Optik 1 2023

Oväntat byte från akademi till industri

Legendar lägger

linserna på hyllan

Så får solbågar

längre liv i butiken

Rapport från Optikmässan

Katedern nästa ...

10

OPTIKMÄSSAN

Stort och smått från efterlägtad helg

INSPIRATION

Efterlängtad föreskrift

äntligen på väg

och sportiga

REDAKTION

0498-49 81 18 optik@radicalpr.se

Micke Jaresand, redaktör

Wilhelm Jaresand

Olle Bergman

Curt Lundberg, AD

Tipsen som skapar bättre samtalskvalitet

SOLGLAS

Så kan solglasögon

4 18

”Folk kommer helt enkelt att fortsätta komma för sent till sina bokade tider så länge vi låter dem, och jag tar det med ro eftersom alternativet är att bli stressad och må dåligt.”

För några veckor sedan fick vi ta del av Socialstyrelsens förslag på ny optikerföreskrift. Man föreslår att dagens omfattande detaljreglering ersätts av en avsevärt kortare och mer allmänt hållen text där föreskriften koncentrerar sig på optikern, vårdgivarens ansvar regleras på andra ställen i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Förslaget innebär att optikern i större utsträckning likställs med övrig hälso- och sjukvårdspersonal och har att följa samma lagstiftning som andra legitimerade. Den nya föreskriften är efterlängtad! Äntligen ges möjligheter för optikern att verkligen nyttja hela sin kunskapspalett. Men med ökade befogenheter följer givetvis ett ökat ansvar: föreskriften kommer inte längre begränsa i detalj, utan det blir upp till den legitimerade att själv bedöma sina kunskaper och avgöra när ens kompetens inte längre räcker till. Vikten av att löpande vidareutbilda sig kommer bli alltmer påkallat och där är ju Optometridagarna ett mycket bra tillfälle. 2–3 september är det dags, denna gång i Kista. Förbundets styrelse planerar dessa för fullt och anmälan är öppen.

optikmässan är ju det andra givna tillfället för branschen att samlas. Pandemin tvingade SOLF att ställa in och flytta mässan flera år i följd, men för några veckor sedan var den äntligen tillbaka på sin vanliga plats i kalendern, denna gång i Nacka Strand. Att man trots tuff internationell konkurrens samlade över 600 besökare är ett tydligt kvitto på att vår svenska mässa är viktig för den svenska optikvärlden. OPTIK var naturligtvis på plats och på de kommande sidorna kan ni läsa en hel del om detta.

avslutningsvis vill jag tipsa om Katarinas krönika på sid 24. ”Jag startade för sent” är egentligen den enda godtagbara förklaringen till sen ankomst. Saker kan såklart hända men av nån anledning upplever jag att en del människor har enormt mycket mera otur med omvärlden än andra och regelmässigt kommer för sent. Att passa tiden är i grund och botten en respektfråga och något vi alla bör tänka på.

28

29

ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

Annonsförsäljning:

Susanne Simic 072-900 10 02

susanne.simic@ conmedia.se

Annonsmaterial:

Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Katarina Ek på sid 24

Prenumerationsärenden

Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2023

fredrik thunell vd, Optikbranschen

Branschmässor har varit ett av de områden som drabbats hårt under de gångna årens pandemirestriktioner. Inställda event, digitala nödlösningar, flyttade datum och stor osäkerhet bland både utställare och besökare har präglat detta gamla beprövade – och uppskattade – sätt att presentera nyheter i olika branscher. Optik inget undantag.

text och foto micke jaresand

Äntligen på rätt tid och plats

redan före pandemins utbrott hade SOLF, som arrangerar Optikmässan, bestämt att flytta den från slutet av sommaren till början av året. En mer naturlig tidpunkt för branschen (läs leverantörerna) att presentera sina nyheter inför det kommande verksamhetsåret, anser SOLF. Först i samband med årets mässa blev denna förändring verklighet. Men att dra någon slutsats om detta är ett lyckat drag i utställare och besökares ögon är förstås för tidigt. Mässverksamheten präglas fortfarande av den ryckighet som plågat branschen under flera år och det kommer sannolikt dröja ett tag innan det stabiliseras.

optikmässan 2023 hade tuffa konkurrenter, bland annat i den internationella stormässan Mido som ägde rum samma helg och uppstickaren, tyska Opti som knappt hade hunnit stänga dörrarna efter sin mässa innan det var dags för Stockholm. Inte minst kanske man konkurrerade med sig själv, eftersom Optikmässan 2022 hölls så sent som i oktober förra året, alltså bara ett par, tre månader innan årets mässa.

Trots detta lockade Optikmässan ett 50-tal utställare och en bra bit över 600 besökare som med tydlig entusiasm och gott humör träffades i de industrihistoriskt intressanta (här låg en gång Stockholms första och hittills enda bilfabrik) ombonade lokalerna i Nacka Strand, strax utanför huvudstaden. De flesta var rörande överens om att det rent lokalmässigt var ett mycket bättre val än de stora, anonyma mässhallarna i Arlanda.

När SOLF:s ordförande, Johans Carlius, sverigechef

på Rodenstock summerade sina intryck av mässan framhöll han just detta.

– Jag är jättenöjd med mässan. Lokalerna här i Nacka Strand passade perfekt för en mässa i vårt format. Det blev gemytligt och en trivsam atmosfär med bra tempo och många glada besökare, säger han.

med några nya inslag, bland annat en mathörna där kocken Alexandra Zassi fixade tilltugg och en magisk risotto, skapades också ytor för avkoppling och samtal om annat än bågar, glas och instrument.

– Jag har börjat kalla mig för Mat-DJ, säger den från TV och radio kända matlagaren. Dels kan jag svänga ihop något som någon önskar sig, utifrån de råvaror jag har med mig, men jag försöker också läsa av stämningen och ta fram smakprover som verkar passa för ögonblicket.

Ett mycket uppskattat koncept, om man lyssnade på besökarna.

Det var mycket populärt och blev som en liten oas där man kunde slappna av och ladda batterierna, säger Johan Carlius.

Vid sidan av alla produkter och tjänster som ställdes ut kunde besökarna också lyssna till flera intressanta seminarier och samtal. Bland annat diskuterades strategier för behandling av myopi mellan företrädare för leverantörer inom lins- och glasindustrin. Carolina Gynning, konstnär och författare deltog i ett seminarium om mode och design. Andra seminarier fokuserade på försäljning och marknadsföring.

Nu ska mässan utvärderas och linjerna för Optikmässan 2024 dras upp. Men det är ingen högoddsare att man fortsätter att satsa på en mässa i lokaler med karaktär och atmosfär och att den kommer ligga i början av nästa år.

SLOF:s ordförande, Johan Carlius var mycket nöjd med mässan och de nya lokalerna.

Produktnyheter, utbildning, debatter och socialt nätverkande. Optikmässsan i Nacka innehöll något för alla smaker. Inte minst när Alexandra Zassi bjöd på mat och tilltugg.

Linsnyhet som gläder astigmatiker

CooperVision visade och berättade om sin nya, toriska kontaktlins i MyDay-familjen, MyDay toric.

– Den här linsen är efterlängtad och kommer med utökade axellägen samt som endagslins, säger Henrik Månsson, säljare på CooperVision.

Rykande färskt

Harald Ångström och Birgitta Pettersson är inga duvungar i optikbranschen. Båda är kända namn för dem som varit med ett tag. Ändå var de lite som sju-åringar på sin första dag i skolan; både nyfikna och lite spända på hur det skulle gå.

Bolaget som de representerade, Nordic Optics kunde presentera en ny glasögonkollektion från Lugi Crespo som var så färsk att de inte hade hunnit packa upp bågarna ur sina lådor när mässan öppnade på fredagen.

De visade även andra varumärken ur sin portfölj med både bågar och glas, bland annat det tjeckiska glaset Omega Optix.

Nyhet i kampen mot torra ögon

Medilens som arbetar under varumärket Pigga Ögon lanserade nya droppar som ska minska besvär i samband med torra ögon, Hylo Dual. Dropparna beskrivs som smörjande ögondroppar för torra ögon, som stabiliserar tårfilmen och lindrar inflammatoriska och allergiska symptom. Dropparna kan, utan problem, användas även av kontaktlinsbärare.

Puts utan duk

Optikerns Brilletvätt är knappast en produkt som hetsar upp vare sig modedesigners eller tekniska innovatörer. Ändå är den lite magisk. Bara genom att spraya vätskan på glasen så tvättar den bort all smuts, inklusive fett. Man får absolut inte putsa, utan bara vänta på att glasen ska rinna av och torka.

