OFT CAVUM Grundad 1936 av Axel Fritiof Hansson
INNEHÅLL: EHÅLL: 5 Insändare dare 6 Hälsningar ingaar från från styrelsen n 8 Idyllen Ttek-lab n påå T tek-lab 10 Körens historia ns h istoria 12 Kära dagbok daagbok 13 Profilen 14 Alex 15 Sverker Toreskog ker Tore eskog
1199 OF 1120 20 åår! r! Cavum blir till 22 Cavu um b lir til nya 24 OF:s n ya sstyrelse tyre StartUpDay med Shyffert 25 StartU UpDay m Matbladet 28 Ma atbladdet Knep Knåp 30 Kn ne p & K nåp 31 JJulkrönika ulkröniika
OFT-CAVUM Årgång 72, Nr 4
LEDARE
Postadress: Alfred Nobels Allé 141 52 Huddinge Telefon: 08-52488345 Fax: 08-7747763 E-mail: cavum@of.ki.se Chefredaktör: Maya Skålén 073-0730948 Layoutansvarig: Erik Norrman 070-6889149 Ansvarig utgivare: Universitetsadjunt, bitr övertandläkare Stefan Morge Redaktion: Folke Ullberg Tdl T9 Pontus Josefsson Tdl T9 Kristofer Andersson Tdl T9 Anders Petterson Tdl T9 Henrietta Brakl Tdl T7 Linnéa Frisk Tdl T7 Nina Monsef Tdl T5 Dick Harju-Jeanty Tdl T5 Stephan Nilsson Tdl T5 Niklas Ljungfeldt Tdl T5 Quynh Nguyen Tdl T5 Elli Kassiry Tdl T3 Maria Karlberg Tdl T3 Daniel Blomgren Tdl T3 Turid Tidblom Tdl T1 Hanna Gelebo Tdl T1 Valeska Munoz Tdl T1 Fotografi: Redaktionen om ej annat anges, främst fotograf Sanna Ibstedt Tdl T1 Annonser: Cavum/Näru naru@of.ki.se
Festen är över och nu går OF vidare på sina 120 år!
Prenumeration: 1 år (4 nummer) 500:Bilder och artiklar lagras elektroniskt och publiceras på www.of.ki.se Eftertryck tillåtes endast efter redaktionens medgivande ISSN 1401-1638
Det var en fantastiskt trevlig fest med underbar mat och god underhållning. Tänk vad OF´s studenter kan, förutom att läsa och borra. Jag är djupt imponerad. Tack Anna för vårt samarbete med festen. Du är grym! Nu är det julen som stundar och som vanligt önskar jag mig en vit jul. I år kommer era terminsräkningar för våren ut i mitten av december, så håll utkik och betala i tid. Hör av er om den inte dykt upp vid terminsstart. Expeditionen är öppen måndag och onsdag mellan kl 0900-1500. För att ontakta mig: estelle.hoff @ki.se eller estelle_hoff@hotmail.com
Tryck: Strålins, Gävle 2008
08-524 88345 (må, on) 070-6058345 (ti, to) 0705-973216 (fre) Vi ses!
Estelle Hoff
Insändare Hej Cavum! Jag har alltid velat bli specialist och undrar om det är en merit att ha skrivit insändare till Cavum när man ska söka en ST? Helst vill jag bli specialist i följande områden (fallande ordning): Kirurgi, Parod, Ped (har hört att man får operera där). Jag vill gärna utbilda mig till specialist direkt efter examen, gärna i Malmö, för där har de PBL! /T1:a
Apropå människor ifrån främmande städer Vad gör man om man inte lär känna några stockholmare? Jag menar, det är verkligen inte lätt när man inte kommer från staden. Förvisso finns det fler stockholmare på skolan än vad jag trodde även om det verkar som om de flesta av dem tycker att det finns fler “lantisar” än de trodde. Tänk vad underhållande det är för dem att se oss nybörjare åka tunnelbana, försöka betala med mynt på bussen, vela om vilken mataffär som egentligen är bäst bara för att välja ICA som känns mest hemma eftersom det är den enda kedjan som finns i vår del av Sverige. Kul att man kan ge lite underhållning i alla fall. Mitt bästa tips så här långt är ändå att hitta sig en hyfsad stockholmsinföding att bli omhändertagen av, drygheten är bara att stå ut med. Bådas vinst förstås, goda skratt bytes mot en någorlunda säkerhet i vardagen. /Utomjording i stora staden
Æ Æ
Dum Dummare? Hur dum får man bli? Jag sa till min kompis att vi alltid lagar med plastic padding och han trodde på mig! /Hälsningar Lisa
Kära Cavumredaktionen! Den avgående OF-ordförande gick till val på reducerad medlemsavgift. Vet ni hur det ligger till med detta? Jag betalar fortfarande samma avgift. Var det bara tomma ord? Har jag blivit lurad? Med vänlig hälsning, Upprörd kårmedlem
Van Hellsing? 120-årsjubileumet var en mycket trevlig tillställning! Det mesta var imponerande, utom en detalj. En av kvällens talare – prefekten Eva Hellsing. I sitt tal pratade hon om hur jobbigt det var förr när vi studenter var så ”vänstervridna” och hur mycket bättre det är idag då vi blivit mer högerorienterade. Alla får ha sina politiska åsikter, men att OF:s prefekt skall dra upp sina åsikter inför 225 middagsgäster känns bara jävligt opassande. Kanske är det ett nytt krav för att få komma in på utbildning: Fysik B, Kemi B plus att du röstat borgerligt i senaste valet? Kommunistjakt har inte skett sedan Joseph McCarthy:s tid i 50-talets Amerika, men det är väl lika bra att någon tar upp den gamla kampanjen. Det är ju roligare att jaga vänstervridna än att jaga vampyrer – något Hellsing kommer att tid med nu när hon nu lämnar prefektsposten. /Student som undrar?
Lyckat! Måste säga att förra numret av Cavum blev mycket lyckat – kul att se att allt är i färg. Back in the days när jag började på Käftis, då var det andra bullar! Då fick man ta på sig sådana där 3D-glasögon för att ens få läsa en sida i färg! Keep up the good work! /Erfaren Äldreterminare
Kontakta styrelsen Oscar Hammarfjord, ordförande ordf@of.ki.se
Hälsningar från Det en Det enda da jag jag g vill vililll säga säga g är: är:
Emma Bladh, Vice ordförande vordf@of.ki.se
KOM K OM TILL ARBETSMARKNADSDAGEN 21 2 1 JAN KL 11-15 I LJUSGÅRDEN!!! Kram K ram till er alla!
Robert Liljeholm, Utbildningsutskottet uu@of.ki.se Nina Monsef, Informationsutskottet info@of.ki.se Mortada Jaber, Internationella utskottet intu@of.ki.se Johan Roslund, Idrottsutskottet idru@of.ki.se
Karolin K Ka arolin Bodin Ordförande O rdförande Näringslivsutskottet 2008
Tack Ta ck k för för ör v verksamhetsåret erk er ksamh ksam hetså hets året 2008! året 200 008! 8! Året som gått har varit händelserikt och gett många lärdoÅret Å År mar.. Vi i OFs styrelse har bland annat jobbat med att utm ma mar veckla ve vec kla den nya studieplanen för tandläkarprogrammet och förbättra för ö bättra kommunikationen med studenter via ny hemsida, veckobrev, ve vec kobrev, fika i puben mm. Under det gångna året har den bejublade be bej ublade kören startats, kåren firat 120 år, arbetet med kå kår lokalen fortlöpt, Cavum kommit i färg, riktlinjer dragits för kårlokalen värdskapet vä vär dskapet av OS 2009 och mycket mer. Jag vill ta tillfället akt ia kt att rikta ett stort TACK till alla Er som bidragit till detta oc lyft OF till vad vi är idag; en strålande kår. och Emm Em a Bladh Emma O OF OF: s Vice Ordförande 2008 OF:s
Tack Ta ck k alla a all lla ll a me medl medlemmar dlem dl emma marr för för att attt jag jag få fått tt två två å fin fina a år år i O OF OF:s F:s st F:s styr styrelse! tyrel else lse!!
