Optik 3 2023

Rune Brautaset om yrkets framtidsfrågor

17 000 ”optiker”

saknar utbildning i Mexiko

Välkommen till årets nya optiker

Specialsidor inför Optometridagarna

Nästa års glasögontrender

Lagliga optiker behövs

Positiv framtid för landets optiker

Politiken bjuder

på nya sängkamrater

Jag minns inte vem som introducerade ordet syltrygg, men det är hursomhelst ett måleriskt och ibland rätt användbart invektiv för att beskriva en person som inte vågar stå för sina åsikter.

M och S har genom åren varit överens om att trafiksäkerhet ska inskränka sig till hårda saker som bilar, vägräcken och hjälmar. De tycker inte att man behöver kolla synen på de som har körkort. Vi som vill tro att regelbundna synkontroller ändå kan vara en bra idé för trafiksäkerheten har haft våra bästa kompisar i KD, som genom åren gjort detta till en hjärtefråga och surrat sig hårt med motioner, debatter, artiklar och skriftliga frågor.

Efter valet fick KD infrastrukturtaburetten och därmed ansvar för just den här frågan. Goda nyheter för oss kan man tänka? Nja … det visade sig vara en sak att tycka före valet, en helt annan att göra när valet var vunnet: när Riksdagens trafiksäkerhetsbetänkande 2023 presenterades i juni stödde KD inte längre regelbundna synkontroller.

OPTOMETRIDAGARNA

MER UR INNEHÅLLET

”Det är vissa saker som inte överensstämmer och då måste Sverige antingen presentera vetenskapliga bevis för att våra regler är riktiga eller anpassa reglerna efter EUs direktiv. ”

Rune Brautaset, sid 4

Regeringspartierna ska hålla ihop och den gemensamma positionen förhandlas och jag förstår såklart att det är ett givande och ett tagande. Men att släppa något man stridit så hårt för – när man har högsta ansvar för just den frågan – får mig tycka att doften av kokta jordgubbar står rätt stark runt infradepartementet.

Nu verkar S överväga att byta fot. Givet sitt tidigare motstånd ger det möjligen ett lite vingligt intryck men man får inte vara knusslig, allt stöd är bra. Vänsterpartiet, som tidigare varit rätt oengagerade i den här frågan, vill dessutom plötsligt också in i matchen. Politiken bjuder onekligen på oväntade sängkamrater.

0498-49 81 18 optik@radicalpr.se

Micke

Olle

Curt

ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

Annonsförsäljning:

Susanne Simic 072-900 10 02

susanne.simic@ conmedia.se

Annonsmaterial:

Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Prenumerationsärenden

Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

över till nåt helt annat: En ny föreskrift är på gång, där optikerns förmåga till egna beslut visas ett större förtroende – med de rättigheter och skyldigheter som det innebär. Optiker ges betydligt mer frihet än tidigare, men också ett större ansvar att känna den egna kunskapen. Löpande fortbildning och att hålla sin kunskap uppdaterad kommer att bli allt viktigare för framtidens optiker och Optometridagarna, som Optikerförbundet årligen anordnar, kommer bli ännu viktigare. Optometridagarna är redan idag ett av Europas största optikerevent och jag skulle tro det kommer fortsätta växa. Om nån vecka är det dags: en bra bit över 650 deltagare och över 30 utställare samlas i Kista. Jag hoppas vi ses där!

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2023

fredrik thunell vd, Optikbranschen

AKTUELLT

Alla branscher och yrken förändras över tid. Vissa mer än andra. Att vara optiker idag skiljer sig på många sätt avsevärt från hur det såg ut för bara 20 år sedan. Och ytterligare förändringar står för dörren. Optikerförbundets ordförande, Rune Brautset ser stora möjligheter till en positiv framtid men menar också att det krävs ett aktivt arbete från både optiker och övriga branschen för att kunna möta utvecklingen på bästa sätt.

text micke jaresand

Positiv framtid för landets optiker

det som, i närtid, kommer att påverka optikerns yrke mest är den nya optikerföreskriften som varit på remiss de senaste månaderna. Den nya föreskriften är efterlängtad och placerar optikeryrket på ett tydligare sätt som en del av hälso- och sjukvården.

– I praktiken innebär det att vi som optiker åläggs att fatta fler behandlingsbeslut själva. Vi kommer inte längre kunna remittera patienter till ögonsjukvården om det inte föreligger ett konkret vårdbehov. Remisser kan inte längre skickas med syftet att bekräfta eller avfärda misstankar som vi har. Det här kommer ställa nya krav på både kunskaper, etiska frågor och ett utvecklat system för second opinion. Här måste det utarbetas guidelines för hur vi ska arbeta. Men jag tycker det är väldigt bra att myndigheterna, genom denna förändring på ett tydligare sätt erkänner optikerns kompetens, säger Rune Brautaset.

enligt de inkomna svaren är remissinstanserna eniga om att denna förändring är bra och bör genomföras. Däremot råder det en del oenighet kring frågan om åldersgränsen för behandling och ordinering av synhjälpmedel till barn. Enligt förslaget till ny föreskrift ska dagens åldersgräns på åtta år tas bort. Framför allt ögonsjukvården motsätter sig detta och vill antingen behålla dagens åldersgräns eller sänka den till fem år.

– För butikernas försäljning spelar ju detta inte någon roll, men barnen kommer i kläm. Det är långa köer till ögonsjukvården idag, men om vi optiker fick möjlighet att ordinera synhjälpmedel till barn skulle många fler kunna komma under behandling mycket snabbare, säger Rune Brautaset. Eftersom Socialstyrelsen historiskt haft en tendens att gå på läkarlinjen är jag orolig för att det kommer bli så även i detta fall. Rent kompetensmässigt

kan optikerna absolut både behandla och ordinera till barn utan åldersgräns.

enligt Socialstyrelsens planer ska den nya föreskriften börja gälla den 1 januari 2024 men den kan bli fördröjd på grund av oenigheten kring åldersgränsen för barn.

– Om det krävs så tycker jag det är bättre att Socialstyrelsen tar mer tid på sig och utreder frågan ordentligt och inte bara lyssnar på läkarna. Evidensen är på optikernas sida, säger Rune Brautaset.

Intervjun med Rune Brautaset gjordes i början av sommaren. I augusti kom den nya föreskriften där åldersgränsen på åtta år kvarstår. Optikerförbundet kommer arbeta vidare med denna fråga.

En annan stor fråga som kommer att påverka optikerna är att Transportstyrelsen har ett uppdrag att anpassa svenska lagstiftning till EUs när det gäller hantering av syntester i samband med körkortsansökningar.

– Det är vissa saker som inte överensstämmer och då måste Sverige antingen presentera vetenskapliga bevis för att våra regler är riktiga eller anpassa reglerna efter EU:s direktiv. Bland annat handlar det om synfältsbedömning och hur den ska göras. Anpassningen kan innebära vissa investeringsproblem för optikerna eftersom det krävs en viss apparatur för att genomföra undersökningarna, men samtidigt är det bra att man städar upp och lägger ansvaret för syntesterna på optikern, säger Rune Brautaset. eu-anpassningen gäller dock inte frågan om regelbundna synkontroller av samtliga körkortsinnehavare efter en viss ålder. Den ligger utanför detta direktiv och drivs i första hand av organisationen Optikbranschen och enskilda kedjor.

Ytterligare en fråga, på sikt kanske den viktigaste av

”Om det krävs så tycker jag det är bättre att Socialstyrelsen tar mer tid på sig och utreder frågan ordentligt och inte bara lyssnar på läkarna. Evidensen är på optikernas sida.”

dem alla handlar om automatisering av synundersökningar, kliniska assistenter och AIs intåg på bred front inom hälso- och sjukvården. Alla de här sakerna, tillsammans med den nya optikerföreskriften utmanar på olika sätt den traditionella optikerrollen och ställer frågan: vad ska en optiker jobba med?

– I mångt och mycket tror jag optikeryrket kommer bli ett bedömningsyrke. Från att utföra handgrepp och ställa in parametrar på olika apparater förflyttas optikerns roll till att göra medicinska bedömningar av de resultat man utvinner från undersökningarna. Det här är något som inte bara gäller optiker utan pågår överallt inom vårdkedjan. Inom många områden har det till exempel visat sig att AI är överlägsen människan på att tolka bilder. Människans roll blir då att bedöma resultaten och ansvara för en patientsäker behandlingsplan, säger Rune Brautaset.

tittar man på den historiska utvecklingen av optikyrket är det ju mängder av arbetsuppgifter som försvunnit och ersatts av andra i och med att nya och bättre teknologi implementerats i verksamheten.

– Den här utvecklingen kommer oavsett

om vi tycker den är bra eller inte, säger Rune Brautaset. Samtidigt måste man ha förståelse för att förändring skapar oro. Man vet vad man har men inte vad man får och kanske man tvivlar på den egna kompetensen inför de förändrade arbetsuppgifterna. Där måste vi som yrkesförbund jobba för att optikern ska känna sig trygg. Dels genom att bevaka våra intressen gentemot myndigheterna men också genom att erbjuda relevant vidareutbildning i form av exempelvis teman på Optometridagarna, riktade kurser med mera.

– Skolorna har förstås också en viktig roll att spela. Det gäller för dem att tidigt avgöra vilka förändringar som behöver göras i utbildningarna. Det tar ungefär fem år från att bestämma inriktning på en utbildning till dess att det finns en färdig produkt.

sammanfattningsvis kan man säga att Rune Brautaset ser på framtiden med tillförsikt.

– Tycker vi står inför ett antal roliga utmaningar. Optikern kommer att få använda sin kompetens på ett nytt sätt och ta ett större ansvar för sin patient. Vi kan inte bromsa den tekniska utvecklingen utan vi måste lära oss de fördelar som kommer med den. n

Rune Brautaset ser en positiv framtid för Sveriges optiker.

