteristiska borrljudet, utan låter mer som en popcornmaskin.

– Eftersom de flesta patienterna inte känner så mycket vid ett laseringrepp behöver jag sällan använda bedövning. Det gör lasern till det ultimata verktyget vid behandling av tandvårdsrädda patienter, säger Michael.

Medan vi pratar sätter Michael på lasern som ser ut som en högtryckstvätt - borren hänger ihop med en maskin på en liten rullvagn. Han visar hur den fungerar genom att ”borra” lite på sin nagel. Efter en stund börjar det lukta bränt och Michael visar resultatet som är en liten vit prick på nageln.

Enligt Michael är lasern är ett viktigt komplement till den vanliga borren och den har en given framtid främst vid implantatbehandling. Men lasern kan inte fullt ut ersätta den traditionella borrens funktioner och visst har laser vissa nackdelar. Behandlingen med laser är långsammare än med en traditionell borr vilket ger en högre räkning för patienten.

Kostar en halv miljon och uppåt I vårt avlånga land har endast ett hundratal tandläkare valt att börja brukar denna typ av högteknologiska borr. Investeringskostnaden för en laserborr är från en halv miljon kronor och uppåt.

Om man som tandläkare endast fokuserar på den omedelbara ekonomiska vinsten och inte kalkylerar med de bredare behandlingsmöjligheterna väljs laserborren ofta bort.

Michael understryker att det för hans del är de breddade behandlingsmöjligheterna som ligger till grund för hans investering i laserborren. Jag tror honom – det märks att det inte är pengarna som lockat Michael till tandläkaryrket.

När en frågvis Cavum-reporter frågar om han har funderat på att åka till England, utropar han att ”nej, att åka till England vore ju att sälja sin själ!”

Michael anser att högskolorna är konservativa som inte inför lasertekniken i utbildningen. Därför planerar Michael att starta upp en utbildning för dental laser här i Sverige som är riktad till svenska och nordiska kollegor.

Intervjun är slut och jag tackar för kaffet och det trevliga besöket, som varat i tre timmar. Man brukar säga att tiden går fort när man har kul och visst ligger det mycket i detta uttryck. Jag önskar Michael lycka till med framtidsplanerna och är helt övertygad om att han kommer att lyckas – han är tandläkaren som verkar ligga våglängder före resten av Sverige.

ERIK NORRMAN

På resande fot När det är dags att börja plugga känns det för vissa helt naturligt att flytta hemifrån, ofta för att skolan ligger i en annan stad, men även för att börja en ny fas i livet. För en del känns det naturligt att bo kvar hemma - även då hemma är 18 mil bort.

Cavum har träffat Antonela Kovic som läser termin 2 på tandläkarprogrammet. Antonela bor i Gävle och pendlar till skolan varje dag.

Antonela bor kvar hemma av olika anledningar, men medger att det skulle kännas skönt att bo närmare skolan.

- Jag ställde mig inte i bostadskö i tid och har därför svårt att hitta lägenhet. Samtidigt tycker jag om att bo hemma.

Jag har en underbar familj som alltid finns där och det fungerar fortfarande bra. Men även mina underbara vänner är som en andra familj för mig. Det sämsta med att bo hemma är det faktum att skolan ligger 180 kilometer bort!

För många som flyttar hemifrån är det en ny upplevelser att helt och hållet ta ansvar för att ekonomin Att bo kvar hemma och pendla har både ekonomiska föroch nackdelar.

-Det är inte det billigaste, ett månadskort kostar som en månadshyra ungefär, ca.3300/mån. Genom att bo gratis hemma vinner jag på att inte ha några boendekostnader, så det blir lite mindre än för andra. Det jag förlorar på att pendla är tid. Det blir lite tajt med tiden för pluggande och andra sysslor som måste uträttas.

Att pendla mellan Gävle och Stockholm varje dag tar förstås mycket tid av dagen, men det är inte alltid dötrist att sitta på tåget.