– Själva poängen är att inte putsa glasen eftersom du då alltid riskerar att gnida in smuts och annat som repar glasen. Är man rädd om sina glas ska man definitivt använda Brilletvätten, säger Helene Sjöstrand på företaget Leijma som marknadsför och säljer produkten till optiker i Sverige.

I Norge har Optikerns Brilletvätt funnits i över 30 år och nu börjar man även växa på den svenska marknaden.

Kedjor på plats

Det fanns inte bara leverantörer bland utställarna. Både Klarsynt och Synologen hade valt att sätta upp montrar på mässan.

– Det är ett bra sätt att träffa medlemmar och givetvis en bra träffpunkt för oss att möta våra leverantörer, säger Eva Larsson, vd för Synologen.

Klarsynt passade på att ägna en del av tiden åt internutbildning.

Vattenhål

Bygg ditt varumärke

Louise Lundberg, strateg och innehållsproducent föreläste och gav konkreta tips om hur man bygger sitt eget och sitt företags varumärke på sociala medier. En ovärderlig tillgång i dagens digitala medielandskap.

Både störst och vackrast

Den mest imponerande (och troligtvis till ytan största) montern hade EssilorLuxottica. Som sig bör, kanske man ska tillägga eftersom företaget är den ojämförligt största aktören på den globala optikscenen.

Lite imponerad blir man av att de satsar så pass på en liten marknad som Sverige, trots att de stora mässorna i Europa ligger så tätt inpå.

– Det är viktigt att visa att vi satsar på Sverige, säger Ola Winsnes, ansvarig för den svenska marknaden.

I montern visade optikjätten upp hela sin bredd; bågar, glas och instrument.

– Det som går riktigt bra på marknaden just nu är Prada, säger Ola Wisnes. Varumärket är alltid starkt men nu är det en extra skjuts.

PIGGA ÖGON

Nöjd konsultoptiker

Eyeknow, ett av flera företag som satsar på att utveckla optikerns roll som konsult, såväl inom utbildning som personaluthyrning, var på plats på mässan. Optik ställde tre frågor till företagets vd, Jonas Upphagen.

Vad tyckte du om mässan som helhet?

– Själv var jag bara närvarande på lördagen men upplevde att det var besökare nästan hela tiden i vår monter på eftermiddagen. Förmiddagen som var lite lugnare tog vi tillvara genom att prova nya instrument hos Innz Medical och därmed köra internutbildning och dela med oss av våra kliniska erfarenheter kring instrumenten.

– Till skillnad från Optometridagarna så finns här möjlighet att träffa branschfolk som inte är optiker vilket är kul. Mina kollegor som närvarande på fredagen upplevde det lite lugnare men fick då istället möjlighet att gå på föreläsningar vilket uppskattades.

Är det en bra tidpunkt att ha mässan tidigt på året?

– Så länge det inte krockar med Optometridagarna är jag nöjd. Även om jag tror att de olika evenemangen lockar olika besökare. Optometridagarna är riktade mot optiker och Optikmässan mot hela optikbranschen.

Vilket var ni, som företag mest nöjd med?

– Möjligheten att få testa olika instrument hos leverantörerna, träffa kollegor med möjlighet till samtal, rekrytering av nya kollegor och kunder och slutligen möjligheten att marknadsföra oss mot branschen. Dessutom fick vi till en nytt samarbete med en av utställarna vilket jag personligen blev mycket nöjd över.

Väx med oss!

Som optiker hos Smarteyes blir du en oerhört viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt mot visionen att bli den mest rekommenderade optikern. Vårt gemensamma fokus är att omtanke, enkelhet och förändring ska genomsyra vår vardag. Det leder till engagerade och glada medarbetare där alla har chans att påverka. Ett bevis på det är våra ständigt höga resultat på våra pulsmätningar i Winningtemp och såklart våra återkommande topplaceringar i Great Place To Work.

Som optiker hos oss erbjuder du ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optisk kvalitet samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete.

Låter detta intressant, då ser vi fram emot att träffa dig!

Läs mer på vår hemsida eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

Fridhemsplan, Göteborg, Halmstad, Huddinge, Jönköping, Karlshamn, Karlstad, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Lidköping, Norrtälje, Trollhättan, Uddevalla, Värnamo, Västra Frölunda, Ystad, Ängelholm, Östersund.

Jobbar du med specialkontaktlinser har du förmodligen träffat Anita Robertson. Och då har du säkert slagits av den enorma kunskap och det brinnande intresse för specialkontaktlinser och patienter som ryms där bakom den milda, finurliga ytan. Och kanske undrat vem hon är? Det här är Anitas historia.

text och foto helena skoog

Hantverkaren som blev kontaktlinsguru

anita som är inne på sitt sjuttionde levnadsår har tillbringat de senaste sex åren som kontaktlinsexpert på Multilens i Mölnlycke och löpande planerat att gå i pension, men inte riktigt lyckats. Och även om det formellt nu har skett så väntar nya uppdrag, bland annat som lärare på speciallinskursen på Linnéuniversitetets nya masterutbildning. Kontaktlinser är helt enkelt för roligt! Men hennes karriär började i en helt annan ända.

–Jag ville bli hantverkare, jobba i verkstad och löda, svarva och fila. Det var därför jag ville bli optiker – för att få slipa glas, tillverka glasögonbågar och göra lagningar, berättar Anita.

Efter att ha gått sex månader på optikerutbildningen hemma i Sverige flyttade Anita 1974 till Tyskland och började som volontär hos en optiker där. Lönen var 500 kronor i månaden men verkstan fylld med allehanda verktyg.

– Efter en tid slutade gesällen som gjorde allt verkstadsjobb på företaget. Då sa jag att ”det kan jag” och fick chansen att ta ett större ansvar i verkstan.

En dag kom det in en konstnär med en trasig båge, en kraftig svart plastbåge som inte gick att beställa eller reparera eftersom den hade en väldigt speciell stil.

– Bågen hade särskilt kraftiga skalmar. Den såg ut

som Onassis båge ungefär och han ville absolut ha en likadan. Jag hade sett att både verktyg och plastmaterial till en svart båge fanns i verkstan så jag erbjöd min chef att tillverka en för hand. Det tog två hela veckor, men jag fixade det. Fast när konstnären kom och hämtade bågen var det till min besvikelse chefen som lämnade ut den…

så småningom bytte Anita jobb och började hos en optiker som tillpassade kontaktlinser. Han behövde egentligen inte fler anställda men gav henne jobb eftersom han ville lära sig svenska. När Anita hade jobbat ett tag undrade optikern om hon ville ta över kontaktlinsdelen eftersom han själv inte var särskilt road av den.

– Jag fastnade direkt för kontaktlinser. Det var jättekul att göra tillpassningar för olika typer av ögon och få linserna att fungera så bra som möjligt för varje individ.

I Tyskland gick det vid den tiden att få bidrag till kontaktlinser från Försäkringskassan, men det gällde enbart för yrkesgrupper där glasögon av olika skäl inte fungerade.

– Först fick kunderna prova stabila kontaktlinser och om de hade svårt att vänja sig vid dem kunde de få bidrag till mjuka kontaktlinser. De stabila kom från tillverkare som Wöhlk och Titmus Eurocon. De mjuka var

bland annat HEMA38 med 38 procents vätskehalt och en sort med 55 procents vätskehalt och därmed bättre syretransmission.

Efter sju år hos den tyska kontaktlinsoptikern flyttade Anita 1983 hem till Sverige igen för att avsluta sin optikerutbildning och få sin legitimation. Hon hade fått blodad tand när det gällde kontaktlinser men brann inte lika mycket för att sälja glas och bågar så hon kontaktade Zeiss och erbjöd sina tjänster som översättare. Micke Hollinder på Zeiss tyckte dock att hennes översättningar var mer tyska än svenska men bjöd trots det in henne för en intervju eftersom de sökte folk till kontaktlinsavdelningen.

– Jag satte mig på tåget till Stockholm för att gå på intervju hos Zeiss. Jag kommer från en gård på landet i Västergötland och hade aldrig varit i Stockholm, så trots att jag hade bott utomlands i flera år så kändes det lite pirrigt. Men jag fick jobbet och flyttade dit.

Anita som hade erfarenhet av Wöhlks stabila kontakt-

linser från sin tid i Tyskland och dessutom kunde tyska blev snabbt en tillgång på Zeiss kontaktlinsavdelning i Sverige. Hon svarade i telefon, vägledde kunder kring kontaktlinser, gav råd om tillpassning och höll kvällskurser för optiker.

En gång om året tog det svenska Zeisskontoret med en grupp optiker till Wöhlks kontaktlinsfabrik i Kiel.