Add One

ögondroppar

I början av sommaren lämnade en ny kull optiker grundutbildningen för att antingen ge sig ut i yrkes-

livet eller studera vidare.

text och foto olle bergman

Nya optiker – på väg ut i arbetslivet

Maja Forsman från Borås, som studerat vid Linneuniversitet i Kalmar fick inte bara en optikertitel, utan även utmärkelsen ”Bästa kurskamrat”. Nu väntar jobb i butik i hemstaden. På sikt har hon målet att bli lärare på någon av optikerutbildningarna i landet.

– Optiker kändes som en perfekt blandning: man får vara social på jobbet, man får hjälpa människor och man får vara problemlösare. säger Maja Forsman, uppvuxen strax utanför Borås. Det var först efter studenten som hon kom på att hon skulle bli optiker. Men när hon väl bestämt sig fanns det ingen tvekan: hon skaffade först jobb som optikerassistent i en butik i Borås, och började sedan plugga i Kalmar hösten 2020.

Nu efter examen ska Maja flytta tillbaks till Borås för att jobba i butik och skaffa praktisk yrkeserfarenhet. Tanken är sedan att hon ska vidareutbilda sig. – Jag har länge tänkt att jag någon gång skulle vilja bli lärare, säger hon. Men det har inte funnits något ämne som jag känt att jag brunnit för – förrän nu. Målet på lång sikt är att börja jobba på någon av optikerutbildningarna i landet.

Årets utmärkelse för bästa examensarbete i Kalmar gick till Lowe Arnehov och Alexandra Johansson. Deras gemensamma studie handlar om hur multifokala kontaktlinser av olika typ påverkar den funktionella synen.

Under studierna blev Lowe och Alexandra intresserade av hur kontakt-

Lowe Arnehov och Alexandra Johansson utförde det bästa examensarbetet om hur multifokala kontaktlinser påverkar den funktionella synen.

Till vänster: Maja Forsman fick utmärkelsen ”Bästa kurskamrat” samtidigt med optikertiteln.

linser kan hjälpa personer med olika slags synfel och olika typer av medicinska avvikelser. För sitt examensarbete valde de därför att fokusera på asfäriska multifokala kontaktlinser för presbyoper i åldersgruppen 45 till 55 år. Studien är en jämförelse av hur olika utformningar – center distance-design respektive center near-design –  påverkar den funktionella synen.

på utbildningen vid Karolinska Institutet hölls avslutningsceremonin den 2 juni i Aula Medica.

– Det har varit så roligt att följa studenternas utveckling under de tre åren – från det prekliniska, då de genomför undersökningar på varandra, till det att de får träffa patienter från ögonsjukvården när de studerar ögonhälsa, säger Marika Wahlberg Ramsay, ansvarig för optikerprogrammet på Karolinska Institutet.

Optikerprogrammet på KI genomförde en uppdatering av utbildningsplanen 2019 som nu har hittat sin form från intagning till examen. Men det betyder inte att man har slagit sig till ro.

– Vi jobbar kontinuerligt med omvärldsbevakning och vi för en ständig dialog med branschen för att förstå vart vi är på väg. Vi vill vara med och driva yrkeskåren framåt. säger Marika Wahlberg Ramsay. n

Letar du nya utmaningar?

Vi på Capio Ögon söker leg. optiker.

Som optiker hos Capio Ögon har du varierande arbetsuppgifter då vi på de flesta kliniker erbjuder allmän ögonsjukvård, kataraktoperationer samt refraktiv kirurgi.

Inom Capio Ögon finns alltid möjlighet till individuell utveckling. Hos oss jobbar du måndag – fredag. Vi söker just nu optiker till ett flertal orter.

Optikerprogrammets lärare i Kalmar njöt lika mycket av ceremonin som studenterna gjorde.

GO FOR CONTACT LENSES

Contact lenses are an unexploited field for eye care practitioners. By always including contact lenses and sunglasses in your offer, you have a great opportunity to significantly grow your profit. Our Valued contacts training programme is based on the latest research, to make you a valued contact for your customers – raising the value of your business.

VALUE FOR YOU:

HIGHER PROFIT WIDER OFFER LOYAL CUSTOMERS

VALUE FOR YOUR CUSTOMERS: CHOICE FREEDOM CONFIDENCE

Optometri i förändring

Optometridagarna 2023

Varmt välkomna!

Äntligen är det Optometridagar igen. Årets dagar har vi valt att kalla ”Optometri i förändring” och med det syftar vi i första hand till den nya Optikerföreskriften som kommer börja gälla från den 1 januari 2024. Vi kommer därför att under lördagen ha ett pass där vi enbart diskuterar nya föreskriften och vad den kommer betyda för oss, men förskriften kommer även tas upp i de efterföljande paneldiskussionerna.

I övrigt så kommer dagarna, precis som de senaste åren, vara indelade i olika teman. Lördagen inleder vi med två pass kring främre segment. Efter lunch berör vi temat sport och syn innan vi tar oss ann föreskriften och paneldiskussioner. Lördagens avslutas, i vanlig ordning, med Svenska mästerskapen i optometri.

Söndagen inleds med bakre segment och fortsätter med sklerala linser och binokulärseende.

Nytt för i år är att vi drar igång var workshopsserie ”Kom igång med”. Här kommer vi ta upp olika undersökningstekniker och behandlingar. Tanken är att dessa ska ges under kommande åren för sedan att bytas ut med nya aktuella ämnen anpassat efter behov.

Allt som allt ett spännande program som rör ögats alla delar samt aspekter viktiga för vår kliniska vardag. Vi har även i år ett rekordstort antal utställare. Tillsammans lovar detta gott för att vi ska få fantastiska dagar i Kista med kompetensutveckling, nyheter från utställare samt möjlighet för mingel med nya och gamla bekanta i branschen.

Vi ses i Kista

Rune Brautaset Ordförande

OPTOMETRIDAGARNA

PROGRAM LÖRDAG 2 SEPTEMBER

08.30–09.20 Registrering

09.20–09.30 Inledning av Rune Brautaset (ordförande, Optikerförbundet)

Tema: Främre segment 1

Moderator: Jeanette Brandt

09.30–10.10

På andra sidan remissen – att driva en ögonklinik inom vårdval Optiker Sara De Lima (SöderÖgon)

10.10 –10.50

Kataraktkirurgi i Sverige idag

Ögonläkare Maria Kugelberg (SöderÖgon)

10.50–11.00 Avslutande temadiskussion

11.00 –11.30 Kaffe i utställningen

Tema: Främre segment 2

Moderator: Lovisa Bergström

11.30–12.10

Att diagnostisera, behandla och korrigera keratokonuspatienter – vad är nytt?

Ögonläkare Branka Samolov och optiker Anette Myhrström Lindstedt (S:t Eriks Ögonsjukhus)

12.10–12.50

Att diagnostisera, behandla och korrigera keratokonuspatienter – patientfall

Optiker Anna Lindskoog-Pettersson (S:t Eriks Ögonsjukhus)

12.50–13.00 Avslutande temadiskussion

13.00–14.10 Lunch i utställningen

Tema: Sport och syn & Ny föreskrift

Moderator: Peter Lewis

14.10–14.55

Sportoptik – när linser inte är ett alternativt

Optiker Lars Wulfing

14.55–15.40

Ny föreskrift – Vad innebär det för oss optiker?

Optiker Rune Brautaset

15.40–16.10 Kaffe i utställningen

Tema: Paneldebatt – Shared Care

Moderatorer: Jenny Sandh och Jonas Upphagen

16.10–17.40

Medverkande: Rune Brautaset, Erik Ryderberg, Fredrik Källmark, Alexandra Skjöld, Awet Tesfamariam, Sara Wittskog, Marika Wahlberg Ramsay, Niklas Björkelöv, Mikael Szepesi, Isabel Helander, Mirza Karamovic

17.40–18.10

Svenska mästerskapen i optometri

Anna-Maria Lingvall & Stina Lönn

Publiken är med via mentometerfunktion

18.10–22.00 Mingel i utställningen

Kom igång med fundusbedömning

Del 1: 11.30–13.00:

Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av fundusbilder.

Del 2: 14.10–15.40

Elin Bergling

Petra Frehr Alstig

Kom igång med OCT

Del 1: 11.30–13.00

Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med bedömning av OCT.

Del 2: 14:10 –15:40

Alberto Dominguez-Vicent Abinaya Venkataraman

WORKSHOPS (sep anmälan)

PROGRAM

SÖNDAG 3 SEPTEMBER

Tema: Bakre segment

Moderator: Erik Almströmer

09.30–10.10

Fundus – normalvariation och bedömning

Optiker Marika Wahlberg Ramsay (Karolinska Institutet)

10.10–10.50

En djupdykning i retina

Optiker Frida Svare Johansson (Lunds Universitet)

10.50–11.00

Avslutande temadiskussion

11.00–11.30 Kaffe i utställningen

Tema: Sklerala linser och IOP

samt vart är optometrin på väg i USA

Moderator: Rune Brautaset

11.30–12.10

Kan sklerala linser påverka ögontrycket?

Professor Jan PG Bergmansson (University of Houston)

12.10–12.50

Vart är USA på väg optometriskt?

Professor Jan PG Bergmanson

12.50–13.00

Avslutande temadiskussion

13.00–14.10 Lunch i utställningen

Tema: Binokulärseende

Moderator: Jonas Upphagen

14.10–14.50

Synutveckling/fixationsutveckling hos barn

Ortoptist Eva Aring (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)

14.50–15.30

Ortoptik och barn

Ortoptist Melanie Baumann (Capio, Västra Götaland)

15.30–15.40

Avslutande temadiskussion

15.40 Avslutning

Rune Brautaset (ordförande, Optikerförbundet)

WORKSHOPS (sep anmälan)

Kom igång med synfältsundersökningar

Del 1: 09:30–11:00

Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av synfältsundersökningar.

Del 2: 11:30–13:00

Johan Hedström

Besarta Sahiti

Kom igång med undersökning och behandling av samsynsproblem

Del 1: 09:30–11:00

Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med undersökning och behandling av samsynsproblem.