- En enkel resa tar ca 1 timma och 35 minuter. På morgonen är jag nu med i SJ:s morgonkör. Ibland lyckas man plugga på tåget när det är lugnt, värre är det senare på eftermiddagarna då många reser. Blir det för jobbigt att plugga så umgås jag med mina nya pendlarkompisar. Även om pendlandet är jobbigt i sig har jag mött så många olika människor med olika personligheter som jag tycker är underbara. Jag får träffa nya människor med olika personligheter vilket utvecklar mig själv till det bättre.

Det är snarare regel än undantag att resor med SJ är försenade, men Antonela tar förseningarna med en klackspark.

- X2000 brukar vara bra med tiden medan regional nästan jämt är en liten stund sent. Det var värre i höstas då det vid flera tillfällen var 20-40 minuter sent. En gång var det fel på tåget och SJ var själva osäkra på hur problemet skulle lösas, vilket gjorde att jag inte var hemma på nästan tre timmar, det är nog den längsta resan. Nu har jag pendlat i mer än en termin och det har gått bra. Jag ser det som “det som inte dödar dig, gör dig starkare”. Även om Antonela trivs med att bo hemma i Gävle hos familjen och sina kompisar, känner även hon att det skulle vara skönt att flytta till Stockholm.

- Jag hoppas på att hitta lägenhet då alla tidiga morgnar tar på krafterna och för att underlätta min studietid.

Antonela är född den 22 oktober 1987. Efter gymnasiet gick hon som lärling på folktandvården i Gävle.

- Jag var intresserad av tandläkaryrket före lärlingstiden.

Alla intressanta behandlingar jag fick vara med om, att jobba med tandläkare och alla fantastiska människor, vad gäller både medarbetare och patienter, bekräftade att det var det här jag ville jobba med i framtiden.

DANIEL BLOMGREN

PROFILEN Beril Fredholm 16 snabba med Bertil Fågel / fisk: Sol och bad / Skidor: Kaffe / coca cola: Lessing / Kertész: Bamse / Kalle Anka: Laga mat / diska: Sagan om ringen / La dolce vita: Huddinge / Solna: Julafton / midsommarafton: Beethoven / Springsteen: Tv / teater: Musikal / fotboll: Ektoderm / endoderm: Tandtråd / tandpetare: Labbrock / kavaj: Arbete / semester:

Fågel.

Skidor.

Kaffe.

Lessing.

Kalle Anka, om det är en gammal.

Laga mat. Finns det någon som säger något annat?

Sagan om ringen. Jag tänker givetvis på boken.

Solna.

Midsommarafton.

Beethoven.

Teater.

Ja det är ju shit la même chose. Fotboll tror jag.

Oj vad svårt…! Nej men det blir nog ektoderm.

Tandtråd.

Kavaj.

Arbete, tyvärr…

Möt Bertil en nobel professor Bertil Fredholm är föreläsare i farmakologi för tandläkarna på T3 i Solna.

Han är en glad och karismatisk man som är mycket uppskattad bland studenterna.

Född: 1943 i Stockholm Utbildning: Medicin men tog aldrig läkarexamen utan fastnade för forskning på vägen.

Utlandstjänst: Post doctor-tjänst i Kalifornien i början av 1970-talet. Dessutom flera andra länder under korta perioder.

Nu: Professor i farmakologi på KI. Sitter även i Karolinska Institutets Nobelförsamling och är ordförande i Nobelkommittén.

Drömprojekt: Om jag hade varit ung idag hade jag velat arbeta med robotar, det är skitintressant, och att få dem att kunna göra saker och tänka själva.

Bästa egenskap: Relativt entusiastisk.

Oväntad egenskap: Nej ingen. Väldigt nördig.

Hur skulle du presentera dig för någon som du aldrig har träffat?

-Ja det beror ju väldigt mycket på vem det är. Men jag skulle nog säga att jag är forskare och lärare vid Karolinska Institutet för det vet folk vad det är, ha ha ha!

Jag är lite nyfiken på hur allt började.

-Jag kan säga så här: hur fick jag överhuvudtaget någonting med tandläkare att göra? När jag hade disputerat och varit utomlands några år fick jag väldigt snart en professur och den var anknuten till tandläkarhögskolan. Så jag var ansvarig för undervisningen där och även för några tandläkare som disputerade. Jag var väl 30 år gammal då.

