Cavum 2017 no 3

No 3 2017 Höstnummer

CAVUM Odontologiska Föreningens Tidskrift

GÄSTSKRIBENT

Anna Jinghede

Tema: I rättvisans namn ”En ledare som inte är rättvis agerar kortsiktigt ”

Profilen: Hans Sandberg

1 II DESSUTOM: ODONTOLOGISKA SPELEN / KOLLOT / VALBARA KURSER DEL

2

FÖRORD

Hej kära läsare, Nu har löven börjat falla till marken och med det har hösten satt sitt första spår för säsongen.

I det här nummer har vi, i redaktionen, valt temat I rättvisans namn. Att välja en passande gästskribent var inte alls svårt.

Det var givet att kvinnan som jobbat som tandläkare, polis, kriminaltekniker och som numera är rättsodontolog skulle få den första förfrågan om att skriva till temat. Till vår glädje tackade Anna Jinghede ja! En annan rättvisans odontolog är Hans Sandberg som, inte minst, jobbar mycket för studenternas rättvisa inom utbildningen. Läs mer om denna hårt arbetande man på sidan 24.

Missa dessutom inte att läsa Fridas halloweenrecept på pumpa! På sidan 14 presenterar hon tips på såväl pumpiga förrätter som efterrätter!

Tillsammans med Ida kan du börja komma igång med din konditionsträning! Glöm bara inte att konditionen är en färskvara, så hitta ditt spår och börja springa regelbundet eller varför inte spendera eftermiddagarna på studentgymmet (som för örvrigt är gratis!).

Avslutningsvis vill jag välkomna alla studenter att bli en del i redaktionen - stora som små - din plats finns hos oss! Tänk på att du kan göra så mycket mer än att skriva. Redaktionen består även av bland annat fotografer, idésprutor och layoutingenjörer!

Det blir återigen Patricia de Palma som skriver Vetenskapen.

Den här gången om oral hälsa bland injektionsmissbrukare vid sprutbytesprogram.

Gabriel Issa

Chefredaktör │Grafisk Design

Reija Elenius T5 Layoutansvarig

Johanna Svedenlöf T5 Grafisk design

Isabelle Jahanfar Tholin T5 Fredrik Branting T7 Skribent Skribent

Aina Nyberg T3 Fotograf

REDAKTIONEN

Elias Carlqvist T7 Skribent

Nadia Sager T7 Skribent

Aylin Marinova T5 Ludwig Nordström T¤5 Alicia Dollerup T5 Skribent Skribent Skribent

Nazia Youzafzai T3 Skribent

Kadira Ouru N’ti T7 Skribent

Ida Joelsson T5 Träning

Frida Martis T5 Freja Freedman, T5 Simon Pikosz T7 Recept Skribent Skribent

3

INNEHÅLL

CAVUM

Odontologiska föreningens tidsskrift

Redaktionen Årgång 81, nummer 1

CAVUM 2017 årgång 81 nr 3

Chefsredaktör Gabriel Issa, Termin 5 Grafisk Design Reija Elenius, Termin 5 Gabriel Issa, Termin 5 Johanna Svedenlöf, Termin 5 Ansvarig utgivare Carl-Gustav Svensson Leg.Tandläkare/unverstetsadjunkt Korrekturläsare Elin Lindberg, T5 Kristina Enoksson, T5 Alicia Dollerup, T5 Kontakta oss Cavum@ofsthlm.se Annonsering Cavum/Näringlivsutskottet Claudia Bravo Lutz Naru@ofsthlm.se Postadress Alfred Nobels Alle 141 52 Huddinge Vetenskapsansvarig intresserad av att skriva om din vetenskap i Cavum? Kontakta: Gabriel.Issa@stud.ki.se OF Presidiet Stephanie Ammerman, T5, Ordförande Zeinab Chith, T5 Vice ordförande Bilder och artiklar lagras elektroniskt och publiceras på ofsthlm.se Eftertryck tillåtes endast efter redaktionens medgivande

ISSN: 1401-1638

4

06 Presidiet 07 Utskotten 09 Temat: I rättvisans namn 12 Receptet med Frida 14 Receptet special 16 Träna med Ida 20 Valbara kurser del II 25 Profilen: Hans Sandberg 29 Cavum testar 32 Brev från kollot 34 Medicinsk åldersbestämning 36 Odontologiska spelen 38 Vetenskapen 40 Cavum träffar 42 Stenbergapyromanen

B

ld bi n ar nge n n vl i Vi ildtä

’’

Naturen

Bilden är tagen på Besseggen i Jotunheimen i augusti och jag tycker den ger en känsla av att betraktaren lika gärna tittar på ett landskap från Kritaperioden, lite som en tidsmaskin.

- Jonathan Wiberg, t7 tandläkarstudent

5

PRESIDIET

Engagera dig

Följ OF på Facebook, där skriver vi ut när de olika utskotten har möten. Det är bara att dyka upp med ett leende på läpparna. Under mötena går utskottet igenom det som händer härnäst och det finns ofta möjlighet till att engagera sig på olika sätt. Du kan sitta som studentrepresentant i ett beredande eller beslutande organ, eller också bara vara med och stå i puben eller skriva en text till vår fantastiska kårtidning. Varför inte passa på att knyta kontakter med företag genom att vara kontaktperson till ett företag. Vill du engagera dig men vet inte hur, prata med någon från styrelsen eller prata med en vän som du vet redan är engagerad. Att engagera sig behöver inte betyda att man spenderar flertal timmar i veckan och går på möten utan det kan handla om en timme i månaden om det passar en bättre.

Det finns något för alla och vi är glada att hjälpa till att hitta något som passar just dig.

Genom att engagera dig i kåren lär du känna nya människor. Visste du att studenter som engagerar sig inom kåren under sin studietid visar mindre tecken på stress och utbrändhet när de kommer ut i arbetslivet? Du kommer inte ångra dig och har inget att förlora och glöm inte, det är aldrig försent! Vi vill passa på att tacka alla som redan engagerar sig inom kåren, tillsammans gör vi skillnad!

Stephanie Ammerman

Zeinab Chith

ORD@OFSTHLM.SE

VORD@OFSTHLM.SE

Ordförande

@Odontologiskaföreningen 6

Vice ordförande

@Ofsthlm

Följ oss på sociala medier!

@Ofsthlm

UTSKOTTEN

christoffer källkrans

reija elenius

uu@ofsthlm.se

info@ofsthlm.se

utbildningsutskottet

informationsutskottet

Var hälsad eminenta student,

Howdy!

Vad kul att du ville kika in här! Utbildningsutskottet (UU) är OF:s ansikte utåt vad beträffar utbildnings- och kompetensfrågor som är viktiga för oss alla. UU har synnerligen en spännande höst framför sig med aktiviteter som vi tillsammans kommer att anordna. Det var riktigt härligt att bejaka flera nytillskott av engagerade utskottsmedlemmar på läsårets allra första möte, alla ni är vår och KI:s framtid!

Foto, design och datorer. Det sammanfattar lite vad Informationsutskottet jobbar med. Vi är utskottet som ser till att medlemar vet vad som händer i OF och ser till att information når ut. Det gör vi genom att dekorera skolan med posters, hålla igång hemsidan, mailutskick och ordna annat informationsmaterial. Har du idéer hur vi kan nå ut bättre? Eller har du ett intresse för foto eller kanske photohop? Hör av dig!

Vad arbetar utskottet med just nu?

För er som ännu inte har sett det i schemat så väntar vi förväntansfullt efter Studentlärardagen för T3-T9 som i år inträffar den 14:e november där studenterna får möta lärarna och ha en bilateral kommunikation i olika sakfrågor. Har du mycket att lätta på hjärtat så skall du ej missa det. Skulle du vilja vara delaktig eller på något annat sätt föra fram ett särskilt upplägg under denna tillställning så är det bara att höra av sig till mig.

Vad arbetar utskottet med just nu?

Info startar denna termin med att fokusera på Matrikeln som är skolans fotokatalog. Vi ska se till att få fina foton på samtliga kurser och sedan trycka upp så att ni medlemar kan få varsitt exemplar. Vi ser till att meddela er när den är klar!

Förutom det så fortsätter vårt ständiga arbete med att skapa affisher, filmer och informationsmaterial. Inför valet kommer det behövas en hel del!

lina angerstig

programutskottet

pru@ofsthlm.se

Ge mig ett p – P, ge mig ett ru – RU, VAD BLIR DET? - P RU Utskottet som älskar att umgås och tänka bort plugget för en stund! Tillsammans inom utskottet anordnar vi olika temapubar på fredagar, sittningar och även alkoholfria tillställningar.

Första sittningen har vi redan hunnit med och det var min kurs T3 som anordnade en inspark för T0 som numera kan titulera sig T1! Mycket imponerad av min kurs arbete samt att vi slog rekord i antal sålda biljetter. Det är så roligt att det har börjat så många nya taggade studenter både på tandläkar- och tandhygienistprogrammet.

Vad arbetar utskottet med just nu?

Vi närmar oss den omtyckta höstsittningen som i år hålls på den nyöppnade nattklubben, Sense Stockholm. Därefter följs den av herrmiddagen och spexet. Dessa sittningar anordnas av termin 5:s tjejer respektive termin 7.

arash asgari

idrottsutskottet

idru@ofsthlm.se

Tjenare allesammans!

Hos Idrottsutskottet jobbar vi ständigt med att vår tid här på skolan ska bli så aktiv och rolig som möjligt!!! Detta gör vi bland annat genom att anordna idrottsdagar varpå läsårets första har ägt rum den 27 september och då stod Paintball på schemat!

Förutom det kommer spelkvällarna att sättas igång inom kort där vi hoppas se många av er. Planeringen inför den kommande Åreresan är även i full gång!

Vad arbetar utskottet med just nu?

Skollagen i innebandy, IBK Käftis, och fotboll, Käftis United, har några återstående matcher kvar för säsongen så om ni är intresserade av att komma och spela är ni varmt välkomna oavsett tidigare erfarenheter! Om ni tycker det här låter skoj eller om ni har förslag på hur vi kan förbättras så är ni välkomna till vårat nästa möte. Ses där!

7

UTSKOTTEN

kadira ouru n’ti

claudia bravo lutz

intu@ofsthlm.se

naru@ofsthlm.se

internationella utskottet

näringslivs utskottet

Hello guys!

Hej allihopa,

Intu ansvarar för att hantera OF:s internationella frågor och relationer. Vår främsta uppgift är att främja utbyten i olika former och mottagande av utbytesstudenter samt representationer i internationella studentföreningar som EDSA (European Dental Student Association). Du får chans att skapa kontakter på internationell nivå och möjlighet att utbyta idéer, kunskap och erfarenheter.