Del 2: 11:30 - 13:00

Marguerite Tjernberg

Kristina Berg

Föreläsningar med kunskap

Jan PG Bergmanson, OD, PhD, PhD h.c., DSc är Brien A. Holden-professor i optometri vid University of Houston College of Optometry, grundare av Texas Eye Research and Technology Center, är licensierad i Texas som optiker med terapeutiska rättigheter och optometrisk glaukomspecialist. Han är medlem i American Academy of Optometry (AAO), där han är diplomerad inom Cornea, Contact Lens and Refractive Technologies Section och medlem i Scleral Lens Education Society. Han är hedersmedlem på livstid i de svenska och nederländska optometriska föreningarna, valdes 2013 till Life Fellowship of The College of Optometrists, Storbritannien. Utmärkelser som mottagits inkluderar British Contact Lens Association’s Gold Medal (1998), Texas Optometric Association’s Educator of the Year Award (2002), AAO Max Schapero Lecture Award (2006), 2014 American Optometric Association Legend Award, IACLE America’s Contact Lens Educator of the Year Award (2017), 2018 Joseph Dallos Award presenterad av Contact Lens Manufacturers Association och 2019 Pioneer Excellence Award av International Summit of Specialty Contact Lenses. Jans vetenskapliga produktion omfattar över 160 kliniska och vetenskapliga publikationer, 9 bokkapitler, en bok, nu i sin 30: e upplaga och ett patent.

Eva Aring, docent inom klinisk neurovetenskap med inriktning mot oftalmologi/ortoptik och forskar framför allt om synutveckling och ögonmotorik hos barn. Som forskare är Eva Aring delaktig i flera forskargrupper som studerar synsystemets påverkan under och efter graviditeten. Eva Aring har lång erfarenhet av både ledande befattningar, som ortoptist och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Den kliniska verksamheten har huvudsakligen bedrivits på barnögonmottagningen på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Sedan 2021 är hon också lärare på den skandinaviska ortoptistutbildningen vid Göteborgs Universitet.

Frida Svare Johansson är optometrist och har en klinisk tjänst på ögonkliniken SUS i Lund men forskar också deltid på Biomedicinskt centrum (BMC). På kliniken tillhör hon glaukomteamet och gör mestadels egenbedömningar av glaukompatienter, men även annat smått och gott. Forskningen är preklinisk och Frida sitter på ett labb där hon undersöker hur trycket påverkar retinas celler. På Optometridagarna kommer Frida att göra en djupdykning i retinavävnaden och har delat upp presentationen i två delar. Den första delen kommer att handla om retinas allmänna anatomi och morfologi, och den andra är forskningsrelaterad och kommer att handla om hur experimenten på labbet går till och vidare vad hon kommit fram till.

Lars Wulfing är legitimerad optiker och har varit verksam i optikbranschen i drygt 40 år. Intresset för ögats välmående väcktes tidigt då hans pappa var ögonkirurg och under 10 år arbetade de tillsammans på Klinik Wulfing. Efter 15 år i chefsposition i olika amerikanska ögonvårdsföretag bestämde sig Lars för att starta SportOptik – det fanns en brist på bra sportlösningar och framför allt kupade slipade sportglas.

De senaste 18 åren har han arbetat med att utveckla denna nisch – de senaste sex åren inom Synsam. Lars är numera fristående konsult i eget bolag med bland andra Synsam som kund.

kunskap i främsta rummet

Maria Kugelberg, ögonläkare, docent, vd SöderÖgon, Sara De Lima, leg optiker, magister i klinisk optometri, PhD, verksamhetschef SöderÖgon

Maria Kugelberg är överläkare inom ögonspecialiteten och docent i oftalmologi, tidigare adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Hon är en mycket erfaren katarakt- och refraktivkirurg. Kugelberg har varit ordförande för Sveriges Ögonläkarförening och är medlem i styrgruppen för det nationella kataraktregistret. Sara De Lima har lång erfarenhet inom optometri och har bland annat arbetat med tillpassning av medicinska kontaktlinser på S:t Eriks Ögonsjukhus (2012–2021). Hon disputerade 2022 vid Karolinska Institutet med avhandlingen ”Congenital cataract and Contact lenses”. 2021 startade Kugelberg och De Lima SöderÖgon tillsammans, en ögonklinik som arbetar på uppdrag av Region Stockholm. På mottagningen undersöks och diagnosticeras alla typer av ögonsjukdomar och i SöderÖgons två operationssalar utförs gråstarrs- och refraktivkirurgi samt intraviterala injektioner.

Väx med oss!

Som optiker hos Smarteyes blir du en oerhört viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt mot visionen att bli den mest rekommenderade optikern. Vårt gemensamma fokus är att omtanke, enkelhet och förändring ska genomsyra vår vardag. Det leder till engagerade och glada medarbetare där alla har chans att påverka. Ett bevis på det är våra ständigt höga resultat på våra pulsmätningar i Winningtemp och såklart våra återkommande topplaceringar i Great Place To Work.

Som optiker hos oss erbjuder du ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optisk kvalitet samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete. Låter detta intressant, då ser vi fram emot att träffa dig!

Läs mer på vår hemsida eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

Marika Wahlberg Ramsay tog examen 2005 vid Karolinska Institutet. Därefter har hon jobbat i butik, på akutmottagningen på S:t Eriks ögonsjukhus samt vid KI. Sedan 2016 är Marika programdirektor för optiker- och magisterprogrammet vid KI. Marika brinner för vetenskap och utbildning och att se studenter växa och uppnå nya dimensioner i sitt lärande. Föredraget Marika håller i ska behandla fundus, vilket vi alla dagligen jobbar med. Marika kommer ta oss tillbaka för en snabb repetition över vilka paramaterar man bedömer på en fundusbild samt påminna oss om vilka normalvariationer vi kan se när vi granskar fundusbilder. Vidare kommer Marika göra en aktivitet så att vi alla kan få testa våra kunskaper.

Boden, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Huddinge, Jönköping, Karlshamn, Katrineholm, Landskrona, Lidköping, Norrtälje, Södertälje, Trelleborg, Uddevalla, Värnamo, Västervik, Västra Frölunda, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Läs mer på smarteyes.se/jobb

VÄLKOMMEN TILL SVERIGES FRIA OPTIKER!

Är du din egen optiker och vill fortsätta att vara det? Vill du själv kunna påverka ditt eget sortiment och omfattningen på dina ögonundersökningar? Vill du slippa standardisering och likriktning? I så fall passar du bra in som medlem i Synologen. Vi fokuserar på ögonhälsa och ser till varje enskild kunds bästa. Vårt mål är alltid att bygga långsiktiga relationer med kunderna.

Hos oss får du möjlighet att vidareutbilda dig och utbyta erfarenheter med kollegor. Vi hjälper dig med bland annat IT, administration och marknadsföring. Du får också råd i frågor kring ditt företagande och kan dra nytta av våra förmånliga inköpsavtal. Vi hjälper dig även att ISO-certifiera din verksamhet.

Titta förbi vår monter på Optometridagarna så berättar vi mer!

VILL DU BLI EN AV OSS?

Deltagare i debatter och diskussioner

Awet Tesfamariam arbetar som chef för Klinisk utveckling på Synoptik by EssilorLuxottica. Utbildad civilingenjör i kemiteknik och leg optiker. Utexaminerades från KI som 2009. 2011 tog hon sin Magister och har sedan dess arbetat med att driva ögonhälsa framåt i de kedjor hon har verkat inom.

Alexandra Skjöld är Optometrist MSc i klinisk optometri.

Tredje generationens optiker. Grundutbildning på KEA i Köpenhamn, examen januari 2011. Efterföljande Master på Universitet i Sør-Øst Norge/Salus University, examen 2013. Driver Skjöld/ Skjöld&Grönvall i Malmö tillsammans med Git Grönvall och Victor Skjöld.

Mirza Karamovic är leg optiker med magisterexamen sedan sex år tillbaka jobbar som klinisk lärare på Karolinska Institutet. Tidigare jobbat i butik, privat klinik, ögonakuten samt retinamottagningen på St Eriks ögonsjukhus. Har bred erfarenhet av diabetescreening på St Eriks ögonsjukhus såväl som på olika vårdcentraler inom Stockholms region.

Erik Ryderberg, leg optiker MSc Klinisk Optometri har jobbat inom de flesta delarna av den svenska optikerbranschen, arbetat som optiker,  drivit egna butiker, verkat i leverantörsledet, nordisk kvalitetschef inom refraktiv kirurgi och senaste åren som klinisk chef på Specsavers Sverige. Brinner för det kliniska arbetet och för optikerns roll inom syn- och ögonvården.

Fredrik Källmark, Med. dr, verksamhetschef på KällmarksKliniken har lång klinisk erfarenhet av torra ögon samt av forskning och undervisning om problemet av ögontorrhet. Fredrik har tidigare arbetatvid Karolinska Institutet som adjunkt och lektor.Hans forskning är för närvarande bland annat inriktad mot problematiken Meibomian gland dysfunction (MGD), systemiska inflammationer och corneala erosioner. Han är sedan 2015 verksamhetsansvarig vid Sveriges enda specialistkliniker för torra ögoni Stockholm. Utöver detta är han även utnämnd till global Ambassadorför Tearfilm and Ocular Surface Society (TFOS). Ett genomgåendetema för honom är att uppmuntra till ökad kompetens ochett gott omhändertagande när det gäller ögonhälsa. Speciellt viktigtär kunna överföra teoretisk kompetens in i den kliniska vardagen,till nytta för kunden/patienten. Fredrik har skrivit vetenskapliga artiklar, bokkapitel och debattinlägg, samt är en uppskattad föredragshållare.

Allt startade på ett pingisbord

Makarna Perkins grundade Specsavers 1984 och sedan dess har vi vuxit till att bli världens största privatägda optikföretag. Vårt mål är och förblir detsamma - att förändra liv genom bättre syn.

Vi berättar mer när vi ses på Optometridagarna den 2-3 september.

Game on!

join.specsavers.com/se

Isabel Helander, Leg. Optiker på Synsam, jobbar med ögonhälsa i butik.

