Optik 4 18

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 4 2018

SYN OCH TRAFIK Genombrott i kampen för obligatoriska synkontroller Optiker prisas som arbetsgivare Optikblogg firar tio år

Solen i fokus Solskydd förändrar världen Från funktion till modetrend Framtidens teknikplattform

FORTFARANDE NUMMER 1

Känns inte alls Nästan

9 10 av

KUNDER HÖLL MED OM ATT DAILIES TOTAL1®® kontaktlinser är så bekväma att de inte känns alls1

Nästan

8 10 av

KUNDER SOM DELTOG I UNDERSÖKNINGEN UPPLEVDE en generell minskning av torrhet vid dagens slut med DAILIES TOTAL1® kontaktlinser jämfört med sina vanliga linser1

8 10 av

KUNDER FÖREDROG DAILIES TOTAL1® kontaktlinser framför sina vanliga linser1

GÅ MED I ALCONS VÅRKAMPANJ

Delta i 360°-kundkampanjen och få tillgång till ett stort antal marknadsföringsverktyg. Dra fördel av den omfattande mediekampanjen som riktas till potentiella kunder i ditt område och öka kundtillströmningen till din butik.

Ge KONTAKTLINSBÄRARNA den PRESTANDA de förtjänar Genom at t rekommendera DAILIES TOTAL1® kontaktlinser – de första och enda kontaktlinserna med graderat vat teninnehåll och innovativ SmarTears™-teknik – kan du göra skillnad i kundens dagliga rutiner. DAILIES TOTAL1® är den första kontaktlinsen av et t unikt material med graderat vat teninnehåll som bildar en mjuk kudde av fukt, med en dokumenterad varaktighet på 16 timmar.

Referenser: 1. Pérez-Gómez I, Giles T. European survey of contact lens wearers and eye care professionals on satisfaction with a new water gradient daily disposable contact lens.

Clin Optom. 2014;6:17-23. © 2018 Novartis AG

ALVC/DD/DT1/PA /SE/180401 ACT: N11803799107

Nästan

INGÅNG

Utmaning håller trycket uppe

T

8-16 Det personliga solskyddet

4 6 18

SYN OCH TRAFIK Ministermöte ger hopp om förändring AKTUELLT Optikföretag i topp i bästalista

23

OPTIKMANNEN

Nya insikter i Optiks originalserie

ÖGONPODDEN Bågvalet A och O i kundupplevelsen

MER UR INNEHÅLLET

– Solglas liten del av omsättningen

12

– UV-skydd mer och mer i fokus

14

”Det är nästan sinnessjukt att lägga ner så här mycket tid på något bara för att det är kul, men ändå gör jag det.”

- Militär utrustning till trendattribut

16

ÅSA WIKSTRÖM

• INSPIRATION 20

på sidan 24 om Sveriges första ögonblogg som fyller tio år.

FOKUS PÅ SOLSKYDD

– Skyddar och förändrar världen

8

– Enkät: Sex röster om solglasögon

9

– Både hjälpmedel och teknikplattform 10

• BRANSCHPLOCK 23 • VETENSKAP 29 REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Erik Engelv Olle Bergman Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se

Prenumerationsärenden Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2018

homas Eneroth tog över som infrastrukturminister ett drygt år före valet. Om några månader ska han strida för sitt jobb. Antingen vinner (s) valet – då ska han slåss för att få sitta kvar som minister. Eller så förlorar de valet, då ska han ut på arbetsmarknaden. Oavsett måste han peka på att han levererat resultat. De flesta andra ministrar har haft fyra år på sig, han fick bara ett – då gäller det att gasa på.

Därför var timingen utmärkt när vi med NTF i spetsen kunde lägga fram 3 000 underskrifter och peka på undersökningar som visar att 93 procent av svenskarna vill se en lagändring. Dessutom finns ett brett stöd i Riksdagen: alla partierna är överens att obligatoriska synkontroller är en bra idé.

Samtidigt är det val snart och det sitter i politikernas DNA att undvika igenom större beslut så kort innan folkets dom (om det inte handlar om valfläsk såklart).

Det här är de två vågskålar som ministern måste funderat över efter vår uppvaktning. Hur det går? I augusti vet vi. Till dess är det vår utmaning att hålla trycket uppe.

nu är det den tiden på året då vi alla får frågan ”vilka solbrillor ska man ha i år då?” från bekantskapskretsen. Därmed självklart att Fokus På… denna gång handlar om solglasögon.

Här finns det försäljning att hämta för branschen: knappt vart tredje par solglasögon säljs hos oss, mer än hälften säljs i ”övrig handel”, dvs allt från torgmarknaden till klädbutiker. Intervjuerna med kunder på sidan 9 talar sitt tydliga språk – vi är inte det självklara valet när det kommer till solbrillorna.

Det är lika delar konstigt och synd: Konstigt då vi naturligtvis har ett bättre urval än de flesta andra detaljhandlare – glasögon är ju vår specialitet.

Synd eftersom optikerns kunskap verkligen kan göra skillnad för kunden och köpupplevelsen. Vi har medvetet valt att skippa modereportaget för att istället fokusera mer på tekniken, UV-skyddet och framtidens solglasögon. Tanken är att bidra till er samlade kunskap. Den är vi ensamma om att kunna ge våra kunder. Skryt mer med er unika kunskap så kunderna förstår skillnaden fördelen med att vända sig till en specialist, det stärker våra möjligheter att ta marknadsandelar på solglasögonmarknaden.

fredrik thunell vd, optikbranschen optik 4.2018 3

SYN OCH TRAFIK Var tionde bilist på de svenska vägarna klarar inte kravet på 0,5 i synskärpa.

Optikbranschen och NTF har gemensamt drivit en kampanj för att uppmärksamma problemet och få gehör för kravet på regelbundna synkontroller för körkortsinnehavare över 45 år. I mitten av mars tog kampanjen ett kliv framåt när man fick träffa infrastrukturminister Tomas Eneroth. Med sig hade man 3 000 namnunderskrifter som stöder kravet på obligatoriska regelbundna synkontroller för körkortsinnehavare över 45 års ålder fram en rapport med statext och foto micke jaresand tistik om svenskarnas ögonhälsa.

Ministermöte ger hopp om förändring sedan länge finns det en grupp riksdagsledamöter som har engagerat sig i frågan om syn och trafik. Flera motioner har skrivits och olika förslag förts fram. Men utan förankring i regeringen är utsikterna små för att åstadkomma en förändring. Därför var mötet med ansvarig minister i mars ett stort fall framåt.

–Det var ett bra möte med ministern, säger Marie Nordén, generalsekreterare för NTF. Han var både intresserad och insatt i frågan. Det kändes överlag positivt, även om han inte gav några löften.

Det finns ett flertal diagnoser som gör det olämpligt för personer att framföra fordon i trafiken och just nu genomför Transportstyrelsen en översyn av problemet med att det är vanligt att läkare undviker sin anmälningsplikt till Transportstyrelsen i samband med allmänna hälsokontroller.

–Jag uppfattade det som han anser att frågan om obligatoriska synkontroller kan kopplas till eventuella förändringar vad gäller hälsokontroller, säger Marie Nordén. många läkare undviker anmälningsplikten av

Delegationen från NTF och representanter för optiker överlämnade en namninsamling med krav på obligatoriska syntester för körkortsinnehavare från 45 års ålder och uppåt.

Marie Nordén, generalsekreterare NTF, Monica Green, ordförande NTF samt riksdagsledamot för s, infrastrukturminister Tomas Eneroth, Optikerförbundets ordförande Rune Brautaset och Lottie Funck-Ekelund, marknadschef på Synoptik.

4 optik 4.2018

hänsyn till vilka konsekvenser ett indraget körkort skulle få för patienten. Men det är ofta en björntjänst.

–Alla skulle tjäna på en rakare attityd, säger Marie Nordén. Ofta är det inte alls nödvändigt att dra in körkortet. De flesta synfel gå att korrigera med glasögon eller andra hjälpmedel. Men den som har så nedsatt syn att de inte kan köra bil måste göras uppmärksam på detta.

Enligt Marie Nordén kan det vara många människor som inte tror att dom kan köra bil, trots att de mycket väl skulle kunna göra det med rätt korrigeringen.

–Det är ytterligare ett argument för att införa obligatoriska synkontroller, säger hon.

Ett argument mot obligatoriska synkontroller brukar

vara att det saknas vetenskapliga undersökningar som kunnat visa i vilken omfattning personer med nedsatt syn orsakar trafikolyckor. Men det tycker Fredrik Thunell, vd på Optikbranschen är ett ihåligt argument.

– I sådana här fall måste man använda sig av rimlighetsbedömningar. Att synen är det viktigaste sinnet för bilkörning torde det inte råda något tvivel om, alltså kan man dra slutsatsen att en bilförare med nedsatt syn inte kör lika bra som en person med bra syn. Det är därför det finns ett krav på ett visus på minst 0,5, säger han. Ett bra exempel på det är förbudet mot använda mobilen när man kör bil. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det orsakar olyckor, men man kan på rimliga grunder anta att en ouppmärksam förare är en trafikfara.

Awet Tesfamariam, optiskt ansvarig på Synoptik "försämrar" synen på ett antal riksdagsledamöter innan de ska ut och köra bil i stockholmstrafiken.

mötet med ministern var ett direkt resultat av Optikbranschens arbete med frågan om trafiksäker syn, men ändå var organisationen inte med i mötet.

– Även om det var vi som drivit fram mötet bedömde vi att det var viktigast att ministern fick träffa de med mest relevanta fakta i ryggen. Rune Brautaset informerade om ögats åldrande och hur det påverkar din förmåga att köra säkert. Lottie Funck-Ekelund var med för att berätta om nio års erfarenheter från Synbesiktningen.

Optikbranschen och NTF driver ju frågan gemensamt och Marie har alla argumenten. Vi ville ha en luftig agenda för att få tid till en gemensam diskussion kring frågan.

Då är det ingen nackdel att vara en mindre grupp så vi prioriterade bort mig, säger Fredrik Thunell.

Efter mötet med Tomas Eneroth fick ett antal inbjudna riksdagsledamöter prova på att köra bil med nedsatt syn. Bakom ratten på en körskolebil med dubbelkommando Iförda ett par glasögon som satte ned synen till 0,5 fick de ge sig ut i trafiken. Det blev en omskakande upplevelse.

– Det många tog upp efteråt var svårigheten att tyda skyltar och det är ju, minst sagt, en ganska central förmåga när man kör bil, säger Fredrik Thunell.

