Stor uppslutning kring synkontroller

Uppslutningen bakom kravet på regelbundna synkontroller av bilförare är massivt. Viktiga fackförbund som organiserar yrkesförare, pensionärsorganisationer, trafiksäkerhetsexperter och flera riksdagspartier är överens om att trafiksäkerheten kan förbättras genom en översyn av dagens regler för synkontroller. Dessvärre har det visat sig vara svårare än väntat att driva igenom denna självklarhet i riksdagen.

text micke jaresand

Stor uppslutning för krav på regelbundna synkontroller

Helena Selander på VTI har lett forskningsarbetet kring synens påverkan på trafikbeteen

efter ett gediget påverkansarbete från bland annat trafiksäkerhetsorganisationen NTF och Optikbranschen var trafikutskottet i Riksdagen i våras redo att göra ett tillkännagivande som skulle sätta press på Infrastrukturdepartementet att införa ett system för regelbundna synkontroller av körkortsinnehavare. Men så blev det inte. På grund av coronapandemin begränsades antalet ledamöter som fick arbeta samtidigt i riksdagen. Detta ledde till att man tillfälligt stuvade om i utskotten och mycket av den kunskap som upparbetats i frågan om regelbundna synkontroller gick förlorad. För att göra en lång och ganska invecklad historia kort blev konsekvensen att utskottet aldrig beslutade om något tillkännagivande. – Det blev en väldigt olycklig situation med sammanblandningar och missuppfattningar kring myndigheternas ambitioner som ledde till att ”vår” fråga inte landade som tänkt, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen. Så på den politiska nivån får helt enkelt ta nya tag för att hålla lågan brinnande i denna trafiksäkerhetsfråga, och jobba för ett beslut nästa år istället.

på den mer sakliga nivån, alltså synens påverkan på beteendet i trafiken, har man däremot kommit långt. En studie, genomförd av Statens trafikforskningsinstitut, VTI visar att nedsatt synförmåga är en starkt bidragande orsak till ökat riskbeteende i trafiken. Både äldre och yngre personer med synnedsättning upptäcker fordon och fotgängare senare och har längre reaktionstid vid plötsliga händelser.

Deltagarna i studien delades upp i fem olika grupper beroende på efter ålder och synförmåga. Två yngre grupper, varav den ena med godkänd syn, minst 0,5 i synskärpa och en med nedsatt syn, 0,4 i synskärpa. De äldre deltagarna delades upp enligt samma mönster.

när resultaten jämfördes framstod tydliga skillnader mellan deltagare med normal och nedsatt syn. I den yngre gruppen noterades signifikanta skillnader i beteende vid fem av de tolv registrerade händelserna, alltså att de exempelvis påbörjade inbromsningar senare eller upptäckte parkerade fordon och fotgängare senare. Det betyder att de med sämre syn hade ett riskbeteende som i simulatorkörningen översteg de normalseende deltagarnas med drygt 40 procent. För de äldre grupperna var skillnaderna något mindre. I tre av de tolv händelserna noterades signifikanta skillnader, alltså ett ökat riskbeteende med 25 procent.

för krav på regelbundna synkontroller

”Vi vet sedan tidigare att exempelvis mörker och regn förstärker de negativa effekterna för dem med sämre syn.”

Resultaten förvånade projektledaren Helena Selander, forskare på VTI. – Eftersom det i diskussionen om obligatoriska synkontroller har framförts att det saknas vetenskapliga belägg för synskärpans betydelse för körförmågan var det något förvånande att riskbeteende skilde sig åt så pass mycket mellan grupperna, säger hon.

De yttre förhållanden under den simulerade körningen var bästa tänkbara. Ljust utan bländande effekter, inget regn och trafikintensitet motsvarande en mindre svensk stad. – Sannolikt hade skillnaderna varit ännu större med sämre förhållanden, säger Helena Selander. Vi vet sedan tidigare att exempelvis mörker och regn förstärker de negativa effekterna för dem med sämre syn.

Förhoppningen är nu att Optikbranschen, tillsammans med NTF och de övriga intressenterna ska kunna förmå infrastrukturdepartementet initiera en utredning med syfte att skärpa reglerna kring synkontroller för körkort. – Sakligt sett borde det inte föreligga några hinder. De flesta berörda parter, politiker och intresseorganisationer är överens om att det är rätt väg att gå. Vårt stora problem är att frågan är förhållandevis liten och har svårt att ta plats på den politiska agendan. Att lyckas med det är just nu den stora utmaningen, säger Fredrik Thunell.

Här är några av de trafiksituationer som försökspersonerna fick ta ställning till i studien.

Unga med god syn reagerade på ett signifikant längre avstånd från fotgängaren än de unga med nedsatt syn. De med sämre syn var alltså närmare fotgängaren innan de reagerade.

Synskärpan påverkar bilkörningen

På uppdrag av NTF har en simulatorstudie genomförts med syfte att söka svar på frågan om synskärpan påverkar körförmågan att köra säkert.

Datainsamlingen genomfördes av studenter på Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet i Stockholm. Deltagare rekryterades med hjälp av NTF:s och studenternas kontaktnät samt annonsering/reklam på S:t Eriks Ögonmottagning. Deltagarna fick både muntlig och skriftlig information om studiens upplägg samt att deras deltagande inte kunde påverka körkortsinnehavet. Totalt deltog 89 personer (36 män) i åldrarna 18-77 år i studien och alla deltagarna hade ett giltigt körkort. Innan testning påbörjades fick deltagarna besvara några frågor om deras körvana.

körsimulatorn var en stationär simulator utan rörelseplattform som var utrustad med automatlåda och tre skärmar. Programvaran hade utvecklats för ett tidigare synprojekt och började med en övningssträcka på cirka fem minuter för att deltagarna skulle bekanta sig med simulatorn. Därefter påbörjades ”testkörningen” (cirka 15 min) som bestod av ett körscenario innehållande ett antal eller mindre kritiska situationer som exempelvis fordon eller fotgängare som plötsligt kör/går ut framför föraren. Situationerna utvärderades med ett urval av mått som exempelvis krockar, position, avstånd, hastighet och reaktionstid.