Synskärpan påverkar bilkörningen

SYN OCH TRAFIK Synbesiktningen 12 år Inget har hänt trots tydliga fakta

För tolfte året i rad har Synoptik och Bilprovningen genomfört Synbesiktningen, Sveriges största syntest av bilförare. Att samma skrämmande siffror kommer att presenteras igen senare i höst är det väl ingen i branschen som kommer att bli överraskad över. Tyvärr är det bara att konstatera att alldeles för många bilförare i Sverige ser för dåligt för att vara en säker trafikant och att inget beslut ännu är taget om obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse.

text anders ekhammar | foto denny qvarnström

– Vi, tillsammans med branschen, har arbetat med den här frågan länge och naturligtvis ser vi det som självklart att bilister, minst vid körkortsförnyelse, bör göra ett syntest likt det man gör vid ansökan om lämplighetsintyg. Många EU-länder har regelverk kring synkontroller för bilförare, men i Sverige finns inte det. Vi kommer att fortsätta med Synbesiktningen och att belysa synens betydelse för ansvarsfull bilkörning tills våra beslutsfattare tar frågan på allvar och fattar beslut om de åtgärder som krävs för att vi ska få en säkrare trafikmiljö i Sverige, säger Lottie Funck Ekelund, Marknadsdirektör på Synoptik.

I oktober i år besökte Synoptiks medarbetare 24 av Bilprovningens stationer för att göra syntester på bilister i samband med fordonsbesiktningen. Stationerna var utspridda över hela landet och valda utifrån möjligheterna att hålla en bra social distans till kunderna. Efter syntestet fick bilisterna även svara på ett antal attitydfrågor rörande syn och bilkörning. Som vanligt var det stor aktivitet på Bilprovningens stationer och många var mycket positiva till syntestet och att problematiken med dålig syn i trafiken lyfts upp. – Synbesiktningen är oerhört uppskattat. Bilprovningens medarbetare tycker att det är bra att vi tillsammans med Synoptik årligen uppmärksammar synens betydelse för

trafiksäkerheten. Resultatet av testerna visar att det behövs. Våra kunder – bilisterna – tror i regel att de har tillräckligt bra syn för att köra bil. När testet visar det motsatta, vilket ofta är fallet, blir de förvånade och oroade. Merparten tycker också att det borde vara lika självklart att besikta synen som bilen och att vi i Sverige därför borde införa ett lagkrav på återkommande synkontroller, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

för att få så god geografisk spridning och ett tillförlitligt underlag till den statistik som Synbesiktningen presenterar har Synoptik under perioden 8-31 oktober gjort ett stort antal syntester och samlat in enkätsvar i alla sina butiker runt om i Sverige. – Det är självklart viktigt att våra siffror är trovärdiga och baserade på ett tvärsnitt av alla bilister i hela Sverige. Erfarenheter från tidigare år är att det råder en viss geografisk skillnad och även mellan män och kvinnor. Exempelvis har män oftare en övertro om sin syn och är mindre angelägna om att lagstadga generella krav på syntester. Utifrån tidigare års resultat vet vi att mellan 10-12 procent av bilisterna har en syn som vi kallar olaglig, vilket innebär att de inte skulle klara dagens synkrav vid ansökan om körkortstillstånd för B-körkort. Det är alltså närmare 700 000 bilister som kör med fel synskärpa och därmed ser oskarp redan

på två meters avstånd, säger Lottie Funck Ekelund.

Intresset runt årets Synbesiktningen var som vanligt stort. Lokalmedia runt om i landet var på plats och Sveriges Radio valde att sända från flera av Bilprovningens stationer. – Det är naturligtvis roligt att Synbesiktningen får så stor uppmärksamhet och det är viktigt för oss i vårt fortsatta arbete med att försöka övertyga politikerna om att ställa krav på syntest vid körkortsförnyelse. Trafiksäkerhet är en viktig fråga för oss i Sverige och därför anser vi att förarnas syn borde vara en prioriterad fråga, säger Lottie Funck Ekelund.

Inget har hänt trots tydliga fakta

RENA GLASÖGON UTAN ATT PUTSA!

Mediaintresset för Synbesiktningen är stort. Sveriges Radio besökta Bilprovningens station i Aröd i Kungälvs kommun under besiktningsdagen.