Hur var du som student? Var du engagerad i kåren?

-Ja lite grand. Det var ju också en mycket spännande tid, en period då Vietnamkriget just hade kommit igång. Så det var väldigt mycket diskussion och överhuvudtaget en spännande tid att vara student på.

Med tanke på all forskning som du har bedrivit, vad är du mest nöjd med?

-Det är ju detta att jag har sysslat med koffein och hur det verkar. Det är också det som jag är känd för ute i världen. Vad som då har varit roligt är att en del av

“Jo, men det måste man väl ändå erkänna att det har använts labbsprit på luciafester i många herrans år…” forskningen verkar ha kunnat leda till läkemedel och som del i preparat i behandling mot t ex Parkinson.

Några oväntade resultat?

När det här dök upp i början så var det ju fullständigt oväntat. Man trodde nämligen länge att koffeinet verkade genom att det förstärkte cAMP. Men det visade sig inte alls vara så.

Har du gjort någon jättetabbe som forskare någon gång?

-Nej det är väl snarare några gånger man inte insett vad saker och ting betyder.

Man har varit alldeles för konventionell för att tolka svaret medan det i verkligheten visar sig vara mycket roligare än så. Men då är det någon annan som har kommit på det.

I egenskap av forskare, är du skrockfull av dig? Måste du t ex gå baklänges in i labbet för att du inte vill riskera att projektet ska gå i stöpet?

-Nej om det är någonting jag är, så är det att jag är icke-skrockfull!

Men hur kommer det sig att du hamnade i Nobelkommittén?

-Jag blev inröstad. Ofta tas personer in som kan vara intressanta för ett visst pris men då bara för enstaka år. Jag har totalt suttit i kommittén i närmare 20 år men vid pensionering åker man ut. Man måste alltså vara i tjänst för att få sitta med.

Hur hemligt är egentligen arbetet i kommittén?

-Det är skithemligt.

Jag har hört att ni inte alls använder er av e-mail eller dylikt?

-Nej inte alls. Man är oerhört försiktig och om datorn någon gång används så är man väldigt noggrann med att radera ut filen. Det är snarare en risk när vi försöker luska bland tänkbara kandidater, vad hände egentligen i det där labbet för 15 år sedan, att folk då kan börja förstå. Men samtidigt kan man väl gissa också för det finns ju inte hur många bra upptäckter som helst.

När Cavum intervjuade Alice Timander fick hon frågan om han hade druckit tandläkarsprit varpå hon svarade att de levde på sådan sprit. Hur är det med er farmakologer?

-Ja vilken brutta! Ha ha! Jo men det måste man väl ändå erkänna att det har använts labbsprit på luciafester i många herrans år…

Om du inte satt här, vad skulle du göra då?

-Som jag säger, jag är så nördig så jag skulle förmodligen vara på något liknande ställe som nu. Frågan är vilka länder man skulle kunna tänka sig? Det skulle antagligen inte vara i USA för det tycker jag är lite jobbigt. Kanske Köpenhamn.

Vad gör du helst på fritiden?

-Läser böcker, tittar på fåglar och lyssnar på musik. Men det är ju också såna där typiskt nördiga sysselsättningar. Ha ha!

Till sist, har du något riktigt otäckt tandläkarminne?

-Ja det har jag ifrån skolan. Helt otroligt vilken tandläkarskräck de lyckades bygga upp, det snackades så mellan eleverna.

Som jag kommer ihåg var det ett jätte trauma. I bokstavsordning fick man gå in till skoltandläkaren och på den tiden hade många av barnen hål. Så det borrades friskt och det var väl inte alltid det väntades på att lokalbedövningen skulle hinna verka. Dessutom tror jag att borrarna var mycket långsammare... Ja det gjorde väldigt ont.

MARIA KARLBERG

Från preppad krona till preppad pist

Idrottsutskottet styrde även i år upp vinterns stora event, skidresan. Den här gången gick den till Hamra i Tänndalen.