Marika Wahlberg Ramsay tog examen 2005 vid Karolinska Institutet. Där efter har hon jobbat i butik, akutmottagningen på S:t Eriks ögonsjukhus samt vid KI. Sedan 2016 är Marika programdirektor för optiker -och magisterprogrammet vid KI. Marika brinner för vetenskap och utbildning och att se studenter växa och uppnå nya dimensioner i sitt lärande.

Mikael Szepesi, leg optiker, har över 40 års erfarenhet inom optikbranschen, arbetat i detaljhandeln och som leverantör, och samarbetat med företag som Lindcon Optical Group, BBGR Glas och Innz Medical i över 20 år. Sedan 12 år tillbaka är han säljare och specialist inom medicinutrustning på Innz Medical.

Niklas Björkelöv, är leg optiker med över 15 års branscherfarenhet. Har varit butiksägare och arbetat som fristående konsult. För närvarande är han en del av Eyeknow, och har bland annat specialiserat sig på att arbeta och utbilda inom det innovativa området synundersökningar på distans.

Rune Brautaset är optiker som jobbar som professor i optometri på KI och som har uppdraget som ordförande i Optikerförbundet. Har introducerat begreppet ”shared care” inom svensk optometri och har i många år jobbat för att optiker ska få ett större ansvar inom svensk ögonvård.

Synfält

Johan Hedström är optometrist och doktorand på Karolinska Institutet. Han tog sin optikerexamen 2012 på Linnéuniversitetet och sin magisterexamen 2019 på Karolinska institutet. Hans doktorandprojekt handlar om sjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati som leder till grav synnedsättning och centrala synfältsbortfall. I sin forskning använder han sig av flera olika synfältstester för att undersöka synfunktionen och dess samband med näthinnans struktur och eventuell behandling.

Besarta Sahiti optikerkarriär startade 2008 då hon tog examen på Linnéuniversitetet och efter flera års kliniskt arbete tog hon magisterexamen 2018 på Karolinska institutet. Kort efter magisterexamen startade hon upp kompetensföretaget Eyeknow, med fokus på utbildning och klinisk utveckling. Idag är hon lärare och kursledare på Optikerutbildningen samt Ögonsjuksköterskeutbildningen vid Karolinska Institutet, och föreläser om bla synfält, OCT och ögonsjukdomar

Medverkande leverantörer: Zeiss, InnZ, Topcon

Abinaya Venkataraman är lektor och biträdande programdirektor på Karolinska Institutet. Abinaya är utbildad optiker (B.S Optometri, 2006 och M.Phil Klinisk Optometri, 2008) och har arbetat som optiker i 5 år innan hon började med sin doktorsexamen. För sin doktorsexamen arbetade hon med korrigering av perifer syn och utvärdering och disputerade år 2016. Idag undervisar hon på grund och avancerad nivå på optikerprogrammet. Hennes forskning relaterar till ögats optik, visuell psykofysik, näthinnans struktur och funktion och avbildning av ögat med hjälp av optisk koherenstomografi (OCT). Hon har publicerat många artiklar inom detta område. Hon är för närvarande involverad i olika projekt där hon använder både främre och bakre segment OCT för att avbilda ögat i olika ögonsjukdomar.

Alberto Dominguez Vicent är biträdande lektor, med doktorsexamen i optometri och synvetenskap. Han har arbetat med in vitro-analys av både kontaktlinser och intraokulära linser, samt kliniska studier inom refraktiv kirurgi. Numera arbetar han med främre och bakre segmentets optiska koherenstomografer (OCT). Han strävar efter att förbättra de kliniska protokollen och diagnosen av flera okulära patologier, såsom hornhinneektasier eller näthinnesjukdomar.

Medverkande leverantörer: Zeiss, Topcon, InnZ, Lumibird

Fundusfoto

Petra Frehr Alstig arbetar som lärare vid Magisterprogrammet i Klinisk Optometri. Hon har en optikerexamen från 1998 och en magisterexamen från 2015, båda utfärdade av Karolinska Institutet. Hon har även specialiserat sig inom fundusdiagnostik vid diabetes. Petras huvudsakliga intresseområde är åldersdegenerativa sjukdomar i näthinnan. Hon har ett stort engagemang för utbildning och delar gärna med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Elin Bergling arbetar som lärare vid Magisterprogrammet i Klinisk Optometri och har många års erfarenhet av att undersöka och bedöma näthinnan med olika tekniker. Förutom arbetet på Karolinska Institutet så delar hon gärna med sig av sin kunskap genom kollegiala samtal och föreläsningsuppdrag. Elin är bland annat kursledare för en fördjupningskurs i glaukom och har ett stort intresse för medicinsk pedagogik.

Medverkande leverantörer: InnZ, Zeiss, Topcon, Lumibird

Binokulärseende

Kristina Berg arbetar som klinisk handledare på Optikerprogrammet, KI på både grund- och avancerad nivå och har huvudansvaret för kontaktlinskurserna. Hon har mångårig erfarenhet som leg. optiker framför allt i butik men även på S:t Eriks Ögonsjukhus. Kristina tycker att det är väldigt roligt att jobba med samsynsproblematik. Kunder med dessa problem har inte alltid fått rätt hjälp och blir mycket tacksamma när en lösning erbjuds. De blir ofta riktiga ambassadörskunder.

Marguerite Tjernberg är optometrist och ortoptist med mångårigt intresse för binokulära synproblem. Hon är leg. optiker sedan 1990 och har en magister i optometri sedan 2013. Genom hennes stora intresse inom binokulärseende och pediatrisk optometri tog hon en ortoptistexamen på Göteborgs universitet år 2022. Marguerite jobbar som lärare och klinisk handledare på Optikerprogrammet, Karolinska Institutet sedan 2018 och undervisar framförallt inom binokulärseende och samsynsproblematik på grund- och avancerad nivå.

LÖRDAG 2 SEPTEMBER

Kom igång med fundusbedömning

Del 1: 11.30–13.00:

Del 2: 14.10–15.40

Elin Bergling, Petra Frehr Alstig

Kom igång med OCT

Del 1: 11.30–13.00

Del 2: 14:10 –15:40

Alberto Dominguez-Vicent Abinaya Venkataraman

SÖNDAG 3 SEPTEMBER

Kom igång med synfältsundersökningar

Del 1: 09:30–11:00

Del 2: 11:30–13:00

Johan Hedström, Besarta Sahiti

Kom igång med undersökning och behandling av samsynsproblem

Del 1: 09:30–11:00

Del 2: 11:30–13:00

Marguerite Tjernberg, Kristina Berg

Vem vet mest?

Vilken optiker i Sverige har bäst kunskaper i Optometri? Frågan avgörs lördagen den 2 september när den traditionsenliga tävlingen Optometriquiz, eller SM i Optometri, som den också heter avgörs. I år har alla möjlighet att testa sig samtidigt med finalisterna via ett mentometersystem.

Mingelfest

Efter finalen i Optometri Quiz dras ett mingelparty igång. Mingelpartyt ordnas av Optikerförbundet under lätta former för att möjliggöra nätverkande och ”reunion” för kolleger. Vi slutar 21.00 för att ge möjlighet för alla deltagare att själv styra resten av kvällen efter egna önskemål. Maten vid minglet serveras likt tidigare i utställningen.

Fort- och vidareutbildningspoäng

Optometridagarna 2023 ger möjlighet till totalt hela 12 fortbildningspoäng för program lördag och söndag. Nytt för i år är att registrering av fortbildningspoäng sker via en nyutvecklad app där du som deltagare själv scannar en presenterad QR-kod vid varje fortbildningstillfälle. QR koden kan bara läsas av appen när du som deltagare har en giltig biljett för optometridagarna registrerad i din telefon.

Årets klipp för den moderne optikern?

Oemotståndligt kampanjpaket t.o.m. 30/9 2023 med Revo FC OCT, PTS 925, el-bord och PC. Vid inbyte av din äldre fungerande OCT, börjar det från ca 379.000Kr*! Kontakta oss för ännu fler frestande kampanjpaket t.o.m september ut.

OPTOPOL REVO FC 80

Automatisk OCT

• Allt på svenska

• Röstguide olika språk

• Pekskärm

• Anterior, Posterior, Exterior, Fundus

• Topiografi/Angio/Biometri

• Högsta bildkvalitet

• 80K A-scan

• Fundus och Exteriörfoto

• Integrera med perimeter

Se oss på Optometridagarna 2-3 Sept! Monter M26.

OPTOPOL PTS 925W

Automatisk Perimeter

• Allt på svenska

• Röstguide olika språk

• Pekskärm

• 170° Hor. 95° Ver.

• Esterman B och M m.fl.

• ZETA™, Fast, Faster

• HFA kompatibel

• Ögonspårning

• Integrera med OCT

Dags igen att träffas och mingla.

Så nöjda

är optiker och

linsanvändare med Bausch + Lomb

ULTRA® ONE DAY Av Richard Smith

Sedan endagslinser av silikonhydrogel (SiHy) introducerades på marknaden har de trätt fram som ett utomordentligt val för kontaktlinsanvändare. Under 2022 tillpassades SiHy-linser till över 80 % av alla linsanvändare i Europa som fick mjuka kontaktlinser.1

Samma år utgjordes närmare hälften av alla tillpassningar av mjuka linser av endagslinser, alltså fler än månads-, varannan veckas- och veckolinserna.1

BAUSCH + LOMB ULTRA® ONE DAY INTRODUCERAS

Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY-linserna lanserades 2022 och blev en milstolpe i utvecklingen av endagslinser av silikonhydrogel.