– Herr Wöhlk var grundaren av kontaktlinstillverkningen. Han var hyperop +6 D men ville inte ha glasögon så han uppfann en metod att formgjuta stabila linser. Han skapade gjutformar genom att göra avgjutningar med smält vax som han lade på hönsögon. Han är en av de få jag träffat som hade bifokala stabila linser med en liten läsruta nedtill.

anitas brinnande intresse för kontaktlinser märktes också utåt. När Zeiss lät en reklambyrå göra en marknadsundersökning för att ta reda på vad som var det bästa med Zeiss kontaktlinsavdelning kom de tillbaka med svaret att

Alla i som jobbar med kontaktlinser i branschen vet vem Anita Robertson är. Nu lämnar hon näringslivsdelen och ska börja undervisa i Kalmar.

det var – Anita. Och därmed blev det hon som fotograferades och placerades i annonserna för avdelningen.

Men trots att Anita trivdes på Zeiss började hon längta tillbaka till optikeryrket och mötet med kunder och patienter. Rollen på Zeiss började handla för mycket om försäljning. Men allra först ville hon komplettera sin utbildning.

Anita hade börjat tillpassa kontaktlinser

redan 1978 men först 1990 skaffade hon sin formella kontaktlinsbehörighet. Hon genomförde studierna vid Institutet för Optometri och hade förstås inga större svårigheter att klara sin examen…

– Jag hade väl inga problem att svara på frågorna men på ett av proven glömde jag att vända på sidan och göra uppgifterna där. Som tur var klarade jag mig ändå, säger Anita och ler.

Strax därefter fick hon ett telefonsamtal från Owe Floding som hade börjat tillpassa kontaktlinser redan på 60-talet. Han hade butiken Opticon i Stockholm och sålde både glas och kontaktlinser. Owe ringde för att fråga om Anita ville börja hos honom.

– Han var ju en guru på området och jag skrek JA rakt ut – och hamnade förstås i världens sämsta förhandlingsläge… Men såg verkligen fram emot att jobba hos Owe som hade så stor kunskap och erfarenhet.

När Owe Floding började tillpassa kontaktlinser svarvade han dem själv. Men allt eftersom intresset för kontaktlinser växte tog han in varumärken som Nordiska lins (idag Multilens) och Rose K.

innanför butiken fanns en separat verkstad för kontaktlinser med allt som behövdes för justering och desinficering, och där trivdes hantverkaren Anita.

– På bänken runt en polermaskin låg det minst 50 oavslutade kunduppdrag. Det var kontaktlinser som skulle justeras eller kontrolleras men när jag undersökte jobben närmare var det många som var flera månader gamla. När jag hade åtgärdat de fall jag kunde svepte jag ner resten i soptunnan och lyckligtvis var det bara en enda kund som frågade efter något av det jag slängt…

Både Owe och Anita arbetade uteslutande med kontaktlinser och hade 14 bokningsbara besök var per dag. Det var 30 minuter för en linskoll och en timme för en nytillpassning.

– Under Owes sommarsemester var det jag som tog hand om alla kunder, så ibland fanns det varken tid för lunch eller fika. Det var slitigt och långa dagar men jag lärde mig otroligt mycket under de åren, berättar Anita.

Parallellt arbetade Owe en dag i veckan på kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus och för att avlasta honom började Anita göra det också. Där upptäcktes hon av klinikchefen Charlotte Zetterström och de enstaka dagarna blev till en heltidstjänst år 2000. På S:t Eriks Ögonsjukhus fick Anita möjlighet att utveckla kontaktlinsavdelningen och tog bland annat in sklerala linser i sortimentet.

– Det var det roligaste jobb jag har haft. Det var både kliniskt och utmanande. Vi arbetade på samma avdelning som cornea-specialisterna och kunde knacka på hos dem och lösa saker på stående fot. Det var ett viktigt och bra samarbete som gynnade alla – både optiker, ögonläkare och patienter.

Anita träffade många speciella patienter på S:t Eriks Ögonsjukhus. En som hon minns extra väl är mannen med keratokonus som jobbade som utlandsjournalist och hade rest jorden runt i många år. Mannen hade syn kvar på ett öga och där hade han också ett gammalt cornealtransplantat. Han såg 0,18 med sina glasögon.

– Vi tillpassade en RoseK2 IC-lins på honom och han tyckte synen blev helt fantastisk med synskärpan 0,8. Hans första kommentar var att han måste resa jorden runt igen – han hade ju inte sett någonting under första varvet, berättar Anita.

Det visade sig att mannen 22 år tidigare hade varit på väg till en kontaktlinsutprovning men råkat ut för en

58 år gammal läste Anita Robertson vid universitetet i Kongsberg och tog en master i optimetri.

”Det var 23 år sedan jag hade suttit på skolbänken och det hade ju varit pinsamt om de avslöjat att jag inte kunde något.”

motorcykelolycka på vägen dit. Det blev inga linser den gången och därefter gick åren utan att han träffat någon optiker som kunde hjälpa honom.

På S:t Eriks Ögonsjukhus blev Anita också presstalesperson men hade svårt att få tidningarna att skriva om annat än allvarliga infektioner orsakade av kontaktlinsbruk och med hemska foton på illröda, infekterade ögon. Under de åren var Anita med i flera olika radio- och TV-program, bland annat i Sverker Olofssons konsumentmagasin Plus där hon skulle prata om UV-skydd i billiga och dyra solglasögon.

– Jag hade ny klänning och kavaj och letade länge efter passande skor, men de syntes förstås aldrig i TV-rutan… Jag var väldigt nervös. Sverker var fokuserad på sitt och pratade inte med oss medverkande innan inspelningen, så när jag kom in i studion sa jag till honom att ”det är väl lika bra att jag hoppar i den där soptunnan direkt, så kan du intervjua mig därifrån”, men det tyckte han inte alls var nödvändigt. Jag minns inte alls vad jag sa men har i alla fall en inspelning som jag kan titta på om jag vill, berättar Anita.

efter sju år på S:t Eriks Ögonsjukhus fick Anita möjlighet att jobba hos en kontaktlinsleverantör igen och hoppade på ett jobberbjudande som Nordisk Professional Affairs Manager på Ciba Vision i Göteborg. Där blev hennes uppgift att hålla koll på kontaktlinsprodukterna och marknaden för dem. Hon ansvarade för omvärldsbevakning och skapade strategier för kontaktlinsutveckling och marknadsföring.

– Första arbetsdagen på Ciba Vision skulle vi på en intern säljkonferens i Stenungssund. Försäljningschefen pratade sälj och ”vad, vem, varför, hur, när” och annat strategiskt säljtänk. Jag kom ju från en miljö där allt handlade om det kliniska så det blev en kulturkrock för mig, men det kändes också roligt och utmanande att prova något nytt.

Korta fakta om Anita Robertson

På den fjärde arbetsdagen var det dags för en roadshow som företaget bokat på sjutton orter runt om i Sverige – och Anita var den som skulle presentera.

– Det handlade om att introducera AirOptix for astigmatism på den svenska marknaden. Jag fick en Powerpoint med 120 slides på engelska och skulle med hjälp av den sätta ihop en timmes föreläsning på svenska. Det blev en riktig rivstart för mig, minns Anita.

anita stannade på Ciba Vision i drygt fyra år men det skulle visa sig att hon inte riktigt var klar med skolbänken.

– När jag arbetade på S:t Eriks Ögonsjukhus och sedan Ciba Vision handlade det mycket om min kliniska utbildning och kompetens och jag började långsamt känna ett behov av att vidareutbilda mig.

Anitas tidigare chef på S:t Eriks Ögonsjukhus tyckte att hon skulle doktorera men det kändes inte riktigt som hennes grej. Hon ville dra nytta av sina kunskaper och erfarenheter från alla möten med kunder och patienter på ett bredare plan. Optikerkollegan Göran Skjöld inspirerade henne i stället att gå masterkursen i klinisk optometri vid Universitetet i Kongsberg. Hon började när hon var 58 år och avslutade som 60-åring.

– Det var väldigt intressant och spännande – och svårt. För det första läste jag ju med kollegor som kände mig som den där kontaktlinsexperten och jag visste inte hur själva pluggandet skulle gå. Det var 23 år sedan jag hade suttit i skolbänken och det hade ju varit lite pinsamt om de avslöjat att jag inte kunde något, säger Anita och skrattar.

– Men det gick bra. Jag hade två intensiva, roliga år tillsammans med fyra uppskattade kollegor som jag både samåkte och pluggade med. Och jag fick min master.

Och snart blir det skola igen – fast nu bakom katedern. Det där med heltidspension verkar inte riktigt vara aktuellt än…n

I styrelsen för Sveriges Kontaktlinsförening 1992-2001.