Rosa Ansari, Programutskottet pru@of.ki.se Amanda Sandberg, Tandteknikerrepresentant tandtekn@of.ki.se Sanna Makelesi-Elias Tandhygienistrepresentant tandhyg@of.ki.se Karolin Bodin, Näringslivsutskottet Naru@of.ki.se Clara Stålnacke, Tandläkarrepresnetant tandl@of.ki.se Estelle Hoff, Ständig sekreterare estelle.hoff@ofa.ki.se
In Inledningsvis nledningsvis vill jag rikta ett stort tack till mina utskottsmedlemmar, Emma W,, Jane, Katarina, Emma B och Clara, samt kårstyrelsen. Det känns bra W att a tt blicka tillbaka på det gångna året. Jag har deltagit i många möten på p å olika nivåer inom KI och kåren där jag upplevt andras mötestekniker och o ch givits chansen att reflektera över min egen. Det har varit roligt och sspännande pännande att påverka tandläkarprogrammets utveckling både inom och utanför u tanför instutitionen. Speciellt S peciellt vill jag uppmärksamma mitt goda samarbete med Clara, där vi bland b land annat har vi verkat för att tandläkarstudenter ska få arbeta på tillfällilig ig legitimation med begränsning efter termin åtta. Utan att någonting är ännu ä nnu är definitivt angående tillfällig legitimation känns det hoppfullt. Det ssenaste enaste jag och Clara gjort tillsammans är att skriva ett brev till rektorn där vvii kräver att den nya personalen på sal får fast anställning. Kul att ha gjort har h ar varit att skriva remissvar till regeringen om konsekvenser av kårobligattoriets oriets avskaffande samt att vara med på kollot :-) Ä ven om valet för OF:s styrelse inte är avgjort så ser det ut som om Clara Även och o ch Emma blir kvar vid rodret och jag är säker på att de kommer göra kkommande ommande verksamhets år ännu bättre än det nuvarande. Till dem och resten av nya styrelsen önskar jag lycka till. Robert R obert Liljeholm Tdl T dl representant 2007 Ordförande O rdförande för Utbildningsutskottet 2008
styrelsen Tack T Ta ack k för ffö ör mig miig Då D å är det väl dags att summera styrelse året och tacka för sig. För F ör att i korthet dra lite om vad vi gjort: ---> -> Hemsidan är ny och nästan klar ---> -> Kårlokalen är planerad och förhoppningsvis inflyttningsklar in inom nom kort ---> -> Tidigare år brukar vi dra in ca 30 000-50 000 sek i kåren per å år, r, i år ite drygt 300 000 sek (siffrorna är innan utgifterna för e eventen venten är betalda, de pengar som blev över gick till att finansie era ra vårtjubileum, kårlokal osv.) ---> -> Ett grymt kul 120års jubileum! ---> -> Tillfällig legitimation mellan T8-T9 verkar allt mer möjligt, fförhoppningsvis örhoppningsvis klart redan till sommaren ---> -> Ett mycket lyckat kollo vilket medförde att vi i år har många fler medlemmar i utskotten än de senaste åren (även om det nu n nte te är så många fler än tidigare som faktiskt arbetar) JJag ag är otroligt imponerad över hur mycket arbete några eldsjälar utför u tför för kåren under ett år. Det är först i år jag verkligen förstår h hur ur mycket arbete vissa genomför och det är fantastiskt kul när n är någon kommer fram och tycker att något behövs förändras och o ch de omgående själva hjälper till för att göra något åt saken. Sen S en kan jag bli lika förbluffad över hur vissa kan klaga på Vux, fföreläsningar, öreläsningar, examensarbete, fester osv. utan att någonsin ffundera undera över att de själva kanske borde bidra med något för att fförsöka örsöka förbättra utbildningen eller kanske rentav någon gång hjälpa h jälpa till att anordna någon av de fester de så gärna annars deltar d eltar på.
Jag skulle ta några bra exempel på några som verkligen har bidragit. Jonas Boberg: han har lagt åtskilliga hundra arbetstimmar för att viandra skall ha både pub och sittningar att gå till. Anna Magnusson: ansvarig för hela 120år jubileum utan att ens få en gratis biljett. Nilla Olsson och Helena Hagenfalk: har, tillsammans med några fler, anordnat åtskilliga sittningar och de har haft andra uppdrag såsom föreningsrevisor, valberedning och fixat examensluncher. Maya Skålèn:allt arbete med Cavum mm. De dessa har gemensamt är att det gjort allt detta utan att ha en egen vinning på det utan för att de och vi andra skall få en lite roligare studietid. Det finns självklart många fler som arbetar lika hårt men som jag tyvärr inte får plats att nämna här. Slutligen vill jag tacka för mig. Det här året har varit mer lärorikt än vad jag kunde ana samtidigt som jag haft otroligt roligt. Tack för allt arbete. Oscar hammarfjord OF.s Ordförande 2008
Idyllen Om man går in huvudentrén till Käftis, tar sig förbi Alfreds restaurant och fortsätter i korridoren in mot sjukhuset hamnar man ganska snart hos en mycket speciell kurs. Termin 3 tandtekniker. Ryktet säger att där finns bara skratt och lek dagen lång och ingen behöver bli vuxen. Tillsammans med Cavums egna fotograf svepte jag förbi deras labb en stund för att få insupa atmosfären. Det första som slår emot en är den idyll som fyller rummet till bredden. Man kan inte tro att det någonsin råder tentaångest-kaos här inne eller hets för någon inlämning. Nej, i det här labbet råder snarare en uppsluppet familjär atmosfär där kursen varje vecka turas om att ta med sig fredagsfika. Ibland händer det att myset ackompanjeras med lite fotovisning, t ex har Johanna visat bilder från OF:s resa till Island. Lotti står tydligen på tur på fikalistan för hon berättar att honföregåendenattdrömdemardrömmaromdenstundandefikaförberedelsen. Eller kanske missförstod jag och det i själva verket var en dröm i längtan efter att få bjuda på de perfektaste sju sorters kakor som någonsin bjudits på. Klart står i alla fall att i T3 sätter man stort värde på fredagsfikat. Jag frågar mig om den familjära stämningen verkligen är så genuin som den framstår. Lite trevande försöker jag fiska efter en dold potentiell skandal. Något som man desperat försöker tysta ner, allt för att upprätthålla fasaden. Men jag får inget napp alls. Inte ens den minsta lilla antydan om en eventuell tonårsrevolt. Kurs 3 är helt enkelt naturligt idyllisk. Istället undrar jag hur det kommer sig att just deras kurs har blivit en sådan myspys-kurs. Frågan följs av en viss betänklighet men sedan säger någon att det måste vara för att de är lika störda allihop. Jag tittar frågande på den lilla gruppen. Lite urskuldande ändrar man det till att de är lika. När jag träffar dem lite senare kommenteras påståendet och några håller inte alls med utan betonar att det snarare är olikheterna som gör att de har vuxit samman till en tät grupp, men också att de har ett gemensamt genuint intresse: TANDTEKNIK! Sedan tilläggs att de trots allt är en ganska liten skara (endast ett 15-tal) vilket förvisso underlättar vid inbjudandet till fester och förfest.Ytterligare en sammanbindande företeelse är det begrepp som myntades alldeles i början av första terminen: Veckodagsskål! Varje vecka avslutas följaktligen med en veckodagsskål för att tacka envar för en god arbetsvecka och för att välkomna helgen. Och skulle inte alla vara på plats rings, sms:as eller mms:as det till varandra. Men här måste det väl ändå vara slut med alla trevligheter? Nej, det är det sannerligen inte! Under hösttermin har nämligen ett pinfärskt vinlotteri upprättats, ett koncept som förvånansvärt nog inte har dykt upp på andra ställen på skolan. Det hela går ut på att några lyckliga själar på kursen vinner ett antal flaskor 60-kronorsvin, allt i studentikos anda. Ingen kan vara gladare än Mats som härom veckan drog hem första priset, en vinst som jag tror många avundas honom. Vad är då hemligheten bakom denna magiska kurs gemytliga sammanhållning? Mystiken kring termin 3 kvarstår. Frågan är om resten av institutionen någonsin kommer att komma ikapp? Och vad kommer att hända när dessa studenter väljer att ta ut sin examen och lämna tandvårdsskolan? Kommer en ny kurs att axla farbror Barbro-mysstämningen? När julen nu börjar närma sig kan vi vara säkra på att det kommer vankas pynt och dekorationer i teknikerlabbet. Förra året tog Mattias tag i det hela och smyckade ena väggen med ljusslingor i olika färger. Kanske dyker till och med självaste jultomten upp på T3:ornas labb. För något det finns gott om där, det är snälla barn!
MARIA KARLBERG
Från svea till OF-kören Do re mi fa so la si.. eller hur gick det nu igen? OF har genom tiderna huserat dolda talanger då tandläkaryrket tycks locka till sig underhållare i olika former. Bland dessa personligheter har vi idag lyckats att samla ihop en liten grupp sångfåglar - vilka vi stolt placerar under namnet OF-kören. Det har snart gått ett år sedan gruppen startades och under tiden har kören etablerat sig som en stadig punkt i kårlivet. Men är detta första försöket till en organiserad sånggrupp eller har det funnits tidigare körer i OF? Cavum har tagit en resa tillbaka i tiden för att söka svar på detta mysterium. Musik och underhållning på 70-/80-talet Tandläkaryrket kräver ett visst mått av kreativitet och uppfinningsrikedom. Egenskaper av denna typ återspeglas i många fall hos minnesvärda profiler från OF´s historia. Vid sökandet på uppgifter om tidigare underhållare i kårlivet erbjöds både tips och individuella påminnelser. Dock var uppgiften svårare än förväntat i jakten på OF´s musikhistoria. Cavum lyckades däremot att få tag på en tidigare OF-medlem, Karin Röding, som också var med på plats. Karin är idag universitetsdirektör på KI, men är från början tandläkare och medicine doktor. Mellan vilka år studerade du på tandl.programmet? 1976-1981 kurs 76B Hur verksam var du i kåren? Vilka poster satt du på under studietiden? Marskalk från termin 3; custos 1979, utbildningsutskottets ordförande 1980; ordförande 1981; skattmästare under 10-15 år från slutet på 80talet till slutet på 90-talet. Fanns det någon sorts OF-kör under din studietid? Eller vet du om det har funnits tidigare/senare körer eller musikarrangemang i OF? Kör minns jag inte. Däremot fanns det en blåsorkester under många många år: Svea. Hur såg underhållningen ut på middagar/sittningar/fester? Under 70-talet och början av 80-talet sjöngs det otroligt mycket på alla middagar och fester. Det fanns en stor sångtradition och alla studenter kunde en massa sånger.