Genom att kombinera Advanced MoistureSeal® - och ComfortFeel-tekniken kunde man utveckla Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY, en lins som bland annat togs fram för att bibehålla en frisk miljö på ögats yta och ge användarna en ännu bättre upplevelse. Med inspiration

från DEWS II-rapporten från Tear Film & Ocular Surface Society kan den unika kombinationen av skyddande osmolyter, elektrolyter och fuktgivare som frisätts från linserna medan de används bidra till att stabilisera tårfilmen2,5 . Innovativa materialegenskaper — hög fukthalt och fuktretention, hög syregenomsläpplighet och låg modulus — allt har samlats i Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY för att uppnå maximal kundnöjdhet. Linsen har dessutom asfärisk optik för att ge bättre synskärpa över hela styrkeintervallet och bevisad kontroll av sfäriska aberrationer. 2

Retains96% oflensmoisture for long-lasting wear environment that enables ComfortFeel Technology

Retains96% oflensmoisture for long-lasting environment that enables ComfortFeel Technology

Enriches lenses with a solution containing that are released for all day comfort.1

Enriches lenses with a solution containing that are released for all day comfort

RESULTAT FRÅN VERKLIGA LIVET

En ny studie visar på utomordentligt nöjda kunder och optiker efter en prövning där man använde Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY-linser. 3 Närmare 10 000 linsanvändare i åldern 18 till 44 år som fick linser tillpassade av cirka 1 300 optiker i 12 länder i Europa (Danmark, Tyskland, Schweiz, Österrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Italien, Grekland och Frankrike) svarade på frågorna. I studien deltog en välavvägd grupp av konsumenter varav 49 % var nya som linsbärare och 51 % redan använde linser (tabell 1). De tidigare användarna hade linser av olika material och med olika modaliteter, och också från olika tillverkare såsom Alcon, Johnson & Johnson, CooperVision och Bausch + Lomb.

EN NÄRMARE TITT PÅ NÖJDHETEN

Närmare 9 av 10 studiedeltagare uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med de viktigaste egenskaperna hos Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY: Generell komfort hela dagen (87 %), smidig hantering (86 %), och god synskärpa hela dagen (89 %) (figur 1). Svaren var likartade från både nya och vana linsanvändare och bekräftade därmed de utmärkta egenskaperna hos ULTRA® ONE DAY-linserna från Bausch + Lomb. Ungefär lika många i båda grupperna var nöjda eller mycket nöjda med generell komfort (88 % respektive 87 %) och god synskärpa (88 % respektive 90 %). 3

Tabell 1

Figur 1. Total nöjdhet med Bausch + Lomb ULTRA® ONEDAY

Alla användare Nya användare Tidigare användare

DAGS ATT UPPGRADERA?

Totalt sett föredrog 2 av 3 som redan använde linser

Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY framför sina tidigare kontaktlinser på grund av dess komfort och funktion.

Dessutom uppgav över hälften av dem som använde en dagslinser av silikonhydrogel att de kunde använda

Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY utan besvär under längre tid än sina gamla linser, och att Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY var bättre än de kontaktlinser de haft tidigare (figur 2). 3

VAD SÄGER OPTIKERN?

Många optiker betraktar SiHy-linser som dagens standardbehandling när det gäller endagslinser. 4 I den här studien var optikerna utomordentligt nöjda med Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY (figur 3): 92 % var nöjda med resultatet för kunderna; 96 % ansåg att linserna var enkla att tillpassa, dvs. kortare tid krävdes hos optikern; och 88 % skulle sannolikt i framtiden överväga Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY som första alternativ till kunder som behövde sfäriska en dagslinser. Hela 91 % av optikerna uppgav att de sannolikt skulle rekommendera Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY -linser till andra optiker, något som kanske inte är så

STUDIENS SIGNIFIKANS

Resultaten från denna multicenterundersökning visar på en anmärkningsvärt positiv respons från linsanvändare och optikers över hela Europa. Ett robust dataset ger en bild av en bred och meningsfull prestanda i verkliga livet, med resultat som är jämförbara med data från tidigare kliniska prövningar. 2 Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY ger exceptionella fördelar för både nya och vana linsanvändare, vilket man kanske kunde förutse med tanke på materialets unika egenskaper och linsernas avancerade optiska design.

REFERENSER: 1. Morgan P, Woods CA, Tranoudis IA, et al. International contact lens prescribing in 2022. Contact Lens Spectrum. January 2023. Available at www.clspectrum. com/issues/2023/january-2023/international-contact-lens-prescribing-in-2022

2. The Bausch+Lomb ULTRA® ONE DAY Experience. March 2021. 3. Assessment of PATIENTS and FITTERS satisfaction after a fitting with: Bausch+Lomb ULTRA OneDay (Sph.). Gallileo Business Consulting. January 2023. 4. Orsborn G, Dumbleton K. Eye care professionals’ perceptions of the benefits of daily disposable silicone hydrogel contact lenses. Cont Lens Anterior Eye. 2019;42(4):373-379.s

5. Jones L, Downie LE, Korb D, et al. TFOS DEWS II management and therapy report. Ocul Surf. 2017 Jul;15(3):575-628.

®/™ are trademarks of Bausch & Lomb Incorporated or its affiliates. Any other brand/product names and/or logos are trademarks of the respective owners. Content © 2023 Bausch & Lomb Incorporated or its affiliates. Contact lenses are medical devices. UOD/SE/2306/81

Figur 2. Jämförelse mellan Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY & tidigare linser

Figur 3 Optikernöjdhet* med Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY

Kan använda Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY utan besvär under längre tid

Generell nöjdhet Lätta att tillpassa Skulle överväga som 1:a alternativ

Skulle rekommendera till kollega

Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY är bättre än de tidigare linserna

SiHy endags Hydrogel endags Återanvändbara linser

* de två högsta på en fempunkts-skala

GO BEYOND WITH THE MOST *

COMPLETE LENS

Upptäck den kompletta linsen som har allt. Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY är de enda kontaktlinserna som kombinerar högt Dk/t, låg modulus, UV-skydd och HD-optik med banbrytande fukt- och komforttekniker för att främja en sund miljö på ögats yta.* Avancerad MoistureSeal® -teknik ger den högsta fuktretentionen efter 16 timmar jämfört med ledande endagslinser av silikonhydrogel. 2 **

ComfortFeel-tekniken frigör ämnen som skyddar, berikar och stabiliserar tårfilmen och främjar ögonhälsan. 3 Ta dina konsumenter och din praktik ett steg längre med Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY.

för syre (Dk/t=134). 1, 2, 3, 4

** Jämfört med kontaktlinserna Dailies Total1® och Acuvue® Oasys 1-Day Referenser: 1. REF-KAL-0035-Crystal Competitive Grid packaging solutions with sources. 2. Schafer,J. Steffen,R. Reindel,W; A clinical assessment of dehydration resistance for a novel silicone hydrogel lens and six silicone hydrogel daily disposable lenses. Poster presented at AAO; October 2020. 3. Rah M. Ocular surface homeostasis and contact lens design. February 2021. 4. Data on file. Product Performance Evaluation of a Novel Silicone Hydrogel Contact Lens: kalifilcon A Daily Disposable Contact Lenses - Summary of kalifilcon A Patient Comfort and Vision Outcomes for Patients Who Wore Lenses for 16 or More Hours Per Day. Bausch & Lomb Incorporated, Rochester, NY, 2021. UV-absorberande kontaktlinser ersätter INTE skyddande UV-absorberande glasögon, som UV-absorberande skidglasögon eller solglasögon, eftersom de INTE täcker hela ögat och omgivande område. Du bör fortsätta att använda glasögon med UV-skydd enligt anvisningarna. ©2021 Bausch & Lomb Incorporated UOD/SE/2112/0178.

slag som erbjuder

komplett fukt + komfortsystem med Advanced MoistureSeal® och ComfortFeel-teknik samt högt Dk/t, låg modulus, UV-skydd och HD-optik. Kontaktlinserna Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY främjar ögonhälsan genom det kompletta systemet som stödjer en hälsofrämjande miljö på ögats yta, bibehåller hälsofrämjande ämnen under 16 timmar och ger en hög genomsläpplighet

Hett om öronen för svenska optiker

För ett antal år sen samåkte jag med en bekant till Malmö, en sträcka på tjugo mil. Det var närmare 30 grader varmt ute och så fort jag satte mig i bilen så frågade jag hen om vi kanske kunde blåsa på lite med AC:n. Men nej, det var inte aktuellt, eftersom det gjorde att bilen drog mer bränsle. När vi kom fram till Malmö kände jag mig mer kokt än levande, och den omsorgsfulla make-up jag lagt på morgonen hade smält och låg som ledsna strängar i mina skrattrynkor. Vi samåkte aldrig någon mer gång.

Detta motstånd mot luftkonditionering känns som något väldigt svenskt. På TikTok, den sociala plattform som alla ungdomar och jag hänger på, sprids klipp där människor som flyttat från andra länder till Sverige berättar om hur jobbigt de har det i värmen. En kvinna som flyttat från Texas till Halmstad berättar om hur hon lider i vår sommarvärme och inte kan sova. Men, det är ju mycket varmare i Texas än här, skriver hennes följare. Jo det är sant, men i Texas hade hon AC både hemma och på jobbet. I Sverige varken eller.

optikbranschen följer tyvärr strömmen när det gäller luftkonditionering. I många butiker är det rent plågsamt att jobba på sommaren. Ännu plågsammare kan det vara att diskutera frågan med en överordnad som inte jobbar i butik, och inte förstår problemet. En del hänvisar till astronomiska kostnader som verksamheten inte har råd med, ett argument som inte riktigt biter på oss som installerat AC i våra hem utan att bli ruinerade. För mig är det obegripligt att temperaturen inte är en arbetsmiljöfråga lika viktig som andra arbetsmiljöfrågor. När jag jobbade på verkstad så hade vi en gång ett stormöte eftersom någon hade utsatt en kollega för sexuella trakasserier, och ledningen hade föredömligt nog nolltolerans mot alla typer av trakasserier och deras startsträcka var mycket kort när det gällde att kväva detta beteende i sin linda. Under mötet lutade sig min kvinnliga kollega mot mig och viskade att hon tyckte att de kunde lagt krutet på att kontrollera den höga temperaturen i hallarna istället, hon mådde betydligt sämre av den än av några sexuella trakasserier. Givetvis prioriterade ledningen helt rätt, men det var inte som att jag inte förstod hennes resonemang där vi satt med varsin kall läskburk mot pannan och förtvivlat försökte hålla koncentrationen uppe.   att jobba utan luftkonditionering är betydligt mer krävande i en optikbutik än på verkstad eller fabrik om du frågar mig. Patienterna är tydliga i olika typer av konsumentundersökningar; de vill inte se för mycket hud, de vill inte se våra nakna tår och de vill inte se svettringar under våra armar. Det svalaste är såklart att klä sig i vida,

täckande kläder, men den typen av klädsel omfattas inte alltid av klädkoden på våra arbetsplatser. När jag jobbade på plastfabrik i Anderstorp gick vi osminkade på somrarna med svettband både på huvudet och kring handlederna, och det var inget konstigt att gå ifrån och spola huvudet med kallvatten eller byta till torra strumpor. Om jag skulle dyka upp i samma mundering och göra synundersökningar så tvivlar jag på att patienterna skulle känna att de var i goda händer.