Aktiviteten avslutades med en gemensam lunch, där r iksdagsledamöterna fick höra samma argument som presenterades för ministern tidigare samma morgon.

– Det blev väldigt bra diskussioner där vi vann ytterligare några riksdagsledamöter för vår sak, säger Fredrik Thunell. n optik 4.2018 5

AKTUELLT

Glada pristagare när Sveriges bästa arbetsgivare utsågs av Great Place to Work.

Optikföretag i topp bland Sveriges bästa arbetsplatser Medarbetarna på Smarteyes och Synoptik trivs med sin arbetsplats. Det visar årets rankning av svenska arbetsgivare som görs av undersöknings- och analysföretaget Great Place to Work. Smarteyes placerar sig på fjärde och Synoptik på elfte plats i kategorin stora organisationer.

– Vi verkar i en konkurrensutsatt bransch och vi arbetar hårt för att våra optiker och andra medarbetare ska trivas. Därför är det en ära att konstatera att de känner ett starkt engagemang och har en stark motivation, säger Smarteyes HR-direktör Cecilia Holmblad.

– Medarbetare som trivs, utvecklas och har roligt på sin arbetsplats är helt avgörande för att vi ska kunna leverera den service som våra kunder förväntar sig.

Därför är det här ett fantastiskt kvitto på att vi lyckats i vårt arbete att skapa en arbetsplats att vara stolt över, säger Roland Olsson, vd Synoptik.

6 optik 4.2018

Smarteyes har funnit på listan i tre år man aldrig tidigare nått så hög rankning som en fjärdeplats –Vi har ett värderingsstyrt förhållningssätt och en tydlig vision att vara den mest rekommenderade optikern. Jag är övertygad om att kombinationen av de här två är en starkt bidragande faktor till resultatet, säger Cecilia Holmblad.

great place to work definierar en bra arbetsplats så här: ”En utmärkt arbetsplats karaktäriseras av att man känner förtroende för chefer och ledare, är stolt över det man gör och trivs med människorna man arbetar med.”

– Allt börjar med våra värderingar. Vi har lagt mycket tid på att jobba fram starka och tydliga värderingar samt att göra dem levande inom organisationen. Det känns fantastiskt att höra när våra medarbetare spontant refererar till våra värderingar i exempelvis coaching-situationer eller vid ledarskapsutmaningar. Utöver det så läg-

ger vi stort fokus på introduktion och utveckling av alla medarbetare utifrån deras vilja och ambitioner. Vi tror också att våra ledare är en viktig del till vår framgång och har regelbundna möten, utbildningar och forum för att de ska få dela med sig och utvecklas, säger Helena Lundenfelt HRchef på Synoptik.

smarteyes grundades 2007 och enligt Cecilia Holmblad har man arbetat länge och målmedvetet för att skapa en arbetsmiljö och en kultur där medarbetarna trivs.

– Den bästa arbetsplatsen är ju den där medarbetarna inte bara visslar när de går från jobbet, utan även när de går till jobbet. Därför är det viktigt för oss att lyssna på våra medarbetare, höra vilka behov och önskemål de har för att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt. Det är tillsammans som vi gör det möjligt. micke jaresand

Tre nomineringar i handelns Oscarsgala Retail Awards är detaljhandelns Oscarsgala. I år har optikbranschen fått tre nomineringar. Synsams vd, Håkan Lundstedt i kategorin Årets ledare, Synoptik i kategorin Årets arbetsgivare och Brillor å Sånt i kategorin Årets butik.

erbjuds personalen löpande utbildningar, coachande månadsmöten och konkreta handlingsplaner för att ta tillvara på och utveckla den höga kompetens som redan finns inom organisationen.

Med stark tillit till ledarskapet, stor stolthet över det gemensamma arbetet och en hög trivsel på arbetsplatsen visar medarbetarna att företaget är en arbetsgivare som verkligen ser sin personal.”

Håkan Lundstedt, Synsam, kan bli Årets ledare.

Så här motiverar juryn nomineringarna: l ”Håkan Lundstedt vågar utmana konventionerna och har satt ihop en ledningsgrupp som idag består av mer än 50 procent kvinnor, vilket är en fördubbling på två år. När resten av retailbranschen brottas med svikande butiksbesök har företaget en åttaprocentig ökning av fysiska besök till butik. Håkan Lundstedt, beskrivs av kollegorna som orädd och driven. Han har en tydlig vision, är förbättringsorienterad och ställer höga krav på sig själv och andra. Men är samtidigt väldigt uppskattad bland kollegorna, vilket medarbetarundersökningarna visar.” l ”Med skarp blick för service konkurrerar

Synoptik med nöjda och engagerade medarbetare snarare än återkommande erbjudanden och låga priser.

Under devisen ”Vi vill se dig lyckas”

l ”I en bransch som delvis andas lågpris står Malmöbaserade optikern Brillor å Sånt för premiumkänsla i alla led. Förstklassig service blandas med stor kunskap och känsla för att alltid hitta den optimala lösningen för kunden. Butiken är välkomnande och medarbetarna söker ständigt efter möjligheter att utvecklas för att göra ännu bättre ifrån sig. Ord som förtroende, ärlighet och trendkänsla står högt på agendan.”

Vinnarna utses vid en gala i Stockholm den 21 maj.

Nedräkningen har börjat!

Registrera dig kostnadsfritt idag!

24-25 augusti 2018 • Kistamässan, Stockholm Nu har vi öppnat den kostnadsfria registreringen för dig som besökare till årets optikhändelse, Optikmässan! Nedräkningen är påbörjad till 24-25 augusti då vi slår upp dörrarna till Optikmässan, den självklara mötesplatsen för dig som arbetar inom optikbranschen. Kom och besök oss, träffa branschkollegor, gör inköp, tanka på inspirationsförrådet och mingla med kollegorna.

www.optikmassan.se

Arrangörer

Partners

I samarbete med

Mediapartner

optik 4.2018 7

FOKUS PÅ SOLGLAS

Solglasögon – skyddar och förändrar världen Solglasögon är så mycket mer än bländningsskydd och ögonhälsa. Det handlar snarare om ett personligt föremål som påverkar hur bäraren ser på sig själv och omvärlden.

text olle bergman

”Bakom mina solglasögon kan jag va’ mig själv; allting blir så vackert genom …” ingen som växte upp när sjuttiotal blev åttiotal kan väl glömma den klassiska post-punk-singeln från 1980?

På två och en halv minut gör stockholmsbandet Docent Död klart att solglasögon handlar om så mycket mer än färgade glas som skyddar ögonen.

För det första förändrar solglasögonen vår perception (upplevelse) av omvärlden. För det andra får de oss att se på oss själva på ett nytt sätt. För det tredje påverkar de hur omvärlden ser på oss. Och slutligen utgör de ett personligt föremål som kopplas till minnen och upplevelser. Det är precis detta optikern måste ta fasta på när kunden ställer frågan ”Vad är det egentligen för skillnad på billiga och dyra glasögon?”

För det första hjälper solglasögonen till att göra utseendet mer symmetriskt.

För det andra döljer de viktig information för omvärlden.

det rationella syftet med solglasögon att

skydda bäraren för negativa effekter av solens strålning.

Och när det gäller skyddet mot UV-ljus är det ingen större skillnad mellan billigt och dyrt, så länge man håller sig till seriösa säljkanaler i Sverige. Solglasögon räknas som personlig skyddsutrustning kategori I, och sådan ska vara CE-märkt. Detta innebär att ”tillverkaren intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav”.

En talande illustration är ett jämförande test som genomfördes 2013 av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (numera en del av RISE) på uppdrag av sajten Testfakta. UV-skyddet testades genom att mäta transmissionen i våglängdsområdet 280–380 nm. Testteamet kon-

8 optik 4.2018

staterade att testets nio solglasögon ”gott och väl [uppfyllde] kraven på UV-skydd” – det gällde såväl H&M:s enkla brillor för under hundralappen som Tom Fords lyxmodell för vilken kunden får ge flera tusenlappar.

För optikern är det i själva verket intressantare att titta närmare på de andra egenskaper som testades: optisk brytning, smuts- och vattenavstötande egenskaper samt tålighet för slag och repor. I testtabellens detaljer går det att urskilja skillnaden mellan dyrt och billigt när det gäller kvaliteten. Till exempel visade det sig att solglasögonen i mineralglas från Ray-Ban och Persol var så gott som omöjliga att repa. En annan sak som testet inte fäste något avseende vid var de polariserande egenskaperna – något som definitivt gör ett par solglasögon mer användbara.

ett annat sätt att exemplifiera att pris och kvalitet hör ihop är att titta på de generösa garantier som många märken erbjuder, ofta i form av så kallad ”lifetime warranty”. En sådan garanti understryker att urvalet och inköpet av ett par välgjorda solglasögon – med statusmärket Randolphs ord – ”är starten på ett livslångt förhållande”. Ett par solglasögon kan ses som ett personligt investeringsobjekt av samma typ som till exempel en Mont Blanc-penna, en Rolex-klocka eller ett silversmycke från Georg Jensen.

Men det kanske viktigaste argumentet för att köpa märkesprodukter är att solglasögon har ett högt designvärde och en stark coolness-faktor. Vanessa Brown från Nottingham Trent University, författare till boken Cool Shades, har studerat de beteenden och uppfattningar som solglasögon skapar. Hon framhåller ett par intressanta observationer. För det första hjälper solglasögonen till att göra utseendet mer symmetriskt och därigenom mer attraktivt. För det andra döljer de viktig information för omvärlden, till exempel om bäraren är intelligent eller har ärliga avsikter. Faktum är att vissa professionella pokerspelare använder solglasögon för att dölja omedvetna reaktioner på vad som pågår i spelet.

denna dimension av osäkerhet höjer intensiteten i det mänskliga samspelet – betraktaren blir nyfiken, medan glasögonbäraren känner sig desto mer självsäker. I psykologin bakom solglasögon påverkas vi naturligtvis också av alla stilikoner som gjort dem till en del av sin image. Handen på hjärtat: det spelar ingen roll hur rationella vi är som personer – vi förvandlas när vi tar på solglasögon. Och för en stund får vi vara Bob Dylan 1965 (Ray-Ban Wayfarer), Audrey Hepburn i Breakfast at Tiffany’s (Oliver Goldsmith Manhattan) eller Neil Armstrong (AO Original Pilot Sunglass).

① Form eller funktion? Favoritmärke? Konstigaste du haft? Vad får de kosta? ② Vad har optikern för roll i ditt solglasögonval?