En analytisk tidslinje över OF-kören
JFK blir mördad 120 år sedan!
Några Världskrig
Dr. Alban gör en stabil debut i musikvärlden
Funkiga 70-talet Glada 80-talet
Svea Blåsorkester försvinner spårlöst från OF. Dinosaurierna tros dött ut ungefär samtidigt
Deltog du i någon sorts körverksamhet? Min kurs var mycket sångintresserad. Det berodde bl.a. på att vi hade en riksspelman på min kurs, Per Ols, som spelade fiol och lärde oss en massa sånger förutom de som brukade sjungas på traditionella kårfester. Spexen har ju en lång tradition på Käftis och under många år var upplägget så att under middagen sjöngs det under handfast ledning av en sånganförare och först vid kaffet kom själva spexet under tjo och tjim. Många inrop och da capon under allmänt glam. Själv fick jag ofta uppdraget att vara sånganförare både under studietiden men också efter. Fanns det några (dolda?) musikaliska talanger i skolan under din studietid? Riksspelmannen, Dr Alban som jag hade som student, plus alla de som spelade i Svea.
Körverksamheten idag Med OF´s första organiserade sånggrupp följer också frågor om när, hur och Varför. Initiativet till OF-kören kommer från en liten sångfågel på termin 5, Pernille Linnerud, och våra frågor besvarades. Hur kom du på idén med kören? Jag ville få ett sätt att samla alla musikälskande personer på skolan och skapa musik tillsammans. Att underhålla på kåren och sätta OF på kartan för en levande studentkultur. Vilka mål hade du för kören i början? Jag var ganska inställd på att spexa mycket, att framförallt ha roligt. Och det har vi ju verkligen! Sen ville jag att vi skulle uppträda på sittningar och så har det ju också blivit. Vilka mål ser du för kören idag? Nästa mål blir väl att uppträda även utanför skolan, ha riktigt bra konserter som alla kan komma och njuta av. Vad tror du om körens framtid? Så länge vi får in fler medlemmar från de nya studenterna varje år så kommer kören att finnas kvar och förhoppningsvis bli superbra. Men jag ser även möjlighet att ta in MF-medlemmar om de skulle önska att vara med i det fall att vi behöver fler medlemmar. QUYNH NGUYEN
Maj – Examensceremoni på 14e nov – OF 120 års jubileum på Philadelphiakyrkan Barack Obama blir vald Grand Hotel till USA:s 44:e President. Mars – Körpub
Februari 2008 – OF-kören startas Pernille får idén till kören
April – OF vårsittning
Kören framträder på kollot
7e nov – Körpub: Smygpremiär inför OF 120 års jubileum
En bekännelse
Pontus KÜr-Dagbok Kära dagbok... 29 september - Har du sjungit i kÜr tidigare? - Näee. - Lüter som att du är bas. - Har du sjungit i kÜr tidigare dü? - Nej, eller jag var med 4 günger i en annan kÜr. - Lüter som att du är bas. - Och du dü? - Nej. - Lüter som att du är bas.
Alla tre klarade uppsjunget fĂśr OF-kĂśren. FĂśrst gĂĽr det riktigt bra. Vi sträcker ut armarna och gĂśr oss sĂĽ lĂĽnga vi kan. När vi sedan bĂśrjar sjunga, sjunger vi basar DĂ…M-DĂ…MDĂ…M DĂ…M-DĂ…MDĂ…M, lĂĽter väldigt mäktigt tycker jag. KĂśrledaren är dock inte lika imponerad och fĂśrsĂśker gĂĽng pĂĽ gĂĽng fĂĽ mig och en av de andra nya att hĂśja tonen. Nästa lĂĽt är Bridge over troubled water, det är snabbt samma sak igen, â€?hĂśj lite till, lite till‌ liiite tillâ€? bara att den här gĂĽngen är texten svĂĽrare än i DĂ…M-lĂĽten. Till slut verkar kĂśrledaren bli lite trĂśtt pĂĽ oss och säger till mig och han andra att â€?Ni kanske kunde prova att sjunga lite tystare?â€? 6 oktober Lite runda under fĂśtterna kommer jag och kĂśrens andra T9:a in till kĂśrĂśvningen. Vi har skrivit sluttenta och sedan fĂśrsett oss med lite bubbel. Killen som fick hĂśra att han och jag skulle sjunga lite tystare har slutat. Jag lyder dock rĂĽdet och viskar fram dĂĽm-dĂĽmmandet. Jag fĂĽr veta att kĂśren ska uppträda pĂĽ kĂĽrens 120ĂĽrs jubileum. Oj. När jag kommer hem blir jag minut fĂśr minut allt med fĂśrkyld, vet inte om det är influensa jag dragit pĂĽ mig eller om det bara är anspänningen som släpper. 9 oktober Tänk dig att du precis har bĂśrjat dejta nĂĽgon och tycker att det är helt okej, men kanske ännu inte vet om det är kvinnan i ditt liv precis. Om den andre dĂĽ vill träffas hela tiden, och verkligen gĂĽr â€?all inâ€? fĂśr det, kan det hända att man tappar intresset och tar ett steg tillbaka istället. Precis sĂĽ är det med kĂśren just nu. Det är helt okej, det är skoj att sjunga och jag ser potential fĂśr att det kan utveckla sig till nĂĽgot. Men när en av basarna vill träffas precis hela tiden och kĂśra “stämrepâ€? blir jag trängd. Jag vet inte om jag är redo ännu. â€?Kan vi inte bara ses när vi känner fĂśr det, och prova oss fram?â€? vill jag säga. Men jag vet inte hur han skulle reagera. 11 oktober PĂĽ insparken är det en kille som frĂĽgar mig om man fĂĽr mycket tjejer när man sjunger i kĂśr. Och ja, jo, jag skulle ljuga om jag sa att jag inte märkt av en viss effekt efter bara tvĂĽ Ăśvningar. Jag tror det är den sĂĽ kallade rockstjärnemyten. 13 oktober Innan kĂśren repar jag och Kristofer lite, bakom glasväggen i matsalen. Tänker att där borde ingen stĂśras. Det tar 10 minuter, sen blir vi bortjagade av nĂĽgra kulturbefriade tandtekniker som sitter i datasalen bredvid. När kĂśren väl ska bĂśrja avviker plĂśtsligt Kristofer, det hela blir mycket nervĂśst, jag brukar ju fĂśrsĂśka tjuvlyssna pĂĽ när han sjunger och sen gĂśra likadant. Vi kĂśr samma lĂĽtar som tidigare, men jag märker att jag redan trĂśttnat, bestämmer efter 5 minuter att detta fĂĽr allt bli sista gĂĽngen. Dels orkar jag inte hĂĽlla pĂĽ och nĂśta samma avsnitt om och om igen, och sen hjälper det ju inte att jag är tveklĂśst sämst av alla närvarande. Man ska inte hĂĽlla pĂĽ med saker man har svĂĽrt fĂśr, dĂĽ det är bättre att ge upp, som min mormor brukar säga. Efter kĂśren snackar han där basen igen om att vi ska ha stämrep pĂĽ luncher hit och kvällar dit. Jag biter ihop. 15 oktober Jag berättar fĂśr Kristofer att jag slutar. Han blir nog lite besviken, men är en fĂśrstĂĽende vän. När jag är pĂĽ väg hem frĂĽn skolan ringer Basen; â€?skulle inte vi ha stämrep idag?â€? â€?näe det vet jag inget omâ€? ljuger jag, men vĂĽgar inte erkänna att jag hoppat av. PĂĽ kväller Ăśppnar jag Facebook. Basen vill bli kompis med mig. â€?Det här kan inte sluta välâ€? tänker jag när jag accepterar hans request. Det tar 10 sekunder, sen fĂĽr jag ett meddelande pĂĽ min Wall. â€?Stämrep kl 11.30 imorgon?â€?
Gonatt kära dagbok.