Vi har också i många fall krav på oss som är ännu svårare att leva upp till när det är för varmt. Det är inte lätt att nå olika säljmål när patienterna utbrister ”vad varmt ni har det härinne” så fort de kliver innanför dörren, och rusar ut ur butiken så fort synundersökningen är gjord.

i en tid när många butiker saknar optiker, borde det vara självklart att vilja erbjuda en dräglig arbetsmiljö året om. Hittills har jag inte valt bort någon uppdragsgivare på grund av bristande luftkonditionering men faktum är att i den butik där jag jobbat allra flest dagar sen jag blev konsult, där har jag en egen fjärrkontroll i rummet och kan styra temperaturen själv. Det är såklart inte den enda faktorn som avgör i vilken butik jag vill jobba, men den där fjärrkontrollen väger tungt eftersom jag känner att både jag och patienterna gör bättre ifrån oss när det är svalt i rummet. Dessutom går det inte att överskatta hur trevligt det är att ha krafter kvar när arbetsdagen är slut. katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbetar som fristående konsult. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.”

”Att jobba utan luftkonditionering är betydligt mer krävande i en optikerbutik än på en verkstad om du frågar mig.”

ÄR DET DAGS FÖR EN FÖRÄNDRING? BLI EN DEL AV OSS!

Vill du veta vilka möjligheter

Klarsynt-familjen kan erbjuda dig? Kontakta oss genom att scanna QR-koden!

Funderar du på hur det kan vara att jobba i en fristående optikerbutik? Eller drömmer du om att äga din egen? Nedan ser du några av våra ägare och leg. optiker som tagit steget att starta eget. Alla har sin unicitet men delar gemensamma värderingar, så som att kunderna får tillräckligt med tid i undersökningsrummet och med sitt glasögonköp. Kvalitet före kvantitet är det som gäller. KLARSYNT.SE

Ägare Marie, Berglunds Optik

Ägare Per, Holst Optik

Ägare Johanna, Ögonkontakten i Sollentuna

Ägare Åsa, Optikern i Hofors & Ockelbo

Ägare Alexandra, Klarsynt Ahlmansgatan

Ägare Kevin, Älvsjö Optik

Ägare Ted, Optiktjänst i Borgholm

Ägare Ulf, Dahls Optik i Svedala & Staffanstorp

Modet fokuserar på hållbarhet

Trenderna för 2024 har sedan långt tillbaka funnits dolda på ritningar i modehusens hemliga arkiv och när de äntligen visar upp sina planer för framtiden är det alltid lika spännande att se vad som händer inom glasögonmodet där trenderna också har börjat ta form. De huvudtrender vi kan se har fokus på funktionalitet, unika limited editions, nytänkande användning av material och ett fokus på hållbarhet och inkludering. Under 2024 kommer glasögonmodet mer än någonsin att spegla individualitet och personlighet där fem olika teman kommer att stå i fokus.

PIGGA ÖGON

Ögondroppar vid allergi

Stabiliserar tårfilmen och lindrar inflammatoriska och allergiska symptom.

• Kan användas med kontaktlinser

• Helt utan konserveringsmedel

METAVERSE – nu börjar vi på riktigt bli nyfikna på virtuell verklighet och Metaverse. Inom glasögonmodet tolkas detta genom metaller i hypnotiska, nästintill psykedeliska färger och spektrum. Vi ser innovation inom konstruktionerna med nya typer av lösningar och ytbehandlingar, eller en helt Metaverse-baserad upplevelse som i Ray Bans nya smarta glasögon med direktuppkoppling till dina sociala medier.

hållbarhet och inkludering

ENCRUSTED – här ser vi en fortsättning på trenden med glasögon som täcks i alltifrån juveler, kristaller och pärlor till återvunna material. Trenden börjar ta mark även inom herrmodet och den tidigare logomania trenden mattas av för att ge plats för allt som glittrar.

VOLCANIC – en trend som hämtar inspiration från naturens färger och material men i bearbetning likt vulkanens inre hetta. Här kan vi sam-

la tillverkning av återvunna acetater och bio-acetat och på solglasögon ser vi spegelglas med olika spännande effekter. Även nya sätt att använda material på kommer att bli tydligt, särskilt inom independent scenen.

PINK DIAMOND – en mer romantisk men fortfarande kaxig trend där materialen är glänsande i olika rosa och pastelliga toner. Även helvita bågar och solglasögon ryms i denna trend och fortsatt ser ta plats under 2024.

LIMITED EDITIONS – visst är det en tydlig trend att specialkollektioner och limited editions kommer att vara en stor del av modet även under nästa år. Här ser vi alltifrån special samarbeten likt Tom Cruise och Oakley eller Sarah Jessica Parker och Mykita till utgåvor av ikoniska bågar i begränsad upplaga. Trenden att utforska sina egna arkiv har verkligen börjat bli en del av modehusens arbetssätt framåt.

De stora modehusen har sedan länge haft klart för sig hur 2024 års trender ska bli. Nu finns de för allmän beskådan.

Ser vi närmare på formerna så finns det en tydlig funktionalitet i grunden. Det ska vara bekvämt att bära glasögonen även om de utstrålar attityd och personlighet. Vi lämnar 70-talet helt bakom oss och flör-

tar en del med 80-talet men med en futuristisk känsla. Nya, lätta material gör att det går att ta ut svängarna ännu mer än tidigare och om det är någon gång man ska våga så är det under nästa år! Och om man inte riktigt vågar så kan man trösta sig med att pilotbågen återigen börjar synas mer och mer inom det oftalmiska modet.

Några av de färger som vi kommer att se mycket av är starka kulörer

som ultramarin, neongult och rosa som kontrasterar mot mer jordnära och varma färger i beige och elfenbensvit. Vi ser en övergång mot mer stilar i metall och titanium som görs i minimalistiskt svart och silver, men också här kan det poppa upp starka färger som rött och lila. Fortsatt finns 90- och 00-talet som tydliga referenser men det pushas tydligt framåt mot något nytt, något unikt och något högst personligt! n

På modevisningarna kombineras haute couture med det senaste glasögonmodet.

Det marknadsledande*1 styrkeomfånget för MyDay® toric har nu utökats med 70% fler parametrar. Du får samma styrkeomfång, beprövade toriska teknologi och fantastiska prestanda som med Biofinity® toric2 i en endagslins. Högre prestanda för fler kunder.3

Powered by Aquaform® Technology

”Form och funktion mot nytt och personligt”

I Mexiko kunde, fram till för bara några år sedan, vem som helst kalla sig optiker och ta emot patienter. 2015 antogs dock en lag som kräver en adekvat utbildning för att använda titeln. Men det är svårt att få lagen att fungera i praktiken.

Mexiko behöver fler ”lagliga” optiker

efter år av kamp av de mexikanska optikerföreningarna införlivades 2015, i landets federala hälsolag att alla som utövar optikeryrket måste ha en godkänd optikertitel.

– Men det har hittills varit komplicerat att få lagen verkställd, och en av anledningarna till det är att det finns för få optiker i Mexiko, säger Eunice Rodríguez Mejía, som har både en kandidatexamen och en magisterexamen i optometri och driver sin egen klinik, Clínica de Rehabilitación Visual Crystal i Oaxaca i södra Mexiko.

Eunice berättar att hon fick intresset för optiker och engagemanget för att optikeryrket ska regleras med bröstmjölken.

– Min mamma var för 35 år sedan bland de första att utbilda sig till optiker här i Oaxaca, och jag såg under hela min barndom hur hon kämpade för att yrket skulle erkännas, fortsätter hon.

Oscar Antonio Ramos Montes, chef för optikerutbildning vid Universidad Nacional Autonoma de Mexico, berättar att det finns uppskattningsvis 5 000 optiker i Mexiko med den utbildning som krävs enligt lag.

– Men det är betydligt färre än vad som behövs för att skydda ögonhälsan hos en befolkning på nästan 130 miljoner invånare, säger han. Och åtta år efter att lagen infördes finns det fortfarande 16 000 till 17 000 ”optiker” som gör ett arbete som vi optiker borde ha gjort, oftast optometritekniker med en yrkesutbildning på gymnasienivå. Vi behöver helt enkelt utbilda fler optiker.

Detta trots att optikeryrket har långa rötter i Mexiko. Den första optikerutbildningen öppnades redan 1950 vid Insituto Politecnico Nacional, IPN, men i 30 år var detta den enda utbildningsinstitutionen som erbjöd en sådan utbildning.

idag finns det 15 optikerutbildningar i Mexiko. Oscar poängterar att många av dessa program har få elever och att det totalt utbildas endast cirka 500 optiker varje år.

– Vi utgår därför från att det behövs dubbelt så många optikerutbildningar i landet, för att vi om tio år ska kunna ha tillräckligt med optiker för att möta behovet och verkligen kunna upprätthålla lagen om att bara de med optikerexamen kan utöva ämnet, säger han.

Den mexikanska optikerutbildningen är en fyraårig universitetsexamen. Dessutom ingår det ett års praktik vid en vårdinstitution, ett krav som gäller all hälsorelaterad utbildning i Mexiko.

– Under själva utbildningen har studenterna också mycket övning, säger Oscar. Cirka 60 procent av utbildningen är övning.

Övningen under utbildningen utförs på universitetets egen klinik, som erbjuder gratis optikertjänster, samt i mindre samhällen där studenter reser ut i brigader för att kontrollera människors syn och för att identifiera eventuella synproblem.