Bussresan var lång men långt ifrån så lång som den nästintill oändligt långa färden till Kittelfjäll i fjol.

Med musikquiz och den obligatoriska Snowroller på tvskärmarna visade vår eminente reseledare Ola Sandh att det minsann inte var första gången han guidade ett gäng vinterbleka snöturister till fjälls.

Tänk om någon sett oss när vi kom fram, vilken syn det måste ha varit.

En busslast huttrande ungdomar kommer släpandes på sitt tillsynes enorma pick och pack (hade vissa försökt packa ner hela sin lilla studentlya tro?), mitt i natten, mitt i snöyran. Och sedan stjälper dom!

En efter en förlorar dom fotfästet och druttar i backen. Och vissa gör praktvurpor inte bara en utan tre gånger! Det måste vara bland det mest komiska jag någonsin sett men så lyckades jag ju faktiskt hålla mig på benen också. Kanske är det så att skadeglädje är den enda

sanna glädjen? Kort sagt var det skin. Kanske lika bra att det roliga oförskämt halt den natten. fick ett stopp med tanke på att rätt många i skaran lagt nykterhetens Alla förargade miner försvann klarsynthet bakom sig redan vid dock från mina medresenärers an- 16.30. sikten när vi äntligen fick komma in i stugorna. Stort och fräscht med Efter en utsökt grillbuffé på Pinnegen bastu, golvvärme, dubbelsän- ens fjällgård (ingen varmkorv här gar med rena lakan och diskmaskin inte!) fortsatte sista kvällen med och alla våra små studenthjärtan vallfärd till Eriksgården i självaste smälte. Lycka!

Funäsbyn. ”The place to be” tydligen och även här var stämningen Snö i mängder väntade oss och hög när det numera rikskända partre dagars underbar åkning i mas- tybandet Pink Hink ägde scenen. sor av nypistade backar kantades av afterski med Pink Hink, ölkan- Vi som var med i Kittelfjäll vet hur nor och svettiga underställ. Blir ni det är att åka buss länge. Jättelänsugna när jag säger ölkannor skulle ge. Vi vet också hur kul det var och ni ha sett det enorma ”ölrör” några hur länge ett års väntan på nästa generösa medafterskiare donerade skidresa kändes. Så till er som inte till Of-bordet! Ibland går det visst var med i Tänndalen; ni missade hem med högljudda och överför- den bästa skidresan på länge. Men friskade studenter (läs stämning- nu väntar vi tillsammans med höga shöjare!). förhoppningar på vinter-OS 2009.

Vi kommer att få vänta länge. Men Första kvällen bjöds det på fest á la när man väntar på något gott så är amerikansk tonårsfilm i bästa stu- det ju bara härligt som min komips gan! Kalaset fick dock ett abrupt Klas-Kristian skulle ha sagt. slut vid tolvtiden när det visade sig att alla i grannstugorna inte var lika MAYA SKÅLÉN gladlynta som de vi träffat på after-

Do´s & Dont´s på kaffebordet

Coffeetablebooks, eller kaffebordsböcker som det antagligen heter på svenska, är ett utmärkt sätt att visa vem man är eller vem man vill vara. Om man inte har råd att köpa dyr heminredning kan den rätta skriften lite spontant uppslängd på bordet så dina gäster ser den vara nyckeln till framgång. För oss studenter som helst inte ens köper en kursbok kan en tidning, som ju är billigare än en bok, vara en bra kompromiss. Kom bara ihåg att det måste se ut som om tidningen ”bara hamnat där på bordet” och att du helt sonika har glömt bort dess existens. Detta ger mest credd. Nedan följer några exempel på tidningar du med gott samvete kan slänga upp på bordet, och några som gör sig bäst i soporna.

Do´s

Dont´s

Vanity Fair

Swedish Dental Journal

Sjukt cool tidning som man oftast inte fattar ett jota av. Ett nummer kan till exempel bestå av ett artonsidigt reportage om tonfisk. Ett bildreportage med Bruce Willis, Demi Moore och Ashton Kutcher på båtsemester och en redogörelse över nån obskyr Arizonabaserad amerikansk politisk rörelse. (Kuriosa: Arbetet på tidningens huvudkontor i New York har beskrivits i en mycket uppmärksammad och rolig bok av journalisten Toby Young: Hopplös och hatad av alla.)