Profilen
Björn Appelgren Planerar du att jobba på NASA efter tandläkarutbildningen? Jaha, precis som Björn Appelgren alltså. Cavum fick efter visst övertalande, en intervju med honom. Odontolgisk bakgrund? - Jag började på tandläkarutbildningen hösten 1970, men hoppade sedan av för det var tråkigt. Varför hoppande du av? - Jag hade aldrig någonsin tänkt att syssla med tandläkeri. Jag ville egentligen bli psykolog. Läste på pedagogisk psykologi i form av flera fristående kurser på universitetet samtidigt under ett år och tog motsvarande fil kand-examen, men fick inte möjlighet att läsa i resterande kurser. Det var ju tråkigt…. - Men därefter hamnade jag sedan på socialmedicin och forskade om p-piller och visste inte hur det var att forska, men det blev så uppmärksammat att efter ett halvår hamnade jag på både aftonbladet och expressens löpsedlar, och trodde att så skulle det vara, att det var så det gick till att forska. Vilket var det så revolutionerande området? - Vi var de första att visa sambanden mellan p-piller, rökning och blodproppsrisk. Sedan hoppade jag av det. Därefter började jag på tandläkarutbildningen - 1970 och efter avhoppet började jag om igen våren -71. Efter tre terminer började vi då på laboratoriet, det var rena dödsstöten, så jag funderade på att sluta helt. Samtidigt började jag på medicinarutbildningen, men jag gick ändå med på odontologikurserna och varvade då tandläkar- och läkarutbildningen. Det fick man inte göra egentligen, men det var det ingen som frågade, så det var mycket smitande ifrån föreläsningar. Vi var fyra killar i samma grupp på käftis som gjorde väldigt många olika saker. Det var då jag, Claes Bernadsson, Fredrik Bergström, som sedan var lärare på ”Barnis” och Stefan Eriksson, som nu är prefekt på fysiologen. Vi gjorde allting annorlunda än vad man kanske skulle, och den som kunde underhålla allt detta så att vi klarade oss var Margareta Brundin (numera endodontilärare på skolan, reds anm). Hon gjorde så fantastiskt bra anteckningar som vi kunde ta kopior på. Så man kan säga att Margareta har….? - Hahaha, jag brukar säga det att hon har minst fyra tandläkarexamen. Vi har mycket att tacka henne för. Sedan när jag var klar med tandläkarutbildningen började jag att forska halvtid på fysiologi om hjärnan och jobbade halvtid med akuttandvård för att försörja mig.
Därefter doktorerade jag och Stefan Eriksson på hjärna, hypotalamus och hypofysen samt vätskebalans och smak. Vi disputerade dagarna efter varandra. Sedan undervisade jag för medicinare, tandläkarstudenter och sjukgymnaster. Därefter fick jag jobb på lärarkliniken att ta hand om s.k. svårbehandlade patienter. Endel av patienterna kom från studentkliniken, men även endel utifrån. Det var mest kronoch broterapi samt anorexiapatienter som vi jobbande med. Sedan fick jag ett erbjudande att jobba i San Fransisco och åkte över första gången 1983. Jag var på Medical center och var anställd av American heart association för att jobba med hjärtpeptider för blodtryckbehandling och blödningschocker. Det satsades gigantiska pengar. Jag var där kontinuerligt fram till 1986. . Stämmer det att du jobbat på NASA? - Jag jobbande på Ames research center som var kopplat till NASA och låg i samma byggnad som Department for Extraterrestrial life, d.v.s. av avdelningen för utomjordiskt liv. Det var mycket hemligt. Vi gjorde analyser av, ja, vissa ämnen… Man fick inte reda på allt, det var mycket kontroller. Sedan åkte jag hem för att sälja min lägenhet i Stockholm och fortsätta i USA, men så kom jag i kontakt med tandläkeriet igen och började på bettfysiologiavdelningen. Jag hade inte hållit på med bettfysiologi innan, men med de så kallade svårbehandlade patienterna i 10 års tid. Jag träffande då min nuvarande hustru som också är specialist i bettfysiologi, så jag blev kvar i Sverige. Därefter kom jag i kontakt med Sigvard Kopp, som var inriktad på käkleder och jag hade tidigare arbetat med hormoner så då kombinerade vi det. Sedan fick jag en heltidstjänst här. Hur blev du bettfysiolog då? - Det var så att bettfysiologi var ett nytt specialistämne. Någon ämneskunnig måste utbilda de kommande specialisterna. Om man hade jobbat länge och hade en högre tjänst, vilket jag hade, fick man hålla i undervisningen. Vi
blev då, hehe, s.k. bananskalsspecialister. Vad gör du i dagsläget, förutom att ställa upp på intervju för Cavum? - Stor del av tiden går till undervisning med mycket tid på studentkliniken. Sedan är jag med i en odontologisk smärtutredningsgrupp tillsammans med endodontist Michael Ahlquist, käkkirurg Annika Rosén och radiolog Babak Falahat. Vi är kopplade till den multidiciplinära smärtgruppen här på Karolinska tillsammans med neurologer, öronläkare, ortopeder och psykologer. Jag har även hållit mycket kurser om sömnapne, det kanske enda som man gör inom tandläkeriet som räddar liv. Lunchrasten och intervjun går mot sitt slut. Dr Appelgren skall om närmare bestämt 38 sekunder infinna sig på ”sjuka huset”, som han själv uttrycker det, för att, tillsammans med övriga från den multidiciplinära smärtutrredningsgruppen, diskutera möjligheterna att skapa riksspecialitet för orofacial smärta på Karolinska Universietetssjukhuset, Huddinge. Cavum önskar honom lycka till!
Hard Facts - Björn Appelgren Sysselsättning: Bettfysiolog Familj: Fru, 2 barn Bor: Älvsjö, d.v.s. enligt familjen ”på landet”. Kör: Rostig brunvit Volvo Värsta ovän: Min Mercedes cabriolet, årsmodell 1936. Dubbelgångare: Jan Huggare
ANDERS PETTERSSON
Alex i sitt esse Namn: Alexander Johansson Ålder: 24 år Gör: Läser till tandläkare, T9. Spelar landhockey i bl.a. landslaget. Hemort: Bjärred Familj: Mamma, pappa och en yngre bror Civilstatus: Flickvännen Sofie Bergman T5
På ytan är han en av alla andra studenter här på Käftis men det vi inte visste var att han besitter en oerhörd talang. I bagaget har Alexander flera SM-tecken likväl flera år av jobb som juniortränare men främst av allt har han en given plats i landslaget. Idrotten kallas landhockey och är en av världens mest utövade. Landhockey (internationellt namn “hockey”) , i inomhusvariant indoorhockey, är en sport som har anor ett par tusen år tillbaka i tiden och liknande spel tros ha spelats i det gamla Egypten och Persien, men den moderna landhockeyn började spelas under 1800-talet i England och dess kolonier. Under stora delar av 1900-talet dominerade Indien och Pakistan. Landhockey är numera en av världen största bollsporter. Den spelas på organiserad förbundsnivå i 98 länder och är en stor olympisk sport. I Europa är Tyskland och Nederländerna de ledande nationerna. Fram till 1970-talet brukade landhockey spelas på gräs, men därefter har man alltmer börjat spela på konstgräs. På sommaren spelas den utomhus, höst och vinter spelas den inomhus och kallas då “indoorhockey”. Indoor, som började som en komplementträning under vintersäsongen, har utvecklats till en egen disciplin med europacup och europeiska mästerskap. Källa: Wikipedia.org
Hur kommer det sig att du började med landhockey av alla sporter? - Det var faktiskt genom min dagmamma som jag kom i kontakt med sporten. Hennes son var aktiv inom idrotten och drog med mig på en träning. Sen fortsatte det och jag fick med mig alla kompisar i Bjärred. Spelar du fortfarande för Bjärred? - Jag spelar fortfarande med Bjärred men jag spelar även med Täby här uppe i Stockholm. Skillnaden är att Bjärred spelar inomhus och Täby utomhus. Hur ofta spelar du? - Med Bjärred blir det bara matcher på helgerna och med Täby tränar jag ca två gånger i veckan. Sedan tränar jag även 9-16 åringar i en relativt nystartad klubb i Nacka. Så du spelar alltså med två lag samt är tränare för ett ungdomslag. Hur hinner du egentligen?
- Det gäller bara att planera. Skolan går faktiskt mycket bättre när jag har ett hektiskt schema. Detta eftersom att jag verkligen måste plugga när jag har ledigt från hockeyn. Sen har vi hört att du spelar i landslaget. Hur bra är egentligen Sverige på landhockey? - Jo det stämmer. Vi är inte lika stora som t.ex. Tyskland eller Holland men vi ska kvala till EM i indoorhockey. Indoorvarianten är inte lika stor internationellt men det är den varianten som vi är bäst på i Sverige. Då var det dags att fråga det oundvikliga. Hur kommer det sig att du valde Tandläkarprogrammet? - Jag gillar att arbeta med händerna, det var antingen det här eller snickare som var av intresse när jag funderade på vad jag skulle göra av mitt liv. Jag valde tandläkare på grund av kombinationen hantverk och patientkontakt. Hur ser planerna ut efter examen? - Jag har stora förhoppningar på att flytta till Schweiz efter examen. Där kan jag spela hockey på en högre nivå i kombination med en yrkeskarriär inom odontologin. Specialistdrömmar? - Jag har inga planer på att bli specialist men jag vill bli duktig på implantat. Jag har redan varit med på över 100 implantatoperationer eftersom jag assisterade en duktig tandläkare vid namn Erik Lennartsson under hela sommaren. Han åker runt hela Sverige och utför behandlingar och implantatkirurgi på den klinik som patienten normalt besöker. Vi tackar Alexander och avslutar intervjun med några snabba frågor:
Kött eller fisk Skjorta eller T-shirt Stockholm eller Malmö Boxer eller Y-front Stockholm festival eller Björnebryg
NINA MONSEF STEPHAN NILSSON
Sverker Toreskog -Mannen i rött
I samband med odontologiska föreningens 120-årsjubileum tidigare i höst fick jag möjlighet till en pratstund med Sverker Toreskog, en välkänd tandläkare, föreläsare och underhållare. Han är en föregrundsgestalt inom estetisk tandvård i Sverige och var en av de första i världen att jobba med metallbundet porslin, idag har han dock i stort sett lämnat alla metaller bakom sig och jobbar nästan uteslutande med bondade helkeramiska tunna kronor och fasader. Jag tror de flesta studenter vet att Sverker Toreskog är en känd tandläkare. Men varför är du det? - Varför blir någon känd? Bra fråga...Man kan vara känd från en dokusåpa, eller så kan man operera brösten, det är enkla sätt. Jag tror att jag är känd av flera orsaker, dels har jag varit den kanske flitigaste kursgivaren inom svensk tandvård sedan 1964, då lär man känna många.