Han förklarar vidare att utbildningen är uppbyggd kring fyra pelare; klinisk teknik och utvärdering, biomedicin, optiska principer och mätmetoder samt vetenskapliga metoder.

Undervisningen i vetenskaplig metod lägger grunden för de studenter som vill gå vidare med en magisterexamen eller annan forskarutbildning.

Det finns fyra universitet som erbjuder magisterexamen i optometri.

– Men det finns ett stort utbud av kurs med olika inriktningar, säger Oscar.

Till exempel, på optikerutbildningen vid UAM som han leder, finns det elva olika fortbildningskurser som varierar från 240 till 480 timmar, dessa inkluderar specialiseringar inom kontaktlinser, nedsatt syn, okulär patologi, diagnos och montering av ögonproteser, bland annat.

– Populärast är kurserna i kontaktlinser, säger Oscar.

Han påpekar sedan att det är specialiseringarna som de senaste åren har drivit optometri i Mexiko framåt och gjort det mer mångsidigt.

– Dessutom har fler Bachelorutbildningar i optometri etablerats, säger han.

en av optikerna som har tagit en magisterexamen är Eunice.

– Min masterexamen är i visuell rehabilitering, säger hon och tillägger att hon jobbar mycket med binokulärt seende.

På sin klinik har hon därför en multidisciplinär per-

text och foto tone aguilar

Eunice Rodríguez Mejía fick redan som barn upp intresset för optikeryrket.

80 till 90 procent av Mexicos optiker jobbar inom den

sonal bestående av två fysioterapeuter, en arbetsterapeut och henne själv.

– Flera av våra patienter är barn och ungdomar med inlärningssvårigheter, fortsätter hon. Och många gånger handlar det om synen och hur snabbt den fungerar och skickar signaler vidare till hjärnan.

På synkliniken gör patienterna flera övningar som inkluderar vem som först hittar ett objekt på ett bildkort, balansövningar och de orienterar sig i ett mönster med tredimensionella figurer.

– Vi jobbar också mycket med patienter som har amblyopi och skelning, säger Eunice. Så vårt arbete är därför mycket mer än att bara hitta rätt glasögonrecept. Mest av allt ser hon dock brytningsproblem som astigmatism, långsynthet och närsynthet.

– Sedan koronaviruspandemin har vi särskilt sett en ökning av antalet närsynta personer på grund av mer skärmanvändning, medger hon. – Och vissa patienter som har haft COVID tycker också att deras syn har blivit suddigare och för dem hjälper det att omskola sin syn med visuell rehabilitering.

Eunice är också en av få mexikanska optiker som förutom att arbeta på sin egen klinik också arbetar på ett offentligt sjukhus. Hon är den enda optikern anställd vid Instituto Mexicano de Seguro Social, IMSS, sjukhus i Oaxaca.

– Men de uppgifter jag kan göra på det offentliga sjukhuset är väldigt begränsade, säger hon.

Hon får göra detsamma som optometriteknikerna som hon arbetar sida vid sida med, och det är främst för att ta reda på om patienterna behöver glasögon och vilka glasögonrecept de ska ha.

– I viljan att ge patienterna bra uppföljning har jag skapat problem för mig själv genom att undersöka det bakre segmentet på vissa patienter, säger hon.

Sjukhusets riktlinjer tillåter henne inte att göra detta.

– Så även om vi har lagen som kräver en universitetstitel i optometri för att arbeta som optiker i Mexiko, återstår det för den offentliga hälsosektorn att erkänna oss och ge oss den roll vi borde ha på sjukhus och i folkhälsoinstitutioner, betonar Eunice.

idag arbetar den stora majoriteten, mellan 80 och 90 procent, av landets optiker inom den privata sektorn.

– Och jag upplever hela tiden att de patienter som jag undersöker på sjukhuset besöker mig här på min privata optikermottagning, säger hon. Men jag hoppas att vi om några år kommer att kunna utöva vårt yrke även inom folkhälsosektorn i linje med den universitetsutbildning vi har.

Dessutom vill hon ha ett bättre samarbete mellan optiker och andra vårdyrken.

– Optiker och ögonläkare börjar få ett bättre samarbete, och samma sak med deras relationer med till exempel psykologer, säger hon. Det är viktigt att psykologer är medvetna om att vi optiker kan bidra. Inte bara genom att hjälpa de patienter som behöver att få glasögon, utan genom att förbättra hur sinnena fungerar.

Hon betonar därför att det är en stor fördel för patienterna om optiker arbetar i ett tvärvetenskapligt team.

– Eftersom vi måste se hela patienten, inte bara hans öga, säger Eunice. n

Oscar Antonio Ramos Montes, chef för optikerutbildning vid Universidad Nacional Autonoma de Mexico, berättar att det finns uppskattningsvis 5 000 optiker i Mexiko med den utbildning som krävs enligt lag.

privata sektorn.

Fler och fler söker sig till de godkända optikerutbildningarna i Mexico, men det behövs fler.

SET A NEW PERFORMANCE STANDARD WITH

ALCON WATER SURFACE LENSES

Alcon golden standard of Water Surface Lenses

The only lens with almost 100% water at the surface,1-3 nothing touches the eyes but a cushion of moisture.

That’s the lenses that feel like nothing 4

Water Surface Lens technology at an affordable price

This is a different kind of contact lens

- the surface is actually made of water ~ 80% . 5

Offers 16 hours of comfort 6 at an affordable price.

References: 1. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structure-property relationship of delefilcon A l enses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14. 2. Angelini TE, Nixon RM, Dunn AC, et al. Viscoelasticity and mesh-size at the surface of hydrogels characterized with microrheology. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54:E-abstract 500. 3. In vitro analysis of lehfilcon A contact lenses outermost surface softness and correlation with water content; Alcon data on file, 2021. 4. Perez-Gomez I, Giles T. European survey of contact lens wearers and eye care professionals on satisfaction with a new water gradient disposable contact lens. Clinical Optometry. 2014;6:17-23. 5. Alcon data on file, 2019. 6. Fogt J, Pa on K. Long day wear experience with water surface daily disposable contact lenses. Clinical Optometry. 2022(14):93-99. See instructions for use, for wear, care, precautions, warnings, contraindications and adverse effects. ©2023, ALCON NORD-DT1-2300012

Available

Available

Första gången hos OPTIKERN

Ny marknadschef för Specsavers

ellen samuelsson har utsetts till ny marknadschef på Specsavers. Hon har sedan 2019 arbetat på företagets marknadsavdelning i många olika roller, och tar nu klivet upp för att ansvara för kedjans marknadsföring.

Vad händer hos optikern?

optikern ingela andersson har skrivit en barnbok som heter ”Första gången hos optikern”, med illustrationer av Danielle Wendin.

– Jag jobbar som optiker och tyckte det kunde vara bra med en bok som visar vad en optiker gör när man kommer på en undersökning, så därför skrev jag boken, säger Ingela.

Boken är bra att ha i optikerbutiken eller väntrummen på sjukhusen.

Boken kostar 129 kr inklusive. Köps direkt av författaren eller via bokförlaget Ditt bokförlag Sverige AB.

– Att jobba på Specsavers är för mig synonymt med att arbeta för att göra god ögonhälsa tillgänglig för alla. Tillsammans med våra butiksägare ska vi nu ta fler marknadsandelar för att hjälpa ännu fler. Vårt marknadsföringskoncept ”Skulle gått till Specsavers” har varit en nyckelfaktor i vår framgång och jag ser fram emot att få vara med och vidareutveckla varumärket Specsavers ytterligare för att nå uppsatta mål tillsammans med våra butiker.

Marita Bertilson, vd Specsavers Sverige, gläds över rekryteringen:  – Ellen Samuelsson kan redan vår organisation väl och förstår på djupet vikten av att kontinuerligt bygga och utveckla Specsavers varumärkesstrategi, så det känns riktigt bra och spännande att hon nu blir vår nya marknadschef, säger hon.

On the programme in Stockholm

Tony Pansell

Optometrist at St. Erik Eye Hospital, Associate Professor and Senior lecturer at Karolinska Institutet

Topic

How to diagnose and treat common binocular findings in young patients

Limited seats

So sign up soon to join us on 27 September

Ingela Andersson • Danielle Wendin

DET FINNS ONÖDIGT MÅNGA SYMTOM

PÅ TORRA ÖGON.

SOM TUR ÄR BEHÖVER DU BARA

HÅLLA REDA PÅ EN PRODUKT.

Var femte svensk lider av torra ögon utan att veta om det.1

Inte så konstigt då symtomen kan vara allt från suddig syn till trötta och irriterade ögon.2 Men det finns ett enkelt sätt att råda bot på detta med hjälp av Thealoz Duo. Tack vare både trehalos och hyaluronsyra ger Thealoz Duo

6 gånger längre effekt än ögondroppar med enbart hyaluronsyra.3

BEVISAD

LINDRAR TORRA ÖGON ÄVEN VID LINSANVÄNDNING4

BEVISAD SNABB & LÅNGVARIG EFFEKT

BEVISAD SNABB & LÅNGVARIG EFFEKT

BEVISAD SNABB & L Å N G V ARIG EFFEKT 3,5

BEVISAD SNABB & L Å N G V ARIG

EFFEKT

GÖR DET ENKELT VID TORRA ÖGONBESVÄR.

BEVISAD SNABB & LÅNGVARIG EFFEKT

Referenser: 1. Marketresearch Dry Eyes Sweden 14 jan 2020 SIFO NAVIGARE. 2. Bengt Schepke, ”Torra ögon” internetmedicin.se. 2023-04-21 hämtad 2023-06-21. 3. Schmidl, Doreen et al. ”Tear film thickness after treatment with artificial tears in patients with moderate dry eye disease.” Cornea vol. 34,4 (2015): 421-6. 4. Fernández-Jimenez, Elena et al. “Improving ocular surface comfort in contact lens wearers.” Contact lens & anterior eye : the journal of the British Contact Lens Association vol. 45,3 (2022): 101544.