Vi i Näringslivsutskottet har redan haft vårt första möte och jobbar för fullt. Vi har redan haft terminens första lunchföreläsning för några av er och snart kommer det även anordnas en mingelkväll för våra tandläkare to be. NärU håller kontakten med företag och kliniker så att OF får sponsring till olika event och ni får träffa näringslivet. Som NärU-medlem tar du hand om ett eller flera företag och sköter kontakten med dem. Du kan hjälpa till med våra event och mycket mer.

Vad arbetar utskottet med just nu?

Vi har precis anordnat ett kortare program för utbytesstudenter, EVP (European visiting program) som ägde rum mellan 2-6 okt.ober.

Insamling till ”Pamoja” som är ett välgörenhetsprojekt. Insamlingen kommer ske löpande under terminen. Erasmus (utbytesprogrammet) fyller 30 år i år så vi kommer att ett event v.45.

Vill du engagera dig i internationella utskottet, kom på våra möten.

Information finns i facebookgruppen ”IntU” alternativt skicka ett mail, skriv direkt till mig på facebook eller ta tag i mig om du ser mig i skolan!

Vad arbetar utskottet med just nu?

I fokus står just nu den kommande arbetsmarknadsdagen (AMD) som är en jobbmässa för alla Odontologstudenter. Där kommer ni kunna träffa utställare från kliniker och dentala företag och eventuellt få ert första extra jobb eller riktiga jobb. Det kommer även bjudas på presenter och underhållning. AMD är inte bara roligt och intressant men även OFs största inkomstkälla.

Vill du vara del av ett sådant viktigt event eller bara veta mer om NärUs arbete kan du gärna komma förbi på vår nästa möte!

STUDENTREPRESENTANTERNA RAPPORTERAR nour al tallaj tandläkarrepresentant @ofsthlm.se

tandhygienstrepresentant @ofsthlm.se

Hej alla käftisar!

Hajzan allihopa!

Hoppas att ni nyantagna fått ett varmt välkomnande på utbildningen och att ni äldre terminare fått en bra start på höstterminen. Som Tandläkasstudentrepresentant är jag medlemsansvarig samt tandläkarstudenternas röst i styrelsen. Jag ansvarar över era medlemskap och fördelarna ni får genom att vara medlemmar i OF, som ködagar hos SSSB (Stockholmsstudentbostäder) och mecenatkort.

Nu är terminen äntligen igång efter ett välförtjänt sommarlov.

Hoppas ni är ordentligt utvilade och taggade på vad Käftis har att erbjuda i höst!

Medlemslistorna har uppdaterats inför terminen och mecenatkorten ska trilla ner i brevlådan inom snar framtid. Ni kan även ladda ner mecenatappen om ni vill ha kortet digitalt!

Glöm inte bort att höra av er till mig om ni flyttar och byter adress. Skicka iväg ett mail så att era uppgifter hos oss stämmer och ni får hem Cavum och mecenatkort i rätt brevlåda!

Vid övriga frågor och funderingar är ni även varmt välkomna att höra av er till mig, min mail-låda står öppen för alla!

8

seiran asvand

Snart är min tid som tandhygieniststudentrepresentant över, jättetråkigt för mig men superkul för nästa representant! Någon gång i början av november kommer OF-dagen att hållas vilket är ett ypperligt tillfälle för dig som är intresserad av posten att titta förbi och få närmare information om vad arbetet innebär.

Har du som hygienist synpunkter, idéer eller frågor om utbildningen är du varmt välkommen att fråga mig. Är du intresserad av att engagera dig i OF, men är osäker på hur? Hör av dig till mig så hjälper jag dig!

Ha det gott så länge och vi hörs!

TEMAT

I rättvisans namn

Gästskribent Anna Jinghede, som har jobbat som tandläkare, polis, kriminaltekniker och numera är rättsodontolog på medicinalverket i Solna, skriver om temat i rättvisans namn.

Text & foto : Anna Jingheden

9

TEMAT

Munnen och tändernas rättsliga roll Bakgrund

Rättsodontologi är en rättslig disciplin som vilar på naturvetenskaplig grund och betraktas därmed även som en forensisk verksamhet närbesläktad med kriminaltekniken. Organisatoriskt är rättsodontologin en subdisciplin till rättsmedicinen inordnad vid rättsväsendets minsta myndighet; Rättsmedicinalverket. För närvarande finns två fasta rättsodontologitjänster i Sverige vilka har rikstäckande ansvar.

Därutöver finns ett antal tandläkare med specialkunskaper i rättsodontologi som kan biträda dels vid rutinärenden (identifieringsfall) och dels vid större händelser såsom naturkatastrofer, olyckshändelser eller terrorattacker. Utbildning i rättsodontologi sker företrädelsevis genom landets intresseförening för ämnet, Svensk rättsodontologisk förening. I frånvaro av universitetsansluten utbildning i Sverige får övrig kunskapsinhämtning i ämnet ske genom förkovran internationellt.

Rättsodontologen kan något förenklat beskrivas som rättsväsendets expert för olika frågeställningar som rör munhålan och tänderna. Uppdragsgivare är vanligen polismyndigheten, åklagare eller domstol. Vanligt förekommande frågeställningar berör undersökning, bedömning och identifiering av mänskliga kvarlevor, bedömning av skador i det orofaciala området och avgivande av rättsintyg, analys av bitmärken eller andra skador som misstänks ha orsakade av tänder eller bedömning av ålder hos ett barn eller ungdom. Rättsodontologen kan även kallas som expertvittne i domstol och med det huvudsakliga syftet att presentera dental och orofacial bevisning.

Att betrakta ansiktet, munnen och tänderna som vävnader som har rättslig relevans är på inget sätt något nytt påfund. Det första kända rättsodontologiska fallet ägde rum redan under romartiden och Kejsare Claudius tid (49 före Kristus) då dennes hustru, Agrippina, lät avrätta sin rival, Lollia Paulina. Agrippina ställde krav på sina utsända soldater att återvända med bevis på att uppdraget fullbordats och kunde senare identifiera sin antagonist genom att betrakta hennes missfärgade tänder i det avhuggna huvudet. Andra uppmärksammade fall i mer modern tid är identifieringen av makarna Hitler och fällandet av Ted Bundy, seriemördaren i som avrättades i fängelse 1989 och som avsatt bitmärken som ett signum på flera av sina 35 offer.

Identifiering

Principen om att varje avliden ska återfå sin identitet efter döden är mycket gammal och skälen är många varav sociala och humanitära kanske är de mest uppenbara.

I varje civiliserat samhälle omfattas därtill individer av rättigheter och skyldigheter som upphör då man avlider och detta blivit bekräftat. Praktiskt kan det innebära att vissheten om att en viss individ avlidit innebär att man stryks ur myndighetsregister, att fordringar upphör och att begravning och bodelning kan ske.

Det finns principiellt tre sätt att identifiera en avliden människa, s k primära identifieringsmetoder; med hjälp av fingeravtryck, dna eller tänder. Vanligen föredras en kombination av två sådana metoder även om det inte inte finns något egentligt krav vad gäller mängden karaktäristika för att identitet ska kunna fastställas. Att visuellt

10

’’

Tänder uppvisar även ett stort antal karaktäristiska särdrag vilket är utgångspunkten vid identifiering av avlidna och en enstaka tand kan utgöra grund för ett beslut om identifiering. identifiera en person t.ex. med hjälp av jämförelse med ett körkort eller genom att låta en anhörig titta på den avlidne och avge ett beslut är en sekundär identifieringsmetod som inte tillåts stå ensam p.g.a. den uppenbara risken för felbeslut. I samma ögonblick som hjärtat slutat slå tar nämligen en biologisk nedbrytningsprocess vid vilken på mycket kort tid förvanskar ett utseende. Även händelser i samband med dödsfallet kan påverka den avlidnes utseende.

teten inte kunnat fastställas. I ett fåtal fall årligen saknas jämförelsematerial eller det inte kan fastställas var sådant kan erhållas och individen kvarstår som okänd en längre tid. I ytterligare ett antal fall anmäls individer som försvunna men kvarlevorna anträffas aldrig.

Dessa två specialsituationer medför att fallen samlas i det som normalt benämns ”Försvinnanderegistret” vilket är sökbart och vid dags dato innehåller 578 anmält försvunna individer och 79 okända.

och hjälpa människor som lever med våldsutsatthet. Tandvårdens övergripande ansvar för dessa patienter finns reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter (2014:4) och innefattar bl a identifiering, dokumentation, samverkan och behandling. Skyldigheter har sedan länge förelegat vad gäller oro för barn (SoL 14:1). Att vissa skyldigheter nu även föreligger för vuxna våldsutsatta patienter är sannolikt fortfarande okänt för många vilket är olyckligt sett till ett folkhälso- och samhällsperspektiv.

I Sverige och många andra västeuropeiska länder förordas ofta att en identifieringsinsats sker med hjälp av den odontologiska metoden. Skälen är många, det är en kostnadseffektiv och säker metod och ofta är förutsättningarna bra till följd av goda tandvårdsvanor i befolkningen samt en journallagstiftning som medger bevarandet av tandvårdsjournaler i många år. Tack vare att tänderna är den mest motståndskraftiga vävnaden i människokroppen och inte bara motstår höga temperaturer (över 1600C!) utan även naturlig biologisk nedbrytning, är metoden också tillämplig i många olika typer av situationer. Tänder uppvisar även ett stort antal karaktäristiska särdrag vilket är utgångspunkten vid identifiering av avlidna och en enstaka tand kan utgöra grund för ett beslut om identifiering. All identifiering bygger dock på jämförelser och det är en absolut förutsättning, oavsett val av metod, att såväl uppgifter om en person i livet (s k ante mortem-uppgifter, AM) och uppgifter om en person som död (s k post mortem-uppgifter, PM) finns tillgängliga.

Identifieringsinsatser i katastrofsammanhang sker i enlighet med ett internationellt koncept utarbetat av polisorganisationen Interpol, s k ”DVI – Disaster Victim Identification.

Sverige har varit någorlunda förskonade från svårare incidenter. Estoniakatastrofen 1994 och Tsunamikatastrofen 2004 är de som skördat flest dödsoffer i modern tid. Därutöver har DVI-konceptet aktiverats vid ett tjugotal tillfällen sedan 1990-talet, nu senast den 7 april i samband med terrorattacken på Drottninggatan vilken orsakade fem människors död.