Mina kurser har också varit lite annorlunda. Det får inte vara för stereotypt. Det måste vara roligt, livet måste vara roligt. Det tycker jag ska genomsyra allt, även kursverksamhet. Det där sågs inte som så positivt om man går tillbaka 30 år i tiden. Att ha en fest under en kurs var inte något man skulle ha. Men det tyckte jag. Jag har också ordnat kurser i Österrike, och avverkade en del av kurstiden på bussen ner, så då kunde vi använda en större del där nere till att åka skidor. De måste ha älskat dig? - Kurstagarna ja, men inte förbundet. Den här ”annorlundaheten” tror jag är det som gjort mig känd. Sen kanske några tycker att jag är ökänd. Är det alltså själva upplägget på kurserna som gjorde dig ökänd i vissa kretsar? Inte det du pratade om? - Det var nog lite både och, dels upplägget men också kursinnehållet. Jag har alltid legat ganska mycket i framkant. Att ta in mig på en högskola och undervisa studenter är det inte många som vågar. I Göteborg har man fortfarande svårt att ta in mig på studentrnivå, däremot har de gjort mig till hedersdoktor. Jag kan ha viss förståelse för deras försiktighet, man kan inte undervisa studenter om det som kommer gälla om 10 år. De måste få en bas att stå på först. Att jag på senare år blivit mer accepterad beror bland annat på att minimalinvasiv tandvård slagit igenom. Det började jag med 1984 och jag vet inte om alla börjat med det ännu idag.
Låt oss backa några år. Varför ville du bli tandläkare från början? - Det är som med alla viktiga beslut i livet. Ska man gifta sig? Var man ska bo? Ska man skaffa barn eller inte? Sådant sker av sig självt. Var däremot cykelstället ska stå, sådant funderar man mycket på, men livets stora beslut de bara blir. Jag hade egentligen tänkt bli civilingenjör och jag hade läst på tekniska gymnasiet. Men när jag mönstrade som 18-åring skulle man skriva vad man ville jobba med i framtiden. Och när jag då skulle skriva ”civilingenjör” kom jag inte ihåg hur man skulle stava till det. På den tiden ville man göra bra ifrån sig i de här testerna, och så kunde jag inte ens stava till mitt blivande yrke! Så jag skrev läkare istället. Alla som skrev att de ville bli läkare, veterinär, tandläkare, apotekare och några yrken till fick åka på en tremånaders kurs innan lumpen. Där träffade jag många blivande tandläkare som hade gått ett år på Käftis, och de var ju mycket trevligare än de som ville bli läkare. ...Ja det är ju likadant idag. - Haha, ja precis, så jag sökte till Käftis här i Stockholm och kom in som tredje reserv om jag lovade att flytta till Umeå efter första året. Så de bästa fick stanna i Stockholm och de sämre blev utvisade till Umeå? - Ja så var det ju, det var mycket högre betyg som krävdes för att få gå i Stockholm. Men jag hade inget emot att flytta till Umeå. Hur var studietiden? Var det estetiken du brann för redan då? - Inte alls! Tvärtom jag var klubbmästare i två år och idrottsledare ett år. Vi var första tandläkarkullen uppe i Umeå och man kan nog säga att vi lärde människorna uppe i obygden vad studentliv går ut på. Vi hade fest varje onsdag och lördag med Rulle Lindbergs band som spelade. Rulles vokalist var Siw Malmqvist! Oj det var mycket mer vi orkar med idag, men då kan ni inte ha börjat klockan åtta morgonen efter? - Jo det gjorde vi nog, och så gick vi i skolan på lördagarna också. Så var det på den tiden. Men det var en otroligt härlig tid. Efter tre år i Umeå åkte vi tillbaka till Stockholm och gick sista året här.
“Jag fick ta med mig en ugn från USA och satt på kvällar och nätter och var tekniker åt mig själv. Och det är klart, då sprack mitt första äktenskap.”
Jag var gift och hade en fyra månader gammal son, vi flyttade på vinst och förlust. I USA träffade jag Ralph Philips som var en stjärna inom materiallära. Jag hade aldrig förstått mig på det tidigare, men han gjorde det kristallklart för mig. Metallbundet porslin blev min stora grej efter hemkomsten till Sverige. Varför stannade ni inte kvar? Vi höll på att göra det. Jag skulle ha fått ett jättebra jobb i Indianapolis där jag också studerade. Men Indianapolis är troligen den tråkigaste staden i hela USA. Jag ville till Kalifornien där de skulle öppna en ny skola. Jag åkte också till Los Angeles och skulle få jobbet som chef på enheten för materiallära. Men de ville att jag skulle skriva kontrakt för fem år, och det kunde jag inte. Jag var 26 år då och 5 år kändes som ett halvt liv. Istället åkte vi hem.
När var detta riktigt? - Cirka 1000 år sedan.. Tredje mars 1960 tog vi examen. Jag minns att vi var på Riche och åt middag någon av de sista dagarna. I varje fall så när vi ätit klart sade vi till hovmästaren att han skulle ta tid vem som kunde springa snabbast runt kvarteret och den som kom sist skulle få betala allt. Sen sprang vi till andra ändan av gatan och tittade hur länge han orkade stå kvar och vänta på oss.. Nästa dag gick vi och betalade för oss ändå. 1960 sa du, det betyder 48 år som yrkesverksam, det är en lång tid. Ja det är det, men det går inte att sluta när man har så roligt. Ja, du kan ju inte sluta nu, det är ju bara två år kvar till ditt 50-årsjubileum?
- Haha ja precis, sedan är min sköterska 57 år idag, hon har jobbat med mig sen hon var 19. Jag kan ju inte gärna sluta och be henne söka ett nytt jobb. Ska hon behöva skaffa sig en ny chef? Tänker du låta henne gå i pension vid 65 då? - Haha, förhoppningsvis har det kommit nya lagar då, så att man måste jobba några år till. Du jobbade och studerade några år i USA hur kommer det sig? - Efter examen jobbade jag två år på folktandvården i Alingsås. Men redan under studietiden planerade jag att åka till USA. Jag åkte egentligen inte dit för att den bästa utbildningen skulle ha funnits där, utan det var en rolig grej.
Så då kom du hem med massor av kunskaper man inte hade hemma i Sverige. Vad var det för något? - Metallbundet porslin. Indianapolis var testskola för denna nya teknik. Vi jobbade extra på nätterna med att göra våra egna tandtekniska arbeten. För att inte vara fast på skolan hela dygnet hade vi olika tandtekniska apparater hemma. Jag hade till exempel porslinsugnen, men det var några som hade betydligt värre grejer, och det var kanske inte så kul. Sen sprang vi med våra lab-teknska arbeten mellan de olika studentrummen och det är klart att det luktade pyton hos honom som hade urbränningsugnen. Fanns det tandtekniker i Sverige som kunde göra kronor och broar med den nya tekniken när du kom hem sen? - Nej det fanns inte. Jag fick ta med mig en ugn från USA och satt på kvällar och
nätter och var tekniker åt mig själv. Och det är klart, då sprack mitt första äktenskap. Jag var ju aldrig hemma, men som tur var så var någon annan det så hon fick det bra ändå.
dera på om det är etiskt att skattebetalarna ska betala för en åtgärd, för det är endast patienten som står för kostnaden. Jag hade aldrig kunnat utveckla den teknik jag jobbar med idag om jag var med i kassan.
Hur mycket jobbar du nuförtiden då? - Måndag till torsdag, fredagar slutade jag med för 30 år sedan och torsdagseftermiddagar slutade jag med när jag fyllde 65. Sedan har jag ju mycket föreläsningar men det är mest på helger.
Vad ska man göra för att bli lika duktiga på estetik som du? - För att bli duktig på estetik, ska man förstås gå några kurser och lära sig om materialen man jobbar med. Läs någon bok om estetisk tandvård, vilken som helst. Börja sedan jobba med komposit för det är enklare och billigare än porslin. Förstås måste man jobba mycket och lyssna på sina patienter vad de tycker är snyggt. Skaffa en bra tandtekniker, det är nästan viktigast, och jobba intensivt med honom/henne, prata med honom/henne istället för att bråka med honom/henne Och försök inte få rätt varje gång utan försök utveckla er tillsammans!