Våren är äntligen här och retas. Förutom glass och småkalla parkhäng innebär det också att mångas favoritaccessoar får kliva ur vinterdvalan och hoppa upp i ansiktet. OPTIK ställde sex stockholmare mot väggen.

Carl-Jonathan Scott Szyber, 28, projektionsdesigner ❶ Både och, skulle faktiskt kunna köpa ett par glasögon som är bra men inte snygga.

Har inget speciellt favoritmärke. Konstigaste jag haft?

Hm, jag kommer inte ihåg vad de heter men sådana där Statoilbrillor, prisklass K. De var lite porsche, shutter shade-vibe. Helt fruktansvärda. Lägger inga alls stora pengar på solglasögon. ❷ Optikern? Haha, skulle säga ingen. Är det konstigt? Skulle inte gå till optikern och köpa solglasögon. Senaste jag köpte var på internet.

Alexandra Brinkeborn, 30, ekonom

❶ Både och måste ja säga,

även om jag aldrig skulle köpa ett par fula glasögon.

Jag har egentligen inget favoritmärke. Mina konstigaste jag haft var nog ett par hjärtformade när jag var 19 år. Älskade dem. Jag köper second hand men har faktiskt ärvt de jag har nu. När jag köper får de kosta 10002000 kronor. ❷ Optikern går jag bara till för att få de jag redan köpt justerade. Har ett lite konstigt ansikte haha.

Astrid Philipson, 28, inköpsassistent på HM

❶ Solglasögon är snygga.

Bara. Hatar att ha saker på min näsa men det är värt eftersom det är så snyggt. Gillar verkligen Celine, men de är lite väl dyra. Köpte ett par därifrån för 4500 spänn. Solglasögon och väskor alltså, där kan jag bränna pengar.

Köper överallt ifrån men oftast på Ebay eller Tradera faktiskt. ❷– Optikern har ingen roll alls. Jag har synfel men kör med linser, skulle inte konsultera en optiker för att köpa solglasögon.

Simon Wallin, 28, scenograf

❶ Hm, det är en blandning.

stiga, bara snygga. Oj, typ 4 000 kronor?

Nej, max 3 500. ❷ Ingen. Viktigt med bra glas såklart men det är väl mer en fråga om märke än optiker.

Dan Vincente, 25, musikproducent och dj

❶ Solskydd. När det är soligt täcker de solen liksom, det är det man ska ha dem till säger sig självt. Har inget favoritmärke. Haft riktigt snabba polisbrillor, fula som stryk men jävligt bra. Beror på såklart, men typ 500-600 spänn? ❷ Optikern? Ingen!

Har olika glasögon för olika tillfällen. Sportcyklar jag eller är ute i naturen har jag glasögon gjorda för det, men på stan är det bara för att det är snyggt.

Skulle vilja säga Tom Ford. De kan få kosta 1500 men de snyggaste jag hittat var på Ica. ❷ Ingen alls.

Matilda Beckman, 29, inredningsdesigner

❶ Snyggt bara

faktiskt, att de skyddar är ett plus.

Miu miu gillar jag som fan.

Har inte haft så kon-

optik 4.2018 9

FOKUS PÅ SOLGLAS

Framtidens solglasö hjälpmedel och tekn Färgade och polariserade glas blir allt intressantare för olika specialtillämpningar. Nischprodukten elektroniska solglasögon banar väg för morgondagens teknik.

text olle bergman solglasögon genomgår inte samma hetsiga produktutveckling som till exempel progressiva glas och framför allt sker utvecklingen inte isolerat för just den produktgruppen. Det vore mer pedagogiskt att vända på steken och säga att mycket pågående forskning och utveckling kan tillämpas inom området solglasögon: material, ljusfiltrering, polariserande och fotokromatiska egenskaper, ytbeläggning och så vidare.

En av dem som har till yrke att följa utvecklingen är Morgan Frid på Optileks i Rättvik.

Vad är dina egna tankar kring energirikt blått/ violett ljus och uv-strålning – skyddar sig allmänheten för dåligt idag?

– Något vi har märkt är att medvetandet har ökat enormt hos konsumenterna, och att många är noggranna med de skyddande egenskaperna hos glasen. Samtidigt finns det mycket att jobba på mer där. Vi introducerade nyligen ett material i sortimentet som skyddar mot kortvågiga blåa våglängder också. Materialet heter BSF (blue shield filter).

Vilka tekniska framsteg inom området solglasögon tycker du har varit intressantast under din yrkestid?

– Det är väl framför allt de tekniska framsteg som möjliggjort designer med kupiga bågar. Fältet utvecklas hela tiden och nu är det riktigt bra lösningar det handlar om.

Vidare tycker jag det blivit vanligare med att man använder ”Det viktiga är att hänga olika kontrastfilter för olika med i tekniken. Annars ändamål – inte bara bara grå, finns risken att det skapas brun och G-15 färger. Det har en ny bransch – som motblivit vanligare att man framsvarar dagens mobiltelefon- håller fördelarna med olika färger istället för bara matcha reperatörer – vilken går in färgen med bågen. Detta har och tar marknadsandelar...” skapat möjligheter för anpassad design för olika ändamål, till exempel för sport.

– Annars är väl det mesta sig likt när det gäller vanliga 10 optik 4.2018

Mikael Ericsson på Skugga tror att solglasögon kan bli en framtida teknikplattform.

solbrillor. Möjligtvis att det har blivit lite mer standard att ha 100 procent UV-skydd i linserna, och att det har blivit vanligare med polariserande glas. Men det tror jag som sagt till stor del beror på att konsumenterna är mycket mer medvetna idag.

Om du tittar 5–10 år in i framtiden: hur ser marknaden för solglasögon ut då?

– Märkesbågar kommer förmodligen fortfarande ha en stark position på marknaden. Det vi branschmänniskor kan hoppas på är att produkterna i större utsträckning kommer att kombineras med bra kontrastfilter och så vidare.

ögon både nikplattform

Exempel på teknik som redan idag är möjlig att implementera i ett par solglasögon.

mikael ericsson från TopNotch Design AB har varit med och utvecklat varumärket SKUGGA. Det började som smarta, dimbara glasögon, baserade på en tunn lcd-film i glasen. Nu håller varumärket på att utvecklas till en hel teknikplattform med bland annat nätverksfunktion och inbyggda sensorer i bågen.

Mikael Ericsson tror att alla teknikintresserade glasögonbärare kommer att vara uppkopplade inom några år.

– Jag ser en risk att smarta glasögon kommer att döda optikbranschens alla segment, utom lyx och extravagans.

Se bara hur det gick för digitalkameran och armbandsuret efter det att iPhone slog igenom 2007. När det gäller

konventionella solglasögon kommer det nog att finnas kvar retro-modeller. Men i övrigt kommer solskydd vara en integrerad del av smarta glasögon.

Hur detta kommer att påverka optikbranschen går det bara att spekulera om.

– Det viktiga här är att hänga med i tekniken. Annars finns risken att det skapas en ny bransch – som motsvarar dagens mobiltelefonreparatörer – vilken går in och tar marknadsandelar. Självklart kommer optikerns kunskaper gällande synkorrigering fortsätta ha ett värde. Åtminstone tills den kunskapen börjar automatiseras i form av artificiell intelligens i framtiden.

optik 4.2018 11

FOKUS PÅ SOLGLAS

Solglasögon med styrka: tillfälle till merförsäljning Ralph Dahlin är veteran i branschen och vd på D&Company Nordic som bland annat lanserat varumärket Norr.

Här följer hans tips om hur optikerbutiker kan sälja fler kvalitetssolglasögon med styrka.

1. Tänk på glasögon och solglasögon som ett säljpaket.

Låt dig inspireras av den norska kedjan Krogh Optikk som är bäst i Norden på att sälja färgade glas. De driver en konsekvent strategi att marknadsföra glasögon och solglasögon parallellt, till exempel genom att exponera bågar med klart glas och färgat glas sida vid sida, av samma varumärke.

2. Väck alltid tanken på ett par extra solglasögon med styrka.

När du handlar på Dressman får du alltid frågan framme vid disken om du vill ha kalsonger eller strumpor. På samma sätt bör varje optiker som säljer glasögon föreslå ”Vad sägs om att komplettera med ett par slipade solglasögon – anting-

en med samma båge eller i någon klassisk eller trendig modell?”

3. Framhåll fördelarna med polariserande glas.

Marknadsundersökningar har visat att många glasögonkunder inte känner till fördelarna med polariserande glas. Här är det viktigt att understryka att det inte bara handlar om en behagligare synupplevelse. Man bör även framhålla det funktionella – till exempel att bäraren blir en bättre och säkrare bilförare, inte minst i dåligt väder.

4. Dra nytta av kundernas intresse för bra produkter.

Idag är det mängder av kunder som ständigt söker en fördjupad förståelse för det som definierar deras livskvalitet, och synen är inget undantag. Håll dig uppdaterad om trender inom både mode och teknik så att du är beredd på kluriga frågor och speciella önskemål om produkter och produktanpassning.

olle bergman

Ralph Dahlin tipsar.

Solglas liten andel av branschens omsättning Solglasögon är viktiga för optikbranschen när det gäller mode och image.

Men när det kommer till värde i försäljningen är solbågar närmast en försvinnande liten produkt. Utom under sommarmånaderna, maj, juni och juli då de utgör strax under 10 procent av omsättningen.

Under 2017 såldes produkter och tjänster i optikhandeln för drygt åtta miljarder kronor. Försäljningen av solglas uppgick under samma period till 279 miljoner kronor.

Så har det sett ut under de senaste åren.

Försäljningen 2010 låg på ungefär samma nivå som 2017 med viss variation upp och ner åren däremellan.

Som framgår av enkäten på annan plats i reportaget är inte optikern ett självklart val vid köp av solglasögon. Nätet, modeaffärer, särskilda solglasögonbutiker, bensinstationer, livsmedelsbutiker, varuhus och en lång 12 optik 4.2018

rad andra butiker erbjuder solglas och konkurrerar med optikern om kunderna.

Hur stor den totala marknaden för solglasögon är i Sverige är svårt att veta. Det saknas en samlad statistik.

Men om man roar sig med att göra antagandet att hälften av Sveriges befolkning

köper ett par solglasögon vart tredje år rör det sig om en försäljningsvolym på cirka en och en halv miljon par per år. 2017 uppgick antalet sålda solglas i optikbutiker till 343 000 par. Det skulle i så fall innebära att optikbranschen har ungefär en fjärdedel av marknaden.

micke jaresand

Fullt UV-skydd även i klara glas ZEISS UVProtect Technology

UVs i v l De dd sky

Klara glas som inte har fullt UV-skydd blir genomskinliga när de fotograferas med en UV-kamera.