BEVISAD SNABB & L Å N G V ARIG EFFEKT

5. Hernandez, Eva et al. “Commercially Available Eye Drops Containing Trehalose Protect Against Dry Conditions via Autophagy Induction.” Journal of ocular pharmacology and therapeutics : the official journal of the Association for Ocular Pharmacology and Therapeutics vol. 37,7 (2021): 386-393.

Hur regleras en optikers arbete?

För att kunna börja svara på detta får måste man skilja på optikern – som är hälso- och sjukvårdpersonal – från optikverksamheten som i juridiska termer betecknas ”vårdgivare”.

Båda parterna har ett omfattande ansvar med både direkta och indirekta krav i regelverket.

Regelverket är skalbart. Det bygger på ett antal lagar som exempel Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Patientlagen och Patientdatalagen, för att nämna några. Dessa lagar utgör ett generellt ramverk som kompletteras av myndighetsföreskrifter inom specifika områden. Det finns föreskrifter för kvalitetsarbete, optikers arbete, delegering, journalföring, användning av medicintekniska produkter, läkemedel, remisser, synprövning för körkort för att nämna några som berör oss. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att vården ska vara patientsäker och av god kvalitet.

Exakt vilka regler som blir aktuella för en optiker kommer i praktiken bero på vilken verksamhet optikern arbetar i, och vad det är

man gör i verksamheten; ju mer avancerad hälso- och sjukvård desto fler regler att förhålla sig till.

Lagar och föreskrifter är i regel formulerade generellt för att kunna tillämpas verksamhetsneutralt. De kräver tolkning för att omsättas i praktik i enskild verksamhet. Kvalitetsnormen utgår från en traditionell optikerverksamhet och sammanställer utifrån detta de aktuella regler som blir tillämpliga, samt ett stödsystem för att omsätta kraven i praktisk handling. Den generella hälso- och sjukvårdslagstiftningen utgör fundamentet och som i vår värld toppas med optikerföreskriften. Denna revideras just nu och kommer att ändras. Det är dock viktigt att understryka att optikerföreskriften endast utgör en del av ett större regelverk som i övrigt inte påverkas av översynen. När detaljerad särreglering tas bort innebär det att man får lyfta blicken till den generella lagstiftningen för att förstå hur man behöver agera och vilka regler som gäller.

patrik maltborg

STÄLL DIN FRÅGA

till Patrik Maltborg, kvalitet@optikbranschen.se

Välkommen med remisser till den lilla stora ögonkliniken med erfarenhet, kompetens och personligt bemötande. Vi kommer ta hand om dina kunder på bästa sätt.

Optalmica Ögonkliniker finns i Eskilstuna, Västerås, Stockholm och Gävle.

En spännande höst är snart här

Sommaren närmar sig sitt slut och hösten är starkt i antågande och då är det dags för nya tider. Höstarna brukar innebära lite nyheter inom branschen så är det troligen även i år. Men första av allt är det Optometridagarna som ska genomföras. Därefter får vi se vad som är på gång. En sak som diskuterats mycket av branschfolk på sociala medier är detta med en ny optikerföreskrift, där vissa uttrycker oro om att vi ska utföra saker som tidigare varit förbjudna för oss optiker att göra. Att vi om denna föreskrift kommer i kraft får utföra nya undersökningar innebär det inte att vi måste utföra alla. Vi är hälso- och sjukvårdspersonal precis som alla andra legyrken och det innebär att vi inte får utföra saker vi inte kan. Vi ska vara självkritiska och tala om det vi kan men låta bli det som vi inte har kunskap om. Det gäller alla inom hälso- och sjukvården och visst kan man önska att de som inte har optisk kunskap inte rekommenderar åtgärd för detta. Som den patient som kom på återbesök för att läkaren på hälsocentralen hade rekommenderat att reklamera de fyra månader gamla glasögonen på grund av dålig synskärpa och skaffa nya. Att synnedsättningen kunde bero på någon sjukdom hade inte diskuterats och när det sedan visar sig att den orsakades av nytillkommen våt AMD var det tur att patienten bokade ett återbesök relativt snabbt, så att behandling kan påbörjas omgående. Detta är ett exempel på att inte diagnostisera och informera om tillstånd vi inte har kunskap om.

den första artikeln här är ett examensarbete från magisterutbildningen på KI om optikers inställning att undersöka barn under åtta år. Det är ett intressant arbete och visar att optiker har olika inställning och kunskap att utföra dessa undersökningar. Om eller när nya förskriften kommer är det inte ett tvång att utföra dessa undersökningar och att ordinera utan en möjlighet för de som har kunskapen.

Artikel nummer två handlar om amblyopi det är det tillståndet som alltid ska uteslutas vid undersökningar av barn. Amblyopi måste uppmärksammas så tidigt som möjligt för bästa resultat av behandling. Denna artikel är riktigt intressant om vad felen finns vid amblyopi. Båda dessa artiklar är relevant för utvecklingen som nu sker inom vårt yrke.

Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

Hoppas att vi ses på Optometridagarna.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör

MSc i Klinisk Optometri

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Optikers inställning att undersöka barn

Sammanfattning Catarina Ericson

I studien sattes fokus på optikers inställning till att undersöka barn, deras förutsättningar och skattade kompetens. Bakomliggande orsaker till undersökningen var en avsaknad av screeningssystem för skolbarn och överbelastning på ögonsjukvården.

Sammanlagt samlades 291 enkäter in. 176 optiker med grundexamen, 54 optiker med magisterexamen, 48 optiker med diagnostisk optometri-examen, tolv optiker med masterexamen. En av deltagarna saknade ett svar på frågan om utbildning. Vidareutbildade optiker och optiker som arbetade på kliniker undersökte barn under åtta år i större utsträckning. Grundutbildade optiker upplevde mer behov att öka sin kunskap om undersökning av barn. Viljan att få mer kunskap fanns således hos de flesta deltagare. Över hälften av deltagarna tyckte att det var rimligt att åttaårs-gränsen skulle utvidgas trots att inte lika stor del av deltagarna kände sig trygga med att utföra undersökningar på barn under sju år. Mycket begränsat antal deltagare önskade däremot utbildningar som skulle ta ett år. Frågor om olika mätningar, utrustningar och behandlingar reflekterade hur deltagarna arbetade vardagligt. I fritextsvar talades om behovet av mer information, kunskap och praktik av 21 deltagare. Åtta deltagare upplyste om vikten av samarbete mellan optiker, ögonläkare och ortoptister. Begränsningen att påverka tidsbokningen nämndes av elva deltagare. Funderingar över kostnader för undersökningar, utrustningar och utbildningar framställdes av sju deltagare.

Enligt författarna visar studien att utbildningsbakgrunder och olika arbetsplatser har inverkan på optikers inställning till att undersöka barn samt att optiker önskar både kunskapsutveckling och yrkesutveckling som motsvarar samhällsbehov. Författarna skriver också att, när optiker, arbetsgivare och utbildningsanordnare gör sina insatser kommer reformen gå framåt.

Uppdelning av responstiden vid amblyopi: En tröskelanalys av diffusionsmodell

AVSIKT. Amblyoper är kända för att ha fördröjda svarstider (RT) i olika visuella objekt. Vi strävar efter att undersöka om någon annan faktor än det sensoriska underskottet som bidrar till fördröjd RT vid amblyopi.

METOD. Femton amblyopiska (26,0 ± 4,50 år) och 15 normala deltagare deltog i denna studie. Svaren och RT i en orienteringsidentifieringsuppgift samlades in för varje deltagare.

RESULTAT. Det fanns en signifikant skillnad i RT mellan amblyopiska och normala grupper, men ingen skillnad i noggrannhet. Drifthastighetsfunktionen i det amblyopiska ögat hade ett större tröskelvärde (P = 0,001) och grundare lutning (P = 0,006) än det andra ögat. Den amblyopiska gruppen har en längre icke-beslutstid än den normala gruppen. Tröskelvärdet för drifthastighet korrelerade med kontrastkänsligheten, men tiden för icke-beslut gjorde det inte (P = 0,393).

SLUTSATSER. Både sensoriska och postsensoriska faktorer bidrog till fördröjd RT vid amblyopi. Effekten av den sensoriska förlusten i V1 på RT kan kompenseras genom att öka stimulanskontrast och den postsensoriska fördröjningen ger bevis för högre underskott vid amblyopi.

Optiker till Skåne, Göteborg & Nyköping

Vi sätter alltid medarbetaren i fokus, hos oss ska du både trivas, utvecklas och utmanas.

Vi vet att bara genom ett bra arbetsklimat kan man skapa nöjda kunder som i sin tur leder fram till goda resultat!

Vår strävan är därför alltid att leverera både marknadens bästa service och produkter. Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder att hitta den bästa tänkbara synlösningen? Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till både din egen och arbetsplatsens utveckling? Kontakta mig för ett förutsättningslöst samtal!

Mer information hittar du på: glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/

Nå ut till Optikbranschen – annonsera i Optik!

Genom att annonsera i Optik når du hela optikbranschen precis när de tar del av senaste nytt i en professionell redaktionell miljö.

Nå optiker, assistenter, studenter och övriga aktörer på optikmarknaden.

Bygg ditt varumärke vare sig det gäller linser, bågar, glas, maskiner, instrument, itsystem eller hela butikskedjor.

Martin Åberg - martin@glasogonmagasinet.se mobil 070-624 56 88

Under 2023 ger vi ut fyra nummer av Optik Print och åtta nummer av Optik Digital. Båda utgivningarna når direkt ut till de du vill nå.

Lär känna Optiks digitala vägar

Tidningen Optik hittas på flera olika kanaler på Optikbranschens hemsida. Genom att välja Tidningen i den övre menyraden kan en besökare både nå pappertidningen och de digitala kanalerna, Vetenskap och Optik Digital. Där finns även tidigare utgåvor ett par år bakåt i tiden, alltså rena gulgruvan för den vetgirige.

Inte längre bort än en knapptryckning!

optikbranschen.se

Managing Director, Synsam Optikertjänst

NEW PARAMETERS ADDED

3280 parameters available in stock and ready to ship so you can reduce your patients’ waiting time and fulfil their vision needs sooner.