Master i klinisk optometri Kongsberg/Philadelphia 2013.

FBCLA – Fellow British Contact Lens Association 2013-2021. Första svenska kvinnliga FELLOW.

”Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag varit omgiven av människor som velat mig väl, trott på mig och uppmuntrat och stöttat mig. Härmed vill jag tacka dem utan någon inbördes ordning: Mina chefer Werner Schulte i Tyskland, Micke Hollinder på Zeiss, Owe Floding på Opticon, Charlotta Zetterström på S:t Eriks Ögonsjukhus, och Mats Porsö på Multilens. Dessutom Jörgen Gustafsson, Charlotte Pallin, Erik Ryderberg, Jeanette Brandt, Stefan Vorberg, Stefan Mickelsen, Per-Åke Östman, Anna Lindskoog Pettersson, Eva Zschüttig Wigh samt många andra optiker som givit mig sitt förtroende och uppskattning.”

Så höjer du kvaliteten på samtalet med patienten – dr Jane Ege Møller, forskare inom klinisk kommunikation tipsar om tre viktiga områd. text och foto olle bergman

Tipsen som i samtal med

dr jane ege møller gav en uppskattad föreläsning vid Optometridagarna i höstas. OPTIK tog kontakt för lite fördjupning och praktiska tips. Här diskuterar vi bland annat begrepp som time management, setting agenda och aktivt lyssnande.

Det är lätt att känna sig en smula splittrad som optiker i butik. Under loppet av en halvtimme kräver yrket att man spelar helt olika roller: ena stunden försäljare av modebågar, nästa stund optisk expert som mäter synskärpa och diskuterar glas och linser, strax därpå kliniker som undersöker synfält och tryck. Inte undra på att det är en intressant yrkesroll att studera för en akademisk expert på kommunikation.

”Jag tycker det är spännande hur man kan utveckla kommunikationsträning för läkare och annan vårdpersonal där de lär sig använda nya kommunikativa verktyg – detta utan att de upplever att de är utsatta för något slags professionell kritik.”

– Jag tycker att det finns flera saker som är intressanta när det gäller relationen mellan optiker/ optometrist och kund/patient], säger dr Jane Ege Møller. För det första: faktumet i sig att det är ögonen och synen som står på spel. De är trots allt väldigt påtagliga i människors vardag. Det gäller dels de stora synproblemen och störningarna, men även de mer vardagliga, där patientens problem så att säga ”kan lösas med ett par glasögon”. Det är även intressant att vissa optiker kombinerar sin vårdkunskap med att jobba i butik, där man förenar vårdrådgivningen med att sälja något.

jane ege møller är universitetslektor vid Institut for Klinisk Medicin vid Aarhus Universitet, och även lärare för förstaårs-läkare vid Region Midtjylland. Dessutom är hon knuten till Regionshospitalet i Gødstrup på Jylland där man försöker implementera ett arbetsplatsbaserat koncept för kommunikationsträning. Hon har en bakgrund inom humaniora (litteratur, filosofi och kommunikation), men har arbetat med undervisning och forskning inom hälsoområdet de senaste 20 åren. Hennes forskningsintressen är främst olika kommunikationssituationer – dels mellan vårdpersonal och patienter, dels interkollegial kommunikation mellan vårdpersonal och forskarstuderande.

– Man kan säga att jag som forskare är intresserad av dels vad som kännetecknar framgångsrik kommunikation mellan läkare/vårdpersonal och patient, dels hur man ut-

”När man befinner sig i ett professionellt samspel måste man vara just professionell: det finns viss information man måste hämta in för att kunna erbjuda en relevant behandling.”

ger kvalitet med patienter

vecklar detta när man jobbar inom vården. Vissa anser att kommunikation är något du antingen behärskar eller inte – att det på sätt och vis är en färdig del av din personlighet. Jag anser inte det. Vi utvecklar ständigt vårt sätt att kommunicera, vårt ordförråd och vår intuitiva repertoar. I ett professionellt samtal pratar man annorlunda än till exempel när två vänner samtalar. Hur gör man det på det mest effektiva sättet – ur patientens respektive vårdpersonalens perspektiv? Jag tycker det är spännande hur man kan utveckla kommunikationsträning för läkare och annan vårdpersonal där de lär sig använda nya kommunikativa verktyg – detta utan att de upplever att de är utsatta för något slags professionell kritik.

en återkommande utmaning är dock denna: även om man kan instruera vårdpersonal att använda relevanta verktyg på en kurs eller i ett klassrum, är det inte alltid att de kommer ihåg allt som de har lärt sig när de kommer ut i den kliniska verklighetens hektiska vardag. Varför är det så? Det är intressant att utforska hur man överbryggar denna klyfta som uppstår mellan kurs och klinik.

Du visade i din föreläsning att förmågan att kommunicera handlar om att besitta en mängd olika färdigheter eller skills. Kan du förklara detta lite närmare?

– Det kan till exampel vara att ställa olika typer av frågor, att sammanfatta, lyssna efter antydningar och anspelningar från patienten, eller att använda så kallad metakommunikation (det senare ibland i form av det som kallas för signposting på engelska), empatisk respons etcetera. Alla dessa färdigheter eller verktyg använder vi hela tiden intuitivt och spontant utan att tänka på dem som skills. Men när man befinner sig i ett professionellt samspel måste man vara just professionell: det finns viss information man måste hämta in för att kunna erbjuda en relevant behandling. Och då måste man dels få information om patientens symtom, dels ta reda på hur de upplever problemet, vad de känner oro för samt vad som är viktigt för dem. Till detta måste man så klart också kunna förmedla klinisk kunskap så att patienten förstår den.

Hur kan dessa skills användas för att utnyttja tiden bättre under mötet med patienten – det vill säga det begrepp som kallas time management?

Vi är över hundra optiker som valt att stå utanför de stora kedjorna och som alla arbetar lokalt under sitt eget varumärke men ändå tillsammans. Vi är alla fria att påverka vårt eget sortiment och att genomföra våra undersökningar utifrån kundernas individuella behov.

Gemensamt för oss är att vi bedriver seriös och högkvalitativ optikerverksamhet och fokuserar på ögonhälsa. Det som dessutom enar oss är vår ISO-certifiering inom kvalitet och miljö. Den är vi helt ensamma om i branschen.

Vi välkomnar fler oberoende experter på ögonhälsa. Om du längtar efter att vara bland likasinnade, välkommen att höra av dig till oss, så berättar vi mer.

Pierre Nordgren Key Account Manager pierre@synologen.se

08-440 73 57 www.synologen.se

VÄLKOMMEN TILL SVERIGES FRIA OPTIKER

VILL DU BLI EN AV OSS?

– Först och främst är det viktigt att vara medveten eller medveten om vad man gör och varför man gör det. Många har lärt sig att ställa slutna frågor för att så snabbt som möjligt kunna ställa en anamnes. Men forskning visar faktiskt att detta varken är tidseffektivt eller patientcentrerat.

Vad innebär setting agenda?

– Att sätta upp en gemensam dagordning handlar om att man i början av ett samtal kommer överens om vad samtalet ska handla om. Som optiker kan man själv meddela sin dagordning samtidigt som man frågar vad patientens dagordning är – så här, till exempel: ”I min kalender står det att du har blivit remitterad hit för ett syntest. Är det några andra saker som du skulle vilja att vi tog upp idag?” Om man inte ser till att allting tas upp på det här viset i början av konsultationen riskerar man att ha använt hela tiden när patienten kommer med en fråga som man måste ta upp; på danska brukar vi kalla dem dørhåndtagsspørgsmål (ung. ’frågor på vägen ut’).

Öppna frågor eller slutna frågor – hur ska man resonera?

– Man måste alltid fundera på vad man vill uppnå med sin fråga – vad är det för typ av svar man vill ha?. Så det beror på. En tumregel är att gå från öppna till slutna frågor. Man ska alltså inte göra det som forskning visar att vårdpersonal ofta gör, nämligen att ställa slutna frågor alltför tidigt.

Hur lägger man bäst fram ett negativt besked?

– Rådet är att först ta reda på var patienten befinner sig: är de medvetna om att något allvarligt pågår eller inte?

Många rekommenderar att man förvarnar på något sätt; man kan till exempel säga ”Vi har fått resultatet av ditt test och tyvärr har jag dåliga nyheter…” Man väntar sedan på patientens reaktion och anpassar sig till den.

Vad innebär aktivt lyssnande?