UVt l l u F kydd s

Klara glas med ZEISS UVProtect ser lika mörka ut som solglasögon när de fotas med en UV-kamera.

ZEISS lovar UV-strålar blockeras inte alls eller bara marginellt av glaset.

UV-strålar går rakt genom glaset och kan potentiellt skada ögat och huden runt ögat.

UV-strålar blockeras helt av glaset.

Fullt UV-skydd för ögat och huden runt ögat.

Vanliga glasögon ger samma UV-skydd som de bästa solglasögonen.

Bilden är tagen med en UV-kamera utrustad med ett filter som släpper igenom ultraviolett ljus. optik 4.2018 13

FOKUS PÅ SOLGLAS

UV-skydd får alltmer uppmä Skyddet mot UV-strålning och energirikt blått ljus har hamnat i fokus inom den optiska branschen, och intresset är stort bland konsumenter, detaljister och leverantörer.

Våra myndigheter håller noggrann uppsikt över den UV-strålning som når jordytan i Sverige. Bland annat har långtidsmätningar genomförts från SMHI:s tak i Norrköping sedan 1980-talet. Enligt Naturvårdsverket har UV-strålningen under molnfria förhållanden ”ökat med omkring 5 procent i Sverige i jämförelse med förhållandena före 1980”. Fluktuationerna under året är mycket stora – sommarens värden är 20 gånger högre än dem under vintern.

UV-strålning indelas i tre typer: l UVA (315-400 nm). Denna typ är den minst energirika, Den tränger djupt in i huden och gör oss bruna. Huruvida den den skadar ögonen är omdiskuterat. l UVB (280–315 nm). Denna typ ger brännskador i huden 14 optik 4.2018

och är skadlig för ögonens vävnader. Det är denna typ som fångas upp av ozonlagret (som för övrigt har börjat stabiliseras genom internationellt miljösamarbete). l UVC är den mest energirika, men lyckligtvis blockeras den av atmosfären.

När man talar om strålningsrelaterade skador på ögat bör man även ta hänsyn till effekterna av synligt högenergiljus i (380–500 nm); detta har som bekant uppmärksammats på stor bredd inom optikbranschen.

Epitelet på hornhinnan är mycket känsligt för UV-strålning, och vid stark exponering kan så kallad fotoelektrisk keratit uppstå, populärt benämnt snöblindhet eller svetsblänk. I princip rör det sig om små sår i epitelet vilka kan ge upphov till en stark smärta. Epitelet läker dock snabbt – ofta inom ett eller ett par dygn.

vad som är värre är att UV-strålning har samband med ett antal typer av permanenta ögonskador, till exempel makuladegeneration (förändringar i gula fläcken), katarakt (grå starr) och slemhinneförändringar i ögat. En ovanligt

DU ÄR ALLT ANNAT ÄN STANDARD. DNEye® PRO.

Att tänka på när det gäller UV-skyddet

• Även om det är molnigt kan upp till 90 procent av UV-ljuset tränga igenom till jordytan. Mellan klockan 10:00 och 14:00 är strålningen som störst. Om man undviker att vara ute mellan dessa klockslag på sommaren kan man minska risken betydligt för både ögonskador och hudcancer.

• När UV-strålningen når jordytan sprids den ofta i närmiljön. Torr sand reflekterar cirka 20 procent, havsvågor cirka 30 procent och snö upp till 80 procent.

• Den som köper billiga glasögon på semestern utan eller med falsk CE-märkning utsätter sig för en extra risk.

När pupillen vidgas bakom den mörka linsen utsätts näthinnan för ännu mer UV-strålning.

ärksamhet men allvarligt tillstånd är malignt melanom som utgår från pigmentceller i åderhinnan bakom näthinnan.

Fredrik Ghosh, professor i oftalmologi vid Lunds universitet, framhåller att det behövs mer forskning kring sambandet mellan skador och UV-strålning.

– Vi vet ju att en stor del av populationen får åldersförändringar i gula fläcken, men exakt hur UV-strålning påverkar risken för att dessa förändringar ska uppstå vet vi inte tillräckligt mycket om. Genom djurförsök har man generellt kunnat fastslå att UV-ljus är dåligt för näthinnan.

som i så många fall är det inte brist på intresse som skapar kunskapsluckorna, utan snarare svårigheter med forskningsmetodiken.

– Det är otroligt svårt att göra studier över lång tid i vilka man mäter den dos av UV-strålning som når ögat och näthinnan, säger Fredrik Ghosh.

Rodenstock lanserar banbrytande teknik för det skarpaste seendet någonsin.

See better. Look perfect.

olle bergman optik 4.2018 15

FOKUS PÅ SOLGLAS

Från militär utrustning till ett trendattribut Förhistorien:

1937:

Evolutionärt sett består människans UV-skydd av bland annat reparerande enzymsystem, pigmentering och ögonbryn (det sistnämnda oväntat effektivt!). Arkeologer har hittat föremål från stenåldern som sannolikt var ett slags primitiva solglasögon, där användaren tittade genom en smal springa.

Redan för 80 år sedan lanserades de första polariserande glasögonen.

De första försöken att skydda sig mot solen

Polaroid Corporation grundas

1930-talet:

Pilotglasögonen föds

Forskare och uppfinnare utforskar hur färgade linser kan ge bättre synupplevelse och även skydda mot solen.

I takt med att flygtekniken utvecklas, ökar kravet på solskydd.

Samarbete med amerikanska flygvapnet skapar Ray-Ban Aviator under sent trettiotal och American Optics Original Pilot Sunglassses under femitotalet.

1920-talet:

Rockstjärnor gör solglasögonen ännu mer populära

Upplysningen och industrialismen: Experiment med färgade linser

Filmstjärnor gör solglasögon populära

Den praktiska nyttan var dels att skydda sig mot de starka lamporna i studiomiljön, dels möjligheten att undgå uppmärksamhet.

1929:

Sam Foster gör solglasögon till en massprodukt

Produkten med varumärket Foster Grant är tillverkad av celluloid – billigt att producera med hjälp av formsprutning.

16 optik 4.2018

1950-talet och framåt:

Solglasögon skyddar inte bara mot strålkastarljus på scen – de är även ett utmärkt inslag i en image. Några exempel är Bob Dylan, Roy Orbison, Ian Hunter i Mott the Hoople samt Liam Gallagher i Oasis.

2010-tal:

Utveckling av smarta glasögon med lcd-skärm

Nederländska CTRL Eyewear är först ut med elektroniskt reglerbara solglasögon. Men både stora och små aktörer jobbar hårt världen över för att skapa ”iPhone i glasögontappning”.

Våra ögon är inte gjorda för skärmar

Avslappnad syn i en digital värld Det sätt som vi ser världen på har förändrats. De flesta människor spenderar i genomsnitt 8 till 10 timmar om dagen framför digitala skärmar. Detta kan orsaka problem som irriterade ögon, suddig syn och huvudvärk - även efter bara två timmar.

Sync III är enstyrkeglas med ett “boost område” längst ner på glaset, som stödjer ögonmusklerna så att ögat kan slappna av, lindrar ögonbelastningen och ger extra komfort i en digital värld.

Våra ögon är inte gjorda för skärmar. Men det är Sync III. www.hoyavision.se

optik 4.2018 17

ÖGONPODDEN Karin Sjöbom jobbar som glasögondesigner på Smarteyes. Från huvudkontoret i hjärtat av Göteborg skapar Karin bågar för olika stilar och personligheter men arbetet som glasögondesigner innebär även att hitta rätt material, rätt dimensioner, kvalitetssäkra och arbeta tillsammans med Smarteyes kvalitetsteam. text jonas upphagen

Bågvalet A och O för kundens upplevelse Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

– Min huvuduppgift på Smarteyes är att skapa ett kommersiellt sortiment av bågar med olika stilar för alla slags människor.

Både de personer som vill synas lite mer och de som kanske vill ha ett mer klassiskt utseende som inte sticker ut för mycket. I detta ingår såklart omvärldsspaning, trendspaning, mässbesök i olika delar av världen, leverantörskontakter, resor till våra fabriker som vi producerar i, kvalitetssäkring och ett ständigt pågående arbete med att förbättra våra produkter och för att kunna erbjuda kunden fräscha bågar.

Hur hamnade du här?

– Jag hamnade av en slump i optikervärlden, det hela började mycket tidigt, då jag sökte sommarjobb under gymnasietiden.

Jag startade som 17-åring som säljare i en liten butik i Kungsbacka. Detta ledde sedan vidare till ytterligare en optikaffär, där jag kom i kontakt med en säljare av glasögon, jag fick hennes kontaktuppgifter och uppmaningen att höra av mig när jag var klar med mina studier. Vid det laget pluggade jag Industriell Design på universitet i Luleå och jag följde hennes rekommendation när jag var klar. Det ledde till att jag fick börja jobba med kundsupport men även en del med produktutveckling hos en glasögontillverkare i Mölndal. Efter det körde jag eget företag som konsult ett tag, tills jag fick tips om att Smarteyes sökte en designer, jag sökte, och på den vägen är det. Idag har jag varit under Smarteyes tak i snart åtta år.

Hur ser en vanlig arbetsdag för dig ut?

– Oj, det är olika. Det kan vara allt ifrån att vara ute och resa, ha möten med leve18 optik 4.2018

rantörer, besöka mässor i olika städer, sitta och planera kollektionerna som ska släppas kommande säsonger och innehållet i dessa.

En annan dag kanske jag sitter framför datorskärmen med en god kopp kaffe och svarar på en drös med mail.

Hur börjar du processen med att skapa en ny glasögonbåge?

– Det kan vara lite olika. Processen startar med att vi har olika koncept och stilar, för både män och kvinnor, utefter stilen tänker vi på detaljer och material som vi vill att bågarna ska ha och skapar formerna för bågarna. Det kan också vara så att vi jobba med speciella material som vi sedan utforma en kollektion efter. Det kan vara lite olika tillvägagångssätt. Eller att vi har en bra sammansättning av olika modeller som har en specifik funktion som gör att det blir en sammanhängande länk mellan dem.

Vart ifrån finner du inspiration?