Skadepanoramat vid uppsåtligt våld är stort men mest frekvent drabbas mjukvävnaderna vilket kan manifestera sig som underhudsblödningar (hematom) och sårskador i munslemhinnan eller läpparna. Även skador i hårdvävnaderna såsom tandskador och frakturer är återkommande.

Många skador är ospecifika och för klinikern föreligger ofta en osäkerhet att skilja dessa skador från sådana som uppkommer på naturligt sätt, t ex genom olycksfall. Vidare föreligger ofta kunskapsluckor kring hur olika skador distribueras anatomiskt vid olycksfall kontra uppsåtligt våld samt hur man ska differentiera mellan olika skadetyper. Detta bidrar många gånger till en okritisk handläggning samt en undermålig dokumentation sett ur ett rättsligt perspektiv. För rättsodontologen är en fullgod och kvalitetsmässig dokumentation av orofaciala skador A och O och kan vara skillnaden mellan att en förövare går fri eller kan lagföras vid rättslig prövning. I slutänden kan det också innebära att en människa som levt med våld i sin vardag fortsättningsvis får leva sitt liv i frihet. Vid osäkerhet uppmanas tandvårdspersonal rådgöra med någon av Rättsmedicinalverkets rättsodontologer.

Årligen utför rättsodontologerna cirka 250-300 identifieringar av människor som anträffats avlidna och där identi-

Tecken på våld och omsorgssvikt i det orofaciala området

Avslutningsvis bör nämnas en annan rättsodontologisk aspekt som har stor relevans för kliniskt verksam tandvårdspersonal, den som rör frågan om våld och våldsutsatthet. Tecken och symtom på våld manifesterar sig ofta i ansiktet och munhålan och prevalensstudier ger för handen att så mycket som 50-75% av det fysiska misshandelsvåldet manifesterar sig inom dessa områden. Dessutom uppsöker de flesta människor tandvården på någorlunda regelbunden basis vilket bidrar till goda förutsättningar för tandvården att identifiera

11

RECEPTET MED FRIDA MARTIS Förrätt: Broccolisoppa │ Varmrätt: Svamprisotto │Efterrätt: Yoghurt trifle

SVAMPRISOTTO Ingredienser

Gör så här:

schalottenlök vitlök olivolja

Finhacka lök och vitlök,stek de sedan mjuka i olivolja utan att de tar färg. Koka upp buljongen. Häll i riset med löken och rosta tills riset börjar bli lite genomskinligt. Häll på vinet och låt reducera helt. Tillsätt nu buljongen lite i taget. Rör om hela tiden. Skär svampen i mindre bitar och stek i smör i en annan panna. Mot slutet när riset börjar bli mjukt häller du i champinjonerna och rör om.

Pressa i lite citron. När riset är helt klart, mjukt med en al dente kärna (efter ca 20 min).

Riv ner rikligt med parmesan, lite färsk basilika och tillsätt en rejäl klick smör. Rör om tills allt smält. Smaka av med salt och peppar. Risotto ska flyta ut fint på talriken och inte vara ”grötig”, häll i lite mer buljong om den blir för tjock. Servera med haricot verts och garnera med parmesan, klippt gräslök och basilika.

4 dl arborioris ca 2 dl vitt vin champinjoner eller annan svamp smör ca 1 1/2 l grönsaksbuljong citron salt peppar parmesan smör garnering: gräslök, parmesan, basilika

TIP

S!

T AU T

BY T T T NA MO A GÅR NER MP DET PINJO N SVA M A CHA N ANN E

12

Ingredienser 2 st stora broccolihuvuden, 1 liter vatten 1 grönsaksbuljongtärninggrädde Mjölk Att toppa med: snabbkokt sparris Chiliolja Penséer Timjan

BROCCOLISOPPA Gör så här: Sätt ugnen på 225 grader. Skär bort buketterna på broccolin och lägg i en kastrull med kokande vattnet (1 liter). Skala och och skär stammen i skivor och släng ner de också i vattnet. Tillsätt en grönsaksbuljongtärning. Låt koka tills broccolin är mjuk. Blanda smör med pressad vitlök och salt och bred på brödskivor. Toppa med persilja och ställ in i ugnen. Ta av broccolin från plattan och mixa tillsammans med vattnet till soppa. Ställ tillbaka soppan på plattan och tillsätt grädde och mjölk. Låt koka upp. Smaka av med salt, peppar och timjan. Häll upp soppan, toppa och servera med vitlöksbröden

YOGHURT TRIFLE Ingredienser: Honung Grekisk yoghurt Valnötter Pistagenötter Mynta

Gör så här: Ringla flytande honung i botten av ett glas. Fyll på med grekisk yoghurt. Toppa med valnötter, pistagenötter, och mynta.

!

TIPS

EN LL D AD I T A LYX KROSS D MED OKLA H C

13

Gör så här:

i

PUMPIGA RATTER MED FRIDA Ingredienser • • • • • • • • • • • •

1 paket vita bönor 1 liten butternutpumpa 2 msk olivolja 1 hackad gul lök 1 skivad vitlöksklyfta 1 hackad röd chili 1 dl vitt vin 1 l vatten 2 st grönsaksbuljong Salt Peppar 1 apelsin

Häll av vattnet från bönorna. Skala och tärna pumpan i bitar.

Fräs i olja tillsammans receptet med lök, vitlök, vita special bönor och chili. Häll på vitt vin, vatten och buljongtärningarna.

Koka upp och låt sjuda ca 20-30 minuter eller tills pumpan känns mjuk.

Mixa soppan slät och smaka av med salt, peppar och juice från en apelsin.

P ape umpas lsin op och pa m chi ed li

llor a fr a p Pum fänkål med

14

die ns re

Sätt ugnen på 250°C. Häll ut degen på mjölat bakbord och knåda den lätt. Dela degen i 16 bitar. Rulla till runda bullar.

Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper, låt jäsa 30 minuter under bakduk. Pensla bröden med vatten, strö över flingsalt och fänkålsfrön. Ställ in plåten i mitten av ugnen. Sänk värmen till 225°C. Grädda bröden 1520 minuter tills de får fin färg.

In g

Smula ner jästen i en bunke.

Tillsätt 1msk olja och 6dl kallt vatten, rör tills jästen löses upp. Tillsätt resterande ingredienser och arbeta till en smidig deg. Täck över med bakduk och låt jäsa 2 timmar i rumstemperatur.

er

Gör så här:

• • • • • • • • • • • •

1/4 paket jäst (12,5 g) 1 msk rapsolja 6 dl kallt vatten 3/4 msk salt 2 dl pumpakött 1/2 tsk svartpeppar 1/2 msk brödkryddor 1/2 dl hela linfrön 1/2 dl pumpakärnor 1 dl grahamsmjöl ca 10 dl vetemjöl flingsalt & fänkålsfrön

k aj ns a ik mpap er Am Pu

kansk i er m A apaj Pump

Ingredienser

• 3 dl vetemjöl • 2 msk strösocker • 125 g Smör • 1 äggula • 4 dl grovhackad pumpa • 2 ägg • 2 dl strösocker • 1 tsk malen kanel • 1 tsk malen ingefära • 1 krm salt • 2 msk vetemjöl • 2 dl vispgrädde

Gör så här:

Nyp ihop mjöl, socker och smör till en grynig massa.

Tillsätt äggulan och arbeta ihop till en deg. Tryck ut i en ugnssäker form. Låt vila i kyl ca 30 min.

Sätt ugnen på 200°. Koka pumpan i lättsaltat vatten 5-8 min. Häll av vattnet i en sil, pumpan ska vara väl avrunnen. Mixa pumpan till puré och låt den svalna något.

GÖR VARDAGEN LITE MER ORANGE

Tillsätt äggen ett i taget.

Blanda ner resten av ingredienserna till fyllningen och häll i pajformen. Grädda i nedre delen av ugnen 40-50 min. Låt svalna. Sikta över florsocker och servera med lättvispad grädde.

!

S TIP

a ör t g a. t a ys r kt är ch f m o t r u äg Gå förv i

15

16

Konditionstraning i ss pa trest in så rin Sp är re m ni testa takta t r kö så o att kon g t Ja kan, e av at c d ara ig. ses! e v era b m vi t s de as är pp Ho

med

IDA JOELSSON

Hej vänner, dags för nya träningstips!

Då har studierna dragit igång igen och kanske även träningen (?) Ni flesta jobbar säkert hårt med att komma in i pluggrutiner nu efter en skön sommar och har kanske svårt att få in träningen i ert schema.

Mitt uppslag kommer denna gång handla om kondition, i alla former! Majoriteten av er tänker nog så fort ni hör ordet kondition något i stil med, ”jobbigt” ”tråkigt” - men mitt mål är att ändra på det efter ni läst detta uppslag, håll tummarna!

Konditionsträning innebär inte endast en lång händelselös löprunda, utan det finns så många olika sätt att förbättra sin kondition på!

Jag har nedan gjort upp ett exempel på träningsschema över en veckas tid, där man har fyra stycken olika pass som riktar in sig på att förbättra konditionen. Glöm inte att det är helt upp till dig hur många pass i veckan man vill köra, det fungerar jättebra att kombinera två konditionspass med två styrkepass (ni har ju bodypump-övningarna från förra numret).

Undrar du något eller vill få mer tips och ideer?

Idajoelsson@hotmail.com Idajoelsson www.nouw.se/idajoelsson 17

’’

JAG ÄLSKAR INTE ALLTID TRÄNINGSPASSET, MEN JAG ÄLSKAR ALLTID RESULTATET

18

ida

TRÄNINGSSCHEMA TEMA: KONDITION

Konditionsträning är grunden till en god hälsa! Att ha bra kondition har så många fördelar i kroppen. Välj att inte se konditionsträning som något tråkigt/jobbigt och något du måste göra, utan istället något som kommer få dig må bra! Du blir piggare och hälsan blir framförallt så mycket bättre.

Intervallträning

Backträning

• SPRINT (korta intervaller), ett högintensivt konditionspass på cykel. Jobbar 100% i korta och intensiva perioder och vilar 100% mellan.

• LÖPBAND (längre intervaller, även utomhus) uppvärmning i behagligt tempo i 5 min. 1 min 80% av max, 30 sek vila. 10ggr. Jogging behagligt 2 min, repetera!

• TABATA (hårt arbetande intervaller för hela kroppen) Innebär att man utför 8 stycken intervaller, 20 sek arbete (110%) och 10 sek vila. Kan göras på cykel, crosstrainer, roddmaskin eller vikter.

• UTOMHUS (konditionsmaskin med lutning) Explosivitet och pulshöjande – hitta en backe som du kan hinna springa uppför på ca 40-50 sek. Jogga nerför på ungefär dubbla tiden, repetera 10 ggr. Tips! Börja inte med Hammarby backen.

• STAIRMASTER Jobba intensivt i max 15 min, uppvärmning första 5 innan tempo sätt igång, målet är att jobba 10 min med hög puls.

Varför intervallträning?

- Ökad syreupptagningsförmåga vilket leder till bättre kondition.

- Smartaste och effektivaste träningen.

- Kan användas i vilken träningsform som helst, promenad, löpning, cykling, styrka.

’’

Tänk på att 4 km på 20 min är lika långt som 4 km på 30 min

Långdistans • LÖPNING, målet är att vänja kroppen vid långvarig belastning, olika för alla. Nybörjare = att orka springa i en halvtimme/timme utan att stanna. Erfarna = eventuellt tränar inför ett lopp, springa 20 km (loppets längd) utan att stanna. Målet är att förbättra sin genomsnittliga hastighet.

Varför långdistans?

- Gör musklerna mer uthålliga och bättre på att utnyttja syre.

- Kroppen vänjs vid att använda fett som energikälla, främst eftersom glykogenet inte räcker till vid långvarigt pass.

- Mest kända – boostar mängden endorfiner som frigörs i kroppen.

MÅNDAG INTERVALL TISDAG Vila ONSDAG BACK TORSDAG LÅNGDISTANS

Varför backträning?

- Förbättrar konditionen, blir starkare i hela kroppen och pulshöjande.

- Hålla kroppen i en bra hållning under löpningen, tillgodogör kroppen med mer syre, gör att man orkar mer.

- Resulterar i mer fokus på styrka, mer belastning på ben och bål.

FREDAG Vila HELG INTERVALL

!

S TIP

är ila m t v t so m t ko v e a tig int vik och själ a m ig ig ö ik Gl st l n i s å d vägs in ge ro p al m in t t h n t är . trä åg a du mål i ih och

19

VALBARA KURSER På tandläkarprogrammet, termin 5 finns det ett utbud av valbara kurser som man kan välja mellan. I detta inslag har vi bett studenter som läst respektive kurs att representera kurserna utifrån sina uppleveser. I sommarnumret presenterades kuserna Global Hälsa och Ledarskap. I detta nummer skriver vi om Rättsodontologi och Pskyologi kursen och i nästa nummer belyser vi de sista två kurserna, Kompositkursen och Enskilt projektarbete.

RÄTTSODONTOLOGI Målet med kursen är att studenten ska orientera sig inom rättsodontologins område. Genomföra enskilda delmoment i rättsodontologiskt arbete som identifiering och ålderbedömning. Förstå, förklara och beskriva den vetenskapliga grund som finns för något av de rättsodontologiska delområdena.

Psykologi Syftet med kursen är att ge studenten psykologiska kunskaper och färdigheter som underlättar kommunikationen och behandlingen av patienter inom tandvården. Tillämpning av dessa färdigheter i tandvårdsteamet för att effektivisera samarbetet samt för att hantera stress och utmaningar i studentens professionella liv diskuteras under kursen.

20

Rättsodontologi

odontologi i rättsväsendets tjänst TEXT: Sara Cengiz Kursens syfte är att introducera och informera om vad en rättsodontolog gör i sitt arbete samt ge en in inblick i de metoder och arbetssätt som används i det dagliga yrket. Den totalt 5 veckor långa kursen inleddes med föreläsningar av rättsodontologerna Irena Dawidson och Anna Jinghede. Samtliga föreläsningar hölls i Huddinge men demonstrationer, studiebesök och själva slutgiltiga examinationen utfördes på Rättsmedicin i Solna.

Föreläsningar med fokus på identifieringsarbete, masskatastrofer och rättsodontologiska metoder hölls av Irena Dawidson, Sveriges tidigare enda rättsodontolog sedan 18 år tillbaka efter f.d. rättsodontologen Håkan Mörnstad gick i pension. Vi fick ta del av mycket intresseväckande information om såväl rättsodontologins historia, organisationsuppbyggnad, försvinnanderegister, identifieringens tillvägagångssätt och beskrivning av behovet av rättsodontologer i Sverige generellt.

Rättsodontologer hjälper även till med att identifiera dödsoffer i samband med större olyckor och katastrofer där ett stort antal personer har omkommit. Vi fick en inblick i detta under en föreläsning som handlade om rättsodontologens roll vid masskatastrofer. I samband med detta fick vi ta del av Irenas egna berättelser om hennes upplevelser på plats och vi fick se verklighetsskildrande filmer om Estoniakatastrofen (1994) och Tsunamin (2004).

Resterande två föreläsningar hölls av Anna Jinghede, nyanställd rättsodontolog sedan år 2016 med en unik bakgrund. Utöver tandläkarexamen med tillhörande specialistutbildning inom käkkirurgi så har Anna dessutom även hunnit med att ta en polisexamen samt är utbildad till kriminaltekniker. Hon har därtill även skrivit en bok om akuttandvård, är krönikör på Tandläkartidningen och hon har förutom detta också fått ett

journalistpris för ”bästa kommenterande text” för en av sina krönikor som handlade om våldsutsatta kvinnor och tandvårdens roll i att bemöta dem.

Anna föreläste dels om våld inom nära relationer och parallellen till tandvårdens ansvar rörande detta, hur man som tandläkare upptäcker detta och hur man bör handskas med problematiken. Hon tog även upp ämnet orofacial forensisk traumatologi, samt berättade och förklarade vad ett rättsintyg är och när/hur ett rättsintyg utfärdas. Oerhört viktig, intressant och relevant kunskap för vår blivande yrkesroll och en mer engagerad och karismatisk föreläsare får man leta efter.

Vi fick förmånen att få gå på två studiebesök på rättsmedicin, ett innan obduktionstillfället och sedan i samband med själva obduktionen.

Under studiebesöken fick vi titta på obduktionssalarna, dels de salar där rättsodontologiska obduktioner sker men även salar som används av rättsläkarna. Vi fick även en rundtur inne i bårhuset och fick se dem olika indelningarna. Under tiden vi gick runt så utfördes obduktioner i salarna och kroppar flyttades vilket var obehagligt men man vande sig efter ett tag. Innan besöken hade vi även fått mental förberedelse och blivit väl informerade om att detta moment var helt frivilligt. Jag skulle rekommendera samtliga som får den här chansen att gå på studiebesöken, då

det var väldigt lärorikt och spännande att få se hur dessa processer går till i verkligheten. Vid själva obduktionstillfället fick vi vara med och bevittna identifieringsarbetet av två kroppar med hjälp av polisregister samt se hur den rättsodontologiska obduktionen går till från början till slut.

Som examination av kursen fick vi i uppgift att djupdyka inom ämnet och välja ut ett område inom rättsodontologi som vi själva tyckte var spännande. Uppgiften gjordes parvis i form av ett kort projektarbete om 1-3 sidor som vi sedan redovisade under slutseminariet där dels examinierande lärare Irena Dawidson, Anna Jinghede och Jörgen Jonsson var närvarande men även ett flertal av rättsläkarna också. Examinationsformen var bra och lagom omfattande.

’’

En mer engagerad och karismatisk föreläsare får man leta efter.

21

TANDVÅRDSPSYKOLOGI TEXT: JENNI ERIKSSON

Det lilla ordet kommunikation.

Ett viktigt litet ord som är ännu lite mer betydelsefullt än det först kanske verkar. Det är till stor del i kommunikationen patienten gör sin bedömning, inte enbart i det tekniska.

I denna kurs lär du dig olika psykologiska färdigheter och tekniker som hjälper dig i det kliniska arbetet med patienter. Du får även kunskaper kring olika psykiatriska diagnoser, KBT-behandling, transkulturell kommunikation, rädslans fysiologi, problemformulering och mycket mer.

Tillämpning av dessa kunskaper stärker professionaliteten hos oss som blivande tandläkare och underlättar patientkommunikationen samt hantering av stress och utmaningar.

Kursen leds av Shervin Shahnavaz och Robert Schibbye som båda bland annat aktivt jobbar med KBT-behandling av tandvårdsrädda patienter på Karolinska Institutet.

22

Tillsammans håller de under kursen ett antal föreläsningar som sedan ligger till grund för flertalet praktiska övningar. Motiverande samtal, hur man tar upp en bra anamnes och utför rädslokonceptualisering med ’onda cirkeln’ är ett par exempel på praktiska övningar.

Kursen avslutas sedan med en skriftlig inlämning av ett patientfall samt ett artikelseminarium. Vi som läste var en liten men sammansvetsad grupp (bestående av främst tjejer) där klimatet var väldigt trevligt och öppet för diskussioner.

Att få diskutera patientfall och verkliga problem från studentkliniken i grupp med andra engagerade studenter och lärare ger väldigt mycket.

Tandvårdspsykologi är en mycket utvecklande kurs som gör att man som student stärks och växer lite ytterligare in i sin framtida yrkesroll.

Man får konkreta verktyg med sig som är användbara ute i den kliniska verkligheten. Förutom att ämnet är viktigt och relevant så är det också mycket intressant.

Denna valbara kurs gav mig ett genuint intresse för tandvårdspsykologi och knöt även vidare kontakt för examensarbetet.

Jag tillsammans med en kursare som också läste Tandvårdspsykologi är nu i startgroparna med ett examensprojekt tillsammans med kursgivarna.

’’

Tandvårdspsykologi är en mycket utvecklande kurs som gör att man som student stärks och växer lite ytterligare in i sin framtida yrkesroll.

FÖR DIG SOM VILL

Text: Freja Freedman

SOMMARJOBBA INOM TANDVÅRDEN Sommarjobb inom tandvården erbjuder fantastiska möjligheter till personlig utveckling och praktisering av kliniska kunskaper men även chanser till att bredda sitt kontaktnät och skapa värdefulla relationer med framtida arbetsgivare.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna kan variera en del beroende på i vilket stadium av utbildningen som man befinner sig i. Dessa grundar sig i att man jobbar tillsammans med och assisterar en legitimerad tandläkare och kan även inkludera allt från sterilarbete till att ta röntgen och göra egna fyllningar.

Auskultation

Det finns flera sätt att öka sina chanser för sommarjobb. Är du sugen på att söka sommarjobb redan efter första året är den tilldelade auskultationen under första terminen ett perfekt tillfälle att visa framfötterna på och lära känna kliniken.

Spontanansökan

Glöm inte att du också kan skicka in en spontanansökan till företag via deras hemsida. Får du inte svar direkt kan det bero på att det inte finns en ledig tjänst just nu men företaget arkiverar din ansökan och kontaktar dig när en ledig tjänst dyker upp!

Sevgi Haddad, arbetsledare och ansvarig för anställningar av sommarjobbare på en klinik inom SLL. ”Sök i första hand till företagets hemsida och ta sedan direktkontakt med den klinik du är intresserad av att jobba på”

Konkurrens

Men hur ska man gå tillväga för att utmärka sig och lyckas skaffa ett sommarjobb där konkurrensen för platserna är stor? Det finns flera vägar att gå när man ska söka sommarjobb men det viktigaste av allt är att man söker i god tid. De flesta landsting i Sverige har öppna ansökningar med ett sista datum för att lämna in sin ansökning.

Se till att du är förberedd med ett slipat personligt brev och ett putsat CV.

Arbetsmarknadsdagen

Spenderar du sommaren på annan ort och vill undersöka möjligheterna att jobba där så är Swedental och arbetsmarknadsdagen två ypperliga tillfällen att presentera sig och skapa en första kontakt. Här kan man prata med representanter från de olika länen samt har möjligheten att personligen lämna in ditt CV. Sist men inte minst, utnyttja dina kontakter. Har du en faster, kusin eller kanske en gammal granne som jobbar inom tandvården och kan lägga in ett gott ord så är du en bra bit på vägen.

23

24

Hans Sandberg: Profilen

” Långsiktighet är grunden för ett gott ledarskap” Hans Sandberg, den långe mannen från Trosa, har satt sina fotspår på många håll och kanter i Odontologins värld – han har varit med i Socialdepartementets referensgrupp som hjälpt till att ta fram den nya tandvårdsförsäkringen, suttit som vice ordförande för tandläkarförbundet, sitter med i bland annat förbundets fortbildningsråd, är med i ledningen som anordnar den Odontologiska riksstämman och jobbar som universitetsadjunkt på Odontologiska institutionen i Huddinge för att nämna några få.

Eller som han själv uttrycker det: ’’Det enda jag inte varit med i än, är tandläkarnas begravningsbyrå’’. Hans brinner för att arbeta med utvecklingsfrågor och arbetar gärna med flera åt gången. Det senaste decenniet har han varit aktiv i frågor som kämpar för, inte minst, studenternas rättvisa till en bra utbildning – en utbildning som lever upp till det behov av tandvård som efterfrågas i det nutida och framtida samhället.

AV: GABRIEL ISSA FOTO: JOHANNA SVEDENLÖF

25

PROFILEN Som barn var Hans påhittig och ägnade större delen av sin tid åt busigheter. Det resulterade ofta i benbrott, en skräckslagen mor och ett besök på akuten. Redan som 3-åring lyckades han få sin framtand utslagen. Men Hans hade tur, pappas bror var nämligen tandläkare. Hans fattade snabbt tycke för det farbror höll på med och inte långt därefter visste han att han ville bli tandläkare när han blev stor.

- Jag tror att jag fick totalt 13 benbrott som barn. Och när jag var 3 år slog jag ut en framtand efter att ha ramlat och det var också då som jag fick en "socialpart" – min farbror, som var tandläkare, gjorde en protes till mig. På den tiden hade alla äldre helproteser, så när jag skulle hälsa på mormor eller morfar så brukade jag dra ut min protes, skratta och visa dem. Jag såg upp till min farbror och tyckte att hans yrke var rätt så tufft och visste ganska snabbt att jag skulle bli tandläkare, precis som han.

Hans gjorde klart sin militärtjänstgöring i Sverige och blev så småningom antagen till tandläkarutbildningen i Frankrike. Där var han kvar i två år innan han åkte tillbaka till Sverige för att fortsätta sin utbildning.

- Efter gymnasiet när det var dags att göra ett utbildningsval, sökte jag till Tandläkarhögskolor i Sverige men blev inte antagen och hamnade som bäst på 125e reservplatsen.

Istället skickade jag ut brev till ett sextio-tal tandläkarutbildningar i Europa och fick två positiva svar från två universitet i Frankrike. Eftersom jag inte kunde prata franska valde jag den skola som inte krävde att man skulle klara ett språktest.

Men efter nästan två år skrev jag ett brev till socialstyrelsen där jag betonade att utbildning i utlandet förlorat sin charm och att jag gärna kom tillbaka till Sverige om det fanns plats.

Och eftersom att det även då fanns de som hoppar av utbildningen så fanns det flera lediga platser och jag flyttade tillbaka till Sverige.

Det var de hårda åren i Frankrike som formade den kända ironiska kvalitén hos Hans. Det var en tuff tid att bo i ett land där man inte kunde språket. Men det var också nu som Hans lärde sig att ingenting är omöjligt. Bara man besitter viljan, ambitionen och nyfikenheten kan man klara av i stort sett vilken situation som helst.

- Tiden i Frankrike var tuff och jag både rökte flera paket cigaretter och drack flera liter kaffe om dagen för att klara av arbetsbelastningen. Samtidigt som jag lärde mig att ingenting är omöjligt så lärde jag mig att se på saker och ting så att säga tvärtom, "vilka möjligheter innebär detta problem", och har lätt för att hitta humorn.

Men det är även ett av mina hinder i livet - folk vet inte när jag skämtar och när jag är allvarlig. Utan att skämta så är jag i grunden alltid allvarlig eller snarare seriös.

26

Idag arbetar Hans som universitetsadjunkt på Odontologiska Institutionen, Karolinska Institutet där han också driver många frågor med fokus på rättvisa och ledarskap, eller som han vill uttrycka det "Lika villkor". Men han är även aktiv med utbildningsfrågor i bland annat tandläkarförbundets fortbildningsråd.

Jag tycker att utbildningen som den drivs här och nu skiljer sig inte i grunden från hur den bedrevs på 70-talet. Men om man tittar på hur samhället såg ut då och hur den ser ut idag, är det en jättestor skillnad. Det känns som att strukturen är minst sagt föråldrad på KI. Ska KI hänga med i samhällsutvecklingen behövs förändringar. Den nye rektorn verkar vara en bra person. Vi måste ändra på utbildningen radikalt för att möta framtidens behov. Ser man då att skattepengar som vi använder för utbildningen här på skolan är till för att uppfylla befolkningens behov så borde vi lärare och studenter vara samarbetspartners - ni har ambition och nyfikenhet och kan nya teknologin och vi har erfarenheten. Attityden ska inte vara att vi ska trimma studenterna till den dagen ni går ut utan istället - hur ska vi tillfredsställa befolkningens behov tillsammans? I Tandläkarförbundets fortbildningsråd håller vi just nu på att ta fram ett förslag på en modell som skulle kunna vara grunden till en obligatorisk fortbildning som ska haka i när grundutbildningen tar slut. Det är livslångt lärande som ska stödjas.

’’

Bara man besitter viljan, ambitionen och nyfikenheten kan man klara av i stort sett vilken situation som helst.

Hans har dessutom fått ihop en skrift med titeln – Ledarskap, hur jävla svårt kan det vara? som finns att läsa online, på fenixodont.org, helt kostnadsfritt. Med sina många års erfarenhet av ledarskap och rättvisefrågor undrar jag hur han ser på ledarskapsrollen i förhållande till rättvisa.

- Det är enkelt. En ledare som inte är rättvis agerar kortsiktigt. Långsiktighet är grunden för ett gott ledarskap. Jag brukar berätta om en man som kommer till Centralstationen. Han är stressad, bär på tunga väskor och flåsar springandes mot perrongen. Han hinner precis kliva på tåget innan avgång. Då inser han att han fått en kupé alldeles för sig själv och att han kan göra precis som han vill – han kan öppna fönstret så mycket som han vill, han kan läsa högt, lägga sig och sova. Men så småningom inser han att han har klivit på fel tåg. Alla har vi kupéer som vi ansvarar för – en del mindre och en del större. Men en bra ledare har alltid koll på vart tåget är på väg.

FAKTARUTAN Termin: 89, Tandläkarhögskolan Huddinge Favoritinstrument: Carver Fritidsintresse: Att vandra i skogen och åka skidor Förebilder: Personer som haft idéer och lyckats driva igenom dem Kuriosa: ’ Allt kul som har hänt mig och som ni inte vet om, har jag ingen lust att berätta om’’ säger han och får hela rummet att skratta.

27

CAVUM TESTAR: MATPLATSER 12.00 och föreläsningen i 9Q tar slut, jag packar ner pennorna och anteckningsböckerna och tar mig ut från salen.

12.05 står jag vid hissen och sneglar ner mot den näst intill tomma skolresturangen och kliver in i hissen 12.07 kliver jag ut på plan 4 och det är smockfullt.. överallt..

Nu gäller det att vara smart, snabb och kaxig för att köpa/värma maten och njuta av sin lunchrast. Frågan återstår då, vad är de bästa platserna att äta sin lunch?

Matsalen

Kåren

Matsalen är ”the Golden Standard”. Det är där kriget börjar, redan innan 12.00. Kön till mikrotorget löper i flera meter, platserna försvinner snabbt och om du har tur så tar det inte alldeles för lång tid innan du får din mat värmd och platser till hela gänget. På grund av storleken och mest antal platser så är chansen (eller risken) stor att du möter på fler kompisar och kamrater från programmet och skolan.

Perfekt lunchrast för de som gillar skönt gäng, soffor, prat och vid extra goda tillfällen.. lite pianomusik. Inte så många sittplatser och ganska litet, men samtidigt är det inte alldeles för trångt och svettigt heller. Platserna är utspridda och går att mysa med sin liga i ett av hörnen.

Fördelar: Stor, ljus, öppen matsal som ger behaglig lunchupplevelse.

Nackdelar: Du får kanske inte uppleva behaget varje dag på grund av stor belastning

Plan 5 Det här är platsen för de som gillar det där det inte finns mycket människor, där det är relativt och ensamt och oftast sitter dessa på samma plats och äter där de har pluggat i tre timmar Fördelar: Man kan dra för gardinerna och låtsas som att man inte syns eller hörs och gå loss med gänget.

Nackdelar: Få platser och gänget riskerar att splittras

Staden Det nya tillskottet som många söker sig till för att göra grupparbeten, studera eller ”studera”.

Det är inte den första platsen som kommer till tanke när man ska äta mat det är ganska mysigt och skönt här. På grund av mindre flöde så hittar man en mysig plats att sitta på och relativt lugnt är det dessutom.

Fördelar: Du får sitta all by your lonesome i ett stort grupprum och äta din mat i fred om du så önskar.

Nackdelar: Du får egentligen inte äta mat här.

Fördelar: Du kan äga kompisarna på pingis mellan tuggorna Nackdelar: Ganska litet så risken finns att det är fullt

Ljusgården (puben) Hit drar sig de som inte var tillräckligt smarta och snabba för att få plats i matsalen. Alternativt hittar du de som gett upp om plats i matsalen och drar direkt till ljusgården för att få äta. Även här är utrymmet stort, personerna många och platserna ganska få. Vill du och har tur så kan du få en plats i Puben. Här är mysfaktorn on top och sofforna mjuka och sköna.

Fördelar: Nu med fler bord och plats att äta samt puben för de som ha mysfaktorn.

Nackdelar: fortfarande svårt att få plats och man måste vara i tid.

HAR DU ÖNSKEMÅL PÅ VAD DU VILL ATT JAG TESTAR NÄSTA GÅNG? HÖR AV DIG TILL CAVUM@OFSTHLM.SE

Text: Nazia Yousafzai

n i o J

Professional

Student Club

Meet thousands of fellow students in Nordics Colgate Student Club is for dental and dental hygienist students only. As a member you get access to study related benefits and become a part of a large network of students from Denmark, Sweden, Norway, Finland and Iceland. Join the club NOW and start getting all the benefits.

• Free samples

• Events

• Special Club discounts*

• Scientific & product updates

• Sponsorships

• Competitions

• Nordic student network

• Professional advice

* Up to 35 % discount on clinic wear

How to become a member

Go to apps.facebook.com/colgatestudentclub to sign up and get your personal membership number.

This feature is accessible via your smartphone, tablet or laptop.

See t a you

apps.facebook.com/ colgatestudentclub

Folktandvården Gävleborg är ett av Sveriges största hälsoföretag. Vi erbjuder komplett tand- och munvård, Folktandvården Gävleborg är ettoch av Sveriges största baserad på kunskap, erfarenhet forskning. hälsoföretag. Vi erbjuder komplett tand- och munvård, Vi är ett bolag, helägterfarenhet av Region Gävleborg med ca baserad på kunskap, och forskning.

450 medarbetare på 15 orter runtom i länet och består Vi 24 är kliniker ett bolag, helägt av Region Gävleborg med ca av för allmäntandvård, specialisttandvård och 450 medarbetare på 15 orter runtom i länet och består medicinsk tandvård. av 24 kliniker för allmäntandvård, specialisttandvård och medicinsk tandvård.

Vi är nyfikna Vi är nyfikna på dig! på dig!

Vad söker du när du letar jobb? Det vet förstås inte vi. Däremot vet vi vad Vad söker du när du letar jobb? Det vi söker när vi anställer. Men det vet vet förstås inte vi. Däremot vet vi vad å andra sidan inte du. Det är det som vi söker när vi anställer. Men det vet gör livet så spännande. å andra sidan inte du. Det är det som gör spännande.i landet som Vi ärlivet den så folktandvård har störst marknadsandel, det vet vi.

Vi är den folktandvård i landet som Dessutom vet vi att vi har stark forskhar störst marknadsandel, det vet vi. ning, ja, till och med världsledande Dessutom vet vi att vi har stark forskpå vissa områden. Och vi vet att vi är ning, ja, till och med världsledande kända för att våga trampa upp nya på vissa områden. Och vi vet att vi är stigar. kända för att våga trampa upp nya stigar.

Om du kommer till oss hittar du driv, engagemang och prestigelöshet.

Om du kommer till oss hittar du driv, Vi har ett eget arbetssätt där alla engagemang och prestigelöshet. i teamet tillför sin kompetens och Vi har ett eget arbetssätt där alla samarbetar runt patienten. i teamet tillför sin kompetens och samarbetar runt patienten.

Och på tal om kompetens.

Hos oss är ”kompetensutveckling” inte bara Och på tal om kompetens. Hos oss ett ord utan något vi varje dag, varje är ”kompetensutveckling” inte bara vecka, varje månad satsar på. Vi vet ett ord utan något vi varje dag, varje ju att medarbetarna är grunden till våra framgångar. vecka, varje månad satsar på. Vi vet ju att medarbetarna grunden tillDu våra framgångar.

Kanske är det här duär kommer in? kanske har det där som gör det stora större. För dig. För oss. Och för Kanske är det här du kommer in? Du kanske har det kunderna. där som gör det stora större. För dig. För oss. Och för kunderna.

Låter det intressant? Kontakta Katharina Jonestrand, HR-konsult, 026- 15 78 49 eller katharina.jonestrand@ Låter det intressant? Kontakta Katharina Jonestrand, regiongavleborg.se HR-konsult, 026- 15 78 49 eller katharina.jonestrand@ regiongavleborg.se

v e l p p U e l p Up v n! sskkiillllnnaaochddeffeeekntiv!t - skonsamt ch effektivt - skonsamt o

CURAPROX tandborstar med borstrån i Curen® CURAPROX tandborstar med borstrån i Curen® ® • •• • • •

Mjukare – Curen är skonsammare mot tandköttet Mjukare – Curen® är skonsammare mot tandköttet Effektivare – fler och tunnare borststrån Effektivare – fler och tunnare borststrån Slitstarkare – Borststrån i Curen® är stabilare Slitstarkare – Borststrån i Curen® är stabilare

CURAPROX mellanrumsborstar CURAPROX mellanrumsborstar • • • •

Effektivare – yvigare borst och tunnare tråd Effektivare borst och utan tunnare tråd Slitstarkare––yvigare längre livslängd brottproblem Slitstarkare – längre livslängd utan mindre brottproblem Miljövänligare – utbytbara borstar, plast Miljövänligare – utbytbara borstar, mindre plast

CURASEPT ADS® – munskölj, ® CURASEPToch ADSgel –med munskölj, tandkräm klorhexidin tandkräm och gel med klorhexidin • • • • • •

Accepterad – effektiv utan problem Accepterad – effektiv problem med missfärgning ochutan smak med missfärgning ochsom smak Testad – Flera studier evidens Testad – Flera studier evidens Brett sortiment – utansom alkohol Brett sortiment – utanpå alkohol Sortimentet får säljas klinik Sortimentet får säljas på klinik

CURAPROX Black is White, CURAPROX Black is White, whiteningtandkräm whiteningtandkräm • • • •

Effektiv – aktivt kol som adsorberar missfärgningar Effektiv adsorberar missfärgningar Skonsam––aktivt utan kol SLS,som triklosan och slipmedel (RDA 50) Skonsam utan SLS, triklosan och emalj slipmedel (RDA 50) ilningar Fluor och –hydroxylapatit – stärker och motverkar Fluor och hydroxylapatit – stärker emalj och motverkar ilningar

Curaden Scandic ApS, Sverige • Småbåtshamnen 20A, 263 39 Höganäs Curaden Scandic ApS,• Sverige • Småbåtshamnen •20A, 263 39 Höganäs Mobil: 0706259458 Mail: contact@curaprox.se www.curaprox.se Mobil: 0706259458 • Mail: contact@curaprox.se • www.curaprox.se

IBK KAFTIS Innebandy på fritiden Då var äntligen terminen igång vilket också innebär ännu en innebandysäsong!

Likt tidigare år har OF ett lag representerat inom Korpen i form av IBK Käftis. Laget huserar för närvarande i divison 7 efter att ha varit uppe och vänt som högst i divison 5. Årets upplaga består av spelare från termin 3 upp till termin 9 på Käftis.

Ett nytt inslag för i år är att laget inte endast består utav tandläkarstudenter utan även inkluderar KI:s innebandyintresserade läkarstudenter. Det gör också att vi inte bara kan åtgärda tandskador, utan nu kan vi få hela kroppen åtgärdad om så krävs. Årets säsong har börjat lite halvknackigt beroende på diverse bortfall av oförklarliga anledningar, men verkar vara relaterade till Introgasquen, OS mm ;) Det har dock inte hindrat laget från att ta poäng som placerar laget på sjunde plats i tabellen med 1 poäng upp till säker mark ovanför nedflyttningsstrecket. Till dagens datum har det spelats 4 omgångar av 7 av höstens serie. Matcherna spelas på söndagar i Liljeholmshallarna och består av två matcher per helg à 30 minuter med rullande tid och byten.

För dem som känner att dem skulle vilja vara med i detta härliga lag, och träffa nya personer ifrån och utanför käftis, så är

alla varmt välkomna att delta bara någon match alternativt resten av säsongen oavsett tidigare innebandyerfarenhet.

För all information om laget m.m så kan ni söka på ”Käftis innebandylag” på facebook, så accepterar vi era ansökningar till gruppen.

Nästa match äger rum den 22/10 klockan 20:30 då motståndet står för HEAB och Samlaget.

Utöver matcherna på helgerna så har hela KI även öppna träningar för dem som skulle vilja mjukstarta det hela, alternativt kanske testa på innebandy för första gången, på måndagar och onsdagar 17:00-19:00 i skrivsalen Solna, där alla som studerar på KI är hjärtligt välkomna!

Där finns det klubbor på plats för dem som inte har någon utan det är bara att ta på sig träningskläder och ett par inneskor sen så är det bara att köra!

Detta var en liten uppdatering om laget generellt och i nästa nummer kommer vi gå in djupare på vissa individer i laget och fram tills dess så hoppas jag att vi får se så många som möjligt ute på planen.

Ta hand om er!

Text: Ludwig Nordström

31

”FÖRSTA DAGEN HADE JAG REDAN BLIVIT VÄN MED TIO NYA FANTASTISKA PERSONER”

BREV FRÅN KOLLOT Odontologiska Föreningen håller varje terminstart ett introduktionskollo för de nyantagna studenterna. Det är tre dagar fyllda med lekar, övningar, middagar och fester.

TEXT: NAOMI SAMUEL

Tanken på min första dag som KI student sätter ett stort leende på mina läppar.

Från uppropet till bussresan till kollot och sen de tre dagarna på själva kollot.

Grupptävlingar, fina sittningar och grymma fester och goodiebags gjorde kollot till ”one of the best events” jag har varit med på.

Jag minns hur nervös jag var när jag satte mig ner tillsammans med andra nya studenter från hela Sverige. Uppropet gick snabbt och med mycket information som ingen av oss förstod, men en sak var klar och tydlig... man får inte sova i skolan ;) Redan på bussen på väg till Glämsta fick vi veta vilka grupper vi blev indelade i.

Gruppen skulle man dela rum med och spendera mest tid med under tiden på kollot. Jag hade turen att hamna i en grupp med fantastiska personer och med de bästa personligheterna. Även om vi inte var den bästa gruppen när det kom till tävlingarna så var vi de sista som lämnade dansgolvet. Första dagen på kollot och jag hade redan blivit vän med tio nya fantastiska personer.

ka, där första sittningen var informell och andra formell. Efterfesten på båda sittningarna hade en väldigt bra DJ som levererade varje gång!

Resan i sin helhet kändes bekväm och rätt eftersom alla hade samma mål och det var att skaffa sig vänner som man kan luta sig på under studieperioden på KI. Avslutningsvis vill jag tacka Karolinska Institutet som gav kåren möjligheten att arrangera och fixa en underbar och oförglömlig resa.

Personligen tycker jag kåren gjorde ett jävligt bra jobb! APPLÅDER TILL ER!!

Det som chockade mig mest under mina dagar på kollot var när styrelsen skulle demonstrera hur nära de var genom att borsta tänderna med samma tandborste och använda samma vatten för att skölja tänderna. RIP cringe.

Man fick lära sig olika skoltraditioner som att sjunga från en sångbok som andra skulle signerade på och bita i, vilket var intressant. Båda sittningarna var uni-

32

Hälsningar

Naomi, Lag

10

der fler bil e s u Vill d ollot? frĂĽn k thlm.se in ofs Kolla

33

REPOTAGET

Medicinsk åldersbestämning En text skriven av Isabelle Jahanfar Tholin

Medicinsk åldersbedömning är ett begrepp många troligtvis känner igen. Ämnet har varit aktuellt i media flera gånger och har väckt debatt, både i samhället och inom läkar- och tandläkarkåren. När används det och hur går det till? Leif Kullman, specialist i oral- och maxillofacial radiologi på KI, har hjälpt oss få svar på det.

När man kommer som ensamkommande barn till Sverige och söker asyl, är åldern en viktig faktor. Man behöver kunna styrka att man är under arton år, för detta innebär att man har en stor chans att få asyl och stanna i Sverige. Om den asylsökande inte har godtagbar skriftlig bevisning för sin ålder, kan personen få göra en medicinsk åldersbedömning. I samtycke med den asylsökande begär Migrationsverket en medicinsk åldersbedömning av Rättsmedicinalverket. Den medicinska åldersbedömningen utgör då en del av underlaget för Migrationsverkets samlade bedömning av den asylsökandes ålder.

Rättsmedicinalverket har fått i uppdrag av regeringen att göra denna typ av medicinska åldersbedömningar i asylärenden. För att avgöra om en person är över eller under arton år görs bedömningar utifrån två undersökningar: tandmognadsbedömning efter röntgenundersökning av visdomständer och skelettmognadsbedömning efter magnetkameraundersökning av knäled.

Undersökningen av visdomständer går till genom att en panoramabild tas. Därefter ser man om det finns visdomständer i underkäken eller inte. Om de finns, analyseras visdomständerna för att se vilket stadie de befinner sig i. Man bedömer, enligt Rättsmedicinalverkets önskemål, endast om tanden är helt färdigutvecklad eller ej.

Två tandläkare ska göra denna bedömning oberoende av varandra. Tandläkarna har endast tillgång till röntgenbilderna och ska inte veta några uppgifter om personen som undersökts. Detta för att undvika att man påverkas i sin bedömning.

För att kunna klassificera utvecklingsstadiet hos någon med okänd ålder behövs ett referensmaterial. Man måste forskat och tittat på visdomständerna hos tusen personer med känd ålder. I ett sådant material har man sett hur långt utvecklingen har nått hos personer med känd specifik ålder.

34

Leif Kullman skrev en avhandling på nittiotalet där han tittade på svenskt material.

Han granskade vid vilken ålder de olika rotstadierna inträffade. Det fanns redan då b.la. amerikanska siffror, siffror från Indien och från delar av Afrika. Dessa siffror kunde skilja sig lite från varandra. Detta har varit ett problem. Ska man uppskatta åldern på någon som exempelvis kommer från Mellanöstern, bör man helst ha ett referensmaterial från just Mellanöstern att jämföra med. När det inte funnits, har man varit tvungen att jämföra med andra populationer med referensmaterial. Att inte använda sig av optimalt referensmaterial har kunnat ge en viss felkälla. Förutom skillnader mellan populationer finns givetvis även en biologisk variation mellan individer. Vissa människor är sent respektive tidigt utvecklade. I sin avhandling kom Leif Kullman fram till att visdomstanden är färdigutvecklad vid cirka arton års ålder +/- 1,5 år.

Som tidigare nämnt är alla inte ense om medicinsk åldersbedömning bör genomföras eller hur det ska gå till. Socialstyrelsen gick nyligen, strax innan Rättsmedicinalverket startade medicinsk åldersbedömning av asyklsökande, ut med att man inte ska använda sig av tandmognadsbedömning till hjälp för åldersbedömning av asylsökande. Men att man däremot skulle satsa på forskning vad gäller skelettmognadsbedömning av knäled och använda sig av det. Leif berättar att innan tiden för medicinsk åldersbestämning i asylfall använde sig Migrationsverket av granskning av den asylsökandes dokument. Med det ökade flyktingmottagandet där många saknade dokument och papper, kände regeringen press på sig att något måste ske. Man tittade på andra länder och metoderna de använde sig av, bland annat radiologisk bedömning av visdomständer, och gav då uppdrag till Rättsmedicinalverket att börja använda dessa metoder. Regeringen gick alltså emot Socialstyrelsen.

- Om man ska bedömas vara över arton krävs att både röntgenundersökningen av visdomständer och skelettmognadsundersökningen visar på färdigutveckling. Är det någon faktor som är tveksam räknas individen som under arton. Man jobbar enligt principen att hellre fria än att fälla, säger Leif.

Jag frågar Leif om det är lege artis att an-

vända sig av de metoder man gör idag. Han säger att det idag inte finns någon bättre metoder med mindre felkällor. Leif anser att detta är en så viktig sak för många asylsökande, att man måste göra sitt yttersta. Även om befintliga metoder har vissa felkällor så är de bättre än rena gissningar.

- De som söker asyl ska få en chans, om de vill, att visa att de faktiskt är under arton, menar Leif.

Medicinsk åldersbedömning används inte bara vid åldersuppskattning av asylsökande.

Ibland kan metoderna komma att användas i rättsfall. Leif var involverad i ett rättsfall när han höll på med rättsodontologi på nittiotalet. En man var dömd för mord på sin hustru och sitt nyfödda barn, men uppgav när domen var fälld att han var under arton år för att på så sätt komma undan med mildare straff. Vid den händelsen kontaktades Leif för att göra en åldersbedömning av den skyldige. Leif visste inte vid det tillfället vad mannen var dömd för, han fick bara en förfrågan om att uppskatta åldern. Undersökningen visade att apex på mannens rot var färdigbildad nu några månader efter brottet.

Men eftersom standardavvikelsen (biologiska variationen för rotens färdigbildande) som nämnt är ett och ett halvt år gick det ju fortfarande inte att avgöra om han var arton eller inte. Dock fick man tag i en journal med röntgenbilder från ett tandläkarbesök den skyldige varit på tre år tidigare. På den röntgenbilden var visdomstanden med. Redan då, tre år tidigare, var visdomstanden färdigutvecklad. Därmed kunde man med säkerhet fastslå att mannen var arton år. Detta gjorde att den skyldige fick fängelsestraff.

Tillbaka till frågan kring medicinsk åldersbedömning av asylsökande. Vad man än tycker om saken är det något som görs dagligen runtom i Sverige. Metoden som används är inte bara avgörande för individen som väljer att bli undersökt, utan också en fråga som ständigt tycks vara aktuell för debatt bland flertal myndigheter, politiker och vårdgivare. Hur det kommer se ut i framtiden vet vi inte. Kanske kommer det fattas nya beslut som ändrar hur vi ser på och gör medicinska ålderbedömningar. Eller är det någon av oss studenter som forskar fram och hittar en ännu säkrare metod?

’’

De som söker asyl ska få en chans, om de vill, att visa att de faktiskt är under arton. citat av Leif Kullman, specialist i oral- och maxillofacial radiologi

35

ODONTOLOGISKA SPELEN Helsingfors 2017

Text: Aylin Marinova Foto: Aina Nyberg

För några av oss var det första gången och för andra var det sista gången de skulle få uppleva denna oförglömliga tillställning. Årets Odontologiska spel anordnades av tandläkarstudenterna från University of Helsinki och det var rent ut sagt en succé.

Dag 1 Äntligen var dagen som vi alla hade väntat på här.

Den helg som hade fått oss alla att överleva de jobbigaste dagarna på sommarjobbet. Outfiten var klar och båt- och flygbiljetterna bokade. 23 st odontologer från Stockholm gav sig av för att ha en oförglömlig helg i Helsingfors. PÅ eftermiddagen torsdag den 21:a september checkade Hells Molars in på Scandic park Helsinki och förberedde sig för paraden.

Paraden som bestod av flera hundra tandläkarstundenter vandrade genom hela centrala Helsingfors där alla lärosäten hade sin bandelroll och sin utklädnad.

Det var en euforisk parad som avslutades med en kväll på O’Learys.

Dag 2 Ett gäng trötta men glada odontologer samlades efter frukosten vid katedralen för att delas in i blandade grupper för att sedan gå STADSVANDRINGEN som kort och gott handlade om att tillsammans med sin nya grupp utföra sju olika stationer runt i Helsingfors.

Syftet var att lära känna andra studenter från olika lärosäten och ha kul. På kvällen var det fest för fulla muggar på en klubb i centrala Helsingfors. a Dag 3 Dags att ladda upp för odontologiska spelen. Hells Molars tog sig raskt till arenan för att göra sig redo för grenarna. Den första grenen var dragkamp och troligtvis också den roligaste grenen under hela spelen.

Efter en intensiv stund och oklar placering drog sig alla tillbaka till hotellet för att göra sig i ordning för Gala Night.

36

Gala Night hölls på en lyxig lokal i centrala Helsingfors och temat var Las Vegas. Lokalen fylldes med glittrande tandläkarstudenter och kvällen bjöd på olika spexframträdanden, god mat och trevliga människor.

Kvällen avslutades med en storslagen fest och detta var den roligaste, största och galnaste sittningen vi någonsin har varit på.

37

VETENSKAPEN Oral hälsa bland injektionsmissbrukare vid sprutbytesprogram (SBP) i Stockholms län

Mitt namn är Patricia De Palma och jag arbetar som lärare på institutionen, ansvarar för introduktionen till parodontologi på termin 3 och samhällsodontologi på termin 7 och 8.

Vid sidan av mitt lärarjobb är jag chefstandläkare på Pelarbacken som är en ett specialistcentrum för vård av hemlösa och missbrukare, jag var med och startade kliniken år 2000 och fram tills idag drivs den med framgång. Jag har utvecklat modeller för att nå de utsatta grupperna i samhället som syfte att förbättra hälsan för dessa svaga grupper.

Kliniken är unik i sitt slag i Norden.

Mina mål har varit att nå resultat beträffande bemötande och tillgänglighet för patienterna och utveckling för medarbetarna. Vid sidan av allt detta har jag drivit olika forskningsprojekt och är huvudhandledare till två doktorander Sonja Rafat och Tove Zander

Vid sprututbytesmottagningar för intravenösa missbrukare erbjuds rena verktyg för att injicera på ett säkert sätt samt provtagning för HIV och Hepatit B och C. Det uppskattas att 3000 intravenösa missbrukare kommer att utnyttja sprututbytesprogram-met (SBP) i Stockholm.

Programmet syftar främst till att minska smittspridning, främja livskvalitet och förhoppningsvis bidra till minskad narkotikaanvändningen i gruppen då missbrukarna har möjlighet att via sprututbytet etablera kontakter med socialen och andra behandlingsinsatser som tandvård. Tidigare studier har visat på att den orala hälsan är ett viktigt steg vid rehabilitering från missbruk och hemlöshet. Ingen tidigare kartläggning av oral hälsa har utförts i Sverige och det finns ingen tidigare känd uppföljning över tid vad gäller oral hälsa bland individer som injicerar droger.

Projektet syftar till att kartlägga prevalens och progression av tand- och käksjukdomar Projektgrupp bland personer som injicerar Doktorand Tove Zander droger och att undersöka kunBihandledare Margareta Hultin, skaper om, attityder till och värChrister Lidman & Mesfin Tessma deringar av oral hälsa och hur dessa eventuellt påverkas av de insatser som görs för deltaInfo.pelarbacken@erstadiakoni.se garna under projektets gång.

200 deltagare rekryteras konsekutivt. Inklusionskriterier: Per-

38

soner mellan 20 och 70 år som injicerar droger och är inskrivna vid SBP i Stockholm. Exklusionskriterier: Personer som inte är inskrivna vid SBP/eller är injektionsmissbrukare av narkotiskt preparat. Personer under 20 års ålder. För datainsamling används validerade enkäter och tandläkarundersökning omfattande klinisk undersökning, röntgenundersökning, klinisk fotografering bakterieprov och salivprov.

Deltagarna följs upp regel-bundet under 12 månader.

För närvarande pågår datainsamlingen - 78 personer varav 21 kvinnor och 57 män har tackat ja till att delta i studien. De är mellan 24 och 66 år. En tredjedel av dem uppger att det senaste besöket hos tandvården var för mer än fem år sedan och 44 % anger att akuta besvär var anledningen till deras senaste tandvårdsbesök.

Enligt den första enkäten visar preliminära resultat att 36.5% av deltagarna den senaste månaden ofta eller mycket ofta haft smärta i munnen, 66.7 % har ofta eller mycket ofta haft svårigheter att tugga någon form av mat, 47.6% har ofta eller mycket ofta känt sig besvärade med sitt utseende på grund av tänderna.

Deltagarna erbjuds löpande tider för röntgen och fullständig tandläkarundersökning.

Programutskottets

HÖSTKALENDER 15/9 Inspark T3 6/10 Sångbokspub rt. . o 0 k :0 at 6 1 13/10 MimO-pub en na! r c na me om p p itt älk ö n te d ar v 20/10 Höstsittning e b n Pu öm i dlem 27/10 Fredagspub Gl F-me M 3/11 Fredagspub 10/11 Herrmiddagen T5 24/11 Fredagspub 1/12 Pamojapub 8/12 Fredagspub 15/12 Spexet T7 & T9 39

Cavum träffar:

Ole Petter Ottersen

40

HAN ÄR DEN NYA REKTORN

NYHET! Nu i 3 storlekar!

Den 1 augusti tillträdde Ole Petter Ottersen som ny rektor för Karolinska Institutet. Med en läkarexamen som grund och därefter en rad olika arbeten, avslutade han senast sitt uppdrag som rektor på Oslo Universitet. Jag fick det ärofyllda uppdraget att intervjua den norska man som nu ska leda vårt universitet. Jag kommer in på hans kontor i Aula Medica. Han reser sig upp och hälsar med ett varmt leende, beredd på mina frågor.

Vilka tre ord beskriver dig bäst? ”Engagerad, nyfiken och optimistisk.”

Hur ser du på ditt nya uppdrag som rektor och är det som du förväntat dig? ”Det är många utmaningar och spännande att få vara rektor för ett av världens bästa medicinska universitet. Är optimist och säker på att vi kommer lösa de utmaningar som finns och ta tillbaka arbetsglädjen. Jag stortrivs på jobbet och mina förväntningar är verkligen uppfyllda. En spännande arbetsplats med många engagerade människor där utbildningen är högst prioriterad.

Viktigt är att blicka framåt för att utvecklas och ta med kunskap av det som varit och vända det till något positivt.”

Vilka övergripande mål kommer du arbeta för och hur kommer tandvårdsintitutet att se ut i framtiden?

Kommer arbeta med en ny strategi med en tidshorisont som sträcker sig till år 2030. Det är viktigt att tänka långsiktigt i både utbildning, forskning, karriär och utveckling för hur KI kommer se ut 2030. Ser en positiv framtid för tandvårdsintitutet och kommer efter besök på instutionen tydligare kunna se vad som behöver fokuseras på för att bli en av världens bästa tandvårdsutbildningar igen. Vid besöket kommer jag möta ledning, lärare, forskare, studenter för att kunna se helheten. Viktigt att utbildningen kopplas tätt till forskning och internationalisering för att kunna utbyta kunskaper både nationellt och internationellt.

Vad gör du när du inte är rektor?

Väldigt intresserad av konst och älskar att springa i skog, fjäll och i Stockholm.

Text: Nadia Sager

SOFT-PICKS® ADVANCED

SOFT-PICKS®

ADVANCED AVANCERAD rengöring mellan ALLA tänder!

SMALL

MEDIUM

LARGE

41 Sunstar GUM Sverige

SunstarGUM.se

KRIMINALHISTORIA

Månskenspyromanen

- En rotrest, en rättsodontolog, ett svenskt kriminalhistorisk fall från 1989.

Bild. Antemortem respektive postmortem röntgenbild från boken ’’När tänderna löser gåtan’’ av Leif Kullman

I gryningen den 14e april 1989 hade brandkåren i Vetlanda kommun, Småland, och brandkårer från flera grannkommuner, efter hängivna timmar av arbete, äntligen släckt de flertalet gårdsbränder som startat på natten. Det stod också klart att två personer saknades efter kvällens händelser - det äldre syskonparet, Sigvard och Gunhild Gunanarsson.

Det var inte första gången som vetlandaborna vaknat upp till händelser av den här sorten. Under flera decennier hade Månskenspyromanen orsakat många sömnlösa nätter för invånnarna i ett helt landskap. Han dömdes mot sitt nekande för sju år sedan men var vid tidpunkten för de fem gårdsbränderna, natten mot den 14e april 1989, frigiven sedan en längre tid. Polisen hade därför snabbt en huvudmisstänkt gärningsman.

Det ordnades skallgång efter det saknade syskonparet men sökandet ledde varken fram till Sigvard eller Gunhild. Så småningom fick ett spaningsteam i uppdrag att följa Månskenspyromanen, även känd som Lektorn, i hopp om att leda utredningen framåt.

Samtidigt sållades askan från de nedbrända gårdarna av andra team från polisen. Man hittade små benrester som skickades för analys av en professor i osteologi. Specialisten kunde konstatera att benresterna kom från en människa och att det troligen kom ifrån en kvinna. Snart hittar polisen nya fynd: den här gången, två större benrester och odontologiskt material, däribland kronor.

’’’När det gäller kronorna kommer vi fram till att den ena är en 21 och av typen metallbundet porslin. Den andra är en 13 och en fasadkrona i guld.

På just dessa tänder hade den försvunne brodern samma typ av kronor. Detta är ett starkt indicium på att brodern nu är hittad’’, säger Leif Kullman, rättsodontologen som jobbat med fallet.

’’

Den ena rotresten har en rätt karaktäristisk rotfyllning.

Spaninsteamet gör framsteg. Sent en kväll följer de efter månskenspyromanen till en gård. Han tycks ha med sig ett stearinljus och då går spanarna in, fotograferar och säkrar bevisen. Månskenspyromanen grips.

Rättsodontologen Leif Kullman forsätter att analysera det odontologiska materialet från den nedbrända brottsplatsen. ’’Vi fortsätter med att analysera övrigt postmortem material för att om möjligt kunna fastlå en säker identitet. Röntgenbilder tas på de kvarstående kremerade rötterna. Den ena rotresten har en rätt karaktäristisk rotfyllning. Vi vet genom de antemortemröntgenbilder som vi fått på brodern, att han bland annat har en rotfylld 37a. Vi tar postmortem bilder på den funna rotresten och efter en jämförelse fastslår vi att den omkommne med all sannolikhet är identisk med den försvunne brodern.’’

Månskenspyromanen erkänner till slut morden på det äldre syskonparet och berättar att han har skjutit de till döds med sitt gevär innan han tänt eld på deras kroppar. ’’Fallet var ett ovanligt svårlöst sådant och dessutom ett fall där identitetsfastställelsen var viktig för den fortsatta polisutredningen. Gärningsmannen försökte helt utplåna kropparna efter sina offer’’, säger Leif Kullman.

Text: Gabriel Issa

42

Vill du veta mer om våra produkter, kurser & event?

Följ oss på Instagram och Fa c e b o o k : w h n o r d i c

Arbete i Stockholms län direkt efter examen!

Vi välkomnar nyutexaminerade tandläkare till natursköna Hallstavik, 3,5 mil norr om Norrtälje i Stockholms län. Kliniken ligger mitt i centrum med stor patientstock och varierande arbetsuppgifter.

NY VIDEOKANAL! video.wh.com

Två tandläkare sökes så ta med din bästa vän från klassen och börja arbeta hos oss!

Vi erbjuder lägenheter med låg hyra Provanställning 6 månader Efter 24 månader erbjuds tjänst på en av våra Stockholmskliniker Introduktionsprogram första året med schemalagd handledning och plan för att auskultera Högre ingångslön än på andra kliniker Ansökan skickas in via:

www.distriktstandvarden.se/karriar

Hands-on videor, intervjuer med ledande exper ter, praktisk information om kliniska ämnen och mycket mer.

W&H Nordic AB, 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

Vi ser fram emot att höra från dig!

43

Avsändare: Cavum - Odontologiska föreningens tidskrift Alfred Nobels Allé 8, 141 52 Huddinge

44

POSTTIDNING B