Det kan inte ha varit lätt att sammanfoga arbetsliv och familjeliv? - Nej det har det inte varit. Jag har två kraschade äktenskap bakom mig så det är klart att det varit ett problem. Min nuvarande fru har jag dock varit gift med i över 30 år, hon är väldigt förstående.. Och kanske har också jag själv lärt mig något. Hinner du med annat än att jobba? - Ja, tidigare åkte jag mycket utförsåkning. För mycket kanske, för mina knän klarar det inte längre. Vissa år åkte jag skidor 7-8 veckor per år. Numera är det barn och barnbarn som tar upp min lediga tid. Jag har ingen genuin hobby förutom mat förstås. Mat, vin och goda vänner. Men mitt jobb är min hobby, jag älskar ju det. Stämmer det att du inte är med i försäkringskassan? I så fall måste det vara skönt idag, med alla problem som följt den nya försäkringen? - Ja det stämmer att jag står utanför. Jag gick ur 1976 och det är skönt att inte vara med. Vid alla omställningar blir det ju extra stökigt. Fördelen att inte vara med är att du kan jobba precis som du vill. Priset för behandlingen är enbart en fråga mellan dig och patienten. Man behöver inte fun-
Tack för intervjun! Har du några avslutande råd till oss blivande tandläkare? - Livet går ut på att göra det du är bra på, för då går det bra. Jag gör inget mer än protetik. Självklart lite smått, men ingen endo, ingen parod, ingen kirurgi, ingen implantatkirurgi eller någon ortodonti utan enbart det jag kan. För alla behandlingar jag inte gör, har jag istället direktkanaler till tandläkare som är mycket duktigare än jag på de områdena. Då kan jag verkligen satsa på det jag är bra på, och då blir det bra. Tandläkaryrket är det mest fantastiska som finns för det består av 1/3 vetenskap, 1/3 konsthantverk och 1/3 social samvaro. Kan livet vara bättre?
PONTUS JOSEFSSON
Odontologiska Föreningen firar 120-årsjubileum!
D
et strålar en stjärna.... - är en strof som passar väl in i dessa juletider och att det var många som strålade på OF´s 120 års jubileum är det väl ingen som kan tvivla på. Den 14:e november var kvällen då vackra klänningar, stylade frisyrer och stiliga kavajer intog Grand Hotel. Student som lärare, yrkesverksam tandläkare eller annan KI-pamp, alla såg de ut att vara direkt hämtad från Hollywoods rödamattor. Att stor del av månadens hårt förvärade slantar gått åt var lätt att räkna ut. Men vad gör man inte för en ”bal på slottet”.
Sanna Makelesi-Elias, Sverker Toreskog, Kristina Bergström och Anna Klinge minglar gladeligen runt bland borden i Vinterträdgården. Kvällens glamorösa värdpar Anna Magnusson och Per Tronders var några av de som gjorde kvällen på Grand Hotel till en succeé.
K
vällen började med champangemingel uppe på Royals terrass vid sjutiden och en timme senare hade gästerna letat sig ner till sina bord i den vackra vinterträdgården. Förväntan och spänning spred sig genom salen när värdparet för kvällen intog scenen för att hälsa välkomna. Ett mycket stiligt och världsvant par må jag säga, eller vad sägs om OF´s egen beryktade toastmaster Per Tronders och den vackra fröken Anna Magnusson som varit en av hjärnorna bakom hela tillställningen. Därefter var festligheterna i fullgång och middagen inleddes med en musselsoppa av högsta klass.
Fint ska de va och trots att den inbjudna kungafamiljen inte behagade ta sig över till vår sida av bron var det inte ont om celebriteter. Eller vad sägs om handelsminister tillika tandläkare Eva Björling. Hon dök upp på scenen med sitt ”Gubbgäng”, där vi hittar ytterligare en celebritet, Sverker Toreskog. Han både talade och sjöng vilket också kören gjorde.
OF 120
På scenen varvades sång och dans med talare av alla de slag. Förs ut var självklart OF´s egen kårordförande Oscar Hammarfjord som var glad över att se så många jubileumsgäster. Han passade också på att lämna en hälsning från en långt tidigare kårordförande Carl-Oskar Henriksson, som via papper och penna närvarade vid denna tillställning. Under kvällen fick vi också lyssna till ett lite mer politiskt inriktat tal. Prefekt Eva Hellsing talade om sitt långa sammarbete med OF och uttryckte sin lättnad över att kåren inte längre styrs av ”svettiga kommuniststudenter”.
Handelsminister Eva Björling och hennes gubbröra.
Körledare och dirigent Rasmus Krigström var mycket nöjd med framförandet och säger till Cavum ”Det var en mångfacetterad och helhjärtad show i musikens tecken! Sen att det är världens vackraste kör skadar inte”. Vi på redaktionen håller med och erkänner att vi fick gåshud när Elli Kassiri avslutade framträdandet med ett enastående solo. Ett annat mycket uppskattat inslag under kvällen var studentspexet där molarer och caniner rockade loss till en välskriven visa signerad Lisa Lindström. Att det finns många olika typer här på käftis har väl inte gått någon förbi. Detta tydliggjordes ytterligare av en mycket träffsäker film-odyseé där vi bl.a fick lära känna den storbystade tandhygieniststu-
Till vänster : Magdalena & Stein Björkman strålade bland festdeltagarna. Till höger: Det bjöds på spex av högsta klass, här dansar molarer, premolarer och incisiver till svängiga toner.
” Det var en mångfacetterad och helhjärtad show i musikens tecken! Sen att det är världens vackraste kör skadar inte!” Körledare Rasmus Krigström
denten, den självgode tandläkarbratten och den småländske tandteknikerstudenten Stig.
0 år!
Efter att våra magar fyllts av diverse läckerheter intogs scenen av Blålaget och dansen bröt ut. Vissa bröt mer än så men det är en helt annan historia... Många av de jubileumsgäster som fortfarande hade dans i benen när Grand slog igen sina portar valde att avsluta kvällen där allting en gång började för 120 år sedan, Berns Salonger! Kvällen var helt klart en succé utan dess like och vi ser med spänning och förväntan fram emot nästa jubileum, förhoppningsvis behöver vi inte vänta ytterligare 120 år! LINNÉA FRISK MAYA SKÅLÉN
Cavum – Så funkar det! Redaktionsmöte Innefattar den hängivna delen av redaktionen som tar arbetet med tidningen seriöst. Ofta dissas någon artikel i förra numret och personen som skrivit den hoppar av i förtvilvlan. Kompenseras dock alltid av någon ny student som tycker det är ”kul att skriva” kommer in och styr upp. Fika bjuds alltid och äts fort upp av de rutinerade redaktionsmedlemmarna. Dessa sitter ofta i ett hörn och känner sig stolta över den ”rutin” på tidningsarbetet de har och ser som sitt kall att hindra de nya bra idéer som kan tänkas komma upp på mötet. Reflekterar sällan över att de faktiskt är ganska nördiga.
Möte
Mailet M N Någon dag efter redaktionsmötet kommer ett mail där det står vad alla har blivit tilldelade att d göra. Ofta sprids en panik över att man tog på g sig för mycket och att deadline är ovanligt tidig s detta nummer. Det A4 man åtagit sig att skriva d har under natten uppgraderats till två A4 av cheh fredaktören. f
Repor
ter m ed ån gest
Vila I regel följer två veckors vila fram till deadline. När Maya hör hur det går för redaktionsmedlemmarna i deras arbete någon dag innan deadline är svaret uteslutande att ”intervjupersonen hade endast tid om två dagar, men det är på gång!”. Att som enkel redaktionsmedlem kunna relatera till den stress chefredaktören och layoutaren känner dessa dagar är omöjligt.
Dödslinjen För att fatta mig kort. Datum för deadline för detta nummer du håller i handen var den 11:e November. datumet för när denna Artikel skrivs: 16:e November!
bb består tören jo efsredak ktionsda re 70% av Ch na si älla på sina at mn lä av att sk inte r då de ma em dl me i tid. artiklar
Layout Det som på gammelsvenska kallades för ”sättning” innebär i dagsläget att tjuvtanka layoutprogrammet Adobe Pagemaker till valfri laptop och leka med kontraster och ljusnivåer till reportagen. Det är i detta arbete som Maya och Erik försöker trolla fram 3 helsidesuppslag ur en text på två rader genom lite kreativ lek med typsnittsstorlekar och googlade bilder. Kort sagt - tidningen får form och layout. Layout
pdf Nu gör vi om tidningen till pdf och nu uppdagas att tidningen är full av stavfel, OFloggan är pixlig och bilderna försetts med en rosa ton. Vid detta laget är både Erik och Maya frågande till varför de överhuvudtaget åtagit sig detta helvetesuppdrag det innebär att göra tidningen och beroende på dagsformen åtgärdas de fel som hittas.
Morge Ansvarig utgivare Stefan Morge läer igenom tidningen (inte sällan med en läshastighet som får Lars Sundells beslutsförmåga att verka långsam). I regel gäller: godkänt innehåll för publicering: 100%, anmärkningar på innehållet: zero
n asögo ar gl Ett p er än 1000 m säger . ord..
Svisch Nu åker tidningen till Stralins tryckeri i Falun. Dalmasen Ola är alltid trevlig på telefon när han ringer och undrar om det verkligen var meningen att ordet ”Cavum” skulle vara felstavat på förstasidan...