– Aktivt lyssnande innebär att man tydligt tillkännager att man lyssnar på patienten. Man måste då komma ihåg att det är skillnad på att lyssna för att förstå den andra personen, och på att lyssna för att hitta ditt eget svar. När vi gör det senare lyssnar vi inte lika effektivt. När man avrundar och summerar samtalet är det också bra att ”lyssna med” eftersom man då försäkrar sig om att du har hört och förstått patienten.

Slutligen: vilka tre tips vill du ge till optiker som vill bli bättre på att kommunicera?

1. Analysera noga vad du vill uppnå, och använd sedan de kommunikativa verktyg som är mest effektiva.

2. Kom alltid ihåg att fråga vad patienten oroar sig över, och vad de har för förhoppningar.

3. Fortsätt att kontinuerligt träna dina färdigheter, till exempel tillsammans med dina kolleger.

Kampanjpaket* t.o.m. 30/4 -23 med

DRSplus, PTS 925, el-bord och PC

DRSplus - ett paragdimskifte

Nu med infraröda bilder, samt AI för

diabetes, 3 mån fri anv. ingår!

• Helautomatisk, snabb och extremt användarvänlig.

• Optimerad för optiker.

• 2.5 m.m. pupill utan dilatering

• Fjärrstyrning i webgränssnitt (håll avstånd)

• Endast 11Kg = mobil

• 45° upp till 80° med automatisk mosaik

• Konfokalteknik med äkta färger

• 3D-, IR, rödfri-, mosaik-, exteriör- bilder

• Stöd för DICOM-bildstandarden

Automatisk Perimeter PTS 925W

• Allt på svenska

• Röstguide

• Touchskärm

• 170° Hor. 95° Ver.

• Esterman B och M m.fl.

• HFA kompatibel

• Ögonspårning

• Integrera med OCT

OPTIMAL KOMFORT 1,2

OG STABILITET 3,4

GE ANVÄNDARE AV MÅNADSLINSER DEN KVALITET DE FÖRTJÄNAR

MED TOTAL30™

MÅNADSLINSEN MED VATTENGRADIENT

References: 1. In a clinical study wherein patients (n=66) used AOSEPT® solution for nightly cleaning, disinfecting, and storing; Alcon data on file, 2021. 2. In a clinical trial at 8 sites in the US; n=115; Alcon data on file, 2021 3. In a clinical trial to evaluate on-eye performance of TOTAL30 for Astigmatism lenses where n=138 eyes; Alcon data on file, 2021 4. In a clinical trial to evaluate on-eye performance of TOTAL30® for Astigmatism lenses where n=69; Alcon data on file, 2021. Se bruksanvisningen för information om användning, skötsel, försiktighetsåtgärder, varningar, kontraindikationer och biverkningar © 2023 Alcon NORD-T30-2300001

Ger en antistatisk varaktig klar och skinnade glasyta

Klassiska Optinett finns som både spray och våtservett. Nu har den dessutom fått sällskap av en helt alkoholfri ekologisk spray.

På vår hemsida cpac.se kan du se och beställa alla våra produkter.

Så får solglasbågar liv året runt

Maximera ditt sortiment och kundmöte genom att förvandla solglasögon till oftalmiska glasögon. Erik Engelv är tillbaka i Optik som mode- och stilreporter. Här delar hand med sig av tips som gör solglasögonbågar attraktiva året runt.

att köpa in solglasögon i vårt nordliga land är inte alltid det lättaste. Kanske för att säsongen är kortare än kort och varje liten soltimme måste tas tillvara på. Men det måste kanske inte alltid var solgaranti för att man ska våga satsa lite bredare på sortimentet året om. Många av de butiker jag lärt känna har knäckt den gyllene koden för att hålla sitt sortiment av solglasögon aktuellt året om. Genom att göra om solglasögon till oftalmiska bågar har man på ett smart sätt breddat erbjudandet till kunden och skapat ett tydligt mervärde.

ONE OF A KIND. En av fördelarna med att slipa oftalmiska glas i solglasögon är att kunden får ett par bågar som de ofta blir ensamma om.

EXTREMA BÅGAR. För de kunder som inte bara söker det där lilla extra utan önskar ALLT extra finns det en mängd nya valmöjligheter när man börjar kolla på solglasögonen. Som Ida på Synsam Holmquist i Marieberg i Örebro. På bilderna

ser ni hur hon har gjort om Saint Laurents klassiska Lou Lou till en fantastisk oftalmisk båge. Även ett par Tom Ford Phoebe har fått en makeover och ger en härligt öppen båge i en ljusrosa transparent acetat.

MARKERADE BÅGAR. Ofta kan solglasögon vara ett alternativ för de kunder som önskar en mer markerad båge i tjockare acetat.

Bra att hålla koll på: Vissa solglasögon är tillverkade i tjockare acetat vilket kan göra det svårt att värma i glas. Det kan också påverka komforten när en kund ska bära dem till vardags. Justering är som alltid A och O men kanske lite extra koll på passform över näsan så att bågen vilar bekvämt.

Solglasögon kan ibland ha plana glas eller kupade glas som avviker från ordinarie baskurva på ett grundglas. Inget är omöjligt, men ibland är inte heller allt möjligt inom optiken.

Kaxigt svart från Valentino eller lite mjukare intryck i en fin transparent färg från Tom Ford för kunden som vill ha det där lilla extra.

Ida Loo på Synsam Holmquist i Marieberg, Örebro, har gjort om flera solglasögon till oftalmiska glasögon. Här från Saint Laurent, Celine, Prada och Tom Ford.

Från Tom Ford ser vi flera modeller som presenteras både som solglasögon och vanliga glasögon.

Dessa härliga ”karameller” från Gucci bara väntar på att få göras om till vanliga glasögon hos La Boutique i Gamla Stan, Stockholm.

Max Mara visar en vintage inspirerad solbåge som gör sig minst lika bra som oftalmisk.

En snygg helfärg eller gradal är också snyggt att lägga in i en omgjord solbåge. Här inspiration från Loewe.

Oväntat byte från akademi till industri

Det hördes nästan ett sus av förvånade röster över optiksverige när pressmeddelandet kom från Specsavers. Peter Lewis, enormt uppskattad programansvarig för optikerutbildningen på Linnéuniversitetet, skulle lämna akademien för industrin. Den såg man inte komma, som det brukar heta.

text micke jaresand

när nyheten nådde ut hade Peter redan hunnit vara på sin nya tjänst som Clinical Talent Manager i ett par veckor. Han ingår i ett nordiskt team som ansvarar för kedjans interna och externa utbildningar.

–Det har varit väldigt intensivt så här i början, säger han. Jag har blivit mycket professionellt introducerad i en tydlig struktur, fått lära känna alla som jag ska jobba med och för och satt mig in i de system, program och mjukvara som vi använder. Jag känner mig väl omhändertagen och har inte bara kastats ut i den djupa delen av bassängen för att klara mig själv. Just detta är den hittills tydligaste skillnaden mellan akademien och industrin.

Att Peter, trots närmare 20 år som optikerutbildare på Linnéuniversitetet skulle lämna den trygga, akadmiska världen kom, som sagt, som en överraskning.

– Ja, det var väldigt många som höjde på ögonbrynen, men de allra flesta reaktioner har varit positiva, säger han. Inte minst från gamla studenter som nu är ute och jobbar.

egentligen hade han inga planer på att byta jobb. Han trivdes bra på universitetet och att vara en del i processen där studenterna går från, i princip, noll kunskap till att behärska grunderna i yrket.

– Men i somras deltog jag i ett möte där Jenny Sandh, Senior Clinical Talent Manager för norra Europa, på Specsavers plötsligt ställde frågan till alla mötesdeltagare om de kände någon som kunde passa i rollen som talent manager för klinisk utveckling. Personen bredvid mig sa, lite på skämt: ”det där är ju ditt jobb, Peter”. Det sådde ett frö i mitt huvud.

Fröet grodde och ledde till fler kontakter med Specsavers och efter att ha blivit uppmanad att skicka in sitt cv (det första han skrivit sedan 2004) fick han gå igenom en omfattande rekryteringsprocess i flera steg, där Peter var en av flera kvalificerade sökande kandidater från norra

Europa. Rekryteringsprocessen gick så bra att han blev erbjuden jobbet.

– Jag ställdes plötsligt inför ett ganska svårt beslut om jag skulle tacka ja eller fortsätta i min invanda och trygga miljö, säger Peter.

men nyfikenhet och äventyr vann över vana och trygghet. Peter tackade ja. En bidragande orsak var att han kunde stanna kvar med familjen i Kalmar. Merparten av jobbet går att sköta på distans, varvat med möten på huvudkontoret i Köpenhamn.

En annan pusselbit är att Peter faktiskt har jobbat på Specsavers en gång i tiden.