Fakta om Synbesiktningen

Synbesiktningen är ett samarbete mellan Synoptik och Bilprovningen. Syftet är att uppmärksamma både synens betydelse för ansvarsfull bilkörning samt vikten av att synas i trafiken. Under elva år har totalt över 26 000 syntester genomförts. Resultatet för 2019 års undersökning visar att omkring elva procent av förarna har en syn som inte skulle klara lämplighetsintyget för körkort utan att korrigera synskärpan med synhjälpmedel, personen ser oskarp redan på två meters avstånd. Synbesiktningen genomförs varje år under hösten då kraven på bilförarnas syn ökar som mest. För mer information, besök www.synoptik.se/synbesiktningen

• 90 procent anser att de ser tillräckligt bra för att köra säkert • 11 procent har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav • 90 procent vill lagstadga synkontroller vid körkortsförnyelse • 59 procent av de som vill se lagkrav vill att det införs vid 45 års ålder eller tidigare • 82 procent tycker att bilister bör kontrollera synen minst vart femte år för att köra

1. SPRAYA PÅ Låt verka 5sek

2. SKÖLJ MED KALLT VATTEN

Fri från silicon, paraben och konserveringsmedel HELT RENT UTAN REPOR!

Beställ nu!

0303-940 60 info@leijma.se I leijma.se

E-HÄLSA Snabb utveckling för digital ögonvård

– Tekniken bits inte. Hur ofta är du rädd för din mobiltelefon? Den frågan ställer Marianne Larsson, direktör för Healthtech Innovation Skåne, när hon inleder 2020 års helt digitala upplaga av Specsavers Clinical Conference med e-hälsa som tema. text micke jaresand

Marianne Larsson (th), vid Healthtech Innovation Skåne spår en alltmer digitalisera hälso- och sjukvård och uppmanar oss att inte skrämmas av tekniken.

under tre förmiddagar i början av oktober fick deltagarna ta del av den senaste utvecklingen inom digital ögonhälsa. Mycket handlar om möjligheterna med bättre digitala bilder, men apparna som erbjuder test av synen kan ännu inte ersätta en vanlig synundersökning. – Du kommer att kunna ta egna bilder av dina ögon med din mobiltelefon och skicka bilderna för undersökning oavsett var du är. Utrustningen för detta blir billigare och billigare, säger Marianne Larsson.

Michael Mrochen är doktor i teoretisk medicin och entreprenör inom ögonvårdsbranschen. Han kommer från Schweiz och talar om hur det i framtiden kan finnas maskiner i köpcentrum som fotograferar ögat. – Där får man besked om man behöver gå till en ögonspecialist eller inte, säger han i sitt seminarium.

Han ser också en framtid där människor har screeningutrustning hemma. Ögonvårdens uppgift blir då att tolka data och förstå data. – Framtiden består av bättre flöden av data och färre undersökningar. Nu behöver vi samarbeta mellan ögonläkare och optiker, säger han.

För hur mycket tekniken än utvecklas kommer beho-

vet av fysisk ögonvård att bestå. Detta beror bland annat på att vi lever allt längre. – Du kommer att få grå starr om du lever tillräckligt länge, säger Arthur Cummings, ögonläkare och medicinsk chef för irländska Wellington Eye Clinic.

Men tekniken gör att ögonspecialister och optiker i framtiden kommer att kunna ägna mer tid åt de patienter som behöver specialistvård, spår flera talare under konferensen.

det är coronapandemin som gör att årets upplaga av Specsavers Clinical Conference är digital. I stället för att deltagarna samlas på samma ställe under en dag är konferensens seminarium om digital ögonhälsa utspridd på tre förmiddagar i rad. – Coronapandemin är den perfekta stormen för att digitalisera vården. Hälsoteknik kommer att förändra hälsovården totalt. Den kommer att ge människor makt, säger Marianne Larsson.

För henne ger den digitala tekniken möjligheter att korta dagens långa köer till ögonvården. En orsak till det är att det blir enklare att förebygga ohälsa. Som exempel tar hon diabetiker som i framtiden enklare kan ta hand om sin egen hälsa med rätt utrustning. Ett annat sätt är att patienten kan göra egna undersökningar hemma och skicka bilder till kliniken.

Arthur Cummings och Michael Mrochen är inne på samma sak. De menar att ögonvården har blivit bättre och mer individuellt anpassad tack vare insamlad klinisk data. – Varje kirurg i projektet registrerar data över genomförda operationer. Det handlar om 100 000-tals patienters data som analyseras för att förbättra kommande behandlingar, säger Michael Mrochen.

yack vare databearbetningen av den samlade erfarenheten av dessa ögonoperationer är det i dag möjligt att anpassa den inopererade linsens styrka, vid exempelvis en starroperation.

På Michael Mrochens ena glasögonbåge sitter en liten kamera som är riktad framåt. – Kameran tar reda på hur jag använder min syn och samlar in data om det, säger han.

Kameran gör en objektiv bedömning av på vilket sätt en patient använder sin syn. För en patient kan informationen från en sådan kamera bli viktig när det ska bestämmas vilken lins som ska opereras in i ögat eller vilka kontaktlinser som passar bäst. – Patientens egen bedömning av hur den använder sin syn är inte objektiv, säger Michael Mrochen.