99% av befolkningen vet inte vad detta är för tidskrift. De restrerande 1 procenten (odontologer) kommer ändå inte tro att du skulle sitta och supa in de senaste vetenskapliga rapporterna i oavkortade versioner framför TVn. Lägg ned, alla fattar att du bara är en pretentiös low-life med forskarkomplex.

OFT Cavum

Slitz

Bibel

City/Metro/.SE

Tidningen med världens högsta personalomsättning. Byter chefredaktör ungefär vartannat år men överlever ändå gång på gång. Oerhört populär och når ut till ungefär 96% av läsarna i sin målgrupp (OF). Kan te sig som aningen obskyr för dina vänner utanför Odontologiska Institutionen vilket gör att de flesta inte vågar kritisera den då de riskerar att uppfattas som att ”inte hänga med” eller ”vara ute”.

Denna tidning finns inte längre men var på sin tid sedd som Sveriges absolut häftigaste pamflett. Under hela år 1998 hyllades kläder bestyckade med badande apor som var så exklusiva att inte en jäkel kunde få tag på dem. Hittar du ett gammalt nummer på antikvariatet: köp! Släng den sedan på kaffebordet.

Prylar, bilar och brudar samt ett reportage om ”stockholms växande estniska maffia”. Detta säger jag utan att vara politiskt korrekt; men det finns faktiskt inget bra med denna tidningen. Om du mot förmodan skulle tycka detta föreslår jag ändå att du gömmer den bland smutstvätten och plockar fram den när du vet att dörren är låst och gardinerna neddragna.

Har du en sådan liggande framme är detta endast ett tecken på EN sak. Du har glömt städa. Eller så älskar du Elvis, serien av Tommy Cronstam, som är skrämmande likt Rocky men ändå så otroligt mycket sämre. Vem fan säger ”ska vi sexa” när man ska idka samlag? Vardagsobservation…knappast.

FOLKE ULLBERG

Räckte du inte hela vägen?

-det är inget att skämmas fÜr!

Anonyma Omtentare Käftis (AOK) är en stÜdgrupp fÜr dig som inte riktigt inte klarade godkänt pü tentan. AOK är en underorganisation till den rikstäckande organisationen Anonyma Omtentare Sverige (AOS).

Vi har funnits sedan 2003 och i nuläget har vi ett 30-tal medlemmar. Varje vecka har vi mĂśten där deltagarna kan tala ut om sina trauman och dela med sig av sina erfarenheter. AOK finns där fĂśr dig fĂśr â&#x20AC;&#x153;tillsammans är man mindre ensam.â&#x20AC;?

JIJGJKJGIGIJKGIII

Anonyma Omtentare

Heta listan

TandläkarhĂśgskolan har en lĂĽng rad kompetenta och trevliga lärare. En del av dem har begĂĽvats med ett fĂśrdelaktigt yttre och detta har lett till att vi nu vill infĂśra en lista Ăśver de 6 i topp snyggaste manliga lärarna pĂĽ skolan. En stor omrĂśstning har gjorts och här är resultatet med utvalda kommentarer frĂĽn deltagarna: 1)Kaj Fried Kommentar: â&#x20AC;?Var som helst, när som helstâ&#x20AC;?

2)Roberto Vidana Kommentarer: â&#x20AC;&#x153;Vi hade ett moment när jag visade mina homotänderâ&#x20AC;? â&#x20AC;?VarfĂśr har han ring?â&#x20AC;?

3)Matti Sällberg Kommentar: â&#x20AC;&#x153;Ett getskägg är aldrig fel!â&#x20AC;?

4)Cesar Ariastam Kommentar: â&#x20AC;?En välklädd, välpumpad och välansad godbitâ&#x20AC;?

! e l

z z i h

5)Johan Ohlin Kommentar: â&#x20AC;?Helylle och sexig pĂĽ samma gĂĽngâ&#x20AC;?