– Överallt hela tiden, jag är fruktansvärt yrkesskadad, det finns ingen som jag går förbi obemärkt utan att scanna av personens glasögon och stil. Jag jobbar mycket med olika trendspaningsföretag som ger prognoser över kommande generella trender för kläder och accessoarer. Benchmarking av den breda marknaden, därför är det väldigt bra att vara på mässor för att känna av nyanser och plocka upp inriktningar när man känner att det är skiften i glasögontrenderna.

Hur går det till att skapa en båge från idé till färdig produkt?

– Jag börjar med en form, denna form skissar jag ner och skickar vidare till leveran-

tören. Jag meddelar därefter vilka material, ytskikt och detaljer som är tänkt för bågen/ grupperingen av bågar. Vi tar fram en teknisk ritning på bågen, där dimensioner på material och storleken bestäms på modellen. Vi bestämmer gångjärn som funkar bäst för den specifika modellen, även andra detaljer som kan vara lämpliga, som bryggor, sadlar. Vi väljer material, färger, hur loggor ska sitta och se ut, printings etc. Den tekniska ritningen skickas väl några gånger fram och tillbaka innan vi trycker på produktionsknappen. Då producerar vi till att börja med prototyper. När vi sedan fått proverna, kan ytterligare en förändringsfas ske där bågarna ändras ytterligare, innan de går på riktig produktion.

Hur lång tid tar det från idé till att en båge säljs i butiken?

–Det tar cirka 9-12 månader. Vi brukar säga att det är som en bebis.

Vilka fler personer eller yrken är med i processen i skapandet av en båge?

– Jag har en otroligt duktig Creative Director vid min sida under processen, vi skapar storyn för kollektionen, där min kollega har en talang gällande storytelling och paketering och jag för fram produkten. Sedan är vi fler personer från teamet som tittar på hur proverna och sammansättningen blir för en kollektion. I bästa fall har jag en stor grupp med kollegor från kontoret men även från butik som är med och ger sina kommentarer på olika infallsvinklar som de tänker på vid utprovningen av bågarna. Det är väldigt bra att ta med en person från butik.

De har en fantastisk kunskap som är värdefull då de jobbar med kunden varje dag.

Karin Sjöbom, designer på Smarteyes får idéer till nya glasögonmodeller bland annat genom att studera människor hon möter i vardagen.

ter och istället arbeta mer med nya nedbrytbara material. Jag tror att vi kommer att se större utbud av nya material, som papper, naturmaterial men främst att tillverka bågar ”on demand”. Alltså att man tillverkar endast den bågen som behövs, du bygger inte upp en massa lager med varor. Detta finns redan idag, men att detta tillverkningssätt utvecklas i större omfattning. Utseendemässigt så tror jag att våra klassiska modeller som piloten, panthon, caravan, wayfarer, cateye och klassiska rektangulära former kommer att leva vidare, det som kommer att skilja dem åt är de olika valen av material, kraftigt eller tunt, materialkombinationer och hur man väljer att framställa formerna.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Roligast med mi tt jobb är variationen och bredden i uppdraget. Jobba med kollegor i olika länder. Att arbeta med photoshoots där våra produkter har en stor roll.

Det absolut roligaste är att möta personer som bär glasögon från Smarteyes. Då känner jag mig otroligt stolt och glad.

Vad är tråkigast med ditt jobb?

– Vänta på prover, förseningar i leveranser, kvalitetstester som tar tid att få fram. Jag har kanske inte alltid det bästa tålamodet.

Vad är största utmaningen i ditt jobb?

– Att alltid ha rätt sortiment att erbjuda och att köpa in rätt kvantiteter. Jag är alltid nervös inför kollektionsreleaser och hur kunderna tar emot det.

Ingår du i ett team eller jobbar du huvudsakligen ensam?

– Vi har ett team, en produktavdelning, men vi har olika uppdrag i gruppen, vilket innebär att vi både träffas som team och jobbar självständigt. Jag reser till exempel för det mesta ensam när jag träffar leverantörerna och lägger bågbeställningarna.

Under hela produkframtagningsprocessen jobbar vi från produktavdelningen också tillsammans med vår marknadsavdelning och reklambyrå. Dessa hjälper till att ta fram marknadsmaterial för paketering av produkterna, det kan vara allt från digitala kampanjer, lookbooks, plåtningar, och Pos-material i butik.

Hur har modet sett ut senaste åren och vad tror du om framtiden?

– Vi har ju under de senaste tio åren haft en otrolig trend med retrobågar. Det har verkligen varit en trend som hållit i sig.

Skiftena under perioden har mer handlat om i vilka skepnader retrobågen har tagits fram, olika material, tunt eller kraftigt, kombinationsbågar med metall och acetat, stora eller mindre storlekar. I framtiden tror jag ännu mer på miljötänk, som är en stor del i modevärldens framfart just nu. Jag tror att vi kommer att jobba oss mer och mer ifrån att använda oss av plas-

Har du någon särskild uppmaning som du vill dela med dig till alla optiker där ute?

– Till alla optiker och personal i butik. Val av båge till kund är a och o i kvalitetsupplevelsen för kunden. Är det något som inte stämmer vid utprovningen har man garanterat en reklamation att vänta. God justering är ett måste. n

Samarbete mellan Ögonpodden och Optik ögonpodden är i nuläget Sveriges enda podcast om ögon och optik. Syftet med ögonpodden är att sprida kunskap, ge inspiration och förhoppningsvis ge ett och annat skratt. Podden riktar sig till människor med intresse av ögon och optik men framför allt till människor inom optikbranschen. Målsättningen är att beröra alla områden som optiker och människor aktiva inom branschen kan komma i kontakt med. Ögonpodden och Optik har ett samarbete där tidningen publicerar ett sammandrag ur någon av Ögonpoddens intervjuer. För den som vill lyssna kan man hitta Ögonpodden på sajter där poddar finns, exempelvis Youtube, Acast, Podcaster eller Soundcloud. optik 4.2018 19

INSPIRATION

Svensk natur inspirerar vårens nyheter Oscar Jacobson lanserade nyligen sin vårkollektion samtidigt som Bernadotte & Kylberg designat en kollektion med nio bågar åt Synsam. Båda kollektionerna har hämtat inspiration från svensk natur.

Bernadotte & Kylberg har etablerat sig som formgivare åt flera kända varumärken och ger sig nu alltså in i optikbranschen i samarbete med Synsam.

– Vi kan inte tänka oss en bättre partner för att skapa vår första unika kollektion i linje med vår innovationssatsning, säger Håkan Lundstedt, vd och koncernchef på Synsam Group.

Materialen utmärker sig med en kombination av lättare och mer stabila material, där hållfast titan återkommer i flera av modellerna. Texturerna och färgerna är inspirerade av den skandinaviska naturen. Man lanserar också en avtagbar sollinslösning som ska förenkla vardagen för användaren.

– Med Synsams gedigna kunskap inom hantverket och vår gemensamma passion för design som förändrar, har vi tillsammans utmanat de klassiska glasögonmodellerna. Vi är stolta över att kunna presentera en kollektion där design och funktion samspelar fullt ut, säger Oscar Kylberg, vd på Bernadotte & Kylberg.

Oscar Jacobsons nya kollektion är också inspirerad av den svenska naturen. Stränderna runtomkring Österlen i Skåne och Fårö på Gotland har fått stå ”modell” för designen.

– Kollektionen går helt i linje med Oscar Jacobsons klädkollektion. Materialen och passformen är en samtida design som är noga utvald för att passa den medvetna svenska mannen, säger Liza Madestam, marknadschef på Scandinavian Eyewear.

Oscar Jacobson har hitta inspiration till sina modeller vid stränderna i Österlen och på Fårö.

Bernadotte & Kylberg utmanar de klassiska glasögonmodellerna.

20 optik 4.2018

AKTUELLT

Osäker? Då kan du fråga en kollega Utvecklingen mot en tydligare medicinsk profilering hos vissa kedjor och butiker ställer nya krav på optikern. Att erbjuda kunderna ögonbottenfotografering kräver kompetens att tolka bilderna rätt.

Annars finns risk både för överremittering till ögonklinikerna eller att viktig information missas.

Nu erbjuder Bright Optical tjänsten Bright Advice som är en tjänst som ska hjälpa optikerna att lättare ta rätt beslut.

– Vi kallar tjänsten ”Optiker emellan – fråga en kollega”, säger Madeleine Olsson, vd för Bright Optical. Det finns inte alltid en erfaren kollega i närheten att rådfråga och är man osäker på hur en bild ska tolkas

kan man skicka in utbildning krävs det bilderna till oss och så praktisk erfarenhet returnerar vi ett svar för att det ska bli inom 24 timmar. rätt, säger hon.

Madeleine Olsson Ambitionen hos menar att implemenBright Optical är teringen av ögonbotatt hjälpa optiker tenkameror går så att utveckla sin snabbt att det råder kompetens. brist på optiker med – Vi vill inte bara tillräcklig erfarenhet Madeleine Olsson ge ett ja eller nej på av att tolka informaen fråga, utan komtionen som finns i bilderna. mer att ställa följdfrågor och be – Det har blivit ett krav på optikern att själv fundera på vad optikerna att de ska kunna som syns på bilderna. På så sätt tolka bilder och det vore jätteblir det en dialog som förhoppbra om man då kan ta hjälp av ningsvis ger mer tillbaka än om varandra, eftersom att det finns man bara får ett rakt svar på en många optiker med stor kompe- fråga, säger Madeleine Olsson. tens som kan ge bra rådgivning. under senare år har det Men som alla optiker vet så blivit mer och mer tydligt att bygger man erfarenhet över tid. optiker kommer att bli en allt Även om man har en formell

viktigare länk mellan patienter/kunder och ögonsjukvården. Det betyder att kraven på väl skrivna och relevanta remisser ökar. Tillgång till avancerad teknologi är inte tillräckligt.

Tekniken möjliggör att göra fler undersökningar och fokus hamnar då i större utsträckning på patienter/kunder som är relevant att skicka vidare till en ögonläkare , säger Madeleine Olsson.

För att kunna börja använda sig av den nya konsulttjänsten krävs endast att man registrerar sig på www.brightadvice.se – Det tar max två minuter och sedan kan man börja använda tjänsten direkt, säger Madeleine Olsson.

micke jaresand

Digitala provrum nu på nordiska marknaden D&Company Nordic och FittingBox har undertecknat ett distributionsavtal gällande FittingBox hela produkt- och tjänsteutbud för den nordiska marknaden. FittingBox, som är baserat i Labège, Frankrike och i Miami, USA är världsledande på virtuella speglar och provrum.