Peter Lewis lämnar Linnéuniversitet efter 20 år. Hans nya jobb är på Specsavers som Clinical Talent Manager.

– När jag flyttade till Europa från Nya Zeeland jobbade jag i en Specsaversbutik i Chorley, en halvtimme utanför Manchester, så det känns inte helt främmande att komma tillbaka till den ”gröna familjen”. Det är också roligt att se hur mycket som hänt inom företaget de senaste decennierna, säger han.

På kedjan är man naturligtvis glada över sin nya rekrytering.

– Ett fantastiskt tillskott, säger Marita Bertilson, vd för Specsavers Sverige. Peters långsiktiga engagemang för lärande och utveckling kommer att lyfta Specsavers till nya höjder inom optometri. n

Så här var vi vana att se Peter Lewis, omgiven av optikstudenter.

Spana in vårens kollektion!

Fler modeller lanseras i svensk succékollektion

den första glasögonbågen som tillverkas på Synsams nya produktions- och innovationscentret på Frösön, har tagits väl emot av konsumenterna. Nu har en ny kull Jämtöbågar släppts.

I början på februari lämnade 18 nya modeller Frösön för att landa i Synsams butiker.

– Att Jämtö skulle bli populär hade vi ju hoppats på, men att den skulle bli en fullkomlig försäljningssuccé och sälja slut var mer än vi hade vågat drömma om. Det är därför mycket roligt att nu få sätta ytterligare modeller på marknaden och därmed tillmötesgå kundens önskan om glasögon tillverkade i Sverige av hållbara material som dessutom är väldigt snygga, säger Martin Daniels, vice vd och innovationschef för Synsam Group.

den nya kollektionen är designad av Synsam Groups chefsdesigner Wai Chan och består av 18 bågar i sex modeller och tre färger:

– Kollektionen som nu har totalt 24 modeller har fått inspiration från både naturen och bygdens historia. Detta går att se i Jämtö-bågarnas färger och mönster där designen kommer från det Jämtländska landskapets ljus och färgskiftningar från fjället, skogarna, himlen och sjöarna. Det har varit en mycket kreativ process som resulterat i stilfulla och tidlösa glasögonmodeller, säger Wai Chan.

Majoritet bilförare vill ha reflexlag

av sveriges närmare sju miljoner bilförare vill 80 procent, motsvarande cirka 5,6 miljoner, se en lag för gångtrafikanter att bära reflex vid mörker. Det visar färska siffror från Synbesiktningen, som genomförs av Synoptik i samarbete med Bilprovningen. Lagen skulle likna den som finns för cyklister där det krävs reflex vid mörker.

För att en gångtrafikant ska synas i mörker är reflexen avgörande. Statistik från Trafikverket visar att gångtrafikanter som bär mörka kläder utan reflex syns först på cirka 20–30 meter från ett mötande fordon i mörker. Med ljusa kläder däremot syns de på 60 meters avstånd och med reflex redan på cirka 125 meters håll. Att det är svårt för bilförare att se i mörker kan Synbesiktningen 2022 bekräfta där åtta av tio, motsvarande 5,6 miljoner, bilförare vill se en lag för gångtrafikanter att bära reflex vid mörker likt den som finns för cyklister.

– Tryggheten i trafiken är ett samspel mellan alla som vistas i den. Det är lika viktigt med säkra förare, som regelbundet besiktar sin bil och kontrollerar sin syn, som med säkra fotgängare som alltid använder

reflex, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Under vinterhalvåret är det på många sätt utmanande att köra bil med hala vägbanor, mörker och nederbörd av olika slag. Detta visar även Synbesiktningen 2022 där 74 procent av bilförarna över 45 år upplever att det är svårt att se i mörker och därför mer utmanande att köra. – Att se i mörker ställer höga krav på synen och koncentrationen för att vara en säker bilförare. När det är mörkt förlorar ögat en del av sitt detaljseende. Det blir även svårare att urskilja färger och ännu värre när det regnar eller snöar. Med åldern blir ögat också mindre elastiskt och därför är det naturligt att personer över 45 år kan få svårare att se i mörker, säger Rebecka Rane, legitimerad optiker på Synoptik.

Mido gjorde välbesökt come back

Mido 2023 är, liksom mässan i Sverige tillbaka på sin ordinarie tid på året. Mässan nådde 35 000 besökare, de flesta från Europa.

– Vi har ett särskilt ansvar som ett av de riktigt stora, globala glasögonevenemanget, säger Mido:s president Giovanni Vitaloni En riktigt positiv sak i år är att vi lockade många utställare som ställde ut här för första gången.

För besökarna erbjöds innovationer och evenemang, särskilt anpassade för optiker –från praktiska event till presentation av specialiserade böcker i ”Book@Mido”-programmet. Det fanns också tillfällen för nöjen och socialt umgänge med bland annat framträdanden av kända personer från underhållningsvärlden.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

Nolltolerans mot tidstjuvar?

Jag blev nyligen bjuden på flott baluns, och fick en trevlig frisörska till bordet. Hon har numera salong hemma på gården och saknar inte att hyra stol i närmaste stads centrumkärna. Någon annan vid bordet klagade högljutt över att han hade missat sin tandläkartid med fem minuter och fått boka om. Han menade att han har minsann fått vänta betydligt längre än så på tandläkaren ibland och att det är orimligt att vara så sträng med tiderna. Jag och frisörskan sneglade på varandra som för att säga “ska du eller jag förklara?”. De som inte förstår varför man ibland måste boka om vid förseningar, har oftast aldrig jobbat med tidbokningar på det sätt som vi gör. Förmodligen skulle de inte bli långlivade om de försökte.

jag är sällan stressad på jobbet men jag sitter hela dagarna med ett öga på klockan, och det är klart att det påverkar mig. Jag känner numera i kroppen när det är dags att komma vidare från anamnesen, och jag måste erkänna att jag ibland får ta ett djupt andetag när jag inser att en lång och omständlig utläggning som svar på en av mina frågor, hade kunnat ersättas med ett ja eller nej. Att jobba under ständig tidspress har fått konsekvensen att när jag är ledig så uppskattar jag att slippa tänka på klockan. ”När ska vi åka imorgon?” kan maken fråga dagen före en utflykt, maken som jobbar med deadlines månadsvis och inte minutnivå. ”Kan vi inte bara köra när vi är klara”, brukar jag svara. Och när jag ska besöka någon och de frågar när jag kommer att dyka upp, så brukar jag be att få ge en cirkatid med tillägget att jag skickar ett sms när jag kör hemifrån.

frisörskan gick ut hårt i diskussionen. Hon berättade att anledningen till att hon numera har salong hemma på gården, är att hon inte klarade stressen och den höga ljudnivån som det innebar att hyra en stol i stan. Men när hon började jobba hemifrån så insåg hon snabbt att ljudnivån var lätt att lösa, men stressen var svårare... eftersom folk inte kommer i tid. Jag avsätter gott om tid för varje kund just för att inte behöva stressa, berättade hon. Men vad hjälper det när folk kommer 10, 20 eller 30 minuter för sent? Så hon införde nolltolerans. Hon insåg själv att det var lite drastiskt, men hon menade att det var enda sättet om hon skulle klara att fortsätta utöva sitt yrke överhuvudtaget. Det fick helt enkelt bära eller brista. Och när hon sa nolltolerans, så menade hon verkligen det. Den som hade bokat en tid klockan tio och kom två minuter över, fick boka en ny tid. Alla som hade för vana att komma för sent blev väldigt förvånade över att plöts-

Och när hon sa nolltolerans, så menade hon verkligen det. Den som bokat en tid klockan tio och kom två minuter över, fick boka en ny tid. Alla som hade för vana att komma för sent blev väldigt förvånade över att plötsligt stöta på patrull.

ligt stöta på patrull. En del blev sura och någon enstaka blev fly förbannad så att schampoflaskorna flög. Men samtliga bokade nya tider (förutom hon som kastade schampo, hon blev portad på livstid), och när tre månader hade gått så kom ingen längre för sent. Det är som ett helt annat yrke när alla bokningar kommer i god tid, berättade frisörskan. Det finns marginaler för allt möjligt strul som kan uppstå och jag inte bara mår bättre, jag gör också ett bättre jobb och kunden får mer för sina pengar. Hon avslutade med att säga till mannen med tandläkartiden att hon tyckte att han skulle vara glad över att ha en seriös tandläkare som hellre bokar om än slarvar över något så viktigt som tänderna. Jag som hade druckit vin till både förrätten och varmrätten fick kämpa lite för att kväva impulsen att ställa mig upp och applådera.

konkurrensen gör att väldigt få av oss har möjlighet att göra som frisörskan ovan och införa nolltolerans, även om vi skulle vilja. Folk kommer helt enkelt att fortsätta komma för sent till sina bokade tider så länge vi låter dem, och jag tar det med ro eftersom alternativet är att bli stressad och må dåligt. Men om jag får bli pensionär en dag så kommer jag nog att göra som Peter Fondas karaktär i Easy rider och lämna klockan bakom mig i gruset.

katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbetar som fristående konsult. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden så sjunger hon i countryduon The Oaks och coverbandet Zebrakings.