BIG Busine ss
Klistra När tidningarna kommit ska N 600 adresslapparna klistras 6 på. Detta är i regel det p roligaste jobbet med hela r tidningsåtagandet. Nej det t är det såklart inte, men det ä är ett effektivt sätt att ä tvinga på OF-medlemmarna t tidningen. Sedan skickas t alla tidningar tiväg till a posten. 3-4 dar senare p kommer ett rykande färskt k nummer av Cavum hem till din brevlåda - eller till dina föräldrar om du glömt adressändra eller har eftersänd post!
NOTIS: Reporten ville göra ett realistiskt reportage där läsaren verkligen kan känna närvaron i reportaget. Lösningen? Mobilbilder! Väldigt “Down to earth”!
FOLKE ULLBERG
H채rmed har Cavum den stora 채ran att presentera
OF:s styrelse 2009
S h y f f e r t
Kreativitet, Glögg och Henrik Shyffert Så var det äntligen dags – vår debut som nyfikna, undersökande reportrar för den ryktade tidskriften Cavum. Mången gång hade vi tänkt tanken men aldrig riktigt löpt linan ut men så kom chansen. Efter en intensiv dag i skolan valde vi som många andra skolans pub. Stämningen var ”fredag”. Stearinljusen lyste upp med sitt fladdrande sken, musiken stämningsfull. Då kom frågan: Kan ni tänka er att göra en kort intervju med Henrik Schyffert? “Självklart”, svarade vi, upprymda av stämningen ”fredag”. En stund senare var ångesten ett faktum. Skulle vi? Ja, tydligen. Vi hade visst erbjudit oss att ta hand om saken. Författa ett reportage. Vi som nu för tiden mest skriver stressade förkortningar utan punkter i Effica. Raskt bestämde vi oss för att åka från puben. Här skulle minsann göras research och brainstorming. Vi kände hur vi med skräckblandad förtjusning kom i allt mer stämning. Väl inne i stan styrde vi stegen mot affären. Som noviser inom journalistiken kom vi fram till att skillnaden mellan rimstuga och skrivarlya inte kunde vara så stor. En lagom fyllig glögg inhandlades. Efter en god måltid satte vi således igång med att gräva fram intressanta fakta. Vi skulle göra succé! Bli banbrytande! Såg rubrikerna framför oss: ”Odontologer lägger borren åt sidan, blir sidekicks åt Schyffert”. På YouTube och Wikipedia fanns allt vi kunde tänkas behöva veta. En flaska glögg senare hade vi inte bara skrivit intervjufrågor, lärt oss spela in ljud på mobilen och ordnat en kamera modell monster utan även, i vårt eget tycke, blivit riktigt bundis med Henka. Vi hade pejl på det mesta i hans karriär och i detalj tittat på musikvideon Hobo Humpin Slobo Babe. (För Cavums lite yngre läsare vill vi förtydliga att Henrik var något av en rockstar under 90-talet.) Vi var redo för vår efterlängtade debut. Nästa dag vandrade vi på darrande ben mot Norra Latin och Stockholm School of Entrepreneurship för temadagen StartUpDay där ivriga studenter, alla från generation E, entreprenörerna, var samlade. StartUpDay anordnas årligen som ett samarbete mellan KI, KTH, Handels och Konstfack. Tanken är att studenter med olika utbildningar under en dag tillsammans erbjuds spännande föreläsningar för att stimuleras och sätta upp mål. Efter registrering (pressleg!) och god frukost var det dags för den första föreläsningen. Likt ett väckelsemöte viftade åhörarna med sina kameramobiler mot den upplyste kostymklädde pastorn där han predikade om trendspotting och pattern recognition. Med stora ögon och hungrig blick fann vi oss själva sittandes med mobilerna ömsom rakt uppsträckta ömsom vilt viftandes och i huvudet rusade tankarna – Hur kan vi applicera detta på Vux? Lätt omtumlade efter våra nya insikter gick vi vidare mot nästa punkt - Intervjun! Smått chockade blev vi inkastade i samma rum som Henrik Schyffert. Vi blev snabbt varse om att Henrik var mer intervjuvan än vi hade hoppats på. Han var helt uppenbart medietränad. Inte så konstigt med hans gedigna bakgrund och att han länge verkat som ”ledare för den ironiska generationen” (Wikipedia). Henrik var med på StartUpDay för att underhålla och inspirera vid studenttävlingen Shanghai Challenge där olika företag efterfrågar idéer och hjälp från innovativa studenter. Lockbetet var 12 stycken resor till Shanghai. Vi slog oss ned tillsammans och intervjun kunde börja. Vår medhavda mobildiktafon var sedan länge glömd. Jaha Henrik, på vilket sätt ska du underhålla och inspirera idag? -Jag ska prata om kreativitet, det brukar vara temat när jag åker runt och föreläser. Det är svårt att utbilda sig i kreativitet men man förväntas kunna det. Har du pluggat för att bli den entreprenören du är idag? –Nej, jag är självlärd och egentligen en rätt så dålig entreprenör. Jag har kollegor som är mycket skickligare men det gäller att vara bäst på det man gör och jag är ju roligast! Vi frågade även om Henrik om han hade några tips till oss blivande odontologer och han svarade –”Var hel och ren och kom i tid”. (Försiktigt sneglade vi på varandra och diskret försökte vi dölja kaffefläckarna från morgonens nervösa kaffeslurk. Vi hastade till nästa fråga.)
Henrik, berätta om dina erfarenheter från tandläkarstolen. –Jag har inga dåliga erfarenheter, tvärtom, jag gillar tanken på att bli omhändertagen av en stark och hårdhänt kvinna omgiven av en doft av latex. Här gällde det att vara openminded för att även i fortsättningen få ärliga svar. Härnäst försökte vi kränga några vårdskämt men tyvärr hade han inga att dela med sig av. Vi misstänker starkt att hans fru Bea, läkarstudent på KI, satt ned foten på den punkten. Som undersökande reportrar poppade Schyffert upp på otaliga sidor under researchen på nätet. Vi ställde diagnosen mediekåt. Nästa fråga var självklar. Brukar du googla dig själv regelbundet? –Ja såklart, det händer. (Vid tidpunkten för den här tidskriftens pressläggning var antalet träffar 132 000.) Däremot visste Henrik inte hur många träffar han hade men trodde att Carola säkert hade mer. Säkert. Något som Henrik dock är stolt över är utmärkelsen som Årets manliga komiker 2007. Titeln röstas fram av kollegor i branschen och därmed befästes hans roll som tungviktare i humorgenren. Vi berättade att flugviktaren Hasse Brontén roat oss odontologer helt gratis för ett år sedan (hoppsan, där flög den första osanningen ur oss) och föreslog att Henrik också kunde svänga förbi någon gång? Vi lockade med kalaset på Grand Hotel men tvåtusen Västeråsbor och feta biljettintäkter gick före. Här valde vi att tvärt avsluta intervjun och gå vidare med idolbilderna. Henrik, Den erfarne, föreslog att vi skulle söka upp en ljusare plats för fotograferingen. Ivrigt instämmande följde vi efter. Monsterkameran monterades upp och vi började fota. Vid det här laget kände vi oss så bundis med Henrik så när han frågade om vi hade journalistambitioner svarade vi glatt att det hade vi minsann inte. Det här var vår första intervju! Våra leenden sträckte sig från 8:a till 8:a medan Henrik förnärmat drog en djup suck. Henrik insåg med ens att inte alla tidningar skickar sina stjärnreportrar för att intervjua honom. Till vår stora glädje hade vi nu både diagnostiserat och behandlat hans mediekåthet.
Henrik Schyfferts främsta råd för att öka kreativiteten Säg ja till allas idéer, även om de är dåliga. Vad är vitsen med att göra någon ledsen och hämma dennes kreativitet när endast tre procent av alla idéer förverkligas. De bästa idéerna är alltid en sammanslagning av två tidigare, icke avvisade, förslag. (Spännande att efterleva detta på kliniken.) Drick alkohol! Man får dock inte glömma att skriva ner alla kreativa tankar man haft under ruset. (Spännande att efterleva detta på kliniken.)
JOHANNA SKOG HELENA WALLIN
testpanelen har lagat julgodis
Testpanelen: Nick & Dick
I hopp om att överleva de kommande juletiderna, med tennsoldater och jultomtar, har testpanelen bestämt sig för att laga julgodis. Vi valde slumpmässigt fyra olika typer av julgodis som vi sedermera tillverkade med kärlek och passion. Puffat rostat ris
Chokladfudge
Du behöver: Mörk eller ljus blockchoklad Lite olja (ungefär 1 msk olja per 200 g choklad)
Du behöver: 4 dl socker 2 dl vispgrädde 100 gram margarin 25 st marshmallows 2 tsk pulverkaffe 200 gram mörk blockchoklad
Tillagning 1. Smält chokladen och tillsätt lite olja. 2. Blanda ner riset tills all choklad ”sugits upp” 3. Klicka ut på smörpapper
Tillagning 1. Blanda socker, margarin, grädde och marschmallows i en stekpanna. 2. Koka under omrörning tills alla marshmallows smält. 3. Blanda ner kaffepulvret och blockchokladen som brutits i mindre bitar. Låt chokladen smälta. 4. Slå smeten i en oljad liten långpanna ca 35 x 23 cm. 5. Låt stelna i kylen över natten.