Bolagen formaliserade och undertecknade avtalet på optikmässan MIDO i Milano i slutet av februari, vilket innebar att D&Company Nordic utnämns till FittingBoxs officiella distributör i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.

– FittingBox produkter och tjänster blir ett perfekt tillskott till de funktioner som redan finns i Idun. Optikerna får nu tillgång till en komplett uppsättning digitala verktyg vilket ger möjligheten för denne att särskilja sig och öka sin kon-

kurrenskraft i digitaliseringens tidevarv, säger Ralph Dahlin, vd på D&Company Nordic.

FittingBox ligger i absoluta framkant vad det gäller digitala lösningar för både webb och i fysiska butiker och har tusentals kunder över hela världen och en mycket omfattande databas för produktinformation och bilder från ledande leverantörer.

Företaget har världens största databas för 3D-bilder på glasögonbågar för virtuell provning, detta tack vare bolagets patenterade teknik för produktion av högupplösta bilder i 3D. – Vi är väldigt stolta och glada över att ha skrivit ett exklusivt distributionsavtal med FittingBox, säger Ralph Dahlin.

FittingBox och D&Company delar samma vision om framtiden, en framtid där digitala lösningar kommer att spela större och större roll i den dagliga verksamheten.

En ny generation ögondroppar vid MGD eller lipidbrist

FINNS NU FÖR LEVERANS! Helt fri från konserveringsmedel

042-14 12 25 • piggaogon@medilensnordic.com www.piggaögon.com Tillverkare: Ursapharm, Tyskland

optik 4.2018 21

TOPCON KR-800PA. TOPOGRAFI OCH AUTOREFRAKTOR I ETT! Med nya KR-800PA återlanserar vi nu den efterfrågade kombinationen av autoref/keratometer med inbyggd topograf.

En unik kombination i ett och samma instrument.

NYHET!

Tack vare topografin blir din autorefraktor betydligt mer informativ och du kan utföra exaktare tillpassningar för ökad bärarkomfort. Funktionen gör det också lättare att diagnosticera keratoconus.

KR-800PA är utrustad med snabb 3D-autoinställning och Autostart. Justera bara avståndet mot ögat så startar mätningen av sig själv. Som tillbehör finns extern programvara för Windows för extra smidig tillpassning. Kontakta oss för mer information eller för en demonstration i din klinik/butik.

Beräknad leveransstart under maj månad 2018!

031-710 92 00 • www.topcon.se

BRANSCHPLOCK REDAKTÖR MICKE JARESAND, optik@radicalpr.se

Polsk stjärna lyser över Vasuma

Stor vinstökning för Synsam

Synsam omsatte under 2017 2 977 (2 829) MSEK, en ökning med 5 procent och tillväxt på 6 procent i jämförbara enheter jämfört med föregående år.

– Optikbranschen är en starkt konkurrensutsatt marknad, men trots det var tillväxten för Synsam i Sverige över 10 procent i jämförbara enheter. Grunden för denna tillväxt är ett livsstilsbaserade sortiment, en hög digitaliseringsgrad där 30 procent av hela Synsams affär börjar på nätet, Synsam Sports, ett fokus på ögonhälsa och Synsams helt unika och snabbt växande abonnemangsaffär, skriver Synsam Group i ett pressmeddelande.

Resultatet före avskrivningar och engångsposter (justerat EBITDA) ökade med 16 procent och uppgick till 570 MSEK (2016: 492 MSEK, 2015: 440 MSEK). Med det resultatet är Synsam Group en av Europas lönsammaste och snabbast växande optikkedjor.

Firar 50 år med ny butik synsam fyller 50 år och lanserar Gulddörren, ett nytt koncept för kunder som är ute efter de hetaste catwalkbågarna och de senaste trenderna inom Eye Fashion.

– Vi såg ett behov av en butik som erbjuder den modemedvetna kunden de allra senaste trenderna inom Eye Fashion; alla de fantastiska bågar som visas på de internationella modevisningarna, säger Marina Kereklidou, creative director på Synsam.

Butiken på Nybrogatan i Stockholm, skiljer sig från övriga Synsambutiker, inte bara i sortiment, utan även med sin inredning. En guldfärgad dörr, därav namnet Gulddörren, möter kunden i entrén. Inne i butiken fylls roséguldsfärgade hyllor med ett exklusivt och handplockat urval bågar från varumärken som Gucci, Pucci, Fendi, Dior Homme, Givenchy, Moschino, Stella McCartney och Céline.

vasuma har anlitat den unge, polska stjärnfotografen Jacek Szopik för bilderna till sin nya reklamkampanj. Jacek har anlitats av flera polska och skandinaviska modetidningar men han har också hunnit med uppdrag för exempelvis Elle Man i Thailand och Hongkong och LÓfficiel i Australien.

Förra året utsågs han till en av de tio mest talangfulla fotograferna i Skandinavien av Elle Magazine. Jacek Szopik bor sedan en tid i Stockholm. Jacek Szopiks bilder skapas med en gammal framkallnings- och kopieringsteknik som kallas ”wet-plate”. Tekniken ställer höga krav på fotografens tekniska kompetens men anses ge ett djupare liv åt motivet.

Ny hjälpresa till Peru nu åker hjälporganisationen Optiker utan gränser till Peru för att göra synundersökningar och prova ut glasögon till medmänniskor. Sju optiker och optikerassistenter åker från Arlanda med väskorna fullpackade med glasögon och utrustning för att kunna hjälpa barn och vuxna till ett liv med bättre syn. Inför resan har 73 948 glasögon samlats in av svenska folket.

Detta är åttonde året i rad som Synoptiks biståndsorganisation Optiker utan gränser genomför en hjälpresa. Under två veckor kommer teamet åka till olika platser i Peru för att hjälpa så många som möjligt.

– Jag hoppas att vi kommer kunna göra många synundersökningar och ge bort så många glasögon som möjligt. Optiker utan gränser gör ett väldigt viktigt jobb och redan under min optikerutbildning hörde jag talas om resorna. Det känns fantastiskt att nu få chansen att åka och göra skillnad, säger Emelie Steirud, optiker på Synoptik på Allum i Partille och en av dem som åker till Peru med Optiker utan gränser.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

optik 4.2018 23

AKTUELLT

Första glasögonbloggen Ingen kan ha missat Åsa Wikström. Förutom att ha vunnit priser för sin butik City Optik i Stockholm, skrivit krönikor här i Optik och enligt obekräftade uppgifter proffsminglat på fler mässor än självaste Paul Folkesson har hon bloggat om glasögon. I tio år.

Utan avbrott. Med 3472 inlägg och 5922 bilder – hittills – har hon alltså nästan en gång om dagen uppdaterat oss om senaste trenderna, gett de bästa stiltipsen och tagit med oss på resor över hela världen.

text och foto wilhelm jaresand

Butikschef, krönikör och nästan ett inlägg om dagen i tio år, hur hinner du?

– Ja men det är för att jag trålar vitt och brett, fattar snabbt och går inte in på djupet på någonting. Att djupdyka i saker passar inte mig, då blir jag bara trött. Skriver som jag själv skulle vilja läsa. Lätt och snabbt. Vill man veta mer så får man gräva vidare själv.

Vad fick dig att starta bloggen den där februaridagen för tio år sedan?

– Det började egentligen med att jag gillade att vara ute på nätet och surfa glasögon. Då fanns det nästan ingenting, varken Instagram eller speciellt mycket bloggar.

Allt jag ville läsa om fanns inte samlat någonstans. Speciellt inte på svenska. För tio år sedan hade jag dessutom redan jobbat i tjugo, och någon gång där i februari 2008 så märkte jag att de bågar som kom ut hade jag ju redan varit med om. Fast tjugo år tidigare. Modet repeterades.

Så jag kunde förlagorna och historiken kring det här modet och jag visste var de fick inspirationen ifrån och insåg att jag faktiskt kunde skriva om det här själv. Hade aldrig skrivit någonting alls innan. Måste nog varit rätt understimulerad på något plan.

Hur har den utvecklats över åren?

– Från början var det mer ”en dag på jobbet”, vad som hände i min egen sfär liksom. Nu har det skiftat mot mer renodlat mode och trendspanande. Förut skrev jag också mer eget material eftersom det inte fanns något om glasögon. Idag finns det hur mycket härligt material som helst. Så det har också blivit mer utav en guide där jag visar vad som finns och vad som händer i den här världen.

Sen ger du bort tipsen gratis?

– Ja, haha, jag har faktiskt inte fått någonting för allt jobb under de här åren. Inga pengar, inga varor. Eller jo, 24 optik 4.2018

ett australiensiskt företag skickade ett par glasögon för fem, sex år sedan. De mailade ingen info eller någonting, bara ett par glasögon. Det är det enda jag fått. Jag skulle säkert kunna driva det mer som en business men jag gör det här för att det är kul.

Vad har varit roligast?

– Helt enkelt att hitta nya grejer. Hitta ett uppslag, knåpa ihop en text och publicera. Det är nästan sinnessjukt att lägga ner så här mycket tid på något bara för att det är kul, men ändå gör jag det. Så kul tycker jag det är med glasögon.

Något inlägg du är extra stolt över?

– Att vara i New York och fota och prata lite med folk där var riktigt kul. Gå runt i fina butiker och träffa inspirerande människor. Jag har varit i New York någon vecka per år under flera år och lägger alltid ett par dagar på at t gå runt och upptäcka nya butiker. De riktigt fina går jag tillbaka till flera år i rad. En annan sak jag tänker på när jag scrollar lite nu, för tio år sedan var jag på en föreläsning om närsynthetsutveckling och man pratar om exakt samma saker idag. Det är jättekonstigt.

Du bytte namn på bloggen för ett par år sedan?

fyller tio

Zeiss lovar fullt UV-skydd i alla klara glas Zeiss höjer ribban för UV-skydd i organiska, klara glas. Samtliga glas förses med skydd mot UV-strålning som ligger över dagens standardkrav. Glasen ska, enligt Zeiss, skydda mot strålning i intervallet 380 till 400 nanometer.

– Det började med Brillor, ett jättebra namn. Men så var det något lågprisföretag som startade med ett liknande namn. Jag tänkte att folk kommer koppla ihop oss så jag bestämde mig för att byta till Eyewhiz. Ångrar faktiskt det idag, hur fult är det inte med ett ”Z” i namnet? Men googlar nu och hittar inte det där lågprisföretaget? Det kanske är ledigt igen? Jag kanske ska byta tillbaka.

Vad händer i framtiden?

– Närmaste tiden kommer jag fortsätta och knåpa ihop inlägg, men jag är ju snart pensionär. Det kanske finns någon ung som vill ta över? Skulle vara kul om någon ny kom och fortsatte driva det här. Med mig som ”senior advisor” i bakgrunden. Om de behöver lite bakgrundsinfo liksom. Och för att jag nog inte riktigt vill släppa taget.

Senaste trendspaningen?

– Små, små, små cateyes. Små, låga och konstiga saker.

Kommer från klädmodebranschen som på visningar senaste åren satt pyttesmå, avlånga, konstiga saker på sina modeller. Jättefula och jättekonstiga, men om något år tycker jag nog det är snyggt. När det kommit ut lite tillpiffade versioner. n

– Aktuella industristandarder, såsom ISO 8980-3, anger en våglängd på 380 nanometer som den övre gränsen för UV-skydd i glasögonglas.

Detta innebär att, fram till nu, har de flesta glas inte lyckats att till fullo skydda en persons ögon från energirik UV-strålning i området mellan 380 till 400 nm, en strålning som utgör en hälsorisk för ögat, skriver Zeiss i ett pressmeddelande.

Många glasögonbärare vet att UV-strålning kan leda till svåra ögonskador, men ser ändå inte till att skydda ögonen. Det finns olika skäl till detta. Många som bär glasögon tror att UV-skydd bara krävs vid extremt starkt solljus. Men till och med då använder de flesta bara solglasögon ibland. Eller så har de solglasögon men använder dem inte, trots att vanliga glasögon inte har fullt UV-skydd. UV-strålning finns överallt – hela dagen. Till och med i skuggan eller när det är molnigt.

cirka 40 procent av UV-strålningen i dagsljus ligger mellan 380 och 400 nanometer. Denna långvågiga UV-strålning penetrerar djupare in i vävnaden och utgör en eventuell riskfaktor för cancer.

5 till 10 procent av alla hudcancerfall påverkar ögonlocken

eftersom de kontinuerligt utsätts för UV-strålning. Glas med fullständigt UV-skydd kan hjälpa till att minska den risken. UV-strålning är en viktig faktor vid utvecklingen av olika ögonsjukdomar som exempelvis katarakt. Men även innan katarakt diagnostiseras kan UV-strålning långsamt ge ett sämre kontrastseende eller nedsatt färguppfattning.

för optimalt skydd av ögonen och vävnaden precis runt ögonen behöver glasögonbärare glas med UV-absorption på upp till 400 nm.

Detta gäller även klara glasögonglas.

– Nu utökar Zeiss utbudet av UV-skydd så att det inkluderar alla klara glas. Som glastillverkare är det Zeiss uppgift såväl som optikerns att aktivt utbilda kunderna om hur viktigt det är med UV-skydd och hälsorisker i samband med UV-strålning.

– Det är viktigt att förklara för glasögonbärare att UV-strålning inte bara finns där när skolen skiner, utan hela dagen, till och med när det är mulet. Glasens färg har inget att göra med UV-skyddets kvalitet. Det som är viktigt är att UV-strålningen absorberas i glasmaterialet, och det är därför glasögonbärare absolut ska vara uppmärksamma på kvalitetsinformationen från tillverkaren. – Vi måste öka kunskapen om det faktum att intensivt solljus och bländning kan skada ögonen och att solglasögon är viktiga för alla, säger Thomas Andersson Wikman, produktchef på Carl Zeiss Vision Nordic.

UV-index

optik 4.2018 25

AKTUELLT

Linsen som ska bromsa myopi hos unga Närmare 40 procent av alla unga är närsynta, visar en studie av svenska värnpliktiga från 2008. Nu lanseras kontaktlinsen MiSight 1 day som är särskilt anpassad för att bromsa utvecklingen av närsynthet hos barn och unga.

Aktuella siffror visar att andelen närsynta barn och unga i Sverige ökat med hela 400 procent sedan 1940-talet. Liknande trender kan ses världen över. Enligt det ansedda australienska forskningsinstitutet Brien Holden Vision Institute beräknas hälften av världens befolkning vara närsynta år 2050.

Det kommer också vara den vanligaste orsaken till permanent synnedsättning i framtiden.

–Vi vet att det finns en ärftlig faktor

bakom närsynthet. Men studier visar också att sättet vi använder våra ögon på spelar en avgörande roll. För mycket närarbete och brist på utomhusvistelse hos våra barn har en skadlig inverkan på ögats funktionalitet.

Tyvärr finns det inget som pekar på att dessa vanor är på väg att ändras i framtiden, säger Håkan Broman, optiskt ansvarig på Synsam Group i en wkommentar.

den nya kontaktlinsen MiSight 1 day – som utvecklats av linstillverkaren CooperVision – har genomgått en treårig forskningsstudie med 144 barn i åldrarna 8 till 15 år. Den visar att hos de barn som använde MiSight 1 day bromsades utvecklingen av närsynthet i genomsnitt med 59 procent jämfört med kontrollgruppen. Och

hos endast ett av tre barn som använde MiSight-linsen ändrades synfelet med -0,75D eller mer under studietiden. Hos barnen som istället använde vanlig korrigering försämrades synen med mer än -0,75 hos tre av fyra barn.

– Vi är naturligtvis otroligt glada över att nu kunna erbjuda alla barn över åtta år kontaktlinser som bevisligen bromsar upp närsyntheten. Det är ett stort och viktigt steg inom ögonhälsa. Vi måste samtidigt ha respekt för att kontaktlinser för barn väcker en del frågor. Men i den studie som gjorts uppgav 9 av 10 barn att de hellre använde sina MiSight-linser än glasögon och lika många av föräldrarna ansåg att deras barn var mycket nöjda med helhetsupplevelsen, avslutar Håkan Broman.

KUNGÖRELSE

ANSÖKAN OM STIPENDIUM FRÅN STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet.

För år 2018 finns det 25.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande.

Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket.

Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet.

Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att f å stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m.

Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats, alternativt rekvireras ansökningsblankett från: Stiftelsen Karl Simsons Fond c/o Optimax Götgatan 83 A, 116 62 STOCKHOLM 08-642 34 07 msimson@telia.com / www.simsonfond.se Ansökan oss tillhanda senast 2018-04-15 Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter.

Mikael Simson, 08-649 89 15, Annika Simson, 08-716 25 34, Ingalill Thunholm, 08-531 778 20 Tommy Glückman, 08-679 56 60, Fredrik Källmark, 08-87 80 17 26 optik 4.2018

DET HÄR ÄR EN ANNONS FRÅN SMARTEYES

VI SÖKER OPTIKER TILL: ÖRNSKÖLDSVIK JÖNKÖPING UDDEVALLA FRÖLUNDA VÄRNAMO GÄVLE VÄXJÖ UMEÅ

Smarteyes är en av Sveriges bästa arbetsplatser för tredje året i rad. – Optikern Emina berättar varför.

För tredje året i rad tar Smarteyes en topplacering på Great Place to Works lista över Sveriges bästa arbetsplatser.

I år klättrar man till en 4:e plats i kategorin Stora organisationer. Vi har pratat med optikern Emina Slavotic om hur det är att arbeta på en av Sveriges bästa arbetsplatser.

Hej Emina! Vad var dina första intryck när du började på Smarteyes?

– När jag kom till Smarteyes hade jag jobbat i en annan kedja i över två år. Det som slog mig direkt var vilken härlig arbetsmiljö det var, med en otrolig sammanhållning i butiksteamet. Jag blev också positivt överraskad över hur enkla och smarta systemen var att arbeta i. De underlättar väldigt mycket och gör att vi optiker kan spendera mer tid tillsammans med kunderna.

Jag uppskattar att man lyssnar på oss anställda och faktiskt förändrar efter våra önskemål.

Jag insåg också snabbt att man arbetar på ett annorlunda sätt i butik, med mycket mer fokus på kunderna. Vi har ett väldigt bra samarbete mellan optiker och optikerassistenter och arbetar

EMINA SLAVOTIC Yrke: Optiker på Smarteyes i Norrköping Antal år i branschen: 4 år som optiker Det bästa med yrket: Att känna att man verkligen gör skillnad för kunderna, och hjälper dem.

Det bästa med Smarteyes: Bra personalpolitik, och att man vågar utmana och tänka utanför boxen. med smidiga överlämningar, vilket skapar ett bra flöde både för oss och för kunden. Inget faller mellan stolarna och det blir väldigt effektivt.

Smarteyes koncept gör också att vi tillbringar mycket tid i butiken. Glasögonen kommer färdiga med glas, redo att lämnas till kund. Vi behöver inte spendera massa tid med montering och inslipning utan kan fokusera på undersökningarna och kunderna.

Kan du beskriva en vanlig arbetsdag?

– Jag kommer in ungefär en halvtimma innan vi öppnar, tar en kaffe, pratar lite med mina kollegor och går igenom dagen. Jag planerar min egna tidbok och kan lägga upp dagen som jag vill ha den, men mina första undersökningar brukar börja vid 10. Under högsäsong, när vi har mycket kunder och är fullbokade, tillbringar jag mer tid i undersökningsrummet. Men under lugnare perioder är jag mycket ute i butik och hjälper

kunder och kollegor. Alla dagar är olika och det är roligt med variation.

Vad tror du är hemligheten bakom Smarteyes resultat i Great Place to Works undersökning?

– På Smarteyes har man förstått att sund och glad personal är grunden till bra arbetsmiljö och att det bidrar till en lyckad försäljning. Man lyssnar verkligen på oss anställda och gör förändringar efter våra önskemål. Till exempel så arbetade vi tidigare med 20 minuters synundersökningar. Men när man förstod att många av oss optiker efterfrågade längre tid, ändrade man rutinerna och öppnade upp för 30 minuters synundersökningar. Numera arbetar vi med 30 minuters synundersökningar eller längre vid

Smarteyes har förstått att sund och glad personal är grunden till bra arbetsmiljö och bidrar till en lyckad försäljning. behov. Det var väldigt positivt, att man vågade lyssna på oss och göra förändringar efter våra behov och önskemål.

I kombination med en i övrigt grym personalpolitik och fantastisk sammanhållning gör det att man verkligen trivs på jobbet! optik 4.2018 27

Specsavers GreenClub On Tour 2018

Malmö 7 maj GreenClub bjuder in till föreläsning: Torra ögon, en folksjukdom, som du kan göra skillnad för redan i morgon.

Varmt välkommen till vår kostnadsfria informationskväll och mingel. Med. Doc. Fredrik Källmark berättar om diagnosen Torra Ögon och du får chans att ställa frågor som berör ämnet.

GreenClub Event 7 maj kl. 18.30 Clarion Hotel & Congress Malmö Live Dag Hammarskjölds Torg 2, Malmö Anmäl dig till eventet på www.green-club.eu/events/sweden

VETENSKAP

Vem gör vad och hur?

Ä

ntligen har vädret slagit om och våren är här, tänk att vissa förändringar är så välkomna. Det är något som alltid sker och som vi inte kan styra över men det går ändå alltid att prata om. Förändringar sker även inom optikernas arbete och diskussioner om hur det ska fungera sker ofta och återkommande. Ögonbotten verkar kunna diskuteras om och om igen och är det verkligen så att ta en ögonbottenbild kan jämställas med att utföra en ögonhälsoundersökning?

Nej, det är det inte. Är det sedan svårare att bedöma en ögonbotten med hjälp av en funduskamera än med endast ett oftalmoskop eller biomikroskop med 90D lins? Eller varför diskuteras nu vilka optiker som kan bedöma en ögonbottenbild. En sak att komma ihåg är att fundusfoto är en översikt, sen måste fynden granskas med direkt eller indirekt oftalmoskopi för att bedömas. Foton och bilder tillsammans med bedömningen ger en bra dokumentation i journalen som även kan granskas senare.

För att ha kontroll på hur arbetet bör ske rekommenderas att läsa dokumentet, State Of The Art (SOTA). I detta nummer finns nu SOTA dokumentet: ”Att använda digital bilddokumentation”, för att ge en vägledning i de frågor som på senaste tid har varit uppe för diskussion. Fler SOTA-dokument inom många olika områden finns på Optikerförbundets intranät. Har du funderingar på vad assistenter kan utföra finns ett dokument för det, eller vill du veta mer om undersökningar på Patient med Läs-och Skrivsvårigheter eller Patient med Nedsatt syn, reducerad syn och synskada, så finns dokument för även det. Det är bara att logga in och läsa, här kan många frågor klars ut, det är en viktig medlemsförmån.

Den sista artikeln i detta nummer handlar också om att bedöma bilder. Det är en studie som gjorts för att se hur sanningsenliga bilderna är och om de artefakter som kan uppkomma ställer till det i bedömningen. Att en studie görs på detta visar om igen att beslut fattade på åtgärd enbart efter en bedömning av en bild inte är patientsäkert.

Vem som kan göra vad är egentligen endast den enskilda optikern som vet. Under utbildningen ska alla lära sig grunderna och få behörighet och Legitimation som optiker och kontaktlinsbehörighet samt i förekommandefall behörighet för diagnostiska läkemedel. En Leg hälso- och sjukvårds personal får utföra det som man har kunskap om men inte utföra något där kunskap saknas. Detta gäller även vid delegeringar.

Kunskap ska inhämtats kontinuerligt, men hur mycket och inom vilka områden den enskilda personen har sökt kunskap i är individuellt, därför varierar detta mellan olika personer.

Uttalanden om vad optiker kan utgår oftast från optikerns egen kunskapsnivå.

Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida, passa på och se vilka SOTAdokument du inte har läst.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör.

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här nedan finns i sin helhet på www.optikbranschen.se

Att använda digital bilddokumentation I dagens optikerverksamhet, ingår användning av allt mer avancerade instrument. Flera olika instrument för digital bilddokumentation finns idag att tillgå för dokumentation externt, samt i ögats främre och bakre segment. Detta ger ökade möjligheter att både diagnosticera och att följa dokumenterade fynd över tiden. Nya digitala tekniker ger ökade möjligheter både att dokumentera och att diagnosticera flera tillstånd i ögat. Digital bilddokumentation ger också ökade möjligheter att dela information med andra liksom att inhämta uppfattningar och bedömningar från andra kollegor, till stöd för diagnostiskt beslut. Viktigt att ta i beaktande är att enbart en bild/foto inte ensamt är en remissorsak, utan frågeställning och information är huvuddelen i en remiss och bild/foto ett komplement. Med digital bilddokumentation avses i detta dokument inte enbart fundusfotografering, utan även användning av andra instrument som till exempel olika topografer, Optomap och OCT.

Interindividuella variationer in Foveal Anatomi och Artefacter synliga på Inter Retinala sannolikhetskartor från OCT-skanningar av Macula sammanfattning catarina ericson syfte: Vi testade hypotesen att variationer i foveal morfologi kan bero på artefakter som ses på optisk coherence tomografi (OCT) och retinala ganglioncells (RGC) lager sannolikhetsscheman. metoder: Totalt 126 friska försökspersoner testades med spektraldomän (sd) OCT. Tjocklek och sannolikhetskartor för det makulära RGC plus inre plexiformskiktet (RGCþ) erhölls med anpassad mjukvara. Maculära b-scanningar analyserades för att härleda tre foveala anatomiska parametrar: bredd, djup och lutning. Fördelningen av dessa parametrar jämfördes mellan ögon med och utan kringgående artefakter som ses i de centrala 48 av macula RGCþ-sannolikhetsscheman.

resultat: Av 126 friska individer hade 12 (9,5 procent) en onormal omkretsregion (artefakt) på RGCþ- sannolikhetsscheman. Baserat på den normala fördelningen av de tre anatomiska parametrarna föll endast tre av de 12 ögonen (25 procent) utanför 95 procent av konfidensintervallet för en eller flera av de tre foveala morfologiska parametrarna. Kombinationen av dessa parametrar och ålder förklarade bara 11 procent av den totala variationen av dessa artefakter. slutsatser: Fovea-morfologi, baserat på bredd, djup och lutning, har en mindre roll för att förklara artefakter som ses på makulärskanningar. Variationer i fördelningen av RGCþ-tjocklek som inte återspeglas i våra mätningar motiverar ytterligare undersökning som potentiella källor till artefakter. optik 4.2018 29

EFTER TEXT

Anrik optikerbutik i Stockholms närförort säljes.

Mycket bra läge i köpcentrum med god omsättning.

Butiken har funnits länge på orten och har en stor och trogen kundkrets.

Ett utmärkt tillfälle för en driven person att bli egenföretagare eller att expandera.

Intresserad?

Maila dina kontaktuppgifter till optikerbutik@gmail.com

Vill du fördjupa dina kunskaper om försäljning, glasoptik, justeringar och reparationer?

Kom till Norrtälje OptikCentrum!

Här finns utbildningen som förenar försäljning, service, hantverksskicklighet, glas- och kontaktlinsteknik. Du får även kunskap om ögats anatomi.

Du blir behörig att utföra synprövning avseende körkortstillstånd för behörigheter i grupp 1.

Yrkeshögskoleutbildningen Kvalificerad säljare för optikbranschen vänder sig till dig som vill öka dina chanser till en anställning, men också till dig som redan arbetar i vår unika bransch.

Utbildningen är två terminer lång på heltid med start den 20 augusti 2018.

Det ingår 12 veckor LIA (lärande i arbete) där du gör arbetsplatsförlagd praktik. Efter avslutad utbildning har du en Yrkeshögskoleexamen.

30 optik 4.2018

Norrtälje OptikCentrums lokaler med optikverkstad och föreläsningssalar finns på Campus Roslagen i Norrtälje, strax norr om Stockholm. Campus Roslagen har bostadsgaranti för dig som studerar här. Yrkeshögskoleutbildningen är avgiftsfri och berättigar till studiemedel.

Sista ansökningsdag är 31 maj.

Besök vår hemsida www.norrtaljeoptikcentrum.se för att lämna din ansökan.

Vi ses i höst!

Vi söker resultatinriktade annonsörer!

OPTIK är den enda och därmed ledande branschtidningen för samtliga aktörer på den svenska optikmarknaden. Här samlas såväl optiker, assistenter, studenter som leverantörer och forskare inom optikområdet. Alla nyfikna på senaste månadens hetaste nyheter.

OPTIK bevakar samtliga delområden inom optikfältet. Det må vara teknik, forskning, produktutveckling, modetrender eller rent affärsmässiga nyheter. Och så lite personnytt så klart.

Som kvalificerad branschtidning vill vi även kunna erbjuda våra läsare det kommersiella utbud som finns och därför söker vi målmedvetna och resultatinriktade annonsörer.

Här är årets utgivning och teman: NR

UTGIV

5

24/5

I BLICKFÅNGET

6-7 21/6

Examen

8

21/8

Mässbilaga

9

27/9

Torra ögon

10 25/10 Glas/SILMO 11 22/11 Instrument & Maskiner

Kontakta: Renée Lindén 08-601 25 20 renee.linden@conmedia.se

Vill du arbeta mer kliniskt i butik?

Att vara en bra arbetsgivare är viktigt för oss, och vi arbetar hela tiden för att bli ännu bättre.

2018 fokuserar vi på vårt kliniska arbete. Vi installerar ögonbottenskameror och synfältsmätare i alla våra butiker samt anordnar regelbundna forum för internt kompetens- och erfarenhetsutbyte.

Kom och jobba med oss!

Nu söker vi optiker på flera orter. Hos oss på Synoptik har du stor möjlighet att påverka hur just din tjänst ser ut, och vi erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling för att du ska få ut det mesta av din potential.

2018

lägger fokus Nyfiken på vad vi kan OPTIK erbjuda just dig?på att bli ännu bättre, ännu intressantare och Maila hr@synoptik.se, så berättar vi gärna mer. ännu aktuellare.

Vad blir ditt fokus?

Annonsera i varje nummer eller välj några – kolla nedan och gör ditt bästa val.

Kom ihåg att reklam är upprepning och det gäller att synas för att märkas.

Nr 3 4 5 6/7 8 9 10 11 12

Utkommer

I blickfånget

22 mars 26 april 24 maj 21 juni 21 augusti 27 september 25 oktober 22 november 13 december

Linser/Mido Glas Examensdags Mässbilaga Torra ögon Glas/Silmo Instrument Solglas

Kontakta Renée, 08 601 25 20, renee.linden@conmedia.se

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 130 butiker och en omsättning över en miljard, en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 6.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information se synoptik.se.

optik 4.2018 31

Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

ÄR DU VÅR NÄSTA TALANG? Vi är på väg mot ett nytt Synsam. Vi investerar i nya marknadsområden, butiker och ett förnyat varumärke. Men vårt viktigaste investeringsområde är människor. Vi tror på din personliga utveckling i takt med företagets utveckling. Ger du oss din tid och hjärta, ger vi dig en framtid på ett tillväxtföretag.

Hitta din nya karriär på synsam.se