En av Sveriges bästa arbetsgivare

DO-utbildning

Optiker på distans

Arbete enligt kvalitetsnormen

Schemalagd administrationstid

Kollektivavtal

12 CET-poäng per år

❤ Vi vinner tillsammans

✩ Vi brinner för service

↗ Vi äger vår framgång

♻ Vi gör hållbara affärer

Vill du veta mer?

Kontakta oss på

hr@synoptik.se

Skruvlöst 3-D

3D-utskrifter av bågar är allvar på väg in i glasögonbranschen. Även om användandet fortfarande är i ett tidigt skede, börjar många optiker och konsumenter bli bekanta med konceptet med 3D-printade bågar.

Danska Ørgreen satsar stort på att kombinera 3D-utskrift i titan för att skapa innovativa och snygga mönster. Det har resulterat i den skruvlösa Quantum High-kollektionen, som har 3D-printade fronter och titanskalmar.

Tom Ford i skiftande ljus

Tom Ford lanserar en ny kollektion solglasögon. Glasögonen har fotokromatiska linser och innehåller modeller för både män och kvinnor. Stilen beskrivs som ”modernt, inspirerat av vintage”. Bågarna är märkta med den karaktäristiska T-logotypen och linserna erbjuds i en mängd olika färger.

Vill du äga och driva din egen butik?

Hos oss är det möjligt!

Bli partner och förverkliga

dina företagsdrömmar

tillsammans med oss.

Lyssna på vår podcast där Johanna, Erik och Sara berättar om livet som partner och hur det är att vara en del av Sveriges bästa arbetsplats. Vilka fördelar finns det med att ingå i ett stort och välkänt varumärkeskoncept samtidigt som du som butiksägare har en nära lokal förankring?

Det och mycket mer kan du lyssna till här:

Från rock till sport

Vasuma har inlett ett samarbete med YMR Track Club och lanserar sportmärket Masanella. Det blir det första samarbetet Vasuma gör inom aktivitetssegmentet.

– Våra kunder vill marknadens bästa produkter för att kunna vara på topp som idrottare. Solglasögon är en viktig produkt för många utomhussporter och något vi saknat i vårt utbud. Vi tog all vår kunskap och erfarenhet från sportens värld med oss till Vasuma som svarade med sitt ”know-how” om hur man utvecklar glasögon, säger Peter Häggström, vd och grundare av YMR Track Club.

Under flera månader samarbetade företagen för att skapa ett gemensamt koncept. – Vi har varit i branschen i över 15 år men aldrig jobbat med sportglasögon, så detta har varit väldigt spännande. Grunderna är desamma men med tillägget alla de krav idrottare ställer på sin utrustning, säger Jan Vana, chefsdesigner och grundare av Vasuma.

Växtbaserade glasögonbågar vann pris

Det österrikiska glasögonmärket NEUBAU EYEWEAR belönades med sin första CSE - Certified Sustainable Eyewear Award i kategorin ”Solglasögon Europa” vid årets MIDO för deras speciella engagemang för hållbarhet.

Det hållbara glasögonmärket vann med sin modell ”ROMY”, som är gjord av det 100 procent växtbaserade materialet natural3D med hjälp av innovativ 3D-utskriftsteknik i en metod utan avfall.

De tävlande produkterna bedömdes utifrån detaljerade kriterier för deras miljömässiga och sociala påverkan, med hänsyn tagen till produktens hela livscykel. Kriterierna inkluderar materialåtervinning, minimering av förbrukning i produktions- och distributionsprocesser, optimal användning av försörjningskedjan, eliminering av avfall, återvinningsbarhet och användning av förnybar energi.

Motivationen till vem som vinner priset baserades på följande faktorer, som visade sig vara bäst på NEUBAU: Handgjorda produkter, en lokal och koldioxidneutral produktion, det innovativa växtbaserade 3D-materialet, samt tydlig och effektiv kommunikation som kombinerar hållbarhet och estetik.

Behöver den som delegerar en arbetsuppgift vara på plats när

arbetet utförs?

Nej, kravet på hur verksamheten ska vara bemannad är inte kopplat till själva delegeringsbeslutet.

Ett delegeringsbeslut avser att bedöma mottagarens kunskap och lämplighet att utföra avsett arbetsmoment. Det ingår också visst tillsynsansvar. En delegering kan upprättas över verksamhetens gränser. Det vill säga att den som delegerar inte hör till verksamheten. Då ansvarar verksamhetschefen hos mottagaren av delegeringen för att förfarandet överensstämmer med patientsäkerheten, tillsynsansvaret faller då på verksamhetschefen.

Det är vårdgivarens ansvar att planera och organisera verksamheten så att den lever upp till kravet på god vård enligt de allmänna reglerna i hälso- och sjukvården. Patientsäkerheten ska upprätthållas, här ingår att verksamheten bemannas på ett sådant sätt att nödvändig kompetens finns tillgänglig. Vad som är nödvändigt (dvs. vilka risker för vårdskador som kan förekomma) kommer variera för olika arbetsmoment, det faller tillbaka på riskanalys.

För att ta linsträning som ett exempel: Det finns risker i samband med linsträning som kan kräva tillgång till kontaktlinsoptikers kompetens då det kan uppstå en situation där ögonen behöver bedömas i biomikroskop och beslut om lämplig åtgärd vidtas. Detta är arbetsuppgifter som inte kan fullföljas om inte formellt behörig personal finns att tillgå.

patrik maltborg

STÄLL DIN FRÅGA

till Patrik Maltborg, kvalitet@optikbranschen.se

Ökade möjligheter

Vilket roligt besked som kom om att en förnyelse av optikerföreskriften kanske

äntligen blir av. Vi får verkligen hoppas att det inte tar stopp i någon instans nu. För det är på tiden, föreskriften som varit kom till 1995 alltså när utbildningarna som examinerade optiker fortfarande var på eftergymnasial nivå, ingen optikerklass hade examinerats från något universitet i Sverige vid den tiden. Möjligheterna ökar och det blir så mycket lättare när vi får göra det vi har kunskap för och inte måste ha delegeringar på det, följer detta med spänning.

Men mycket har ändå hänt och det finns olika behandlingar som vi redan nu kan göra och som inte kräver några ändringar i regelverket, kanske bara lite mer insikt. Vi kan redan nu erbjuda behandling som myopikontroll, här finns många olika alternativ. Det var en riktigt spännande paneldebatt om myopikontroll under Optikmässan i början av februari, där alla de olika behandlingsalternativ vi kan erbjuda idag var representerade. Det var många som lyssnade men detta ämne kan gärna repeteras och säkert svarar alla dessa leverantörer på frågor. Arbetar man inte med Ortho-K så finns mjuka kontaktlinser eller varför inte glasögon för myopikontroll, det är bara att informera om alla olika alternativ. Patienten och föräldrarna ska känna sig trygga och tillfreds med behandlingen de väljer.

Artiklarna här handlar om myopikontroll. Den första har undersökt skillnaden i resultat mellan repeterad low-level red light (RLRL) och lågdos Atropin-behandling. Dessa behandlingar är inte något som vi gör men det är intressant att se vilka olika alternativ som finns för myopikontroll. Den andra artikeln har undersökt myopibehandling vid astigmatism, vilket det inte finns så många studier om. I denna så har det använts både Ortho-K och mjuka kontaktlinser för astigmatism, så intressant läsning.

Framtiden ser verkligen spännande ut och vårt yrke kanske snart respekteras som det Hälso-och sjukvårdsyrke som det är. Med det följer ansvar och som jag sagt tidigare det gäller att vi får göra det vi kan och ska låta bli det vi inte har kunskap om. De patienterna som behöver något vi inte kan erbjuda får vi remittera vidare till en kollega. Att remisserna kollegor emellan kommer öka när föreskriften ändras är nog både troligt och önskvärt för alla parter.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör.