6)Per Alstergren Kommentar: â&#x20AC;?En tvättbjĂśrn med klĂśs och pondus!â&#x20AC;?

Bubblare: Hans Sandberg Kommentar: â&#x20AC;?Om patienterna själva fĂĽr väljaâ&#x20AC;?

KĂĽre Buhlin Kommentar: â&#x20AC;?LärkĂślistan: KĂĽre tack!â&#x20AC;?

t? o H

â&#x20AC;&#x2122;S o F

Ska du bli tandläkare bland annat?

Administration, budgetering, verksamhetsutveckling, utbildning, personalfrågor, juridik, pensionsplanering, med mera, med mera. Lägg till långa, stressiga arbetsdagar och du kanske börjar ana hur vardagen kan se ut för en tandläkare.

Men du kan faktiskt påverka din framtid och det är där vi kommer in i bilden.

Praktikertjänst Tandvård erbjuder ett komplett stöd för hela din verksamhet den dag du är klar med din utbildning. På så sätt hoppas vi bidra till att ditt liv som tandläkare blir både smidigare och roligare. Till och med lönsammare. Låter det intressant? Maila till tandvard@ptj.se, ring oss på 08-789 40 00 eller besök www.tandvard.praktikertjanst.se.

Lacoste biter ifrån Modevärlden mot den odontologiska världen.

Det franska modeföretaget Lacoste valde att stämma två engelska tandläkare då dessa valt att använda en grön krokodil som logotyp till sin tandläkarpraktik.

Lacoste menade att detta var vaumärkesintrång.

Tandläkarna mende att krokodilen i första han förknippas med vältrimmade tandrader. Tvisten blev långvarig och efter tre år fick den sitt slut – med fördel de engelska tandläkarna.

Trots att Cavum som alla vet är en mycket politiskt korrekt tidning, kan vi inte annat än gratulera våra odontologiska bröder. Detta visar tydligt att man med hävel i hand kan stå emot storföretagens giriga käftar!

Suduko för Malmöstudenter Instruktioner: Skriv siffrorna 1-9 i rutorna till höger.

Varje siffra får bara finnas med en gång.

Behöver ni ytterligare litteratur för att lösa problemet finns det att låna på biblioteket..

3

9 5 2

Vi som varit med och skapat detta nummer av OFT Cavum tackar för oss!

Vill du vara med och skriva eller har du ideér på vad du skulle vilja läsa om i tidningen?

Nya tillskott till redaktionen är alltid varmt välkomna! Prata med någon av oss eller maila: cavum@of.ki.se

Cavum gräver i arkiven - Bilderna ni aldrig fick se Efter nästintill arkeologiska utgrävningar och en hel del mutor har vi på redaktionen fått tag på bildbevisen från en av höstens galnaste fester. Vi har ju alla undrat varför bilderna inte publicerats tidigare, men nu förstår vi!

AVSÄNDARE: Odontologiska Föreningen, www.a-sreklam.se

AlfredNobels Allé, SE-141 52 Huddinge, SWEDEN

Valfrihet!

Vi har varit med om upphandlingarna till Karolinska Odontologiska Instutitionen sedan starten 1986 och har genom åren arbetat kontinuerligt med att möta de krav THS ställer på oss som leverantörer.

Det sporrar oss att i vår dagliga verksamhet arbeta med förbättringar som ni förhoppningsvis märker som kund.

Steg för steg har vi under 25 år byggt upp en verksamhet med kompetens och erfarenhet.

Det är vi stolta över.

Som fullservice laboratorium kan vi erbjuda allt inom fast och avtagbar protetik.

Möjligheten att välja mellan olika tekniker och material ger valfrihet för patienten.

Vi kan alltid hjälpa till med konsultation i just materialval och teknik för att underlätta både för tandläkare och patient.

MK • PROCERA • EMPRESS • IMPLANTAT • COBOLT-CROME TITAN • PROTES • KONSULTATION

Östhammarsgatan 67 • 115 28 Stockholm Tel: 08-661 40 77 • Fax: 08-661 84 80 www.holmdental.se • labbet@holmdental.se