Tips! Använd mindre ris än du tror.
Tips! Använd inte marshmallows med olika smaker. Låt smeten koka länge!
Chokladfrukt Du behöver: Mörk blockchoklad Lite olja Färsk frukt t.ex. ananas, kiwi, apelsin, jordgubbar. Tillagning: Smält choklad. Doppa halva frukten i chokladen. Tips! Servera strax efter tillagning och vänta ej två dagar. Doppa halva frukten och inte hela.
Resultat Efter att testpanelen låtit en del av Cavums trogna läsare smaka och betygsätta julgodiset, har testpanelen kommit fram till att bageri är en bättre lösning än att göra det själv. Om man dock ser fram emot att tillsammans med familj och vänner utöva bagarkonst under juletid, rekommenderar vi att undvika det ändå.
Rischoklad: -
Konsistens Smak Utseende
3,5 3,4 3,3
Chokladfudge -
Konsistens Smak Utseende
2,4 3,4 4,2
Chokladfrukt -
Konsistens Smak Utseende
3,5 3,9 5,0
Ps: Testpanelen avråder från att göra mintkyssar då detta är näst intill omöjligt.
De olika lärartyperna Den gamle Har utvecklat en förmåga att under sina transporter mellan olika bås och avdelningar fästa blicken långt borta så att ingen student någonsin skulle ha en chans att hejda dem och ställa en fråga. Behöver sällan titta patienten i munnen för att påpeka att du ska preppa lite mer distalt. Har alltid rätt (på riktigt) men förklarar gärna inte varför. Exempel: Lars Sundell, Anders Pemer
”Vilken termin gick du nu igen?” Ser alla studenter som nybörjare och kan inte nog betona vikten av god torrläggning. Fissurförseglingar ska göras under kofferdamm och kräver 5 signaturer. Extraktion av 14 som hänger och dinglar göres icke på SAL annat än på onsdagar då kirurgresurserna finns tillgängliga. Patienter med tandsten kräfva i regel parodkonsultation. Exempel: Lars-Erik Lindgren, Stefan Morge, Agneta Gundler.
Surisen Har i sin proffesionella roll ett tämligen moloket uppseende. Nästan alltid arg och barsk i tonen. Nervösa skämt från studenten når sällan fram. Drar sig inte för att dissa dig inför patienten med exempel som ofta innefattar ”döden”, ”så här kan du ju för f-n inte göra!!” eller ”total oral katastrof”. En komplimang från denne lever man på i några veckor. Exempel: Tomas Gosch
Späxar´n Ett gott skratt förlänger livet sägs det och denna lärartyp har tagit till sig detta budskap med råge. Kan höras från spec på plan 8 ned i garaget på plan 3. Drar sig inte för att placera sig i strålkastarljuset genom att applicera exempelvis ett par rullskridskor på fötterna för smidigare transport på sal. Exempel: Madeleine Pamenius, Magdalena Björkman
Syjuntan Ser varje tillfälle med en student som en chans att få resonera kring fan och hans moster. I ett vanligt liv kan denna typ yttra självklara saker som ”det är roligt att ha trevligt” en hel kväll. På sal kan ett helt pass gå åt till att älta det faktum att ”det ibland är en avvägning om man skall laga ett karies som nått in till dentinet eller fluorlacka”. Exempel: Marianne Kjelgaard, Rickard Axelsson
Straight outta Compton Kommer från den värld som kallas verkligheten. Hatar signaturer så allt skrivs gärna på i förväg. Föreslår gärna lösningar som inte har en tillstymmelse att fasta i en kursbok. Refererar alltid till sin praktik när man pratar om patienter. Gnäller alltid på försäkringskassan. Ofta får man springa och leta efter material som ”är superbra för just ett sådant ändamål” men som man aldrig hört talas om. Exempel: Conny Abrahamsson, Magdalena Björkman, Hans Sandberg
Smått & gott RÖVARHISTORIA! (_!_) (__!__) (!) (_._) (_^_) (_*_) (_!__) {_!_} (_x_) (_X_) (_zzz_) (_o^o_) (_13_) (_e=3Dmc2_) (_$_) (_?_)
a regular ass a fat ass a tight ass a flat ass a bubble ass a sore ass a lop-sided ass a swishy ass kiss my ass leave my ass alone a tired ass a wise ass an unlucky ass a smart ass Money coming out of his ass Dumb Ass
Lästest! Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så seplar det Inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Gnaksa färkct tcyker jag.
Bättre en fågel i handen än en älg i ögat. Bättre en hängmatta i parken än hängpattar i marken. Bättre en japp i magen än coco i huvudet. Bättre en kråka i näsan än en skata i sängen
M
Julkrönika
idvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Ni får ha överseende med min klyschiga inledning, men
en julkrönika utan något inslag av Rydbergs klassiska juldikt kändes inte rätt. Just nu är det nog bara jag och tomten som är vakna. Timmen är sen och än finns ingen tillstymmelse av vit beklädnad på marken. Nu ska det här inte här inte bli en miljödebatt, men rätt intressant att poängtera ett faktum. När man var liten var snön på marken och grantopparna lika given som Kalle anka på julafton. Då kunde jag inte förstå varför man i julsångerna envisades om att sjunga om att man drömde om en vit jul. Nu känns det snarare som om jag borde skriva ”en vit jul” högst upp på önskelistan och hoppas på att jag vart en tillräckligt snäll flicka under året för att få min önskan uppfylld.
Visst kan jag hålla med om att julen precis som många
andra högtider kommersialiserats till maximum och förlorat litet av sin charm. För många är det numera förknippat med en hel del måsten och borden och hela konceptet har gått förlorat. Saknar den där förväntansfulla längtan och magin man upplevde som liten. Då allt var som taget ur en julkalender. Man kunde inte sova och nedräkningen från den 1:a december var olidligt spännande. Nu tar man sig för pannan och räknar ner till tentan som är två dagar innan jul istället.
Själv har jag som tur är en lillasyster som är väsentligt my-
cket yngre. Vilket innebär att hon är lyckligt ovetande om att vi för länge sen konstaterat att tomten inte existerar. Varje år sätts familjens fantasi på prov då vi ska hitta nya godtagbara argument för att hävda att tomten faktiskt finns då hon kommer med envisa ifrågasättanden. För övrigt är det perfekt att ha ett yngre syskon då man får en chans att återuppleva allting genom deras ögon. Dessutom blir det helt legitimt att som vuxen (om jag nu är det) sätta sig på en stjärtlapp, slänga sig ut i snön och skrika ”Se upp i backen, tusen hål i nacken!” för fulla halsar.
det är roligare att ge bort julklappar än att få dem. Det bästa är nog den där överraskade minen när man lyckats hitta något som vederbörande nämnt i förbifarten i ett samtal under året och de tror att man helt glömt bort. För oss studenter där budgeten inte tillåter större utsvävningar finns ingen anledning att misströsta. Även om du kanske helst vill ta med din älskling på en weekend till Paris är det inget som säger att ett stycke fransosromantik på hemmaplan är mindre mysigt. De hemmagjorde teckningarna kanske inte går lika bra hem hos päronen som de gjorde en gång i tiden, men om du bor på en annan ort kan en heldag med någon rolig aktivitet inplanerad vara riktigt uppskattat.
F
örra året bestämde jag och mina vänner oss för att genomföra operation julstämning och besökte bland annat julmarknaden på Gröna Lund, drog på en julkryssning till Mariehamn, strosade runt på Gamla stan och så självklart: OF:s julmiddag på Djurgården med båtfärd och fackeltåg. Och vet ni vad? Ansträngningarna gav resultat för jag var på ett strålande humör under hela den hektiska julrushen. Det jag försöker komma fram till är att även om vi är väldigt duktiga på att gnälla och beklaga oss över att julen inte är vad det en gång var så är det inte ett skäl att förkasta, i mitt tycke, årets bästa högtid. Så släpp alla krav på att allt ska vara picture perfect. Det är inget som säger att julen blir bättre för att du spenderar massa tid och en halv förmögenhet på rätt pynt, mat och presenter. Istället för att slå knut på dig i jakten på de perfekta klapparna till dina vänner kan du väl bjuda hem dem på middag och umgås istället? Det kanske blir en grå och mörk jul, men vad gör det? Tänd upp tusen ljus och vråla med i Just D:s ”Nu är det jul igen” tills du retat gallfeber på grannarna.
Själv ska jag istället för att rynka på pannan då choklad-
kalendern öppnas och än en gång undra varför inte Marabou lanserat en med sin egen choklad, glatt trycka i mig bitarna och vara glad. Jag ska baka lussebullar i kopiösa mängder, sjunga julsånger, väcka pyromanen i mig (endast tända eld på sådant man får förstås) och göra allt för att trotsa mörkret och komma i skön stämning.
Julen kanske inte blir som den var när vi var små, den kanAnnars har man gått och blivit så där vuxen och mogen ske blir ännu bättre. på senare år och sällat sig till skaran som bestämt påstår att
ELLI KASSIRY
AVSÄNDARE: Odontologiska Föreningen Alfred Nobels allé 8, 141 52 Huddinge SWEDEN