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Effektjämförelse av upprepat rött ljus på låg nivå och lågdosatropin för myopikontroll: En randomiserad kontrollerad studie

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Att jämföra behandlingseffekten mellan upprepad lågnivåbehandling med rött ljus (RLRL) och 0,01% atropin ögondroppar för myopikontroll. Metoder: En enkelmaskad, enkelcentrerad, randomiserad kontrollerad studie genomfördes på barn 7 till 15 år med cykloplegisk sfärisk ekvivalentbrytning (SER) ≤ −1,00 diopter (D) och astigmatism ≤ 2,50 D. Deltagarna lottades till RLRL-gruppen eller lågdosatropin (LDA, 0,01% atropin ögondroppar) gruppen och följdes upp vid 1, 3, 6, och 12 månader. RLRL-behandling tillhandahölls av en stationär ljusterapiapparat som avger 650 nm rött ljus. Det primära resultatet var förändringen i axiell längd (AL), och det sekundära resultatet var förändringen i SER. Resultat: Bland 62 berättigade barn som var lika randomiserade till varje grupp (31 i RLRL-gruppen, 31 i LDA-gruppen) var 60 barn kvalificerade för analys. Den genomsnittliga 1-årsförändringen i AL var 0,08 mm (95% konfidensintervall [CI], 0,03–0,14) i RLRL-gruppen och 0,33 mm (95% CI, 0,27–0,38) i LDA-gruppen, med en genomsnittlig skillnad (MD) på −0,24 mm (95% CI, −0,32 till −0,17; P < 0,001). 1-årsförändringen i SER var −0,03 D (95% CI, −0,01 till −0,08) i RLRL-gruppen och −0,60 D (95% CI, −0,7 till −0,48) i LDA-gruppen (MD = 0,57 D; 95% CI, 0,40–0,73; P < 0,001). Progressionen av AL < 0,1 mm var 53,2% och 9,7% (P < 0,001) i RLRL- respektive LDA-grupperna. För AL ≥ 0,36 mm, progressionen var 9,7% och 50,0% (P < 0,001) i RLRL- respektive LDA-grupperna.

Slutsatser: I denna studie var RLRL effektivare för att kontrollera AL- och närsynthetsprogression under 12 månaders användning jämfört med 0,01% atropin ögondroppar.

Translationell relevans: RLRL-terapi saktar signifikant axiell ökning och myopiprogression jämfört med 0,01% atropin; Således är det en effektiv alternativ behandling för myopikontroll hos barn

Perifer refraktion med torisk ortokeratologi och mjuka toriska multifokala kontaktlinser i närsynt astigmatiskt öga

Sammafattning Catarina Ericson

Syfte: Det har varit lite forskning om alternativ av myopikontroll för patienter med astigmatism. Denna studie kvantifierade förändringar i perifer refraktion inducerad av torisk ortokeratologi (TOK) och mjuka toriska multifokala (STM) kontaktlinser.

Metoder: Trettio vuxna med refraktion av plano till −5,00 D (sfär) och −1,25 till −3,50 D (cylinder) registrerades. Cykloplegisk autorefraktion mättes centralt, ±20 grader, och ±30 grader från siktlinjen nasalt (N) och temporalt (T) på näthinnan. Mätningar gjordes vid start, efter 10 ± 2 dagars TOK-anvädning (utan linser på ögat) och efter 10 ± 2 dagars STM-användning (med linser på ögonen) och jämfördes med upprepade måttanalys av variation.

Resultat: Jämfört med basvärde inducerade TOK en myopisk förskjutning av oskärpa (M) på alla platser (alla P < 0,01), men STM inducerade bara en närsynt förskjutning vid 20 T i båda ögonen och 30 N / T i vänster öga (alla P < 0,01). TOK resulterade i mer myopisk defokus än STM på alla platser (alla P < 0,05) utom 20 T i vänster öga. TOK inducerade mer J0-astigmatism (med/mot regeln- astigmatism) på alla platser (alla P < 0,02), utom 20 N i höger öga; J0 med STM var annorlunda än basvärde vid 20 N i båda ögonen och 30 N på höger öga (alla P < 0,02). TOK inducerade mer J0-astigmatism än STM på alla platser (alla P < 0,01), utom 20 T i vänster öga. Skillnaderna i J45-astigmatism (sned astigmatism), när de var signifikanta, var kliniskt små.

Slutsatser: Större mängder perifer myopisk defokusering och J0-astigmatism inducerades av TOK jämfört med STM, vilket kan påverka effekten för myopihantering.

Nå ut till Optikbranschen – annonsera i Optik!

Genom att annonsera i Optik når du hela optikbranschen precis när de tar del av senaste nytt i en professionell redaktionell miljö Nå optiker, assistenter, studenter och övriga aktörer på optikmarknaden.

Bygg ditt varumärke vare sig det gäller linser, bågar, glas, maskiner, instrument, it-system eller hela butikskedjor.

Under 2023 ger vi ut fyra nummer av Optik Print och åtta nummer av Optik Digital. Båda utgivningarna når direkt ut till de du vill nå.

Utgivning:

Säljes eller överlåtes optikrörelse övre Norrland!

Planerad överlåtelse våren 2023 eller efter överenskommelse.

Säljer min rörelse pga kommande pensionering. Den är belägen i en mindre ort med stort upptagningsområde, låg hyra med möjlighet att själv bestämma öppettider.

Fullt utrustad synundersökningsrum som kan kompletteras efter behov, funduskamera, perimeter samt autoforopter finnes.

Även fullt utrustad verkstad som klarar de flesta bågar och glasinslip. Fint personalutrymme samt stort lager i bottenplan.

Stor och ljus affärsyta och naturligtvis egen ingång som kan låsas/öppnas efter eget behov.

Hör gärna av er till nedanstående mejladress för mer info!

josephine@optikbranschen.se

Optiker till Göteborg, Karlstad & Nyköping

Vi sätter alltid medarbetaren i fokus, hos oss ska du både trivas, utvecklas och utmanas. Vi vet att bara genom ett bra arbetsklimat kan man skapa nöjda kunder som i sin tur leder fram till goda resultat! Vår strävan är därför alltid att leverera både marknadens bästa service och produkter. Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder att hitta den bästa tänkbara synlösningen? Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till både din egen och arbetsplatsens utveckling? Kontakta mig för ett förutsättningslöst samtal!

Mer information hittar du på: glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/

Optiker till Aoptik

Vi erbjuder Optiker ett omväxlande arbete i butik samt med stora utvecklingsmöjligheter. Önskvärt med DO/Magisterutbildning men behöver ej vara.

Vi arbetar med TopCons toppmoderna 3d-OCT-kamera i samarbete med ögonläkare på plats i butik.

Eskilstuna Aoptik, en privat butik med stora möjligheter!

6/4

Vårnytt

Stor central butik med stora undersökningsrum samt ständigt uppdaterad maskinpark. Vi är sponsorer till flertal klubbar i Eskilstuna.

Vi söker lättsam glad optiker som tycker om sitt yrke med människor och sätter kund i fokus. Vi har stor kundkrets och full fart. Våra undersökningar bokar vi på 30/45 minuter.

Vi säljer kvalitetsprodukter från väl kända leverantörer inom glas/glasögonbågar.

Då vi är fler optiker så är det lätt att få växlande arbetstid efter önskningar samt ledighet inom kort tidsram.

Varmt välkommen till Oss. susanne.larsson@aoptikeskilstuna.se

Susanne Larsson

vd Aoptik Eskilstuna

073-180 82 06

Fristadstorget 6

632 33 Eskilstuna

Vill du vara en del av ett företag med ett stort kundfokus och en tydlig

hållbarhetsagenda?

Nu producerar Synsam glasögonbågar på Frösön utanför Östersund.

Synsams hem ytt bidrar till ett minskat klimatavtryck och ger oss möjligheten att erbjuda våra kunder medvetna val. Som Jämtö™, bågen som består av biobaserat material framställt av trämassa och vegetabiliska oljor. Det gör oss stolta!

Vill du också vara en del av vår resa?

Då är du välkommen att höra av dig till:

Joakim Hördell

Managing Director

Synsam Optikertjänst

0766419935

joakim.hordell@synsam.com

Åsa Ström

Consulting Opticians Manager

0733371977

asa.strom@synsam.com

Lilian Haddad

Remote Examination Manager

0738218337

lilian.haddad@synsam.com

People & HR Sweden

hrsweden@synsam.com

Upptäck den kompletta linsen som har allt. Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY är de enda kontaktlinserna som kombinerar högt Dk/t, låg modulus, UV-skydd och HD-optik med banbrytande fukt- och komforttekniker för att främja en sundmiljö på ögats yta.* Avancerad MoistureSeal ® -teknik ger den högsta fuktretentionen efter 16 timmar jämfört med ledande endagslinser av silikonhydrogel. 2 **

ComfortFeel-tekniken frigör ämnen som skyddar, berikar och stabiliserar tårfilmen och främjar ögonhälsan. 3

Ta dina konsumenter och din praktik ett steg längre med Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY.